SE-0-SE-6-12605 Sweden The FAO has as applied to Sida for funding of 24 million SEK to carry out the "Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo" during the period 2019-2023. The intervention aim is to increase forest sector’s contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The FAO will implement the intervention in close cooperation with the Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development and Kosovo Forest Agency and will closly cooperate with the Ministry of Environment and Spatial Planning. The intervention’s total budget is approx. 50 million SEK (5,3 million USD), out of which Sweden will contribute with 24 million SEK (2.2 million EURO/ 2,54 million USD) and the European Commission thorough IPA 2019 will provide 15 million SEK (1.6 million EURO/1.7 million UDS) and the remaining 8 million SEK (0,7 million EURO/0.8 million USD) is contributed by the Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency). The co-financing of the project contributes to increased national ownership and responsibility. FAO har ansökt om stöd på 24 miljoner SEK för att genomföra projektet ”Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo” under perioden 2019–2023. Insatsen syftar till att stärka skogssektorns bidrag till Kosovos ekonomi och bidra till att minska fattigdomen på landsbygden genom ett resurseffektivt skogsbruk med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. FAO kommer att genomföra insatsen i nära samarbete med Kosovos jordbruksministerium (Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development), Kosovos skogsvårdsverk (Kosovo Forest Agency), samt Miljöministeiet (Ministry of Environment and Spatial Planning). Projektets sammanlagda budget uppgår till cirka 50 miljoner SEK (5,3 miljoner USD), varav Sverige bidrar med 24 miljoner SEK (2.2 miljoner EURO/2.54 miljoner USD), EU-kommission, genom IPA 2019, bidrar med 15 miljoner SEK (1.6 miljoner EURO/1.7 miljoner USD) och Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency) bidrar med resterande 8 miljoner SEK (0.7 miljoner EURO/0.8 miljoner USD). Samfinansieringen av projektet bidrar till ökat nationellt ägarskap och ansvarstagande. The main objectives of the proposed intervention is to increase forest sectors contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The Programme Outcome is that Kosovar forests in Target Regions are managed more efficiently with multi-purpose, participatory approach, strengthened in accordance with the approved Law on Forests and supported with gender-responsive value-chains for poverty alleviation. The Programme is implemented through three Components: First Component is dedicated to improving timber legality, trade and law enforcement in forest sector. Second Component enhances transparency and strengthens the institutional capacity in good governance and implementation of forest policies, strategies and programmes. Third Component introduces and implements multi-purpose forest management, strengthens inclusive forest value chains for poverty alleviation of rural women and men, and establishes new skills and capacities in forest fire management. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Kosovo Forestry policy and administrative management Forestry The program main results were improvements to forestry institutions, regulations and technical systems. With support from FAO, the Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development drafted 13 forestry by-laws during the program period. Six were approved, including the 2025 by-law on the National Forest Inventory. These measures provide a stronger legal basis for regulating the sector and enforcing forestry rules. Technical capacity was also strengthened. Around 110 forestry professionals received training in sustainable forest management, legal requirements and inspection practices. The Blinaja training centre is now available as a national platform for forestry training. The Kosovo Forest Information System was restored, upgraded and transferred to the government data centre. Twenty-seven Kosovo Forest Agency staff were trained to use the system, although it is not yet fully operational. Field data collection for the National Forest Inventory was completed across 1,906 sample plots. The Kosovo Forest Agency has assigned staff and workspace to complete the remaining work. The programme also supported collectors of non-wood forest products, such as plants and forest fruits, and charcoal producers. However, the available evidence is not sufficient to determine how this support affected incomes or livelihoods. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-12605-12605A0101 Sweden The FAO has as applied to Sida for funding of 24 million SEK to carry out the "Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo" during the period 2019-2023. The intervention aim is to increase forest sector’s contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The FAO will implement the intervention in close cooperation with the Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development and Kosovo Forest Agency and will closly cooperate with the Ministry of Environment and Spatial Planning. The intervention’s total budget is approx. 50 million SEK (5,3 million USD), out of which Sweden will contribute with 24 million SEK (2.2 million EURO/ 2,54 million USD) and the European Commission thorough IPA 2019 will provide 15 million SEK (1.6 million EURO/1.7 million UDS) and the remaining 8 million SEK (0,7 million EURO/0.8 million USD) is contributed by the Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency). The co-financing of the project contributes to increased national ownership and responsibility. FAO har ansökt om stöd på 24 miljoner SEK för att genomföra projektet ”Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo” under perioden 2019–2023. Insatsen syftar till att stärka skogssektorns bidrag till Kosovos ekonomi och bidra till att minska fattigdomen på landsbygden genom ett resurseffektivt skogsbruk med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. FAO kommer att genomföra insatsen i nära samarbete med Kosovos jordbruksministerium (Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development), Kosovos skogsvårdsverk (Kosovo Forest Agency), samt Miljöministeiet (Ministry of Environment and Spatial Planning). Projektets sammanlagda budget uppgår till cirka 50 miljoner SEK (5,3 miljoner USD), varav Sverige bidrar med 24 miljoner SEK (2.2 miljoner EURO/2.54 miljoner USD), EU-kommission, genom IPA 2019, bidrar med 15 miljoner SEK (1.6 miljoner EURO/1.7 miljoner USD) och Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency) bidrar med resterande 8 miljoner SEK (0.7 miljoner EURO/0.8 miljoner USD). Samfinansieringen av projektet bidrar till ökat nationellt ägarskap och ansvarstagande. The main objectives of the proposed intervention is to increase forest sectors contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The Programme Outcome is that Kosovar forests in Target Regions are managed more efficiently with multi-purpose, participatory approach, strengthened in accordance with the approved Law on Forests and supported with gender-responsive value-chains for poverty alleviation. The Programme is implemented through three Components: First Component is dedicated to improving timber legality, trade and law enforcement in forest sector. Second Component enhances transparency and strengthens the institutional capacity in good governance and implementation of forest policies, strategies and programmes. Third Component introduces and implements multi-purpose forest management, strengthens inclusive forest value chains for poverty alleviation of rural women and men, and establishes new skills and capacities in forest fire management. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 15.3 - Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. 15.3 - By 2030, combat desertification, restore degraded land and soil, including land affected by desertification, drought and floods, and strive to achieve a land degradation-neutral world. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7000000 5000000 5000000 0 0 0 5000000 0 7000000 0 0 0 0 0 5000000 17000000 FAO/Food and Agriculture Organization 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization 2000000 FAO/Food and Agriculture Organization 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting EU regulations and international agreements on the environment, climate and energy Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Västra Balkan: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Strengthened capacity of institutions for economic integration with the EU Västra Balkan: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12605-12605A0102 Sweden The FAO has as applied to Sida for funding of 24 million SEK to carry out the "Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo" during the period 2019-2023. The intervention aim is to increase forest sector’s contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The FAO will implement the intervention in close cooperation with the Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development and Kosovo Forest Agency and will closly cooperate with the Ministry of Environment and Spatial Planning. The intervention’s total budget is approx. 50 million SEK (5,3 million USD), out of which Sweden will contribute with 24 million SEK (2.2 million EURO/ 2,54 million USD) and the European Commission thorough IPA 2019 will provide 15 million SEK (1.6 million EURO/1.7 million UDS) and the remaining 8 million SEK (0,7 million EURO/0.8 million USD) is contributed by the Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency). The co-financing of the project contributes to increased national ownership and responsibility. FAO har ansökt om stöd på 24 miljoner SEK för att genomföra projektet ”Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo” under perioden 2019–2023. Insatsen syftar till att stärka skogssektorns bidrag till Kosovos ekonomi och bidra till att minska fattigdomen på landsbygden genom ett resurseffektivt skogsbruk med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. FAO kommer att genomföra insatsen i nära samarbete med Kosovos jordbruksministerium (Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development), Kosovos skogsvårdsverk (Kosovo Forest Agency), samt Miljöministeiet (Ministry of Environment and Spatial Planning). Projektets sammanlagda budget uppgår till cirka 50 miljoner SEK (5,3 miljoner USD), varav Sverige bidrar med 24 miljoner SEK (2.2 miljoner EURO/2.54 miljoner USD), EU-kommission, genom IPA 2019, bidrar med 15 miljoner SEK (1.6 miljoner EURO/1.7 miljoner USD) och Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency) bidrar med resterande 8 miljoner SEK (0.7 miljoner EURO/0.8 miljoner USD). Samfinansieringen av projektet bidrar till ökat nationellt ägarskap och ansvarstagande. The main objectives of the proposed intervention is to increase forest sectors contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The Programme Outcome is that Kosovar forests in Target Regions are managed more efficiently with multi-purpose, participatory approach, strengthened in accordance with the approved Law on Forests and supported with gender-responsive value-chains for poverty alleviation. The Programme is implemented through three Components: First Component is dedicated to improving timber legality, trade and law enforcement in forest sector. Second Component enhances transparency and strengthens the institutional capacity in good governance and implementation of forest policies, strategies and programmes. Third Component introduces and implements multi-purpose forest management, strengthens inclusive forest value chains for poverty alleviation of rural women and men, and establishes new skills and capacities in forest fire management. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 15.9 - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt i räkenskaper. 15.9 - By 2020, integrate ecosystem and biodiversity values into national and local planning, development processes, poverty reduction strategies and accounts. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2000000 2000000 2000000 FAO/Food and Agriculture Organization 4000000 FAO/Food and Agriculture Organization -2000000 FAO/Food and Agriculture Organization Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting EU regulations and international agreements on the environment, climate and energy Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Västra Balkan: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Strengthened capacity of institutions for economic integration with the EU Västra Balkan: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12605-12605A0103 Sweden The FAO has as applied to Sida for funding of 24 million SEK to carry out the "Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo" during the period 2019-2023. The intervention aim is to increase forest sector’s contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The FAO will implement the intervention in close cooperation with the Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development and Kosovo Forest Agency and will closly cooperate with the Ministry of Environment and Spatial Planning. The intervention’s total budget is approx. 50 million SEK (5,3 million USD), out of which Sweden will contribute with 24 million SEK (2.2 million EURO/ 2,54 million USD) and the European Commission thorough IPA 2019 will provide 15 million SEK (1.6 million EURO/1.7 million UDS) and the remaining 8 million SEK (0,7 million EURO/0.8 million USD) is contributed by the Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency). The co-financing of the project contributes to increased national ownership and responsibility. FAO har ansökt om stöd på 24 miljoner SEK för att genomföra projektet ”Support on strengthening sustainable and multipurpose forest management for improved rural livelihoods in Kosovo” under perioden 2019–2023. Insatsen syftar till att stärka skogssektorns bidrag till Kosovos ekonomi och bidra till att minska fattigdomen på landsbygden genom ett resurseffektivt skogsbruk med ett integrerat jämställdhetsperspektiv. FAO kommer att genomföra insatsen i nära samarbete med Kosovos jordbruksministerium (Kosovo Ministry of Agriculture Forestry and Rural Development), Kosovos skogsvårdsverk (Kosovo Forest Agency), samt Miljöministeiet (Ministry of Environment and Spatial Planning). Projektets sammanlagda budget uppgår till cirka 50 miljoner SEK (5,3 miljoner USD), varav Sverige bidrar med 24 miljoner SEK (2.2 miljoner EURO/2.54 miljoner USD), EU-kommission, genom IPA 2019, bidrar med 15 miljoner SEK (1.6 miljoner EURO/1.7 miljoner USD) och Kosovan Ministry of Agriculture, Forestry and Rural Development (and its Kosovo Forest Agency) bidrar med resterande 8 miljoner SEK (0.7 miljoner EURO/0.8 miljoner USD). Samfinansieringen av projektet bidrar till ökat nationellt ägarskap och ansvarstagande. The main objectives of the proposed intervention is to increase forest sectors contribution to the Kosovo economy and reduce poverty in rural areas through efficient and gender-responsive forest management. The Programme Outcome is that Kosovar forests in Target Regions are managed more efficiently with multi-purpose, participatory approach, strengthened in accordance with the approved Law on Forests and supported with gender-responsive value-chains for poverty alleviation. The Programme is implemented through three Components: First Component is dedicated to improving timber legality, trade and law enforcement in forest sector. Second Component enhances transparency and strengthens the institutional capacity in good governance and implementation of forest policies, strategies and programmes. Third Component introduces and implements multi-purpose forest management, strengthens inclusive forest value chains for poverty alleviation of rural women and men, and establishes new skills and capacities in forest fire management. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 15.9 - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt i räkenskaper. 15.9 - By 2020, integrate ecosystem and biodiversity values into national and local planning, development processes, poverty reduction strategies and accounts. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 5000000 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Better prospects for a gender-equal society VB: Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt WB: Better conditions for inclusive reconciliation processes and conflict and violence prevention efforts VB: Stärkta förutsättningar för inkluderande försoningsprocesser samt konflikt- och våldsförebyggande arbete Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck WB: Reduced environmental and climate impact, and sustainable management and use of natural resources VB: Minskad miljö- och klimatpåverkan samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12620 Sweden Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden India Kenya Uganda Africa, regional Asia, regional Developing countries, unspecified Basic drinking water supply and basic sanitation Water Supply & Sanitation Viktiga resultat att notera är att WASTE slutligen har upprättat och operationaliserat de nödvändiga investeringsstrukturerna för att möjliggöra utlåning genom the Take-a-Stake Fund (TaS). Upprättandet och operationaliseringen av ändamålsenliga investeringsinstrument är viktiga, dock försenade, resultat. Att TaS nu lyckats göra investeringar i små och växande WASH-företag (SBGs) i på både den afrikanska kontinenten och i Indien är ett annat viktigt resultat. Den tekniska assistansen som tillhandahölls före och efter investeringarna med fokus på utveckling av affärsplaner, efterlevnad av ESG-kriterier och monitoring-ramverk ses som viktiga i att uppnå det här resultatet. Kombinationen av finansiering med skräddarsydd teknisk assistans möjliggjorde investeringar som annars inte hade varit möjliga, eftersom de täckte ett finansieringsgap som kommersiella långivare undvek. Lånen från TaS har därmed också möjliggjort för SBG:erna att utveckla affärsmodeller, bredda tjänsteutbudet och skapa gröna arbetstillfällen. Det ESG screeningverktyg som TaS-teamet har tagit fram och som integreras som ett obligatoriskt moment i beslutsprocessen inför investeringar har också bidragit till en standard som tidigare varit ovanlig i sektorn. Ett viktigt resultat är alltså att piloten börjat att visa att företag med stor påverkan inom WASH kan attrahera och förvalta kommersiellt eller kvasi-kommersiellt kapital, vilket bekräftar antagandet i förändringsteorin att det finns ett investeringsbart segment inom WASH-fokuserade SGBer. Dock ska noteras att det bland investeringsobjekten finns ett företag som haft återbetalningssvårigheter, samt att det återstår flera år av återbetalningar för flera av lånen Projektet har också upprättat en tämligen stark potentiell pipeline med små och växande bolag inom WASH, vilket är avgörande för att attrahera ytterligare investeringar. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-12620-12620A0101 Sweden Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Sweden Waste Swedish International Development Cooperation Agency Waste 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9700000 15000000 17000000 12300000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15000000 0 0 9700000 0 0 0 0 17000000 0 0 0 0 12300000 3000000 Waste 1845000 Waste 1845000 Waste 1845000 Waste 12000000 Waste 33465000 Waste 9700000 Waste 12000000 Waste 3000000 Waste 17000000 Waste 1845000 Waste 6765000 Waste 1845000 Waste 1845000 Waste Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-12620-12620A0201 Sweden Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 111660 111660 111660 Ernst & Young 111660 Ernst & Young Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-12620-12620A0301 Sweden Project support for a pilot for development of financing opportunities for smaller to medium-sized companies in Kenya, Uganda and India with growth potential in the various segments of the WASH sector (so-called Small and Growing Businesses, SGBs), as well as in waste management, including re-circulation/re-cycling of faeces for agriculture, biogas production for households and solid waste collection (especially plastics). The initiative has a clear focus on gender equality through support for women's economic empowerment, eg. promoting female entrepreneurship and participation in decision making. The direct management of the portfolio for the investment loans portfolio will be made by WASTEs sister foundation Take-a-Stake Foundation together with an appointed established fund manager. The companies that will receive the investment loans are expected to have a focus on low income groups in peri-urban and rural areas. A small part of the support will also go to WASTE's development of innovative ideas and approaches for circular economy, blended financing and for scaling-up of water, sanitation and solid waste in order to achieve the goals for Agenda 2030. By the investments in the selected SGBs it is preliminary estimated that the life situation in terms of improved health and cleaner environment for approximately 800 000 people could be achieved in marginalised peri-urban and rural areas by provision of access of ia. 700 m3 safe drinking water/day and collection of 195 tonnes solid waste (mainly plastics/day). Projektstöd till pilotinsats genom holländska NGOn WASTE för uppbyggnad av finansieringsmöjligheter för mindre till medelstora företag (så kallade Small and Growing Businesses, SGBs) i Kenya, Uganda och Indien med tillväxtpotential inom olika delsektorer för WASH och fast avfall/avfallshantering, bland annat recirkulation/återvinning av fekalier som näring till jordbruket, biogas till hushåll samt insamling och återvinning av fast avfall (speciellt plaster). Insatsen har ett tydligt jämställdhetsfokus genom stöd till kvinnors ekonomiska egenmakt, bla genom att främja kvinnligt företagande och deltagande i företagsledningar och beslut. Den direkta portföljhanteringen av investeringslånen till företagen och uppföljningen av dessa kommer att hanteras av WASTEs systerstiftelse Take-a-Stake Foundation tillsammans med en utsedd erkänd fondförvaltare. De företag som kommer att bli föremål för investeringslån förväntas ha fokus på låginkomstgrupper i peri-urbana och rurala områden. Viss del av stödet kommer även att gå till WASTEs utveckling av innovativa ideer och ansatser kring cirkulär ekonomi, blended financing och uppskalning av vatten, sanitet och avfall i syfte att uppnå målen i Agenda 2030. Genom investeringarna i de utvalda SGBerna har preliminärt uppskattast att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skule kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av bla. 700 m3 driksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Den föreslagna insatsen ingår i WASTEs strategiska plan och syftar till att genom Take-a-Stake Foundation visa att små och växande företag inom WASH och avfallssektorerna, sk SGBer - Small & Growing Businesses - är investeringsbara och därmed grund för etablering av en specifik fond för dessa företag i ett senare skede. Den direkta konkreta målsättningen med pilotinsatsen kan sägas utgöras av tre delar: 1. Att investera motsvarande ca 2-3 MEUR i 10-20 utvalda SGBer samt stödja dessa i affärsutveckling och expansion.. 2. Att utifrån erfarenheter från denna pilot pipeline av investeringar (trac record) påvisa att små och medelstora företag inom WASH kan vara investerbara och ge finansiell avkastning med en tydligare (och lägre) riskbild, utöver det direkta mervärdet av hälsoeffekter. 3. Att göra ytterligare förberedelser för att etablera en fond som baserat på ett trac record kan attrahera icke-gåvobaserade investerare till sektorn. Aktiviteter inom detta mål innefattar att aktivera de partnerskap som byggdes upp under Sidas planeringsstöd 2017-2018 samt mobilisera resurser och förbereda för den legala strukturen av en fond (tilltänkt Take-a-Stake Fund.) Del 1 har utöver att vara ett bedömt kritiskt steg för en framtida fond med ett än större globalt avtryck, ett mervärde i sig själv. Till följd av de tänkta investeringarna uppskattar de utvalda SGBerna preliminärt att livssituationen i form av ökad hälsa och renare närmiljö för ca 800 000 människor skulle kunna uppnås i utsatta peri-urbana och rurala områden genom tillhandahållande av 700 m3 dricksvatten/dag av god kvalitet och insamling av 195 ton fast avfall (ffa plaster)/dag. Del 2 är en del av WASTE större strategi och förändringsteori. Den föreslagna pilotinsatsens aktiviteter kompletteras av att WASTE inom andra program arbetar både med att understödja efterfrågan av sanitetsprodukter och tjänster, genom kapacitetsbyggnad och hushållslån m.m samt med policypåverkan för att engagera regeringar i sanitetsfrågor och att stärka företagsklimatet i sektorn. Pilotinsatsens aktiviteter syftar till att nå två undermål till WASTEs mål om att bygga tjänster och varukedjor inom sanitet; stärka företag som kan leverera samt att mobilisera resurser som kan finansiera en uppskalning för att möta de globala utvecklingsmålen i Agenda 2030. Del 2 bygger på att urvalet av företag för lån görs baserat på rigorösa kriterier inom allt från styrningsfrågor, affärsidé, marknadsanalys, etc. samt med stöd för företagens expansion (del 1). WASTE har identifierat en pipeline på uppemot 200 företag som skulle kunna vara passande för investeringar och denna pilot med ett urval av företag kommer kunna påvisa att man utifrån rigorösa kriterier och stöd kan göra goda investeringar i sektorn. Del 3 utgör en mindre del av aktiviteterna, men utgör centrala moment för att komma till det mer långsiktiga målet om en storskalig insats i form av planerad investeringsfond för SGBber i en kommande fas.   Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 56630 122260 -65630 56630 Ernst & Young -65630 Ernst & Young 122260 Ernst & Young Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-12890 Sweden The overall objective of the project is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity, promote equality and equity in eight districts of Eastern, Western, Southern and Central Provinces of Zambia. Specifically, the project seeks to: i) increase women’s agency and decision-making power at household and community levels to address barriers to women’s economic empowerment. ii) Strengthen technical capacity of women to run and own viable, productive, resilient and sustainable agricultural businesses and iii) Strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control of and ownership over productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led cooperatives, land tenure and financial inclusion. This will be achieved through a women-led and women­ centred approach with focus on both men and women. In general, the project will work through study circles, and support women groups, village savings and loans associations with capacity building of women in economic empowerment. The project will start with an eight months inception phase during which several studies will be carried out . These include market analysis, environment and social impact assessment, conflict sensitivity analysis, and a gender and power analysis. The findings from the studies will form the basis for the final design of the project implementation. We Effect, the main agreement partner will implement the project in collaboration with Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), Zambia Land Alliance (ZLA) and eight District Women Associations (DWAs). The budget for the proposed intervention is SEK 75 Million. The project will run for 44 months including the inception period of 8 months. Projektets övergripande mål är att främja fattiga kvinnors ekonomiska egenmakt för att säkerställa kvinnors förmåga att delta i, bidra till och dra nytta av jordbrukets värdekedjor och processer på sätt som bekräftar värdet av deras bidrag, respekterar deras värdighet, och främjar jämlikhet och rättvisa. Projektet ska genomföras i åtta distrikt i de östra, västra, södra och centrala provinserna i Zambia. Projektet syftar specifikt till att: i) öka kvinnors beslutsfattande på hushållsnivå och samhällsnivå för att hantera hinder för kvinnors ekonomiska egenmakt ii) stärka kvinnors tekniska förmåga att driva och äga livskraftiga, produktiva och hållbara jordbruksföretag och iii) stärka kvinnors röst och kollektiva makt på samhällsnivå för att öka tillgången till, kontrollen av och ägandet av produktiva och finansiella tillgångar för kvinnor, genom stärkta kvinnoledda kooperativ, ökade markrättigheter och ekonomisk inkludering. Detta kommer att uppnås genom en kvinnoledd och kvinnocentrerad strategi, med fokus på både män och kvinnor. Projektet kommer att använda sig av studiecirklar och stödja kvinnogrupper och låneföreningar genom kapacitetsutveckling i ekonomisk egenmakt. Projektet börjar med en åtta månaders inledningsfas, under vilken flera studier kommer att genomföras för att utforma och planera projektet i detalj. En detaljerad arbetsplan kommer också att tas fram under inledningsfasen. Studierna inkluderar marknadsanalys, miljökonsekvensanalys, social konsekvensanalys, analys av konfliktkänslighet, samt en köns- och maktanalys. Resultaten från studierna kommer att ligga till grund för den slutliga utformningen av projektets genomförande. We Effect, Sidas avtalspartner, kommer att genomföra projektet i samarbete med Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), District Women Associations (DWAs) och Zambia Land Alliance (ZLA). Budgeten för den föreslagna insatsen är 75 miljoner SEK. Projektet kommer att pågå i 44 månader, inklusive inledningsfasen på 8 månader. The overall objective of the intervention is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity and promote equality.The project has three specific objectives (SO): SO 1 (personal sphere): To increase women’s agency and decision-making power at household and community level to address barriers to women’s economic empowerment. This specific objective seeks to strengthen women’s capacity, build confidence and self-esteem. SO 2 (relational sphere): To address institutional barriers that limit women’s economic advancement in agricultural value and market chains. This sphere relates to the attitudes and norms of people within women’s lives and the enterprises women may interact with. The objective will work to transform norms, attitudes and values of men, while at the same time support women to develop sustainable and resilient techniques that mitigate the impacts of climate change.  SO 3 (social sphere): To strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control and ownership of productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led local organisations, land tenure and financial inclusion. This objective will seek to support the establishment of women-led local organisations, as well as ensuring that women have more access to financial services including insurance and saving groups. Under this objective, the DWAs and women-led local organisations will be trained to lobby and advocate for increased land rights and secure tenure of fertile land. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zambia Agricultural development Agriculture In 2025, the project made steady progress in advancing womens economic empowerment across the targeted provinces. Despite delays linked to the withdrawal of the implementing partner, the project delivered strong results in womens agency, financial inclusion, asset ownership, market access, and climate resilience, with several indicators surpassing their targets. Under the Overall Objective which is To advance womens economic empowerment by ensuring their ability to participate in, contribute to, and benefit from agricultural value chains in ways that affirm their dignity, recognise their contributions, and promote equality and equity., the following results were noted: Reduction in Gender Stereotypes: 18,758 women (93%) of the targeted 20,170, reported that gender stereotypes and discriminatory attitudes had reduced within their households and communities, enabling them to participate more freely in economic activities and decision-making processes. Increased Income: 15,329 women (76%) reported increased income from agricultural enterprises, demonstrating continued engagement in farming and business activities and improved economic opportunities. However, the result fell short of the project target of 85% and represented a decline from the 83% achieved in 2024, suggesting that while a majority of women experienced income gains, factors such as market conditions, climate-related shocks, and economic challenges may have constrained further income growth. Notable results per specific objectives are as follows: Specific objective One: To increase womens agency and decision-making power at household and community levels and address barriers to womens economic empowerment. Key achievements include: Increased Decision-Making Power: 17,145 women (85%) exercised greater influence in household and group decision-making processes, enabling them to take a more active role in economic, agricultural, and family matters and strengthening their agency within households and communities. Confidence in Managing Money and Businesses: 17,791 women (88.2%) strengthened their confidence and skills in financial management and business operations, enabling them to make informed decisions on budgeting, savings, investments, and enterprise growth. This enhanced their ability to manage businesses, pursue economic opportunities, and contribute meaningfully to household financial decisions. Access to SRHR and GBV Services:17,899 women and young women (96%) were aware of available Sexual and Reproductive Health Rights (SRHR) and Gender-Based Violence (GBV) services, up from 14,585 in 2024. As a result, 10,636 women (nearly 60%) accessed services including family planning, counselling, testing, treatment, legal support, and GBV case referral and prosecution services, compared to 8,697 women in 2024. Specific objective Two: Reduce institutional barriers that limit womens economic advancement in agricultural value and market chains. Key results include: Business Registration: A major institutional achievement was the accreditation of District Women's Development Associations (DWDAs) as PACRA business registration agents, bringing business formalization services closer to women entrepreneurs. Through this mechanism, 1,418 businesses were registered, including 1,374 women-owned enterprises, enabling women to strengthen the legal status of their businesses and improve access to markets, financing, and growth opportunities. Access to Market Contracts: Market Access and Contracting: 1,210 women (6%) secured individual market contracts, strengthening their access to reliable buyers and formal markets for their agricultural products. In addition, four District Women's Development Associations (50% of the eight DWDAs) collectively negotiated and secured 12 new contracts, creating expanded market opportunities for their members and demonstrating increased capacity to facilitate market linkages and negotiate on behalf of women producers. Access to Informal Financial Services (VSLAs):15,320 women (76%) increased their incomes through participation in Village Savings and Loan Associations (VSLAs) and other informal financial services, enabling them to strengthen their livelihoods and household economic security. Through their savings groups, women collectively generated ZMW 7,589,711 in share-outs in 2025, demonstrating increased savings capacity and financial resilience. In addition, 7,424 women accessed loans valued at ZMW 6,148,350, which they invested in productive assets, agricultural production, and business expansion, helping to grow their enterprises and income-generating activities Specific objective Three: To strengthen womens voices and collective power at the community level as well as increase access to, control of and ownership of productive (e.g., physical assets, land) and financial assets among women through women-led cooperatives, land tenure and financial inclusion. Key achievements include: Access to Formal Financial Services: Women's access to formal financial services continued to improve. In 2025, 43% of targeted women accessed formal financial services, up from 35% in 2024. This included 2,329 women securing Constituency Development Fund (CDF) loans valued at ZMW 3.38 million and 985 women accessing microfinance loans worth ZMW 945,000. Women producers in Mumbwa, Choma, and Lundazi also leveraged additional value-chain financing and crop contracts, bringing the total value of formal financing accessed to approximately ZMW 5 million, including more than ZMW 1 million secured through crop marketing contracts. These investments enabled women to expand agricultural production, invest in productive assets, and strengthen their economic participation in agricultural value chains. Customary Land Ownership Certificates: 2,308 women obtained Customary Land Holding Certificates in 2025, bringing the cumulative total to 7,849 certificates, close to the project target of 8,100. Notably, 90% of the certificates issued in 2025 were obtained by women using their own resources without project subsidies, demonstrating increased awareness of the benefits of secure land tenure and a strong commitment to protecting their land rights. Through securing land ownership, women strengthened their access to productive assets, enhanced their bargaining power and decision-making authority within households and communities, and actively encouraged other family members to pursue land certification, contributing to wider uptake of land registration. Specific Objective Four: Increased resilience to environmental and climate change by women, men and youth (male, female) Key achievements include: Adoption of Climate-Smart Agriculture: Among female farmland owners, 93% adopted at least one climate-smart agricultural practice in 2025. Through conservation agriculture, crop diversification, improved soil management, and water conservation practices, women strengthened their ability to adapt to climate variability, improve farm productivity, and protect their livelihoods from environmental shocks. Environmental Stewardship: 1,413 households adopted energy-efficient cookstoves, reducing firewood consumption by 40% to 60% and contributing to more sustainable use of natural resources. As a result, women spent less time collecting fuelwood, reduced their exposure to smoke-related health risks, and had more time available for productive and household activities. Community-Led Conservation: Six DWDAs established and managed community nurseries that produced tree seedlings for planting and restoration activities. Through these nurseries, communities contributed to reforestation efforts, improved soil fertility, and supported biodiversity restoration, strengthening local capacity for environmental conservation and climate resilience. Yield Indexed Insurance: More than 1,000 of the 12,300 farmers in Mumbwa independently purchased yield-indexed insurance using their own resources in 2025, demonstrating increased confidence in insurance as a climate-risk management tool. This voluntary uptake followed the 2024 pilot, during which 703 insured farmers received drought-related compensation totalling ZMW 356,203, helping farmers to better understand the value of insurance in protecting their agricultural investments and livelihoods against climate shocks. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-12890-12890A0101 Sweden The overall objective of the project is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity, promote equality and equity in eight districts of Eastern, Western, Southern and Central Provinces of Zambia. Specifically, the project seeks to: i) increase women’s agency and decision-making power at household and community levels to address barriers to women’s economic empowerment. ii) Strengthen technical capacity of women to run and own viable, productive, resilient and sustainable agricultural businesses and iii) Strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control of and ownership over productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led cooperatives, land tenure and financial inclusion. This will be achieved through a women-led and women­ centred approach with focus on both men and women. In general, the project will work through study circles, and support women groups, village savings and loans associations with capacity building of women in economic empowerment. The project will start with an eight months inception phase during which several studies will be carried out . These include market analysis, environment and social impact assessment, conflict sensitivity analysis, and a gender and power analysis. The findings from the studies will form the basis for the final design of the project implementation. We Effect, the main agreement partner will implement the project in collaboration with Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), Zambia Land Alliance (ZLA) and eight District Women Associations (DWAs). The budget for the proposed intervention is SEK 75 Million. The project will run for 44 months including the inception period of 8 months. Projektets övergripande mål är att främja fattiga kvinnors ekonomiska egenmakt för att säkerställa kvinnors förmåga att delta i, bidra till och dra nytta av jordbrukets värdekedjor och processer på sätt som bekräftar värdet av deras bidrag, respekterar deras värdighet, och främjar jämlikhet och rättvisa. Projektet ska genomföras i åtta distrikt i de östra, västra, södra och centrala provinserna i Zambia. Projektet syftar specifikt till att: i) öka kvinnors beslutsfattande på hushållsnivå och samhällsnivå för att hantera hinder för kvinnors ekonomiska egenmakt ii) stärka kvinnors tekniska förmåga att driva och äga livskraftiga, produktiva och hållbara jordbruksföretag och iii) stärka kvinnors röst och kollektiva makt på samhällsnivå för att öka tillgången till, kontrollen av och ägandet av produktiva och finansiella tillgångar för kvinnor, genom stärkta kvinnoledda kooperativ, ökade markrättigheter och ekonomisk inkludering. Detta kommer att uppnås genom en kvinnoledd och kvinnocentrerad strategi, med fokus på både män och kvinnor. Projektet kommer att använda sig av studiecirklar och stödja kvinnogrupper och låneföreningar genom kapacitetsutveckling i ekonomisk egenmakt. Projektet börjar med en åtta månaders inledningsfas, under vilken flera studier kommer att genomföras för att utforma och planera projektet i detalj. En detaljerad arbetsplan kommer också att tas fram under inledningsfasen. Studierna inkluderar marknadsanalys, miljökonsekvensanalys, social konsekvensanalys, analys av konfliktkänslighet, samt en köns- och maktanalys. Resultaten från studierna kommer att ligga till grund för den slutliga utformningen av projektets genomförande. We Effect, Sidas avtalspartner, kommer att genomföra projektet i samarbete med Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), District Women Associations (DWAs) och Zambia Land Alliance (ZLA). Budgeten för den föreslagna insatsen är 75 miljoner SEK. Projektet kommer att pågå i 44 månader, inklusive inledningsfasen på 8 månader. The overall objective of the intervention is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity and promote equality.The project has three specific objectives (SO): SO 1 (personal sphere): To increase women’s agency and decision-making power at household and community level to address barriers to women’s economic empowerment. This specific objective seeks to strengthen women’s capacity, build confidence and self-esteem. SO 2 (relational sphere): To address institutional barriers that limit women’s economic advancement in agricultural value and market chains. This sphere relates to the attitudes and norms of people within women’s lives and the enterprises women may interact with. The objective will work to transform norms, attitudes and values of men, while at the same time support women to develop sustainable and resilient techniques that mitigate the impacts of climate change.  SO 3 (social sphere): To strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control and ownership of productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led local organisations, land tenure and financial inclusion. This objective will seek to support the establishment of women-led local organisations, as well as ensuring that women have more access to financial services including insurance and saving groups. Under this objective, the DWAs and women-led local organisations will be trained to lobby and advocate for increased land rights and secure tenure of fertile land. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency We Effect 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4862395 12682084 11554484 5793139 7905621 0 0 0 0 0 0 0 4862395 11554484 0 8100000 0 0 0 0 0 0 12682084 0 0 0 0 0 0 -194379 5793139 0 0 42797723 We Effect 4862395 We Effect 12682084 We Effect 11554484 We Effect 5793139 We Effect -194379 We Effect 8100000 We Effect Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Ökad jämställdhet särskilt avseende politiskt deltagande och ekonomisk egenmakt. Ökad jämställdhet särskilt avseende politiskt deltagande och ekonomisk egenmakt. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12890-12890A0102 Sweden The overall objective of the project is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity, promote equality and equity in eight districts of Eastern, Western, Southern and Central Provinces of Zambia. Specifically, the project seeks to: i) increase women’s agency and decision-making power at household and community levels to address barriers to women’s economic empowerment. ii) Strengthen technical capacity of women to run and own viable, productive, resilient and sustainable agricultural businesses and iii) Strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control of and ownership over productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led cooperatives, land tenure and financial inclusion. This will be achieved through a women-led and women­ centred approach with focus on both men and women. In general, the project will work through study circles, and support women groups, village savings and loans associations with capacity building of women in economic empowerment. The project will start with an eight months inception phase during which several studies will be carried out . These include market analysis, environment and social impact assessment, conflict sensitivity analysis, and a gender and power analysis. The findings from the studies will form the basis for the final design of the project implementation. We Effect, the main agreement partner will implement the project in collaboration with Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), Zambia Land Alliance (ZLA) and eight District Women Associations (DWAs). The budget for the proposed intervention is SEK 75 Million. The project will run for 44 months including the inception period of 8 months. Projektets övergripande mål är att främja fattiga kvinnors ekonomiska egenmakt för att säkerställa kvinnors förmåga att delta i, bidra till och dra nytta av jordbrukets värdekedjor och processer på sätt som bekräftar värdet av deras bidrag, respekterar deras värdighet, och främjar jämlikhet och rättvisa. Projektet ska genomföras i åtta distrikt i de östra, västra, södra och centrala provinserna i Zambia. Projektet syftar specifikt till att: i) öka kvinnors beslutsfattande på hushållsnivå och samhällsnivå för att hantera hinder för kvinnors ekonomiska egenmakt ii) stärka kvinnors tekniska förmåga att driva och äga livskraftiga, produktiva och hållbara jordbruksföretag och iii) stärka kvinnors röst och kollektiva makt på samhällsnivå för att öka tillgången till, kontrollen av och ägandet av produktiva och finansiella tillgångar för kvinnor, genom stärkta kvinnoledda kooperativ, ökade markrättigheter och ekonomisk inkludering. Detta kommer att uppnås genom en kvinnoledd och kvinnocentrerad strategi, med fokus på både män och kvinnor. Projektet kommer att använda sig av studiecirklar och stödja kvinnogrupper och låneföreningar genom kapacitetsutveckling i ekonomisk egenmakt. Projektet börjar med en åtta månaders inledningsfas, under vilken flera studier kommer att genomföras för att utforma och planera projektet i detalj. En detaljerad arbetsplan kommer också att tas fram under inledningsfasen. Studierna inkluderar marknadsanalys, miljökonsekvensanalys, social konsekvensanalys, analys av konfliktkänslighet, samt en köns- och maktanalys. Resultaten från studierna kommer att ligga till grund för den slutliga utformningen av projektets genomförande. We Effect, Sidas avtalspartner, kommer att genomföra projektet i samarbete med Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), District Women Associations (DWAs) och Zambia Land Alliance (ZLA). Budgeten för den föreslagna insatsen är 75 miljoner SEK. Projektet kommer att pågå i 44 månader, inklusive inledningsfasen på 8 månader. The overall objective of the intervention is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity and promote equality.The project has three specific objectives (SO): SO 1 (personal sphere): To increase women’s agency and decision-making power at household and community level to address barriers to women’s economic empowerment. This specific objective seeks to strengthen women’s capacity, build confidence and self-esteem. SO 2 (relational sphere): To address institutional barriers that limit women’s economic advancement in agricultural value and market chains. This sphere relates to the attitudes and norms of people within women’s lives and the enterprises women may interact with. The objective will work to transform norms, attitudes and values of men, while at the same time support women to develop sustainable and resilient techniques that mitigate the impacts of climate change.  SO 3 (social sphere): To strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control and ownership of productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led local organisations, land tenure and financial inclusion. This objective will seek to support the establishment of women-led local organisations, as well as ensuring that women have more access to financial services including insurance and saving groups. Under this objective, the DWAs and women-led local organisations will be trained to lobby and advocate for increased land rights and secure tenure of fertile land. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency Nordic Consulting Group – NCG Sweden AB 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 1693552 0 0 529668 1163884 1693552 Nordic Consulting Group – NCG Sweden AB 529668 Nordic Consulting Group – NCG Sweden AB 1163884 Nordic Consulting Group – NCG Sweden AB Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Ökad jämställdhet särskilt avseende politiskt deltagande och ekonomisk egenmakt. Ökad jämställdhet särskilt avseende politiskt deltagande och ekonomisk egenmakt. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12890-12890A0103 Sweden The overall objective of the project is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity, promote equality and equity in eight districts of Eastern, Western, Southern and Central Provinces of Zambia. Specifically, the project seeks to: i) increase women’s agency and decision-making power at household and community levels to address barriers to women’s economic empowerment. ii) Strengthen technical capacity of women to run and own viable, productive, resilient and sustainable agricultural businesses and iii) Strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control of and ownership over productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led cooperatives, land tenure and financial inclusion. This will be achieved through a women-led and women­ centred approach with focus on both men and women. In general, the project will work through study circles, and support women groups, village savings and loans associations with capacity building of women in economic empowerment. The project will start with an eight months inception phase during which several studies will be carried out . These include market analysis, environment and social impact assessment, conflict sensitivity analysis, and a gender and power analysis. The findings from the studies will form the basis for the final design of the project implementation. We Effect, the main agreement partner will implement the project in collaboration with Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), Zambia Land Alliance (ZLA) and eight District Women Associations (DWAs). The budget for the proposed intervention is SEK 75 Million. The project will run for 44 months including the inception period of 8 months. Projektets övergripande mål är att främja fattiga kvinnors ekonomiska egenmakt för att säkerställa kvinnors förmåga att delta i, bidra till och dra nytta av jordbrukets värdekedjor och processer på sätt som bekräftar värdet av deras bidrag, respekterar deras värdighet, och främjar jämlikhet och rättvisa. Projektet ska genomföras i åtta distrikt i de östra, västra, södra och centrala provinserna i Zambia. Projektet syftar specifikt till att: i) öka kvinnors beslutsfattande på hushållsnivå och samhällsnivå för att hantera hinder för kvinnors ekonomiska egenmakt ii) stärka kvinnors tekniska förmåga att driva och äga livskraftiga, produktiva och hållbara jordbruksföretag och iii) stärka kvinnors röst och kollektiva makt på samhällsnivå för att öka tillgången till, kontrollen av och ägandet av produktiva och finansiella tillgångar för kvinnor, genom stärkta kvinnoledda kooperativ, ökade markrättigheter och ekonomisk inkludering. Detta kommer att uppnås genom en kvinnoledd och kvinnocentrerad strategi, med fokus på både män och kvinnor. Projektet kommer att använda sig av studiecirklar och stödja kvinnogrupper och låneföreningar genom kapacitetsutveckling i ekonomisk egenmakt. Projektet börjar med en åtta månaders inledningsfas, under vilken flera studier kommer att genomföras för att utforma och planera projektet i detalj. En detaljerad arbetsplan kommer också att tas fram under inledningsfasen. Studierna inkluderar marknadsanalys, miljökonsekvensanalys, social konsekvensanalys, analys av konfliktkänslighet, samt en köns- och maktanalys. Resultaten från studierna kommer att ligga till grund för den slutliga utformningen av projektets genomförande. We Effect, Sidas avtalspartner, kommer att genomföra projektet i samarbete med Heifer Project International Zambia (HPIZ), Women for Change (WfC), District Women Associations (DWAs) och Zambia Land Alliance (ZLA). Budgeten för den föreslagna insatsen är 75 miljoner SEK. Projektet kommer att pågå i 44 månader, inklusive inledningsfasen på 8 månader. The overall objective of the intervention is to advance women’s economic empowerment to ensure the capacity of women to participate in, contribute to and benefit from agricultural value chains and processes in ways that affirm the value of their contributions, respect their dignity and promote equality.The project has three specific objectives (SO): SO 1 (personal sphere): To increase women’s agency and decision-making power at household and community level to address barriers to women’s economic empowerment. This specific objective seeks to strengthen women’s capacity, build confidence and self-esteem. SO 2 (relational sphere): To address institutional barriers that limit women’s economic advancement in agricultural value and market chains. This sphere relates to the attitudes and norms of people within women’s lives and the enterprises women may interact with. The objective will work to transform norms, attitudes and values of men, while at the same time support women to develop sustainable and resilient techniques that mitigate the impacts of climate change.  SO 3 (social sphere): To strengthen women’s voice and collective power at community level to increase access to, control and ownership of productive (e.g. physical assets, land) and financial assets among women through women-led local organisations, land tenure and financial inclusion. This objective will seek to support the establishment of women-led local organisations, as well as ensuring that women have more access to financial services including insurance and saving groups. Under this objective, the DWAs and women-led local organisations will be trained to lobby and advocate for increased land rights and secure tenure of fertile land. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency We Effect 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 21920911 10142016 0 -360000 0 11791602 0 4532878 0 -0.0000000005 0 -69480 10129309 0 5678618 0.0000000007 32062927 We Effect 11791602 We Effect 10129309 We Effect 4532878 We Effect -69480 We Effect 5678618 We Effect -353225 We Effect Zambia 2024-2028 Zambia 2024-2028 Increased gender equality including greater access to and respect for sexual and reproductive health and rights (SRHR) Ökad jämställdhet inklusive tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for livelihoods, education and trade, with a focus on productive and sustainable agriculture Bättre förutsättningar till försörjning, utbildning och handel, med fokus på ett produktivt och hållbart lantbruk Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12919 Sweden The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Kenya Viet Nam South Africa Developing countries, unspecified Labour Rights Other Social Infrastructure & Services Resultat från den externa utvärderingen 2024 Relevans: Mer än 95 procent av intressenterna säger att SWP-programmet har varit relevant, både vad gäller deras individuella professionella utveckling och för organisationen de arbetar med. Den högsta nivån av relevans relaterar till införandet av dialogmekanismen och tillgången på verktyg för att främja social dialog på arbetsplatsen. Tematiska frågor som miljö, jämställdhet och konflikthantering kommer på andra plats med nästan 50 procent av de tillfrågade. Slutligen kommer omkring 40 procent av de tillfrågade att inkludera fackliga engagemang i social dialog. (s.2-3). I alla hubbar var respondenterna också nöjda med SWP:s systematiska tillvägagångssätt och åtgärden relaterade till nyckelfrågor som identifierats på arbetsplatsen. Enligt utvärderingen har SWP säkerställt relevansen genom att anpassar programmet och modellen till den lokala kontexten i de regionala hubbarna (s.3). Effektivitet ("effectiveness"): En majoritet av de tillfrågade tycker att SWP har haft effekt på deras arbetsplats. 80 procent svarade att SWP har förbättrat relationer mellan arbetsgivare och arbetstagare (s.23). Samtidigt svarade 20 procent att relationerna förbättrades bara litegrann (4,7%), inte alls (6.5%) eller att de inte visste (7.5%). Det ligger på ungefär samma nivå som halvtidsöversynen 2022. Det finns lika positiva svar i termer av ökad respekt och tillit på arbetsplatsen, etablering av dialogstrukturer, förbättrad samordning och samverkan mellan arbetsgivare och arbetstagare och ökat samarbete med andra organisationer, där minst 70 procent av svaren var på 4 eller 5 av 5. Effekter: De effekter som nämns i utvärderingen handlar om förändringar på individnivå samt på organisationsnivå, i linje med SWPs förändringsteori t.ex.värderingar som har förändrats, strukturer som har etablerats och utveckling av företagets policys. Samtidigt har arbetsplatsprogrammen haft sina upp- och nedgångar, ibland med förändringar av nyckelpersoner inblandade, och andra gånger med brist på tid och resurser för att nå sin fulla potential. En slutsats från utvärderingen är att effektiviteten på arbetsplatsnivå är svår att mäta eftersom företag oftast inte kan eller vill dela intern data om t.ex. medarbetarundersökningar, juridiska frågor eller konflikter. SWP-teamet har gjort in- och utträdesundersökningar som visar på goda resultat under engagemangsperioden. Men med undantag för ett fåtal fall är effekten av SWP på den övergripande utvecklingen inom företag svår att dokumentera. Resultat från SWPs slutrapportering 2025 SWPs slutgiltiga narrativrapport rapporterar resultat på olika nivåer i linje med SWPs förändringsteori: kontrollsfär, påverkanssfär, intressesfär. Kopplat till kontrollsfären rapporterar SWP att de har: - Engagerat 243 företag och direkt nått ut till ca 160 986 arbetstagare och chefer - Genomfört 41 arbetsplatsprogram därav fem avbröts eller pausades - Utbildat 2053 personer - Samarbetat med 10 fackföreningar Kopplat till påverkanssfär rapporterar SWP att: - programmet har förbättrat relationen mellan chefer och anställda, vilket stöddes av den slutliga utvärderingen, och lett till mer öppen kommunikation mellan chefer och medarbetare. I självbedömningar som genomförs i slutet av ett arbetsplatsprogram rapporterar deltagarna ett bättre dialogklimat (99 %) och kommittéerna uppger att de mestadels är representativa (79 %) och formaliserade (71 %) efter att cykeln är avslutad (s.29). - Chefer rapporterar i sin tur en förändring i sin syn på den roll som medarbetarengagemang spelar. I många fall, genom sitt engagemang i arbetsplatsarbete, började chefer se samverkan som en tillgång. I intervjuer erkände chefer att en strukturerad social dialog har minskat konflikter på arbetsplatsen och förbättrat teammoralen. Och flera företag ser ökad produktivitet kopplad till kommittéerna, dialogen och samarbetet. - För företag har en av de viktigaste effekterna varit integrationen av arbetsplatsdialogstrukturen (kommittéerna) och att dessa över tid har utvecklats till att bli användbara för företaget. I många fall har dessa kommittéer blivit en del av ledningens rutiner och enligt SWP bidragit till företagets resultat genom konkreta resultat som klagomålshantering, förbättrad arbetsmiljö eller reviderade interna policyer. (s.30) T.ex. på SKFs kontor i Colombia har arbetsplatskommittén ökat medarbetarengagemang och bidragit till utveckling av mänskliga rättigheter i företagets policyer. (s.30). - Kompetenshöjningsprogrammet UP! har varit särskilt lyckats. Utbildningen samlar fackliga representanter och personalchefer i kohorter för att höja deras kompetens och beredskap att föra social dialog på arbetsplatsnivå. 127 företag deltog med mer än 30 000 anställda totalt. UP! programmet utbildade 332 representanter och chefer inom social dialog, kommunikation, konfliktlösning och affärskunskap. Utbildningen bidrog till förbättringar av förtroende, klagomålshantering och gemensamt beslutsfattande. (s.30) Utbildningen genomfördes i samarbete med fackföreningar som NUMSA och SACTWU i Sydafrika och med AUKMW och KAM i Kenya. Ett viktigt resultat var också stärkandet av fackliga organisationer: fackföreningar rapporterade ökat medlemsantal, minskade konflikter och snabbare avtal i sina kollektivavtalsförhandlingar. NUMSA integrerade SWP-moduler i sin utbildningsavdelning och SWP lanserade en utbildning för utbildare (ToT) för att institutionalisera lärandet. I Kenya användes utbildningen av AUKMW för att fördjupa sin dialog med arbetsgivare och arbetsmarknadsministeriet. (s.30) Kopplat till intressesfär hänvisar SWP till slutsatserna i den slutliga utvärderingen - att resultaten i programmet bidrar till intressesfären men är svåra att utvärdera eftersom de bidrar till komplexa och breda frågor. Rapporten hänvisar till effekter såsom bättre samverkan mellan parter, förbättrade förutsättningar för dialog om en grön och rättvis omställning, minskad konflikt mellan parter och smidigare förhandlingar om fackliga frågor. (s.34-35). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-12919-12919A0101 Sweden The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Sweden NIR/Näringslivets Internationella Råd Swedish International Development Cooperation Agency NIR/Näringslivets Internationella Råd 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 13800000 10000000 20000000 20000000 0 0 20000000 0 0 13800000 0 10000000 0 20000000 0 0 0 0 38280000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 25520000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 5520000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 8280000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 6000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 4000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 12000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 8000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 8000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 12000000 NIR/Näringslivets Internationella Råd Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12919-12919A0102 Sweden The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Sweden NIR/Näringslivets Internationella Råd Swedish International Development Cooperation Agency NIR/Näringslivets Internationella Råd 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 7000000 7000000 5323000 10000000 7000000 0 0 0 5323000 7000000 9090130 NIR/Näringslivets Internationella Råd 4984910 NIR/Näringslivets Internationella Råd 6157830 NIR/Näringslivets Internationella Råd 4105220 NIR/Näringslivets Internationella Råd 4984910 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1700000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1400000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1700000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 2100000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 3100000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 2170000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1190000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1470000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 980000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1190000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1190000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 980000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1470000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 2170000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1190000 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1650130 NIR/Näringslivets Internationella Råd 904910 NIR/Näringslivets Internationella Råd 745220 NIR/Näringslivets Internationella Råd 904910 NIR/Näringslivets Internationella Råd 1117830 NIR/Näringslivets Internationella Råd Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for sustainable and inclusive market and private sector development, and sustainable business Förbättrade förutsättningar för hållbar och inkluderande marknads- och privatsektorutveckling samt hållbart företagande Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-12919-12919A0103 Sweden The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. The International Council of Swedish Industry (NIR), together with the Swedish union IF Metall have applied for a contribution to the programme Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2023. The aim of the SWP is to contribute to improved conditions for decent work and sustainable business. This will be achieved through workplace programmes and social dialogue. Social dialogue is part of the broader concept of Decent Work and is a method for negotiations between representatives of workers, employers and/or governments. It concerns agreements on working conditions (including salaries and working hours), as well as the relations between workers and employers. Social dialogue can be an effective tool for more sustainable and peaceful labor markets and contribute to improved productivity. The SWP builds on the Swedish Workplace HIV/AIDS programme (SWHAP), implemented in sub-Saharan Africa. The program will run over the course of five years (2019-2023) and will draw from experience and leverage from already existing workplace programmes and networks in sub-Saharan Africa. It will expand its operations to include new regions in Asia/Central Asia, Latin America and the Middle East and North Africa (MENA). Näringslivets Internationella Råd (NIR) har i partnerskap med IF Metall genomför programmet Swedish Workplace Programme (SWP), 2019-2025. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog. Social dialog ingår i begreppet ”Decent work” och är en metod för dialog och förhandling mellan representanter för arbetstagare, arbetsgivare och/eller regeringar. Det handlar oftast om att komma överens om arbetsvillkor (såsom löner och arbetstid) samt hantera relationer mellan arbetstagare och arbetsgivare. Social dialog kan vara ett effektivt verktyg för mer hållbara och fredliga arbetsmarknader samt gynnsamt för produktiviteten. Insatsen bygger vidare på det tidigare regionala programmet Swedish Workplace HIV/Aids Programme (SWHAP) i södra och östra Afrika, som utvärderats och uppvisat goda resultat. SWP är ett globalt program och planen är att fördjupa arbetsplatsprogram på de marknader där SWHAP fungerat väl i Afrika samt att expandera till Asien, Mellanöstern och Nordafrika, samt Latinamerika. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Det långsiktiga målet med SWP är att bidra till förbättrade förutsättningar för anständiga arbetsvillkor och hållbart företagande. Detta ska uppnås genom arbetsplatsprogram och social dialog, vilket väntas stärka förutsättningar för privat sektor att mer effektivt hantera utmaningar på arbetsplatsen och dess påverkanssfär (de anställdas familjer, lokala samhällen och värdekedjan) och leda till ökad produktivitet. Sweden NIR/Näringslivets Internationella Råd Swedish International Development Cooperation Agency NIR/Näringslivets Internationella Råd 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -2989426 -2989426 -508202.42 NIR/Näringslivets Internationella Råd -508202.42 NIR/Näringslivets Internationella Råd -418519.64 NIR/Näringslivets Internationella Råd -926722.0600000001 NIR/Näringslivets Internationella Råd -627779.46 NIR/Näringslivets Internationella Råd -627779.5377 NIR/Näringslivets Internationella Råd -926722.1747 NIR/Näringslivets Internationella Råd -508202.4829 NIR/Näringslivets Internationella Råd -418519.6918 NIR/Näringslivets Internationella Råd -508202.4829 NIR/Näringslivets Internationella Råd Sustainable growth, green transition and education 2025-2029 Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025-2029 TBD Förbättrade försörjningsmöjligheter genom jobbskapande, marknadsutveckling, tryggad livsmedelsförsörjning och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13337 Sweden The description below is a planned 4-year program with Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Since the program will be developed in 2019 a simplified preparation for 2019 is first made here. When the intervention has been designed in more detail, an in-depth assessment is planned for the years 2020 - 2022. Since 2013, Sida has coordinated Swedish Leadership for Sustainable Development, a network of companies that want to demonstrate the role of companies and active leadership in contributing to the formulation and implementation of Agenda 2030 and in the realization of the Global goals. The network was initiated in May 2013, when Sida, as part of a stakeholder dialogue prior to the development of the UN's new development goals, turned to the Swedish business community - an actor who was then neither used as a resource nor as a dialogue partner in terms of poverty reduction at that stage. A common declaration was adopted by about 25 companies, expert organizations and Sida, about important aspects for sustainable global development post-2015. In connection with the adoption of the Global Sustainable Development Goals in September 2015, the members agreed on a joint commitment to - together as a network and through their respective core activities - contribute to the implementation of Agenda 2030 by; 1. Systematically minimize negative impact on the environment, maximize positive effects and create higher efficiency in resource use (related to SDG 12) 2. Create jobs with decent conditions, productive employment and development opportunities in communities where members operate (related to SDG 8) 3. Combating corruption and unethical business practices in areas where members operate (related to SDG 16) Gender equality and equal treatment are also emphasized by the companies as the prerequisites for securing sustainable development, while information and communication technologies (ICT) and innovative financing solutions are seen as important tools in this work. 2018, Sida made an evaluation of the network's activities that concluded that the network had been relevant in several ways and that many good results had been achieved and also a number of challenges: The evaluation provided three options for the SLSD's future: 1) Continue as before, 2) end or 3) invest more and increase commitment. The evaluation was presented and discussed with the network in June 2018 and resulted in the members deciding not to continue as before but to explore alternative 3 to invest and increase engagement. The members were also open to terminate the network. In September 2018, a workshop was held with the network where the options to shut down or scale up were discussed. The result was that a working group and a reference group were appointed to develop a possible upscaling of the network, an SLSD 2.0, which happened in the autumn of 2018. In November, the network met again and decided to proceed according to the working group's proposal and, as a first step, appoint a steering. The future During the next 4 years, the development of SLSD 2.0 will include pilot initiatives of various kinds and development of methods for partnership, networking and facilitation / brokering of partnerships. Through Sida's committee for collaboration with business and industry and active collaboration with operational departments and foreign missions, the project will be anchored throughout Sida's organization and support the implementation of bilateral, regional and global strategies. The experience and results of the work will be used for the construction and facilitation of other business networks both at regional and local level in Sweden's partner countries and at a thematic level globally. In order to carry out the work including method development and dissemination within Sida's organization, resources will be allocated from the KAPAME strategy. Insatsbeskrivningen nedan beskriver översiktligt den planerade fyraåriga insatsen med Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Eftersom insatsen kommer att utvecklas under 2019 samt att bemyndiganderamen inte rymmer en fyraårig insats görs här först en förenklad beredning för 2019. När insatsen har utformats mer i detalj planeras en fördjupad beredning för åren 2020 - 2022. 1. Bakgrund Sedan 2013 har Sida drivit ett verksövergripande projekt, Swedish Leadership for Sustainable Development, för koordinering av ett nätverk av företag som vill visa på företagens roll och ett aktivt ledarskap i att bidra till utformandet och genomförandet av Agenda 2030 och i förverkligandet av de Globala målen. Nätverket initierades i maj 2013 då Sida, som en del av en aktörsdialog inför framtagandet av FNs nya utvecklingsmål, vände sig till det svenska näringslivet - en aktör som då varken använts som resurs eller som dialogpartner vad gäller fattigdomsbekämpning. En gemensam deklaration antogs redan då av ca 25 företag, expertorganisationer och Sida, kring viktiga aspekter för hållbar global utveckling post-2015. I samband med antagandet av de Globala Målen (Sustainable Development Goals) i september 2015 enades medlemmarna kring ett gemensamt åtagande att – tillsammans som nätverk och genom sina respektive kärnverksamheter – bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att; 1.Systematiskt minimera negativ påverkan på miljön, maximera positiva effekter och skapa högre effektivitet i resursanvändningen (relaterat till SDG 12) 2.Skapa jobb med anständiga villkor, produktiv sysselsättning och utvecklingsmöjligheter i samhällen där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 8) 3.Motverka korruption och oetiska affärsmetoder i områden där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 16) Även jämställdhet och likabehandlande lyfts av företagen som förutsättningar för att säkra hållbar utveckling, medan informations- och kommunikationsteknologier (ICT) samt innovativa finansieringslösningar ses som viktiga redskap i detta arbete. 2. Utvärdering 2018 lät Sida göra en utvärdering av nätverkets verksamhet som drog slutsatserna att nätverket varit relevant på flera sätt och att många bra resultat hade uppnåtts, som till exempel: -SLSD har varit effektivt och relevant när det gällde Agenda 2030-förhandlingen -Nätverkets medlemmar anser att nätverket är unikt, bland annat för att det är ett public – private partnerskap, det har ett internationellt fokus, medlemmar kommer från olika sektorer och det ger tillgång till globala processer och till sveriges regering -Nätverket är relevant för Sida eftersom det har gett insikter om hur näringslivet fungerar och tänker och fungerar som kanal för dialog med näringslivet. -Det har gett Sida en ny roll som facilitator. -Medlemmarna anser att Sida är pålitlig samordnare och facilitator vilket skapar ett tryggt utrymme för utbyte mellan medlemmar och bidrar med kunskap Arbetet i nätverket har också gett positiva effekter såsom nya och bättre relationer mellan medlemmarna, mellan Sida och företagen och med andra aktörer, värdefulla utbyten och kunskapshöjning, inspiration för liknande nätverk och en förebild/modell av hur samarbetet kan se ut; påverkan på policyprocesser; nya metoder och roll för Sida. Det har gett mindre effekt när det gäller hur företagen arbetar och för konkreta förändringar i företagens verksamhet. Utvärderingen pekade också på ett antal utmaningar: -Medlemmarna tyckte syftet med SLSD var otydligt. Det fanns inga konkreta mål och inga formella system för monitoring, reporting eller accountability. Tydliga mål skulle hjälpa nätverket att fokusera, prioritera, hitta gemensamma initiativ (inkl. PPDPs) och visa konkreta resultat och mervärde -Medlemmarna önskade tydligare ledning och styrning av Sida. Medlemmarna själva har haft svårt att komma fram till en samsyn om fokus och konkreta resultat pga sina olika perspektiv. ”Consensus” som har karaktäriserats nätverket innebär nackdelar i dettav fallet. -Interna utmaningar för Sida är att ge SLSD en långsiktigt och hållbar resurssättning (inte år till år) samt ökat institutionellt ”buy-in” -PPDPs/country initiatives har varit svårt; om detta ska vara med framöver kräver det extra omsorg, tid och resurser Utvärderingen gav tre alternativ för SLSDs framtid: 1) Fortsätta som förut, 2) avsluta eller 3) satsa mer och öka engagemanget. Utvärderingen presenterades och diskuterades med nätverket i juni 2018 och utmynnade i att medlemmarna beslöt att inte fortsätta som förut utan utforska alternativ 3 att satsa och öka engagemanget. Medlemmarna var också öppna för att avsluta nätverket. I september 2018 hölls en workshop med nätverket där alternativen att stänga ned eller skala upp diskuterades. Resultatet blev att en arbetsgrupp och en referensgrupp tillsattes för att utveckla en möjlig uppskalning av nätverket, ett SLSD 2.0, vilket skedde under hösten 2018. I november träffades nätverket igen och beslöt att gå vidare enligt arbetsgruppens förslag och, som ett första steg, tillsätta en styrgrupp. 3.Utvecklingen framåt Nätverkets arbete är fortsatt mycket efterfrågat från dess medlemmar. Sidas roll som koordinator och facilitator anses vara mycket viktig eftersom Sida är en neutral part bland, ibland konkurrerande, företag och också kan länka till andra aktörer inom utvecklingssamarbetet och Agenda 2030-arbetet. SLSD och utvecklingen av SLSD ligger väl i linje med Sidas Vision 2023: - ”Nu måste Sida dra nytta av andra aktörers engagemang, formera nya partnerskap och anta nya roller” - ”Vi är en katalysator för förändring, stimulerar nytänkande och söker nya vägar till utveckling” - ”Sida ska tillsammans med olika partner för finansiera och möjliggöra utveckling för fattiga och sårbara människor och samhällen” - ”Sida ska mobilisera engagemang och möjliggöra nya lösningar genom att få andra att mötas och samverka” -”Sida ska driva svenska prioriteringar och universiella normer och rättigheter” Det stämmer också överens med Sidas andra och tredje verksamhetsmål för 2019 – 2021 -”Vi driver svenska prioriteringar och universella normer.” -”Vi mobiliserar engagemang samt möjliggör innovativa och lokalt förankrade lösningar”. Det ligger är också i linje med målen i Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling (KAPAME-strategin) 2018-2022: -Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 -Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Under de kommande 4 åren kommer utvecklingen av SLSD 2.0 innebära pilot-insatser av olika slag och utveckling av metoder för partnerskap, nätverksbyggande och facilitering/mäklande av partnerskap. Genom Sidas utskott för samverkan med näringslivet och aktiv samverkan med operativa avdelningar och utlandsmyndigheter kommer projektet att förankras i hela Sidas organisation och stödja genomförandet av bilaterala, regionala och globala strategier. Erfarenheterna och resultaten av arbetet kommer att användas för uppbyggnad och faciliterande av andra näringslivsnätverk både på regional och lokal nivå i Sveriges samarbetsländer och på tematisk nivå globalt. För att genomföra arbetet inklusive metodutveckling och spridning inom Sidas organisation kommer insatsen resursättas från KAPAME-strategin. 4.Projektet SLSD 2019 4.1 Aktiviteter Nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development kommer att utveckla metoder och partnerskap mellan företagen i nätverket och mellan företagen och andra aktörer med syftet att accelerera genomförandet av Agenda 2030 internationellt. Sida kommer att agera sammanhållande och pådrivande i nätverket för facilitering av genomförandet av nätverkets årsplaner. Under 2019 kommer fokus att vara på att utforma den nya modellen för nätverket, etablera styrstruktur och guidelines för medlemskriterier, rekrytering av nya medlemmar och testa nya samarbetsformer. Nätverkets aktiviteteter för att uppnå syftet kommer att ske inom tre områden: SDG Action Labs, SDG Inspiration Studio och SDG Influence Factory som alla kommer att utvecklas under det första året. Insatsens långsiktiga mål är samma som från början. Målen för 2020 är - ett nytt Joint Comittment med den nya inriktningen för SLSD underskrivet av medlemmarna inkl. lansering - nya medlemsriktlinjer antagna - höjd kunskap om de sociala effekterna av samhällets och ffa företagens klimatomställning och digitalisering  - Action Lab processen kring svåra råvaror vidareutvecklad   - en fortsatt utveckling och dokumentering av metoden för att genomföra Action Labs - ett av nätverket överenskommet resultatramverk  - 3 - 6 Inspiration Studio tillfällen genomförda - 1 - 3 Influence Factory insatser genomförda - ett VD/GD-möte genomfört  Metodmålen för insatsen är samma som från början: Under projektets genomförande ska erfarenheter och lärande tas tillvara för bidra till att Sida, i linje med verksamhetsmål 3.1 Vi har utvecklat metoder och arbetssätt som bidrar till innovativa och lokalt förankrade lösningar för utvecklingssamarbetet, vid slutet av 2022 har: - En vidareutvecklad och etablerad samverkansplattform med näringslivet som verkar efter en tydlig och enkel modell med etablerade rutiner och gott samförstånd. - Ökat kapacitet och kompetens att facilitera partnerskapsplattformar - Utvecklat en modell, verktyg och metoder för samverkan och nätverkande, med företag och med andra aktörer, att användas i globala, regionala och bilaterala strategier - De relationer till näringslivets aktörer som skapats genom projektets arbete tas omhand i den operativa verksamheten och inkorporeras i Sidas arbete med genomförandet av Agenda 2030. Målet för 31 december 2020 är att verksamheten visar resultat i linje med ovan målbild.         Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Responsible Business Conduct Administrative costs (non-sector allocable) Business & Other Services Administrative Costs of Donors 1. Efter en mycket konsultativ process under 2020 och med hjälp av en referensgrupp av fyra medlemmar antog SLSDs medlemmar ett nytt Joint Commitment i oktober 2020: Our Joint Commitment to leave no one behind in the transition to a climate neutral society. Detta lägger grunden för samarbetet framöver och är en viktig del av nätverkets utveckling. 2. Nya medlemsriktlinjer har beslutats där bl.a krav ställs på att företaget har ambitiösa klimatmål. 3. För att höja kunskapen om de sociala effekterna av klimatomställningen (som är fokus av Joint Commitment) har Stockholm Resilience Centre sammanställt en rapport om vilken forskning som finns om klimatomställningens effekter i låg och medelinkomstländer. Denna fråga som är ett relativt nytt forskningsområde. SRC har presenterat arbetet under två tillfällen för nätverket och producerat en kortare sammanställning inför VD-mötet i oktober. SRC har också presenterat rapporten internt på Sida. Det har genererat intresse både från medlemmar och även från Sida-kollegor; t.ex. Sidas digitaliseringsprojektet vill samarbete med SLSD kring klimatteknologi.  4. Ett Action Lab om svåra råvaror genomfördes under 2020. Denna process har utvecklat Action Lab metoden betydligt och metoden kan ligga till grund för andra teman. Det finns ett stort intresse från Sida, UM och UD att lära sig mer om metoden. Konsulterna (NIRAS) har tagit fram en manual "Facilitating an Action Lab Process - a guidance document for process facilitators"som beskriver Action Lab processen, så att metoden kan spridas och användas av andra. En beskrivning av Action Lab-processen, med exemplet "Svåra råvaror: Kobolt i DR Kongo" har också tagits fram i form av en PowerPoint presentation. Presentationen har hållit för nätverket och internt på Sida, bl.a för GD och GD-sekretariatet, olika enheter inom UD och för Sida-trainees. Sida-teamet planerar ytterligare lärtillfällen under 2021.  5. Själva Action Lab om svåra råvaror har genererat ett antal viktiga resultat. De resultaten var inte förväntade eftersom metoden i sig är utforskande och samskapande. Bland annat har Action Lab lett till följande resultat: a) Action Lab har ökat engagemang bland SLSD medlemmar - framförallt de medlemmarna som var med (ca 12st vid labbets slut). Medlemmarna har aktivt tagit på sig uppgifter under processens gång t.ex. kontaktat och bjudit in sina partner till dialogen, kommit med förslag om PPDP.  b) Action Lab har lyckats mobilisera engagemang av svenska och internationella aktörer. Arbetet har engagerat andra funktioner inom SLSD-organisationerna, t.ex. inköpsfunktionen. Action Lab har även attraherat och engagerat andra företag och organisationer som inte är SLSD-medlemmar. Det har väckt intresse av andra aktörer som vill lära sig av Action Lab erfarenheten. c) Action Lab har skapat nya eller starkare partnerskap och samarbeten. Bland annat har  - NIR expanderat sitt Joint Sustainability Initiative till DR Kongo - NIR och SGU lämnat in projektförslag till Sida för samarbeten kring hållbar gruvnäring (Capdev utlysning 2020 UM DR Kongo) - Vissa företag anslutit sig till Fair Cobalt Alliance och letar efter andra partner, möjligen via en PPDP - Företagen har förstärkt sitt samarbete med RMI och eventuellt med Better Mining, möjlighet till framtida PPDP c) Action Lab har skapat nya metoder. Action Lab har inspirerat UM att etablera en ny plattform för bredare relationer i DR Kongo med fokus på hållbar gruvnaring. Plattformen bygger vidare på labbets multi-stakeholder engagemang, där biståndsaktörer, exportfrämjandeaktörer och näringslivsaktörer enas bakom en gemensam fråga där alla har en viktig roll att spela. Plattformen kommer att stödja UM i genomförandet av den nya strategin för DRC. Sida har konceptualiserat denna modell i PowerPoint format och håller på att sprida det till andra UM och UD.  d) Action Lab har skapat nya insikter och kunskap. Bland annat har Action Lab:  - Använt systemanalys för att visa hur olika aspekter av frågan hänger ihop och hitta nya insikter  - Kartlagt befintliga initiativ och aktörer i en konsultrapport och delat rapporten med relevanta svenska och internationella aktörer och andra givare t.ex. UK FCO - Skapat insikter och kunskap kring specifika frågor t.ex. konfliktperspektiv, vikten av arbetsmiljörelaterade frågor, vikten för fattigdomsbekämpning av att stödja ansvarsfull småskalig gruvnäring och inte undvika småskalig gruvnäring helt e) Action Lab är ett konkret exempel av hur SLSD/näringslivet och UM kan samarbeta. UM var med i hela processen och har skapat en direkt kontakt med företagen. Processen om kobolt i DR Kongo har lämnats över till UM i DRC för att ta vidare under den nya strategin. f)  Skapat en plattform för dialog och ett gemensamt röst. Bl.a. gav Action Lab aktörer input till utvecklingen av den nya femåriga strategin för DRC och förstärkt dialogen med RMI, Better Mining och andra  5. Ett resultatramverk har utvecklats för nätverket och antagits av medlemmarna. Det beskriver vilken typ av resultat kan förväntas av samarbetet inom SLSD.  6. Sex Inspiration Studios har genomförts (Water risks in the supply chain, Påverkan av covid-19 på hållbarhet och klimattransformation, Science based targets och scope 3 utsläpp, UNCTAD SDG indicators, Klimattransformationens effekter och målkonflikter) 7. Influence Factory - under 2020 har vi sett ett ökande engagemang hos företagen att delta på de aktörsmöten som hålls vid framtagande av nya strategier, bland annat för DR Kongo och Bangladesh. 8. Ett VD/GD-möte hölls i oktober 2020. Mötet hölls digitalt pga pandemin. Bland deltagare var internationella investerare som pratade om hur investerare ser på klimatomställningen och hållbarhet, och chefer från näringslivet och myndigheter som diskuterade ledarskap i en transformation.  9. Under 2020 har SLSD utvecklat metoden för att samordna nätverk. I sin rapport "Facilitating an Action Lab Process - a guidance document for process facilitators" finns vägledning om hur man facilitera ett nätverk såsom SLSD. Det är mycket relevant för Sida i sin roll som samordnare av nätverk som SLSD och SISD, men även i sin roll som utvecklingsfacilitator i övrigt. Konsulterna delade också övriga lärdomar och reflektioner i en separat rapport ("SLSD Action Labs Final Mission Report").  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13337-13337A0101 Sweden The description below is a planned 4-year program with Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Since the program will be developed in 2019 a simplified preparation for 2019 is first made here. When the intervention has been designed in more detail, an in-depth assessment is planned for the years 2020 - 2022. Since 2013, Sida has coordinated Swedish Leadership for Sustainable Development, a network of companies that want to demonstrate the role of companies and active leadership in contributing to the formulation and implementation of Agenda 2030 and in the realization of the Global goals. The network was initiated in May 2013, when Sida, as part of a stakeholder dialogue prior to the development of the UN's new development goals, turned to the Swedish business community - an actor who was then neither used as a resource nor as a dialogue partner in terms of poverty reduction at that stage. A common declaration was adopted by about 25 companies, expert organizations and Sida, about important aspects for sustainable global development post-2015. In connection with the adoption of the Global Sustainable Development Goals in September 2015, the members agreed on a joint commitment to - together as a network and through their respective core activities - contribute to the implementation of Agenda 2030 by; 1. Systematically minimize negative impact on the environment, maximize positive effects and create higher efficiency in resource use (related to SDG 12) 2. Create jobs with decent conditions, productive employment and development opportunities in communities where members operate (related to SDG 8) 3. Combating corruption and unethical business practices in areas where members operate (related to SDG 16) Gender equality and equal treatment are also emphasized by the companies as the prerequisites for securing sustainable development, while information and communication technologies (ICT) and innovative financing solutions are seen as important tools in this work. 2018, Sida made an evaluation of the network's activities that concluded that the network had been relevant in several ways and that many good results had been achieved and also a number of challenges: The evaluation provided three options for the SLSD's future: 1) Continue as before, 2) end or 3) invest more and increase commitment. The evaluation was presented and discussed with the network in June 2018 and resulted in the members deciding not to continue as before but to explore alternative 3 to invest and increase engagement. The members were also open to terminate the network. In September 2018, a workshop was held with the network where the options to shut down or scale up were discussed. The result was that a working group and a reference group were appointed to develop a possible upscaling of the network, an SLSD 2.0, which happened in the autumn of 2018. In November, the network met again and decided to proceed according to the working group's proposal and, as a first step, appoint a steering. The future During the next 4 years, the development of SLSD 2.0 will include pilot initiatives of various kinds and development of methods for partnership, networking and facilitation / brokering of partnerships. Through Sida's committee for collaboration with business and industry and active collaboration with operational departments and foreign missions, the project will be anchored throughout Sida's organization and support the implementation of bilateral, regional and global strategies. The experience and results of the work will be used for the construction and facilitation of other business networks both at regional and local level in Sweden's partner countries and at a thematic level globally. In order to carry out the work including method development and dissemination within Sida's organization, resources will be allocated from the KAPAME strategy. Insatsbeskrivningen nedan beskriver översiktligt den planerade fyraåriga insatsen med Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Eftersom insatsen kommer att utvecklas under 2019 samt att bemyndiganderamen inte rymmer en fyraårig insats görs här först en förenklad beredning för 2019. När insatsen har utformats mer i detalj planeras en fördjupad beredning för åren 2020 - 2022. 1. Bakgrund Sedan 2013 har Sida drivit ett verksövergripande projekt, Swedish Leadership for Sustainable Development, för koordinering av ett nätverk av företag som vill visa på företagens roll och ett aktivt ledarskap i att bidra till utformandet och genomförandet av Agenda 2030 och i förverkligandet av de Globala målen. Nätverket initierades i maj 2013 då Sida, som en del av en aktörsdialog inför framtagandet av FNs nya utvecklingsmål, vände sig till det svenska näringslivet - en aktör som då varken använts som resurs eller som dialogpartner vad gäller fattigdomsbekämpning. En gemensam deklaration antogs redan då av ca 25 företag, expertorganisationer och Sida, kring viktiga aspekter för hållbar global utveckling post-2015. I samband med antagandet av de Globala Målen (Sustainable Development Goals) i september 2015 enades medlemmarna kring ett gemensamt åtagande att – tillsammans som nätverk och genom sina respektive kärnverksamheter – bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att; 1.Systematiskt minimera negativ påverkan på miljön, maximera positiva effekter och skapa högre effektivitet i resursanvändningen (relaterat till SDG 12) 2.Skapa jobb med anständiga villkor, produktiv sysselsättning och utvecklingsmöjligheter i samhällen där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 8) 3.Motverka korruption och oetiska affärsmetoder i områden där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 16) Även jämställdhet och likabehandlande lyfts av företagen som förutsättningar för att säkra hållbar utveckling, medan informations- och kommunikationsteknologier (ICT) samt innovativa finansieringslösningar ses som viktiga redskap i detta arbete. 2. Utvärdering 2018 lät Sida göra en utvärdering av nätverkets verksamhet som drog slutsatserna att nätverket varit relevant på flera sätt och att många bra resultat hade uppnåtts, som till exempel: -SLSD har varit effektivt och relevant när det gällde Agenda 2030-förhandlingen -Nätverkets medlemmar anser att nätverket är unikt, bland annat för att det är ett public – private partnerskap, det har ett internationellt fokus, medlemmar kommer från olika sektorer och det ger tillgång till globala processer och till sveriges regering -Nätverket är relevant för Sida eftersom det har gett insikter om hur näringslivet fungerar och tänker och fungerar som kanal för dialog med näringslivet. -Det har gett Sida en ny roll som facilitator. -Medlemmarna anser att Sida är pålitlig samordnare och facilitator vilket skapar ett tryggt utrymme för utbyte mellan medlemmar och bidrar med kunskap Arbetet i nätverket har också gett positiva effekter såsom nya och bättre relationer mellan medlemmarna, mellan Sida och företagen och med andra aktörer, värdefulla utbyten och kunskapshöjning, inspiration för liknande nätverk och en förebild/modell av hur samarbetet kan se ut; påverkan på policyprocesser; nya metoder och roll för Sida. Det har gett mindre effekt när det gäller hur företagen arbetar och för konkreta förändringar i företagens verksamhet. Utvärderingen pekade också på ett antal utmaningar: -Medlemmarna tyckte syftet med SLSD var otydligt. Det fanns inga konkreta mål och inga formella system för monitoring, reporting eller accountability. Tydliga mål skulle hjälpa nätverket att fokusera, prioritera, hitta gemensamma initiativ (inkl. PPDPs) och visa konkreta resultat och mervärde -Medlemmarna önskade tydligare ledning och styrning av Sida. Medlemmarna själva har haft svårt att komma fram till en samsyn om fokus och konkreta resultat pga sina olika perspektiv. ”Consensus” som har karaktäriserats nätverket innebär nackdelar i dettav fallet. -Interna utmaningar för Sida är att ge SLSD en långsiktigt och hållbar resurssättning (inte år till år) samt ökat institutionellt ”buy-in” -PPDPs/country initiatives har varit svårt; om detta ska vara med framöver kräver det extra omsorg, tid och resurser Utvärderingen gav tre alternativ för SLSDs framtid: 1) Fortsätta som förut, 2) avsluta eller 3) satsa mer och öka engagemanget. Utvärderingen presenterades och diskuterades med nätverket i juni 2018 och utmynnade i att medlemmarna beslöt att inte fortsätta som förut utan utforska alternativ 3 att satsa och öka engagemanget. Medlemmarna var också öppna för att avsluta nätverket. I september 2018 hölls en workshop med nätverket där alternativen att stänga ned eller skala upp diskuterades. Resultatet blev att en arbetsgrupp och en referensgrupp tillsattes för att utveckla en möjlig uppskalning av nätverket, ett SLSD 2.0, vilket skedde under hösten 2018. I november träffades nätverket igen och beslöt att gå vidare enligt arbetsgruppens förslag och, som ett första steg, tillsätta en styrgrupp. 3.Utvecklingen framåt Nätverkets arbete är fortsatt mycket efterfrågat från dess medlemmar. Sidas roll som koordinator och facilitator anses vara mycket viktig eftersom Sida är en neutral part bland, ibland konkurrerande, företag och också kan länka till andra aktörer inom utvecklingssamarbetet och Agenda 2030-arbetet. SLSD och utvecklingen av SLSD ligger väl i linje med Sidas Vision 2023: - ”Nu måste Sida dra nytta av andra aktörers engagemang, formera nya partnerskap och anta nya roller” - ”Vi är en katalysator för förändring, stimulerar nytänkande och söker nya vägar till utveckling” - ”Sida ska tillsammans med olika partner för finansiera och möjliggöra utveckling för fattiga och sårbara människor och samhällen” - ”Sida ska mobilisera engagemang och möjliggöra nya lösningar genom att få andra att mötas och samverka” -”Sida ska driva svenska prioriteringar och universiella normer och rättigheter” Det stämmer också överens med Sidas andra och tredje verksamhetsmål för 2019 – 2021 -”Vi driver svenska prioriteringar och universella normer.” -”Vi mobiliserar engagemang samt möjliggör innovativa och lokalt förankrade lösningar”. Det ligger är också i linje med målen i Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling (KAPAME-strategin) 2018-2022: -Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 -Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Under de kommande 4 åren kommer utvecklingen av SLSD 2.0 innebära pilot-insatser av olika slag och utveckling av metoder för partnerskap, nätverksbyggande och facilitering/mäklande av partnerskap. Genom Sidas utskott för samverkan med näringslivet och aktiv samverkan med operativa avdelningar och utlandsmyndigheter kommer projektet att förankras i hela Sidas organisation och stödja genomförandet av bilaterala, regionala och globala strategier. Erfarenheterna och resultaten av arbetet kommer att användas för uppbyggnad och faciliterande av andra näringslivsnätverk både på regional och lokal nivå i Sveriges samarbetsländer och på tematisk nivå globalt. För att genomföra arbetet inklusive metodutveckling och spridning inom Sidas organisation kommer insatsen resursättas från KAPAME-strategin. 4.Projektet SLSD 2019 4.1 Aktiviteter Nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development kommer att utveckla metoder och partnerskap mellan företagen i nätverket och mellan företagen och andra aktörer med syftet att accelerera genomförandet av Agenda 2030 internationellt. Sida kommer att agera sammanhållande och pådrivande i nätverket för facilitering av genomförandet av nätverkets årsplaner. Under 2019 kommer fokus att vara på att utforma den nya modellen för nätverket, etablera styrstruktur och guidelines för medlemskriterier, rekrytering av nya medlemmar och testa nya samarbetsformer. Nätverkets aktiviteteter för att uppnå syftet kommer att ske inom tre områden: SDG Action Labs, SDG Inspiration Studio och SDG Influence Factory som alla kommer att utvecklas under det första året. Insatsens långsiktiga mål är samma som från början. Målen för 2020 är - ett nytt Joint Comittment med den nya inriktningen för SLSD underskrivet av medlemmarna inkl. lansering - nya medlemsriktlinjer antagna - höjd kunskap om de sociala effekterna av samhällets och ffa företagens klimatomställning och digitalisering  - Action Lab processen kring svåra råvaror vidareutvecklad   - en fortsatt utveckling och dokumentering av metoden för att genomföra Action Labs - ett av nätverket överenskommet resultatramverk  - 3 - 6 Inspiration Studio tillfällen genomförda - 1 - 3 Influence Factory insatser genomförda - ett VD/GD-möte genomfört  Metodmålen för insatsen är samma som från början: Under projektets genomförande ska erfarenheter och lärande tas tillvara för bidra till att Sida, i linje med verksamhetsmål 3.1 Vi har utvecklat metoder och arbetssätt som bidrar till innovativa och lokalt förankrade lösningar för utvecklingssamarbetet, vid slutet av 2022 har: - En vidareutvecklad och etablerad samverkansplattform med näringslivet som verkar efter en tydlig och enkel modell med etablerade rutiner och gott samförstånd. - Ökat kapacitet och kompetens att facilitera partnerskapsplattformar - Utvecklat en modell, verktyg och metoder för samverkan och nätverkande, med företag och med andra aktörer, att användas i globala, regionala och bilaterala strategier - De relationer till näringslivets aktörer som skapats genom projektets arbete tas omhand i den operativa verksamheten och inkorporeras i Sidas arbete med genomförandet av Agenda 2030. Målet för 31 december 2020 är att verksamheten visar resultat i linje med ovan målbild.         Sweden Sida Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 971216 634181 100000 0 634181 100000 0 0 0 0 200000 0 571216 1605397 NIRAS Sweden AB 2720.94 NIRAS Sweden AB 30000 NIRAS Sweden AB 262556 NIRAS Sweden AB 1912 NIRAS Sweden AB 240.5 NIRAS Sweden AB 673787 NIRAS Sweden AB 634180.5 NIRAS Sweden AB Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened partnership and leadership, increased knowledge and commitment among a wide range of actors, including Swedish, contributing to the global implementation of Agenda 2030 Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 Other Övrigt Increased access to and strengthened impact for innovative cooperation- and financing modalities and methods Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13337-13337A0102 Sweden The description below is a planned 4-year program with Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Since the program will be developed in 2019 a simplified preparation for 2019 is first made here. When the intervention has been designed in more detail, an in-depth assessment is planned for the years 2020 - 2022. Since 2013, Sida has coordinated Swedish Leadership for Sustainable Development, a network of companies that want to demonstrate the role of companies and active leadership in contributing to the formulation and implementation of Agenda 2030 and in the realization of the Global goals. The network was initiated in May 2013, when Sida, as part of a stakeholder dialogue prior to the development of the UN's new development goals, turned to the Swedish business community - an actor who was then neither used as a resource nor as a dialogue partner in terms of poverty reduction at that stage. A common declaration was adopted by about 25 companies, expert organizations and Sida, about important aspects for sustainable global development post-2015. In connection with the adoption of the Global Sustainable Development Goals in September 2015, the members agreed on a joint commitment to - together as a network and through their respective core activities - contribute to the implementation of Agenda 2030 by; 1. Systematically minimize negative impact on the environment, maximize positive effects and create higher efficiency in resource use (related to SDG 12) 2. Create jobs with decent conditions, productive employment and development opportunities in communities where members operate (related to SDG 8) 3. Combating corruption and unethical business practices in areas where members operate (related to SDG 16) Gender equality and equal treatment are also emphasized by the companies as the prerequisites for securing sustainable development, while information and communication technologies (ICT) and innovative financing solutions are seen as important tools in this work. 2018, Sida made an evaluation of the network's activities that concluded that the network had been relevant in several ways and that many good results had been achieved and also a number of challenges: The evaluation provided three options for the SLSD's future: 1) Continue as before, 2) end or 3) invest more and increase commitment. The evaluation was presented and discussed with the network in June 2018 and resulted in the members deciding not to continue as before but to explore alternative 3 to invest and increase engagement. The members were also open to terminate the network. In September 2018, a workshop was held with the network where the options to shut down or scale up were discussed. The result was that a working group and a reference group were appointed to develop a possible upscaling of the network, an SLSD 2.0, which happened in the autumn of 2018. In November, the network met again and decided to proceed according to the working group's proposal and, as a first step, appoint a steering. The future During the next 4 years, the development of SLSD 2.0 will include pilot initiatives of various kinds and development of methods for partnership, networking and facilitation / brokering of partnerships. Through Sida's committee for collaboration with business and industry and active collaboration with operational departments and foreign missions, the project will be anchored throughout Sida's organization and support the implementation of bilateral, regional and global strategies. The experience and results of the work will be used for the construction and facilitation of other business networks both at regional and local level in Sweden's partner countries and at a thematic level globally. In order to carry out the work including method development and dissemination within Sida's organization, resources will be allocated from the KAPAME strategy. Insatsbeskrivningen nedan beskriver översiktligt den planerade fyraåriga insatsen med Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Eftersom insatsen kommer att utvecklas under 2019 samt att bemyndiganderamen inte rymmer en fyraårig insats görs här först en förenklad beredning för 2019. När insatsen har utformats mer i detalj planeras en fördjupad beredning för åren 2020 - 2022. 1. Bakgrund Sedan 2013 har Sida drivit ett verksövergripande projekt, Swedish Leadership for Sustainable Development, för koordinering av ett nätverk av företag som vill visa på företagens roll och ett aktivt ledarskap i att bidra till utformandet och genomförandet av Agenda 2030 och i förverkligandet av de Globala målen. Nätverket initierades i maj 2013 då Sida, som en del av en aktörsdialog inför framtagandet av FNs nya utvecklingsmål, vände sig till det svenska näringslivet - en aktör som då varken använts som resurs eller som dialogpartner vad gäller fattigdomsbekämpning. En gemensam deklaration antogs redan då av ca 25 företag, expertorganisationer och Sida, kring viktiga aspekter för hållbar global utveckling post-2015. I samband med antagandet av de Globala Målen (Sustainable Development Goals) i september 2015 enades medlemmarna kring ett gemensamt åtagande att – tillsammans som nätverk och genom sina respektive kärnverksamheter – bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att; 1.Systematiskt minimera negativ påverkan på miljön, maximera positiva effekter och skapa högre effektivitet i resursanvändningen (relaterat till SDG 12) 2.Skapa jobb med anständiga villkor, produktiv sysselsättning och utvecklingsmöjligheter i samhällen där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 8) 3.Motverka korruption och oetiska affärsmetoder i områden där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 16) Även jämställdhet och likabehandlande lyfts av företagen som förutsättningar för att säkra hållbar utveckling, medan informations- och kommunikationsteknologier (ICT) samt innovativa finansieringslösningar ses som viktiga redskap i detta arbete. 2. Utvärdering 2018 lät Sida göra en utvärdering av nätverkets verksamhet som drog slutsatserna att nätverket varit relevant på flera sätt och att många bra resultat hade uppnåtts, som till exempel: -SLSD har varit effektivt och relevant när det gällde Agenda 2030-förhandlingen -Nätverkets medlemmar anser att nätverket är unikt, bland annat för att det är ett public – private partnerskap, det har ett internationellt fokus, medlemmar kommer från olika sektorer och det ger tillgång till globala processer och till sveriges regering -Nätverket är relevant för Sida eftersom det har gett insikter om hur näringslivet fungerar och tänker och fungerar som kanal för dialog med näringslivet. -Det har gett Sida en ny roll som facilitator. -Medlemmarna anser att Sida är pålitlig samordnare och facilitator vilket skapar ett tryggt utrymme för utbyte mellan medlemmar och bidrar med kunskap Arbetet i nätverket har också gett positiva effekter såsom nya och bättre relationer mellan medlemmarna, mellan Sida och företagen och med andra aktörer, värdefulla utbyten och kunskapshöjning, inspiration för liknande nätverk och en förebild/modell av hur samarbetet kan se ut; påverkan på policyprocesser; nya metoder och roll för Sida. Det har gett mindre effekt när det gäller hur företagen arbetar och för konkreta förändringar i företagens verksamhet. Utvärderingen pekade också på ett antal utmaningar: -Medlemmarna tyckte syftet med SLSD var otydligt. Det fanns inga konkreta mål och inga formella system för monitoring, reporting eller accountability. Tydliga mål skulle hjälpa nätverket att fokusera, prioritera, hitta gemensamma initiativ (inkl. PPDPs) och visa konkreta resultat och mervärde -Medlemmarna önskade tydligare ledning och styrning av Sida. Medlemmarna själva har haft svårt att komma fram till en samsyn om fokus och konkreta resultat pga sina olika perspektiv. ”Consensus” som har karaktäriserats nätverket innebär nackdelar i dettav fallet. -Interna utmaningar för Sida är att ge SLSD en långsiktigt och hållbar resurssättning (inte år till år) samt ökat institutionellt ”buy-in” -PPDPs/country initiatives har varit svårt; om detta ska vara med framöver kräver det extra omsorg, tid och resurser Utvärderingen gav tre alternativ för SLSDs framtid: 1) Fortsätta som förut, 2) avsluta eller 3) satsa mer och öka engagemanget. Utvärderingen presenterades och diskuterades med nätverket i juni 2018 och utmynnade i att medlemmarna beslöt att inte fortsätta som förut utan utforska alternativ 3 att satsa och öka engagemanget. Medlemmarna var också öppna för att avsluta nätverket. I september 2018 hölls en workshop med nätverket där alternativen att stänga ned eller skala upp diskuterades. Resultatet blev att en arbetsgrupp och en referensgrupp tillsattes för att utveckla en möjlig uppskalning av nätverket, ett SLSD 2.0, vilket skedde under hösten 2018. I november träffades nätverket igen och beslöt att gå vidare enligt arbetsgruppens förslag och, som ett första steg, tillsätta en styrgrupp. 3.Utvecklingen framåt Nätverkets arbete är fortsatt mycket efterfrågat från dess medlemmar. Sidas roll som koordinator och facilitator anses vara mycket viktig eftersom Sida är en neutral part bland, ibland konkurrerande, företag och också kan länka till andra aktörer inom utvecklingssamarbetet och Agenda 2030-arbetet. SLSD och utvecklingen av SLSD ligger väl i linje med Sidas Vision 2023: - ”Nu måste Sida dra nytta av andra aktörers engagemang, formera nya partnerskap och anta nya roller” - ”Vi är en katalysator för förändring, stimulerar nytänkande och söker nya vägar till utveckling” - ”Sida ska tillsammans med olika partner för finansiera och möjliggöra utveckling för fattiga och sårbara människor och samhällen” - ”Sida ska mobilisera engagemang och möjliggöra nya lösningar genom att få andra att mötas och samverka” -”Sida ska driva svenska prioriteringar och universiella normer och rättigheter” Det stämmer också överens med Sidas andra och tredje verksamhetsmål för 2019 – 2021 -”Vi driver svenska prioriteringar och universella normer.” -”Vi mobiliserar engagemang samt möjliggör innovativa och lokalt förankrade lösningar”. Det ligger är också i linje med målen i Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling (KAPAME-strategin) 2018-2022: -Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 -Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Under de kommande 4 åren kommer utvecklingen av SLSD 2.0 innebära pilot-insatser av olika slag och utveckling av metoder för partnerskap, nätverksbyggande och facilitering/mäklande av partnerskap. Genom Sidas utskott för samverkan med näringslivet och aktiv samverkan med operativa avdelningar och utlandsmyndigheter kommer projektet att förankras i hela Sidas organisation och stödja genomförandet av bilaterala, regionala och globala strategier. Erfarenheterna och resultaten av arbetet kommer att användas för uppbyggnad och faciliterande av andra näringslivsnätverk både på regional och lokal nivå i Sveriges samarbetsländer och på tematisk nivå globalt. För att genomföra arbetet inklusive metodutveckling och spridning inom Sidas organisation kommer insatsen resursättas från KAPAME-strategin. 4.Projektet SLSD 2019 4.1 Aktiviteter Nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development kommer att utveckla metoder och partnerskap mellan företagen i nätverket och mellan företagen och andra aktörer med syftet att accelerera genomförandet av Agenda 2030 internationellt. Sida kommer att agera sammanhållande och pådrivande i nätverket för facilitering av genomförandet av nätverkets årsplaner. Under 2019 kommer fokus att vara på att utforma den nya modellen för nätverket, etablera styrstruktur och guidelines för medlemskriterier, rekrytering av nya medlemmar och testa nya samarbetsformer. Nätverkets aktiviteteter för att uppnå syftet kommer att ske inom tre områden: SDG Action Labs, SDG Inspiration Studio och SDG Influence Factory som alla kommer att utvecklas under det första året. Insatsens långsiktiga mål är samma som från början. Målen för 2020 är - ett nytt Joint Comittment med den nya inriktningen för SLSD underskrivet av medlemmarna inkl. lansering - nya medlemsriktlinjer antagna - höjd kunskap om de sociala effekterna av samhällets och ffa företagens klimatomställning och digitalisering  - Action Lab processen kring svåra råvaror vidareutvecklad   - en fortsatt utveckling och dokumentering av metoden för att genomföra Action Labs - ett av nätverket överenskommet resultatramverk  - 3 - 6 Inspiration Studio tillfällen genomförda - 1 - 3 Influence Factory insatser genomförda - ett VD/GD-möte genomfört  Metodmålen för insatsen är samma som från början: Under projektets genomförande ska erfarenheter och lärande tas tillvara för bidra till att Sida, i linje med verksamhetsmål 3.1 Vi har utvecklat metoder och arbetssätt som bidrar till innovativa och lokalt förankrade lösningar för utvecklingssamarbetet, vid slutet av 2022 har: - En vidareutvecklad och etablerad samverkansplattform med näringslivet som verkar efter en tydlig och enkel modell med etablerade rutiner och gott samförstånd. - Ökat kapacitet och kompetens att facilitera partnerskapsplattformar - Utvecklat en modell, verktyg och metoder för samverkan och nätverkande, med företag och med andra aktörer, att användas i globala, regionala och bilaterala strategier - De relationer till näringslivets aktörer som skapats genom projektets arbete tas omhand i den operativa verksamheten och inkorporeras i Sidas arbete med genomförandet av Agenda 2030. Målet för 31 december 2020 är att verksamheten visar resultat i linje med ovan målbild.         Sweden Sida Swedish International Development Cooperation Agency Sida 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1100380 882456 0 0 330000 0 110000 95523 110000 110000 786933 110000 110000 110000 110000 0 1982836 Sida 307077.37 Sida 101745.64 Sida 100513.74 Sida 109602.44 Sida 109023.52 Sida 100432.64 Sida 103564.83 Sida 51731.18 Sida 15652.91 Sida 101035.74 Sida 102730.53 Sida -102730.53 Sida 786932.84 Sida 95522.58 Sida Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Increased access to and strengthened impact for innovative cooperation- and financing modalities and methods Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13337-13337A0103 Sweden The description below is a planned 4-year program with Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Since the program will be developed in 2019 a simplified preparation for 2019 is first made here. When the intervention has been designed in more detail, an in-depth assessment is planned for the years 2020 - 2022. Since 2013, Sida has coordinated Swedish Leadership for Sustainable Development, a network of companies that want to demonstrate the role of companies and active leadership in contributing to the formulation and implementation of Agenda 2030 and in the realization of the Global goals. The network was initiated in May 2013, when Sida, as part of a stakeholder dialogue prior to the development of the UN's new development goals, turned to the Swedish business community - an actor who was then neither used as a resource nor as a dialogue partner in terms of poverty reduction at that stage. A common declaration was adopted by about 25 companies, expert organizations and Sida, about important aspects for sustainable global development post-2015. In connection with the adoption of the Global Sustainable Development Goals in September 2015, the members agreed on a joint commitment to - together as a network and through their respective core activities - contribute to the implementation of Agenda 2030 by; 1. Systematically minimize negative impact on the environment, maximize positive effects and create higher efficiency in resource use (related to SDG 12) 2. Create jobs with decent conditions, productive employment and development opportunities in communities where members operate (related to SDG 8) 3. Combating corruption and unethical business practices in areas where members operate (related to SDG 16) Gender equality and equal treatment are also emphasized by the companies as the prerequisites for securing sustainable development, while information and communication technologies (ICT) and innovative financing solutions are seen as important tools in this work. 2018, Sida made an evaluation of the network's activities that concluded that the network had been relevant in several ways and that many good results had been achieved and also a number of challenges: The evaluation provided three options for the SLSD's future: 1) Continue as before, 2) end or 3) invest more and increase commitment. The evaluation was presented and discussed with the network in June 2018 and resulted in the members deciding not to continue as before but to explore alternative 3 to invest and increase engagement. The members were also open to terminate the network. In September 2018, a workshop was held with the network where the options to shut down or scale up were discussed. The result was that a working group and a reference group were appointed to develop a possible upscaling of the network, an SLSD 2.0, which happened in the autumn of 2018. In November, the network met again and decided to proceed according to the working group's proposal and, as a first step, appoint a steering. The future During the next 4 years, the development of SLSD 2.0 will include pilot initiatives of various kinds and development of methods for partnership, networking and facilitation / brokering of partnerships. Through Sida's committee for collaboration with business and industry and active collaboration with operational departments and foreign missions, the project will be anchored throughout Sida's organization and support the implementation of bilateral, regional and global strategies. The experience and results of the work will be used for the construction and facilitation of other business networks both at regional and local level in Sweden's partner countries and at a thematic level globally. In order to carry out the work including method development and dissemination within Sida's organization, resources will be allocated from the KAPAME strategy. Insatsbeskrivningen nedan beskriver översiktligt den planerade fyraåriga insatsen med Swedish Leadership for Sustainable Development, SLSD. Eftersom insatsen kommer att utvecklas under 2019 samt att bemyndiganderamen inte rymmer en fyraårig insats görs här först en förenklad beredning för 2019. När insatsen har utformats mer i detalj planeras en fördjupad beredning för åren 2020 - 2022. 1. Bakgrund Sedan 2013 har Sida drivit ett verksövergripande projekt, Swedish Leadership for Sustainable Development, för koordinering av ett nätverk av företag som vill visa på företagens roll och ett aktivt ledarskap i att bidra till utformandet och genomförandet av Agenda 2030 och i förverkligandet av de Globala målen. Nätverket initierades i maj 2013 då Sida, som en del av en aktörsdialog inför framtagandet av FNs nya utvecklingsmål, vände sig till det svenska näringslivet - en aktör som då varken använts som resurs eller som dialogpartner vad gäller fattigdomsbekämpning. En gemensam deklaration antogs redan då av ca 25 företag, expertorganisationer och Sida, kring viktiga aspekter för hållbar global utveckling post-2015. I samband med antagandet av de Globala Målen (Sustainable Development Goals) i september 2015 enades medlemmarna kring ett gemensamt åtagande att – tillsammans som nätverk och genom sina respektive kärnverksamheter – bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att; 1.Systematiskt minimera negativ påverkan på miljön, maximera positiva effekter och skapa högre effektivitet i resursanvändningen (relaterat till SDG 12) 2.Skapa jobb med anständiga villkor, produktiv sysselsättning och utvecklingsmöjligheter i samhällen där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 8) 3.Motverka korruption och oetiska affärsmetoder i områden där medlemmarna verkar (relaterat till SDG 16) Även jämställdhet och likabehandlande lyfts av företagen som förutsättningar för att säkra hållbar utveckling, medan informations- och kommunikationsteknologier (ICT) samt innovativa finansieringslösningar ses som viktiga redskap i detta arbete. 2. Utvärdering 2018 lät Sida göra en utvärdering av nätverkets verksamhet som drog slutsatserna att nätverket varit relevant på flera sätt och att många bra resultat hade uppnåtts, som till exempel: -SLSD har varit effektivt och relevant när det gällde Agenda 2030-förhandlingen -Nätverkets medlemmar anser att nätverket är unikt, bland annat för att det är ett public – private partnerskap, det har ett internationellt fokus, medlemmar kommer från olika sektorer och det ger tillgång till globala processer och till sveriges regering -Nätverket är relevant för Sida eftersom det har gett insikter om hur näringslivet fungerar och tänker och fungerar som kanal för dialog med näringslivet. -Det har gett Sida en ny roll som facilitator. -Medlemmarna anser att Sida är pålitlig samordnare och facilitator vilket skapar ett tryggt utrymme för utbyte mellan medlemmar och bidrar med kunskap Arbetet i nätverket har också gett positiva effekter såsom nya och bättre relationer mellan medlemmarna, mellan Sida och företagen och med andra aktörer, värdefulla utbyten och kunskapshöjning, inspiration för liknande nätverk och en förebild/modell av hur samarbetet kan se ut; påverkan på policyprocesser; nya metoder och roll för Sida. Det har gett mindre effekt när det gäller hur företagen arbetar och för konkreta förändringar i företagens verksamhet. Utvärderingen pekade också på ett antal utmaningar: -Medlemmarna tyckte syftet med SLSD var otydligt. Det fanns inga konkreta mål och inga formella system för monitoring, reporting eller accountability. Tydliga mål skulle hjälpa nätverket att fokusera, prioritera, hitta gemensamma initiativ (inkl. PPDPs) och visa konkreta resultat och mervärde -Medlemmarna önskade tydligare ledning och styrning av Sida. Medlemmarna själva har haft svårt att komma fram till en samsyn om fokus och konkreta resultat pga sina olika perspektiv. ”Consensus” som har karaktäriserats nätverket innebär nackdelar i dettav fallet. -Interna utmaningar för Sida är att ge SLSD en långsiktigt och hållbar resurssättning (inte år till år) samt ökat institutionellt ”buy-in” -PPDPs/country initiatives har varit svårt; om detta ska vara med framöver kräver det extra omsorg, tid och resurser Utvärderingen gav tre alternativ för SLSDs framtid: 1) Fortsätta som förut, 2) avsluta eller 3) satsa mer och öka engagemanget. Utvärderingen presenterades och diskuterades med nätverket i juni 2018 och utmynnade i att medlemmarna beslöt att inte fortsätta som förut utan utforska alternativ 3 att satsa och öka engagemanget. Medlemmarna var också öppna för att avsluta nätverket. I september 2018 hölls en workshop med nätverket där alternativen att stänga ned eller skala upp diskuterades. Resultatet blev att en arbetsgrupp och en referensgrupp tillsattes för att utveckla en möjlig uppskalning av nätverket, ett SLSD 2.0, vilket skedde under hösten 2018. I november träffades nätverket igen och beslöt att gå vidare enligt arbetsgruppens förslag och, som ett första steg, tillsätta en styrgrupp. 3.Utvecklingen framåt Nätverkets arbete är fortsatt mycket efterfrågat från dess medlemmar. Sidas roll som koordinator och facilitator anses vara mycket viktig eftersom Sida är en neutral part bland, ibland konkurrerande, företag och också kan länka till andra aktörer inom utvecklingssamarbetet och Agenda 2030-arbetet. SLSD och utvecklingen av SLSD ligger väl i linje med Sidas Vision 2023: - ”Nu måste Sida dra nytta av andra aktörers engagemang, formera nya partnerskap och anta nya roller” - ”Vi är en katalysator för förändring, stimulerar nytänkande och söker nya vägar till utveckling” - ”Sida ska tillsammans med olika partner för finansiera och möjliggöra utveckling för fattiga och sårbara människor och samhällen” - ”Sida ska mobilisera engagemang och möjliggöra nya lösningar genom att få andra att mötas och samverka” -”Sida ska driva svenska prioriteringar och universiella normer och rättigheter” Det stämmer också överens med Sidas andra och tredje verksamhetsmål för 2019 – 2021 -”Vi driver svenska prioriteringar och universella normer.” -”Vi mobiliserar engagemang samt möjliggör innovativa och lokalt förankrade lösningar”. Det ligger är också i linje med målen i Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling (KAPAME-strategin) 2018-2022: -Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 -Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Under de kommande 4 åren kommer utvecklingen av SLSD 2.0 innebära pilot-insatser av olika slag och utveckling av metoder för partnerskap, nätverksbyggande och facilitering/mäklande av partnerskap. Genom Sidas utskott för samverkan med näringslivet och aktiv samverkan med operativa avdelningar och utlandsmyndigheter kommer projektet att förankras i hela Sidas organisation och stödja genomförandet av bilaterala, regionala och globala strategier. Erfarenheterna och resultaten av arbetet kommer att användas för uppbyggnad och faciliterande av andra näringslivsnätverk både på regional och lokal nivå i Sveriges samarbetsländer och på tematisk nivå globalt. För att genomföra arbetet inklusive metodutveckling och spridning inom Sidas organisation kommer insatsen resursättas från KAPAME-strategin. 4.Projektet SLSD 2019 4.1 Aktiviteter Nätverket Swedish Leadership for Sustainable Development kommer att utveckla metoder och partnerskap mellan företagen i nätverket och mellan företagen och andra aktörer med syftet att accelerera genomförandet av Agenda 2030 internationellt. Sida kommer att agera sammanhållande och pådrivande i nätverket för facilitering av genomförandet av nätverkets årsplaner. Under 2019 kommer fokus att vara på att utforma den nya modellen för nätverket, etablera styrstruktur och guidelines för medlemskriterier, rekrytering av nya medlemmar och testa nya samarbetsformer. Nätverkets aktiviteteter för att uppnå syftet kommer att ske inom tre områden: SDG Action Labs, SDG Inspiration Studio och SDG Influence Factory som alla kommer att utvecklas under det första året. Insatsens långsiktiga mål är samma som från början. Målen för 2020 är - ett nytt Joint Comittment med den nya inriktningen för SLSD underskrivet av medlemmarna inkl. lansering - nya medlemsriktlinjer antagna - höjd kunskap om de sociala effekterna av samhällets och ffa företagens klimatomställning och digitalisering  - Action Lab processen kring svåra råvaror vidareutvecklad   - en fortsatt utveckling och dokumentering av metoden för att genomföra Action Labs - ett av nätverket överenskommet resultatramverk  - 3 - 6 Inspiration Studio tillfällen genomförda - 1 - 3 Influence Factory insatser genomförda - ett VD/GD-möte genomfört  Metodmålen för insatsen är samma som från början: Under projektets genomförande ska erfarenheter och lärande tas tillvara för bidra till att Sida, i linje med verksamhetsmål 3.1 Vi har utvecklat metoder och arbetssätt som bidrar till innovativa och lokalt förankrade lösningar för utvecklingssamarbetet, vid slutet av 2022 har: - En vidareutvecklad och etablerad samverkansplattform med näringslivet som verkar efter en tydlig och enkel modell med etablerade rutiner och gott samförstånd. - Ökat kapacitet och kompetens att facilitera partnerskapsplattformar - Utvecklat en modell, verktyg och metoder för samverkan och nätverkande, med företag och med andra aktörer, att användas i globala, regionala och bilaterala strategier - De relationer till näringslivets aktörer som skapats genom projektets arbete tas omhand i den operativa verksamheten och inkorporeras i Sidas arbete med genomförandet av Agenda 2030. Målet för 31 december 2020 är att verksamheten visar resultat i linje med ovan målbild.         Sweden Sida Swedish International Development Cooperation Agency Stockholms universitet 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 493758 0 493758 493758 Stockholms universitet 493758.12 Stockholms universitet Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened partnership and leadership, increased knowledge and commitment among a wide range of actors, including Swedish, contributing to the global implementation of Agenda 2030 Stärkt partnerskap och ledarskap, ökad kunskap och engagemang hos en bredd av aktörer, inklusive svenska, som kan bidra till det globala genomförandet av Agenda 2030 Other Övrigt Increased access to and strengthened impact for innovative cooperation- and financing modalities and methods Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13382 Sweden The Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) is a Georgia-based non-governmental organization established in 2009 with the aim to support the development of an informed and empowered society for democratic governance. Since its start IDFI has built a reputation as one of Georgia's leading non-governmental organisations in the area of open government, with an emphasis on access to freedom of information. The contribution from Sweden will be provided as core support in accordance with the request from IDFI. Swedish core support will complement ear-marked project support from other donors and enable IDFI with the flexibility to deliver on its organisational and operative objectives in line with its Strategic Plan 2020-2022. The core support will enable IDFI to provide a broad set of strategic activities that combines its role of being a watch-dog of the compliance and performance of various branches of government and being a policy think-tank. In the latter capacity, IDFI will assess policies, and provide analytical work and recommendations to the state institutions. The activities are aimed towards the key strategic objectives of combating corruption, improving transparency of public institutions and increasing citizen engagement in decision-making processes. Achieving these objectives will contribute to higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems. IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved. Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) är en georgisk icke-statlig organisation, som etablerades under 2009 med syftet att bidra till demokratisk styrning genom rätten till offentlig information som förutsättning för medborgerligt deltagande och egenmakt. Sedan etableringen har IDFI byggt ett rykte som en av Georgiens ledande icke-statliga organisationer i stärkandet av statlig öppenhet, med särskild fokus på informationsfrihet. Det svenska bidraget kommer är ett kärnstöd till organisationen i enlighet med IDFI:s begäran. Kärnstödet kommer att komplettera till öronmärkt projektstöd från andra givare och ger IDFI flexibilitet att leverera mot verksamhetsmålen enligt organisationens strategiplan 2020-2022. Kärnstödet möjliggör för IDFI att utveckla en rad strategiska aktiviteter som kombinerar organisationens roll som granskare av hur staten efterlever principer och regelverk samt som tankesmedja. I den senare kapaciteten kommer IDFI att bedöma policyer och stödja statliga institutioner med analytiskt stöd och rekommendationer. Aktiviteterna är riktade mot strategiska huvudmål för att bekämpa korruption, förbättra transparens inom offentliga institutioner samt öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesser. Genom att uppnå dessa mål kan insatsen att bidra till en högre standard inom rättsväsendet, främjande av inkluderande ekonomisk policy, underlätta demokratisk decentralisering och den demokratiska övergångsprocessen, samt upprätthålla press- och yttrandefrihet och främjandet av innovativa lösningar. IDFI avser att uppnå följande resultat mot insatsens slut: a) Förbättrad lagstiftning och verkställande gällande informationsfrihet: b) Förbättrade indikatorer för öppenhet inom staten (Världsbanken, WJR och andra relevanta undersökningar); c) Förbättrad tillgänglighet till offentliga arkiv; e) Ny och offentlig regeringsdata publicerad på offentliga dataplattformer; f) Statstjänstemännens, journalisters och medborgarnas förmåga förbättrad att arbeta med offentlig information; g) Ökad omfattning och kvalitet gällande allmänhetens deltagande i politisk debatt och utformning av policy (parlamentarisk öppenhet); h) Förbättra procedurer och kvaliteten för konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocesser. IDFI defined as the key objective "combating corruption, improving transparency of public institutions, increasing citizen engagement in decision-making processes, achieving higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems". IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved;   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Media and free flow of information Government & Civil Society-general The contribution Core support Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) started in January 2020 and was completed by the end of March in 2023. The results of the contribution has been mixed. Unfortunately shrinking space for democratic development and non-governmental organisation activities also acute in Georgia. This has been observed during monitoring of this and other similar contribution over last few years. However, some important results achieved on a level of outcome over 2020-2023 described below. Results on Promoting Open Governance Since 2020, the performance of public institutions in terms of proactive disclosure of public information on the websites of central public institutions has improved by 7% (from 53% to 60%). The Parliament took into account IDFIs recommendation and committed itself to adopting common standards for Freedom of Information FOI compliance reports for public institutions under the Public Administration Reform Strategy and Action Plan. However, at the same time, radical decline by 23% was observed for the 2022 assessment of the annual ranking of compliance of public institutions with freedom of Information (FOI) legislation requirements conducted by IDFI since 2018. This is a matter of serious concern. Over the past years, IDFI has been actively promoting the development of open government principles by the Supreme Council of Ajara (SCA). As a result, in 2020 the Open Governance Action Plan of the Supreme Council of the Autonomous Republic of Ajara 2020-2021 was elaborated. With the support of IDFI the Open Governance Council of SCA implemented this Plan and it was estimated that 13 commitments out of a total of 15 were implemented. As a result of successful advocacy by IDFI, thousands of assets declarations of public officials were made available in open formats (through API and Excel), which means that journalists, activists, and the tech community will be able to easily analyze and use data on public officials and their financial interests. IDFI presented and communicated its recommendations on Public Administration Reform based on two-year monitoring reports and observations. Some of our recommendations were successfully advocated in the new Open Government Partnership (OGP) and Public Administration Reform (PAR) Action Plans. Results on Strengthening the Anti-corruption System IDFI submitted its recommendations for all sixteen priority directions of the Anti-Corruption Strategy and Action Plan for 2021-2022 to the Anti-Corruption Secretariat. Though, the New Anti-Corruption Strategy has not been prepared/adopted by the government yet. IDFI submitted a report to the OECD-ACN on the corruption situation in Georgia and participated in the 21st plenary session of OECD/ACN to discuss several issues related to fighting against corruption, including high-level corruption. IDFI prepared a comprehensive analysis of legislation and practice on integrity principles in Georgias civil service, based on which the Institute revealed challenges and elaborated recommendations, some of which were considered in the PAR Strategy Action Plan 2023-2024. Results on Rule of Law and Freedom of Media IDFI has issued multiple evidence-based reports, analyses, and elaborated recommendations that have significantly improved the effectiveness of democratic institutions. For instance, during the institutional research of the State Inspectorate Service (SIS), IDFI and the Social Justice Center identified 48 main findings and developed 41 recommendations. Many of these recommendations were implemented by the state institutions. First comprehensive study that discusses the concept and scope of application of biometric and genetic data, threats, and risks associated with their processing, and analyzes the principles and grounds of processing such data, was published. IDFI has significantly increased its efforts to defend the freedom of media, as well as the rights and safety of journalists. IDFI has submitted over 500 applications to administrative bodies on behalf of journalists. In 2022, IDFI launched a free legal aid program for the media. In that year alone, IDFI initiated 198 legal proceedings, prepared 59 administrative complaints, and filed 24 administrative lawsuits on behalf of journalists. Thanks to IDFI's legal support, approximately 60% of the cases resulted in journalists obtaining public information of their interest. Results on Facilitating the Decentralization Process (Local Government) IDFI and its two partner organizations have successfully maintained a country-wide mechanism for assessing transparency and accountability in all 64 municipalities of Georgia biennially since 2017 Local Self-Government Index. According to the 2021 results, the overall performance of municipalities in terms of publishing public data online improved by 2% compared to 2019. IDFI made contributions to the localization of Sustainable Development Goals (SDGs) in Georgia by integrating SDG targets into the local policy framework, developing capacity-building and awareness-raising materials for local stakeholders, and increasing the qualification of about 110 public servants and other stakeholders from 4 municipalities on SDGs through trainings and workshops. With IDFIs participation and support, 4 municipalities approved evidence-based Transparency and Integrity Strategies and Action Plans, enabling municipalities to implement effective mechanisms for openness, transparency, and citizen participation at the local level and implement commitments considered under the National Anti-Corruption Strategy and Action Plan. Results on Social and Economic Policy IDFI introduced the first gender budgeting index/methodology to kick start gender mainstreaming and gender empowerment across all government action throughout the country, having started ranking 258 government budget programs together with the Ministry of Health of Georgia, the Ministry of Finance of Georgia, Public Defenders Office, Parliamentary Budget Office, UN Women, and a womens CSO. After the start of the pandemic, IDFI has been actively monitoring and analyzing data concerning COVID-19 infections, deaths, and the vaccination process. IDFI has identified inconsistencies in the data produced by the Ministry of Healthcare of Georgia, specifically regarding the duration between infection and death, as well as hospital stays. IDFI analyzes efficiency and effectiveness of government social protection programs at national levels. IDFI has prepared a report on "The Future of Georgia's Pension Reform." The report includes recommendations regarding the effective management of the pension system and addresses important issues surrounding the reform, including challenges in pension asset management and reform in general, international experience, and potential results of the reform. Results on Combating Disinformation and Revealing the Soviet Past IDFIs counter-disinformation efforts have garnered extensive coverage in both local and international media. In partnership with the Institute for War and Peace Reporting (IWPR) and the Investigative Media Lab of the University of Georgia (UG), IDFI shed light on the connections between Soviet and modern propaganda. A bilingual (Georgian and Russian) database of Stalins Lists (3,616 individuals repressed by Stalin's direct orders in 1937-1938) was created and maintained over the past years. In 2022, IDFI submitted legislative proposals to the Parliament of Georgia for amendments and additions to the law of Georgia "On the National Archival Fund and the National Archives". IDFI played a pivotal role in investigating a mass grave in Khelvachauri, near Batumi, revealing the victims of the Great Terror of 1937-1938. Collaborative efforts with Radio Free/Radio Liberty (RFE/RL) resulted in a widely viewed documentary and raised awareness of this historical tragedy. Results on Internet and Innovations Over the contribution lifetime IDFI prepared dozens of analyses, reports, studies on e-governance, digital freedoms, artificial intelligence, innovations, open data and related topics, which analyzed Georgias performance in various international rankings, government performance and use of new technologies in these fields, the state of digital freedoms in Georgia, etc. Based on the findings and contemporary tendencies, evidence-based recommendations were elaborated and communicated. Media and digital literacy of more than 30,000 people were improved as a result of IDFIs awareness-raising activities and capacity-building materials on digital literacy and cybersecurity. IDFI prepared a first ever study on the use of artificial intelligence (AI) systems by Georgian public institutions and existing legislation on AI in the country. As a result of AI use cases, gaps in legislation and practice were identified and relevant recommendations were elaborated. Following IDFI's study, the National Bank of Georgia updated the AI-related regulation adopted for commercial banks, during which some of the necessary international standards overviewed in our recommendations/studies were considered. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13382-13382A0101 Sweden The Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) is a Georgia-based non-governmental organization established in 2009 with the aim to support the development of an informed and empowered society for democratic governance. Since its start IDFI has built a reputation as one of Georgia's leading non-governmental organisations in the area of open government, with an emphasis on access to freedom of information. The contribution from Sweden will be provided as core support in accordance with the request from IDFI. Swedish core support will complement ear-marked project support from other donors and enable IDFI with the flexibility to deliver on its organisational and operative objectives in line with its Strategic Plan 2020-2022. The core support will enable IDFI to provide a broad set of strategic activities that combines its role of being a watch-dog of the compliance and performance of various branches of government and being a policy think-tank. In the latter capacity, IDFI will assess policies, and provide analytical work and recommendations to the state institutions. The activities are aimed towards the key strategic objectives of combating corruption, improving transparency of public institutions and increasing citizen engagement in decision-making processes. Achieving these objectives will contribute to higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems. IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved. Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) är en georgisk icke-statlig organisation, som etablerades under 2009 med syftet att bidra till demokratisk styrning genom rätten till offentlig information som förutsättning för medborgerligt deltagande och egenmakt. Sedan etableringen har IDFI byggt ett rykte som en av Georgiens ledande icke-statliga organisationer i stärkandet av statlig öppenhet, med särskild fokus på informationsfrihet. Det svenska bidraget kommer är ett kärnstöd till organisationen i enlighet med IDFI:s begäran. Kärnstödet kommer att komplettera till öronmärkt projektstöd från andra givare och ger IDFI flexibilitet att leverera mot verksamhetsmålen enligt organisationens strategiplan 2020-2022. Kärnstödet möjliggör för IDFI att utveckla en rad strategiska aktiviteter som kombinerar organisationens roll som granskare av hur staten efterlever principer och regelverk samt som tankesmedja. I den senare kapaciteten kommer IDFI att bedöma policyer och stödja statliga institutioner med analytiskt stöd och rekommendationer. Aktiviteterna är riktade mot strategiska huvudmål för att bekämpa korruption, förbättra transparens inom offentliga institutioner samt öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesser. Genom att uppnå dessa mål kan insatsen att bidra till en högre standard inom rättsväsendet, främjande av inkluderande ekonomisk policy, underlätta demokratisk decentralisering och den demokratiska övergångsprocessen, samt upprätthålla press- och yttrandefrihet och främjandet av innovativa lösningar. IDFI avser att uppnå följande resultat mot insatsens slut: a) Förbättrad lagstiftning och verkställande gällande informationsfrihet: b) Förbättrade indikatorer för öppenhet inom staten (Världsbanken, WJR och andra relevanta undersökningar); c) Förbättrad tillgänglighet till offentliga arkiv; e) Ny och offentlig regeringsdata publicerad på offentliga dataplattformer; f) Statstjänstemännens, journalisters och medborgarnas förmåga förbättrad att arbeta med offentlig information; g) Ökad omfattning och kvalitet gällande allmänhetens deltagande i politisk debatt och utformning av policy (parlamentarisk öppenhet); h) Förbättra procedurer och kvaliteten för konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocesser. IDFI defined as the key objective "combating corruption, improving transparency of public institutions, increasing citizen engagement in decision-making processes, achieving higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems". IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved;   Sweden IDFI/Institute for Development of Freedom of Information Swedish International Development Cooperation Agency IDFI/Institute for Development of Freedom of Information 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 3300000 3000000 0 0 0 0 3300000 0 0 0 0 3000000 0 6300000 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information 3300000 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information 3000000 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Östeuropa: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13382-13382A0102 Sweden The Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) is a Georgia-based non-governmental organization established in 2009 with the aim to support the development of an informed and empowered society for democratic governance. Since its start IDFI has built a reputation as one of Georgia's leading non-governmental organisations in the area of open government, with an emphasis on access to freedom of information. The contribution from Sweden will be provided as core support in accordance with the request from IDFI. Swedish core support will complement ear-marked project support from other donors and enable IDFI with the flexibility to deliver on its organisational and operative objectives in line with its Strategic Plan 2020-2022. The core support will enable IDFI to provide a broad set of strategic activities that combines its role of being a watch-dog of the compliance and performance of various branches of government and being a policy think-tank. In the latter capacity, IDFI will assess policies, and provide analytical work and recommendations to the state institutions. The activities are aimed towards the key strategic objectives of combating corruption, improving transparency of public institutions and increasing citizen engagement in decision-making processes. Achieving these objectives will contribute to higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems. IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved. Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) är en georgisk icke-statlig organisation, som etablerades under 2009 med syftet att bidra till demokratisk styrning genom rätten till offentlig information som förutsättning för medborgerligt deltagande och egenmakt. Sedan etableringen har IDFI byggt ett rykte som en av Georgiens ledande icke-statliga organisationer i stärkandet av statlig öppenhet, med särskild fokus på informationsfrihet. Det svenska bidraget kommer är ett kärnstöd till organisationen i enlighet med IDFI:s begäran. Kärnstödet kommer att komplettera till öronmärkt projektstöd från andra givare och ger IDFI flexibilitet att leverera mot verksamhetsmålen enligt organisationens strategiplan 2020-2022. Kärnstödet möjliggör för IDFI att utveckla en rad strategiska aktiviteter som kombinerar organisationens roll som granskare av hur staten efterlever principer och regelverk samt som tankesmedja. I den senare kapaciteten kommer IDFI att bedöma policyer och stödja statliga institutioner med analytiskt stöd och rekommendationer. Aktiviteterna är riktade mot strategiska huvudmål för att bekämpa korruption, förbättra transparens inom offentliga institutioner samt öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesser. Genom att uppnå dessa mål kan insatsen att bidra till en högre standard inom rättsväsendet, främjande av inkluderande ekonomisk policy, underlätta demokratisk decentralisering och den demokratiska övergångsprocessen, samt upprätthålla press- och yttrandefrihet och främjandet av innovativa lösningar. IDFI avser att uppnå följande resultat mot insatsens slut: a) Förbättrad lagstiftning och verkställande gällande informationsfrihet: b) Förbättrade indikatorer för öppenhet inom staten (Världsbanken, WJR och andra relevanta undersökningar); c) Förbättrad tillgänglighet till offentliga arkiv; e) Ny och offentlig regeringsdata publicerad på offentliga dataplattformer; f) Statstjänstemännens, journalisters och medborgarnas förmåga förbättrad att arbeta med offentlig information; g) Ökad omfattning och kvalitet gällande allmänhetens deltagande i politisk debatt och utformning av policy (parlamentarisk öppenhet); h) Förbättra procedurer och kvaliteten för konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocesser. IDFI defined as the key objective "combating corruption, improving transparency of public institutions, increasing citizen engagement in decision-making processes, achieving higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems". IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved;   Sweden IDFI/Institute for Development of Freedom of Information Swedish International Development Cooperation Agency Cowater International Sweden AB 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 489096 69319 0 0 419777 489096 Cowater International Sweden AB 69318.75 Cowater International Sweden AB 419777.25 Cowater International Sweden AB Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13382-13382A0103 Sweden The Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) is a Georgia-based non-governmental organization established in 2009 with the aim to support the development of an informed and empowered society for democratic governance. Since its start IDFI has built a reputation as one of Georgia's leading non-governmental organisations in the area of open government, with an emphasis on access to freedom of information. The contribution from Sweden will be provided as core support in accordance with the request from IDFI. Swedish core support will complement ear-marked project support from other donors and enable IDFI with the flexibility to deliver on its organisational and operative objectives in line with its Strategic Plan 2020-2022. The core support will enable IDFI to provide a broad set of strategic activities that combines its role of being a watch-dog of the compliance and performance of various branches of government and being a policy think-tank. In the latter capacity, IDFI will assess policies, and provide analytical work and recommendations to the state institutions. The activities are aimed towards the key strategic objectives of combating corruption, improving transparency of public institutions and increasing citizen engagement in decision-making processes. Achieving these objectives will contribute to higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems. IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved. Institute for Development of Freedom of Information (IDFI) är en georgisk icke-statlig organisation, som etablerades under 2009 med syftet att bidra till demokratisk styrning genom rätten till offentlig information som förutsättning för medborgerligt deltagande och egenmakt. Sedan etableringen har IDFI byggt ett rykte som en av Georgiens ledande icke-statliga organisationer i stärkandet av statlig öppenhet, med särskild fokus på informationsfrihet. Det svenska bidraget kommer är ett kärnstöd till organisationen i enlighet med IDFI:s begäran. Kärnstödet kommer att komplettera till öronmärkt projektstöd från andra givare och ger IDFI flexibilitet att leverera mot verksamhetsmålen enligt organisationens strategiplan 2020-2022. Kärnstödet möjliggör för IDFI att utveckla en rad strategiska aktiviteter som kombinerar organisationens roll som granskare av hur staten efterlever principer och regelverk samt som tankesmedja. I den senare kapaciteten kommer IDFI att bedöma policyer och stödja statliga institutioner med analytiskt stöd och rekommendationer. Aktiviteterna är riktade mot strategiska huvudmål för att bekämpa korruption, förbättra transparens inom offentliga institutioner samt öka medborgarnas deltagande i beslutsprocesser. Genom att uppnå dessa mål kan insatsen att bidra till en högre standard inom rättsväsendet, främjande av inkluderande ekonomisk policy, underlätta demokratisk decentralisering och den demokratiska övergångsprocessen, samt upprätthålla press- och yttrandefrihet och främjandet av innovativa lösningar. IDFI avser att uppnå följande resultat mot insatsens slut: a) Förbättrad lagstiftning och verkställande gällande informationsfrihet: b) Förbättrade indikatorer för öppenhet inom staten (Världsbanken, WJR och andra relevanta undersökningar); c) Förbättrad tillgänglighet till offentliga arkiv; e) Ny och offentlig regeringsdata publicerad på offentliga dataplattformer; f) Statstjänstemännens, journalisters och medborgarnas förmåga förbättrad att arbeta med offentlig information; g) Ökad omfattning och kvalitet gällande allmänhetens deltagande i politisk debatt och utformning av policy (parlamentarisk öppenhet); h) Förbättra procedurer och kvaliteten för konsekvensbedömningar i lagstiftningsprocesser. IDFI defined as the key objective "combating corruption, improving transparency of public institutions, increasing citizen engagement in decision-making processes, achieving higher standards of rule of law, promoting more inclusive economic policies, facilitating the democratic decentralization and the democratic transition processes, upholding media and human rights, and promoting innovations to solve outstanding problems". IDFI intends to achieve the following by the end of the intervention: a) Freedom of information legislation and practice is improved; b) Georgia’s performance in terms of open government (World Bank, WJR and other relevant surveys) is improved; c) Transparency standards of extractive industries are improved; d) Openness of registers (final beneficiaries) is improved; e) New open government data/datasets published on government and civic open data platforms; f) Civil servants, journalists and citizens acquiring new skills of working with open data; g) Extent and quality of public participation in the process of policy development is increased at the executive and the legislative levels (Parliamentary openness); h) The practice and quality of regulatory impact assessment (RIA) is improved;   Sweden IDFI/Institute for Development of Freedom of Information Swedish International Development Cooperation Agency IDFI/Institute for Development of Freedom of Information 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2800000 -11875 2800000 -11875 2788125 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information 2800000 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information -11874.59 IDFI/Institute for Development of Freedom of Information Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better conditions for accountability, increased transparency and reduced corruption Stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande, ökad transparens och minskad korruption. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13427 Sweden The civil society organization "Docudays" CSO, has been a long-standing partner of Sweden since 2012. Starting as a small Kherson-based enthusiasts-driven CSO over a decade and a half ago, the organization, with a secondary office located in Kyiv, grew to a mid-sized NGO whose activities did not only limit within the capital, but eventually became a recognized national human rights platform. DocudaysUA is benefiting from the Civil Society Development Programme of the Embassy of Sweden in Kyiv. This is programme-based support to civil society organizations to strengthen their organizational capacities in order to become more efficient and transparent and, as a consequence, capable of delivering better results. During 2019-2020, the organization has enjoyed a support from the Embassy of 12 MSEK to, firstly, strengthen the organizational development of the organization in line with an efficiency audit by the NCG consultancy carried out in late 2018. Secondly, the organization has successfully accomplished its major programme activity - annual international documentary human rights festival in Kyiv and with a follow-up country-wide roadshow at the end of each year. The purpose of this intervention is to continue strengthening Docudays as an institution so it may continue to play a key role as a change agent in nurturing the culture of tolerance, non-discrimination, acceptance and equality, while creating more opportunities for the readily-available, accessible, comprehensive, and inclusive access to high-quality human rights documentary films that are used as impact tools to develop critical thinking and make Ukraine a genuine democratic state. The respect for human rights and full enjoyment of basic rights and fundamental freedoms, gender equality, understanding of human rights by the duty bearers still remains an issue in Ukraine. To draw attention to violations of human rights, discrimination and abuse, including hate crimes and to educate the general public on human rights issues is the project contribution to the country's progress towards EU values and norms. The support is fully in line with the Result Strategy for Sweden's reform cooperation with Eastern Europe, Western Balkans and Turkey 2014 - 2021. The festival provides visibility to Swedish Reform Cooperation and is closely linked to other human rights work. The audience from the penitentiary institutions, social services units is being engaged into discussions, round table, seminars and master classes on the many difficult issues of life in Ukraine, including gender equality, environment, conflict resolution, human rights, etc. About 300 schools have expressed their intention to engage with Docuday’s National Anti-Bullying Campaign, while another Swedish regional intervention B2B Doc whose goal is to enhance the capacities of documentary filmmakers in Ukraine, Moldova, Belarus, Georgia, and Armenia, has been built into the Festival’s architecture. During 2019-2020 the organization developed and adopted a bulk of policies and procedures which will now be further integrated and internalized. This implies that the organization during 2021 will continue to work with implementing and finalizing the recommendations of the verification audit conducted in December 2020. Against this background, a decision to extend a three year-long programme support to Docudays CSO is made by the Embassy. Civilsamhällsorganisationen "Docudays", har samarbetat med Sverige sedan 2012. Det började för över femton år sedan som en liten Kherson-baserad civilsamhällesorganisation som drevs av entusiaster, som sedan växte till en medelstor organisation vars verksamhet sträckte sig bortom huvudstaden, för att slutligen bli en erkänd nationell plattform för mänskliga rättigheter. DocudaysUA är en del av programmet för civilsamhällesstöd vid Sveriges ambassad i Kiev. Detta programbaserade stöd till civilsamhällesorganisationer syftar till att stärka deras organisatoriska kapacitet för att bli mer effektiva och transparenta och därmed kunna leverera bättre resultat. Under 2019-2020 har organisationen fått stöd från ambassaden på 12 MSEK för att stärka organisationens utveckling i linje med en effektivitetsrevision som gjordes av konsultföretaget ’NGC’ i slutet av 2018. Utöver detta har organisationen framgångsrikt genomfört sin stora programaktivitet – en årlig internationell dokumentärfestival för mänskliga rättigheter i Kiev och med en landsomfattande turné i slutet av varje år. Syftet med detta stöd är att fortsätta att stärka Docudays som institution så att den kan fortsätta spela en huvudroll som förändringskraft för att vårda kulturen för tolerans, icke-diskriminering, acceptans och jämlikhet, samtidigt som det skapar bredare tillgång till högkvalitativa dokumentärer om mänskliga rättigheter som används som slagverktyg för att utveckla kritiskt tänkande och göra Ukraina till en verklig demokratisk stat. Respekten för de mänskliga rättigheterna och fullt åtnjutande av grundläggande rättigheter och friheter, jämställdhet mellan könen och beslutfattares förståelse av de mänskliga rättigheterna är fortfarande viktiga frågor i Ukraina. Att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering och hatbrott, samt att utbilda allmänheten om mänskliga rättighetsfrågor, är projektets bidrag till Ukrainas väg mot mer europeiska värderingar och normer. Stödet är helt i linje med resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2014 - 2021. Festivalen ger synlighet till det svenska reformsamarbetet och är nära kopplat till annat arbete för mänskliga rättigheter. Publik från kriminalvårdsinstitutioner och socialtjänsten engagerar sig i diskussioner, seminarier och kurser om olika frågor om livet i Ukraina, inklusive jämställdhet, miljö, konfliktlösning, mänskliga rättigheter etc. Cirka 300 skolor avser engagera sig i Docudays nationella anti-mobbningskampanj. Ytterligare ett svenskt regionalt stöd, ’B2B Doc’, vars mål är att öka kapaciteten hos dokumentärfilmskapare i Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien och Armenien, har byggts in i festivalens arkitektur. Under 2019-2020 utvecklade och antog organisationen mycket ny policy som nu kommer att vävas in i organisationen ytterligare. Detta innebär att organisationen under 2021 kommer att fortsätta arbeta med att implementera och slutföra rekommendationerna från den verifieringsrevision som genomfördes i december 2020. Med anledning av ovanstående fattas ett beslut att utvidga ett treårigt programstöd till Docudays CSO av ambassaden. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ukraine Human rights Government & Civil Society-general Evaluation and summary of the results 2021 Summary and Analysis Key Achievements: Engagement and Reach: Directly engaged 475,283 participants across Ukraine through various activities, including film screenings, discussions, human rights campaigns, and workshops. Inclusion: Pioneered accessibility features such as audio description for visually impaired individuals and open captions for the hearing impaired during the International Human Rights Documentary Film Festival Docudays UA and DOCU/CLUB Network events. Recognition: Received an award at the III International Inclusion Forum for developing an inclusive society in In 2021, the 18th Docudays UA International Human Rights Documentary Film Festival became a finalist in the the Peace category of the UN Global Compact competition Partnership for Sustainable Development 2021 Innovation: DOCU/CLUB Network piloted a new activity: organized 50 locally driven advocacy campaigns with local authorities across Ukraine to address local The activity brought remarkable results in activating the communities and bringing actual changes for the better. Festival Highlights: The 18th International Human Rights Documentary Film Festival featured 105 films from 37 countries, attracting significant online engagement with 115,899 views and 77 guests from 12 countries. Building organizational capacity: In 2021, DOCUDAYS continued strengthening its role in building civil society, developing civic engagement in Ukraine, protecting human rights, and promoting human dignity as the highest To a large extent, this was made possible due to the consistent institutional development and improvement of the organizational capacity of the DOCUDAYS, in particular, in the context of lockdowns. Updating and implementing important policies (Procurement Policy, Anti-Corruption Policy; Human Resources Management Policy), constant training of team members, development of clear provisions, regulations, and procedures, effective distribution of tasks and responsibilities, establishing an internal communications system, developing an external communications strategy, monitoring the success of individual areas of the organization's activities - all this helped to improve the organization's performance. In addition, DOCUDAYS has identified a new vector of activity for itself - the development of a sustainable development strategy and the implementation of an environmental and social approach in the organizations existing and future projects. In December, the team was trained with an introductory lecture on the concept of sustainable development and the need for a sustainable development strategy for an organization with an environmental and social impact assessment. Analysis: 2021 was marked by extensive outreach and a strong emphasis on inclusivity. The organization successfully adapted to online formats, increasing its accessibility and engagement despite the challenges posed by the pandemic. The award for inclusivity and the large number of participants reflected positively on DOCUDAYS' commitment to inclusion and human rights. 2022 Summary and Analysis Key Achievements: Adaptation to Wartime Conditions: In 2022, amidst the Russian invasion of Ukraine, DOCUDAYS demonstrated exceptional resilience by quickly adapting its operations to continue supporting civil society and human Despite the drastic circumstances, the organization ensured the continuity of its activities by adjusting communication strategies and launching new initiatives to bolster Ukraines efforts during the war. These included rapid response projects and activities tailored to the wartime context (such as the Ukraine War Archive, cultural diplomacy efforts, adjusted operation of the DOCU/CLUB Network, and DOCU/HELP fundraising initiative, adapted theme and format of the 19th Docudays UA film festival in Kyiv and 19 Travelling Docudays UA festival in regions). Effective organizational management: The organization maintained robust internal communication despite team members being dispersed across various locations due to the full-scale Russian This facilitated coordinated efforts and sustained organizational effectiveness during significant disruption. Maintaining a cohesive operational structure in such a turbulent environment highlights the strength and adaptability of the DOCUDAYS team. Building the capacity of our team is one of our key values. That is why, despite the challenges of martial law, the Docudays Team continued to implement the Human Resource Development Plan. 38 members of the DOCUDAYS team took various professional development courses in 2022, including improving the level of foreign languages; crisis management; fundraising; digital accessibility and sustainable cultural development; special training as part of the implementation of the Ukraine War Archive project on war crimes, tagging in a digital database, and principles of interviewing victims of war crimes." Expanding international outreach: In 2022, DOCUDAYS, in response to the challenges of the full-scale invasion, strongly enhanced its outreach to new international Docudays UA represented Ukraine at 59 international events in 18 countries, including the Cannes Film Festival, IDFA, Sheffield Doc/Fest, Krakow Film Festival, Triennale Milano, and others. Representatives of the DOCUDAYS team spoke abroad about Ukraines identity and emphasized the need to debunk Russias imperial narratives. Course to sustainable development: held internal audit on sustainable development and made a Roadmap for further development of the sustainable development strategy and policies. Recognition: In 2022, DOCUDAYS was honored with the FilmAid Award (by global NGO Internews) for its outstanding contributions to promoting human rights through films. Analysis: 2022 was dominated by the challenge of operating during wartime. DOCUDAYS demonstrated remarkable resilience and adaptability, ensuring its activities supported Ukrainian civil society and human rights in response to the crisis. This period underscored the organization's agility and dedication to its mission under extraordinary circumstances. 2023 Summary and Analysis Key Achievements: Expanding the scale of program activities: In 2023, despite the remaining challenges of wartime, the scope and scale of program activities approached those of the pre-COVID period. For example, the anniversary 20 Docudays UA festival reached 25,479 people, while the number of film clubs in the DOCU/CLUB Network amounted to 425 fully operational units. Credible digital database: for two years of Ukraine War Archive activity, the team has collected and analyzed around 9 million digital materials, made detailed analytics and tagging of over 25,000 materials, and registered 36,000 war events and potential war crimes. Our team has recorded 670 unique interviews with war crime witnesses and produced the first short episode of the documentary series Witnesses. The UWA has the potential of becoming a single secure and user-friendly database of the Russian-Ukraine full-scale war being a real helper for researchers, investigators, media, historians, artists, international organizations, state entities, and many other professional communities. External Evaluation: DOCUDAYS underwent an external evaluation by Tana Copenhagen, highlighting the organization's ability to meet the dynamic expectations of civil society and The evaluation praised DOCUDAYS for effectively adapting to the COVID-19 pandemic and the full-scale invasion. Strategic Planning: the Docudays Team held a strategic session and developed a new strategic plan for 2024-2026 with a revised set of activities in response to the wartime context. Monitoring and Evaluation: Implemented systematic M&E systems, including audience surveys at festivals, showing an increased interest in cultural events and the effectiveness of documentary films as a communication tool. Recognition: The Ukraine War Archive received the Responsibility Award 2023 of the Bohdan Hawrylyshyn Family Foundation in the category "Interaction without Borders: Ukraine to the " The Ukraine War Archive became finalist in the category Warriors of light in the Partnership for Sustainability Award 2023 by UN Global Compct. Analysis: In 2023, DOCUDAYS focused on expanding the program operations, strategic growth, and The external evaluation validated its adaptive strategies and effective operations. The emphasis on systematic M&E and strategic planning signifies a mature and forward-looking organization. The active fundraising efforts indicate a strong drive towards financial stability and expanded impact. Overall Analysis Broad Participation: Over the three-year period, DOCUDAYS directly engaged 704,051 participants across Ukraine and over 1.5 mln with its communication efforts. This extensive engagement was facilitated through a diverse array of activities, including film screenings, discussions, human rights and advocacy campaigns, and workshops. These efforts significantly broadened the organizations reach and impact across different demographics and regions, including beyond Ukraine. Adapting to Digital Formats: During the COVID-19 pandemic, DOCUDAYS adeptly transitioned many of its activities to online formats, ensuring continued participation and engagement. For instance, the 18th International Human Rights Documentary Film Festival in 2021 featured 105 films from 37 countries and achieved substantial online engagement with 115,899 views. This adaptation not only maintained but also enhanced participation levels when in-person events were restricted, demonstrating the organization's ability to innovate and remain relevant. Innovative Accessibility Features: DOCUDAYS has been at the forefront of inclusivity, implementing pioneering accessibility features. These include audio descriptions for visually impaired individuals and open captions and sign language interpretation for the hearing impaired during its events. Throughout the project, the accessibility elements continued to increase, and the 20 Docudays UA festival already featured 100% films with open captions, 10 films with audio description, and 17 events with sign language interpretation). These measures ensured cultural and educational content was accessible to a broader audience, reflecting DOCUDAYS commitment to inclusivity. Resilience and Adaptation: Over the past three years, DOCUDAYS has demonstrated exceptional resilience and adaptability. This was particularly evident during the pandemic and the ongoing war in Ukraine. The organizations ability to maintain and even expand its operations under such challenging conditions underscores its robust operational framework and the dedication of its team. The swift adaptation to digital formats and crisis conditions ensured that DOCUDAYS continued to fulfill its mission and reach its audience effectively. Strategic Focus: DOCUDAYS has consistently worked on strategic planning and development. By revising its mission statement, developing comprehensive strategic plans, and conducting strategic training, the organization has ensured its goals and activities remain relevant and impactful in an ever-changing environment. The CSO continued to improve our sustainable approaches to management and project activities, taking into account the 17 UN Sustainable Development Goals and the social, economic, and environmental aspects of our activities. The detailed planning for future years and alignment of financial resources with strategic objectives highlight a mature and forward-thinking approach. Conclusion Over the past three years, DOCUDAYS has made significant strides in expanding its reach, enhancing inclusivity, and maintaining robust operations despite facing considerable COVID and wartime challenges. The organizations strategic planning, resilience, and commitment to inclusivity have been key to its continued success and impact. Through innovative approaches and a steadfast dedication to its mission, DOCUDAYS has not only adapted to but also thrived in a dynamic and often difficult environment, making substantial contributions to building civil society and human rights in Ukraine. The comprehensive planning, proactive fundraising, and effective crisis response measures position DOCUDAYS as a resilient and impactful organization aimed at continued success and growth. The successful development of our organization, its projects and programs is largely due to the support of the Sida and the Embassy of Sweden in Ukraine, both financial and expert. While cooperating with the Embassy of Sweden in Ukraine since 2013, the CSO have learned many important things: to think ten steps ahead, to plan and reflect carefully, to always act for the best result, to make constant progress in building the organization and in the direction of institutional and sustainable development. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13427-13427A0101 Sweden The civil society organization "Docudays" CSO, has been a long-standing partner of Sweden since 2012. Starting as a small Kherson-based enthusiasts-driven CSO over a decade and a half ago, the organization, with a secondary office located in Kyiv, grew to a mid-sized NGO whose activities did not only limit within the capital, but eventually became a recognized national human rights platform. DocudaysUA is benefiting from the Civil Society Development Programme of the Embassy of Sweden in Kyiv. This is programme-based support to civil society organizations to strengthen their organizational capacities in order to become more efficient and transparent and, as a consequence, capable of delivering better results. During 2019-2020, the organization has enjoyed a support from the Embassy of 12 MSEK to, firstly, strengthen the organizational development of the organization in line with an efficiency audit by the NCG consultancy carried out in late 2018. Secondly, the organization has successfully accomplished its major programme activity - annual international documentary human rights festival in Kyiv and with a follow-up country-wide roadshow at the end of each year. The purpose of this intervention is to continue strengthening Docudays as an institution so it may continue to play a key role as a change agent in nurturing the culture of tolerance, non-discrimination, acceptance and equality, while creating more opportunities for the readily-available, accessible, comprehensive, and inclusive access to high-quality human rights documentary films that are used as impact tools to develop critical thinking and make Ukraine a genuine democratic state. The respect for human rights and full enjoyment of basic rights and fundamental freedoms, gender equality, understanding of human rights by the duty bearers still remains an issue in Ukraine. To draw attention to violations of human rights, discrimination and abuse, including hate crimes and to educate the general public on human rights issues is the project contribution to the country's progress towards EU values and norms. The support is fully in line with the Result Strategy for Sweden's reform cooperation with Eastern Europe, Western Balkans and Turkey 2014 - 2021. The festival provides visibility to Swedish Reform Cooperation and is closely linked to other human rights work. The audience from the penitentiary institutions, social services units is being engaged into discussions, round table, seminars and master classes on the many difficult issues of life in Ukraine, including gender equality, environment, conflict resolution, human rights, etc. About 300 schools have expressed their intention to engage with Docuday’s National Anti-Bullying Campaign, while another Swedish regional intervention B2B Doc whose goal is to enhance the capacities of documentary filmmakers in Ukraine, Moldova, Belarus, Georgia, and Armenia, has been built into the Festival’s architecture. During 2019-2020 the organization developed and adopted a bulk of policies and procedures which will now be further integrated and internalized. This implies that the organization during 2021 will continue to work with implementing and finalizing the recommendations of the verification audit conducted in December 2020. Against this background, a decision to extend a three year-long programme support to Docudays CSO is made by the Embassy. Civilsamhällsorganisationen "Docudays", har samarbetat med Sverige sedan 2012. Det började för över femton år sedan som en liten Kherson-baserad civilsamhällesorganisation som drevs av entusiaster, som sedan växte till en medelstor organisation vars verksamhet sträckte sig bortom huvudstaden, för att slutligen bli en erkänd nationell plattform för mänskliga rättigheter. DocudaysUA är en del av programmet för civilsamhällesstöd vid Sveriges ambassad i Kiev. Detta programbaserade stöd till civilsamhällesorganisationer syftar till att stärka deras organisatoriska kapacitet för att bli mer effektiva och transparenta och därmed kunna leverera bättre resultat. Under 2019-2020 har organisationen fått stöd från ambassaden på 12 MSEK för att stärka organisationens utveckling i linje med en effektivitetsrevision som gjordes av konsultföretaget ’NGC’ i slutet av 2018. Utöver detta har organisationen framgångsrikt genomfört sin stora programaktivitet – en årlig internationell dokumentärfestival för mänskliga rättigheter i Kiev och med en landsomfattande turné i slutet av varje år. Syftet med detta stöd är att fortsätta att stärka Docudays som institution så att den kan fortsätta spela en huvudroll som förändringskraft för att vårda kulturen för tolerans, icke-diskriminering, acceptans och jämlikhet, samtidigt som det skapar bredare tillgång till högkvalitativa dokumentärer om mänskliga rättigheter som används som slagverktyg för att utveckla kritiskt tänkande och göra Ukraina till en verklig demokratisk stat. Respekten för de mänskliga rättigheterna och fullt åtnjutande av grundläggande rättigheter och friheter, jämställdhet mellan könen och beslutfattares förståelse av de mänskliga rättigheterna är fortfarande viktiga frågor i Ukraina. Att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering och hatbrott, samt att utbilda allmänheten om mänskliga rättighetsfrågor, är projektets bidrag till Ukrainas väg mot mer europeiska värderingar och normer. Stödet är helt i linje med resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2014 - 2021. Festivalen ger synlighet till det svenska reformsamarbetet och är nära kopplat till annat arbete för mänskliga rättigheter. Publik från kriminalvårdsinstitutioner och socialtjänsten engagerar sig i diskussioner, seminarier och kurser om olika frågor om livet i Ukraina, inklusive jämställdhet, miljö, konfliktlösning, mänskliga rättigheter etc. Cirka 300 skolor avser engagera sig i Docudays nationella anti-mobbningskampanj. Ytterligare ett svenskt regionalt stöd, ’B2B Doc’, vars mål är att öka kapaciteten hos dokumentärfilmskapare i Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien och Armenien, har byggts in i festivalens arkitektur. Under 2019-2020 utvecklade och antog organisationen mycket ny policy som nu kommer att vävas in i organisationen ytterligare. Detta innebär att organisationen under 2021 kommer att fortsätta arbeta med att implementera och slutföra rekommendationerna från den verifieringsrevision som genomfördes i december 2020. Med anledning av ovanstående fattas ett beslut att utvidga ett treårigt programstöd till Docudays CSO av ambassaden. Sweden NGO Docudays, EDRPOU Swedish International Development Cooperation Agency NGO Docudays, EDRPOU 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 8000000 0 0 6000000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2000000 0 0 0 0 0 0 8000000 NGO Docudays, EDRPOU 6000000 NGO Docudays, EDRPOU 2000000 NGO Docudays, EDRPOU Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13427-13427A0102 Sweden The civil society organization "Docudays" CSO, has been a long-standing partner of Sweden since 2012. Starting as a small Kherson-based enthusiasts-driven CSO over a decade and a half ago, the organization, with a secondary office located in Kyiv, grew to a mid-sized NGO whose activities did not only limit within the capital, but eventually became a recognized national human rights platform. DocudaysUA is benefiting from the Civil Society Development Programme of the Embassy of Sweden in Kyiv. This is programme-based support to civil society organizations to strengthen their organizational capacities in order to become more efficient and transparent and, as a consequence, capable of delivering better results. During 2019-2020, the organization has enjoyed a support from the Embassy of 12 MSEK to, firstly, strengthen the organizational development of the organization in line with an efficiency audit by the NCG consultancy carried out in late 2018. Secondly, the organization has successfully accomplished its major programme activity - annual international documentary human rights festival in Kyiv and with a follow-up country-wide roadshow at the end of each year. The purpose of this intervention is to continue strengthening Docudays as an institution so it may continue to play a key role as a change agent in nurturing the culture of tolerance, non-discrimination, acceptance and equality, while creating more opportunities for the readily-available, accessible, comprehensive, and inclusive access to high-quality human rights documentary films that are used as impact tools to develop critical thinking and make Ukraine a genuine democratic state. The respect for human rights and full enjoyment of basic rights and fundamental freedoms, gender equality, understanding of human rights by the duty bearers still remains an issue in Ukraine. To draw attention to violations of human rights, discrimination and abuse, including hate crimes and to educate the general public on human rights issues is the project contribution to the country's progress towards EU values and norms. The support is fully in line with the Result Strategy for Sweden's reform cooperation with Eastern Europe, Western Balkans and Turkey 2014 - 2021. The festival provides visibility to Swedish Reform Cooperation and is closely linked to other human rights work. The audience from the penitentiary institutions, social services units is being engaged into discussions, round table, seminars and master classes on the many difficult issues of life in Ukraine, including gender equality, environment, conflict resolution, human rights, etc. About 300 schools have expressed their intention to engage with Docuday’s National Anti-Bullying Campaign, while another Swedish regional intervention B2B Doc whose goal is to enhance the capacities of documentary filmmakers in Ukraine, Moldova, Belarus, Georgia, and Armenia, has been built into the Festival’s architecture. During 2019-2020 the organization developed and adopted a bulk of policies and procedures which will now be further integrated and internalized. This implies that the organization during 2021 will continue to work with implementing and finalizing the recommendations of the verification audit conducted in December 2020. Against this background, a decision to extend a three year-long programme support to Docudays CSO is made by the Embassy. Civilsamhällsorganisationen "Docudays", har samarbetat med Sverige sedan 2012. Det började för över femton år sedan som en liten Kherson-baserad civilsamhällesorganisation som drevs av entusiaster, som sedan växte till en medelstor organisation vars verksamhet sträckte sig bortom huvudstaden, för att slutligen bli en erkänd nationell plattform för mänskliga rättigheter. DocudaysUA är en del av programmet för civilsamhällesstöd vid Sveriges ambassad i Kiev. Detta programbaserade stöd till civilsamhällesorganisationer syftar till att stärka deras organisatoriska kapacitet för att bli mer effektiva och transparenta och därmed kunna leverera bättre resultat. Under 2019-2020 har organisationen fått stöd från ambassaden på 12 MSEK för att stärka organisationens utveckling i linje med en effektivitetsrevision som gjordes av konsultföretaget ’NGC’ i slutet av 2018. Utöver detta har organisationen framgångsrikt genomfört sin stora programaktivitet – en årlig internationell dokumentärfestival för mänskliga rättigheter i Kiev och med en landsomfattande turné i slutet av varje år. Syftet med detta stöd är att fortsätta att stärka Docudays som institution så att den kan fortsätta spela en huvudroll som förändringskraft för att vårda kulturen för tolerans, icke-diskriminering, acceptans och jämlikhet, samtidigt som det skapar bredare tillgång till högkvalitativa dokumentärer om mänskliga rättigheter som används som slagverktyg för att utveckla kritiskt tänkande och göra Ukraina till en verklig demokratisk stat. Respekten för de mänskliga rättigheterna och fullt åtnjutande av grundläggande rättigheter och friheter, jämställdhet mellan könen och beslutfattares förståelse av de mänskliga rättigheterna är fortfarande viktiga frågor i Ukraina. Att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering och hatbrott, samt att utbilda allmänheten om mänskliga rättighetsfrågor, är projektets bidrag till Ukrainas väg mot mer europeiska värderingar och normer. Stödet är helt i linje med resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2014 - 2021. Festivalen ger synlighet till det svenska reformsamarbetet och är nära kopplat till annat arbete för mänskliga rättigheter. Publik från kriminalvårdsinstitutioner och socialtjänsten engagerar sig i diskussioner, seminarier och kurser om olika frågor om livet i Ukraina, inklusive jämställdhet, miljö, konfliktlösning, mänskliga rättigheter etc. Cirka 300 skolor avser engagera sig i Docudays nationella anti-mobbningskampanj. Ytterligare ett svenskt regionalt stöd, ’B2B Doc’, vars mål är att öka kapaciteten hos dokumentärfilmskapare i Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien och Armenien, har byggts in i festivalens arkitektur. Under 2019-2020 utvecklade och antog organisationen mycket ny policy som nu kommer att vävas in i organisationen ytterligare. Detta innebär att organisationen under 2021 kommer att fortsätta arbeta med att implementera och slutföra rekommendationerna från den verifieringsrevision som genomfördes i december 2020. Med anledning av ovanstående fattas ett beslut att utvidga ett treårigt programstöd till Docudays CSO av ambassaden. Sweden NGO Docudays, EDRPOU Swedish International Development Cooperation Agency NGO Docudays, EDRPOU 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7100000 0 0 0 2000000 0 0 5100000 0 0 0 0 7100000 NGO Docudays, EDRPOU 2000000 NGO Docudays, EDRPOU 5100000 NGO Docudays, EDRPOU 2900000 NGO Docudays, EDRPOU -2900000 NGO Docudays, EDRPOU Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-13427-13427A0103 Sweden The civil society organization "Docudays" CSO, has been a long-standing partner of Sweden since 2012. Starting as a small Kherson-based enthusiasts-driven CSO over a decade and a half ago, the organization, with a secondary office located in Kyiv, grew to a mid-sized NGO whose activities did not only limit within the capital, but eventually became a recognized national human rights platform. DocudaysUA is benefiting from the Civil Society Development Programme of the Embassy of Sweden in Kyiv. This is programme-based support to civil society organizations to strengthen their organizational capacities in order to become more efficient and transparent and, as a consequence, capable of delivering better results. During 2019-2020, the organization has enjoyed a support from the Embassy of 12 MSEK to, firstly, strengthen the organizational development of the organization in line with an efficiency audit by the NCG consultancy carried out in late 2018. Secondly, the organization has successfully accomplished its major programme activity - annual international documentary human rights festival in Kyiv and with a follow-up country-wide roadshow at the end of each year. The purpose of this intervention is to continue strengthening Docudays as an institution so it may continue to play a key role as a change agent in nurturing the culture of tolerance, non-discrimination, acceptance and equality, while creating more opportunities for the readily-available, accessible, comprehensive, and inclusive access to high-quality human rights documentary films that are used as impact tools to develop critical thinking and make Ukraine a genuine democratic state. The respect for human rights and full enjoyment of basic rights and fundamental freedoms, gender equality, understanding of human rights by the duty bearers still remains an issue in Ukraine. To draw attention to violations of human rights, discrimination and abuse, including hate crimes and to educate the general public on human rights issues is the project contribution to the country's progress towards EU values and norms. The support is fully in line with the Result Strategy for Sweden's reform cooperation with Eastern Europe, Western Balkans and Turkey 2014 - 2021. The festival provides visibility to Swedish Reform Cooperation and is closely linked to other human rights work. The audience from the penitentiary institutions, social services units is being engaged into discussions, round table, seminars and master classes on the many difficult issues of life in Ukraine, including gender equality, environment, conflict resolution, human rights, etc. About 300 schools have expressed their intention to engage with Docuday’s National Anti-Bullying Campaign, while another Swedish regional intervention B2B Doc whose goal is to enhance the capacities of documentary filmmakers in Ukraine, Moldova, Belarus, Georgia, and Armenia, has been built into the Festival’s architecture. During 2019-2020 the organization developed and adopted a bulk of policies and procedures which will now be further integrated and internalized. This implies that the organization during 2021 will continue to work with implementing and finalizing the recommendations of the verification audit conducted in December 2020. Against this background, a decision to extend a three year-long programme support to Docudays CSO is made by the Embassy. Civilsamhällsorganisationen "Docudays", har samarbetat med Sverige sedan 2012. Det började för över femton år sedan som en liten Kherson-baserad civilsamhällesorganisation som drevs av entusiaster, som sedan växte till en medelstor organisation vars verksamhet sträckte sig bortom huvudstaden, för att slutligen bli en erkänd nationell plattform för mänskliga rättigheter. DocudaysUA är en del av programmet för civilsamhällesstöd vid Sveriges ambassad i Kiev. Detta programbaserade stöd till civilsamhällesorganisationer syftar till att stärka deras organisatoriska kapacitet för att bli mer effektiva och transparenta och därmed kunna leverera bättre resultat. Under 2019-2020 har organisationen fått stöd från ambassaden på 12 MSEK för att stärka organisationens utveckling i linje med en effektivitetsrevision som gjordes av konsultföretaget ’NGC’ i slutet av 2018. Utöver detta har organisationen framgångsrikt genomfört sin stora programaktivitet – en årlig internationell dokumentärfestival för mänskliga rättigheter i Kiev och med en landsomfattande turné i slutet av varje år. Syftet med detta stöd är att fortsätta att stärka Docudays som institution så att den kan fortsätta spela en huvudroll som förändringskraft för att vårda kulturen för tolerans, icke-diskriminering, acceptans och jämlikhet, samtidigt som det skapar bredare tillgång till högkvalitativa dokumentärer om mänskliga rättigheter som används som slagverktyg för att utveckla kritiskt tänkande och göra Ukraina till en verklig demokratisk stat. Respekten för de mänskliga rättigheterna och fullt åtnjutande av grundläggande rättigheter och friheter, jämställdhet mellan könen och beslutfattares förståelse av de mänskliga rättigheterna är fortfarande viktiga frågor i Ukraina. Att uppmärksamma kränkningar av mänskliga rättigheter, diskriminering och hatbrott, samt att utbilda allmänheten om mänskliga rättighetsfrågor, är projektets bidrag till Ukrainas väg mot mer europeiska värderingar och normer. Stödet är helt i linje med resultatstrategin för Sveriges reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2014 - 2021. Festivalen ger synlighet till det svenska reformsamarbetet och är nära kopplat till annat arbete för mänskliga rättigheter. Publik från kriminalvårdsinstitutioner och socialtjänsten engagerar sig i diskussioner, seminarier och kurser om olika frågor om livet i Ukraina, inklusive jämställdhet, miljö, konfliktlösning, mänskliga rättigheter etc. Cirka 300 skolor avser engagera sig i Docudays nationella anti-mobbningskampanj. Ytterligare ett svenskt regionalt stöd, ’B2B Doc’, vars mål är att öka kapaciteten hos dokumentärfilmskapare i Ukraina, Moldavien, Vitryssland, Georgien och Armenien, har byggts in i festivalens arkitektur. Under 2019-2020 utvecklade och antog organisationen mycket ny policy som nu kommer att vävas in i organisationen ytterligare. Detta innebär att organisationen under 2021 kommer att fortsätta arbeta med att implementera och slutföra rekommendationerna från den verifieringsrevision som genomfördes i december 2020. Med anledning av ovanstående fattas ett beslut att utvidga ett treårigt programstöd till Docudays CSO av ambassaden. Sweden NGO Docudays, EDRPOU Swedish International Development Cooperation Agency NGO Docudays, EDRPOU 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2900000 2900000 2900000 NGO Docudays, EDRPOU 2900000 NGO Docudays, EDRPOU Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Stronger democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law. Stärkt demokratisk samhällsstyrning och stärkt respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society. Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-13533 Sweden Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Brazil Congo (the Democratic Republic of the) Colombia Honduras Peru Developing countries, unspecified Environmental policy and administrative management General Environment Protection Med hjälp av det svenska stödet till ERD-programmet har ERI kunnat bidra positivt till många rättsprocesser, policypåverkande arbete och kapacitetshöjande insatser. Berörda lokalsamhällen, urfolksgrupper, individuella aktivister och organisationer, som ofta har en hotbild mot sig och i flera fall kriminaliserats, har på olika sätt stöttats i att försvara sina mänskliga rättigheter kopplade till mark och naturresurser. Detta omfattar exempelvis urfolks skydd av sina territorier mot illegal gruvdrift och skogsskövling. Skyddet av rättighetsförsvarare har stärkt deras kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar, regler och processer för miljöskydd samt om den privata sektorns sociala och miljömässiga åtaganden. Organisationen har bistått med juridisk rådgivning och stöd i rättsprocesser vilket inkluderat att representera parter i mål som rör urfolksgrupper och rättighetsförsvarare. ERI har även engagerat sig normativt för att påverka situationen för rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen. Exempelvis ökar organisationen medvetenheten om de olika fall man driver på sina digitala plattformar och mediekanaler som en del av arbetet med att uppmärksamma den kritiska situation som rättighetsförsvarare står inför. Vidare har programmet kunnat föra samman miljöförsvarare från lokalsamhällen, exempelvis genom utbildning och nätverk som faciliterat erfarenhetsutbyte mellan Amazonasregionen och Demokratiska Republiken Kongo för att stärka kunskapen om exploatering av naturresurser och strategier som kan användas för att skydda rättigheter. Detta har även skett med miljöförsvarare från Mekongregionen. Följande är specifika exempel på uppnådda resultat: - I Colombia säkrade ERI:s arbete en juridisk seger i den Inter-Amerikanska domstolen för mänskliga rättigheter (IACHR), som höll den colombianska staten ansvarig för att ha kränkt ursprungsbefolkningens (U'wa Nations) rättigheter. Beslutet utgör ett prejudikat för skyddet av kulturella, territoriella och miljömässiga rättigheter i hela Latinamerika. - Till förmån för urfolk i Colombia, Brasilien, Ecuador, Guatemala, Honduras och Peru säkerställde ERI etniska gruppers deltagande i en utfrågning inför den Interamerikanska domstolen om klimatkatastrofer och mänskliga rättigheter. Stöd gavs även inför och under utfrågningen. - I Honduras har ERI, efter många års arbete, kunnat ingå avtal med regeringen om att installera och bemanna en trepartskommission med kompetens att utreda brott mot människorättsförsvarare. ERI har även bistått parterna i ett mål mot staten rörande människorättskränkningar som resulterade i att den Interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna ingav en ansökan till IACHR att ta upp fallet. Arbetet utfördes mot bakgrund av att sju markrättsförsvarare, inklusive individer som EarthRights stöttat, mördats i landet under kort tid. ERI har fortsatt dokumentera attacker mot rättighetsförsvarare, och lämna in rapporter och bevismaterial till IACHR. - I Peru har ERI stöttat organisationen FENAMAD i ett fall om skydd av isolerade befolkningsgruppers rättigheter i Peru, som lagts fram inför IACHR. Som resultat tog domstolen upp rättsfallet under 2023, och beaktade därvid ERI:s synpunkter kring kriminalisering, nya skogskoncessioner och vägar inom folkgruppernas territorium då den inlämnade informationsförfrågningar till den peruanska staten i frågan. Domstolen identifierade sedermera kränkningar av rättigheter och lämnade rekommendationer till staten. ERI har fortsatt att tillhandahålla rättsligt försvar och stöd till lokalsamhällsmedlemmar och rättighetsförsvarare som kriminaliserats. - ERI har också bistått med juridiskt stöd i ett rättsfall i landet som resulterade i att Perus Environmental Oversight Agency utdömde böter till förmån för en fiskeförening som drabbats av ett oljeutsläpp. - ERI har representerat lantbrukare vid en rättsprocess mot Världsbankens International Finance Corporation (IFC), rörande skador orsakade av ett palmoljeföretag som IFC finansierat. År 2023 ledde denna process till förlikning mellan parterna. - Det globala påverkansarbetet har omfattat de nya standarder för multinationella företag (Guidelines for Multinational Enterprises on Responsible Business Conduct) antogs av OECD 2023. Under processen som ledde fram till uppdateringen förespråkade ERI ett förbättrat skydd för människorättsförsvarare. Dessutom tillhandahöll ERI omfattande input inför och granskning av helt nya riktlinjer för människorättsförsvarare i de Frivilliga principer om säkerhet för mänskliga rättigheter, som antogs av the Voluntary Principles Initiative under 2023. EarthRights arbete gynnar härigenom människorättsförsvarare runt om i världen. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13533-13533A0101 Sweden Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sweden EarthRights International Swedish International Development Cooperation Agency EarthRights International 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2000000 4513000 3692890 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 3692890 0 0 0 2000000 2356875 0 0 0 0 2156125 0 0 10205890 EarthRights International 2000000 EarthRights International 0 EarthRights International 2156125 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 2356875 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International 3692890 EarthRights International 0 EarthRights International 0 EarthRights International Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-13533-13533A0104 Sweden Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sweden EarthRights International Swedish International Development Cooperation Agency EarthRights International 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 9108000 5686110 0.0000000001 0 0 0 2108000 5000000 0 0 0 7000000 2600000 0 0 0 3086110.0000000009 4186266.3999999999 EarthRights International 3186266.3999999999 EarthRights International 4186266.3999999999 EarthRights International 3049044.3999999999 EarthRights International 4186266.3999999999 EarthRights International 1000000 EarthRights International 1000000 EarthRights International 1000000 EarthRights International 1000000 EarthRights International 1000000 EarthRights International 1000000 EarthRights International 421600 EarthRights International 421600 EarthRights International 421600 EarthRights International 421600 EarthRights International 421600 EarthRights International 1400000 EarthRights International 1400000 EarthRights International 1400000 EarthRights International 1400000 EarthRights International 1400000 EarthRights International 104000 EarthRights International 624000 EarthRights International 624000 EarthRights International 624000 EarthRights International 624000 EarthRights International 740666.4 EarthRights International 740666.4 EarthRights International 740666.4 EarthRights International 740666.4 EarthRights International 123444.4 EarthRights International Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-13533-13533A0201 Sweden Since 2020, Sida has supported EarthRights International (ERI) and its Global EarthRights Defenders (ERD) program. An earth rights defender is someone who, individually or collectively, promotes human and environmental rights, which includes rights to food and clean water and to a healthy and safe environment. The long-term goal of the program is that rights defenders have or are on the path to justice through the court system, advocacy and other methods. The partner works directly with rights defenders and their communities, through capacity building and networking, to ensure that they are equipped to stand up for their rights. Work with and for defenders often takes the form of precedent-setting transnational litigation, which also influences international bodies to adopt policies that protect defenders. The organization also contributes by providing environmental defenders and their communities with knowledge about human rights, local laws and processes for environmental protection. The program is implemented in the Amazon (Brazil, Colombia, Honduras and Peru) and to a lesser extent in the Democratic Republic of Congo (DRC), but also includes global advocacy. The ERD has four specific goals: 1) PREVENT - Attacks and criminalization against earth right defenders, particularly indigenous and women defenders, are reduced in the Amazon regions and globally through strengthened laws and policies, and increased access to rapid-response communication. 2) PROTECT – Defenders, particularly women and indigenous defenders, have increased protection from attacks and criminalization through greater access to training, support and strategizing spaces. 3) REVEAL – Earth rights defenders have increased access to actionable information on the root causes behind attacks and criminalization against them. 4) REDRESS – defenders in the Amazon region and globally have increased access to legal defence against criminalization and remedies for earth rights abuses committed by corporations and governments. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), men omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA – Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA – Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) – Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sida stöder sedan 2020 EarthRights International (ERI) och organisationens Global EarthRights Defenders-program (ERD). En rättighetsförsvarare definieras som någon som, individuellt eller kollektivt, främjar mänskliga och miljömässiga rättigheter, vilket inkluderar rätten till mat och rent vatten och till en hälsosam och säker miljö. Målet med programmet är på sikt att rättighetsförsvarare har eller är på väg att få rättvisa genom domstolsväsendet, påverkansarbete och andra metoder. Partnern arbetar direkt med rättighetsförsvarare och deras lokalsamhällen, genom kapacitetsuppbyggnad och nätverk, för att säkerställa att dessa är rustade för att stå upp för sina rättigheter. Arbetet med och för försvarare tar i många fall formen av prejudicerande gränsöverskridande rättstvister, vilket även påverkar internationella organ att anta policyer som skyddar försvarare. Organisationen bidrar dessutom genom att förse miljöförsvarare och deras samhällen med kunskap om mänskliga rättigheter, lokala lagar och processer för miljöskydd. Programmet implementeras i Amazonas (Brasilien, Colombia, Honduras och Peru) och i mindre utsträckning också i Demokratiska republiken Kongo (DRC), och omfattar även globalt påverkansarbete. Programmet har fyra specifika mål: Mål 1: FÖREBYGGA - Attacker mot och kriminalisering av rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, minskas i Amazonas och globalt genom att stärka lagar och policy och öka tillgång till information och kommunikation för målgruppen. Mål 2: SKYDDA Rättighetsförsvarare, särskilt ursprungsbefolkning och kvinnor, har ökat skydd mot attacker och kriminalisering genom ökad kunskap och tillgång till utbildning, stöd och strategiska nätverk och mötesplatser. Mål 3: AVSLÖJA Rättighetsförsvarare har ökad tillgång till information om bakgrundsorsakerna till attacker mot och kriminalisering av dem. Mål 4: AVHJÄLPA (gottgörelse) Rättighetsförsvarare i Amazonas och globalt har ökad tillgång till rättsligt försvar mot kriminalisering och angrepp på mänskliga och miljömässiga rättigheter av företag och stater. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency KPMG 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 164110 164110 0 164110 KPMG 164110 KPMG Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-13618 Sweden ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Indonesia Kenya Developing countries, unspecified Macroeconomic policy Government & Civil Society-general Insatsen har lett till ett antal studier och forskningsrapporter med viktiga insikter om hur länder kan skapa en inkluderande och hållbar ekonomisk transformation. Samtliga finns tillgängliga på ODIs hemsida under ODI Nexus: https://odi.org/en/about/our-work/odi-nexus/ Huvudresultaten är produktionen av ISET flaggskepprapport i februari 2025. "Inclusive and sustainable economic transformation: ways forward in low and middle income countries" (1) är en 150-sidors rapport (exkl. annex) som ODI också har omvandlat till en kortare 22-sidors syntesrapport (2) och en 10sidors policy brief (3). (M1, M3) (GLOB/NORM, NAT/INST). ODI höll ett lanseringsevent den 4 februari 2025 i London med över 200 anmälda deltagare. Det var en dynamisk presentation och diskussion med publiken och med inbjudna gäster såsom Mavis Owusu-Gyamfi, President and CEO of the African Center for Economic Transformation och Aidy Halimanjaya, Director and Founder, Just Transition Indonesia. En inspelning av eventet finns kvar på Youtube (4) och en ljudinspelning på Soundcloud (5). Tre av rapportens författare presenterade rapporten på Sida den 11 mars 2025 tillsammans med Sidas chefsekonom samt verksföreträdare för miljö/klimat och marknad/sysselsättning. Sidas bedömning är att flaggskeppsrapporten är en viktig och insiktsfull rapport av hög kvalitet. Andra rapporter som ODI har publicerat under perioden är relevanta både för lärande internt på Sida och för global normativ dialog. De andra rapporterna inkluderar följande: En förändringsteori (september 2022) som ger en färdriktning för beslutsfattare om hur inklusive, hållbart och produktiva framtider kan se ut och de förutsättningarna som möjliggöra detta. (M1, M3) (GLOB/NORM) En analys av trender och målkonflikter (april 2022) som visar att få/ inga länder lyckas väl i alla tre områden och att hög ekonomisk/social utveckling i stort sett alltid korrelerar med betydande konsekvenser på miljö och klimat. (M1, M3)(GLOB/NORM) Ett framgångskompendium (september 2022) där man bland annat tagit fram några fall som verkar nått främst framgång med tanke på alla tre områden (Dominikanska republiken, Sri Lanka, Thailand). Slutsatserna visar att det finns flertalet policies som tar hänsyn till samtliga perspektiv, men få fall där framgång i alla områden sammanfaller. (M1, M3) (GLOB/NORM, NAT/INST) I juni 2023 publicerade ODI en policy brief och papper om de faktorer som har begränsat framstegen i att uppnå Nexus-resultat i Thailand sedan militären tog makten 2014 (Inclusive, sustainable economic transformation: Insights from Thailand). Ett tematisk papper om multilaterala klimatfonder (MCF) (Multilateral climate funds: Where is inclusive, sustainable economic transformation being promoted? juli 2022) som visar bl.a. hur klimatåtgärder som stöds av de MCFer är förenliga med miljömässiga, ekonomiska och sociala mål men kräver åtgärder på många nivåer. (M1)(GLOB/NORM Ett tematiskt forskningsrapport om textilvärdekedjor (Kicking away the ladder, or building new scaffolding? Assessing the economic, social and environmental upgrading within the textiles and clothing value chain in Bangladesh, Vietnam and Kenya, augusti 2024) som analyserar relationen mellan ekonomiska, sociala och miljömässiga mål i globala textilvärdekedjor och de unika utmaningarna och möjligheterna som finns i Bangladesh, Vietnam och Kenya. Studien bekräftar att hållbarhetsfrågor drivs av förändringar i global styrning, konsumentefterfrågan samt inhemska regleringar och statlig politik. Intressant att notera att detta stödjer Sidas egen förändringsteori om vad som främjar hållbart företagande, som ligger till grund för Sidas stöd till denna fråga inom den globala strategin. Studien finner dock ingen enda, marknadsdriven lösning för att uppnå sociala och miljömässiga förbättringar. Proaktiva åtgärder, såsom investeringar på företagsnivå och stödjande policyreformer, är avgörande. Mindre och resurssvaga företag står inför betydande hinder när de anpassar sig till nya standarder, vilket belyser behovet av riktat stöd till dessa företag samt möjliggörande policyramverk (M1, M3) (GLOB/NORM, NAT/INST). En literature review om informella ekonomier (Getting to grips with heterogeneity in the informal economy: its potential for contributing to inclusive and environmentally sustainable economic transformation in the Global South, september 2024). Det var ett ickeförväntat resultat som kom till som resultat av Sidas dialog med ODI om vikten av den informella ekonomin till ISET och fattigdomsminskning. Rapporten presenterar en kommenterad bibliografi och syntes av aktuell forskning om den informella ekonomin, och undersöker effekterna av olika tankeskolor i ämnet. Ett huvudbudskap är att den informella ekonomin varierar avsevärt mellan regioner, länder och till och med enskilda sektorer, och därför är det avgörande att förstå de olika verkligheterna för informella arbetare och företag i olika länder och sektorer. "En storlek passar alla"politik är ineffektiv och potentiellt skadlig för inkluderande ekonomisk transformation. Ytterligare kontextspecifik forskning behövs för att undersöka hur man kan uppnå miljömässig hållbarhet tillsammans med inkluderande och transformerande ekonomisk tillväxt i den informella ekonomin. (M1, M3) (GLOB/NORM, NAT/INST) Icke förväntade resultat och annat viktigt Tematiskt arbete om informella ekonomier: I dialogen med ODI har Sida lyft vikten av den informella ekonomin till ISET och fattigdomsminskning. I samband med 2023-2024 årsplan skickade ODI ett konceptpapper för tematiskt arbete om hur den informella ekonomin kan bidra till inkluderande, hållbar ekonomisk transformation. ODI gjorde sedan en literature review och ordnade en virtuell workshop i oktober 2023 för att diskutera och ta in flera perspektiv. Sida föreslog eventuella deltagare, inklusive från partner WIEGO som ODI inte tidigare haft kontakt med. Utöver WIEGO (som presenterade på flera pass) samlade workshopen världsledande experter om den informella ekonomin inklusive från UNU WIDER, IIED, ODI, IDS och IHSB. ODI sammanfattade diskussionen i en Workshop Note och delade ett utkast av literature review med Sida (Getting to grips with heterogeneity in the informal economies: Their potential for inclusive, sustainable economic transformation) då CET gav input. (1) Diwakar, V., Kamninga, T., Kelsall, T., Pickard, S., Raga, S. and Shepherd, A., with Al Kabir, F., Busyrah, H., Inayah, B., Khatun, F., Khan, M. and Nyukuri, E. (2025) Inclusive and sustainable economic transformation: Ways forward in low- and middle-income countries. ODI Report. London: ODI (https://odi.org/en/publications/inclusive-and-sustainable-economic-transformation-ways-forward-in-low-and-middle-income-countries) (2) Diwakar, V., Kamninga, T., Kelsall, T., Pickard, S., Raga, S. and Shepherd, A., with Al Kabir, F., Busyrah, H., Inayah, B., Khatun, F., Khan, M. and Nyukuri, E. (2025) Inclusive and sustainable economic transformation: Ways forward in low- and middle-income countries (Synthesis Report). ODI Report. London: ODI (https://odi.org/en/ publications/inclusive-and-sustainable-economic-transformation-ways-forward-in-low-and-middle-income-countries) (3) Raga, S. (2025) Achieving inclusive and sustainable economic transformation in low- and middle-income countries: policy pathways for integrated development. ODI Global Policy brief. London: ODI Global (www.odi.org/publications/achieving-inclusive-and-sustainable-economic-transformation-in-low-and-middle-income-countries-policy-pathways-for-integrated-development) (4) ODI (2025) Driving inclusive and sustainable economic transformation: a roadmap for LMIC. Event recording, Youtube, https://youtu.be/9_6XMgnrRc (5) ODI Global Live Events (2025) Driving inclusive and sustainable economic transformation: a roadmap for low and middleincome countries. https://soundcloud.com/odi-live-events/driving-inclusive-and?utm_source=clipboard&utm_campaign=wtshare&utm_medium=widget&utm_content=https%253A%252F%252Fsoundcloud.com%252Fodi-live-events%252Fdriving-inclusive-and No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13618-13618A0101 Sweden ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Sweden ODI Global Swedish International Development Cooperation Agency ODI Global 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 10.1 - By 2030, progressively achieve and sustain income growth of the bottom 40 per cent of the population at a rate higher than the national average. 10.1 - Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.4 - Improve progressively, through 2030, global resource efficiency in consumption and production and endeavour to decouple economic growth from environmental degradation, in accordance with the 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production, with developed countries taking the lead. 8.4 - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 2500000 0 0 0 0 0 0 0 0 5000000 0 2500000 0 0 0 0 0 0 3000000 ODI Global 2250000 ODI Global 2250000 ODI Global 1500000 ODI Global 1500000 ODI Global 2000000 ODI Global 1000000 ODI Global 750000 ODI Global 750000 ODI Global Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13618-13618A0102 Sweden ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Sweden ODI Global Swedish International Development Cooperation Agency ODI Global 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 10.1 - Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. 10.1 - By 2030, progressively achieve and sustain income growth of the bottom 40 per cent of the population at a rate higher than the national average. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.4 - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.4 - Improve progressively, through 2030, global resource efficiency in consumption and production and endeavour to decouple economic growth from environmental degradation, in accordance with the 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production, with developed countries taking the lead. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2500000 0 0 0 0 2500000 1625000 ODI Global 325000 ODI Global 450000 ODI Global 100000 ODI Global 325000 ODI Global 1625000 ODI Global 450000 ODI Global 100000 ODI Global Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for sustainable and inclusive market and private sector development, and sustainable business Förbättrade förutsättningar för hållbar och inkluderande marknads- och privatsektorutveckling samt hållbart företagande Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13618-13618A0103 Sweden ODI is an independent research institute with 60 years of experience within global development, economics and research. In this contribution ODI shall through analyses and evidence enhance our understanding of the cross-cutting issues around inclusive economic development, economic transformation and environmentally sustainable development in order to stimulate policy change in the public and private sector. The goal of this contribution is to contribute to a shift among donors, governments and other relevant actors as to how they understand issues within ODIs nexus, in order to lay a good foundation where policies on economic development include matters of inclusiveness and sustainability, both at a global and a local level. To reach this goal, ODI's nexus team is aiming to contribute to 1. Global, regional and national policy fora have a better understanding of the nexus and use this understanding as a tool to inform policy 2. National processes such as national development plans are aligned with the nexus in order to create better conditions for inclusive economic transformation 3. Donors allocate funds that emphasize inclusiveness and the informal sector in economic development ODI är ett forskningsinstitut med 60 år lång erfarenhet av arbete inom global utveckling, ekonomi och forskning. ODI verkar för en hållbar och fredlig värld där alla är inkluderade. Genom analyser och evidens ska i denna insats ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.  Genom analyser och evidens ska ODI bygga upp en kunskap kring tvärsnittet mellan inkluderande ekonomisk utveckling, strukturomvandling och miljömässigt hållbar utveckling för att stimulera policyförändringar i den offentliga och den privata sektorn. Målet med insatsen är att bidra till en omställning bland givare, regeringar och andra relevanta aktörer i hur de förhåller sig till frågor berörda av ODIs nexus, för att skapa goda förutsättningar för att policies kring ekonomisk utveckling innefattar ekonomisk inkludering och hållbarhet i beaktande på både en global nivå men i synnerhet i ODIs och Sidas samarbetsländer. För att uppnå det siktar ODI på att med nexusarbetet bidra till att:  1. Globala, regionala och nationella policyfora har en bättre förståelse för nexusansatsen och använder den som ett verktyg för att utforma policies 2. Nationella processer såsom utvecklingsplaner beaktar nexusansatsen och områdenas sammanflätning och skapar förutsättningar för inkluderande och hållbar strukturomvandling 3. Givare allokerar finansiering med tydliga prioriteringar om inkludering i ekonomisk utveckling och tar den informella sektorn i beaktande.    Sweden ODI Global Swedish International Development Cooperation Agency ODI Global 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 10.1 - By 2030, progressively achieve and sustain income growth of the bottom 40 per cent of the population at a rate higher than the national average. 10.1 - Till 2030 successivt uppnå och upprätthålla en inkomsttillväxt högre än det nationella genomsnittet för de 40 procent av befolkningen som har lägst inkomst. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.4 - Improve progressively, through 2030, global resource efficiency in consumption and production and endeavour to decouple economic growth from environmental degradation, in accordance with the 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production, with developed countries taking the lead. 8.4 - Fram till 2030 successivt förbättra den globala resurseffektiviteten i konsumtionen och produktionen samt sträva efter att bryta sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöförstöring, i enlighet med det tioåriga ramverket för hållbar konsumtion och produktion, med de utvecklade länderna i täten. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -586938 -586938 0 -586938 ODI Global -586937.53 ODI Global Sustainable growth, green transition and education 2025-2029 Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025-2029 TBD Förbättrade försörjningsmöjligheter genom jobbskapande, marknadsutveckling, tryggad livsmedelsförsörjning och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13622 Sweden The German Marshall Fund of the United States has applied to Sida for funding of 3,65 million SEK to carry out the intervention "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" during the period 2020 - 2021. The intervention aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational instutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overome polarization. The intervention’s total budget is 3,65 million SEK, and Sida is the only funder. The German Marshall Fund of the United States (GMF) har ansökt till Sida om finansiering på 3,65 miljoner SEK för att genomföra insatsen "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" under åren 2020 - 2021. Insatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för vad som ligger till grund för polarisering, särskilt i Turkiet, att utveckla strategier för att motverka polarisering och till att förse civilsamhällesorganisationer, politiska partier, media, utbildningsinstitutioner och andra intressenter med innovativa verktyg som de kan använda för att övervinna polarisering. Insatsens totala finansiering är 3,65 miljoner SEK och Sida är ensam finansiär. The project aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational institutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overcome polarization. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Turkey Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general - Elite survey and working group meetings (which have replaced the international workshop due to pandemic measures) have provided information on reasons of polarization and its solutions as well as contributed to the content development of the online tool and the design of the provincial workshops through analysis of the discussions by the project team. - Face-to-face survey presents comprehensive insight and analysis on social distance, moral superiority, political intolerance, identities and supra-identity, echo chambers and spiral of silence. The survey results were shared through an online meeting and covered by online, mainstream and independent media. Coverage of the results have contributed to the awareness raising on polarization as indicated in the theory of change. - The website turkuazlab.org serves as a comprehensive database and library on polarization comprised of domestic and international resources. The website also includes an online module through which participants interactively learn more about polarization and its impact on the society. The website also houses online interactive tools that allows individuals to assess their own role in polarization. Thus, the online content and the gamified tools both contribute to awareness raising and changes in perception. - Meetings with civic groups and provincial meetings have been designed to maintain further engagement with civic groups at national and local level, raise awareness through sharing of analysis, provide them the space to hear from others on their perceptions on polarization and together develop strategies to mitigate the impacts. Those activities are expected to have an impact on the perceptions of participants.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13622-13622A0101 Sweden The German Marshall Fund of the United States has applied to Sida for funding of 3,65 million SEK to carry out the intervention "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" during the period 2020 - 2021. The intervention aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational instutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overome polarization. The intervention’s total budget is 3,65 million SEK, and Sida is the only funder. The German Marshall Fund of the United States (GMF) har ansökt till Sida om finansiering på 3,65 miljoner SEK för att genomföra insatsen "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" under åren 2020 - 2021. Insatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för vad som ligger till grund för polarisering, särskilt i Turkiet, att utveckla strategier för att motverka polarisering och till att förse civilsamhällesorganisationer, politiska partier, media, utbildningsinstitutioner och andra intressenter med innovativa verktyg som de kan använda för att övervinna polarisering. Insatsens totala finansiering är 3,65 miljoner SEK och Sida är ensam finansiär. The project aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational institutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overcome polarization. Sweden The German Marshall Fund of the United States Swedish International Development Cooperation Agency The German Marshall Fund of the United States 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1200000 0 1050000 0 0 0 0 1200000 0 0 0 1050000 2250000 The German Marshall Fund of the United States 1200000 The German Marshall Fund of the United States 1050000 The German Marshall Fund of the United States Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: A more diverse civil society, with strong popular support, which promotes democratic accountability Turkiet: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle, med stärkt folklig förankring, som främjar demokratiskt ansvarsutkrävande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13622-13622A0102 Sweden The German Marshall Fund of the United States has applied to Sida for funding of 3,65 million SEK to carry out the intervention "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" during the period 2020 - 2021. The intervention aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational instutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overome polarization. The intervention’s total budget is 3,65 million SEK, and Sida is the only funder. The German Marshall Fund of the United States (GMF) har ansökt till Sida om finansiering på 3,65 miljoner SEK för att genomföra insatsen "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" under åren 2020 - 2021. Insatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för vad som ligger till grund för polarisering, särskilt i Turkiet, att utveckla strategier för att motverka polarisering och till att förse civilsamhällesorganisationer, politiska partier, media, utbildningsinstitutioner och andra intressenter med innovativa verktyg som de kan använda för att övervinna polarisering. Insatsens totala finansiering är 3,65 miljoner SEK och Sida är ensam finansiär. The project aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational institutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overcome polarization. Sweden The German Marshall Fund of the United States Swedish International Development Cooperation Agency The German Marshall Fund of the United States 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1400000 1400000 1400000 The German Marshall Fund of the United States 1400000 The German Marshall Fund of the United States Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: A more diverse civil society, with strong popular support, which promotes democratic accountability Turkiet: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle, med stärkt folklig förankring, som främjar demokratiskt ansvarsutkrävande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13622-13622A0103 Sweden The German Marshall Fund of the United States has applied to Sida for funding of 3,65 million SEK to carry out the intervention "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" during the period 2020 - 2021. The intervention aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational instutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overome polarization. The intervention’s total budget is 3,65 million SEK, and Sida is the only funder. The German Marshall Fund of the United States (GMF) har ansökt till Sida om finansiering på 3,65 miljoner SEK för att genomföra insatsen "Strategies and Tools for Mitigating Polarization in Turkey" under åren 2020 - 2021. Insatsen syftar till att skapa en djupare förståelse för vad som ligger till grund för polarisering, särskilt i Turkiet, att utveckla strategier för att motverka polarisering och till att förse civilsamhällesorganisationer, politiska partier, media, utbildningsinstitutioner och andra intressenter med innovativa verktyg som de kan använda för att övervinna polarisering. Insatsens totala finansiering är 3,65 miljoner SEK och Sida är ensam finansiär. The project aims to create a deeper understanding on the sources of polarization particularly in Turkey, develop strategies for mitigating polarization and provide civil society organizations, political parties, media, educational institutions and other stakeholders with innovative tools they could use to overcome polarization. Sweden The German Marshall Fund of the United States Swedish International Development Cooperation Agency The German Marshall Fund of the United States 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -667072 -667072 -667072 The German Marshall Fund of the United States -667072.1800000001 The German Marshall Fund of the United States Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 Turkey: Greater respect for human rights, democracy and the rule of law Turkiet: Stärkt respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens prlnciper Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-13654 Sweden The Fostering Employment and Growth Opportunities (FEGO) project aims at supporting private sector development-led employment and self-employment creation, amongst youth, women and minority communities. The project will catalyze these employment opportunities through two main outcomes, namely the growth and development of micro and small enterprises in the apparel and furniture sectors and business-to-business entrepreneurship initiatives as well as development of rural tourism in Kosovo. The proposed intervention will be implemented by Swisscontact foundation. The intervention is based on market system development (MSD) approach that include a systemic and adaptive approach, innovative, with locally owned solutions by engaging different actors in the selected sectors. Projektet ”Fostering Employment and Growth Opportunities”, FEGO, syftar till att stödja den utveckling som äger rum inom den privata sektorn i fråga om ökad sysselsättning och skapande av egenföretagande bland ungdomar, kvinnor och minoritetsgrupper. Projektet fokuserar på att ge katalytiskt stöd till utvecklingen av mikro- och småföretag inom kläd- och möbelsektorerna, företagsinitiativ för företagande samt utveckling av landsbygdsturism i Kosovo. Den föreslagna insatsen ska genomföras av Swisscontact Foundation. Insatsen bygger på metoden för marknadssystemutveckling (MSD) som inkluderar ett systemiskt, adaptivt och innovativt förhållningssätt. Centralt är lokalt ägda lösningar från olika aktörer i de utvalda sektorerna och områdena The overall objective of the proposed intervention is job creation and income generation in the furniture, apparel, and rural tourism sectors, to contribute to addressing high unemployment and poverty rates in the country, especially amongst youth and women. Its specific objective is to facilitate growth and performance improvement in the micro and small and start-up businesses in the apparel, furniture, and rural tourism sectors, and contribute to the emergence of more extensive opportunities for income generation and employment amongst presently poor and socio-economically excluded women, men and youth. Specific objective 2: Scaling up trade interventions: 1.Participating in and facilitating pivotal export fairs promotion, targeted buyers, and familiarization trips 2.An Export Fund mechanism for supporting exporting enterprises 3.Facilitating capacity-building programs for sector associations and MSMEs in the furniture and apparel sectors. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Kosovo Small and medium-sized enterprises (SME) development Administrative costs (non-sector allocable) Industry Administrative Costs of Donors The four year implementation of the FEGO project (20222025) by Swisscontact marks a major structural shift in Kosovos private sector. Rather than temporarily patching over structural gaps with short-term fixes or direct subsidies, the project successfully used an Inclusive Systems Development (ISD) approach. By treating local businesses, municipalities, and industry groups as active partners who invested their own money through a facilitation model, FEGO permanently fixed production delays, brought in private funding, and built a self-sustaining business community that can grow on its own. Results to highlight, expected and unexpected An evaluation of the project's data shows that the expected results not only met targets but consistently beat them. On the expected front, FEGO actively supported 324 small and medium-sized businesses (SMEs) across the furniture, apparel, and rural tourism sectors, reaching 120% of its initial project target of 270 businesses. This growth directly helped local families, as total worker earnings jumped to €6.45 million, beating the project target of €4.5 million by 143%. Participating businesses also generated €5.56 million in extra sales and exports, hitting 104% of their €7.0 million economic target. Furthermore, the project drove the creation of 870 new jobs, coming close to its total target of 900 people employed and benefiting (97% of the target reached when including expected post-2025 impacts). The project focused heavily on inclusion; in 2025 alone, 379 new jobs were created, and 59% (222 jobs) went to women while 68% (257 jobs) went to young people. At the factory level, apparel businesses used co-investments to buy automated sewing, textile printing, and embroidery machines to speed up production and stop relying on outsourcing. Meanwhile, furniture factories upgraded heavy woodworking machinery to eliminate manufacturing bottlenecks. In rural tourism, the project helped launch 40 new small tourism businesses over the last four years in emerging destinations like Ferizaj and Kamenica, comparing empty or undeveloped local markets to a newly diversified sector offering mountain e-biking, zip-lines, and physical route signage for the "Mother Teresa Walking Trail". Alongside these planned milestones, the project triggered several highly successful unexpected results. First, the co-investment strategy smashed expectations by leveraging €4.64 million in private sector and municipal investments, beating the original project target of €1.9 million by a staggering 244%. Second, a major unexpected spillover effect occurred when competing businesses that never received project help began copying FEGO's business models. To stay competitive against FEGO's network, these outside firms independently invested in similar technologies and efficient production habits. Third, local apparel businesses unexpectedly took over high-value niche markets, such as custom embroidery for the domestic hospitality sector, capturing revenues that had previously been almost entirely imported from other countries. Finally, the project's innovation fund successfully stepped outside of tourism to help a major shoe factory build its own in-house insole production line, which fixed a hidden supply chain link and successfully reduced its reliance on foreign imports. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-13654-13654A0101 Sweden The Fostering Employment and Growth Opportunities (FEGO) project aims at supporting private sector development-led employment and self-employment creation, amongst youth, women and minority communities. The project will catalyze these employment opportunities through two main outcomes, namely the growth and development of micro and small enterprises in the apparel and furniture sectors and business-to-business entrepreneurship initiatives as well as development of rural tourism in Kosovo. The proposed intervention will be implemented by Swisscontact foundation. The intervention is based on market system development (MSD) approach that include a systemic and adaptive approach, innovative, with locally owned solutions by engaging different actors in the selected sectors. Projektet ”Fostering Employment and Growth Opportunities”, FEGO, syftar till att stödja den utveckling som äger rum inom den privata sektorn i fråga om ökad sysselsättning och skapande av egenföretagande bland ungdomar, kvinnor och minoritetsgrupper. Projektet fokuserar på att ge katalytiskt stöd till utvecklingen av mikro- och småföretag inom kläd- och möbelsektorerna, företagsinitiativ för företagande samt utveckling av landsbygdsturism i Kosovo. Den föreslagna insatsen ska genomföras av Swisscontact Foundation. Insatsen bygger på metoden för marknadssystemutveckling (MSD) som inkluderar ett systemiskt, adaptivt och innovativt förhållningssätt. Centralt är lokalt ägda lösningar från olika aktörer i de utvalda sektorerna och områdena The overall objective of the proposed intervention is job creation and income generation in the furniture, apparel, and rural tourism sectors, to contribute to addressing high unemployment and poverty rates in the country, especially amongst youth and women. Its specific objective is to facilitate growth and performance improvement in the micro and small and start-up businesses in the apparel, furniture, and rural tourism sectors, and contribute to the emergence of more extensive opportunities for income generation and employment amongst presently poor and socio-economically excluded women, men and youth. Specific objective 2: Scaling up trade interventions: 1.Participating in and facilitating pivotal export fairs promotion, targeted buyers, and familiarization trips 2.An Export Fund mechanism for supporting exporting enterprises 3.Facilitating capacity-building programs for sector associations and MSMEs in the furniture and apparel sectors. Sweden Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation Swedish International Development Cooperation Agency Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 15000000 0 19200000 0 0 0 9200000 0 0 10000000 0 0 0 0 15000000 0 0 0 0 34200000 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 15000000 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 10000000 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 9200000 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Better prospects for a gender-equal society VB: Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt WB: Reduced environmental and climate impact, and sustainable management and use of natural resources VB: Minskad miljö- och klimatpåverkan samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13654-13654A0102 Sweden The Fostering Employment and Growth Opportunities (FEGO) project aims at supporting private sector development-led employment and self-employment creation, amongst youth, women and minority communities. The project will catalyze these employment opportunities through two main outcomes, namely the growth and development of micro and small enterprises in the apparel and furniture sectors and business-to-business entrepreneurship initiatives as well as development of rural tourism in Kosovo. The proposed intervention will be implemented by Swisscontact foundation. The intervention is based on market system development (MSD) approach that include a systemic and adaptive approach, innovative, with locally owned solutions by engaging different actors in the selected sectors. Projektet ”Fostering Employment and Growth Opportunities”, FEGO, syftar till att stödja den utveckling som äger rum inom den privata sektorn i fråga om ökad sysselsättning och skapande av egenföretagande bland ungdomar, kvinnor och minoritetsgrupper. Projektet fokuserar på att ge katalytiskt stöd till utvecklingen av mikro- och småföretag inom kläd- och möbelsektorerna, företagsinitiativ för företagande samt utveckling av landsbygdsturism i Kosovo. Den föreslagna insatsen ska genomföras av Swisscontact Foundation. Insatsen bygger på metoden för marknadssystemutveckling (MSD) som inkluderar ett systemiskt, adaptivt och innovativt förhållningssätt. Centralt är lokalt ägda lösningar från olika aktörer i de utvalda sektorerna och områdena The overall objective of the proposed intervention is job creation and income generation in the furniture, apparel, and rural tourism sectors, to contribute to addressing high unemployment and poverty rates in the country, especially amongst youth and women. Its specific objective is to facilitate growth and performance improvement in the micro and small and start-up businesses in the apparel, furniture, and rural tourism sectors, and contribute to the emergence of more extensive opportunities for income generation and employment amongst presently poor and socio-economically excluded women, men and youth. Specific objective 2: Scaling up trade interventions: 1.Participating in and facilitating pivotal export fairs promotion, targeted buyers, and familiarization trips 2.An Export Fund mechanism for supporting exporting enterprises 3.Facilitating capacity-building programs for sector associations and MSMEs in the furniture and apparel sectors. Sweden Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 149774 0 149774 0 0 0 0 0 0 0 149774 Sida administrative activity implemented by procured partner 149774 Sida administrative activity implemented by procured partner Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-13654-13654A0103 Sweden The Fostering Employment and Growth Opportunities (FEGO) project aims at supporting private sector development-led employment and self-employment creation, amongst youth, women and minority communities. The project will catalyze these employment opportunities through two main outcomes, namely the growth and development of micro and small enterprises in the apparel and furniture sectors and business-to-business entrepreneurship initiatives as well as development of rural tourism in Kosovo. The proposed intervention will be implemented by Swisscontact foundation. The intervention is based on market system development (MSD) approach that include a systemic and adaptive approach, innovative, with locally owned solutions by engaging different actors in the selected sectors. Projektet ”Fostering Employment and Growth Opportunities”, FEGO, syftar till att stödja den utveckling som äger rum inom den privata sektorn i fråga om ökad sysselsättning och skapande av egenföretagande bland ungdomar, kvinnor och minoritetsgrupper. Projektet fokuserar på att ge katalytiskt stöd till utvecklingen av mikro- och småföretag inom kläd- och möbelsektorerna, företagsinitiativ för företagande samt utveckling av landsbygdsturism i Kosovo. Den föreslagna insatsen ska genomföras av Swisscontact Foundation. Insatsen bygger på metoden för marknadssystemutveckling (MSD) som inkluderar ett systemiskt, adaptivt och innovativt förhållningssätt. Centralt är lokalt ägda lösningar från olika aktörer i de utvalda sektorerna och områdena The overall objective of the proposed intervention is job creation and income generation in the furniture, apparel, and rural tourism sectors, to contribute to addressing high unemployment and poverty rates in the country, especially amongst youth and women. Its specific objective is to facilitate growth and performance improvement in the micro and small and start-up businesses in the apparel, furniture, and rural tourism sectors, and contribute to the emergence of more extensive opportunities for income generation and employment amongst presently poor and socio-economically excluded women, men and youth. Specific objective 2: Scaling up trade interventions: 1.Participating in and facilitating pivotal export fairs promotion, targeted buyers, and familiarization trips 2.An Export Fund mechanism for supporting exporting enterprises 3.Facilitating capacity-building programs for sector associations and MSMEs in the furniture and apparel sectors. Sweden Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation Swedish International Development Cooperation Agency Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 4852167 0 0 6000000 4852167 10852167 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 6000000 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation 4852167 Swisscontact/Swiss Foundation for Technical Cooperation Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-14413 Sweden Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Business Policy and Administration Business & Other Services SE-0-SE-6-14413-14413A0101 Sweden Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Deloitte Tanzania Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 238515 238515 0 0 0 238515 Deloitte Tanzania 238514.83 Deloitte Tanzania Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-14413-14413A0102 Sweden Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PricewaterhouseCoopers Tanzania Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 85154 85154 0 85154 PricewaterhouseCoopers Tanzania 85154.49 PricewaterhouseCoopers Tanzania Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-14413-14413A0103 Sweden Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Quick COVID 19 response to support Embassy in small assignments like statement on audits etc..within the framework Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency KPMG Tanzania Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 124259 0 124259 0 124259 KPMG Tanzania 124258.96 KPMG Tanzania Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-14422 Sweden The contribution is for one Junior Professional Officer (JPO) position with the International Labour Organisation (ILO) to be placed at the ILO headquarters in Geneva, Switzerland. Sweden is commited to contribute to the implementation of Agenda 2030 in developing countries by providing human resources to work with and through the diverse mandates of the UN agencies, funds and programmes, as well as the World Bank. For this purpose, Sweden closely collaborates with the UN development, humanitarian and peacekeeping pillars with placements around the world. The contribution further aims at fulfilling the Strategy for capacity development, partnerships and methods that supports the 2030 Agenda for sustainable development, 2018-2022. The JPO position to be finances is: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Insatsen avser en Junior Profesional Officer (JPO) tjänst som skall placeras med International Labour Organisation (ILO) på ILOs högkvarter i Geneve, Schweiz. Insatsen bidrar till Sveriges åtagande att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer genom att tillhandahålla personal som arbetar med och genom FN organens och Världsbankens olika mandat. För detta ändamål har Sverige ett nära samarbete med FN:s utvecklings-, humanitära och fredsbevarande pelare med placeringar runt om i världen. Insatsen bidrar även till Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022. Tjänsten som ska finansieras är: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Se bilagd arbetsbeskrivning (ToR) för mer information. Bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att tillhandahålla personal inom prioriterade ämnesområden. Bidra till delmålen inom Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022, som syftar till en bredare svensk resursbas genom att: 1) Öka svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete. 2) Öka användning och återföring av svensk kompetens och erfarenhet inom internationellt utvecklingssamarbete. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Labour Rights Other Social Infrastructure & Services Genom JPO-programmet väntades deltagaren få relevant kunskap om FN-systemet och en god grund för att söka sig vidare inom FN och fortsatt bidra till genomförandet av dess program. Deltagaren valde att avsluta sin tjänstgöring efter ett och ett halvt år. Insatsens mål bedöms delvis vara uppnått m a a att deltagaren valde att avbryta sin tjänstgöring efter ett och ett halv år. Slutenkät påvisar att delmålet som avser återföring av svensk kompetens och erfarenheter inom internationellt utvecklingssamarbete uppnåtts. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14422-14422A0101 Sweden The contribution is for one Junior Professional Officer (JPO) position with the International Labour Organisation (ILO) to be placed at the ILO headquarters in Geneva, Switzerland. Sweden is commited to contribute to the implementation of Agenda 2030 in developing countries by providing human resources to work with and through the diverse mandates of the UN agencies, funds and programmes, as well as the World Bank. For this purpose, Sweden closely collaborates with the UN development, humanitarian and peacekeeping pillars with placements around the world. The contribution further aims at fulfilling the Strategy for capacity development, partnerships and methods that supports the 2030 Agenda for sustainable development, 2018-2022. The JPO position to be finances is: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Insatsen avser en Junior Profesional Officer (JPO) tjänst som skall placeras med International Labour Organisation (ILO) på ILOs högkvarter i Geneve, Schweiz. Insatsen bidrar till Sveriges åtagande att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer genom att tillhandahålla personal som arbetar med och genom FN organens och Världsbankens olika mandat. För detta ändamål har Sverige ett nära samarbete med FN:s utvecklings-, humanitära och fredsbevarande pelare med placeringar runt om i världen. Insatsen bidrar även till Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022. Tjänsten som ska finansieras är: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Se bilagd arbetsbeskrivning (ToR) för mer information. Bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att tillhandahålla personal inom prioriterade ämnesområden. Bidra till delmålen inom Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022, som syftar till en bredare svensk resursbas genom att: 1) Öka svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete. 2) Öka användning och återföring av svensk kompetens och erfarenhet inom internationellt utvecklingssamarbete. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1478805 1373703 747323 0 0 0 15127 0 1373703 1463678 747323 0 3599831 ILO/International Labour Organization 1463678.29 ILO/International Labour Organization 15127.15 ILO/International Labour Organization 1373702.6299999999 ILO/International Labour Organization 747322.6 ILO/International Labour Organization Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Increased Swedish representation at strategic positions in international development cooperation Ökad svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete Other Övrigt Increased deployment and referral of Swedish competencies and experiences within international development cooperation Ökad användning och återföring av svensk kompetens och erfarenheter inom internationellt utvecklingssamarbete Other Övrigt SE-0-SE-6-14422-14422A0102 Sweden The contribution is for one Junior Professional Officer (JPO) position with the International Labour Organisation (ILO) to be placed at the ILO headquarters in Geneva, Switzerland. Sweden is commited to contribute to the implementation of Agenda 2030 in developing countries by providing human resources to work with and through the diverse mandates of the UN agencies, funds and programmes, as well as the World Bank. For this purpose, Sweden closely collaborates with the UN development, humanitarian and peacekeeping pillars with placements around the world. The contribution further aims at fulfilling the Strategy for capacity development, partnerships and methods that supports the 2030 Agenda for sustainable development, 2018-2022. The JPO position to be finances is: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Insatsen avser en Junior Profesional Officer (JPO) tjänst som skall placeras med International Labour Organisation (ILO) på ILOs högkvarter i Geneve, Schweiz. Insatsen bidrar till Sveriges åtagande att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer genom att tillhandahålla personal som arbetar med och genom FN organens och Världsbankens olika mandat. För detta ändamål har Sverige ett nära samarbete med FN:s utvecklings-, humanitära och fredsbevarande pelare med placeringar runt om i världen. Insatsen bidrar även till Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022. Tjänsten som ska finansieras är: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Se bilagd arbetsbeskrivning (ToR) för mer information. Bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att tillhandahålla personal inom prioriterade ämnesområden. Bidra till delmålen inom Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022, som syftar till en bredare svensk resursbas genom att: 1) Öka svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete. 2) Öka användning och återföring av svensk kompetens och erfarenhet inom internationellt utvecklingssamarbete. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 1127305 -1127305 -1127305.3200000001 ILO/International Labour Organization 1127305 ILO/International Labour Organization Innovation, partnership and capacity development 2024-2028 Innovation partnerskap och Kapacitetsutveckling 2024-2028 Enhanced Swedish representation in strategic positions, as defined in the Government’s priority thematic and geographical areas and organisations (including those of the EU, the UN and multilateral development bank institutions), including through secondments. Stärkt svensk representation på strategiska positioner inom regeringens prioriterade tematiska och geografiska områden och organisationer (inklusive EU:s, FN:s och de multilaterala utvecklingsbankernas institutioner) bland annat genom sekonderingar. Other Övrigt Increased use and return of Swedish expertise, and experience from international development cooperation. Ökad användning och återföring av svensk kompetens och erfarenheter från det internationella utvecklingssamarbetet. Other Övrigt SE-0-SE-6-14422-14422A0103 Sweden The contribution is for one Junior Professional Officer (JPO) position with the International Labour Organisation (ILO) to be placed at the ILO headquarters in Geneva, Switzerland. Sweden is commited to contribute to the implementation of Agenda 2030 in developing countries by providing human resources to work with and through the diverse mandates of the UN agencies, funds and programmes, as well as the World Bank. For this purpose, Sweden closely collaborates with the UN development, humanitarian and peacekeeping pillars with placements around the world. The contribution further aims at fulfilling the Strategy for capacity development, partnerships and methods that supports the 2030 Agenda for sustainable development, 2018-2022. The JPO position to be finances is: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Insatsen avser en Junior Profesional Officer (JPO) tjänst som skall placeras med International Labour Organisation (ILO) på ILOs högkvarter i Geneve, Schweiz. Insatsen bidrar till Sveriges åtagande att bidra till genomförandet av Agenda 2030 i utvecklingsländer genom att tillhandahålla personal som arbetar med och genom FN organens och Världsbankens olika mandat. För detta ändamål har Sverige ett nära samarbete med FN:s utvecklings-, humanitära och fredsbevarande pelare med placeringar runt om i världen. Insatsen bidrar även till Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022. Tjänsten som ska finansieras är: 1. Employment and decent work for peace and resilience - ILO - Geneva Se bilagd arbetsbeskrivning (ToR) för mer information. Bidra till genomförandet av Agenda 2030 genom att tillhandahålla personal inom prioriterade ämnesområden. Bidra till delmålen inom Strategin för kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stödjer Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022, som syftar till en bredare svensk resursbas genom att: 1) Öka svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete. 2) Öka användning och återföring av svensk kompetens och erfarenhet inom internationellt utvecklingssamarbete. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1127305 -1127305 -1127305 ILO/International Labour Organization -1127305 ILO/International Labour Organization Innovation, partnership and capacity development 2024-2028 Innovation partnerskap och Kapacitetsutveckling 2024-2028 Enhanced Swedish representation in strategic positions, as defined in the Government’s priority thematic and geographical areas and organisations (including those of the EU, the UN and multilateral development bank institutions), including through secondments. Stärkt svensk representation på strategiska positioner inom regeringens prioriterade tematiska och geografiska områden och organisationer (inklusive EU:s, FN:s och de multilaterala utvecklingsbankernas institutioner) bland annat genom sekonderingar. Other Övrigt Increased use and return of Swedish expertise, and experience from international development cooperation. Ökad användning och återföring av svensk kompetens och erfarenheter från det internationella utvecklingssamarbetet. Other Övrigt SE-0-SE-6-14423 Sweden The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden South of Sahara, regional North & Central America, regional Middle East, regional Caribbean, regional South Asia, regional Developing countries, unspecified South & Central Asia, regional Far East Asia, regional Central Asia, regional Water resources conservation (including data collection) Basic drinking water supply and basic sanitation Water Supply & Sanitation Resultaten är hämtade ur Unicefs årsrapport för 2025 (GARR) och Global årsrapport för Målområde 4, 2025. Båda finns att tillgå via Unicefs hemsida. - Över 5 500 skolor och 2 800 vårdinrättningar fick stöd för att uppnå en grundläggande nivå av WASH-tjänster (ref. Mål 4-rapporten, s. 5). Klimatsmarta lösningar så som t.ex solenergi för vattenpumpar, belysning och kylboxar har kunnat reducera hälsocenters elkostnader med upp mot 90% och därmed förbättra och förenkla dess drift. - Stöd till förbrukningsmaterial och utbildning inom infektionsförebyggande och kontroll har nått ytterligare nära 7000 hälsocenters. - UNICEF stödde nationella regeringar med att stärka institutionella system för klimatresilienta WASH-tjänster i en rad länder, på olika nivåer. - 15,9 miljoner människor i 76 länder har nåtts med grundläggande handhygientjänster under 2025 8 miljoner i utvecklingskontexter och 7,8 miljoner i humanitära situationer. (ref. Mål 4-rapporten, s. 25) Bara i Bangladesh nåddes över en och en halv miljon människor med information om handtvätt och över 1, 3 miljoner med information kring menshälsa. Dessa insatser har setts leda till beteendeförändringar och egna initiativ för att stärka tillgång till WASH. - 34,7 miljoner människor har nåtts med vatten och 17 miljoner med sanitet. - Totalt 70 länder har klimatresilienta och miljömässigt hållbara vårdinrättningar, jämfört med 56 länder år 2021. Sedan 2024 har förbättringar skett vid 11 624 anläggningar genom installation av solenergi och stärkt avfallshantering en ökning med 21% i antalet anläggningar. - Nära 9 miljoner kvinnor och tonårsflickor har nåtts av insatser för stärkt menshälsa. Exempel på landarbete som bidragit till ovan ackumulerade resultat är: -Under 2025 rapporterades över 70 000 kolerafall i Demokratiska republiken Kongo, med över 2000 dödsafall i det värsta epidemiska utbrottet på 25 år med 21 av landets 26 provinser drabbade. Unicef stöttade där, tillsammans med amerikanska CDC det nationella programmet för utrotning av kolera med infektionsförebyggande insatser genom WASH-tillgång i hem, skolor och kolerabehandlingscenter, bland annat i städerna Kinshasa Goma och Kalemie. Fler än 21 500 så kallade CATI-insatser utfördes. Det står för Case-Area Targeted Interventions som görs för snabba och riktade åtgärder till hushåll i närheten av bekräftade sjukdomsfall. Vektorburna sjukdomar orsakar 17 % av alla infektionssjukdomar och orsakar mer än 700 000 dödsfall årligen. Dessa utgörs av bland annat malaria, dengue schistosomiasis som ökar i takt med klimatförändringar, migration och flyktingförflyttningar. I partnerskap med Röda korset-rörelsen har Unicef utvecklat utbilding och mentorskapsstöd för WASH-aktörer för att bemöta detta. Globalt fortsätter Unicef att, i samarbete med WHO utveckla riktlinjer och tekniskt stöd för WASH och folkhälsohot. Bland flera exempel finns stöd för behandlinga av mpox i flyktingläger, WASH inom hälsovården under Ebola och Marburg-utbrott, verktyg för snabbedömning av hälsocenters infektionsförebyggande kapacitet och WASH samt ett utropp för ökad prioritering av handhygien inom samhällen och hälsovård under ett mpox-utbrott. Unicef fortsätter vidare att vara ordförande för den globala handlingsgruppen för kolerakontroll samt att med WHO leda nätverket för WASH inom folkhälsokriser som samlar runt 60 personer, vilka representerar 35 organisationer inom detta område. Arbetet stärker förutsättning för snabba och korrekta åtgärder vid utbrott inom både behandling och vattenkvalitetsuppföljning. Effekter av systemarbetet kan exemplifieras från landnivå: Flera länder har avancerat eller slutfört nationella sanitetspolicies, ofta med Unicefs tekniska stöd. Exempelvis har Demokratiska republiken Kongo integrerat klimat-resilienta principer i den nationalla policien för sanitet. I Kenya, Uganda, Liberia, Zimbabwe, Östtimor har Unicef stöttat revisionen, validering och spridning av nyligen antagna sanitetspolicies, strategier och kostanadsatta planer. Unicef rapporterar att särskilt i ett antal länder, däribland Rwanda, ramverk och regulatorer märkbart stärkts. Dessa förbättringar är nödvändiga för att stärka ansvarsutkrävande och möjliggöra för myndigheter att mildra folkhälsorisker genom effektiva sanitetsinsatser. - Under året har Unicef drivit arbetet med innovativa finansieringsmetoder framåt. En förbedömning (pre-feasibility assessment) gjordes av 20 sektorsövergripande projekt i östra och södra Afrika för att utvärdera deras potential för kolkreditcertifiering enligt frivilliga marknadsramar. Med fokus på solenergi identifierades sex projekt som ekonomiskt hållbara till ett lågt räknat koldioxidpris på 15 USD per ton ton koldioxidekvivalenter. - I Mongoliet arbetar Unicef med att förbättra luftkvaliteten genom Initiativet för matlagning, värme och isolering som kombinerar rena energikällor för eluppvärmning och matlagning med förbättrad isolering och ventilation för att minska beroendet av kol. År 2025 uppdaterades initiativet för att förbättra termisk prestanda och minska kostnaderna för låginkomsthushåll. Som en del av denna expansion fick 1 434 hushåll syntetiska isoleringspaket, 62 använde värmepumpssystem och 306 installerade uppgraderade elektriska värmare. - I Ukraina stöttade Unicef ungdomsanpassad digital storytelling kring vattenhushållning, avfallsminskning och säkra rutiner som del av att höja ungdomars och allmänhetens engagemang för energi- och klimatresiliens genom utveckling av modeller som kombinerar miljöutbildning, beteendeförändring och infrastrukturens motståndskraft, vilket gav unga ukrainare möjlighet att agera som aktiva aktörer inom hållbar vattenförvaltning. - Barnanpassade åtgärder för katastrofförebyggande (DRR) genomfördes i samarbete med myndigheter i 110 länder, bland annat katastrofberedskap, prognosbaserade förebyggande åtgärder och system för tidig varning mot flera olika typer av risker. - Unicef fortsatte arbeta med 59 länder för att stärka barnperspektivet i tidiga varningssystem för Early Warnings for All (EW4All)-initiativet. Under 2025 kunde organisationen integrera organisationens uppdaterade klimatindex och katastrofriskmodell som tagits fram särskilt för barn och unga. - I Bangladesh orsakar de återkommande översvämningarna allvarliga störningar i det dagliga livet, särskilt i låglänta områden. Unicef har drivit på investeringsplaneringen genom stöd till reviderade NDCs, och genom fastställande av baselines för CO2-minskningar och återanvändning av avloppsvatten. Organisationen har också stöttat regeringen i arbetet med att inrätta ett ramverk för förebyggande åtgärder (anticipatory action, AA). Dessa prognosbaserade interventioner stärker motståndskraften och beredskapen hos de sociala trygghetssystem som är avgörande för barn inför förutsägbara klimatrisker, vilket kompletterar mer långsiktiga åtgärder för klimatanpassning. - I Kenya samarbetade Unicef med regeringen för att nå ut till 4 416 hushåll med kontantbaserade förebyggande åtgärder (AA) innan torkan fick fullt genomslag. Initiativet utnyttjade data från tidiga varningssystem för att sätta igång tre månaders kontantstöd samt förstärkt näringsstöd för mödrar och barn. Regeringen har åtagit sig att utvidga denna strategi till minst ytterligare fem län fram till 2030. - På Madagaskar har Unicef stöttat utbildning av invånarna i 42 översvämningsutsatta distrikt i ett samhällsbaserat system (Système dAlerte Précoce Communautaire, SAP-C). Invånarna lärde sig att samla in data, övervaka riskindikatorer och sprida varningar via överenskomna kanaler, såsom sirener, radio, mobiltelefoner och samhällsmöten. - I Indien stärktes lokala styrningssystem för riskmotståndskraft genom införandet av en AI-driven plattform för katastrofriskhantering i 75 panchayats (kommunfullmäktige), vilket möjliggör precis och datadriven planering inom ramen för ett FN-initiativ som omfattar flera organisationer. - Ökad vattentrygghet kräver förbättrade system för att minska mängden orenat vatten som släpps ut i naturen. I Libanon utökade Unicef under 2025 systemet för avloppshanteringen till 13 system, som betjänar över 1 miljon människor. Parallellt stöttades Energi- och Vattenministeriet att utveckla en strategisk plan t.o.m. 2027 för rening av avloppsvatten, och en omfattande databas över pågående vatten- och avloppsprojekt. En kapacitetsuppbyggnadsinsats gjorde det möjligt för de nationella vattenanläggningarna att ta över avloppsreningsanläggningar från och med 2026. - En Global Child Hazard Database utvecklades för att tillhandahålla omfattande och tillförlitlig data som är avgörande för att skydda barns rättigheter och välbefinnande världen över. Databasen analyserar barns exponering för 10 klimatspecifika och klimatrelaterade faror i alla programländer. Den gör det möjligt för regeringar att identifiera högriskområden för barn och prioritera katastrofberedskap, programplanering, policyförändringar och fördelning av klimatfinansiering till de mest angelägna anpassningsbehoven. Dessutom medverkade man i att ta fram ett subnationellt Children's Climate Risk Index - Disaster Risk Models (CCRI-DRMs) för Bangladesh, Fiji, Madagaskar, Salomonöarna, Sydafrika, Sydsudan, Tadzjikistan och Vanuatu. Dessa modeller tillhandahåller barnspecifika klimatriskdata för beslutsfattande, från nationell policyutveckling till riktade infrastrukturinvesteringar, och är tillgängliga online. CCRI-DRM utvecklas genom en konsultationsprocess som involverar regeringar, barn, unga och andra intressenter. SunSavvy-verktyget utvecklades för att designa och kostnadsberäkna solsystem för sjukvård, utbildning och vattenanläggningar. Verktyget använder geospatial data och data på anläggningsnivå för att generera tekniska specifikationer och kostnadsuppskattningar för solcellsanskaffning, inklusive drift- och underhållskrav. Vid slutet av 2025 hade 15 landkontor i tre regioner använt verktyget mer än 300 gånger för att stödja programplanering och implementering No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14423-14423A0101 Sweden The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 55000000 45000000 0 0 55000000 0 0 0 45000000 0 0 0 17050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 45550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 17050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 45000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene in schools Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien i skolor Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-14423-14423A0102 Sweden The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 60000000 90000000 90000000 40000000 0 60000000 0 0 0 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 14800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 14800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 60000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Limited climate impact, including increased access to renewable energy and increased energy efficiency. Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd More environmentally sustainable and inclusive cities and societies. Fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased adaptability and resilience to climate change and natural disasters, including to prevent, counter and manage involuntary migration driven by environmental and climate change Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer, inklusive för att förebygga, motverka och hantera ofrivillig migration pådriven av miljö-och klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-14423-14423A0103 Sweden The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. The contribution provides global thematic support for UNICEF's global work on water, sanitation and hygiene (WASH) and with climate, energy, environment and disaster risk reduction (CEED) in line with the UNICEF Sustainability and Climate change Action Plan (SCAP), in accordance with UNICEF’s Strategic Plan 2026–2029, Sweden’s Development Cooperation Strategy for Health and Sexual and Reproductive Health and Rights 2025–2029, and the Strategy for Sustainable Growth, Green Transition, and Education 2025–2029. This contribution follows on from support provided in 2018–2022 and has a strong focus on WASH linked to health, as well as climate adaptation and resilience for the most vulnerable children and their communities. It also includes supporting the partner’s education-focused work in the broader environmental field, which encompasses issues of biodiversity, summarized in UNICEF’s theory of change through reference to the “triple crisis” facing the planet: today’s climate change, environmental degradation, and the loss of biodiversity. Insatsen utgör ett globalt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) samt med klimat, miljö, energi och katastrofriskreducering (CEED) i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2026-2029, Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029 och Strategi för hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025–2029. Insatsen följer på stöd 2018-2022 och har ett starkt fokus på WASH kopplat till hälsa, samt klimatanpassning och motståndskraft för mest utsatta av barn och deras samhällen. Den omfattar även att stötta partnerns utbildningsinriktade arbete på det bredare miljöområdet vilket inkluderar frågor om biodiversitet, sammanfattat i Unicefs förändringsteorin genom referens till 'trippelkrisen' för planeten som dagens klimatförändringar, miljöförstöring och förlusten av biologisk mångfald utgör. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Efter avtalsändring 2025 avser insatsen dels ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till Unicefs arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH), under Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete för hälsa samt sexuell och produktiv hälsa och rättigheter 2025-2029, och dels inom klimat, energi, miljö och katastrofriskreducering (CEED), under Strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete för miljö, klimat och biologisk mångfald 2022-2026, och i enlighet med Unicefs Strategiska plan 2022-2025. Under 2024 beslutade Sida att bredda stödet till att även omfatta CEED, med ett särskilt fokus på Unicefs arbete med klimatresilient WASH. Detta utökade samarbete är tänkt att stärka och fungera som en hävstång för Unicefs miljö- och klimatarbete som helhet, och att driva på konkret integrering av klimat- och hållbarhetshänsyn för höjd resiliens på alla nivåer. Samarbetet förväntas främja partnerns arbete med klimatanpassning men även med föroreningar och miljöförstöring och ett ökat antal katastrofer. Barn är ofta de allra mest utsatta och drabbas värst av klimatförändringar och katastrofer. Genom att investera i den yngre generationen kan biståndet hjälpa till att lägga grunden till en mer långsiktig positiv förändring i välfärdsnivån i fattiga länder. Under 2025 gjorde Sida en förnyad bedömning av att Unicefs arbete med att främja global hälsa, inklusive SRHR, för de allra mest utsatta ska ses som en strategisk ansats för Sveriges del. Stöd till Unicefs globala tematiska arbete under WASH-fonden är av fortsatt hög relevans för att bidra till ökad tillgång till vatten och sanitet, och därmed främja hälsa och SRHR, liksom för att bidra till stärkt kapacitet att planera, genomföra och upprätthålla vatten och sanitet kopplat till hälsa och SRHR. Sida bedömer att ökad tillgång till vatten och sanitet utgör en förutsättning för att bygga klimatresiliens hos hälsosystem liksom hos barn och deras samhällen, och att Unicefs fortsatta arbete är av stor vikt inte minst i de fragila miljöer. Klimatområdet utgör en annan biståndspolitisk prioritering som bör betraktas i ljuset av barnets rättigheter och svenska värderingar att värna. Sidas stöd till CEED-fonden bidrar även till en hävstångseffekt för den sammanlagda finansieringen, inklusive från GCF, den Gröna Klimatfonden. Sidas bedömning utgår från Unicefs Strategiska plan 2022-2025 med resultatramverk, inom vilket Målområde 4 har tre målområden: 1) Säkra och rättvisa tjänster och rutiner för vatten, sanitet och hygien; 2) Vatten, sanitets- och hygiensystem och egenmakt för lokalsamhällen; 3) Klimatförändringar, katastrofriskreducering och miljöförstöring. Inom ramen för Unicefs WASH-strategi fokuserar Unicef på fem resultatområden: 1) Vatten; 2) Sanitet; 3) Hygien; 4) WASH för institutioner (skolor och hälsocentraler); 5) WASH i humanitära situationer. WASH-strategin 2016-2030 har beslutat att Unicef skall utvecklas i följande riktningar: 1. Klimatresilient WASH; 2. Städer och samhällen (urbant); 3. Samarbete med den privata sektorn. Inom ramen för Unicefs arbete i linje med den hållbarhets- och klimatplan (Sustainability and Climate change Action Plan, SCAP), som antogs 2023, fokuserar Unicef på tre resultatområden: 1) Skydda: Förbättra motståndskraften hos barn och ungdomar och deras samhällen genom att anpassa samhällsviktiga tjänster och system till ett förändrat klimat, katastrofer och en försämrad miljö; 2) Stärka: Ge varje barn och ungdom den utbildning, de 'gröna färdigheter' och de möjligheter som krävs för att bli en förändringsaktör för miljön; 3) Minska: Främja hållbarhet inom Unicef och dess globala nätverk av partners, myndigheter och leverantörer, bland annat genom upphandling och klimatfinansiering, för att åstadkomma minskning av det egna koldioxidavtrycket. Unicef har identifierat följande fyra accelerationsområden för CEED och SCAP: 1. Klimatinformerad riskreducering, humanitära insatser och resilient återhämtning från katastrofer; 2. Hållbar energi för vårdinrättningar, skolor och WASH; 3. Hållbara WASH-tjänster i områden som är mest utsatta för klimatförändringar; 4. Klimatåtgärder för ungdomar. Under 2025 beviljades partnern en no-cost extension om ett år, då programmedel fanns kvar. Detta flyttade fram datumet för aktivitetsperioden slut till 2026-12-31 och och avtalsperiodens slut till 2027-12-31. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 65000000 0 0 0 0 65000000 0 20150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 10400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 24050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 650000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 24050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 650000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 10400000 UNICEF/United Nations Children's Fund Health and SRHR 2025-2029 Hälsa samt SRHR 2025-2029 Strengthened conditions for good health Stärkta förutsättningar för god hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Strengthened capacity to prevent and combat health threats Stärkt kapacitet för att förhindra och bekämpa hälsohot Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Greater enjoyment of sexual and reproductive health and rights (SRHR) Ökat åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-14425 Sweden Support to the search and identification of missing persons from the war in BiH 1992-95. The contribution is about continued support to the International Commission for Missing Persons (ICMP). The last agreement between Sweden and ICMP ended August 31 2019. ICMP has received direct support from Sweden since 2008 (apart from a few months without funds/agreement). The total amount of disbursed funds since 2008 amounts to 56 MSEK. Sweden will contribute with funds for the project together with EU, who provides 3 000 000 EUR through IPA-funds. Sweden contributes with 9 000 000 SEK. ICMP is an intergovernmental treaty-based organisation working with governments, civil society organizations, justice institutions, international organizations and others throughout the world to address the issue of people who have gone missing as a result of armed conflict, human rights abuses, disasters, organized crime, irregular migration and other causes. ICMP has worked in BiH since 1996 with the search and identification of missing persons from the war. Around 70 % of the missing persons in the country have been identified and capacities of national institutions have been built as a result of ICMPs work. The overall objective of the project is to accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995. The specific objective is to increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues. Hence, ICMP will work with technical assistance to domestic agencies in the search for missing persons and with capacity building of agencies and support to associations of families of the missing with the aim to transfer ownership of the issue of addressing missing persons in BiH. Stöd till sökandet och identifieringen av försvunna människor från kriget 1992-95 i BiH. Insatsen handlar om fortsatt stöd till International Commission for Missing Persons (ICMP). Det senaste avtalet mellan Sverige och ICMP slutade den 31 augusti 2019. ICMP har fått direkt stöd från Sverige sedan 2008 (förutom några månader utan medel / avtal). Det totala utbetalda beloppet sedan 2008 uppgår till 56 MSEK. Sverige går in med medel i projektet tillsammans med EU som genom IPA-stöd bidrar med 3 000 000 EUR. Sverige bidrar med 9 000 000 SEK. ICMP är en mellanstatlig fördragsbaserad organisation som arbetar med regeringar, civilsamhällesorganisationer, rättsliga institutioner, internationella organisationer och andra över hela världen för att ta itu med frågan om människor som har försvunnit till följd av väpnad konflikt, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, organiserade brottslighet, oregelbunden migration och andra orsaker. ICMP har arbetat i BiH sedan 1996 med sökning och identifiering av försvunna människor från kriget. Cirka 70% av de saknade personerna i landet har identifierats och nationella institutioners kapacitet har byggts till följd av ICMPs arbete. Det övergripande målet för projektet är att påskynda övergångsrättvisa genom att hitta och identifiera saknade personer från konflikten 1992-1995. Det specifika målet är att öka det inhemska ägarskapet till processen för försvunna personer och säkerställa kontinuitet i hanteringen av saknade personer. ICMP kommer därför att arbeta med tekniskt bistånd till inhemska myndigheter i sökandet efter försvunna personer och med kapacitetsuppbyggnad av myndigheter och stöd till familjeorganisationer i syfte att överföra ägarskapet kring hanteringen av försvunna personer i Bosnien och Hercegovina. Overall objective: To accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995 Specific objective: To increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues Result 1: Established policy dialogue with domestic authorities and families of the missing on sustainability of the missing persons process. Result 2: Scientifically verifiable methods applied during search and identification of missing persons. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bosnia and Herzegovina Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security The intervention has contributed to strengthening the capacity, effectiveness and national ownership of the process for locating and identifying missing persons in Bosnia and Herzegovina. Through technical assistance, training, equipment, forensic support and the introduction of improved data management systems, key institutions, including the Missing Persons Institute (MPI), the Agency for Forensic and Expert Examination (AFEE) and the Prosecutor's Office, have improved their ability to manage information, conduct forensic analysis and advance missing persons cases. The strengthened use of the Integrated Data Management System and enhanced forensic capacities have contributed to more efficient case management and identification processes. The intervention has also delivered significant results for families of missing persons. Since the start of the project, 350 missing persons cases have been resolved, while 261 DNA matching reports were submitted to the relevant authorities during 2024 alone, including 70 new identifications. ICMP also supported exhumations, official identifications and DNA analysis that enabled authorities to advance investigations and provide long awaited answers to families. The high number of identifications places Bosnia and Herzegovina among the leading countries globally in addressing conflict related disappearances. An important result has been the increased commitment and capacity of national institutions to take ownership of the process. Through policy dialogue facilitated by ICMP, involving both public institutions and family associations, the Council of Ministers adopted conclusions supporting the establishment of national capacity within AFEE to process missing persons samples. This has led to concrete steps such as laboratory upgrades, equipment procurement, specialized staff training and plans for additional state funded forensic experts, strengthening the sustainability of the process and reducing longterm dependence on international support. Support to family associations has strengthened their ability to advocate for the rights of families of missing persons, engage with authorities and keep the issue high on the public agenda. Family associations have successfully encouraged authorities to remain engaged in unresolved cases, contributed to discussions on legal reforms and strengthened dialogue among stakeholders. The support has also helped amplify the voices of marginalized groups, including Roma families, and in several cases brought together communities across ethnic lines around the shared objective of truth, justice and remembrance. Overall, the intervention has contributed to stronger institutions, improved cooperation among key actors, increased national ownership and tangible progress in resolving missing persons cases. These results have advanced human rights, access to justice, accountability and reconciliation in Bosnia and Herzegovina while helping families obtain answers regarding the fate of their missing relatives No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14425-14425A0101 Sweden Support to the search and identification of missing persons from the war in BiH 1992-95. The contribution is about continued support to the International Commission for Missing Persons (ICMP). The last agreement between Sweden and ICMP ended August 31 2019. ICMP has received direct support from Sweden since 2008 (apart from a few months without funds/agreement). The total amount of disbursed funds since 2008 amounts to 56 MSEK. Sweden will contribute with funds for the project together with EU, who provides 3 000 000 EUR through IPA-funds. Sweden contributes with 9 000 000 SEK. ICMP is an intergovernmental treaty-based organisation working with governments, civil society organizations, justice institutions, international organizations and others throughout the world to address the issue of people who have gone missing as a result of armed conflict, human rights abuses, disasters, organized crime, irregular migration and other causes. ICMP has worked in BiH since 1996 with the search and identification of missing persons from the war. Around 70 % of the missing persons in the country have been identified and capacities of national institutions have been built as a result of ICMPs work. The overall objective of the project is to accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995. The specific objective is to increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues. Hence, ICMP will work with technical assistance to domestic agencies in the search for missing persons and with capacity building of agencies and support to associations of families of the missing with the aim to transfer ownership of the issue of addressing missing persons in BiH. Stöd till sökandet och identifieringen av försvunna människor från kriget 1992-95 i BiH. Insatsen handlar om fortsatt stöd till International Commission for Missing Persons (ICMP). Det senaste avtalet mellan Sverige och ICMP slutade den 31 augusti 2019. ICMP har fått direkt stöd från Sverige sedan 2008 (förutom några månader utan medel / avtal). Det totala utbetalda beloppet sedan 2008 uppgår till 56 MSEK. Sverige går in med medel i projektet tillsammans med EU som genom IPA-stöd bidrar med 3 000 000 EUR. Sverige bidrar med 9 000 000 SEK. ICMP är en mellanstatlig fördragsbaserad organisation som arbetar med regeringar, civilsamhällesorganisationer, rättsliga institutioner, internationella organisationer och andra över hela världen för att ta itu med frågan om människor som har försvunnit till följd av väpnad konflikt, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, organiserade brottslighet, oregelbunden migration och andra orsaker. ICMP har arbetat i BiH sedan 1996 med sökning och identifiering av försvunna människor från kriget. Cirka 70% av de saknade personerna i landet har identifierats och nationella institutioners kapacitet har byggts till följd av ICMPs arbete. Det övergripande målet för projektet är att påskynda övergångsrättvisa genom att hitta och identifiera saknade personer från konflikten 1992-1995. Det specifika målet är att öka det inhemska ägarskapet till processen för försvunna personer och säkerställa kontinuitet i hanteringen av saknade personer. ICMP kommer därför att arbeta med tekniskt bistånd till inhemska myndigheter i sökandet efter försvunna personer och med kapacitetsuppbyggnad av myndigheter och stöd till familjeorganisationer i syfte att överföra ägarskapet kring hanteringen av försvunna personer i Bosnien och Hercegovina. Overall objective: To accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995 Specific objective: To increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues Result 1: Established policy dialogue with domestic authorities and families of the missing on sustainability of the missing persons process. Result 2: Scientifically verifiable methods applied during search and identification of missing persons. Sweden ICMP/International Commission on Missing Persons Swedish International Development Cooperation Agency ICMP/International Commission on Missing Persons 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 0 0 0 0 0 3000000 0 0 0 3000000 ICMP/International Commission on Missing Persons 3000000 ICMP/International Commission on Missing Persons Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Western Balkans: Increased trust and reconciliation between the parties within and between countries Västra Balkan: Ökat förtroende och försoning mellan parterna i och mellan länderna Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-14425-14425A0102 Sweden Support to the search and identification of missing persons from the war in BiH 1992-95. The contribution is about continued support to the International Commission for Missing Persons (ICMP). The last agreement between Sweden and ICMP ended August 31 2019. ICMP has received direct support from Sweden since 2008 (apart from a few months without funds/agreement). The total amount of disbursed funds since 2008 amounts to 56 MSEK. Sweden will contribute with funds for the project together with EU, who provides 3 000 000 EUR through IPA-funds. Sweden contributes with 9 000 000 SEK. ICMP is an intergovernmental treaty-based organisation working with governments, civil society organizations, justice institutions, international organizations and others throughout the world to address the issue of people who have gone missing as a result of armed conflict, human rights abuses, disasters, organized crime, irregular migration and other causes. ICMP has worked in BiH since 1996 with the search and identification of missing persons from the war. Around 70 % of the missing persons in the country have been identified and capacities of national institutions have been built as a result of ICMPs work. The overall objective of the project is to accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995. The specific objective is to increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues. Hence, ICMP will work with technical assistance to domestic agencies in the search for missing persons and with capacity building of agencies and support to associations of families of the missing with the aim to transfer ownership of the issue of addressing missing persons in BiH. Stöd till sökandet och identifieringen av försvunna människor från kriget 1992-95 i BiH. Insatsen handlar om fortsatt stöd till International Commission for Missing Persons (ICMP). Det senaste avtalet mellan Sverige och ICMP slutade den 31 augusti 2019. ICMP har fått direkt stöd från Sverige sedan 2008 (förutom några månader utan medel / avtal). Det totala utbetalda beloppet sedan 2008 uppgår till 56 MSEK. Sverige går in med medel i projektet tillsammans med EU som genom IPA-stöd bidrar med 3 000 000 EUR. Sverige bidrar med 9 000 000 SEK. ICMP är en mellanstatlig fördragsbaserad organisation som arbetar med regeringar, civilsamhällesorganisationer, rättsliga institutioner, internationella organisationer och andra över hela världen för att ta itu med frågan om människor som har försvunnit till följd av väpnad konflikt, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, organiserade brottslighet, oregelbunden migration och andra orsaker. ICMP har arbetat i BiH sedan 1996 med sökning och identifiering av försvunna människor från kriget. Cirka 70% av de saknade personerna i landet har identifierats och nationella institutioners kapacitet har byggts till följd av ICMPs arbete. Det övergripande målet för projektet är att påskynda övergångsrättvisa genom att hitta och identifiera saknade personer från konflikten 1992-1995. Det specifika målet är att öka det inhemska ägarskapet till processen för försvunna personer och säkerställa kontinuitet i hanteringen av saknade personer. ICMP kommer därför att arbeta med tekniskt bistånd till inhemska myndigheter i sökandet efter försvunna personer och med kapacitetsuppbyggnad av myndigheter och stöd till familjeorganisationer i syfte att överföra ägarskapet kring hanteringen av försvunna personer i Bosnien och Hercegovina. Overall objective: To accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995 Specific objective: To increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues Result 1: Established policy dialogue with domestic authorities and families of the missing on sustainability of the missing persons process. Result 2: Scientifically verifiable methods applied during search and identification of missing persons. Sweden ICMP/International Commission on Missing Persons Swedish International Development Cooperation Agency ICMP/International Commission on Missing Persons 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 3000000 1200000 2000000 0 0 0 0 0 0 3000000 3000000 0 2000000 0 1200000 9200000 ICMP/International Commission on Missing Persons 3000000 ICMP/International Commission on Missing Persons 3000000 ICMP/International Commission on Missing Persons 1200000 ICMP/International Commission on Missing Persons 2000000 ICMP/International Commission on Missing Persons Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Better democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law VB: Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck WB: Better conditions for inclusive reconciliation processes and conflict and violence prevention efforts VB: Stärkta förutsättningar för inkluderande försoningsprocesser samt konflikt- och våldsförebyggande arbete Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-14425-14425A0103 Sweden Support to the search and identification of missing persons from the war in BiH 1992-95. The contribution is about continued support to the International Commission for Missing Persons (ICMP). The last agreement between Sweden and ICMP ended August 31 2019. ICMP has received direct support from Sweden since 2008 (apart from a few months without funds/agreement). The total amount of disbursed funds since 2008 amounts to 56 MSEK. Sweden will contribute with funds for the project together with EU, who provides 3 000 000 EUR through IPA-funds. Sweden contributes with 9 000 000 SEK. ICMP is an intergovernmental treaty-based organisation working with governments, civil society organizations, justice institutions, international organizations and others throughout the world to address the issue of people who have gone missing as a result of armed conflict, human rights abuses, disasters, organized crime, irregular migration and other causes. ICMP has worked in BiH since 1996 with the search and identification of missing persons from the war. Around 70 % of the missing persons in the country have been identified and capacities of national institutions have been built as a result of ICMPs work. The overall objective of the project is to accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995. The specific objective is to increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues. Hence, ICMP will work with technical assistance to domestic agencies in the search for missing persons and with capacity building of agencies and support to associations of families of the missing with the aim to transfer ownership of the issue of addressing missing persons in BiH. Stöd till sökandet och identifieringen av försvunna människor från kriget 1992-95 i BiH. Insatsen handlar om fortsatt stöd till International Commission for Missing Persons (ICMP). Det senaste avtalet mellan Sverige och ICMP slutade den 31 augusti 2019. ICMP har fått direkt stöd från Sverige sedan 2008 (förutom några månader utan medel / avtal). Det totala utbetalda beloppet sedan 2008 uppgår till 56 MSEK. Sverige går in med medel i projektet tillsammans med EU som genom IPA-stöd bidrar med 3 000 000 EUR. Sverige bidrar med 9 000 000 SEK. ICMP är en mellanstatlig fördragsbaserad organisation som arbetar med regeringar, civilsamhällesorganisationer, rättsliga institutioner, internationella organisationer och andra över hela världen för att ta itu med frågan om människor som har försvunnit till följd av väpnad konflikt, kränkningar av de mänskliga rättigheterna, katastrofer, organiserade brottslighet, oregelbunden migration och andra orsaker. ICMP har arbetat i BiH sedan 1996 med sökning och identifiering av försvunna människor från kriget. Cirka 70% av de saknade personerna i landet har identifierats och nationella institutioners kapacitet har byggts till följd av ICMPs arbete. Det övergripande målet för projektet är att påskynda övergångsrättvisa genom att hitta och identifiera saknade personer från konflikten 1992-1995. Det specifika målet är att öka det inhemska ägarskapet till processen för försvunna personer och säkerställa kontinuitet i hanteringen av saknade personer. ICMP kommer därför att arbeta med tekniskt bistånd till inhemska myndigheter i sökandet efter försvunna personer och med kapacitetsuppbyggnad av myndigheter och stöd till familjeorganisationer i syfte att överföra ägarskapet kring hanteringen av försvunna personer i Bosnien och Hercegovina. Overall objective: To accelerate the transitional justice process by accounting for missing persons from the conflict of 1992-1995 Specific objective: To increase domestic ownership of the missing persons process and to ensure continuity in resolving missing persons issues Result 1: Established policy dialogue with domestic authorities and families of the missing on sustainability of the missing persons process. Result 2: Scientifically verifiable methods applied during search and identification of missing persons. Sweden ICMP/International Commission on Missing Persons Swedish International Development Cooperation Agency ICMP/International Commission on Missing Persons 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -6694 -6694 0 -6694 ICMP/International Commission on Missing Persons -6694 ICMP/International Commission on Missing Persons Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Türkiye for 2026–2030 Reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2026–2030 Strengthened capacity to prevent, manage, and resolve conflicts, including increased resilience to hybrid threats Stärkt kapacitet att förebygga, hantera och lösa konflikter, inklusive ökad motståndskraft mot hybrida hot Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-14466 Sweden MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden South Asia, regional Europe, regional Developing countries, unspecified Middle East, regional Caribbean, regional America, regional Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general Below are summaries as well as examples from each results area of Men engage Alliance Strategic plan 2021-2024. MOVEMENT-BUILDING Between 2021 and 2024, MenEngage Alliance networks served as a space for countless connections among actors working on different issues and strategies of social change. It helped strengthen collective actions towards feminist systems transformation through a critical masculinities lens, and by mobilizing men and boys as agents of change. Over the past four years, and global-MenEngage Alliance has functioned as a space at local, regional and global level, that brings together diverse actors and groups, while forging stronger partnerships across movements, and building a unique and very valued voice in the gender equality community (2021-2024 LHD Consulting Evaluation Report). In numbers this can be summarized as follows: 20 % growth in membership over the 4-year period, 92 countries with active member presence (up from 84 in 2020), 5000 participants in the 3rd MenEngage Global Symposium, 170 in-person regional and global leadership meetings and 83 online global dialogues held. Through the network, collective action has been enabled and below are a few examples: In South Asia, MenEngage Sri Lanka, through the national coordinator FISD, partnered with Asian Development Bank-ADB and organized a Sub-Regional Conference Deconstructing Masculinities: Engaging Men and Boys for Gender Equality and Social Inclusion in the Education Sector, bringing together over 115 activists and leading voices. This influenced ADB to conduct a regional analysis of their priority areas using a men and masculinities lens for which FISD and ADB brought together ICRWs Asia Regional Office, Equimundo and the MenEngage Global Secretariat in a partnership to conduct A Stocktaking of Initiatives in South Asia on Engaging Men and Transforming Masculinities to Achieve Gender Equality and Womens Empowerment. In the Caribbean, CariMAN members collaborated with UNFPA, Institute for Gender and Development Studies-UWI St. Augustine (IGDS), and the Caribbean Alliance of National Psychological Associations (CANPA) in a multi-year project which led to the design of the Caribbean Model of Behavioural and Cultural Change, that seeks to look beyond traditional intervention methods that focus primarily on law enforcement responses, examining deep-rooted cultural and social factors that normalize different forms of violence. In Africa, MenEngage Africa organised a two part series of SRHR Learning and Exchange Symposia in 2023 and 2024. These served as an important platform to bring together diverse practitioners, policy makers, community gatekeepers and young people in all their diversities to unpack youth involvement and participation in knowledge sharing and development of SRHR priorities in Africa. The 2024 symposium Promoting the realisation of SRHR and Gender Equality across Africa resulted in the declaration of Commitment to Uphold Zero Tolerance to Sexual Harassment, Abuse and Exploitation. IMPACTING POLICY Over the past four years, MenEngage Alliance has advocated at a wide range of human rights and development policy mechanisms, delivered political statements at global forums, provided evidence-based policy recommendations informed by members work, and built relationships with policymakers in UN agencies and governments. The network have worked to ensure that the agenda to transform patriarchal masculinities is included in policies and that it is aligned with feminist, anti-racist, economic and climate justice, feminist peace and decolonial frameworks to advance inclusion of men and masculinities in agreements for womens rights and gender equality. In numbers the work can be summarized as follows: 31 policies integrating gender-transformative approaches to engaging boys and men (9 national, 4 regional and 18 global); 24 policy and decision makers have demonstrably expressed awareness, support and uptake of gender transformative approaches to engage men and boys (at country, regional and global levels); 49 policy briefs has been published to give policy-makers and advocates critical tools to understand and influence how men and boys are incorporated into gender policies; 25 global policies have been influenced through formal submissions; 80 sign-on statements supported for solidarity with feminist advocacy recommendations has been made; 20 MenEngage delegations coordinated globally at international policy forums (UN, AU, EU). Below are a few examples of what the policy impact work of the network has led to: - UN General Assembly Third Committee Resolution 77/193 on Ending VAWG Resolution (2022) saw important gains in the inclusion of first-time language on the need for accountability in work with men and boys and roles and responsibilities of men and boys in eliminating VAWG. This follows a trend in policy-makers understanding of how work on men and masculinities must fit within broader aims to achieve gender justice, e.i. through ensuring accountability is woven into program and policy development. - At the annual Commission on the Status of Women (CSW65/66/67/68) MenEngage Alliance continued to work alongside feminist coalitions to hold the line and push forward feminist demands in global gender equality frameworks. While language gains at CSW have remained difficult for all feminist advocates, they have seen consistent improvement in the CSW agreed conclusions of language on working with men and boys, with negotiated outcome documents yielding one substantive paragraph addressing the roles and responsibilities of men and boys to addressing the thematic priority of CSW and moving away from watered down language on merely addressing the need to engage men and boys in gender equality. - At Generation Equality Forum (including in the Mexico and Paris Fora) MenEngage Alliance joined the Action Coalition for Feminist Movements and worked to embed feminist accountability frameworks in global commitments on engaging men and boys for gender equality. Engaging men and boys was a transversal pillar among the discussions of all the Action Coalitions (AC), with the AC on Ending GBV leading a session to explore work with men and boys towards this aim. The 2024 GEF Accountability Report highlights the work of MenEngage Alliance on working with men and boys to counter the backlash faced by feminist movements as a promising practice. - At the annual Conferences of the Parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change (COP27/28/29) MenEngage Alliance have been supporting climate justice activists and drawing attention to the links between masculine norms, patriarchy, and the climate crisis. In 2024 engaging men and boys was included in the COP29 decision document, encouraging all Governments to include work with men and boys in achieving gender equality and the empowerment of all women and girls in the context of climate change (FCCC/CP/2024/L.12). This win in policy advocacy offers many opportunities to support Governments in implementing strategies to work with men and boys within their Gender Action Plans for climate change, as part of the Convention. - The Working Group on Discrimination Against Women and Girls, with the support of MenEngage Alliance, published the position paper: Mens Accountability to Gender Equality, further anchoring macro-political recognition of this critical transversal strategic approach for transformative work on masculinities. MenEngage Alliance members collaborated closely with national and regional feminist movements to influence policy agreements and implementation, and to counter legislative rollbacks on gender equality all around the world. Some examples of concrete national and regional policy gains include: - In Kenya (2023) the Alliance supported feminist-led advocacy that secured new government funding for gender-transformative GBV prevention programs. - In Nepal (2023) a MenEngage Steering Committee member led the development of the National Strategy on Male Engagement to end GBV in partnership with UNFPA and the Ministry of Women, Children, and Elderly Affairs. - In Brazil (2022-2024) the national MenEngage network joined feminist organizations to block legislation aimed at removing gender equality education from school curriculums amid rising anti-gender movements. - In Pakistan (2024) founding member Rozan spearheaded efforts to develop a National Strategy on Male Involvement to address GBV, set to be finalized in 2025. - In Sri Lanka (2022-23) the national coordinator and members contributed technical expertise to integrate male engagement into the National Action Plan on addressing SGBV. - Across South Asia (2022-2024) the regional MenEngage network provided policy guidance to ensure masculinities work in national GBV action plans is grounded in feminist principles, moving away from male-centered leadership models. - Resolution 2480 (2023) of the Parliamentary Assembly of the Council of Europe, was influenced through the advocacy by MenEngage Europe on the resolution on The role and responsibility of boys and men in stopping gender-based violence against women and girls, which lays out a progressive framework including calling on men, including men in positions of political, economic or social power, to be part of the response and participate in changing mindsets, behaviours and social norms in order to prevent and combat gender-based violence ELEVATING ACCOUNTABILITY A cornerstone of MenEngage Alliance is a shared commitment to how work with men and boys on gender equality should be carried out. If designed and implemented poorly, even well-meaning initiatives can reinforce inequalities that disproportionately impact the most marginalized communities, including women, girls and gender-non conforming individuals. Over the past four years, members of MenEngage Allianceas well as the global leadership have dedicated substantial time to develop guidance for stronger practices of accountability for the field. These include actively seeking feedback from womens rights groups, fostering spaces for critical reflection on their work, and implementing measures to prevent and address harm. This effort of the Alliance on setting accountability standards and practical guidelines has been crucial for the broader field of working with men and boys, and is well appreciated within the feminist movements. The work to elaborate a joint accountability framework involved 300 people in developing the updated Accountability Framework (through dialogues & survey), 67 Accountability dialogues and 500 practitioners reached for capacity strengthening on accountable practices. The MenEngage Accountability Framework, were formally adopted by the Global Board in April 2022. The Alliances regional networks facilitated the adoption of contextualized accountability mechanisms to ensure that accountability is not just a theoretical concept but an active practice in the network: - Latin America (2023): The Latin American network, supported by experts from the womens rights movement, developed a regional analysis of the networks efforts on transforming patriarchal masculinities and working with men and boys in gender and social justice. The assessment provided insights and strategies to strengthen on how men and masculinities-related initiatives in the region can better adhere to intersectional feminist principles. The findings and recommendations inform the work-plans of the regions going forward. - Africa (2022-2024): The Alliance worked with grassroots movements to integrate accountability measures into masculinities programs addressing GBV and reproductive justice. - South Asia (2023-2024): In response to concerns about masculinities work being co-opted by male-dominated NGOs, the Alliance facilitated cross-movement dialogues to reaffirm feminist leadership in this space. BUILDING KNOWLEDGE & EVIDENCE The past four years MenEngage Alliance stepped up its role as a facilitator of peer-led learning, both within and beyond the immediate network. Between 2021 and 2024, MenEngage Alliance took the fields knowledge-base steps forward with new reports covering some of the latest practical insights on priority and the building of a library of recorded webinars that dig deeper into these, and many other, critical topics. MenEngage Alliance further piloted CoLab sessions focusing on preventing and ending violence against women in partnership with UN Women, and another on applying decolonisation to the work of the field. The sessions was recorded in three different languages and made publicly available to everyone via MenEngage YoutTube Channel - generating a total watch time of 771 hours over the year. In 2024, the Alliance further launched an online course co developed with CREA, exploring the concepts of power, patriarchy, and feminism and why they are essential for anyone working with men and boys to advance gender justice. The course is structured across three modules, combining video lectures, presentation graphics, written exercises, and quizzes to reinforce key ideas. Designed to take around 12 hours to complete, it garnered interest, with over 750 enrolments so far. RESISTING BACKLASH While advancements in the rights of women, girls, and LGBTQIA individuals have progressed in the last decades, more recently the surge in far-right, nationalist, white supremacist, and religious fundamentalist movements has notably led to rollbacks across the globe. Over the past four years, this alarming trend has accelerated and become an increasingly critical concern, including for MenEngage Alliance members. In response, the network has created spaces and opportunities for members and partners to collaborate, resist these setbacks, and develop proactive strategies to defend and advance gender equality and human rights. As an example, in 2023-2024 members from around the network contributed to a cross-regional consultation, sharing how backlash manifests in their local contexts and brainstorming strategic next steps to address these challenges collectively. These insights have been captured in a report to be published in 2025, and inform the collective strategies as MenEngage Alliance. Another example is the Alliance-wide #HowToTalkWithMen campaign (2023 & 2024). The campaign tapped into the unique strength of the MenEngage Alliance; the voices and expertise of members working every day at the grassroots of work to call men and boys in on the work for gender justice for all. Members across the network came together in two participatory planning sessions, and materials have been translated into eight languages including Korean, Albanian, and Turkish. Through the campaigns videos and social media posts, members have been able to empower individuals around the world to have bold, transformative conversations with men and boys about gender justice. STRENGTHENING GOVERNANCE As the 2021-2024 LHD consulting Evaluation notes, the attention to governance, building up values and meaningful membership engagement can by nature be invisible and underappreciated, but it has contributed significantly to the professionalism of the Alliance, the delivery of its advocacy and policy wins, the credibility of its voice and ability to forge strong partnerships. During the reporting period all the regional networks and around 75% of the country networks have received direct support from the MenEngage Global and Regional Secretariats, through financial support, capacity strengthening activities, technical support particularly on accountability and advocacy efforts, networks strengthening, and membership engagement. MenEngage Global Alliance played a role in mobilizing resources, albeit small. Throughout the 4 year-period, the regional networks continued to receive sub-grants for the development and implementation of their localized plans. As these are core-grants, they serve to support key network functions that enable collective work, such as resources for a designated regional secretariat in all the regions; Caribbean, South Asia, Europe, Latin America, MENA and North America), including for strategic initiatives and convenings in Africa (MenEngage Africa regional network has its own direct funding support from Sida under the global strategy for Gender Equality). YOUTH LEADERSHIP For the strategy period a youth leadership strategy 2021-2024, was developed by a Youth Reference Group. It provides a roadmap for youth engagement and leadership across MenEngage Alliance. By the end of 2024, the Youth Reference Group composed of 15 representatives from across all the regional networks is well established, they hold seats in every global working group of MenEngage Alliance, as well as the Global Board. The Global Secretariat also introduced a dedicated role within its team focused on fostering and coordinating youth engagement and leadership at all levels of the Alliance, to ensure that young voices and organising remain central to the work moving forward. In 2023, a cohort of young activists and leaders from around the global network joined hundreds of youth voices at CSW67 at the UN in New Yorkincluding at the Inaugural Interactive Youth Dialogue that took place. PRIORITY ISSUES The network have focused on the following priority issues: GBV, SRHR, Climate justice, Caregiving (WEE), SOGIESC diversity, Feminist peacebuilding (WPS) and Racial justice and decolonisation. The network have worked with the priority issues both in their internal work (such as for example in core principals and in the accountability framework of the network) and as topics and thematic priorities for collective action, knowledge and evidence building and advocacy work. This has resulted in policy recommendations, collective campaigns, statements and research collaborations to ensure that intersections of masculinities and systemic oppression and the importance of engaging men and boys and transforming masculinities are integrated in the mentioned areas (which has been exemplified above). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14466-14466A0101 Sweden MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Sweden MenEngage Global Alliance Swedish International Development Cooperation Agency MenEngage Global Alliance 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 10000000 0 10000000 0 0 0 0 10000000 10000000 30000000 MenEngage Global Alliance 10000000 MenEngage Global Alliance 10000000 MenEngage Global Alliance 10000000 MenEngage Global Alliance Gender equality and women’s and girls’ rights 2018–2022 Jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018-2022 Enhanced global and regional preconditions to counteract discrimination and gender-stereotypical norms and attitudes Stärkta globala och regionala förutsättningar att verka mot diskriminering och könsstereotypa normer och attityder. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Enhanced global and regional capacity to combat all forms of gender-based violence and harmful practices Stärkt global och regional kapacitet att verka mot alla former av könsrelaterat våld och skadliga sedvänjor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Enhanced methods and capacity development for gender equality efforts Stärkt metod- och kapacitetsutveckling för jämställdhetsarbete Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14466-14466A0102 Sweden MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Sweden MenEngage Global Alliance Swedish International Development Cooperation Agency MenEngage Global Alliance 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9895781 0 9895781 0 9895781 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 10000000 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance -104218.5800000001 MenEngage Global Alliance 0 MenEngage Global Alliance Swedish global development cooperation on gender equality and women’s and girls’ rights 2022–2026 Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2022- 2026 Global normative frame works Globala normativa ramverk Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Prevention of discrimination and gender stereotype norms Motverka diskriminering och könsstereotypa normer Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Method- and Capacity development Metod- och kapacitetsutveckling Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14466-14466A0201 Sweden MenEngage Alliance (MEA) is an alliance of organizations working to engage men and boys in the work for equality and the human rights of all, as well as to change negative patriarchal structures that are the main cause of women being discriminated against and denied their human rights. In a large number of countries, national networks have been created which mainly consist of actors in civil society. As an alliance, members can take joint actions, advocacy, strengthen capacity and share experiences to have a greater impact. The alliance consists of six regional networks and 43 national networks, which together consist of 900 members in 73 countries. The regional networks have a central role for the movement. A smaller secretariat coordinates the alliance on a global level. It has a small office in Washington, with employees in different continents to get as much geographical breadth as possible. MEA is a result of an increased understanding of the need to involve men and boys in gender equality work. MEA creates an inclusive culture and the concept of "inclusion" is a guiding principle. This means that MEA does not work against men, neither as individuals nor as a group, but emphasizes that the work is about changing negative masculine norms and patriarchal structures that affect both men and women in a negative way. MEA's vision is to change unequal power structures and patriarchal systems by; - Change negative masculine norms around what it means "to be a man" - Work for men and boys to participate in feminist work for gender equality - Build a collaboration between local, regional and global level - Develop joint actions in partnership and with accountability to women's organizations and other social movements Sida has had an agreement with MEA between 2017-2020, within the framework of the Global Strategy for Sustainable Social Development. MEA has had a strong focus on men's roles within SRHR and Gender Based Violence and has therefore been an important contribution to the Social Strategy. Since MEA has developed a more feminist approach, Sida believes that continued support should be within the framework of the Strategy for Global Gender Equality and Women and Girls' Rights 2018-2022. MenEngage Alliance (MEA) är en allians av organisationer som arbetar för att engagera män och pojkar i arbetet för jämställdhet och allas mänskliga rättigheter, samt för att förändra negativa patriarkala strukturer som är huvudorsaken till att kvinnor diskrimineras och nekas sina mänskliga rättigheter. I ett stort antal länder har nationella nätverk skapats som främst består av aktörer i det civila samhället. Som allians kan medlemmarna göra gemensamma aktioner, påverkansarbete, stärka kapacitet och dela erfarenheter för att få större genomslag. Alliansen består av sex regionala nätverk och 43 nationella nätverk, som tillsammans består av 900 medlemmar i 73 länder. De regionala nätverken har en central roll för rörelsen. Ett mindre sekretariat samordnar alliansen på global nivå. Det har ett litet kontor i Washington, med medarbetare i olika världsdelar för att få så stor geografisk bredd som möjligt. MEA är ett resultat av att förståelsen har ökat för behovet att involvera män och pojkar i jämställdhetsarbetet. MEA trycker mycket på att alliansen ska skapa en inkluderande kultur och begreppet ”inclusion” är en vägledande princip. Det innebär att MEA inte arbetar mot män, varken som individer eller som grupp, utan understryker att arbetet handlar om att förändra negativa maskulina normer och patriarkala strukturer som påverkar både män och kvinnor på ett negativt sätt. MEAs vision är att förändra ojämlika maktstrukturer och patriarkala system genom att; -Förändra negativa maskulina normer kring vad det innebär ”att vara man” -Arbeta för att män och pojkar ska delta i feministiskt arbete för jämställdhet -Bygga upp ett samarbete mellan lokal, regional och global nivå -Utveckla gemensamma aktioner i partnerskap och med ett lyhört förhållningssätt till kvinnorättsorganisationer och andra sociala rörelser Sida har haft ett avtal med MEA mellan 2017-2020, inom ramen för den Globala strategin för socialt hållbar utveckling. MEA har haft ett stort fokus på mäns roller inom SRHR och Gender Based Violence och har därför varit en viktig insats inom den sociala strategin. På grund av MEA:s utveckling till att bli mer av en feministisk förändringsaktör bedömer Sida att ett fortsatt stöd bör ligga inom ramen för Strategin för global jämställdhet och kvinnor och flickors rättigheter 2018-2022. Priority Issues and the four Results Areas set out in the 2021-24 Strategic Plan: 1. Strengthened MenEngage Alliance Networks & Leadership 2. Accountable Policy Advocacy and Political Voice 3. Effective and Strengthened Programming 4. Strengthened Movement-Building Approaches These results areas or strategic pillars form the framework for advancing the mission of MenEngage Alliance to transform unequal power relations and dismantle patriarchal systems by: Transforming patriarchal masculinities and rigid social norms around manhood; Working with men and boys through intersectional feminist approaches; Building inclusive alliances from local to regional to global levels; and Fostering joint actions in partnership with women's rights, gender- and other social justice movements. Sweden Ernst & Young Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 95600 0 95600 95600 Ernst & Young 95600 Ernst & Young Gender equality and women’s and girls’ rights 2018–2022 Jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018-2022 Enhanced global and regional preconditions to counteract discrimination and gender-stereotypical norms and attitudes Stärkta globala och regionala förutsättningar att verka mot diskriminering och könsstereotypa normer och attityder. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14470 Sweden The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Bosnia and Herzegovina Montenegro North Macedonia Serbia Kosovo Europe, regional Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry The programme has started picking up pace after a relatively slow start due to the pandemic. Overall, the reporting for 2023 notes that the programme successfully enhanced financial access, provided technical support, and expanded outreach to young entrepreneurs across the Western Balkans, contributing to sustainable economic growth and youth empowerment in the region. Some results (mainly at output level) reported: Since its inception in July 2022, the EBRD has signed a total of €27 million of financing with seven Partner Financial Institutions (PFIs), which have disbursed €8.9 million to eligible Youth MSMEs through 997 YiB subloans. The disbursement of first tranches to PFIs was 15.5 M€ of which 8.9 M€ had already been disbursed to MSMEs as at the end of 2023. The subsequent tranches (corresponding to the remaining 11,5 M€) under each credit lines are planned for 2024. In addition, the two lines of credits with Intesa Sanpaolo Bank Albania and Procredit Bank Macedonia were signed in October and November 2023. These PFIs have not disbursed loans yet to MSMEs but the results of such operations will show in 2024. The targets for these indicators are 100 M€ of lending to PFIs and 2500 subloans respectively by the end of the programme, i.e. in March 2027. EBRD assesses that the results for 2023 were as expected or stronger than expected given when the lending started. Furthermore, EBRD extended 4 M€ in loans supported by 400,000 € in First Loss Risk Cover (FLRC) to three PFIs in Albania and North Macedonia during 2023. Sida's support is not used for the FLRC but by EBRD. The Technical Cooperation Programme Consultant (TC Consultant) continued supporting the PFIs, delivering tailored Technical Assistance (TA) and Capacity Building to enhance the capabilities of each financial institution to effectively serve the YiB segment. Under the know-how component, a total of 59 local advisory projects with Youth MSMEs in all six target countries have been initiated, of which 34 projects in 2023. In addition, several trainings and visibility events were organised with PFIs and at market level. In total, 728 young entrepreneurs benefitted from training, while more than 36,578 Youth MSMEs and individuals were reached through outreach activities, events with PFIs and other eco-system stakeholders. In addition to a number of activities initiated and performed linked to the above outputs, the market assessments for the six Western Balkans countries were completed and presented and the Mid-Term Review (MTR) of the programme carried out. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14470-14470A0101 Sweden The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 8.1 - Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.1 - Sustain per capita economic growth in accordance with national circumstances and, in particular, at least 7 per cent gross domestic product growth per annum in the least developed countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 0 0 0 0 5000000 0 0 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Östeuropa: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-14470-14470A0102 Sweden The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 8.1 - Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.1 - Sustain per capita economic growth in accordance with national circumstances and, in particular, at least 7 per cent gross domestic product growth per annum in the least developed countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 25000000 5000000 15000000 10000000 5000000 0 0 0 4800000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5100000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5100000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5100000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5100000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 4800000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2550000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2550000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2400000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2550000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2400000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 2550000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1700000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1700000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1600000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1600000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1700000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 1700000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 850000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 850000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 800000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 800000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 850000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 850000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning WB: Better conditions for open economies integrated into regional, EU and international value chains and markets VB: Stärkta förutsättningar för öppna ekonomier som integreras i regionala, EU:s och internationella värdekedjor och marknader Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-14470-14470A0103 Sweden The program aims to increase youth entrepreneurs and youth-led micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and business skills, allowing youth MSMEs to grow and deliver economic performance and a more inclusive economic development in the region. This is expected to contribute to several other social gains such as increased opportunities for employment and income generation and decreased emigration of youth in the Western balkans. The program also entails significant elements that aim to support the recovery following the economic crisis caused by Covid-19. Through local partner financial institutions (PFIs), the EBRD will offer credit lines dedicated to youth MSMEs in combination with a first-loss risk cover. Sida funding is proposed to cover the capacity building component of the program which will be made up of technical assistance to the PFIs and also access to know-how aimed at participating youth entrepreneurs, in the form of business advisory support, business development and networking opportunities. Specific trainings on digitization, value chain management and environmental sustainability will be included as a response to needs emerged during the current pandemic.Important elements to note in the proposed intervention are also the regional exchange and networking that will be promoted, as well as the intent to engage with local organizations with mandates related to youth entrepreneurship. Den föreslagna insatsen syftar till att öka tillgång till finansiering och stärkt kapacitet hos unga entreprenörer och mikro-, små och medelstora företag (MSMEs) ledda av unga personer. Detta förväntas bidra till att MSMEs ledda av unga människor kan växa, leverera ekonomiska resultat och bidra till en mer inkluderande ekonomisk utveckling i regionen. Detta förväntas också leda till flera andra sociala vinster, såsom ökad sysselsättning bland unga, ökade möjligheter till försörjning och minskad emigration bland den unga befolkningen på västra Balkan. Programmet syftar också till att underlätta återhämtningen efter den ekonomiska kris som orsakats av Covid-19. Genom lokala finansiella partnerorganisationer (PFI) kommer EBRD att erbjuda krediter som är avsedda för MSME ledda av ugna personer, i kombination med en risk "first loss risk-cover" garanti. Sidas finansiering syftar till att täcka de delar av insatsen som gäller kapacitetsutveckling i form av TA till PFI samt utbildning som riktar sig till deltagande unga entreprenörer i form av affärsrådgivning, affärsutveckling och nätverksmöjligheter. Särskilt fokus läggs även på utbildning inom digitalisering, hantering av värdekedjor och "grön omställning", för att svara upp mot de stora behov som finns efter rådande pandemi. Viktiga delar att notera i det föreslagna insatsen är också det regionala utbyte och nätverksbyggande aktiviteter som kommer att främjas, liksom avsikten att samarbeta med lokala organisationer med mandat relaterade till unga och entreprenörskap/företagande. The overall objective of the programme is to increase young entrepreneurs' and Youth micro, small and medium-sized businesses ("Youth MSMEs") access to finance and skills to help them grown their business, thereby promoting youth entrepreneurship. This aims to demonstrate that, when market failures are addressed and Youth MSMEs are given equal opportunities, they can deliver in terms of economic performance and growth, and a number of other social gains. The specific objectives of the Programme are as follows: 1. Increased access to finance for Youth MSMEs.  2. Diversified and deepened financial system through increased capacity of PFIs under the Programme to serve the young entrepreneur segment. 3. Increased access to know-how and development expertise for young entrepreneurs and partnering entities with a mandate to support youth entrepreneurship, as well as increased skills and expanded networks.  The expected impact of the programme is more competitive and inclusive economies through a strengthened role for young entrepreneurs.  Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 8.1 - Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.1 - Sustain per capita economic growth in accordance with national circumstances and, in particular, at least 7 per cent gross domestic product growth per annum in the least developed countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9500000 9500000 0 9500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 9500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning WB: Better conditions for open economies integrated into regional, EU and international value chains and markets VB: Stärkta förutsättningar för öppna ekonomier som integreras i regionala, EU:s och internationella värdekedjor och marknader Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-14728 Sweden The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. Objectives This is a 36-month project with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Intermediate Result 1.1 Gender advocates, including parliament, government bodies, and CSOs demonstrate increased collaboration to advance gender equality. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Intermediate Result 2.1 Ukrainian citizens have increased exposure to gender-responsive messaging. Objective 3 LGBTQ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Intermediate Result 3.1 - LGBTQ CSOs form coalitions around shared priorities to advocate for legislative changes and/or corporate policies and practices to support LGBTQ people. Intermediate Result 3.2 LGBTQ CSOs broaden support base for LGBTQ inclusion through evidence-based public outreach efforts to combat discrimination toward LGBTQ people. Intermediate Result 3.3 - Improve CSOs ability to sustain efforts combating discrimination toward LGBTQ people. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ inclusion movements jointly address intersectional issues. Intermediate Result 4.1 - Leaders of the LGBTQ inclusion and the gender equality movements partner to expand their networks. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ukraine Human rights Government & Civil Society-general - NDI conducted a gender-specific national survey from December 2023-March 2024 entitled Ensuring Equal Rights and Opportunities for Women and Men in Ukrainian Society. Survey topics included: perceptions of gender equality; gender roles during wartime; gender-based discrimination; and gender-based violence (GBV). Results of the survey found that 74% of respondents consider equality between men and women to be important, and 46% believe that women are more involved in volunteer activities than men. However, at the same time, 57% of respondents believe that women are actively involved in the defense of the country, but only 40% in political activity - reflecting the continued perception of traditional gender roles in Ukraine. Overall, the survey results demonstrate significant progress in understanding the importance of gender equality among Ukrainian men and women, but show that there is still more work to be done in helping women overcome stereotypes that limit their participation in areas such as politics and defense. - NDI and NAUCS launched the School of Gender Mainstreaming, a comprehensive online educational program for civil servants to increase their awareness of gender-responsive governance, gender aspects of the civil service, and how to improve institutional mechanisms for implementing gender policy. In June 2024, NAUCs officially added the NDI course to their online professional development platform. Civil servants will be required to take the course as part of their professional development program cycle, however, it was then found that many civil servants had already successfully completed the course at their own initiative. - NDI also supported the fifth, sixth, and seventh national annual Ukrainian Women's Congresses (UWC). The annual UWCs provide a critical platform to spotlight both the achievements and challenges for gender equality in Ukraine, and to show how gender equality contributes to Ukraines resilience and that womens perspective and leadership in political and social processes is critical for Ukraines future. Panel discussions during the events focused on topics such as womens participation in politics and decision-making, the role of women in local politics, women in security and defense, and key achievements of the Ukrainian government and society in advancing gender equality throughout the past 30 years of Ukraine's independence. - NDI provided financial support to the Regional Press Development Institute (RPDI), in conducting awareness-raising activities at the national level aimed at increasing public understanding of the benefits of gender equality. With NDI support, RPDI operates the Povaha and Women are 50% of Ukraines Success websites, through which they publish materials to foster public discussion on the benefits of gender equality, increase visibility of emerging women leaders, and highlight the contributions of Ukrainian women in the military, volunteer, political, and diplomatic sectors. - In order to increase the visibility and empowerment of the LGBTQI community in Ukraine, NDI issued subawards to six LGBTQI CSOs, to support their capacity development and outreach efforts. Throughout the duration of the program, NDI provided all six selected partners with targeted technical, financial, and capacity building support. Capacity building support included sharing NDI and external research findings with partners to boost LGBTQI advocacy efforts, ongoing communication on relevant opportunities, and consultations on project design for diversified funding. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14728-14728A0101 Sweden The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. Objectives This is a 36-month project with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Intermediate Result 1.1 Gender advocates, including parliament, government bodies, and CSOs demonstrate increased collaboration to advance gender equality. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Intermediate Result 2.1 Ukrainian citizens have increased exposure to gender-responsive messaging. Objective 3 LGBTQ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Intermediate Result 3.1 - LGBTQ CSOs form coalitions around shared priorities to advocate for legislative changes and/or corporate policies and practices to support LGBTQ people. Intermediate Result 3.2 LGBTQ CSOs broaden support base for LGBTQ inclusion through evidence-based public outreach efforts to combat discrimination toward LGBTQ people. Intermediate Result 3.3 - Improve CSOs ability to sustain efforts combating discrimination toward LGBTQ people. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ inclusion movements jointly address intersectional issues. Intermediate Result 4.1 - Leaders of the LGBTQ inclusion and the gender equality movements partner to expand their networks. Sweden NDI/National Democratic Institute for International Affairs Swedish International Development Cooperation Agency NDI/National Democratic Institute for International Affairs 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11612000 0 0 0 0 0 0 0 11612000 0 11612000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs 11612000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14728-14728A0102 Sweden The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. Objectives This is a 36-month project with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Intermediate Result 1.1 Gender advocates, including parliament, government bodies, and CSOs demonstrate increased collaboration to advance gender equality. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Intermediate Result 2.1 Ukrainian citizens have increased exposure to gender-responsive messaging. Objective 3 LGBTQ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Intermediate Result 3.1 - LGBTQ CSOs form coalitions around shared priorities to advocate for legislative changes and/or corporate policies and practices to support LGBTQ people. Intermediate Result 3.2 LGBTQ CSOs broaden support base for LGBTQ inclusion through evidence-based public outreach efforts to combat discrimination toward LGBTQ people. Intermediate Result 3.3 - Improve CSOs ability to sustain efforts combating discrimination toward LGBTQ people. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ inclusion movements jointly address intersectional issues. Intermediate Result 4.1 - Leaders of the LGBTQ inclusion and the gender equality movements partner to expand their networks. Sweden NDI/National Democratic Institute for International Affairs Swedish International Development Cooperation Agency NDI/National Democratic Institute for International Affairs 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12202000 0 0 0 0 0 12202000 0 0 0 12202000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs 12202000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14728-14728A0103 Sweden The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. The goal of the project is to promote greater inclusion in Ukraine’s political processes among women and members of the LGBTQ+ communities. This is a 36-month program with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Objective 3 – LGBTQ+ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ+ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ+ inclusion movements jointly address intersectional issues. Objectives This is a 36-month project with four objectives: Objective 1 - Increase the capacity of key governmental bodies tasked with promoting gender-responsive approaches to policymaking. Intermediate Result 1.1 Gender advocates, including parliament, government bodies, and CSOs demonstrate increased collaboration to advance gender equality. Objective 2 - Increase public understanding of the benefits of gender equality at the national level. Intermediate Result 2.1 Ukrainian citizens have increased exposure to gender-responsive messaging. Objective 3 LGBTQ CSOs promote increased tolerance of LGBTQ people through sustained outreach and advocacy campaigns. Intermediate Result 3.1 - LGBTQ CSOs form coalitions around shared priorities to advocate for legislative changes and/or corporate policies and practices to support LGBTQ people. Intermediate Result 3.2 LGBTQ CSOs broaden support base for LGBTQ inclusion through evidence-based public outreach efforts to combat discrimination toward LGBTQ people. Intermediate Result 3.3 - Improve CSOs ability to sustain efforts combating discrimination toward LGBTQ people. Objective 4 - Gender equality and LGBTQ inclusion movements jointly address intersectional issues. Intermediate Result 4.1 - Leaders of the LGBTQ inclusion and the gender equality movements partner to expand their networks. Sweden NDI/National Democratic Institute for International Affairs Swedish International Development Cooperation Agency NDI/National Democratic Institute for International Affairs 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11186000 0 11186000 11186000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs 11186000 NDI/National Democratic Institute for International Affairs Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Stronger democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law. Stärkt demokratisk samhällsstyrning och stärkt respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society. Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14994 Sweden Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Iraq Syrian Arab Republic Tunisia Yemen Developing countries, unspecified Middle East, regional Media and free flow of information Human rights Government & Civil Society-general Below follows examples of results from IMS 2024 years annual report: -Collaboration between media and civil society has emerged as a key driver of broader impact across several IMS-supported initiatives, IMS reports. 2024 years reporting places a special emphasis on this growing area of collaboration. Not the least in Tunisia, but also in Yemen and in Syria where this synergy has played a significant role in amplifying public interest journalism and promoting civic engagement. A total of 48 partners (an increase from 2023 where 37 partners were supported) was subgranted. Throughout the report, there are numerous examples of how media outlets hold duty-bearers to account and expose corruption, abuses of power, and the consequences of inequality, in various cases through collaborations with international or civil society actors. - IMS continue to explore the impact of financial core support and how it can enhance partners income generation, in order to lead to financial sustainability. IMS focus on organisational capacity development and business viability showcase a series of results of how the program partners professionalized and optimized their organisations by requesting expert advising from IMS. 14 media content-producing partners improved their capacities and media viability through advisory support on organisational development, media business, content production, audience data, and DEI/gender equality. As an example; IMS partner Daraj was supported in developing and launching a crowd funding campaign by ensuring that the necessary technical setup was in place. This effort helped Daraj diversify its funding sources, leading to a 3.27% increase in revenue in 2024 compared to 2023, and is anticipated to be higher in 2025. Given the impact of the war in Lebanon on operations and staff well-being, this growth was an important step in maintaining financial stability and operational continuity. Another example is -2023 marked the first year for IMS to aggregate digital audience data - a result of dialogue between Sida and IMS. According to IMS, when comparing with other media development organisations, IMS is the first organisation to track annual audience data at partners organisational level. This is due to the modality of providing core funding in which IMS can harvest audience data on partners full media production (in contrast to providing financial support on specific themes and outputs). This continued in 2024, where 18 partners submitted data on audience interactions across four major platforms enabling IMS to assess not just reach, but also responsiveness to content strategies. All partners reported increases in audience on at least two platforms compared to 2023, reflecting positive momentum in audience connection and content resonance. -Tunisia has developed into a country where the government persistently discredits civil society to weaken its influence, violates human rights by expelling migrants to desert areas, silences dissent by imprisoning them, tolerates femicide, and suppresses independent media to the point of enforcing self-censorship. Over 30 journalists contributed to the investigation/report Abandoned in the desert: How Tunisia brutally deports migrants with EU support by Inkyfada - shedding light on abuses and attracting international attention on the responsibilities of both the Tunisian government and the European Union on forced expulsions for migrants. The reports impact was immediate. The European Ombudsman, Emily OReilly, criticised the European Commission for its lack of transparency on human rights risks linked to its migration deal with Tunisia, noting that no independent assessment had been conducted before signing the agreement in July 2023. In response to evidence that EU-funded security forces were implicated in migrant abuse, including sexual violence, the European Commission announced in January 2025 that it would review its financial support to Tunisia. Future payments will now be conditional on concrete human rights commitments. This in-depth investigation was recognised as one of the best investigations in French by the 2024 Global Investigative Journalism Network (GIJN).36 It was co-led by IMS partner Inkyfada in collaboration with Lighthouse Reports, The Washington Post, Der Spiegel, Enass Media, Le Monde, Irpi Media, Tagesschau, PorCausa and El País. - IMS MENA partners have been recognized with national and international awards, validating their impact and relevance. Another international recognition with highlighting to underscore the relevance of IMS partners and the quality content is also the work of IMS Documentary Film unit. These included the Academy Award for Best Documentary for No Other Land. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-14994-14994A0101 Sweden Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". Sweden IMS/International Media Support Swedish International Development Cooperation Agency IMS/International Media Support 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 22000000 28000000 28000000 28000000 0 0 0 0 0 0 0 22000000 12000000 0 28000000 0 0 0 0 28000000 0 16000000 0 29680000 IMS/International Media Support 76320000 IMS/International Media Support 15840000 IMS/International Media Support 6160000 IMS/International Media Support 20160000 IMS/International Media Support 7840000 IMS/International Media Support 3360000 IMS/International Media Support 8640000 IMS/International Media Support 11520000 IMS/International Media Support 4480000 IMS/International Media Support 7840000 IMS/International Media Support 20160000 IMS/International Media Support Regional MENA 2021-2025 Regionalt MENA 2021-2025 Strengthened capacity of institutions, civil society and the media with a view to promoting democratic development, increased respect for human rights and the rule of law. Stärkt kapacitet hos institutioner, civilsamhälle och media i syfte att främja demokratisk utveckling, samt ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck A more gender-equal society, with a focus on the empowerment, participation and influence of women and girls. Ett mer jämställt samhälle med fokus på kvinnors och flickors egenmakt, deltagande och inflytande. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Strengthened respect for human rights. Stärkt respekt för de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-14994-14994A0104 Sweden Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". Sweden IMS/International Media Support Swedish International Development Cooperation Agency IMS/International Media Support 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 22500000 33000000 0 0 0 0 28000000 0 0 5000000 22500000 2081250 IMS/International Media Support 11766000 IMS/International Media Support 1859250 IMS/International Media Support 1859250 IMS/International Media Support 12043500 IMS/International Media Support 11766000 IMS/International Media Support 12043500 IMS/International Media Support 2081250 IMS/International Media Support 753750 IMS/International Media Support 843750 IMS/International Media Support 753750 IMS/International Media Support 843750 IMS/International Media Support 4882500 IMS/International Media Support 4770000 IMS/International Media Support 4882500 IMS/International Media Support 4770000 IMS/International Media Support 5936000 IMS/International Media Support 6076000 IMS/International Media Support 5936000 IMS/International Media Support 1050000 IMS/International Media Support 938000 IMS/International Media Support 1050000 IMS/International Media Support 938000 IMS/International Media Support 6076000 IMS/International Media Support 1060000 IMS/International Media Support 1085000 IMS/International Media Support 187500 IMS/International Media Support 187500 IMS/International Media Support 1085000 IMS/International Media Support 167500 IMS/International Media Support 1060000 IMS/International Media Support 167500 IMS/International Media Support Regional MENA 2024-2027 Regionalt MENA 2024-2027 Strengthened resilience to climate change, limited climate impact and environmentally sustainable management and use of natural resources such as land and water. Stärkt motståndskraft mot klimatförändringar, begränsad klimatpåverkan samt en miljömässigt hållbar förvaltning och nyttjande av naturresurser såsom mark och vatten. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced capacity of human rights defenders, civil society and the media with a view to promoting democratic development and increased respect for human rights and the rule of law. Stärkt kapacitet hos människorättsförsvarare, civilsamhälle och media i syfte att främja demokratisk utveckling samt ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened gender equality and enhanced conditions to promote women’s and girls’ rights and freedoms, empowerment and influence. Stärkt jämställdhet och stärkta förutsättningar att främja kvinnors och flickors fri- och rättigheter egenmakt och inflytande. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-14994-14994A0105 Sweden Support to independent media organisations in the MENA region to promote critical thinking among the public Stöd till oberoende media i MENA regionen för att understödja kritiskt tänkande bland allmänheten The overall goal of IMS programme in MENA is to contribute to a vibrant and inclusive civic space where the media engenders actions that further human rights, accountability and social, political and cultural change. IMS has identified two strategic priorities to bring about its overall impact goal in the MENA Region: One: Enhance the quality and inclusivity of public interest content and the viability of the media outlets producing and distributing this content. Two: Create conditions that encourage the viable production, distribution and consumption of inclusive public interest content; an "enabling environment". Sweden IMS/International Media Support Swedish International Development Cooperation Agency IMS/International Media Support 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7500000 0 7500000 7500000 IMS/International Media Support 7500000 IMS/International Media Support Syria Crisis 2024-2027 (former 2024-2026) Syrienkrisstrategin 2024-2027 (fd 2024-2026) Strengthened democratic development, with increased respect and accountability for human rights and freedoms and the rule of law. Stärkt demokratisk utveckling, med ökad respekt och ansvarsutkrävande för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-15057 Sweden Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Venezuela (Bolivarian Republic of) Developing countries, unspecified Media and free flow of information Information and communication technology (ICT) Human rights Government & Civil Society-general Communications SE-0-SE-6-15057-15057A0101 Sweden Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Sweden Article 19 Swedish International Development Cooperation Agency Article 19 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 24000000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 18000000 0 0 0 6000000 24000000 Article 19 18000000 Article 19 6000000 Article 19 Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Strengthened democratic principles, processes and governance for independent and transparent societies based on the rule of law. Stärkta demokratiska principer, processer och samhällsstyming för oberoende, rättssäkra och transparenta samhällen. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased democratic participation and influence, including in electoral processes, as well as increased opportunities for the engagement of democratic political parties and civil society. Ökat demokratiskt deltagande och inflytande, inklusive i valprocesser, samt stärkta möjligheter för demokratiska politiska partier och civilsamhället att engagera sig däri. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened preconditions for freedom of expression, including human rights on-line, free and independent media, access to information and countering disinformation. Stärkta förutsättningar för yttrandefrihet, inklusive mänskliga rättigheters tillämplighet på internet, fri och oberoende media, tillgång till information och motverkande av desinformation. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened global and regional processes and systems for the enjoyment of human rights. Stärkta globala och regionala processer och system för åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater respect for human rights, with particular focus on those subjected to discrimination. Ökad respekt för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på de som utsätts för diskriminering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened preconditions for the full enjoyment of human rights by women and girls, empowerment of women and girls, and gender equality. Stärkta förutsättningar för kvinnor och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, egenmakt och jämställdhet. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Increased respect for human rights through a focus on freedom of association and assembly for all, including for civil society and in the working life, nationally, regionally and locally, in urban as well as rural environments. Ökad respekt för de mänskliga rättigheterna genom fokus på förenings- och församlingsfriheten för alla, inklusive för civilsamhället och i arbetslivet, nationellt, regionalt och lokalt, i urbana såväl som rurala miljöer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Reduced corruption and increased transparency and accountability. Minskad korruption samt ökad transparens och ansvarsutkrävande. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened rule of law, including the independence of courts and access to justice for the individual. Stärkt rättssäkerhet, inklusive domstolars oberoende och individens tillgång till rättvisa. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased safety and security for actors and organisations working to uphold human rights. Ökad trygghet och säkerhet för aktörer och organisationer som främjar och försvarar de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-15057-15057A0102 Sweden Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Sweden Article 19 Swedish International Development Cooperation Agency Article 19 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 26000000 24000000 24000000 0 0 21600000 0 0 0 0 0 18000000 0 0 0 2400000 8000000 18000000 6000000 3596000 Article 19 68324000 Article 19 2080000 Article 19 15732000 Article 19 1440000 Article 19 828000 Article 19 368000 Article 19 6992000 Article 19 640000 Article 19 1080000 Article 19 20520000 Article 19 120000 Article 19 2280000 Article 19 17100000 Article 19 900000 Article 19 Human rights, democracy and the rule of law 2024-2028 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2024-2028 Increased respect for, and protection and realisation of, human rights and freedoms, with a focus on people subjected to violence, discrimination, persecution and oppression, not least defenders of human rights and democracy, women and girls, children and young people, people belonging to religious minorities, people with disabilities and LGBTIQ people. Ökad respekt, skydd och förverkligande av de mänskliga fri- och rättigheterna, med fokus på människor som utsätts för våld, diskriminering, förföljelse och förtryck, inte minst människorätts- och demokratiförsvarare, kvinnor och flickor, barn och unga, personer som tillhör religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened defence of freedom of expression, free and independent media, and an inclusive, open, free, and secure internet where human rights and freedoms are respected, and increased security for independent journalists and media workers. Stärkt försvar av yttrandefriheten, fria och oberoende medier och ett inkluderande öppet, fritt och säkert internet där mänskliga fri- och rättigheter respekteras, samt ökad säkerhet för oberoende journalister och mediearbetare. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-15057-15057A0201 Sweden Article 19 works for a world where all people everywhere can freely express themselves and actively engage in public life without fear of discrimination. Article 19 do this by working on two interlocking freedoms: the Freedom of Expression, and the Freedom of Information (freedom to speak and freedom to know). 1) Work for an internet that respects freedom of expression and reflects the diversity of human experience, that; -counter disinformation and improve media literacy -challenge mass surveillance and demand a ban on biometrics -strengthen legislation to keep data private from governments and Big Tech 2) Protect, empower, and connect silenced voices and dissent, working with; -Communities at risk: human rights defenders, activists, and political dissidents, women, indigenous and racialised people, migrants, religious and ethnic minorities, and LGBTQI+ communities and diaspora -Infomediaries: journalists, social communicators, whistleblowers, media workers, and independent and community media outlets and particularly those reporting on corruption, human rights, and the environment -Civil society, community networks, and social movements: particularly youth, women, minority groups, and those fighting corruption and defending the environment and especially in rural and remote areas 3) Advance policy and law to strengthen and protect expression. Develop policy on new areas impacting freedom of expression, including: -infrastructure; -pluralism and diversity online; -state propaganda; and -disinformation. Article 19 will carry out empirical research, building the evidence base to shape international standards and tailor national solutions. Artikel 19 arbetar för en värld där alla människor överallt fritt kan uttrycka sig och aktivt engagera sig i det offentliga livet utan rädsla för diskriminering. Artikel 19 gör detta genom att arbeta med två sammankopplade friheter: yttrandefriheten och informationsfriheten. Sweden Ernst & Young Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 246018 0 246018 246018 Ernst & Young 246018 Ernst & Young Human rights, democracy and the rule of law 2024-2028 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2024-2028 Increased respect for, and protection and realisation of, human rights and freedoms, with a focus on people subjected to violence, discrimination, persecution and oppression, not least defenders of human rights and democracy, women and girls, children and young people, people belonging to religious minorities, people with disabilities and LGBTIQ people. Ökad respekt, skydd och förverkligande av de mänskliga fri- och rättigheterna, med fokus på människor som utsätts för våld, diskriminering, förföljelse och förtryck, inte minst människorätts- och demokratiförsvarare, kvinnor och flickor, barn och unga, personer som tillhör religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened defence of freedom of expression, free and independent media, and an inclusive, open, free, and secure internet where human rights and freedoms are respected, and increased security for independent journalists and media workers. Stärkt försvar av yttrandefriheten, fria och oberoende medier och ett inkluderande öppet, fritt och säkert internet där mänskliga fri- och rättigheter respekteras, samt ökad säkerhet för oberoende journalister och mediearbetare. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-15077 Sweden WRC has submitted "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" proposal to Sida for the programme support. The proposed duration of the project is 36 months with requested budget of 1 200 000 Euro, which is estimated to about 12 000 000 SEK. The outcomes of the programme are: - To empower women in the local communities affected by the conflict to influence at the local development. - To increase the capacities of CSOs to advocate for gender sensitive COVID-19 recovery. - To strengthen intersectional civic movement (CSOs and activists) to drive an effective policy response to Gender based Violence and Women Peace and Security Agendas. WRC har lämnat in förslaget "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" till Sida för programstöd. Den föreslagna projektperioden är 36 månader med en föreslagen budget på 1 200 000 Euro, vilket uppskattas till cirka 12 000 000 SEK. Programmets förväntade resultat är: - Att stärka kvinnor i riktade områden/samhällen som drabbats av konflikten för att påverka beslutsfattande på lokal nivå. - Att öka civilsamhällets förmåga att bidra till en gendersensitiv Covid-19 återhämtning. - Att stärka den inter-sektionella medborgarrörelsen (civila samhället och aktivister) för att driva fram en effektiv policyrespons mot könsbaserat våld och agendan för kvinnor fred- och säkerhet. Goal: To support women and Girls in Armenia in driving the gender equality agenda forward in post-revolutionary and post-crisis situation for a more inclusive, equal, and democratic society The overall goal will be achieved through three objectives: Objective 1: Women CSOs create safe and empowering spaces for women and girls to heal, learn, and engage in democratic processes. Objective 2: Develop and utilize an intersectional movement and gender equality agenda to engage with stakeholders. Objective 3: Strengthen organizational capacities of Womens CSOs to address gender stereotypes, inequalities, GBV and WPS issues Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Armenia Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general The program enabled partner organizations to deliver concrete support services to women affected by GBV, including psychosocial counselling, legal assistance, and crisis response, resulting in increased access to multi-layered support for survivors. Sub-grants allowed CSOs to implement targeted projects in Yerevan and several regions, extending services to women who previously had limited or no access, including displaced women. Economic empowerment activities provided practical results, with women participating in vocational trainings and small-scale income-generation initiatives, contributing to improved livelihoods and increased self-reliance among beneficiaries. Advocacy efforts resulted in coordinated campaigns and joint actions by women's rights organizations, increasing visibility of GBV and WPS issues and contributing to their continued presence in public and policy discussions. Collaboration within coalitions strengthened collective positioning and messaging. Showcase results Adoption of the state strategy on Gender Equality (20252028): In 2025, amid shrinking civic space and increasing politicization of gender equality issues ahead of the 2026 parliamentary elections, the Armenian Government considered not adopting a standalone Gender Equality Strategy. Instead, the Government considered integrating gender equality objectives into other strategies and policy frameworks, a move that risked weakening visibility, accountability, and coordinated implementation of gender equality commitments. Through rapid coordination, the Women's Resource Center (WRC) mobilized 26 women's and human rights organizations to issue a joint statement to the Prime Minister advocating for adoption of a standalone strategy. Within one month, the Government adopted the State Gender Equality Strategy 20252028 and its Action Plan. The adoption preserved a dedicated national policy framework for gender equality, strengthened civil society's credibility in influencing high-level decision-making, and demonstrated that coordinated feminist advocacy can prevent policy regression even in a politically sensitive environment. Ratification of ILO Convention No. 190 on Violence and Harassment in the World of Work: Gender-based violence and harassment in workplaces remained under-addressed in Armenia, with weak monitoring mechanisms and limited legal protection, particularly affecting women in vulnerable and informal employment. WRC and the Network of Women Labor Rights (11 CSOs) organized roundtables with Members of Parliament, Ministry of Labor and Social Affairs, and Health and Labor Inspection Body, and provided policy input to strengthen gender-sensitive labor reforms. In September 2025, Armenia ratified ILO Convention No. 190. Ratification aligned Armenian labor legislation with international standards, strengthened institutional responsibility for preventing workplace violence and harassment, and marked a structural step toward safer and more equitable working conditions for women. Feminist safe space as infrastructure for civic resilience: Following mass displacement from Nagorno-Karabakh and during a pre-election period marked by anti-gender backlash and disinformation, women activists and human rights defenders faced burnout, trauma, and increased risks. WRCs Feminist safe space recorded over 1,000 visits in 2025 and mobilized 1,398 participants through empowerment programs, discussions, and activism. Trauma-informed services included 174 hours of individual psychological counseling, three group therapy cycles (30 women), and 240 legal hotline consultations. A retreat supported 15 Women Human Rights Defenders. Women reported increased resilience, reduced isolation, and strengthened leadership confidence. The Feminist safe space evolved into a sustainable civic resilience hub that enables continued engagement in advocacy and democratic participation despite shrinking civic space. Coordinated civil society advocacy on GBV and WPS: Fragmented advocacy and rising pre-election polarization risked weakening gender equality priorities within national policy processes, including the WPS Action Plan and labor and demographic reforms. WRC facilitated consultations involving 25 women's organizations and 10 human rights organizations, strengthened joint advocacy mechanisms, and submitted gender-sensitive recommendations to five strategic policy documents. CSOs conducted five formal advocacy engagements with decision-makers. Collective efforts contributed to adoption of the Gender Equality Strategy and strengthened debate around WPS and labor reforms. Women's CSOs shifted from isolated actions to coordinated, evidence-based advocacy, increasing their legitimacy and influence in national policy processes. The strengthened network improved preparedness to safeguard women's rights during the 2026 pre-election period and reinforced long-term movement resilience. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-15077-15077A0101 Sweden WRC has submitted "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" proposal to Sida for the programme support. The proposed duration of the project is 36 months with requested budget of 1 200 000 Euro, which is estimated to about 12 000 000 SEK. The outcomes of the programme are: - To empower women in the local communities affected by the conflict to influence at the local development. - To increase the capacities of CSOs to advocate for gender sensitive COVID-19 recovery. - To strengthen intersectional civic movement (CSOs and activists) to drive an effective policy response to Gender based Violence and Women Peace and Security Agendas. WRC har lämnat in förslaget "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" till Sida för programstöd. Den föreslagna projektperioden är 36 månader med en föreslagen budget på 1 200 000 Euro, vilket uppskattas till cirka 12 000 000 SEK. Programmets förväntade resultat är: - Att stärka kvinnor i riktade områden/samhällen som drabbats av konflikten för att påverka beslutsfattande på lokal nivå. - Att öka civilsamhällets förmåga att bidra till en gendersensitiv Covid-19 återhämtning. - Att stärka den inter-sektionella medborgarrörelsen (civila samhället och aktivister) för att driva fram en effektiv policyrespons mot könsbaserat våld och agendan för kvinnor fred- och säkerhet. Goal: To support women and Girls in Armenia in driving the gender equality agenda forward in post-revolutionary and post-crisis situation for a more inclusive, equal, and democratic society The overall goal will be achieved through three objectives: Objective 1: Women CSOs create safe and empowering spaces for women and girls to heal, learn, and engage in democratic processes. Objective 2: Develop and utilize an intersectional movement and gender equality agenda to engage with stakeholders. Objective 3: Strengthen organizational capacities of Womens CSOs to address gender stereotypes, inequalities, GBV and WPS issues Sweden Women's Resource Center Armenia Swedish International Development Cooperation Agency Women's Resource Center Armenia 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 0 0 0 0 0 0 0 5000000 5000000 Women's Resource Center Armenia 5000000 Women's Resource Center Armenia Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-15077-15077A0103 Sweden WRC has submitted "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" proposal to Sida for the programme support. The proposed duration of the project is 36 months with requested budget of 1 200 000 Euro, which is estimated to about 12 000 000 SEK. The outcomes of the programme are: - To empower women in the local communities affected by the conflict to influence at the local development. - To increase the capacities of CSOs to advocate for gender sensitive COVID-19 recovery. - To strengthen intersectional civic movement (CSOs and activists) to drive an effective policy response to Gender based Violence and Women Peace and Security Agendas. WRC har lämnat in förslaget "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" till Sida för programstöd. Den föreslagna projektperioden är 36 månader med en föreslagen budget på 1 200 000 Euro, vilket uppskattas till cirka 12 000 000 SEK. Programmets förväntade resultat är: - Att stärka kvinnor i riktade områden/samhällen som drabbats av konflikten för att påverka beslutsfattande på lokal nivå. - Att öka civilsamhällets förmåga att bidra till en gendersensitiv Covid-19 återhämtning. - Att stärka den inter-sektionella medborgarrörelsen (civila samhället och aktivister) för att driva fram en effektiv policyrespons mot könsbaserat våld och agendan för kvinnor fred- och säkerhet. Goal: To support women and Girls in Armenia in driving the gender equality agenda forward in post-revolutionary and post-crisis situation for a more inclusive, equal, and democratic society The overall goal will be achieved through three objectives: Objective 1: Women CSOs create safe and empowering spaces for women and girls to heal, learn, and engage in democratic processes. Objective 2: Develop and utilize an intersectional movement and gender equality agenda to engage with stakeholders. Objective 3: Strengthen organizational capacities of Womens CSOs to address gender stereotypes, inequalities, GBV and WPS issues Sweden Women's Resource Center Armenia Swedish International Development Cooperation Agency Women's Resource Center Armenia 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 7000000 5000000 5000000 0 7000000 5000000 5000000 0 5000000 22000000 Women's Resource Center Armenia 5000000 Women's Resource Center Armenia 7000000 Women's Resource Center Armenia 5000000 Women's Resource Center Armenia 5000000 Women's Resource Center Armenia Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-15077-15077A0201 Sweden WRC has submitted "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" proposal to Sida for the programme support. The proposed duration of the project is 36 months with requested budget of 1 200 000 Euro, which is estimated to about 12 000 000 SEK. The outcomes of the programme are: - To empower women in the local communities affected by the conflict to influence at the local development. - To increase the capacities of CSOs to advocate for gender sensitive COVID-19 recovery. - To strengthen intersectional civic movement (CSOs and activists) to drive an effective policy response to Gender based Violence and Women Peace and Security Agendas. WRC har lämnat in förslaget "Support for Resilient Women's Civil Society Organizing in the Context of Multiple Crises in Armenia" till Sida för programstöd. Den föreslagna projektperioden är 36 månader med en föreslagen budget på 1 200 000 Euro, vilket uppskattas till cirka 12 000 000 SEK. Programmets förväntade resultat är: - Att stärka kvinnor i riktade områden/samhällen som drabbats av konflikten för att påverka beslutsfattande på lokal nivå. - Att öka civilsamhällets förmåga att bidra till en gendersensitiv Covid-19 återhämtning. - Att stärka den inter-sektionella medborgarrörelsen (civila samhället och aktivister) för att driva fram en effektiv policyrespons mot könsbaserat våld och agendan för kvinnor fred- och säkerhet. Goal: To support women and Girls in Armenia in driving the gender equality agenda forward in post-revolutionary and post-crisis situation for a more inclusive, equal, and democratic society The overall goal will be achieved through three objectives: Objective 1: Women CSOs create safe and empowering spaces for women and girls to heal, learn, and engage in democratic processes. Objective 2: Develop and utilize an intersectional movement and gender equality agenda to engage with stakeholders. Objective 3: Strengthen organizational capacities of Womens CSOs to address gender stereotypes, inequalities, GBV and WPS issues Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 130384 0 130384 130384 Ernst & Young 130384 Ernst & Young Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-16115 Sweden The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Social protection and welfare services policy, planning and administration Social Protection Social services (incl youth development and women+ children) Employment creation Basic life skills for youth and adults Basic life skills for youth Sectors not specified Other Social Infrastructure & Services Basic Education Unallocated / Unspecified Update of results November 2025: Poverty Graduation plans have been finalised for 770 households (HHs), which means that these household have a plan for leaving their economically challenging situation. The plan differs for each HH but can in general include for example improved access to social services or life skills for employment or self-employment. The project has so far concluded 3000 referrals, which shows that HH may not always have had access to the support they were entitled to from the local government. Over 2000 of these referrals were successful in accessing social support or other services. Parents and youth were educated in for example life skills development and positive parenting. There were also significant results in the area of livelihoods, facilitating income generating opportunities, offering vocational training or internship etc. WV and DRC have adjusted to the steering from the Government of Sweden and re-designed the programme in a professional way. However, this has changed the programme compared to its original design. The first months of this cooperation were largely focused on the inception phase, including gathering of information, assessments and recruitments of staff on both regional and local level. Some specific results: 1) Recruitment of Ultra Poverty Graduation facilitators, 35 Household Consultants. 2) The project had formal agreements signed with 402 households, which will now be included in the programme. 3) A gender sensitive assessment of the local labour market and local economy has been made. This assessment gave information necessary in order to identify green and sustainable income opportunities for project beneficiaries. 4) A Socio Economic and Vulnerability Assessment (SEVA) was made. The assessment revealed that poverty instigating factors include 8 main issues, for example: improper education unemployment improper access to healthcare lack of infrastructure etc etc. These issues impact poverty of part of population and makes it difficult for them to alleviate poverty. 5) A gender sensitive mapping of public and private social services has been made. The study revealed a large need of diverse support programs on municipal level which would benefit the most vulnerable groups. The study also identified gaps, which this programme shall try to meet. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-16115-16115A0101 Sweden The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. Sweden World Vision Swedish International Development Cooperation Agency World Vision 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 6600000 13500000 13400000 0 0 0 0 0 12000000 0 0 0 0 13500000 6600000 0 0 0 0 0 0 6500000 0 6900000 1137500 World Vision 9100000 World Vision 9100000 World Vision 2275000 World Vision 22750000 World Vision 1137500 World Vision 300000 World Vision 6000000 World Vision 2400000 World Vision 300000 World Vision 600000 World Vision 2400000 World Vision 165000 World Vision 330000 World Vision 3300000 World Vision 1320000 World Vision 165000 World Vision 1320000 World Vision 337500 World Vision 337500 World Vision 2700000 World Vision 6750000 World Vision 2700000 World Vision 675000 World Vision 325000 World Vision 3250000 World Vision 1300000 World Vision 1300000 World Vision 162500 World Vision 162500 World Vision 172500 World Vision 172500 World Vision 1380000 World Vision 3450000 World Vision 345000 World Vision 1380000 World Vision Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Better conditions for inclusive reconciliation processes and conflict and violence prevention efforts Stärkta förutsättningar för inkluderande försoningsprocesser samt konflikt- och våldsförebyggande arbete Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved livelihood opportunities for groups that are excluded or discriminated against Förbättrade försörjningsmöjligheter för exkluderade eller diskriminerade grupper Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-16115-16115A0103 Sweden The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. Sweden World Vision Swedish International Development Cooperation Agency World Vision 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9000000 0 4500000 0 4500000 9000000 World Vision 4500000 World Vision Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Türkiye for 2026–2030 Reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2026–2030 Strengthened democratic development with increased respect for human rights and freedoms and the principles of the rule of law, as well as increased gender equality Stärkt demokratisk utveckling med ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer samt ökad jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-16115-16115A0104 Sweden The contribution regards project support to the project "Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation " The project aims to reduce extreme poverty in Georgia by developing and strengthening the Georgian state capacity to combat extreme poverty. The capacity development will be carried out through a pilot project where 780 extremely poor households are supported through the Ultra Poverty Graduation (UPG) model. The UPG model is a tested holistic approach to supporting extremely poor households to get out of poverty with sustainable sources of income and secure access to food. The pilot project will be carried out in collaboration with relevant ministries and authorities, that at the end of the project are expected to integrate and scale up the approach as part of the national state's long-term poverty reduction. As the project specifically addresses the exclusion of certain social groups such as internally displaced persons, migrants and ethnic and religious minorities, and thereby contributing to reducing conflict tensions between different social groups in Georgia, it is also considered to contribute with a conflict preventing approach. Insatsen är ett projektstöd till projektet ”Supporting poverty alleviation in Georgia through Ultra Poor Graduation ” Projektet syftar till att minska extrem fattigdom i Georgien genom att utveckla och stärka den georgiska statens kapacitet att bekämpa extrem fattigdom. Kapacitetsutvecklingen kommer att genomföras genom ett pilotprojekt där 780 extremt fattiga hushåll stödjs genom Ultra Poverty Graduation (UPG) modellen. UPG modellen är en testad holistisk ansats för att stödja extremt fattiga hushåll att ta sig ur fattigdom med hållbara inkomstkällor och säker tillgång till mat. Pilotprojektet kommer genomföras i samarbete med relevanta ministerier och myndigheter, som vid projektets slut förväntas integrera och skala upp ansatsen som en del av den nationella statliga långsiktiga fattigdomsbekämpningen. Då insatsen särskilt adresserar exkludering av vissa sociala grupper som t.ex. internflyktingar, migranter samt etniska och religiösa minoriteter förväntas den även bidra till att minska konfliktspänningar mellan olika sociala grupper i Georgien och på så vis även bidra till att förebygga konflikter i samhället. The overall objective is to contribute to reducing poverty and increase the resilience of ultra-poor households in 5 regions in Georgia and encourage their active participation in socio-economic life through the incorporation of ultra-poor graduation (UPG) principles and measures into national and sub national programs/schemes in support of the poverty reduction efforts of the Government of Georgia. This through work aimed to lead to the following two outcomes: 1) Through the implementation of the UPG Model, ultra-poor Households have improved socio-economic inclusion, resilience and technical skills, knowledge and capacities to access existing social/financial services and markets and to participate in community structures and networks. 2) Governmental agencies at national and municipal levels have strengthened capacities and structures to promote UPG in Georgia through the establishment of an UPG knowledge pool and adapted UPG-model approaches for the Georgian context. The Ultra-Poor Graduation approach is a holistic approach to identify the most destitute households and support them out of poverty. It guides households step-by-step from poverty to self-reliance. The approach has four components/pillars: Social protection: preventive and protective mechanisms to support basic income security such as consumption support, crisis relief, and access to health and education. Livelihoods promotion: regular and diverse income streams for households to support consumption, asset accumulation, and economic empowerment, especially for women. Interventions include asset or cash transfers for a viable livelihood or linkages to formal employment, technical and business skills training, and access to markets Financial inclusion: provides improved income and risk management and financial empowerment of all adult family members male and female. Interventions typically include access to formal or informal savings facilities, credit and insurance mechanisms, accompanied by financial literacy training. Social empowerment: equips families with a more confident mindset and promotes community inclusion and positive behaviour change. Interventions include life skills training, social integration, and coaching that cut across all four pillars, underpinned by a commitment to gender equality. Sweden World Vision Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 142100 142100 142100 Ernst & Young SE-0-SE-6-16366 Sweden BEROC is a Belarusian independent economic research institute in exile, which produces research on the economic situation in Belarus. They offer high-quality education for Belarusians in economics at different levels. The purpose of the support is to enable an open dialogue between different independent actors on the future of Belarus based on economic research. Among other things, BEROC conducts research on redistributive policies and effective reforms for a more sustainable and equal social development. The institute collaborates with independent actors such as civil society, other research institutes, Belarusian business in exile and the democratic forces in exile. BEROC är ett belarusiskt oberoende ekonomiskt forskningsinstitut i exil, som producerar forskning om den ekonomiska situationen i Belarus. De erbjuder högkvalitativ utbildning för belarusier inom ekonomi på olika nivåer. Syftet med stödet är att möjliggöra en öppen dialog mellan olika oberoende aktörer kring Belarus framtid baserat på ekonomisk forskning. Bl.a. forskar BEROC på fördelningspolitik och effektiva reformer för en mer hållbar och jämlik samhällsutveckling. Institutet samverkar med oberoende aktörer såsom civilsamhälle, andra forskningsinstitut, belarusiskt näringsliv i exil samt de demokratiska krafterna i exil. BEROC beskriver följande specifika mål för Sidas stöd: 1: Kunskap om den belarusiska ekonomin (inklusive grön ekonomi och ekonomi med fokus på jämställdhet) genereras och överförs till viktiga intressenter 2: Informerad och främjad dialog och offentlig debatt om ekonomisk politik och reformer som en central process för utveckling av den ekonomiska politiken genom deltagande beslutsfattande 3: Studenters, samhällsaktivisters och medias färdigheter förbättras 4: Det akademiska samfundets forskningskapacitet förbättras och den akademiska diasporan upprätthåller kopplingar till Belarus 5: Utmaningar som belarusiska företag står inför analyseras, företag får analys- och expertstöd. För att uppnå ovanstående eftersträvar BEROC följande interna mål: 6: BEROC fortsätter att utvecklas som ett akademiskt forskningsinstitut med fokus på den belarusiska ekonomin med ett rykte som ett politiskt oberoende kompetenscentrum Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Belarus Research/scientific institutions Other Multisector Några exempel på resultat och lärdomar för perioden 1 januari 2025 till 31 december 2025: SO1 Ökat intresse för presentationer som BEROC gör inom ramen för projektet Belarusian Economy Monitor samt ökat medialt intresse för BEROCs forskning indikerar att det belarusiska samhället och internationella aktörer har blivit mer informerade om aktuella trender i den belarusiska ekonomin. SO2, SO3, SO4 BEROCs forskning och utbildningsaktiviteter har bidragit betydelsefullt till den pågående debatten och främjat nya diskussioner kring den belarusiska ekonomins framtid och nödvändiga reformer i denna riktning. SO5 BEROCs undersökningar och analytiska sammanfattningar bidrog till en mer målinriktad och lyhörd policy dialog samt till en större synlighet och förståelse för det utmaningar som de belarusiska privata företagna står inför. SO6 BEROC har fortsatt att lämna in ansökningar för finansiering varav tre varit framgångsrika. Detta har lagt en grund för att förbättra BEROCs finansiella hållbarhet. . No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-16366-16366A0101 Sweden BEROC is a Belarusian independent economic research institute in exile, which produces research on the economic situation in Belarus. They offer high-quality education for Belarusians in economics at different levels. The purpose of the support is to enable an open dialogue between different independent actors on the future of Belarus based on economic research. Among other things, BEROC conducts research on redistributive policies and effective reforms for a more sustainable and equal social development. The institute collaborates with independent actors such as civil society, other research institutes, Belarusian business in exile and the democratic forces in exile. BEROC är ett belarusiskt oberoende ekonomiskt forskningsinstitut i exil, som producerar forskning om den ekonomiska situationen i Belarus. De erbjuder högkvalitativ utbildning för belarusier inom ekonomi på olika nivåer. Syftet med stödet är att möjliggöra en öppen dialog mellan olika oberoende aktörer kring Belarus framtid baserat på ekonomisk forskning. Bl.a. forskar BEROC på fördelningspolitik och effektiva reformer för en mer hållbar och jämlik samhällsutveckling. Institutet samverkar med oberoende aktörer såsom civilsamhälle, andra forskningsinstitut, belarusiskt näringsliv i exil samt de demokratiska krafterna i exil. BEROC beskriver följande specifika mål för Sidas stöd: 1: Kunskap om den belarusiska ekonomin (inklusive grön ekonomi och ekonomi med fokus på jämställdhet) genereras och överförs till viktiga intressenter 2: Informerad och främjad dialog och offentlig debatt om ekonomisk politik och reformer som en central process för utveckling av den ekonomiska politiken genom deltagande beslutsfattande 3: Studenters, samhällsaktivisters och medias färdigheter förbättras 4: Det akademiska samfundets forskningskapacitet förbättras och den akademiska diasporan upprätthåller kopplingar till Belarus 5: Utmaningar som belarusiska företag står inför analyseras, företag får analys- och expertstöd. För att uppnå ovanstående eftersträvar BEROC följande interna mål: 6: BEROC fortsätter att utvecklas som ett akademiskt forskningsinstitut med fokus på den belarusiska ekonomin med ett rykte som ett politiskt oberoende kompetenscentrum Sweden SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Swedish International Development Cooperation Agency SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 8.1 - Sustain per capita economic growth in accordance with national circumstances and, in particular, at least 7 per cent gross domestic product growth per annum in the least developed countries. 8.1 - Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9000000 6000000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 9000000 6000000 15000000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 9000000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 6000000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Reduced climate impact, including increased access to renewable energy and higher energy efficiency Minskad klimatpåverkan, inklusive ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved opportunities for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved livelihood opportunities for groups that are excluded or discriminated against Förbättrade försörjningsmöjligheter för exkluderade eller diskriminerade grupper Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-16366-16366A0102 Sweden BEROC is a Belarusian independent economic research institute in exile, which produces research on the economic situation in Belarus. They offer high-quality education for Belarusians in economics at different levels. The purpose of the support is to enable an open dialogue between different independent actors on the future of Belarus based on economic research. Among other things, BEROC conducts research on redistributive policies and effective reforms for a more sustainable and equal social development. The institute collaborates with independent actors such as civil society, other research institutes, Belarusian business in exile and the democratic forces in exile. BEROC är ett belarusiskt oberoende ekonomiskt forskningsinstitut i exil, som producerar forskning om den ekonomiska situationen i Belarus. De erbjuder högkvalitativ utbildning för belarusier inom ekonomi på olika nivåer. Syftet med stödet är att möjliggöra en öppen dialog mellan olika oberoende aktörer kring Belarus framtid baserat på ekonomisk forskning. Bl.a. forskar BEROC på fördelningspolitik och effektiva reformer för en mer hållbar och jämlik samhällsutveckling. Institutet samverkar med oberoende aktörer såsom civilsamhälle, andra forskningsinstitut, belarusiskt näringsliv i exil samt de demokratiska krafterna i exil. BEROC beskriver följande specifika mål för Sidas stöd: 1: Kunskap om den belarusiska ekonomin (inklusive grön ekonomi och ekonomi med fokus på jämställdhet) genereras och överförs till viktiga intressenter 2: Informerad och främjad dialog och offentlig debatt om ekonomisk politik och reformer som en central process för utveckling av den ekonomiska politiken genom deltagande beslutsfattande 3: Studenters, samhällsaktivisters och medias färdigheter förbättras 4: Det akademiska samfundets forskningskapacitet förbättras och den akademiska diasporan upprätthåller kopplingar till Belarus 5: Utmaningar som belarusiska företag står inför analyseras, företag får analys- och expertstöd. För att uppnå ovanstående eftersträvar BEROC följande interna mål: 6: BEROC fortsätter att utvecklas som ett akademiskt forskningsinstitut med fokus på den belarusiska ekonomin med ett rykte som ett politiskt oberoende kompetenscentrum Sweden SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Swedish International Development Cooperation Agency SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 8.1 - Upprätthålla ekonomisk tillväxt per capita i enlighet med nationella förhållanden och i synnerhet en BNP-tillväxt på minst 7 procent per år i de minst utvecklade länderna. 8.1 - Sustain per capita economic growth in accordance with national circumstances and, in particular, at least 7 per cent gross domestic product growth per annum in the least developed countries. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 0 6000000 6000000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 6000000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Türkiye for 2026–2030 Reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2026–2030 Strengthened democratic development with increased respect for human rights and freedoms and the principles of the rule of law, as well as increased gender equality Stärkt demokratisk utveckling med ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer samt ökad jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened economic development through job creation and trade Stärkt ekonomisk utveckling genom jobbskapande och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Faster green transition, energy efficiency, and strengthened climate adaptation Snabbare grön omställning, energieffektivitet och stärkt klimatanpassning Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-16366-16366A0201 Sweden BEROC is a Belarusian independent economic research institute in exile, which produces research on the economic situation in Belarus. They offer high-quality education for Belarusians in economics at different levels. The purpose of the support is to enable an open dialogue between different independent actors on the future of Belarus based on economic research. Among other things, BEROC conducts research on redistributive policies and effective reforms for a more sustainable and equal social development. The institute collaborates with independent actors such as civil society, other research institutes, Belarusian business in exile and the democratic forces in exile. BEROC är ett belarusiskt oberoende ekonomiskt forskningsinstitut i exil, som producerar forskning om den ekonomiska situationen i Belarus. De erbjuder högkvalitativ utbildning för belarusier inom ekonomi på olika nivåer. Syftet med stödet är att möjliggöra en öppen dialog mellan olika oberoende aktörer kring Belarus framtid baserat på ekonomisk forskning. Bl.a. forskar BEROC på fördelningspolitik och effektiva reformer för en mer hållbar och jämlik samhällsutveckling. Institutet samverkar med oberoende aktörer såsom civilsamhälle, andra forskningsinstitut, belarusiskt näringsliv i exil samt de demokratiska krafterna i exil. BEROC beskriver följande specifika mål för Sidas stöd: 1: Kunskap om den belarusiska ekonomin (inklusive grön ekonomi och ekonomi med fokus på jämställdhet) genereras och överförs till viktiga intressenter 2: Informerad och främjad dialog och offentlig debatt om ekonomisk politik och reformer som en central process för utveckling av den ekonomiska politiken genom deltagande beslutsfattande 3: Studenters, samhällsaktivisters och medias färdigheter förbättras 4: Det akademiska samfundets forskningskapacitet förbättras och den akademiska diasporan upprätthåller kopplingar till Belarus 5: Utmaningar som belarusiska företag står inför analyseras, företag får analys- och expertstöd. För att uppnå ovanstående eftersträvar BEROC följande interna mål: 6: BEROC fortsätter att utvecklas som ett akademiskt forskningsinstitut med fokus på den belarusiska ekonomin med ett rykte som ett politiskt oberoende kompetenscentrum Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 189633 189633 0 0 189633 Ernst & Young 189633 Ernst & Young Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-16559 Sweden This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Brazil Colombia Peru America, regional Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry NESsT has been a partner to Sida since 2024. It has started as a regional contribution benefiting 15 social enterprises in Brazil, Peru and Colombia (5 in each country). Later that year, a major amendment was made to include a component to benefit 5 more social enterprises in Colombia. The two cooperation teams complement each other and follow-up this contribution jointly. In accordance with the partners June 2024- May 2025 annual report, the key results achieved through the contribution are outlined below: Regional component: The narrative report presents a comprehensive analysis of each of the 15 social enterprise that is part of the regional portfolio, including the main progresses they made during the year, challenges and lessons learned. The report was accompanied by 5 annexes in which NESsT details the specific actions taken with each enterprise in the regional portfolio (considering that the enterprises in the bilateral were being selected during the first year of the reporting), then an annex on the communication strategy (posts and its impact) and finally, an annex with NESsTs Performance Monitoring Tool (PMT) measuring impact indicators of each supported enterprise. During the first year of the project, key insights on investment readiness and enterprise resilience were generated. At the regional level, the partner has supported 15 enterprises. 14 enterprises were evaluated for Due Diligence, 2,041 jobs created (42% women), USD 5.16 million in revenues generated with 8% profitability, and multiple climate and gender initiatives were carried out. The program demonstrably enhanced the investment readiness of participating social enterprises. Key achievements include: - Improved Financial Management: Several enterprises received targeted assistance to strengthen their financial management. For example, in Brazil, NESsT supported Plantus in improving record-keeping using the Conta Azul system, focusing on cost control and sales reporting. In Peru, Orígenes (CAOVL) received specialized financial mentoring and developed cash flow tools. These interventions are critical for attracting future investment. - Climate Resilience Initiatives: In Brazil, the program supported climate resilience initiatives. The reforestation initiative with Assoab and the solar energy project with Coopersapó are directly addressing climate change vulnerabilities. NESsT is monitoring these initiatives closely to assess the potential for scaling similar efforts across the cohort. Several enterprises implemented tangible climate resilience and environmental practices. In Brazil, Assoab planted 3,000 Brazil nut seedlings across 30 hectares to restore degraded land, while Coopersapó designed a solar energy project to overcome drought-related processing challenges. In Colombia, Agrosolidaria protected 2,600 hectares of Amazonian forest while expanding the commercialization of native species. In Peru, AFIMAD successfully diversified into Muru Muru production, generating cash flow while reducing deforestation pressures. Together, portfolio enterprises managed over 1 million hectares of land and advanced regenerative practices that directly address climate risks. - Training & Integration: the inclusion of environmental and climate change perspectives as part of NESsT's support indicates a commitment to building this capacity within the enterprises. In Brazil, the NESsT team developed customized priorities and action plans with the five SEs, also aiming to strengthen gender and environmental practices. - Job Creation for Women: Enterprises such as Maré de Sabores in Brazil directly trained and supported low-income women to build businesses, while Coopersapó empowered its female members through initiatives like a women-led collective kitchen. These efforts show measurable progress but also highlight the need to ensure that women not only access jobs but also equitable income distributioncurrently only 28% of supplier revenues go to women. - Setting Gender Priorities: Gender-focused actions were integrated across all SEs, reinforcing NESsT's commitment to gender equity and inclusion. These priorities were embedded in annual planning and tailored to each enterprise's needs. In Brazil NESsT facilitated training on sustainable practices with a gender perspective across the entire portfolio, aiming to include as many women as possible. The goal is to enhance women's technical skills and increase their formal participation in associations and cooperatives. The program started to make connections for engaging corporations. The NESsT team is actively fostering connections among the SEs and between SEs and corporate partners with the support of Sida which has made the connection with Business Sweden in the Embassies of Colombia and Brazil and is planning to organize one for the supported enterprises in Peru. Bilateral component: The report clearly shows the rigorous selection process used to identify the five companies supported by Colombia's bilateral program. Working with companies that have received support from other partners adds value to this program because it builds on previous support. Additionally, we ensure that we reach target populations in conflict-affected areas, most of whom are victims. Therefore, the Embassy closely monitored this process. The embassy appreciates NESsT's willingness to engage in dialogue with other Swedish partners and its capacity to adjust timelines and activities to the new selection process. NESsT also viewed this collaboration as a positive learning experience for developing a high-quality pipeline. If the program receives additional funding from Sweden or other donors, it would be beneficial to expand the number of partners for future cohorts. The Embassy also valued the due diligence process carried out on the 14 initiatives that applied. This process resulted in the selection of the five best initiatives. 1. Aprocasur in Bolívar; 2. Ecoserrania in Antioquia, which was previously supported by Fondo Acción; 3. Coopitayó in Cauca, which is supported by FAO; 4. Coagropacifico in Tumaco, Nariño; and 5. Selva Nevada, previous winners of Emprender Paz. We agree with NESsT that their evaluation mechanisms and processeswhich combine quantitative and qualitative variables and toolsresult in a rigorous selection process. The report provides a detailed overview of the steps developed in the due diligence process. Stage 1: Technical Evaluation Using a Scoring Matrix Five members of the NESsT team assessed each application independently to ensure diverse perspectives and prioritize technical merit. Stage 2: In-Depth Interviews, Capacity Assessment, and Internal Selection Committee: This stage aimed to complement the quantitative results with a qualitative understanding of the business model, governance, impact traceability, and institutional capacity. Stage 3: Internal Selection Committee with the Embassy's participation. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-16559-16559A0101 Sweden This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. Sweden NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team Swedish International Development Cooperation Agency NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 12.1 - Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 12.1 - Implement the 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production Patterns, all countries taking action, with developed countries taking the lead, taking into account the development and capabilities of developing countries. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 15.a - Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. 15.a - Mobilize and significantly increase financial resources from all sources to conserve and sustainably use biodiversity and ecosystems. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4300000 4300000 0 0 0 0 0 4300000 0 0 0 4300000 0 0 2580000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 2580000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 2580000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 860000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 430000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 430000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1290000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team Strategy for Latin America Regional 2021-2025 Latinamerika Regionalt 2021-2025 Strengthened preconditions for sustainable use and management of transboundary natural resources (temporary translation) Stärkta förutsättningar för i hållbart nyttjande och förvaltning av gränsöverskridande naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened preconditions for safeguarding and restoration of biological diversity and its ecosystem services (temporary translation) Stärkta förutsättningar för bevarande och restaurering av biologisk mångfald och dess ekosystemtjänster Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-16559-16559A0102 Sweden This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. Sweden NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team Swedish International Development Cooperation Agency NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 15.a - Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. 15.a - Mobilize and significantly increase financial resources from all sources to conserve and sustainably use biodiversity and ecosystems. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3200000 700000 1000000 0 0 0 0 0 0 0 0 1000000 3200000 0 400000 0 0 300000 4900000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 3200000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 400000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 300000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 1000000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team Colombia 2021-2025 Colombia 2021-2025 Negotiated peace and transitional justice implementation Stärkta förutsättningar för demokratiskt genomförande av en förhandlad fred och övergångsrättvisa. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Sustainable management and use of natural resources, ecosystems and biodiversity Stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, ekosystem och biologisk mångfald. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-16559-16559A0104 Sweden This is a support to NESst in a project called "Strengthening green and equitable social enterprises in South America". NESsT will match SIDA’s investment with IKEA Social Entrepreneurship. The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. To achieve the overall goal, five specific goal formulations have: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises in the global green value chain sector to increase sales, new trade relationships, sustainable supply chain management, diversified customer base and greater readiness to make investments. 2. Mitigate effects of climate change by training companies in green value chains and circular economy to integrate an environmental and climate perspective as well as sustainable supply chains. 3. Prioritize equality and integration within the social enterprises. 4. Engage companies for improved and diversified supply chains. 5. Capture lessons learned and share these with the wider sector. NESst is a new partner to Sida but has extensive experience in working with accelerating and financing high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underprivileged communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant to the Swedish strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line with the new reform agenda for international cooperation. Team Sweden Category: B: Sector: Peace and Rural Development, Country: Colombia Detta är ett stöd till NESst i ett projekt som heter "Stärka gröna och rättvisa sociala företag i Sydamerika" under perioden 1 juni 2024 till 31 maj 2027. Den totala budgeten för projektet är SEK 12 000 000. The Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team (NeSst) kommer att komplettera Sidas bidrag med 900. 000 USD från IKEA Social Entrepreneurship, vilket ger en total budget för projektet på nära 2 miljoner USD. Det övergripande målet och de förväntade resultaten av insatsen är att investera i 15 företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi i Brasilien, Colombia och Peru för att skapa minst 1 500 långsiktiga arbetstillfällen, stimulera lokal ekonomisk tillväxt och skydda miljön samtidigt som det främjar jämställdhet och inkludering av marginaliserade befolkningar som kvinnor och ursprungsbefolkningar. Ett viktigt mervärde med denna insats är att dessa företag får möjlighet att ansluta sig till globala värdekedjor hos större företag som IKEA. För att uppnå det övergripande målet har fem specifika mål formulerats: 1. Stärka affärs- och verksamhetskapaciteten hos 15 sociala företag inom sektorn för global gröna värdekedjor för att uppnå ökad försäljning, nya handelsrelationer, hållbar hantering av leveranskedjor, diversifierad kundbas och större beredskap att göra investeringar. 2. Mildra effekter av klimatförändringar genom att utbilda företag inom gröna värdekedjor och cirkulär ekonomi för att integrera ett miljö- och klimatperspektiv samt hållbara försörjningskedjor. 3. Prioritera jämställdhet och integration inom de sociala företagen. 4. Engagera företag för förbättrade och diversifierade leveranskedjor. 5. Fånga lärdomar och dela dessa med den större sektorn. NESst är en ny partner till Sida men har stor erfarenhet av att arbeta med att påskynda och finansiera sociala företag med stor genomslagskraft som skapar livskraftiga inkomstmöjligheter för underprivilegierade samhällen samtidigt som de bidrar positivt till begränsning av klimatförändringar och jämställdhet. Deras verksamhet är relevant för den svenska strategin för regionalt utvecklingssamarbete med Latinamerika och ligger i linje med den nya reformagendan för det internationella samarbetet. Team Sweden-kategori: B: Sektor: Fred och landsbygdsutveckling, land: Colombia The overall goal and expected results of the intervention: is to invest in 20 green value chain and circular economy enterprises in Brazil, Colombia, and Peru to create and sustain at least 2,000 jobs, generate local economic growth, and protect the environment while also increasing equity and inclusion for marginalized populations such as women and Indigenous Peoples. An important added value of this intervention is the possibility for these enterprises to join global value chain markets of bigger corporations such as IKEA. For achieving this goal, five specific objectives have been drawn up: 1. Strengthen the business and operational capacity of 15 social enterprises (within the green value chain sector) so they increase sales, commercial partnerships, sustainable supply chain management, and achieve client diversification and investment-readiness. 2. Mitigate climate change by training green value chain and circular economy enterprises to integrate an environmental and climate change perspective and sustainable supply chain management. 3. Prioritize gender equity and inclusion within the social enterprises 4. Engage corporations to improve and diversify supply chains 5. Capture the learnings to share with the larger sector NESst is a new partner to Sida but has ample experience of working accelerating and funding high-impact social enterprises that create viable income opportunities for underserved communities while contributing positively to climate change mitigation and gender equality. Their activities are relevant for the Swedish Strategy for regional development cooperation with Latin America and are in line the new reform agenda for the international cooperation. Sweden NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team Swedish International Development Cooperation Agency NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team 12.1 - Implement the 10-Year Framework of Programmes on Sustainable Consumption and Production Patterns, all countries taking action, with developed countries taking the lead, taking into account the development and capabilities of developing countries. 12.1 - Genomföra det tioåriga ramverket för hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Alla länder vidtar åtgärder, med de utvecklade länderna i täten och med hänsyn tagen till utvecklingsländernas utveckling och förutsättningar. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 15.a - Mobilisera och väsentligt öka de finansiella resurserna från alla källor för att bevara och hållbart nyttja den biologiska mångfalden och ekosystemen. 15.a - Mobilize and significantly increase financial resources from all sources to conserve and sustainably use biodiversity and ecosystems. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1100000 1100000 1100000 NeSst/Nonprofit Enterprise Self-Sustaininability Team SE-0-SE-6-17002 Sweden The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Europe, regional Central Asia, regional Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-17002-17002A0101 Sweden The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. Sweden RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter Swedish International Development Cooperation Agency RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 16000000 0 0 16000000 0 0 0 0 12000000 0 0 0 0 8000000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 20000000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 12000000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 8000000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 8000000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-17002-17002A0102 Sweden The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. Sweden RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter Swedish International Development Cooperation Agency RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 13800000 9000000 13800000 0 1500000 0 9000000 11400000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 11400000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 6900000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter 6900000 RFSL/Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners, queeras och intersexpersoners rättigheter Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Türkiye for 2026–2030 Reformsamarbete med Östeuropa, västra Balkan och Turkiet 2026–2030 Strengthened democratic development with increased respect for human rights and freedoms and the principles of the rule of law, as well as increased gender equality Stärkt demokratisk utveckling med ökad respekt för mänskliga fri- och rättigheter och rättsstatens principer samt ökad jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-17002-17002A0201 Sweden The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. The contribution pertains to RFSL’s program aimed at supporting LGBTQI organizing efforts in the Eastern Partnership region. The program is built on two main pillars: Pillar 1: Building Resilient LGBTQI Organizations. This pillar focuses on strengthening partnerships with organizations of varying sizes, with a particular emphasis on supporting under-resourced communities. Pillar 2: Enabling Supportive Legal and Political Environments. This pillar seeks to empower LGBTQI activists and organizations in the Eastern Partnership region, enhancing their capacity to advocate for and influence their social and political rights. Insatsen avser RFSL:s arbete i att stödja HBTQI rörelsen i det östliga partnerskapet. Insatsen bygger på två huvudsakliga pelare: Pelare 1: Bygga resilienta HBTQI-organisationer. Den första pelaren syftar till att stärka partnerskapet med både stora och små organisationer, särskilt de som stödjer underfinansierade grupper i samhällen. Pelare 2: Möjliggörande av juridiska och politiska utrymmen. Den andra pelaren syftar till att stärka HBTQI-aktivister och organisationers kapacitet för att kunna främja och påverka sina sociala och politiska rättigheter. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 194320 0 0 194320 97160 Ernst & Young 97160 Ernst & Young 97160 Ernst & Young 97160 Ernst & Young Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Better conditions for inclusive reconciliation processes and conflict and violence prevention efforts Stärkta förutsättningar för inkluderande försoningsprocesser samt konflikt- och våldsförebyggande arbete Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-18138 Sweden Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Colombia Egypt Indonesia Morocco Moldova (the Republic of) Nigeria Philippines (the) Thailand Ukraine Viet Nam Information and communication technology (ICT) Communications Insatsen bedöms ha överträffat sina mål. Målet att initiera flexibla samarbeten har uppnåtts: flera konkreta samarbetsspår har förts vidare efter veckan, varav flera på partnerländerna egna initiativ. Målet att skapa en arena för kontakter och långsiktiga samarbeten mellan Team-Sweden aktörer och deltagarländerna har likaså uppnåtts, med nya kopplingar bland annat mellan Internetstiftelsen och Indonesien samt mellan Freja ID och Bangladesh.. Deltagarutvärderingen via Mentimeter (17 av 24 delegater, motsvarande en svarsfrekvens på cirka 70 procent) visar genomgående höga resultat: den övergripande nöjdheten uppgick till 4,8 av 5, programmet ansågs uppfylla förväntningarna med 8,6 av 10, relevansen för deltagarnas arbete bedömdes till 8,9 av 10, och nätverkande och dialog fick 9,2 av 10. Frågan om deltagarna skulle rekommendera framtida SDPW-event till kollegor och partners fick 9,8 av 10. De mest uppskattade inslagen var de bilaterala mötena, dagarna hos Ericsson och sessionen hos AI Sweden. Samtliga inbjudna länder tackade ja och deltog i åtminstone delar av programmet, vilket i sig signalerar att formatet svarar mot ett reellt behov. Resultaten som kan uppvisas redan nu är dock av kortsiktig karaktär; de långsiktiga effekterna i form av faktiskt fördjupade samarbeten går ännu inte att bedöma, även om förutsättningarna bedöms som goda. Sida följer upp de identifierade samarbetsspåren under hösten 2026 bland annat inom ramen för ett förlängt uppföljningsuppdrag med AI Sweden, vilket ger en första indikation på vilka spår som leder till faktiska insatser. Ett flertal konkreta nya samarbetsområden har identifierats, dels mellan Sida och partnerländerna, men i lika hög grad mellan andra Team Sweden-aktörer och svenska företag. Det sistnämnda ligger helt i linje med regeringens ambition att stärka kopplingen mellan bistånd och utrikeshandel. En viktig lärdom var att veckan tydliggjorde vilka som är starka potentiella samarbetspartner: interaktionerna under programmet gav en helt annan bild än vad skriftlig/digital kommunikation ensamt kan ge. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-18138-18138A0101 Sweden Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 17.9 - Enhance international support for implementing effective and targeted capacity-building in developing countries to support national plans to implement all the Sustainable Development Goals, including through North-South, South-South and triangular cooperation. 17.9 - Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1000000 500000 8000 492000 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 31664.2 Sida 31664.2 Sida 31664.2 Sida 31664.2 Sida 31664.2 Sida 148758.974 Sida 148758.974 Sida 148758.974 Sida 148758.974 Sida 148758.974 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida 18367.978 Sida 18367.978 Sida 18367.978 Sida 18367.978 Sida 18367.978 Sida Sustainable growth, green transition and education 2025-2029 Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025-2029 TBD Stärkt ekonomisk utveckling, säkerhet och respekt för fri- och rättigheter genom accelererad digital omställning, minskade digitala klyftor och främjande av säker och betrodd digital infrastruktur Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-18138-18138A0102 Sweden Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.c - Significantly increase access to information and communications technology and strive to provide universal and affordable access to the Internet in least developed countries by 2020. 9.c - Väsentligt ökad tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till Internet i de minst utvecklade länderna senast 2020. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1000000 0 0 104726 35099 860175 0 1000000 Sida 35099 Sida 104726.2 Sida 0 Sida Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Improved conditions for enterprise and entrepreneurship, and free and rules-based trade. Stärkta förutsättningar för företagande och entreprenörskap samt fri och regelbaserad handel. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened ability to deal with security-related consequences of Russia’s aggression and prevent destabilisation. Stärkta förutsättningar att hantera säkerhetsrelaterade konsekvenser av Rysslands aggression och motverka destabilisering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-18138-18138A0103 Sweden Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) was a pilot contribution held in Stockholm in June 2026, implemented under "Flexibos", a new working method through which Sida offers shorter, demand-driven forms of support (expert exchanges, capacity development and limited assignments), rather than long, pre-defined programmes. The pilot focused on trusted and secure infrastructure, AI and cybersecurity. The objective was to initiate flexible partnerships strengthening participating countries' capacity in these areas, by bringing together key officials from central authorities and ministries in countries with development needs and of strategic interest to Sweden, and by showcasing the expertise and offerings of the Swedish resource base ("Team Sweden"). The contribution also aimed to create an arena for establishing contacts and identifying possible long-term strategic partnerships between Team Sweden actors and the participating countries, and to lay the groundwork for continued dialogue and future contributions. Twenty-four delegates from 16 authorities in eleven countries (Colombia, Moldova, Ukraine, Morocco, Egypt, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesia and the Philippines) took part. The programme included a day at AI Sweden on the Swedish AI ecosystem, two days at Ericsson's Stockholm Cybersecurity Dialogue, and a concluding day at Sida's head office with bilateral meetings and dialogue with Team Sweden actors. Sida procured an event agency as implementing party for practical arrangements. The contribution did not have a traditional partner with its own results framework. Expected results were new and deepened contacts between Team Sweden and participating countries within digitalisation, AI and cybersecurity, and identified tracks for continued cooperation as a basis for possible future contributions under this working method. Sida Digital Partnership Week 2026 (SDPW) var en pilot i Stockholm i juni 2026, genomförd inom ramen för "Flexibos"-ansatsen, ett nytt arbetssätt där Sida erbjuder kortare, efterfrågestyrda former av stöd (expertutbyten, kompetensutveckling och avgränsade uppdrag), i stället för långa, förhandsdefinierade program. Denna pilot fokuserade på betrodd och säker infrastruktur, AI och cybersäkerhet. Insatsens syfte var att initiera flexibla samarbeten som stärker deltagarländernas kapacitet inom dessa områden, genom att samla nyckelpersoner från centrala myndigheter och ministerier i länder med utvecklingsbehov och strategiskt intresse för Sverige, och genom att synliggöra den svenska resursbasens (Team Swedens) kompetens och erbjudanden. Insatsen syftade vidare till att skapa en arena för att etablera kontakter och identifiera möjliga långsiktiga samarbeten mellan svenska aktörer och deltagarländerna, samt lägga grunden för fortsatt dialog och framtida insatser. Tjugofyra deltagare från 16 myndigheter i elva länder (Colombia, Moldavien, Ukraina, Marocko, Egypten, Nigeria, Bangladesh, Thailand, Vietnam, Indonesien och Filippinerna) deltog. Programmet omfattade en dag hos AI Sweden om det svenska AI-ekosystemet, två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue, samt en avslutande dag på Sida med bilaterala möten och dialog med Team Sweden. Sida upphandlade en eventbyrå som genomförandepart för det praktiska arrangemanget. Insatsen hade ingen traditionell samarbetspart med eget resultatramverk. Förväntade resultat var nya och fördjupade kontakter mellan Team Sweden och deltagarländerna inom digitalisering, AI och cybersäkerhet, samt identifierade spår för fortsatt samarbete, som en grund för eventuella framtida insatser inom arbetssättet. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Huvudmålet med insatsen är att främja kunskapsutbyte och bygga kapacitet för ministerier och myndigheter med ansvar för säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, i för Sverige strategiskt viktiga länder. Cirka 25 deltagare från Sidas strategiska partnerländer, bland annat Colombia, Nigeria, Filippinerna, Thailand och Ukraina, deltar i veckan. Programmet kombinerar två dagar på Ericssons Stockholm Cybersecurity Dialogue i Kista med ett eget program kring AI-ekosystem, cybersäkerhet och möten med svenska aktörer. Veckan genomförs i nära samverkan med Team Sweden-aktörer, däribland Post- och telestyrelsen (PTS), AI Sweden, Business Sweden, Swedfund, EKN och SEK. Evenemanget utgör en pilot inom ramen för Sidas Flexibos-ansats (Flexibelt stöd inom säker och betrodd infrastruktur), som syftar till att erbjuda skräddarsydda kapacitetsutvecklingsprogram riktade till myndigheter och offentliga aktörer i partnerländer. Ett sekundärt mål med insatsen är därmed att bygga relationer inom en Team Sweden-ansats med deltagande länder med förhoppning om ett fortsatt och utökat samarbete. Vid insatsens slut förväntas kunskapen om säker och betrodd digitalisering, cybersäkerhet och AI, samt kunskapen om vad Team Sweden och Sida kan erbjuda i form av samarbete och partnerskap vara höjda. Om insatsen visar goda resultat är förhoppningen att kunna skapa nya insatser som riktar sig mot ett utökat samarbete och kapacitetsbyggande för djupare samarbete med strategiskt viktiga länder och möjlig utökning till flera länder. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida 16.a - Stärka berörda nationella institutioner, bland annat genom internationellt samarbete, i syfte att bygga upp kapacitet på alla nivåer, i synnerhet i utvecklingsländerna, för att förebygga våld och bekämpa terrorism och brottslighet. 16.a - Strengthen relevant national institutions, including through international cooperation, for building capacity at all levels, in particular in developing countries, to prevent violence and combat terrorism and crime. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.c - Significantly increase access to information and communications technology and strive to provide universal and affordable access to the Internet in least developed countries by 2020. 9.c - Väsentligt ökad tillgången till informations- och kommunikationsteknik samt eftersträva allmän och ekonomiskt överkomlig tillgång till Internet i de minst utvecklade länderna senast 2020. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1000000 1000000 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 200000 Sida 10173.8 Sida 10173.8 Sida 10173.8 Sida 10173.8 Sida 10173.8 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida 0 Sida Regional Asia and Oceania 2022-2026 Regionalt Asien och Oceanien 2022-2026 Improved conditions for democracy and increased respect for human rights and the rule of law Stärkta förutsättningar för demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-21000438 Sweden The co-operation between EAC, its Partner states and development partners is regulated through a Partnership Agreement. A Partnership Fund is established to support the implementation of the programme. EAC and its Partner States as well as the East African Development Bank, the World Bank, France, Norway, Finland and Sweden are signatories to the Partnership Agreement. Samarbetet mellan EAC, dess medlemsländer och givare är reglerat genom ett partnerskapsavtal. En partnerskapsfond har etablerats för att stödja genomförande av projekte relaterade till Lake Victoria sjön. EAC och dess medlemsstater tillsammans med Östafrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken, Frankrike, Norge, Sverige och Finland har skrivit under partnerskapsavtalet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Eastern Africa, regional Water sector policy and administrative management Water Supply & Sanitation SE-0-SE-6-21000438-2100043801 Sweden The co-operation between EAC, its Partner states and development partners is regulated through a Partnership Agreement. A Partnership Fund is established to support the implementation of the programme. EAC and its Partner States as well as the East African Development Bank, the World Bank, France, Norway, Finland and Sweden are signatories to the Partnership Agreement. Samarbetet mellan EAC, dess medlemsländer och givare är reglerat genom ett partnerskapsavtal. En partnerskapsfond har etablerats för att stödja genomförande av projekte relaterade till Lake Victoria sjön. EAC och dess medlemsstater tillsammans med Östafrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken, Frankrike, Norge, Sverige och Finland har skrivit under partnerskapsavtalet. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 4500000 4500000 4500000 5500000 3500042 3500000 1000000 0 0 0 -1200000 5500000 4500000 0 4500000 1000000 4500000 3500000 3500042 1200000 27000042 Other multilateral institution 4500000.0999999996 Other multilateral institution 4500000.0199999996 Other multilateral institution 4500000.0300000003 Other multilateral institution 5500000.0099999998 Other multilateral institution 3500042.3500000001 Other multilateral institution 3500000 Other multilateral institution 1000000 Other multilateral institution SE-0-SE-6-21000438-2100043802 Sweden The co-operation between EAC, its Partner states and development partners is regulated through a Partnership Agreement. A Partnership Fund is established to support the implementation of the programme. EAC and its Partner States as well as the East African Development Bank, the World Bank, France, Norway, Finland and Sweden are signatories to the Partnership Agreement. Samarbetet mellan EAC, dess medlemsländer och givare är reglerat genom ett partnerskapsavtal. En partnerskapsfond har etablerats för att stödja genomförande av projekte relaterade till Lake Victoria sjön. EAC och dess medlemsstater tillsammans med Östafrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken, Frankrike, Norge, Sverige och Finland har skrivit under partnerskapsavtalet. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 397488 0 19531 0 0 -19531 397488 19531 0 19531 0 417019 Other multilateral institution 20756.69 Other multilateral institution 92377.12 Other multilateral institution 284354.39 Other multilateral institution 0 Other multilateral institution 19530.67 Other multilateral institution SE-0-SE-6-21000438-2100043803 Sweden The co-operation between EAC, its Partner states and development partners is regulated through a Partnership Agreement. A Partnership Fund is established to support the implementation of the programme. EAC and its Partner States as well as the East African Development Bank, the World Bank, France, Norway, Finland and Sweden are signatories to the Partnership Agreement. Samarbetet mellan EAC, dess medlemsländer och givare är reglerat genom ett partnerskapsavtal. En partnerskapsfond har etablerats för att stödja genomförande av projekte relaterade till Lake Victoria sjön. EAC och dess medlemsstater tillsammans med Östafrikanska utvecklingsbanken, Världsbanken, Frankrike, Norge, Sverige och Finland har skrivit under partnerskapsavtalet. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency EAC/East African Community Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 96636 0 96636 0 0 0 96636 EAC/East African Community 96635.78 EAC/East African Community Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened capacity of regional actors to work towards sustainable management and use of common ecosystem services and ecosystem and natural resources and conservation of biodiversity Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att verka för hållbar förvaltning och nyttjande av ekosystem, gemensamma ekosystemtjänster och naturresurser samt bevarande av biologisk mångfald Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-23000170 Sweden Construction of a permanent bridge across the Zambeze River, linking the Sofala and Zambezia provinces on the upgraded N1 highway. The bridge will be 2 340m long with two lanes and sidewalks. Sida participates in the co-financing of the Caia bridge over the Zambeze River, with EU, Italy and Japan. The Swedish contribution is about 30% of the calculated costs. Byggande av en bro över Zambezifloden. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Road transport Transport & Storage SE-0-SE-6-23000170-2300017001 Sweden Construction of a permanent bridge across the Zambeze River, linking the Sofala and Zambezia provinces on the upgraded N1 highway. The bridge will be 2 340m long with two lanes and sidewalks. Sida participates in the co-financing of the Caia bridge over the Zambeze River, with EU, Italy and Japan. The Swedish contribution is about 30% of the calculated costs. Byggande av en bro över Zambezifloden. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 94625280 21632142 33972224 20476815 25503087 605532 372182 0 1545423 0 1 0 0 0 0 198732685 Other -850140.0699999999 Other SE-0-SE-6-23000170-2300017002 Sweden Construction of a permanent bridge across the Zambeze River, linking the Sofala and Zambezia provinces on the upgraded N1 highway. The bridge will be 2 340m long with two lanes and sidewalks. Sida participates in the co-financing of the Caia bridge over the Zambeze River, with EU, Italy and Japan. The Swedish contribution is about 30% of the calculated costs. Byggande av en bro över Zambezifloden. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 24626792 20979797 372182 94625280 0 32912216 605532 19181200 0 94625280 Other 20979796.8300000019 Other 948988.74 Other 33754 Other 898930.11 Other 395895.17 Other 336162.17 Other 1126140.28 Other 295410.83 Other 343995.8 Other 28532939.1000000015 Other 1047877.73 Other 784001.2000000001 Other 767167.26 Other 444002.07 Other 1148504.77 Other 0 Other 340205.59 Other 418472.33 Other 824387.6899999999 Other 13406580.8899999987 Other 1602685.1199999999 Other 452881.45 Other 500354.39 Other 10168071.2200000007 Other 9962728.2000000011 Other 645113.84 Other 448035.59 Other 282597.56 Other 469769.8099999999 Other 94554.91 Other 173201.48 Other 50311.4 Other 165068.7 Other 216950.42 Other 143934.28 Other 228247.61 Other SE-0-SE-6-23000170-2300017003 Sweden Construction of a permanent bridge across the Zambeze River, linking the Sofala and Zambezia provinces on the upgraded N1 highway. The bridge will be 2 340m long with two lanes and sidewalks. Sida participates in the co-financing of the Caia bridge over the Zambeze River, with EU, Italy and Japan. The Swedish contribution is about 30% of the calculated costs. Byggande av en bro över Zambezifloden. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1060008 652345 876295 0 0 0 0 1295615 0 144212.04 Other 320810.99 Other 187321.87 Other 198343.68 Other 90951.25 Other 111778.47 Other 181690.16 Other 251506.18 Other 0 Other 225737.78 Other 226312.74 Other 126634.29 Other 125061.98 Other 265801.44 Other 102849.7 Other 98769.06 Other 216620.75 Other 74959.5 Other 58605.89 Other 284692.2 Other 185500.01 Other 197245.5 Other 72631.6 Other 34996.27 Other 12637.63 Other 88591.56 Other SE-0-SE-6-23000175 Sweden The project belongs to the 1st priority grid extension projects in EdM's investment plan. The objective is to develop infrastucture needed for the develoment of the agricultural, industrial and commercial potential in the region. Starting point for the project is a new substation in Cuamba. The proposed electrification will allow about 1700 customers to be connected to the grid. Projektet är högprioriterat i EDMs investeringsplan. Syftet är att tillhandahålla nödvändig infrastruktur för utveckling av jordbruk, industri och handel. Uppstart görs meddelst byggande av en ny substation i Cuamba. 1700 ny kunder förväntas ansluta sig direkt till nätet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Electric power transmission and distribution (centralised grids) Energy distribution SE-0-SE-6-23000175-2300017501 Sweden The project belongs to the 1st priority grid extension projects in EdM's investment plan. The objective is to develop infrastucture needed for the develoment of the agricultural, industrial and commercial potential in the region. Starting point for the project is a new substation in Cuamba. The proposed electrification will allow about 1700 customers to be connected to the grid. Projektet är högprioriterat i EDMs investeringsplan. Syftet är att tillhandahålla nödvändig infrastruktur för utveckling av jordbruk, industri och handel. Uppstart görs meddelst byggande av en ny substation i Cuamba. 1700 ny kunder förväntas ansluta sig direkt till nätet. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 0 46881000 41216191 0 6000000 11279565 0 0 0 0 41216191 0 10246385 0 0 0 747831 46881000 6000000 0 0 105376756 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 747831 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 1246385 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 9000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 21881000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 25000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 41216191 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 6000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-23000175-2300017502 Sweden The project belongs to the 1st priority grid extension projects in EdM's investment plan. The objective is to develop infrastucture needed for the develoment of the agricultural, industrial and commercial potential in the region. Starting point for the project is a new substation in Cuamba. The proposed electrification will allow about 1700 customers to be connected to the grid. Projektet är högprioriterat i EDMs investeringsplan. Syftet är att tillhandahålla nödvändig infrastruktur för utveckling av jordbruk, industri och handel. Uppstart görs meddelst byggande av en ny substation i Cuamba. 1700 ny kunder förväntas ansluta sig direkt till nätet. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 33451 43787 66912 67977 53554 41496 44339 31944 58889 19824 66912 44339 33451 53554 67977 43787 58889 19824 41496 31944 -305174 305174 462173 Other 10085.45 Other -0.07 Other 15390.28 Other 7975.7 Other 9108.45 Other 15291.19 Other 10454.4 Other 8933.05 Other 20263.31 Other 19960.94 Other 11910.56 Other 14776.71 Other 19099.92 Other 17758.2 Other 17490.26 Other 13628.92 Other 20882.59 Other 15512.29 Other 17159.42 Other 15153.35 Other 17269.62 Other 9072.65 Other 1225 Other 6699.28 Other 20362.7 Other 16052.08 Other 10018.47 Other 6584.07 Other 15341.51 Other 38350.36 Other 20538.34 Other 19824.08 Other 0 Other Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-23000175-2300017503 Sweden The project belongs to the 1st priority grid extension projects in EdM's investment plan. The objective is to develop infrastucture needed for the develoment of the agricultural, industrial and commercial potential in the region. Starting point for the project is a new substation in Cuamba. The proposed electrification will allow about 1700 customers to be connected to the grid. Projektet är högprioriterat i EDMs investeringsplan. Syftet är att tillhandahålla nödvändig infrastruktur för utveckling av jordbruk, industri och handel. Uppstart görs meddelst byggande av en ny substation i Cuamba. 1700 ny kunder förväntas ansluta sig direkt till nätet. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Not applicable Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -36730000 -11108929 0 0 -11108929 -36730000 -47838929 Not applicable 0 Not applicable -11730000 Not applicable -25000000 Not applicable -11108929.3000000007 Not applicable Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-29000389 Sweden Program support to UNECA's 3 yr "business plan" 2010-2012 through a joing financing agreement (JFA)to 8 thematic areas: econ dev & NEPAD, climate (a separate contribution and spec agreement but under the JFA), food sec & sust dev, good governance & publ admin, ICT, reg integr & trade (under the same spec agreement but a separate contribution), gender equality & soc dev, and statistics. Programstöd till UNECAs 3-åriga "affärsplan" 2010 - 2012 genom ett gemensamt finansieringsavtal (JFA) till 8 tematiska områden: ekon utv & NEPAD, klimat (separat insats och avtal men under samma JFA), livsmedelstrygghet & hållbar utv, god samhällsstyrning & off förvalt, ICT & vetenskap/teknologi,regional integration & handel (samma avtal men separat insats), jämställdhet & soc utv, samt statistik. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Public sector policy and administrative management Anti-corruption organisations and institutions Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-29000389-2900038901 Sweden Program support to UNECA's 3 yr "business plan" 2010-2012 through a joing financing agreement (JFA)to 8 thematic areas: econ dev & NEPAD, climate (a separate contribution and spec agreement but under the JFA), food sec & sust dev, good governance & publ admin, ICT, reg integr & trade (under the same spec agreement but a separate contribution), gender equality & soc dev, and statistics. Programstöd till UNECAs 3-åriga "affärsplan" 2010 - 2012 genom ett gemensamt finansieringsavtal (JFA) till 8 tematiska områden: ekon utv & NEPAD, klimat (separat insats och avtal men under samma JFA), livsmedelstrygghet & hållbar utv, god samhällsstyrning & off förvalt, ICT & vetenskap/teknologi,regional integration & handel (samma avtal men separat insats), jämställdhet & soc utv, samt statistik. Sweden ECA/Economic Commission for Africa Swedish International Development Cooperation Agency ECA/Economic Commission for Africa Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 20000000 25000000 25000000 0 -11097192 25000000 20000000 25000000 70000000 ECA/Economic Commission for Africa 20000000 ECA/Economic Commission for Africa 13000000 ECA/Economic Commission for Africa 12000000 ECA/Economic Commission for Africa 25000000 ECA/Economic Commission for Africa -11097191.7899999991 ECA/Economic Commission for Africa SE-0-SE-6-29000389-2900038902 Sweden Program support to UNECA's 3 yr "business plan" 2010-2012 through a joing financing agreement (JFA)to 8 thematic areas: econ dev & NEPAD, climate (a separate contribution and spec agreement but under the JFA), food sec & sust dev, good governance & publ admin, ICT, reg integr & trade (under the same spec agreement but a separate contribution), gender equality & soc dev, and statistics. Programstöd till UNECAs 3-åriga "affärsplan" 2010 - 2012 genom ett gemensamt finansieringsavtal (JFA) till 8 tematiska områden: ekon utv & NEPAD, klimat (separat insats och avtal men under samma JFA), livsmedelstrygghet & hållbar utv, god samhällsstyrning & off förvalt, ICT & vetenskap/teknologi,regional integration & handel (samma avtal men separat insats), jämställdhet & soc utv, samt statistik. Sweden ECA/Economic Commission for Africa Swedish International Development Cooperation Agency ECA/Economic Commission for Africa Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 500000 500000 0 500000 ECA/Economic Commission for Africa 500000 ECA/Economic Commission for Africa SE-0-SE-6-29000389-2900038903 Sweden Program support to UNECA's 3 yr "business plan" 2010-2012 through a joing financing agreement (JFA)to 8 thematic areas: econ dev & NEPAD, climate (a separate contribution and spec agreement but under the JFA), food sec & sust dev, good governance & publ admin, ICT, reg integr & trade (under the same spec agreement but a separate contribution), gender equality & soc dev, and statistics. Programstöd till UNECAs 3-åriga "affärsplan" 2010 - 2012 genom ett gemensamt finansieringsavtal (JFA) till 8 tematiska områden: ekon utv & NEPAD, klimat (separat insats och avtal men under samma JFA), livsmedelstrygghet & hållbar utv, god samhällsstyrning & off förvalt, ICT & vetenskap/teknologi,regional integration & handel (samma avtal men separat insats), jämställdhet & soc utv, samt statistik. Sweden ECA/Economic Commission for Africa Swedish International Development Cooperation Agency ECA/Economic Commission for Africa Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 791000 2150000 791000 2150000 -1614126 2941000 ECA/Economic Commission for Africa 791000 ECA/Economic Commission for Africa 2150000 ECA/Economic Commission for Africa -1614126.3 ECA/Economic Commission for Africa SE-0-SE-6-32000062 Sweden SAHRiNGON stands for the Southern African Human Rights NGO Network. It exists to promote human rights in particular campaign against death penalty, killings of albinos and shodow reporting on Tanzania's implementation of human rights conventions. Sida's support SAHRiNGON three year strategic plan 2008-2010 amounts to MSEK 4.2 SAHRiNGON står för Southern African Human Rights NGO Network. Den finns för att främja mänskliga rättigheter, särskilt kampen mot dödsstraffet, morden på albiner och shodow rapportering om Tanzanias genomförande av konventioner om mänskliga rättigheter. Sidas stöd SAHRiNGON treåriga strategiska planen 2008-2010 uppgår till 4,2 MSEK Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Human rights Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-32000062-3200006201 Sweden SAHRiNGON stands for the Southern African Human Rights NGO Network. It exists to promote human rights in particular campaign against death penalty, killings of albinos and shodow reporting on Tanzania's implementation of human rights conventions. Sida's support SAHRiNGON three year strategic plan 2008-2010 amounts to MSEK 4.2 SAHRiNGON står för Southern African Human Rights NGO Network. Den finns för att främja mänskliga rättigheter, särskilt kampen mot dödsstraffet, morden på albiner och shodow rapportering om Tanzanias genomförande av konventioner om mänskliga rättigheter. Sidas stöd SAHRiNGON treåriga strategiska planen 2008-2010 uppgår till 4,2 MSEK Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1467648 1593563 0 54054 1399999 0 54054 1399994 3115265 Dev. country based NGOs 1399999.02 Dev. country based NGOs 0 Dev. country based NGOs 1399994.3500000001 Dev. country based NGOs 54054 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-32000062-3200006202 Sweden SAHRiNGON stands for the Southern African Human Rights NGO Network. It exists to promote human rights in particular campaign against death penalty, killings of albinos and shodow reporting on Tanzania's implementation of human rights conventions. Sida's support SAHRiNGON three year strategic plan 2008-2010 amounts to MSEK 4.2 SAHRiNGON står för Southern African Human Rights NGO Network. Den finns för att främja mänskliga rättigheter, särskilt kampen mot dödsstraffet, morden på albiner och shodow rapportering om Tanzanias genomförande av konventioner om mänskliga rättigheter. Sidas stöd SAHRiNGON treåriga strategiska planen 2008-2010 uppgår till 4,2 MSEK Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 67649 67649.4 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-32000062-3200006203 Sweden SAHRiNGON stands for the Southern African Human Rights NGO Network. It exists to promote human rights in particular campaign against death penalty, killings of albinos and shodow reporting on Tanzania's implementation of human rights conventions. Sida's support SAHRiNGON three year strategic plan 2008-2010 amounts to MSEK 4.2 SAHRiNGON står för Southern African Human Rights NGO Network. Den finns för att främja mänskliga rättigheter, särskilt kampen mot dödsstraffet, morden på albiner och shodow rapportering om Tanzanias genomförande av konventioner om mänskliga rättigheter. Sidas stöd SAHRiNGON treåriga strategiska planen 2008-2010 uppgår till 4,2 MSEK Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 200000 0 193569 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-32000096 Sweden Design quality standardized secondary school digital education content; Test effect of using ICTS in teaching and learning in class rooms; integrate efforts of several ict projects to avoid ineficiencies Designkvalitet standardiserad gymnasiet digitalt utbildning innehåll, Test effekt av att använda IKT i undervisning och lärande i klassrum, integrera insatser av flera IT-projekt för att undvika ineficiencies Encourage self motivated participatory and collaborative learning by students; Maximize facilitation role of teachers in classrooms, Widen oppportunities to access educationalresources through ICT Specifically:  Design and develop quality standardized secondary school digital education content managed and disseminated centrally at the MOEVT covering Science; Mathematics and English Language curriculum for Form I to Form IV; Test the effect of using ICTs for teaching and learning in classroooms and evalutate usability; Integrate effort of several ICT projects to avoid inefficiencies; Improve delivery of education by strengthening the quality of teachers in secoandary schoos in Science, Math and English language.         Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Education facilities and training Education, Level Unspecified Sida and the Ministry of Education Science and Technology (MoEST) conducted an evaluation under Sida decentralised evaluation 2014:26. The evaluations found that five outputs out of six were achieved at the end of the project. The output about basic ICT training was not fully achieved since the project did not manage to train all tutors. Three of the four specific objectives were achieved while objective of using ICT for teaching and learning was partially achieved. The survey showed that 44% of tutors reported that they use ICT for teahing and learning while the indicator was 80%. Meanwhile, 62% of the tutors were using the internet for sharing knowledge, which was much higher than the targeted 20%. the long term objective was partially achieved, but lack of adequate number of computers at teachers Colleges and unrealiable internet connection is an obstacle for the preparation of student -teachers to teach ICT and use ICT in their teaching. The overall objective of the project was to produce student teachers with knowledge and skills in the use of ICT for teaching and learning. These student teachers were expected to use these skills in improving the quality of secondary and primary education.This still need to be addressed to ensure that skills and knowledge that students have gained is put to gainful use. Teachers colleges have been training graduates with knowledge and skills in ICT since 2005, but their skills are not put to use in schools where they are posted. To have an impact on the quality of teaching and learning in secondary and Primary schools the required infrastructure needs to be in place. To introduce ICT for teaching in primary and secondary schools, the number of computers and allocation of funds will have to be significantly increased. The most ambitious programme for ICT in education is the Tanzania beyond tommorow project, with a total cost of USD 118 million over ten years. Instead of developing a parallel project Sida could consider supporting a project after carrying out an appraisal of tanzania beyond tommorow Project. In the implementation of an ICT initiative , the availability of both mobile and non mobile technologies shouls be considered. The project was efficiently managed and there was considerable commitment from the Ministry of Education , contributing to overcoming the initial problem with delays in appointment of the project staff and the delays in procurement In the absence of external technical services , the project developed in-house capacity, while making use of external expartise on the pedagogical skills. The Ministry would benefit greatly from strengtherning collaboration with technical and education Institutes, not least for capacity development. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-32000096-3200009601 Sweden Design quality standardized secondary school digital education content; Test effect of using ICTS in teaching and learning in class rooms; integrate efforts of several ict projects to avoid ineficiencies Designkvalitet standardiserad gymnasiet digitalt utbildning innehåll, Test effekt av att använda IKT i undervisning och lärande i klassrum, integrera insatser av flera IT-projekt för att undvika ineficiencies Encourage self motivated participatory and collaborative learning by students; Maximize facilitation role of teachers in classrooms, Widen oppportunities to access educationalresources through ICT Specifically:  Design and develop quality standardized secondary school digital education content managed and disseminated centrally at the MOEVT covering Science; Mathematics and English Language curriculum for Form I to Form IV; Test the effect of using ICTs for teaching and learning in classroooms and evalutate usability; Integrate effort of several ICT projects to avoid inefficiencies; Improve delivery of education by strengthening the quality of teachers in secoandary schoos in Science, Math and English language.         Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Ministry of Environment Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 4904000 0 0 2109000 0 2109000 4904000 0 0 7013000 Ministry of Environment 4903999.7999999998 Ministry of Environment 2109000 Ministry of Environment SE-0-SE-6-32000096-3200009602 Sweden Design quality standardized secondary school digital education content; Test effect of using ICTS in teaching and learning in class rooms; integrate efforts of several ict projects to avoid ineficiencies Designkvalitet standardiserad gymnasiet digitalt utbildning innehåll, Test effekt av att använda IKT i undervisning och lärande i klassrum, integrera insatser av flera IT-projekt för att undvika ineficiencies Encourage self motivated participatory and collaborative learning by students; Maximize facilitation role of teachers in classrooms, Widen oppportunities to access educationalresources through ICT Specifically:  Design and develop quality standardized secondary school digital education content managed and disseminated centrally at the MOEVT covering Science; Mathematics and English Language curriculum for Form I to Form IV; Test the effect of using ICTs for teaching and learning in classroooms and evalutate usability; Integrate effort of several ICT projects to avoid inefficiencies; Improve delivery of education by strengthening the quality of teachers in secoandary schoos in Science, Math and English language.         Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Ministry of Environment 4.3 - By 2030, ensure equal access for all women and men to affordable and quality technical, vocational and tertiary education, including university. 4.3 - Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -452671 -452671 -452671 Ministry of Environment -452670.93 Ministry of Environment Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Inclusive and gender-equal education and quality lifelong learning, focusing particularly on girls and young mothers. Inkluderande och jämställd utbildning och livslångt lärande av god kvalitet, med särskilt fokus på flickor och unga mödrar Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-32000096-3200009603 Sweden Design quality standardized secondary school digital education content; Test effect of using ICTS in teaching and learning in class rooms; integrate efforts of several ict projects to avoid ineficiencies Designkvalitet standardiserad gymnasiet digitalt utbildning innehåll, Test effekt av att använda IKT i undervisning och lärande i klassrum, integrera insatser av flera IT-projekt för att undvika ineficiencies Encourage self motivated participatory and collaborative learning by students; Maximize facilitation role of teachers in classrooms, Widen oppportunities to access educationalresources through ICT Specifically:  Design and develop quality standardized secondary school digital education content managed and disseminated centrally at the MOEVT covering Science; Mathematics and English Language curriculum for Form I to Form IV; Test the effect of using ICTs for teaching and learning in classroooms and evalutate usability; Integrate effort of several ICT projects to avoid inefficiencies; Improve delivery of education by strengthening the quality of teachers in secoandary schoos in Science, Math and English language.         Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Ministry of Environment 4.3 - Senast 2030 säkerställa alla kvinnor och män lika tillgång till yrkesutbildning och eftergymnasial utbildning, inklusive högskoleutbildning, av god kvalitet till en överkomlig kostnad. 4.3 - By 2030, ensure equal access for all women and men to affordable and quality technical, vocational and tertiary education, including university. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1771643 -1771643 -1771643 Ministry of Environment -1771642.97 Ministry of Environment Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Inclusive and gender-equal education and quality lifelong learning, focusing particularly on girls and young mothers. Inkluderande och jämställd utbildning och livslångt lärande av god kvalitet, med särskilt fokus på flickor och unga mödrar Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-32010037 Sweden First phase energy sector support for two years, including a short-term financial turn-around activities (TA & investments) to Zanzibar Electricity Corporation (ZECO), and TA for development of Energy Policy to the Ministry of Water Construction Energy and Lands (MWCEL) Två årigt stöd till del av ett energisektorprogram i Zanzibar. 1. Konsultstöd och investeringar för financial turnaround av statliga elbolaget ZECO. 2. Konsultstöd till ministeriet MWCEL för att utveckla energipolicy. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Energy policy and administrative management Energy Policy SE-0-SE-6-32010037-3201003701 Sweden First phase energy sector support for two years, including a short-term financial turn-around activities (TA & investments) to Zanzibar Electricity Corporation (ZECO), and TA for development of Energy Policy to the Ministry of Water Construction Energy and Lands (MWCEL) Två årigt stöd till del av ett energisektorprogram i Zanzibar. 1. Konsultstöd och investeringar för financial turnaround av statliga elbolaget ZECO. 2. Konsultstöd till ministeriet MWCEL för att utveckla energipolicy. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 0 0 0 408408 4265542 10509376 7683418 1854930 0 9840768 0 0 0 0 3223226 0 0 1715551 6784064 24721674 Mottagarlandets regering 1556814 Mottagarlandets regering 675946 Mottagarlandets regering 990466 Mottagarlandets regering 305686.49 Mottagarlandets regering 655257.2799999999 Mottagarlandets regering 1586854.46 Mottagarlandets regering 772834 Mottagarlandets regering 3413513.0899999999 Mottagarlandets regering 335556 Mottagarlandets regering 2051816.45 Mottagarlandets regering 719250 Mottagarlandets regering 116360 Mottagarlandets regering 1492984.8799999999 Mottagarlandets regering 696677.0499999999 Mottagarlandets regering 314499 Mottagarlandets regering 718809 Mottagarlandets regering 798042 Mottagarlandets regering 983803 Mottagarlandets regering 1662889 Mottagarlandets regering 1163661 Mottagarlandets regering 110477 Mottagarlandets regering 441413 Mottagarlandets regering SE-0-SE-6-32010037-3201003702 Sweden First phase energy sector support for two years, including a short-term financial turn-around activities (TA & investments) to Zanzibar Electricity Corporation (ZECO), and TA for development of Energy Policy to the Ministry of Water Construction Energy and Lands (MWCEL) Två årigt stöd till del av ett energisektorprogram i Zanzibar. 1. Konsultstöd och investeringar för financial turnaround av statliga elbolaget ZECO. 2. Konsultstöd till ministeriet MWCEL för att utveckla energipolicy. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 296889 139379 408408 0 0 0 0 272555 537732 109800 Other 124031.25 Other 27989.55 Other 146587.25 Other 79024.75 Other 88792.75 Other 104737 Other 81136 Other 96080.75 Other 119672 Other 20202.5 Other 404595.25 Other 45252 Other 67682.5 Other 102746.5 Other 36632 Other SE-0-SE-6-32010037-3201003704 Sweden First phase energy sector support for two years, including a short-term financial turn-around activities (TA & investments) to Zanzibar Electricity Corporation (ZECO), and TA for development of Energy Policy to the Ministry of Water Construction Energy and Lands (MWCEL) Två årigt stöd till del av ett energisektorprogram i Zanzibar. 1. Konsultstöd och investeringar för financial turnaround av statliga elbolaget ZECO. 2. Konsultstöd till ministeriet MWCEL för att utveckla energipolicy. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 769761 371719 361622 294927 Mottagarlandets regering 474834 Mottagarlandets regering 159951 Mottagarlandets regering 211768 Mottagarlandets regering 361622 Mottagarlandets regering SE-0-SE-6-51000005 Sweden ESAAG is a non-profit association of Accountants General in East and Southern Africa, constituted to support the Accountants General's Offices to develop sound PFM practices by providing: A knowledge base; Networking and information sharing opportunities; Advice on PFM legislation framework; Regional and international representation and promoting cooperation; Providing and/or supporting capacity building. ESAAG är en sammanslutning av Accountants General (motsv ESV i Sverige)i östra och södra Afrika. ESAAG arbetar med kapacitetsutveckling, fr a gnm utbildning, av sina medlemsorganisationer och dessas personal. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Public finance management (PFM) Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-51000005-5100000501 Sweden ESAAG is a non-profit association of Accountants General in East and Southern Africa, constituted to support the Accountants General's Offices to develop sound PFM practices by providing: A knowledge base; Networking and information sharing opportunities; Advice on PFM legislation framework; Regional and international representation and promoting cooperation; Providing and/or supporting capacity building. ESAAG är en sammanslutning av Accountants General (motsv ESV i Sverige)i östra och södra Afrika. ESAAG arbetar med kapacitetsutveckling, fr a gnm utbildning, av sina medlemsorganisationer och dessas personal. Sweden ESAAG/East & Southern African Association of Accountants Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2400000 2000000 0 0 0 0 2000000 2400000 0 0 0 1400000 -1400000 0 4400000 International NGO 2400000 International NGO 2000000 International NGO SE-0-SE-6-51000005-5100000502 Sweden ESAAG is a non-profit association of Accountants General in East and Southern Africa, constituted to support the Accountants General's Offices to develop sound PFM practices by providing: A knowledge base; Networking and information sharing opportunities; Advice on PFM legislation framework; Regional and international representation and promoting cooperation; Providing and/or supporting capacity building. ESAAG är en sammanslutning av Accountants General (motsv ESV i Sverige)i östra och södra Afrika. ESAAG arbetar med kapacitetsutveckling, fr a gnm utbildning, av sina medlemsorganisationer och dessas personal. Sweden ESAAG/East & Southern African Association of Accountants Swedish International Development Cooperation Agency Delegerat samarbete regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 400000 400000 400000 Delegerat samarbete regering 400000 Delegerat samarbete regering SE-0-SE-6-51000005-5100000503 Sweden ESAAG is a non-profit association of Accountants General in East and Southern Africa, constituted to support the Accountants General's Offices to develop sound PFM practices by providing: A knowledge base; Networking and information sharing opportunities; Advice on PFM legislation framework; Regional and international representation and promoting cooperation; Providing and/or supporting capacity building. ESAAG är en sammanslutning av Accountants General (motsv ESV i Sverige)i östra och södra Afrika. ESAAG arbetar med kapacitetsutveckling, fr a gnm utbildning, av sina medlemsorganisationer och dessas personal. Sweden ESAAG/East & Southern African Association of Accountants Swedish International Development Cooperation Agency ESAAG/East & Southern African Association of Accountants Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 -911910 -911909.88 ESAAG/East & Southern African Association of Accountants Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Enhanced capacity of regional actors to work towards strengthened democracy and the rule of law, gender equality and increased respect for human rights, with a focus on the rights of women and children Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att verka för stärkt demokrati och rättsstatens principer, jämställdhet samt ökad respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnors och barns rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51000101 Sweden Support to the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa (MEFMI). MEFMI is a regionally owned institute aiming at creating conditions for economic growth by strengthening macroeconomic and financial management through institutional and human capacity building in the region. Stöd till "the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa" (MEFMI). MEFMI är ett regionalt institut som syftar till att skapa förhållanden för ekonomisk tillväxt genom att stärka den makroekonomiska och finansiella ledningen via institutionell och mänsklig kapacitetsbyggnad i regionen. Improve macroeconomic and financial governance in MEFMI member countries Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional South of Sahara, regional Monetary institutions Banking & Financial Services The MEFMI Phase IV has been considered an important capacity building investment with the overall objective to improve macroeconomic and financial management and performance that supports economic growth and poverty reduction in member countries in the Eastern and Southern Africa region. Examples of achieved results include capacity building provided to national officials in the target countries, which has resulted in member countries adopting modern legislation and good practices in macroeconomic and financial sector management. According to a recent IMF report, Sub-Saharan African nations are at growing risk of debt distress because of heavy borrowing and gaping deficits, despite an overall uptick in economic growth. The assessment comes as African countries continue to tap international debt markets and issue record levels of debt in foreign currencies, spurred on by insatiable investor demand for yields. MEFMI has included capacity building to member states related to dept management. Some of the specific achievements in this regard are (i) updated legal frameworks and improved coordination of debt management responsibilities and (ii) improvements in the formulation and implementation of sound and adequate legal and policy frameworks for domestic financial markets development in its member countries. Compilation and reporting of Public Debt Statistics in the region met internationally accepted standards as at the end of 2016. All member countries subscribed to regular reporting of statistics to World Bank and IMF, while nine or 69% of the countries were publishing annual public debt statistical bulletins or their equivalent, compared to 30% countries in 2011. The stability of the financial sector is also depending on the regulation of the Non-Bank Financial Institutions (NBFIs). Support to MEFMI has contributed to the develpment of a framework which is a rating mechanism to be applied when supervising microfinance institutions. Sweden has put specific emphasis on gender analysis and the need to mainstream gender into specific interventions/programmes. An output achievement is that female participation has increased from 36% in the previous phase to 43% in the present phase. This was due to continous follow-up with member countries to nominate females to participate in all MEFMI activities. Most of the member countries also had similar focus on the need for increased female participation. Find more examples in the Conclusion on Performance dated 2018-02-27. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51000101-5100010101 Sweden Support to the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa (MEFMI). MEFMI is a regionally owned institute aiming at creating conditions for economic growth by strengthening macroeconomic and financial management through institutional and human capacity building in the region. Stöd till "the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa" (MEFMI). MEFMI är ett regionalt institut som syftar till att skapa förhållanden för ekonomisk tillväxt genom att stärka den makroekonomiska och finansiella ledningen via institutionell och mänsklig kapacitetsbyggnad i regionen. Improve macroeconomic and financial governance in MEFMI member countries Sweden MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 6000000 6000000 6000000 6000000 3000000 0 6000000 6000000 6000000 3000000 6000000 3000000 0 0 3000000 -3000000 -3000000 0 0 27000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 6000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 6000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 6000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 6000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 3000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa SE-0-SE-6-51000101-5100010102 Sweden Support to the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa (MEFMI). MEFMI is a regionally owned institute aiming at creating conditions for economic growth by strengthening macroeconomic and financial management through institutional and human capacity building in the region. Stöd till "the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa" (MEFMI). MEFMI är ett regionalt institut som syftar till att skapa förhållanden för ekonomisk tillväxt genom att stärka den makroekonomiska och finansiella ledningen via institutionell och mänsklig kapacitetsbyggnad i regionen. Improve macroeconomic and financial governance in MEFMI member countries Sweden MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 500000 498067 500000 Dev. country based NGOs 150000 Dev. country based NGOs 348067 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-51000101-5100010103 Sweden Support to the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa (MEFMI). MEFMI is a regionally owned institute aiming at creating conditions for economic growth by strengthening macroeconomic and financial management through institutional and human capacity building in the region. Stöd till "the Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa" (MEFMI). MEFMI är ett regionalt institut som syftar till att skapa förhållanden för ekonomisk tillväxt genom att stärka den makroekonomiska och finansiella ledningen via institutionell och mänsklig kapacitetsbyggnad i regionen. Improve macroeconomic and financial governance in MEFMI member countries Sweden MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3000000 0 3000000 3000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa 3000000 MEFMI/Macroeconomic and Financial Management Institute of Eastern and Southern Africa Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened opportunities for increased economic integration and trade Stärkta förutsättningar för ökad ekonomisk integration och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51020107 Sweden Clean Energy Fund is part of ADB Clean Energy Financing Partnership Facility. Main objective to finance projects in clean energy, major demonstration projects, policy development and mode of fundings. CEFs huvudsakliga mål är att finansiera projekt inom "ren Energi", dvs. förnybart, energieff, och tillgång till energi. Fonden finansierar även pilotprojekt, utveckling av policy, finansieringsmetoder etc. för att stimulere ren energi. The Clean Energy Financing Partnership Facility (CEFPF) was established in 2007 to help improve energy security in Developing Member Countries (DMCs) and decrease the rate of climate change. It will do this by financing the deployment of new, more efficient and less polluting supply and end-use technologies, through either grant or non-grant resources. The CEFPF is composed of the Clean Energy Fund (CEF), the Asian Clean Energy Fund (ACEF), the Carbon Capture and Storage Fund (CCSF) and the Canadian Climate Fund for the Private Sector in Asia (CFPS). Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional Asia, regional Energy policy and administrative management Energy generation, renewable sources - multiple technologies Energy Policy Energy generation, renewable sources Key Achievements (2025): - Mobilized significant clean energy investments by leveraging US$11.1 billion in total investments, achieving a 1:33 leverage ratio, where every US$1 of CEFPF financing mobilized US$33 of clean energy investment from ADB and development partners. - Allocated US$10.7 million to 12 new projects in 2025, bringing cumulative allocations to US$349.7 million across 279 projects since the facility was established. - Contributed to major climate mitigation outcomes, with supported projects expected to reduce 33.8 million tCOe annually, install 3,107 MW of renewable energy capacity, and generate 11.2 TWh of renewable electricity each year. - Expanded deployment of innovative clean energy technologies to 56 technologies across 37 developing member countries, including first-of-its-kind floating solar, battery energy storage, smart grids, geothermal, and digital energy solutions. - Maintained strong commitment to gender equality, with 81% of supported projects promoting gender equality, exceeding ADB's corporate target for 2030. Examples of how results have contributed to desirable changes among important actors: The CEFPF has contributed to several tangible changes among key actors in the energy sector by strengthening institutional capacity, improving policy and regulatory frameworks, and enhancing the readiness of governments and markets to invest in clean energy. The following are examples: - For governments and public institutions, CEFPF-supported technical assistance has strengthened the enabling environment for clean energy investments. In Uzbekistan, the completed technical assistance on distributed solar photovoltaic (PV) systems supported the development of regulatory frameworks, technical guidelines, and implementation roadmaps, while training more than 50 government officials and energy specialists. These outputs have informed subsequent ADB investment planning and contributed to increased institutional readiness for scaling distributed solar energy. - The facility has also strengthened the capacity of energy institutions across the region. By the end of 2025, CEFPF had supported 672 training events, workshops, and conferences, reaching more than 28,000 participants, including nearly 6,000 women. These activities have enhanced the technical and institutional capacities of government agencies, utilities, and other stakeholders to design, implement, and manage clean energy initiatives. - For private sector actors, the CEFPF has helped reduce investment barriers and improve project bankability. In the Philippines, the Geothermal Resource Derisking Facility is expected to lower exploration risks through independent technical reviews, encouraging private developers to invest in geothermal projects that were previously considered too risky. This is expected to unlock new geothermal investments and accelerate the country's renewable energy transition. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51020107-5102010701 Sweden Clean Energy Fund is part of ADB Clean Energy Financing Partnership Facility. Main objective to finance projects in clean energy, major demonstration projects, policy development and mode of fundings. CEFs huvudsakliga mål är att finansiera projekt inom "ren Energi", dvs. förnybart, energieff, och tillgång till energi. Fonden finansierar även pilotprojekt, utveckling av policy, finansieringsmetoder etc. för att stimulere ren energi. The Clean Energy Financing Partnership Facility (CEFPF) was established in 2007 to help improve energy security in Developing Member Countries (DMCs) and decrease the rate of climate change. It will do this by financing the deployment of new, more efficient and less polluting supply and end-use technologies, through either grant or non-grant resources. The CEFPF is composed of the Clean Energy Fund (CEF), the Asian Clean Energy Fund (ACEF), the Carbon Capture and Storage Fund (CCSF) and the Canadian Climate Fund for the Private Sector in Asia (CFPS). Sweden ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Swedish International Development Cooperation Agency ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 20000000 20000000 0 0 20000000 20000000 0 40000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 20000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 10000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 10000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank SE-0-SE-6-51020107-5102010702 Sweden Clean Energy Fund is part of ADB Clean Energy Financing Partnership Facility. Main objective to finance projects in clean energy, major demonstration projects, policy development and mode of fundings. CEFs huvudsakliga mål är att finansiera projekt inom "ren Energi", dvs. förnybart, energieff, och tillgång till energi. Fonden finansierar även pilotprojekt, utveckling av policy, finansieringsmetoder etc. för att stimulere ren energi. The Clean Energy Financing Partnership Facility (CEFPF) was established in 2007 to help improve energy security in Developing Member Countries (DMCs) and decrease the rate of climate change. It will do this by financing the deployment of new, more efficient and less polluting supply and end-use technologies, through either grant or non-grant resources. The CEFPF is composed of the Clean Energy Fund (CEF), the Asian Clean Energy Fund (ACEF), the Carbon Capture and Storage Fund (CCSF) and the Canadian Climate Fund for the Private Sector in Asia (CFPS). Sweden ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Swedish International Development Cooperation Agency ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 55000000 0 0 55000000 55000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 55000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51020107-5102010703 Sweden Clean Energy Fund is part of ADB Clean Energy Financing Partnership Facility. Main objective to finance projects in clean energy, major demonstration projects, policy development and mode of fundings. CEFs huvudsakliga mål är att finansiera projekt inom "ren Energi", dvs. förnybart, energieff, och tillgång till energi. Fonden finansierar även pilotprojekt, utveckling av policy, finansieringsmetoder etc. för att stimulere ren energi. The Clean Energy Financing Partnership Facility (CEFPF) was established in 2007 to help improve energy security in Developing Member Countries (DMCs) and decrease the rate of climate change. It will do this by financing the deployment of new, more efficient and less polluting supply and end-use technologies, through either grant or non-grant resources. The CEFPF is composed of the Clean Energy Fund (CEF), the Asian Clean Energy Fund (ACEF), the Carbon Capture and Storage Fund (CCSF) and the Canadian Climate Fund for the Private Sector in Asia (CFPS). Sweden ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Swedish International Development Cooperation Agency ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 0 0 0 15000000 0 0 15000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank 15000000 ADB/ADB-Clean Energy Fund/Asian Development Bank Regional Asia and Oceania 2022-2026 Regionalt Asien och Oceanien 2022-2026 Greater gender equality, including reduced gender-based violence and greater economic empowerment for women Ökad jämställdhet, inklusive minskat könsrelaterat våld samt stärkt ekonomisk egenmakt Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved adaptability and strengthened resilience to climate change and environmental and natural disasters Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced climate impact, with a focus on increased access to renewable energy and higher energy efficiency Minskad klimatpåverkan, med fokus på ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51020143 Sweden SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional Media and free flow of information Administrative costs (non-sector allocable) Government & Civil Society-general Administrative Costs of Donors SE-0-SE-6-51020143-5102014301 Sweden SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. Sweden SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance Swedish International Development Cooperation Agency SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2475000 2500000 1100000 0 -925000 1100000 2500000 2475000 925000 6075000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 2475000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 2500000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 1100000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance SE-0-SE-6-51020143-5102014302 Sweden SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. Sweden SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance Swedish International Development Cooperation Agency SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 925000 2705000 975000 0 0 1000000 1705000 0 300000 0 925000 0 0 -305919 0 0 675000 -69008 4605000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 925000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 1705000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 1000000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 300000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance 675000 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance -69007.5 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance -305919.33 SEAPA/Association of Southeast Asian Press Alliance Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51020143-5102014304 Sweden SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. SEAPA's project strategy 2013-2016 will focus on four program areas including 1) improved awareness of safety of journalists 2) better practice of professional and ethical standards within media 3) improved legal environment in promoting and protecting the media and 4) increased effectiveness of organization. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 317695 174099 115728 0 2719 317695 55652 0 491794 Sida administrative activity implemented by procured partner 317694.73 Sida administrative activity implemented by procured partner 2718.5 Sida administrative activity implemented by procured partner 115728.42 Sida administrative activity implemented by procured partner 55651.5 Sida administrative activity implemented by procured partner Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51020162 Sweden RWI Regional Asia program on Human Rights and Sustanable Development 2017-2021 aims at strengthening the capacity and knowledge of regional and national actors. RWI has applied to Sida for 75 million SEK to carry out the "RWI Regional Asia programme on human rights and sustainable development 2017-2021". The intervention aims at: 1. Clarifying the linkages and application in the region and influencing policy and legal development through strengthening knowledge on the connections between human rights, gender equality and environment. Regional research, regional thematic studies and support to acadmic education in the field of human rights and environment will be the main activities here. 2. Strengthening multisector synergies, pursuing inclusive and rights-based action towards Agenda 2030 Exampls of activities are annual comprehensive blended learning courses, tailor-made courses to regional stakeholders from different sectors on human rights based approaches and linkages between human rights, gender equality, environment and sustainable development, as well as supporting regional, national and local multi-sectorial SDG processes with human rights indicators. 3. Promoting fair and efficient justice, including in relation to the environment and for cross-border human rights violations. This will be done through i.e. human rights capacity development for judges/judicial actors across the region, high-level NHRI meetings to further develop regional frameworks for addressing cross-boundary human rights protection issues, engagement with the ASEAN Intergovernmental Commission on Human Rights in key areas of the Commission's mandate, etc. Insatsen syftar till att bidra till implementeringen av regeringens strategi för regionalt utvecklingssamarbete i Asien och Oceaninen 2017-2021 som har som mål har som mål att bidra till ökad regional integration och samarbete för hållbar utveckling. Syftet med strategin är att stärka regionala aktörers förmåga att arbeta med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter inom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet respektive miljö och klimat på ett ömsesidigt förstärkande sett. Det föreslagna stödet till Raoul Wallenberg Institutets regionala program för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling syftar till att bidra till en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i Asien genom att bidra till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Program som bygger på tre huvudkomponenter: 1.Att stärka kunskapen om samarbandet mellan mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö och tydligöra dessa samband och därigenom bidra till att påverka lagstiftning, policy och rättskipning i regionen. Det kommer ske genom forskning, utbildning och regionalt akademiskt utbyte. 2.Stärka synergier och samverkan mellan olika sektorer och aktörer i syfte att bygga broar mellan olika kunskapsområden som miljö och mänskliga rättigheter och därigenom bidra till en effektivare implementering av Agenda 2030. 3.Att bidra till att främja ökad tillgång till rättvisa för marginaliserade grupper i relation till miljö och mänskliga rättigheter för gränsöverskridande kränkningar begångna av icke-statliga aktörer. Det första året planeras som ett pilot år där RWI planerar att starta upp verksamheten genom att påbörja forskning och utbildningsaktiviteter men också på att utveckla och formalisera sektorövergripande samarbeten. Under pilotåret ska RWI färdigställa ett konsoliderat program med budget för 2018-2021 och utveckla ett fullständigt resultatramverk och göra en fullständig riskbedömning och ta fram en plan för hur dessa risker ska hanteras. Sida ska godkänna dessa dokument innan ytterligare medel betalas ut. Sida gör bedömningen att insatsen är relevant och att RWI och det planerade regionala programmet har goda förutsättningar att bidra till målen i den i ovan nämnda strategin. The intervention overarching intention is to contribute to a just, inclusive and sustainable development in Asia, through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The resultsframwork was revised in late 2019 after a mid-term review was carried out.  The overall problems that RWI has identified that the Regional Asia Program shall address are the following: 1. Lack of knowledge of linkages between human rights, gender equality and environment between and among actors, and lack of connected, qualitative and locally grounded, problem analyses required for such policies. 2. Insufficient collaboration and joint vision between different actors and sectors, which impedes synergies and efficiency in action which are preconditions for progress, including towards Agenda 2030 targets. 3. Gaps in accountability and access to justice on equal terms for all, including insufficient mechanisms for addressing extraterritorial and corporate harm. The Theory of Change for the programme is based on the assumption that addressing the problems mentioned above will achieve the overall objective of the programme to contribute to just, inclusive and sustainable development in the region through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The intervention aims to strengthen knowledge regarding the connection between human rights, gender equality and the Environment with the aim to clarify the linkages and to contribute to improved policy and legal development. RWI has developed the following implementation strategies: Strategy 1: Strengthening KNOWLEDGE on the connections between human rights, gender equality and environment in the region, aiming to clarify context specific challenges and opportunities and to inform and influence policy, practice and discourse. Strategy 2: Strengthening multi-sector SYNERGIES, pursuing constructive collaboration and efficient inclusive and rights-based action towards SDG targets, building bridges and offering platforms for mutual exchange. Strategy 3: Promoting ACCOUNTABILITY in relation to programme topics for all in society, including for cross-border violations and actions of private actors, and adequate measures for marginalised and discriminated groups. Change is thought to happen when the three strategies each corresponding to one of the key problems, and contributing also to the programme at large, where each strategy builds and depends on and the results of others to the extent relevant and possible.           Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional Legal and judicial development Government & Civil Society-general The RAPP1 implemented through 2017 2024 has achieved some key impacts across four thematic outcomes: i) Increased capacities among targeted academic institutions in the Asia-Pacific region to mainstream human rights and gender-based approaches to displacement in the context of disasters and climate change (referred to as disaster, climate change and human mobility) ii) Improved local stakeholders capacities and collaborations to promote environment related human rights, gender equality and the SDGs (referred to as localising human rights and the sustainable development goals) iii) Strengthened and expanded knowledge bases on human rights, gender equality, and the environment for relevant coalitions, networks and collaborations (referred to as human rights and the environment) iv) Increased public discourse about the interlinkages between human rights, gender equality, and the environment (referred to as public discourse on human rights and the environment). The accumulated results are: 1. RAPP1s expanding academic capacities showcased how RWIs commitment to academic development has enriched the academic landscape through collaborative research endeavours and outputs. It highlighted the expansion of the research initiative the establishment of the Asia Pacific Academic Networks on Disaster Displacement (APANDD) and formal collaborations with esteemed universities and academic institutions and publications to enhance its reach and impact such as the edited volume Climate-related Human Mobility in Asia and the Pacific: Interdisciplinary Rights-based Approach (2024) published by Springer which provides an interdisciplinary and rights-based perspective on climate-related mobility. Important input to global and national policy making processes were provided to UN Special Rapporteurs on Climate Change, and HRs and Internally Displaced Persons, the Right to Adequate Housing as well as the UN General Assembly High-level Panel on Internal Displacement. 2. RWI has had an impact on improving local stakeholders capacities and collaborations to promote human rights, gender equality, and the SDGs and advocate to influence policy makers and local actors through a series of knowledge products on Localising Human Rights in the Context of SDGs, which is considered having catalysed positive changes at the local level. 3. RAPP1 has had impacts in strengthening the knowledge bases for relevant coalitions, networks and collaborations through a series of published research products. These publications concern the human right to a healthy environment in Southeast Asia with local researchers from 6 ASEAN member states which has been referenced as a roadmap for future research and by UNESCAP technical report and recommendations to strengthen environmental impact assessment procedures in ASEAN and will subsequently inform the current drafting process of the ASEAN Environmental Rights Declaration. 4. RAPP1 has also employed diverse methods to catalyse public conversations, ranging from initial impactful research collaboration and influential publications to proactive involvement in shaping discussions within conferences as well as raising awareness about the interconnections between human rights, gender equality, climate change, and environmental sustainability. These impacts were measured through (program internal assessment based on survey participated by 54 RAPP stakeholders): - Enhanced Understanding and Capacity, with 98 percent of the respondents reported the significant contributions that RAPP made to their understanding of the interconnections between human rights and various sectors and that RWIs programme is highly relevant to their jobs or professional roles. - Influence on Policy Dynamics, with 76.4 percent of respondents agreed that the RAPP directly influenced the development or implementation of their organisations strategic plans. - Increased Public Discourse and Dissemination of Knowledge, 98 percent of respondents agreed that the Programme encouraged dissemination of human rights discourse and societal issues and 74.5 percent of respondents stated they had actively contributed to the dissemination of discourse related to human rights and disaster displacement, the SDGs, judicial processes, responsible business, and the environment. - Strengthened Local Stakeholder Capacities and Collaboration, with 93 percent of respondents affirmed their ability to effectively translate the knowledge acquired during the Programme into tangible actions and 84 percent of the respondents successfully formed collaborations with other individuals or organisations through participating in RWIs programme and joint publication and research as well as other joint activities/events. Overall, throughout the 7year programme, RAPP1 engaged 4,093 participants in a series of activities organized through regional forums, training courses and workshops, regional policy dialogues and meetings, research collaboration and production as well as knowledge dissemination. Amongst the participants, 1764 were women, 1622 were men, 2 were nonbinary people and 705 were N/A gender. Based on the type of events, RAPP1 engaged 1496 participants through workshops, 344 through trainings, 36 in roundtable discussions, 170 in meetings, 184 in general lectures, 1731 in discussions and 132 through other types of events. The RAPP1 participants represented 39 countries from around the world, with 90 percent of participants identifying themselves as nationals of a Southeast Asian country, whilst 4 percent and 0.5 percent were from South Asia and the Pacific, respectively. More specifically, RAPPs activities have engaged 3693 participants from Southeast Asia, 164 from South Asia, 13 from Northeast Asia, 27 from Pacific Islands and the rest were from Africa, North America, Europe, Australia, and others. Of top 5 countries, 2,761 participants were from Indonesia, 556 from Malaysia, 162 from the Philippines, 130 from Thailand, and 45 from India. Of those total numbers of RAPPs engaged stakeholders across four outcome areas, 1305 were from academia, 1247 were from governments, 86 were from international organisations, 304 were from NGOs, 542 were from private sector institutions, and other types of stakeholders were 582 persons. The majority of RAPP1 participants were researchers, journalists, ASEAN Youth Forum, National HRs Institutes, policy makers, local governments officials, judicial authorities, and right holders. More than 5 international forums and hybrid events aimed at enhancing stakeholder engagement were organised. Some highlights included sessions at the annual World Human Rights Cities Forum in South Korea, Indonesia's Human Rights Festival, Regional Dialogue on Human Rights and Local Governance in the Philippines, and the 3rd EUASEAN CSOs Forum in Brussels. Through applied research and cuttingedge capacity building activities on the interlinkages between human rights and sustainable development, RAPP1 has transformed individual mindsets at both national and regional levels in the form of perceptions of human rights, gender norms and inclusive leadership. This has led to new policies and models for incorporating human rights and gender equality in climate change and environmental protection contexts, as well as a cadre of champions within the different institutions. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51020162-5102016201 Sweden RWI Regional Asia program on Human Rights and Sustanable Development 2017-2021 aims at strengthening the capacity and knowledge of regional and national actors. RWI has applied to Sida for 75 million SEK to carry out the "RWI Regional Asia programme on human rights and sustainable development 2017-2021". The intervention aims at: 1. Clarifying the linkages and application in the region and influencing policy and legal development through strengthening knowledge on the connections between human rights, gender equality and environment. Regional research, regional thematic studies and support to acadmic education in the field of human rights and environment will be the main activities here. 2. Strengthening multisector synergies, pursuing inclusive and rights-based action towards Agenda 2030 Exampls of activities are annual comprehensive blended learning courses, tailor-made courses to regional stakeholders from different sectors on human rights based approaches and linkages between human rights, gender equality, environment and sustainable development, as well as supporting regional, national and local multi-sectorial SDG processes with human rights indicators. 3. Promoting fair and efficient justice, including in relation to the environment and for cross-border human rights violations. This will be done through i.e. human rights capacity development for judges/judicial actors across the region, high-level NHRI meetings to further develop regional frameworks for addressing cross-boundary human rights protection issues, engagement with the ASEAN Intergovernmental Commission on Human Rights in key areas of the Commission's mandate, etc. Insatsen syftar till att bidra till implementeringen av regeringens strategi för regionalt utvecklingssamarbete i Asien och Oceaninen 2017-2021 som har som mål har som mål att bidra till ökad regional integration och samarbete för hållbar utveckling. Syftet med strategin är att stärka regionala aktörers förmåga att arbeta med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter inom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet respektive miljö och klimat på ett ömsesidigt förstärkande sett. Det föreslagna stödet till Raoul Wallenberg Institutets regionala program för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling syftar till att bidra till en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i Asien genom att bidra till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Program som bygger på tre huvudkomponenter: 1.Att stärka kunskapen om samarbandet mellan mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö och tydligöra dessa samband och därigenom bidra till att påverka lagstiftning, policy och rättskipning i regionen. Det kommer ske genom forskning, utbildning och regionalt akademiskt utbyte. 2.Stärka synergier och samverkan mellan olika sektorer och aktörer i syfte att bygga broar mellan olika kunskapsområden som miljö och mänskliga rättigheter och därigenom bidra till en effektivare implementering av Agenda 2030. 3.Att bidra till att främja ökad tillgång till rättvisa för marginaliserade grupper i relation till miljö och mänskliga rättigheter för gränsöverskridande kränkningar begångna av icke-statliga aktörer. Det första året planeras som ett pilot år där RWI planerar att starta upp verksamheten genom att påbörja forskning och utbildningsaktiviteter men också på att utveckla och formalisera sektorövergripande samarbeten. Under pilotåret ska RWI färdigställa ett konsoliderat program med budget för 2018-2021 och utveckla ett fullständigt resultatramverk och göra en fullständig riskbedömning och ta fram en plan för hur dessa risker ska hanteras. Sida ska godkänna dessa dokument innan ytterligare medel betalas ut. Sida gör bedömningen att insatsen är relevant och att RWI och det planerade regionala programmet har goda förutsättningar att bidra till målen i den i ovan nämnda strategin. The intervention overarching intention is to contribute to a just, inclusive and sustainable development in Asia, through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The resultsframwork was revised in late 2019 after a mid-term review was carried out.  The overall problems that RWI has identified that the Regional Asia Program shall address are the following: 1. Lack of knowledge of linkages between human rights, gender equality and environment between and among actors, and lack of connected, qualitative and locally grounded, problem analyses required for such policies. 2. Insufficient collaboration and joint vision between different actors and sectors, which impedes synergies and efficiency in action which are preconditions for progress, including towards Agenda 2030 targets. 3. Gaps in accountability and access to justice on equal terms for all, including insufficient mechanisms for addressing extraterritorial and corporate harm. The Theory of Change for the programme is based on the assumption that addressing the problems mentioned above will achieve the overall objective of the programme to contribute to just, inclusive and sustainable development in the region through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The intervention aims to strengthen knowledge regarding the connection between human rights, gender equality and the Environment with the aim to clarify the linkages and to contribute to improved policy and legal development. RWI has developed the following implementation strategies: Strategy 1: Strengthening KNOWLEDGE on the connections between human rights, gender equality and environment in the region, aiming to clarify context specific challenges and opportunities and to inform and influence policy, practice and discourse. Strategy 2: Strengthening multi-sector SYNERGIES, pursuing constructive collaboration and efficient inclusive and rights-based action towards SDG targets, building bridges and offering platforms for mutual exchange. Strategy 3: Promoting ACCOUNTABILITY in relation to programme topics for all in society, including for cross-border violations and actions of private actors, and adequate measures for marginalised and discriminated groups. Change is thought to happen when the three strategies each corresponding to one of the key problems, and contributing also to the programme at large, where each strategy builds and depends on and the results of others to the extent relevant and possible.           Sweden Raoul Wallenberg Institute Swedish International Development Cooperation Agency Raoul Wallenberg Institute 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 12661014 15000000 14500000 16478444 16360542 10000000 0 0 10000000 0 0 0 12661014 0 10000000 6500000 8000000 -10000000 8000000 10000000 0 -5000000 10000000 0 -10000000 0.0000000005 0 0 0 0 6360542 0 8478444 0 0 0 75000000 Raoul Wallenberg Institute 12661014 Raoul Wallenberg Institute 10000000 Raoul Wallenberg Institute 5000000 Raoul Wallenberg Institute 8000000 Raoul Wallenberg Institute 6500000 Raoul Wallenberg Institute 8000000 Raoul Wallenberg Institute 8478444 Raoul Wallenberg Institute 10000000 Raoul Wallenberg Institute 6360542 Raoul Wallenberg Institute Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51020162-5102016204 Sweden RWI Regional Asia program on Human Rights and Sustanable Development 2017-2021 aims at strengthening the capacity and knowledge of regional and national actors. RWI has applied to Sida for 75 million SEK to carry out the "RWI Regional Asia programme on human rights and sustainable development 2017-2021". The intervention aims at: 1. Clarifying the linkages and application in the region and influencing policy and legal development through strengthening knowledge on the connections between human rights, gender equality and environment. Regional research, regional thematic studies and support to acadmic education in the field of human rights and environment will be the main activities here. 2. Strengthening multisector synergies, pursuing inclusive and rights-based action towards Agenda 2030 Exampls of activities are annual comprehensive blended learning courses, tailor-made courses to regional stakeholders from different sectors on human rights based approaches and linkages between human rights, gender equality, environment and sustainable development, as well as supporting regional, national and local multi-sectorial SDG processes with human rights indicators. 3. Promoting fair and efficient justice, including in relation to the environment and for cross-border human rights violations. This will be done through i.e. human rights capacity development for judges/judicial actors across the region, high-level NHRI meetings to further develop regional frameworks for addressing cross-boundary human rights protection issues, engagement with the ASEAN Intergovernmental Commission on Human Rights in key areas of the Commission's mandate, etc. Insatsen syftar till att bidra till implementeringen av regeringens strategi för regionalt utvecklingssamarbete i Asien och Oceaninen 2017-2021 som har som mål har som mål att bidra till ökad regional integration och samarbete för hållbar utveckling. Syftet med strategin är att stärka regionala aktörers förmåga att arbeta med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter inom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet respektive miljö och klimat på ett ömsesidigt förstärkande sett. Det föreslagna stödet till Raoul Wallenberg Institutets regionala program för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling syftar till att bidra till en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i Asien genom att bidra till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Program som bygger på tre huvudkomponenter: 1.Att stärka kunskapen om samarbandet mellan mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö och tydligöra dessa samband och därigenom bidra till att påverka lagstiftning, policy och rättskipning i regionen. Det kommer ske genom forskning, utbildning och regionalt akademiskt utbyte. 2.Stärka synergier och samverkan mellan olika sektorer och aktörer i syfte att bygga broar mellan olika kunskapsområden som miljö och mänskliga rättigheter och därigenom bidra till en effektivare implementering av Agenda 2030. 3.Att bidra till att främja ökad tillgång till rättvisa för marginaliserade grupper i relation till miljö och mänskliga rättigheter för gränsöverskridande kränkningar begångna av icke-statliga aktörer. Det första året planeras som ett pilot år där RWI planerar att starta upp verksamheten genom att påbörja forskning och utbildningsaktiviteter men också på att utveckla och formalisera sektorövergripande samarbeten. Under pilotåret ska RWI färdigställa ett konsoliderat program med budget för 2018-2021 och utveckla ett fullständigt resultatramverk och göra en fullständig riskbedömning och ta fram en plan för hur dessa risker ska hanteras. Sida ska godkänna dessa dokument innan ytterligare medel betalas ut. Sida gör bedömningen att insatsen är relevant och att RWI och det planerade regionala programmet har goda förutsättningar att bidra till målen i den i ovan nämnda strategin. The intervention overarching intention is to contribute to a just, inclusive and sustainable development in Asia, through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The resultsframwork was revised in late 2019 after a mid-term review was carried out.  The overall problems that RWI has identified that the Regional Asia Program shall address are the following: 1. Lack of knowledge of linkages between human rights, gender equality and environment between and among actors, and lack of connected, qualitative and locally grounded, problem analyses required for such policies. 2. Insufficient collaboration and joint vision between different actors and sectors, which impedes synergies and efficiency in action which are preconditions for progress, including towards Agenda 2030 targets. 3. Gaps in accountability and access to justice on equal terms for all, including insufficient mechanisms for addressing extraterritorial and corporate harm. The Theory of Change for the programme is based on the assumption that addressing the problems mentioned above will achieve the overall objective of the programme to contribute to just, inclusive and sustainable development in the region through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The intervention aims to strengthen knowledge regarding the connection between human rights, gender equality and the Environment with the aim to clarify the linkages and to contribute to improved policy and legal development. RWI has developed the following implementation strategies: Strategy 1: Strengthening KNOWLEDGE on the connections between human rights, gender equality and environment in the region, aiming to clarify context specific challenges and opportunities and to inform and influence policy, practice and discourse. Strategy 2: Strengthening multi-sector SYNERGIES, pursuing constructive collaboration and efficient inclusive and rights-based action towards SDG targets, building bridges and offering platforms for mutual exchange. Strategy 3: Promoting ACCOUNTABILITY in relation to programme topics for all in society, including for cross-border violations and actions of private actors, and adequate measures for marginalised and discriminated groups. Change is thought to happen when the three strategies each corresponding to one of the key problems, and contributing also to the programme at large, where each strategy builds and depends on and the results of others to the extent relevant and possible.           Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency BDO Llp 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 137450 137450 137450 BDO Llp 137450 BDO Llp Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51020162-5102016205 Sweden RWI Regional Asia program on Human Rights and Sustanable Development 2017-2021 aims at strengthening the capacity and knowledge of regional and national actors. RWI has applied to Sida for 75 million SEK to carry out the "RWI Regional Asia programme on human rights and sustainable development 2017-2021". The intervention aims at: 1. Clarifying the linkages and application in the region and influencing policy and legal development through strengthening knowledge on the connections between human rights, gender equality and environment. Regional research, regional thematic studies and support to acadmic education in the field of human rights and environment will be the main activities here. 2. Strengthening multisector synergies, pursuing inclusive and rights-based action towards Agenda 2030 Exampls of activities are annual comprehensive blended learning courses, tailor-made courses to regional stakeholders from different sectors on human rights based approaches and linkages between human rights, gender equality, environment and sustainable development, as well as supporting regional, national and local multi-sectorial SDG processes with human rights indicators. 3. Promoting fair and efficient justice, including in relation to the environment and for cross-border human rights violations. This will be done through i.e. human rights capacity development for judges/judicial actors across the region, high-level NHRI meetings to further develop regional frameworks for addressing cross-boundary human rights protection issues, engagement with the ASEAN Intergovernmental Commission on Human Rights in key areas of the Commission's mandate, etc. Insatsen syftar till att bidra till implementeringen av regeringens strategi för regionalt utvecklingssamarbete i Asien och Oceaninen 2017-2021 som har som mål har som mål att bidra till ökad regional integration och samarbete för hållbar utveckling. Syftet med strategin är att stärka regionala aktörers förmåga att arbeta med gränsöverskridande utmaningar och möjligheter inom mänskliga rättigheter, demokrati, jämställdhet respektive miljö och klimat på ett ömsesidigt förstärkande sett. Det föreslagna stödet till Raoul Wallenberg Institutets regionala program för mänskliga rättigheter och hållbar utveckling syftar till att bidra till en rättvis, inkluderande och hållbar utveckling i Asien genom att bidra till att stärka skyddet för mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö. Program som bygger på tre huvudkomponenter: 1.Att stärka kunskapen om samarbandet mellan mänskliga rättigheter, jämställdhet och miljö och tydligöra dessa samband och därigenom bidra till att påverka lagstiftning, policy och rättskipning i regionen. Det kommer ske genom forskning, utbildning och regionalt akademiskt utbyte. 2.Stärka synergier och samverkan mellan olika sektorer och aktörer i syfte att bygga broar mellan olika kunskapsområden som miljö och mänskliga rättigheter och därigenom bidra till en effektivare implementering av Agenda 2030. 3.Att bidra till att främja ökad tillgång till rättvisa för marginaliserade grupper i relation till miljö och mänskliga rättigheter för gränsöverskridande kränkningar begångna av icke-statliga aktörer. Det första året planeras som ett pilot år där RWI planerar att starta upp verksamheten genom att påbörja forskning och utbildningsaktiviteter men också på att utveckla och formalisera sektorövergripande samarbeten. Under pilotåret ska RWI färdigställa ett konsoliderat program med budget för 2018-2021 och utveckla ett fullständigt resultatramverk och göra en fullständig riskbedömning och ta fram en plan för hur dessa risker ska hanteras. Sida ska godkänna dessa dokument innan ytterligare medel betalas ut. Sida gör bedömningen att insatsen är relevant och att RWI och det planerade regionala programmet har goda förutsättningar att bidra till målen i den i ovan nämnda strategin. The intervention overarching intention is to contribute to a just, inclusive and sustainable development in Asia, through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The resultsframwork was revised in late 2019 after a mid-term review was carried out.  The overall problems that RWI has identified that the Regional Asia Program shall address are the following: 1. Lack of knowledge of linkages between human rights, gender equality and environment between and among actors, and lack of connected, qualitative and locally grounded, problem analyses required for such policies. 2. Insufficient collaboration and joint vision between different actors and sectors, which impedes synergies and efficiency in action which are preconditions for progress, including towards Agenda 2030 targets. 3. Gaps in accountability and access to justice on equal terms for all, including insufficient mechanisms for addressing extraterritorial and corporate harm. The Theory of Change for the programme is based on the assumption that addressing the problems mentioned above will achieve the overall objective of the programme to contribute to just, inclusive and sustainable development in the region through mutually reinforcing protection of human rights, gender equality and the environment. The intervention aims to strengthen knowledge regarding the connection between human rights, gender equality and the Environment with the aim to clarify the linkages and to contribute to improved policy and legal development. RWI has developed the following implementation strategies: Strategy 1: Strengthening KNOWLEDGE on the connections between human rights, gender equality and environment in the region, aiming to clarify context specific challenges and opportunities and to inform and influence policy, practice and discourse. Strategy 2: Strengthening multi-sector SYNERGIES, pursuing constructive collaboration and efficient inclusive and rights-based action towards SDG targets, building bridges and offering platforms for mutual exchange. Strategy 3: Promoting ACCOUNTABILITY in relation to programme topics for all in society, including for cross-border violations and actions of private actors, and adequate measures for marginalised and discriminated groups. Change is thought to happen when the three strategies each corresponding to one of the key problems, and contributing also to the programme at large, where each strategy builds and depends on and the results of others to the extent relevant and possible.           Sweden Raoul Wallenberg Institute Swedish International Development Cooperation Agency Raoul Wallenberg Institute 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 14687400 15000000 -1472500 7687400 0 0 0 0 0 0 8800000 0 6200000 0 7000000 0 0 0 0 -1472500 28214900 Raoul Wallenberg Institute 7687400 Raoul Wallenberg Institute 7000000 Raoul Wallenberg Institute 6200000 Raoul Wallenberg Institute 8800000 Raoul Wallenberg Institute -1472500 Raoul Wallenberg Institute Regional Asia and Oceania 2022-2026 Regionalt Asien och Oceanien 2022-2026 Improved conditions for democracy and increased respect for human rights and the rule of law Stärkta förutsättningar för demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved capacity to deal with migration in a way that safeguards the rights of refugees, internally displaced persons and migrants, and contributes to development. Stärkt förmåga att hantera migration på ett sätt som säkrar flyktingars, internflyktingars och migranters rättigheter, och som bidrar till utveckling Strengthening synergies between aid and migration policies Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken Improved conditions for sustainable management and sustainable use of natural resources, with a focus on increased protection, conservation and restoration of biodiversity and its ecosystem services Stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, med fokus på ökat skydd, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och dess ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved adaptability and strengthened resilience to climate change and environmental and natural disasters Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51030012 Sweden Strengthening peace and security in conflict- and post-conflict countries in Africa; regional approaches to the Great Lakes and West Africa. Work implemented in eight countries in the two regions. Specific obj. deepen analysis and strategic developmend of selected actors on peace and security issues. Mentor selected org. and thirdly to strengthen capacity to measure results. Freds - och säkerhetsinsats i konflikt och postkonfliktområden i Afrika. Regional infallsvinkel till situationen i Stora Sjö och Västafrikaområdena. Arbetar i åtta länder i de två regionerna. Syfte: Fördjupa analys och strategisk utveckling hos utvalda samarbetspartners kring fred och säkerhet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security General question: Results related to the intended outcome 2014Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: With this programme funding, SfCG has been able to provide guidance and capacity building to the eight country programmes, enabling them to enagage in strategic reflection exercises, learning and exchanges, and cross-fertilization missions. It has supported the country programmes and local partners to develop conflict sensitive programme strategies. Though Sida granted no-cost extension of the programme until 31 July 2015, SfCG did not implement activities after 31 December 2014 and all transfers from Sida made in 2015 actually correspond to 2014 activities or closeout costs that were invoiced late. So there were no activities implemented in 2015, and as a result, the 2014 narrative report is the final project report and this result register caputures results acheived until 2014. With a view to deepening the analysis and strategic development of selected actors on peace and security, it has engaged various stakeholders including state structures, CSOs, ex-combatants, armed forces, women and youth associations, and media institutions, which facilitated the integration of an ever-increasing diversity of voices in the local conflict transformation processes in the target countries. With this support, local partner organizations are increasingly integrating conflict analysis and critical strategic development of programmes/projects in their area of work with better context analysis and data-driven approaches to the design, monitoring and evaluation of projects. They have been capacitated through various trainings, strategic meetings, and partnership building and networking. The intevention has also supported local partner organizations through collaborative development of tools and approaches to analyse and respond to conflict and manage programmes more effectively. A large variety of new tools have been generated and field tested from the experience of the country programmes and local partners with consultations of large group of stakeholders. Moreover, various activities have been implemented to build the capacity of the local parnters to effectively utilize the tools. The tools assist partners for strategic reflection and programme design on peacebuilding and also provide concrete guidance on navigating specific challenges, such as elections. Since SfCG is an open source organization, the tools were reproduced and shared with the largest set of beneficiaries. Besides, a series of capacity building initiatives in design, monitoring and evaluation have been conducted in order to strengthen the capacity of targeted partners to measure and reflect on the effectiveness of the results of their activities. With the objective of reinforcing SFCG and partners’ capacity to engage more strategically on emerging peace and conflict issues on the African continent, SFCG has been able to reflect on and assess emerging conflict dynamics, mobilize resources and staff to respond, and set up sustainable and relevant programming. Key achievements include the establishment of country programs in Central African Republic and South Sudan in response to the spiraling violence in those countries by working on grassroot reconciliation and violence prevention initiatives and building trust among communities; rapid mobilization to respond to the Ebola outbreak through media sensitization; the development of elections programming in anticipation of a series of electoral exercises in conflict-sensitive countries in 2015; and impelmentation of activities responding to increased activity by Boko Haram in northern Nigeria; and the continued implementation of cross-border programming. Furthermore, the Sida support had also contributed to the core funding of SfCG activities in sub-saharan Africa. The intervention have strengthened the foundation of SfCG's work in west Africa and the Great Lakes region, ensuring that the efforts to strengthen peace and security were rooted in strong conflcit and context analysis. SFCG has expanded its programming in Sub-Saharan Africa significantly. This has included the development of new country programs, new project start-up, strategy development, partner development and targeted responses to crisis situations. To manage these new initiatives, SFCG has expanded its Africa support team to meet the needs of its diverse programs. SFCG has committed to strengthening its institutional support and management systems to build the capacityof both its staff and its partners. This has the long-term goal of strengthening organizational capacity in the field of conflict transformation and peacebuilding. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51030012-5103001201 Sweden Strengthening peace and security in conflict- and post-conflict countries in Africa; regional approaches to the Great Lakes and West Africa. Work implemented in eight countries in the two regions. Specific obj. deepen analysis and strategic developmend of selected actors on peace and security issues. Mentor selected org. and thirdly to strengthen capacity to measure results. Freds - och säkerhetsinsats i konflikt och postkonfliktområden i Afrika. Regional infallsvinkel till situationen i Stora Sjö och Västafrikaområdena. Arbetar i åtta länder i de två regionerna. Syfte: Fördjupa analys och strategisk utveckling hos utvalda samarbetspartners kring fred och säkerhet. Sweden Search for Common Ground Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 0 4500000 0 3000000 1500000 -1481889 4500000 1500000 0 0 5000000 3000000 -1481889 -1481889 1481889 12518111 International NGO 5000000 International NGO 4500000 International NGO 3000000 International NGO 1500000 International NGO -1481889 International NGO SE-0-SE-6-51030012-5103001202 Sweden Strengthening peace and security in conflict- and post-conflict countries in Africa; regional approaches to the Great Lakes and West Africa. Work implemented in eight countries in the two regions. Specific obj. deepen analysis and strategic developmend of selected actors on peace and security issues. Mentor selected org. and thirdly to strengthen capacity to measure results. Freds - och säkerhetsinsats i konflikt och postkonfliktområden i Afrika. Regional infallsvinkel till situationen i Stora Sjö och Västafrikaområdena. Arbetar i åtta länder i de två regionerna. Syfte: Fördjupa analys och strategisk utveckling hos utvalda samarbetspartners kring fred och säkerhet. Sweden Search for Common Ground Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 379999 0 379999 379999 International NGO 379999 International NGO 0 International NGO SE-0-SE-6-51030012-5103001203 Sweden Strengthening peace and security in conflict- and post-conflict countries in Africa; regional approaches to the Great Lakes and West Africa. Work implemented in eight countries in the two regions. Specific obj. deepen analysis and strategic developmend of selected actors on peace and security issues. Mentor selected org. and thirdly to strengthen capacity to measure results. Freds - och säkerhetsinsats i konflikt och postkonfliktområden i Afrika. Regional infallsvinkel till situationen i Stora Sjö och Västafrikaområdena. Arbetar i åtta länder i de två regionerna. Syfte: Fördjupa analys och strategisk utveckling hos utvalda samarbetspartners kring fred och säkerhet. Sweden Search for Common Ground Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 132839 345118 0 0 132839 345118 477957 International NGO 132838.83 International NGO 345117.92 International NGO SE-0-SE-6-51030019 Sweden Support to Life and Peace Institute's Peacebuilding Programmes 2010-2012. LPI works with civil society actors and help creates conflict transformation centres to analyse and manage complex conflict dynamics at different levels, as well as mobilising actors likely to play a positive and complementary role in their transformation/resolution. Stöd till Life and Peace Institute's Peacebuilding program 2010-2012. LPI jobbar med civilsamhället och hjälper konfliktcenter att analysera och hantera komplexa konfliktdynamiker på olika nivåer, samt mobilisering av aktörer som kan komma att ha positiv inverkan i deras transformationsarbete. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security SE-0-SE-6-51030019-5103001901 Sweden Support to Life and Peace Institute's Peacebuilding Programmes 2010-2012. LPI works with civil society actors and help creates conflict transformation centres to analyse and manage complex conflict dynamics at different levels, as well as mobilising actors likely to play a positive and complementary role in their transformation/resolution. Stöd till Life and Peace Institute's Peacebuilding program 2010-2012. LPI jobbar med civilsamhället och hjälper konfliktcenter att analysera och hantera komplexa konfliktdynamiker på olika nivåer, samt mobilisering av aktörer som kan komma att ha positiv inverkan i deras transformationsarbete. Sweden Life and Peace Institute Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 7512000 6510000 5078000 0 2778000 2778000 2775000 19100000 Donor Country NGO 2775000 Donor Country NGO 3028000 Donor Country NGO -250000 Donor Country NGO 2778000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-51030019-5103001902 Sweden Support to Life and Peace Institute's Peacebuilding Programmes 2010-2012. LPI works with civil society actors and help creates conflict transformation centres to analyse and manage complex conflict dynamics at different levels, as well as mobilising actors likely to play a positive and complementary role in their transformation/resolution. Stöd till Life and Peace Institute's Peacebuilding program 2010-2012. LPI jobbar med civilsamhället och hjälper konfliktcenter att analysera och hantera komplexa konfliktdynamiker på olika nivåer, samt mobilisering av aktörer som kan komma att ha positiv inverkan i deras transformationsarbete. Sweden Life and Peace Institute Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -46591 2600000 2100000 2300000 2600000 Donor Country NGO 2100000 Donor Country NGO 2300000 Donor Country NGO -46591 Donor Country NGO SE-0-SE-6-51030019-5103001903 Sweden Support to Life and Peace Institute's Peacebuilding Programmes 2010-2012. LPI works with civil society actors and help creates conflict transformation centres to analyse and manage complex conflict dynamics at different levels, as well as mobilising actors likely to play a positive and complementary role in their transformation/resolution. Stöd till Life and Peace Institute's Peacebuilding program 2010-2012. LPI jobbar med civilsamhället och hjälper konfliktcenter att analysera och hantera komplexa konfliktdynamiker på olika nivåer, samt mobilisering av aktörer som kan komma att ha positiv inverkan i deras transformationsarbete. Sweden Life and Peace Institute Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2137000 1632000 -687914 1100000 Donor Country NGO 1037000 Donor Country NGO 1632000 Donor Country NGO -687914 Donor Country NGO SE-0-SE-6-51030024 Sweden The Regional Capacity Building Programme on Water Integrity in Sub-Saharan Africa will carry out trainings adapted to capacity needs, specific objectives and target groups. It will be implemented in three sub-regions in collaboration with regional organisations: SIWI responsible for implementation in East Africa together with Lake Victoria Basin; Cap-Net in Southern Africa together with Southern Afr Det regionala kapacitetsuppbyggnad program för vatten Integrity i Afrika söder om Sahara kommer att genomföra utbildningar anpassade till kapacitetsbehov, särskilda mål och målgrupper. Det kommer att genomföras i tre delregioner i samarbete med regionala organisationer: SIWI ansvarar för genomförandet i Östafrika tillsammans med Victoriasjön bassängen, Cap-Net i södra Afrika tillsa Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Anti-corruption organisations and institutions Environmental education/training Government & Civil Society-general General Environment Protection SE-0-SE-6-51030024-5103002401 Sweden The Regional Capacity Building Programme on Water Integrity in Sub-Saharan Africa will carry out trainings adapted to capacity needs, specific objectives and target groups. It will be implemented in three sub-regions in collaboration with regional organisations: SIWI responsible for implementation in East Africa together with Lake Victoria Basin; Cap-Net in Southern Africa together with Southern Afr Det regionala kapacitetsuppbyggnad program för vatten Integrity i Afrika söder om Sahara kommer att genomföra utbildningar anpassade till kapacitetsbehov, särskilda mål och målgrupper. Det kommer att genomföras i tre delregioner i samarbete med regionala organisationer: SIWI ansvarar för genomförandet i Östafrika tillsammans med Victoriasjön bassängen, Cap-Net i södra Afrika tillsa Sweden SIWI/Stockholm International Water Institute Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 800000 7500000 7600000 0 0 -340486 7500000 800000 -340486 7600000 0 15559514 International NGO 800000 International NGO 7500000 International NGO 7600000 International NGO -340486 International NGO SE-0-SE-6-51030024-5103002402 Sweden The Regional Capacity Building Programme on Water Integrity in Sub-Saharan Africa will carry out trainings adapted to capacity needs, specific objectives and target groups. It will be implemented in three sub-regions in collaboration with regional organisations: SIWI responsible for implementation in East Africa together with Lake Victoria Basin; Cap-Net in Southern Africa together with Southern Afr Det regionala kapacitetsuppbyggnad program för vatten Integrity i Afrika söder om Sahara kommer att genomföra utbildningar anpassade till kapacitetsbehov, särskilda mål och målgrupper. Det kommer att genomföras i tre delregioner i samarbete med regionala organisationer: SIWI ansvarar för genomförandet i Östafrika tillsammans med Victoriasjön bassängen, Cap-Net i södra Afrika tillsa Sweden SIWI/Stockholm International Water Institute Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 289599 289599 0 0 289599 International NGO 289599 International NGO SE-0-SE-6-51030024-5103002403 Sweden The Regional Capacity Building Programme on Water Integrity in Sub-Saharan Africa will carry out trainings adapted to capacity needs, specific objectives and target groups. It will be implemented in three sub-regions in collaboration with regional organisations: SIWI responsible for implementation in East Africa together with Lake Victoria Basin; Cap-Net in Southern Africa together with Southern Afr Det regionala kapacitetsuppbyggnad program för vatten Integrity i Afrika söder om Sahara kommer att genomföra utbildningar anpassade till kapacitetsbehov, särskilda mål och målgrupper. Det kommer att genomföras i tre delregioner i samarbete med regionala organisationer: SIWI ansvarar för genomförandet i Östafrika tillsammans med Victoriasjön bassängen, Cap-Net i södra Afrika tillsa Sweden SIWI/Stockholm International Water Institute Swedish International Development Cooperation Agency SIWI/Stockholm International Water Institute Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -70726 0 -70726.11 SIWI/Stockholm International Water Institute Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Enhanced capacity of civil society and media to work towards accountability and respect for human rights at regional level Stärkt kapacitet hos det civila samhället och media att verka för ansvarsutkrävande och respekt för mänskliga rättigheter på regional nivå Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51030027 Sweden Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Eastern Africa, regional Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security General question: Results related to the intended outcome 2016Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: There is a positive development in terms of the growing momentum among the member states to use IGAD as a vehicle for increased regional cooperation in the area of peace and security. There is widely held view that the most important asset of IGAD has been its ability to convene higher level political discussion on a very short notice to respond to crises. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51030027-5103002701 Sweden Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Sweden IGAD/Intergovernmental Authority on Development Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 5000000 5000000 0 5000000 0 5000000 0 10000000 Other multilateral institution 5000000 Other multilateral institution 5000000 Other multilateral institution SE-0-SE-6-51030027-5103002702 Sweden Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Sweden IGAD/Intergovernmental Authority on Development Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 5000000 5000000 Other multilateral institution 2500000 Other multilateral institution 2500000 Other multilateral institution SE-0-SE-6-51030027-5103002703 Sweden Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Support to IGAD through a JFA with DK and Netherlands, It combines previous supports to CEWARN and Liaison offices of IGAD in the Sudan and South Sudan. Sweden IGAD/Intergovernmental Authority on Development Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 4000000 4000000 4000000 Other multilateral institution 4000000 Other multilateral institution SE-0-SE-6-51040086 Sweden The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Burundi Congo (the Democratic Republic of the) Kenya Rwanda South Sudan Tanzania, United Republic of Uganda Eastern Africa, regional Reproductive health care STD control including HIV/AIDS Social mitigation of HIV/AIDS Basic health care Population statistics and data Population Policies/Programmes & Reproductive Health Other Social Infrastructure & Services Basic Health Objective 1: Harmonize and integrate SRHR/RMNCAH and HIV/AIDS Service Packages, Standards and Guidelines - The development of the EAC Health Sector Investment Priorities Framework (2018-2028), which is considered the blueprint for the development and strengthening of domestic health sectors in EAC Partner states. Following this the EIHP also succeeded in ensuring that health and follow-up of the investment framework was added to the agenda at heads of state meetings. - Following an assessment of the status of integration of reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV/AIDS services in the EAC Partner States, the EIHP developed the EAC Minimum Package for RMNCAH and HIV Integration. The Minimum Package informs the harmonisation and standardisation of delivery of integrated RMNCAH and HIV interventions and services within EAC Partner States. This Package also serves as an advocacy tool for RMNCAH and HIV integration which is intended for mobilizing resources for delivery of integrated RMNCAH and HIV services. An Operational Plan was developed for each Partner State to support the implementation and domestication of the approved Minimum Package of RMNCAH and HIV integration. - The EAC Boresha Huduma Sexually Transmitted Infections (STIs) Study conducted comprehensive research in all the Partner States and raised awareness about the serious lack of STI programming in the region, and which contributed to the restructuring of STI programmes in Partner States to address gaps and weaknesses. Prior to the report, very little attention had been given in the EAC to STIs and following on from the study the EIHP developed a harmonized EAC regional algorithm for prevention, treatment and diagnosis of STIs which was adopted by the Partner States. The study highlighted the lack of sustainable financial and technical support in the national STI programmes which was attributed to the focus given to the HIV & AIDS pandemic thereby relegating the importance of other STIs, despite the risk they pose. - The EIHP also provided technical support to the East African Legislative Assembly (EALA) and raised awareness and knowledge among parliamentarians as well as facilitated national consultations together with civil society partners around the EAC SRHR Bill. Although the bill is still being developed and uncertainties remain whether it will be passed into law due to conservative opposition, the process and the national consultations have led to positive developments in SRHR in the region, such as increased awareness and debate. Objective 2: Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV and AIDS Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC - The EAC Knowledge Management Web Portal for Health and associated Knowledge Management Strategy were developed to address the challenges faced in the region in the collection, synthesis and sharing of knowledge in the health sector. The portal serves as a database where research and studies from within the EAC are uploaded and are accessible to all. This has resulted in improved knowledge on health and stronger data management among EAC Partner States. - An EAC Regional Advocacy and Communication Strategy for RMNCAH and HIV and AIDS was developed together with representatives of all the Partner States in cognizance of the critical role that advocacy and communication play in improving the health of women and children, and also for ensuring political and financial commitment for health at both the regional and EAC Partner States levels by facilitating access to evidence. The tool has been used for advocacy to ensure that the various stakeholders fulfil their commitments and mobilize support to achieve the Social Development Goals (SDG) 3 and other health related SDGs. Objective 3: Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV and AIDS Leadership, Governance and Accountability - The EAC Integrated RMNCAH and HIV/AIDS Scorecard to enhance policy dialogue, advocacy, accountability for priority reproductive maternal newborn child and adolescent health and HIV/AIDS was a key result. The accountability tool has been essential in identifying the gaps in key indicators regarding RMNCAH and HIV/AIDS among Partner States, and has led to mobilising resources in Partner States to address gaps. The Scorecards use a traffic light system which serves as an incentive as policymakers from the Partner Sates do not want to be seen to have indicators that are red. - To inform policy and decision making, the EIHP conducted analyses of the Integrated RMNCAH and HIV/AIDS Scorecard to highlight key successes and gaps in the implementation SRH/RMNCAH and HIV/AIDS interventions in the region. The outcome of these informed the bi-annual State of Womens, Childrens and Adolescent Health and HIV/AIDS in the region, which was also a key result of the programme. The reports are an accountability tool for decision makers and for advocacy. The reports highlights key parameters in RMNCAH and HIV&AIDS that need attention and provide recommendations for adoption and alignment within the country programmes. This reports were developed in a consultative manner with input from a wide range of stakeholders in the EAC Partner States, including Public, Civil and Private Sector players. In-country and regional consultations were also held to review and validate the data presented in the reports. Objective 4: Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal coverage of SRHR/RMNCAH and HIV and AIDS services - The programme undertook a Sustainable Financing Analysis for Universal Health Coverage for the EAC region and the outcomes of the study led to the development of the EAC Health Sector Investment Priorities Framework (2018-2028), which is considered by the EAC to be the blueprint for the development and strengthening of the health sector in the region. The framework, which contains nine key health investment priority areas was adopted by the 19th Summit of EAC Heads of State during the Retreat on Health and Infrastructure Financing and in February 2018. The programme also developed an EAC Framework of Action (EFOA) on Sustainable Financing for Health and HIV / AIDS, adopted by the Heads of States. -These instruments have led to an EAC platform for sustaining a domestic resource mobilization agenda in health by engaging governments, private sector and development partners as well as serving as an advocacy tool for innovative financing mechanisms and knowledge sharing among AU member states and RECs. Objective 5: Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives - The programme established a joint implementation committee, joint steering committee and a Technical Working Group (TWG) on SRH/RMNCAH, HIV/AIDS and STIs comprising representatives of all partner states. These mechanisms strengthened functional coordination and implementation capacity at the EAC Secretariat, better enabling the EAC Secretariat to coordinate EAC partner states in relation to Health and SRHR. - An EIHP team were established and incorporated within EAC structures, contributing to a sustainable health and SRHR response within the EAC. Following discussions between Sida and the EAC, the lead position for the team was funded by EAC core contributions which contributed to a sustainable response. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51040086-5104008601 Sweden The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Sweden EAC/East African Community Swedish International Development Cooperation Agency EAC/East African Community 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 0 20000000 7500000 7500000 8000000 0 2500000 0 10000000 -10000000 10000000 10000000 10000000 5000000 0 0 -5000000 0 8000000 10000000 0 0 0 0 0 0 0 0 10000000 0 0 0 0 0 -4500000 2000000 0 -10000000 0 0 5000000 31800000 EAC/East African Community 10600000 EAC/East African Community 10600000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 6000000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 6000000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 2000000 EAC/East African Community 6000000 EAC/East African Community 1200000 EAC/East African Community 400000 EAC/East African Community 400000 EAC/East African Community 1100000 EAC/East African Community 3300000 EAC/East African Community 1100000 EAC/East African Community 1000000 EAC/East African Community 3000000 EAC/East African Community 1000000 EAC/East African Community 1500000 EAC/East African Community 500000 EAC/East African Community 500000 EAC/East African Community 4800000 EAC/East African Community 1600000 EAC/East African Community 1600000 EAC/East African Community Regional SRHR 2015-2022 Regionalt SRHR 2015-2022 Increased access to integrated basic health services for women and children Ökad tillgång till grundläggande integrerad hälsoservice för kvinnor och barn Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved access to SRHR Förbättrad tillgång till SRHR Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Strengthened conditions for transparency, participation and accountability in health systems Stärkta förutsättningar för transparens, deltagande och ansvarsutkrävande inom hälsosystem Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved knowledge among decision-makers about more sustainable and equitable health systems Förbättrad kunskap hos beslutsfattare om mer hållbara och rättvisa hälsosystem Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51040086-5104008602 Sweden The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Sweden EAC/East African Community Swedish International Development Cooperation Agency EAC/East African Community 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8000000 4000000 -3465881.0000000005 0 0 0 4000000 -3465880.9999999972 0 4000000 0 4000000 0 0 0 121952.56051 EAC/East African Community 122037.9017 EAC/East African Community 731203.31592 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 243734.43864 EAC/East African Community 121952.56051 EAC/East African Community 731203.31592 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 121952.56051 EAC/East African Community 243734.43864 EAC/East African Community 732227.4102 EAC/East African Community 244075.8034 EAC/East African Community 731203.31592 EAC/East African Community 731203.31592 EAC/East African Community 243734.43864 EAC/East African Community 731715.36306 EAC/East African Community 243905.12102 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 731715.36306 EAC/East African Community 243905.12102 EAC/East African Community 121952.56051 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 122037.9017 EAC/East African Community 121867.21932 EAC/East African Community 243734.43864 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114400 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 343200 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 343200 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114400 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 343200 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 114320 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114400 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 114240 EAC/East African Community 342960 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57120 EAC/East African Community 57160 EAC/East African Community 342720 EAC/East African Community 57200 EAC/East African Community -49562.102018 EAC/East African Community -98985.568785 EAC/East African Community -49527.443205 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -98985.568785 EAC/East African Community -296956.706357 EAC/East African Community -49527.443205 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -296956.706357 EAC/East African Community -297164.659232 EAC/East African Community -296956.706357 EAC/East African Community -49562.102018 EAC/East African Community -296956.706357 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -99124.204036 EAC/East African Community -98985.568785 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -98985.568785 EAC/East African Community -49527.443205 EAC/East African Community -99054.88641 EAC/East African Community -297164.659232 EAC/East African Community -49492.784393 EAC/East African Community -49527.443205 EAC/East African Community -99054.88641 EAC/East African Community -297372.612108 EAC/East African Community Regional SRHR 2022-2026 Regionalt SRHR 2022-2026 Increased respect for and enjoyment of SRHR for all Ökad respekt för och åtnjutande av SRHR för alla Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Strengthened conditions for increased accountability Stärkta förutsättningar för ökat ansvarsutkrävande för SRHR Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51040086-5104008603 Sweden The EAC secretariat has applied for support to the EAC Integrated Health Programme 2016-2023. The purpose of the program is to, at a policy level, address weaknesses of member states' health systems. If the member states collectively and effectively harmonize standards for SRHR- maternal-, child and HIV/AIDS health services this will in turn strengthen regional cooperation in health. Furthermore, the program seeks to strengthen relevant research, innovation, knowledge management, leadership, governance and accountability within the region. The EAC expects that the long-term outcome of a deeper collaboration in the abovementioned areas will be that the goals of eliminating preventable maternal- and child mortality and eventually ending the AIDS-epidemic can be reached faster. The project has a budget of 45 million SEK over 4.25 years and Sida is the sole donor. The project part of the EAC-secretariats more overarching health strategy which includes also other donors. The majority of costs are represented by salaries of project staff at the EAC-secretariat and costs related to development of EAC policies (e.g. workshops, travels, consultancy fees) EAC-sekretariatet has ansökt om stöd för ett integrerat regionalt hälsoprogram under 2016-2023. Programmets syfte är att, på policynivå, hantera svagheter inom medlemsländernas hälsosystem. Om EACs medlemsländer gemensamt och effektivt harmoniserar standarder för SRHR-, mödra-, barn-och HIV/AIDS-hälsotjänster kommer detta att stärka det regional samarbetet inom hälsa. Vidare syftar interventionen till att stärka relevant forskning, innovationer, kunskapsspridning, ledarskap, styrning och ansvarsutkrävande inom regionen. EAC förväntar sig att det långsiktiga resultatet av ett fördjupat samarbete inom ovan nämnda områden kommer att vara att snabbare nå målen om att eliminera den mödra- och barnadödlighet som går att förhindra och att på sikt stoppa AIDS-epidemin. Projektet har en budget på 45 miljoner kronor över 4,25 år och Sida är den enda givaren. Projektet är en del av EAC-sekretariatets mer övergripande hälsostrategi som omfattar även andra givare. Huvuddelen av projektets kostnader omfattas av löner för anställda vid EAC-sekretariatet samt kostnader för de processer som framtagande av EAC-gemensamma policydokument innebär (möteskostnader, resor m.m). Overall goal: To strengthen regional cooperation in Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH) and HIV & AIDS in order to contribute towards elimination of preventable maternal, newborn and child deaths, AIDS and improvement of well-being among women, children, adolescents and families in the East African Community (EAC). Five objectives: 1. Harmonize and integrate Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR), Reproductive maternal, newborn, child and adolescent health (RMNCAH), HIV & AIDS, Tuberculosis (TB) and Sexually transmitted infections (STIs) Service Packages, Standards and Guidelines in the East African Community; 2. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV&AIDS, TB and STIs Research, Innovations and Knowledge Management in the EAC; 3. Strengthen SRHR/RMNCAH and HIV& AIDS, TB and STIs Leadership, Governance and Accountability in the EAC; 4. Strengthen the EAC Regional and National Health Systems towards universal health coverage of SRHR/RMNCAH and HIV &AIDS, TB and STIs services; 5. Strengthen the capacity of EAC Secretariat and Partner States to coordinate and implement the project and related global and Africa regional Initiatives Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 218748 0 218748 218748 Ernst & Young 218748 Ernst & Young Regional SRHR 2022-2026 Regionalt SRHR 2022-2026 Increased respect for and enjoyment of SRHR for all Ökad respekt för och åtnjutande av SRHR för alla Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51050034 Sweden Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Sida has been in partnership with the "Swedish Standards Institute", SIS, to implement the first phase of the joint programme in partnership with the East African Communities (EAC) Secretariat "Trade Promotion through Standardisation in the EAC Region” between mid-2012 until April 2016, including a no-cost extension period. The application for an interim phase was submitted to Sida when the regional strategy for development cooperation in Africa south of Sahara (2016-2021) was still under development. Since the new strategy was not finalized and the operationalization processes not completed, Sida agreed to fund an interim phase in a transition period with the aim to maintain the momentum reached during the first phase and plan for a potential second phase. Sida continued partnership with SIS during an interim phase from May 2016 until June 2017 as a bridging period during the development of the new Swedish regional strategy for development cooperation with Sub-Saharan Africa (2016-2021). However, due to re-prioritisations under the new strategy, a second phase of partnership was not possible.  The main objective of the contribution was to support the EAC participatory engagement to increase the capacity to both influence and implement international standards so as to increase opportunities to trade both regionally and globally. The aim was to contribute to economic development through increased access to markets by local and regional producers. Another overall objective of the project was to ensure that the bioenergy sector maintains environmental sustainability and provides opportunities for poor people to benefit from the development. For the standard setting process, the ISO standard on Sustainability Criteria for Bioenergy was chosen as a training case. For the standards implementation process, ISO 14067 on Carbon Footprint of Products was chosen as a training case. Additional capacity was to be built through tailor-made and sector integrated training sessions complementary to the above mentioned ISO standards setting and implementation. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Eastern Africa, regional Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations Main results that was expected to be achieved during the interim phase was twofold: Firstly, to enhance competence among National Standardisation Bodies (NSBs) in the EAC-region in leading and execution of national and international standard setting processes through national public-private partnerships. Secondly, to enhance competence among EAC-region stakeholders for effective participation in national and international standard setting processes. Four main activities were identified to be implemented during the interim phase:1. Allow the region/partner states to send delegates to international ISO meetings identified by the region as prioritised standardisation areas (i.e. ISO sponsorship);2. Support the EAC secretariat and the project steering committees to establish a proper communication mechanism for drafting regional positions for contributing to the international standard development process and ISO meetings (i.e. have a peer-review structure for identifying regional positions);3. Review administrative routines for smoother coordination of implementation in a possible second phase; 4. E-training. Below follows examples of results achieved during the interim phase: • 44 experts were sponsored to attend international ISO meetings for standardisation processes important for the country/region. Specific criteria were set to make sure the sponsored experts could actively contribute to the development of the standard.  • Information and knowledge-sharing increased with online dissemination of knowledge from participants attending ISO meetings to other stakeholders and to foster an institutionalisations of gained knowledge. SIS participated in these activities but mainly as observer to support the local engagement and sustainability of results. • Continued and increased twinning arrangements between EAC partner states and developed ISO member states. • Several standardisation areas based on regional and national priorities were supported. This to support an increased engagement in the standard processes of benefit to the partner states and the EAC region. • Three study visits were organised, two in conjunction with ISO sponsorship and one on the initiative of partner state. • Online trainings and support was given to further support the positive capacity building in the region. The content of online training sessions was assessed through discussions and direct involvement with participating organisations. • A draft communication mechanism was developed. • The local ownership and participatory approach was further strengthened, with a strong commitment among the EAC partner states. This has resulted in increased capacity and self confidence building among the experts.    No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51050034-5105003401 Sweden Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Sida has been in partnership with the "Swedish Standards Institute", SIS, to implement the first phase of the joint programme in partnership with the East African Communities (EAC) Secretariat "Trade Promotion through Standardisation in the EAC Region” between mid-2012 until April 2016, including a no-cost extension period. The application for an interim phase was submitted to Sida when the regional strategy for development cooperation in Africa south of Sahara (2016-2021) was still under development. Since the new strategy was not finalized and the operationalization processes not completed, Sida agreed to fund an interim phase in a transition period with the aim to maintain the momentum reached during the first phase and plan for a potential second phase. Sida continued partnership with SIS during an interim phase from May 2016 until June 2017 as a bridging period during the development of the new Swedish regional strategy for development cooperation with Sub-Saharan Africa (2016-2021). However, due to re-prioritisations under the new strategy, a second phase of partnership was not possible.  The main objective of the contribution was to support the EAC participatory engagement to increase the capacity to both influence and implement international standards so as to increase opportunities to trade both regionally and globally. The aim was to contribute to economic development through increased access to markets by local and regional producers. Another overall objective of the project was to ensure that the bioenergy sector maintains environmental sustainability and provides opportunities for poor people to benefit from the development. For the standard setting process, the ISO standard on Sustainability Criteria for Bioenergy was chosen as a training case. For the standards implementation process, ISO 14067 on Carbon Footprint of Products was chosen as a training case. Additional capacity was to be built through tailor-made and sector integrated training sessions complementary to the above mentioned ISO standards setting and implementation. Sweden SIS/Swedish Standards Institute Swedish International Development Cooperation Agency SIS/Swedish Standards Institute Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 2085972 7412516 5721662 6608423 2678963 0 2085972 1500000 5721662 0 -1500000 7412516 6608423 0 0 5000000 2678963 0 -5000000 24507536 SIS/Swedish Standards Institute 2085972 SIS/Swedish Standards Institute 2759783 SIS/Swedish Standards Institute 1155783.25 SIS/Swedish Standards Institute 1807640.75 SIS/Swedish Standards Institute 1689309 SIS/Swedish Standards Institute 1905906.5 SIS/Swedish Standards Institute 2221756 SIS/Swedish Standards Institute 1593999.25 SIS/Swedish Standards Institute 2856684 SIS/Swedish Standards Institute 2872792.75 SIS/Swedish Standards Institute 878946.5 SIS/Swedish Standards Institute 2678962.5 SIS/Swedish Standards Institute SE-0-SE-6-51050034-5105003402 Sweden Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Sida has been in partnership with the "Swedish Standards Institute", SIS, to implement the first phase of the joint programme in partnership with the East African Communities (EAC) Secretariat "Trade Promotion through Standardisation in the EAC Region” between mid-2012 until April 2016, including a no-cost extension period. The application for an interim phase was submitted to Sida when the regional strategy for development cooperation in Africa south of Sahara (2016-2021) was still under development. Since the new strategy was not finalized and the operationalization processes not completed, Sida agreed to fund an interim phase in a transition period with the aim to maintain the momentum reached during the first phase and plan for a potential second phase. Sida continued partnership with SIS during an interim phase from May 2016 until June 2017 as a bridging period during the development of the new Swedish regional strategy for development cooperation with Sub-Saharan Africa (2016-2021). However, due to re-prioritisations under the new strategy, a second phase of partnership was not possible.  The main objective of the contribution was to support the EAC participatory engagement to increase the capacity to both influence and implement international standards so as to increase opportunities to trade both regionally and globally. The aim was to contribute to economic development through increased access to markets by local and regional producers. Another overall objective of the project was to ensure that the bioenergy sector maintains environmental sustainability and provides opportunities for poor people to benefit from the development. For the standard setting process, the ISO standard on Sustainability Criteria for Bioenergy was chosen as a training case. For the standards implementation process, ISO 14067 on Carbon Footprint of Products was chosen as a training case. Additional capacity was to be built through tailor-made and sector integrated training sessions complementary to the above mentioned ISO standards setting and implementation. Sweden SIS/Swedish Standards Institute Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 370000 358683 0 370000 Donor Country NGO 358683.25 Donor Country NGO SE-0-SE-6-51050034-5105003403 Sweden Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Aims to build capacity within EAC region to develop and implement international Environmental standards, develop institutions and quality infrastructure necessary for long-term and successful adoption of Standards including Carbon Footprint-Labelling of goods and services and raise awareness of stakeholders on the economic and ecological benefits of Environmental Standards. Sida has been in partnership with the "Swedish Standards Institute", SIS, to implement the first phase of the joint programme in partnership with the East African Communities (EAC) Secretariat "Trade Promotion through Standardisation in the EAC Region” between mid-2012 until April 2016, including a no-cost extension period. The application for an interim phase was submitted to Sida when the regional strategy for development cooperation in Africa south of Sahara (2016-2021) was still under development. Since the new strategy was not finalized and the operationalization processes not completed, Sida agreed to fund an interim phase in a transition period with the aim to maintain the momentum reached during the first phase and plan for a potential second phase. Sida continued partnership with SIS during an interim phase from May 2016 until June 2017 as a bridging period during the development of the new Swedish regional strategy for development cooperation with Sub-Saharan Africa (2016-2021). However, due to re-prioritisations under the new strategy, a second phase of partnership was not possible.  The main objective of the contribution was to support the EAC participatory engagement to increase the capacity to both influence and implement international standards so as to increase opportunities to trade both regionally and globally. The aim was to contribute to economic development through increased access to markets by local and regional producers. Another overall objective of the project was to ensure that the bioenergy sector maintains environmental sustainability and provides opportunities for poor people to benefit from the development. For the standard setting process, the ISO standard on Sustainability Criteria for Bioenergy was chosen as a training case. For the standards implementation process, ISO 14067 on Carbon Footprint of Products was chosen as a training case. Additional capacity was to be built through tailor-made and sector integrated training sessions complementary to the above mentioned ISO standards setting and implementation. Sweden SIS/Swedish Standards Institute Swedish International Development Cooperation Agency SIS/Swedish Standards Institute Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1447084 1661219 66733 1263132 0 0 0 969001 0 398087 0 0 478083 0 0 66733 0 3175036 SIS/Swedish Standards Institute 969000.75 SIS/Swedish Standards Institute 478083.25 SIS/Swedish Standards Institute 398087.25 SIS/Swedish Standards Institute 1263132 SIS/Swedish Standards Institute 66732.75 SIS/Swedish Standards Institute Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened opportunities for increased economic integration and trade Stärkta förutsättningar för ökad ekonomisk integration och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened capacity of regional actors to work towards sustainable management and use of common ecosystem services and ecosystem and natural resources and conservation of biodiversity Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att verka för hållbar förvaltning och nyttjande av ekosystem, gemensamma ekosystemtjänster och naturresurser samt bevarande av biologisk mångfald Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51050048 Sweden The overall objective of the Africa Marine and Coastal programme is to assist in implementing UNEP's Marine and Coastal Strategy in Africa for "prosperous and healthy oceans and coasts where conservation, productivity and resource use are sustainable". Det övergripande målet med "the Africa Marine and Coastal programme" är att bidra till implementeringen av UNEP's marina strategi i Afrika för att uppnå "rika och friska hav och kuster där skydd, produktion och resursutnyttjande är långsiktigt hållbar". Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-51050048-5105004801 Sweden The overall objective of the Africa Marine and Coastal programme is to assist in implementing UNEP's Marine and Coastal Strategy in Africa for "prosperous and healthy oceans and coasts where conservation, productivity and resource use are sustainable". Det övergripande målet med "the Africa Marine and Coastal programme" är att bidra till implementeringen av UNEP's marina strategi i Afrika för att uppnå "rika och friska hav och kuster där skydd, produktion och resursutnyttjande är långsiktigt hållbar". Sweden UNEP/United Nations Environment Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNEP/United Nations Environment Programme Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 4000000 4700000 3500000 0 0 10000000 4700000 3500000 4000000 22200000 UNEP/United Nations Environment Programme 10000000 UNEP/United Nations Environment Programme 4000000 UNEP/United Nations Environment Programme 4700000 UNEP/United Nations Environment Programme 3500000 UNEP/United Nations Environment Programme SE-0-SE-6-51050048-5105004802 Sweden The overall objective of the Africa Marine and Coastal programme is to assist in implementing UNEP's Marine and Coastal Strategy in Africa for "prosperous and healthy oceans and coasts where conservation, productivity and resource use are sustainable". Det övergripande målet med "the Africa Marine and Coastal programme" är att bidra till implementeringen av UNEP's marina strategi i Afrika för att uppnå "rika och friska hav och kuster där skydd, produktion och resursutnyttjande är långsiktigt hållbar". Sweden UNEP/United Nations Environment Programme Swedish International Development Cooperation Agency Havs- och vattenmyndigheten Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2060 67689 469532 98797 469532 67689 98797 0 2060 0 0 0 638078 Havs- och vattenmyndigheten 2060 Havs- och vattenmyndigheten 67689 Havs- och vattenmyndigheten 469532 Havs- och vattenmyndigheten 0 Havs- och vattenmyndigheten 98797 Havs- och vattenmyndigheten SE-0-SE-6-51050048-5105004803 Sweden The overall objective of the Africa Marine and Coastal programme is to assist in implementing UNEP's Marine and Coastal Strategy in Africa for "prosperous and healthy oceans and coasts where conservation, productivity and resource use are sustainable". Det övergripande målet med "the Africa Marine and Coastal programme" är att bidra till implementeringen av UNEP's marina strategi i Afrika för att uppnå "rika och friska hav och kuster där skydd, produktion och resursutnyttjande är långsiktigt hållbar". Sweden UNEP/United Nations Environment Programme Swedish International Development Cooperation Agency Havs- och vattenmyndigheten Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -8825 -8825 -8825 Havs- och vattenmyndigheten -8825 Havs- och vattenmyndigheten Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened capacity of regional actors to work towards sustainable management and use of common ecosystem services and ecosystem and natural resources and conservation of biodiversity Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att verka för hållbar förvaltning och nyttjande av ekosystem, gemensamma ekosystemtjänster och naturresurser samt bevarande av biologisk mångfald Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51050083 Sweden The proposed project is a continuation of two previous phases, also supported by Sida during 2006 - 2007 and 2010 - 2013, which successfully developed the East African Organic Products Standards (EAOPS) and the regional organic trade mark “Kilimohai” (EAOM), and elaborated framework for the development of a formalized local organic market in East Africa. The proposed activity aims in its overall development goal to contribute to improving the income and livelihood of rural communities in East Africa through the development of market oriented organic production. The specific project objective is to increase trade with organic products, by supporting the development of enabling regional policies, a capacitated production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project objective will be achieved through five interrelated components: 1) Organic Guarantee System in East Africa; 2) Value chain support for local, regional and export markets; 3) Policy development and support in promotion of organic agriculture in East Africa; 4) Development of the organic sector umbrella organizations and the regional Organic Agriculture Network in East Africa; and, 5) Documenting the development of the sector and data collection. The project is a major intervention in the production and exports of organic agriculture products in East Africa and has the potential to contribute to increased income and thus to poverty alleviation in the region. The project will contribute to enhanced regional integration between the member countries of EAC as well as to harmonization between initiatives of organic promotion in the member countries. It will further strengthen export potential for organic products from the region. It is expected that the project will lead to job creation, mainly among small-holder farmers producing for the newly created markets, and that a significant proportion of these will be female farmers. Det föreslagna projektet är en fortsättning på två tidigare faser, som även fått stöd av Sida under 2006-2007och 2010-2013. De tidigare faserna har framgångsrikt utvecklat en standard för östafrikanska ekologiska produkter (EAOPS) och det regionala ekologiska varumärket "Kilimohai" (EAOM), samt utarbetat ramverk för utvecklingen av en formaliserad lokal ekologisk marknad i Östafrika. Den föreslagna insatsen syftar i sitt övergripande mål till att bidra till att förbättra inkomsterna och försörjning på landsbygden i Östafrika genom utvecklingen av marknadsorienterad ekologisk produktion. Det specifika projektmålet är att öka handeln med ekologiska produkter, genom att stödja utvecklingen av en regionalpolitik, en stärkt produktion och förutsättningar för handel, samt en ökad medvetenhet bland konsumenterna. Projektmålet ska nås genom fem sammanhängande delar: 1) Organiskt garantisystem i Östafrika, 2) stöd till värdekedjor för lokala, regionala och exportmarknader, 3) Policyutveckling och stöd i främjande av ekologiskt jordbruk i östra Afrika; 4) Utveckling av den ekologiska sektorns paraplyorganisationer och regionalt nätverk för organiskt jordbruk i Östafrika, och, 5) dokumentation av sektorns utveckling och data samling. Projektet är en stor intervention för produktionen och exporten av ekologiska jordbruksprodukter i Östafrika och har potential att bidra till ökade inkomster och därmed till att minska fattigdomen i regionen. Projektet kommer att bidra till ökad regional integration mellan medlemsländerna i EAC och harmonisering mellan initiativ av organiskt marknadsföring i medlemsländerna. Det kommer att ytterligare stärka exportpotentialen för ekologiska produkter från regionen. Det förväntas att projektet kommer att leda till skapandet av nya arbetstillfällen, främst bland småbrukare jordbrukare som producerar för de nyskapade marknaderna, och att en betydande andel av dessa kommer att vara kvinnliga lantbrukare. The project was implemented from December 2014 to July 2019 with an Agreement between Sida and the International Federation of Organic Movements, IFOAM, that in turn partnered with the regional African Organic Network (Afronet) and the National Organic Agriculture Movements (NOAMs) in EAC; Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda and Burundi.  The overall goal was to contribute to improved income and livelihoods of rural communities in East Africa through the development of market-oriented organic production. The specific project objective was to increase trade with organic products, by supporting development of enabling regional policies, organic production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project had five specific project components: 1. A well-functioning Organic Guarantee System in East Africa and increased consumer awareness 2. Increased capacity of local producers to access and supply local and regional markets 3. East African government policies, strategies and plans support the organic agriculture sector. EAC and AU policy makers are supportive of organic agriculture and ecological organic agriculture 4. The National Organic Movements in Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda and Uganda have increased capacity and skills to further develop the organic sector. The Regional Organic Network (Afronet) is strengthened and able to address issues of regional importance at EAC and AU levels. 5. Increased availability of reliable information and statistics on production, trade and multi-functional benefits of organic agriculture and their contributions to the challenges and needs in East Africa. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Eastern Africa, regional Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations The objective of efficient and sustainable certifications bodies (component A) operating in the region has partly been achieved. Both local and international certifications bodies are actively engaged in Kenya, while local bodies remain absent in Rwanda and Burundi and Tancert operates at very low capacity in Tanzania. In Uganda, UgaCert is being revived. The use of East African Organic Product Standards and East African Organic Mark was most popular in Kenya, Uganda and Tanzania. In Rwanda and Burundi, it has not yet been used extensively. Results from the consumer awareness survey conducted in 2017/2018 showed a 10% increase in consumer awareness compared to 2013. The World Organic Agriculture Statistics reports a 9% increase in the number of organic farmers in East Africa between 2014 and 2017, a period that coincides with the OTEA project. The project has effectively facilitated linkage of organic producers/groups to local markets (farmers markets, selling points, processors, traders, and restaurants/hotels). Expected results of such linkages would normally be improved sales contracts from a number of buyers, increased volumes of sales, better prices and improved profit margins. This has however not been the case in many instances within the project. The disconnect between the created linkages and actual business has been attributed to either limited volumes supplies, breach of agreements or lack of quality certificates. Through NOGAMU, farmers in the dried fruits value chain were reported to be linked to export markets in Gulf countries. Such linkages are deemed to have substantial impact on farmers’ incomes resulting from consistency and reliability of the markets. However, sustainability of these market linkages is in doubt following the institutional troubles with NOGAMU. With the OTEA intervention new forms of markets (farmers markets, selling points, niche markets organic restaurants, organic basket) have been established in some countries. These have in turn given farmers access to more targeted markets where the probability of receiving premium prices for their produce is relatively higher that in conventional markets. In local markets where premium prices are hard to come by, farmers have focused on economies of scale by targeting more consumers at same prices as those of conventional products. By 2018, six non participatory guarantee system value chains (honey, dried fruits, ginger, macadamia, coffee, sesame and chia) were fully functional. Farmers trainings on organic production (including seed sourcing, pest and disease management, post-harvest handling, crop diversification and sustainable land use) can be linked to increased production.  Increased organic trade (component B) is evident in some key product value chains such as spices from Tanzania to other EAC countries, garlic from Rwanda to Uganda and tree-tomatoes from Rwanda to Congo. At least the Rwandan exports are attributable to the initiatives under the current project. A total of 130 Participatory Guarantee System (PGS) groups were supported over the project period and farmers were linked to local markets, processors and traders. There is a considerable expansion on number of PGS-groups or emerging PGS-groups and thus more producers and traders are now involved, which in turn suggest expansion of better land management practices. A general conclusion on increased market linkage for organic products in the region can be made. However, verifiable data on actual number of organic farmers linked to processors, buyers, traders, or other outlets, volumes of products traded and prevailing market prices still remains a challenge. In relation to government policies, strategies and plans supporting the organic agriculture sector on national as well as regional (EAC) and pan-African level (AU) (component C) the national organic agriculture movements have successfully engaged policy makers to support organic agriculture in their countries. Most governments prefer to have organic agriculture mainstreamed in other aspects of agricultural development rather than as a stand-alone policy or programme. Regional organic policy forum has been conducted with support of IFOAM and the United Nations Conference on Trade and Development (UNCTAD) brought together 60 organic stakeholders, government representatives and policy makers as well as supporting organisations from five countries. Policy briefs and studies explaining current status of organic sector, successes, and challenges of the organic sector in East Africa were presented. EAC representative inaugurated the forum. At EAC level, support was seen on the endorsement of the revised East African Organic Product Standard at the 2018 EAC Annual Forum. At AU level, organic agriculture is claimed to be embedded in the Comprehensive Africa Agriculture Development Programme (CAADP). An important part of the project was also increased capacity of the national and regional organic movements (component D). However, the results have been highly variable. NOGAMU (Uganda) has been drastically damaged by mismanagement and had to close down the business. ROAM (Rwanda) faced repeated issues of mismanagement and is currently an organisation run by volunteers but with institutional improvements. KOAN (Kenya) and TOAM (Tanzania) both face staff reduction as a result of that the project funding from Sida ended in 2018 and with that loss of experienced personnel. BOAM (Burundi) remains small, but reports to have been strengthened considerably by OTEA-project. The strengthening may, however, be limited to a few individuals rather than to systems.  Afronet at the regional level remains with limited staff and institutional capacity. It can still be regarded as the leading regional organic movement even though its capacity is constrained. Its operation is heavily donor dependent. Lastly, in relation to availability of reliable information and statistics on organic agriculture trade (component E) still involve many challenges. Training and efforts to create a system for uniform data collection has resulted in a system being in place. National organic movements report data to IFOAM for use in the yearbooks on organic production published by the Research Institute of Organic Agriculture. It remains difficult to find data relevant for East Africa. NOAMs have additional data but it is not availed on their websites. There are several constraints to collection of trade data. These include among others, no dis-aggregation of organic from other produce; companies do not want to disclose their business details; much of the produce is sold together with other produce on local markets, or via specified local market linkages. In either case there will be no reporting to any form of public statistical data bases. OTEA suffered from setbacks in implementation in both Rwanda and Uganda due to mismanagement in the national partner organisations. These events reduced efficiency. When some actions were taken the governance systems and administrative routines were strengthened in the Rwandan organisation, while the participation of the Ugandan organisation in OTEA was discontinued. Organisational assessments conducted revealed that several of the partner organisations had weak systems and with that high risks. According to the final evaluation "the impact varies considerably between components and countries, from near failures to considerable achievements. From a pedagogical point of view, it would be desirable to give one “opinion” on the overall performance, but an average of extremes is not useful." The project main strengths have been related to group formation and support to organic production. Maintaining and to some extent developing further the East African Organic Product Standards and East African Organic Mark. Also, engagement with policy makers even though policy advancement at national levels was not significant. The project´s weaker areas include institution building making organisations more sustainable and making data available for East African audiences. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51050083-5105008301 Sweden The proposed project is a continuation of two previous phases, also supported by Sida during 2006 - 2007 and 2010 - 2013, which successfully developed the East African Organic Products Standards (EAOPS) and the regional organic trade mark “Kilimohai” (EAOM), and elaborated framework for the development of a formalized local organic market in East Africa. The proposed activity aims in its overall development goal to contribute to improving the income and livelihood of rural communities in East Africa through the development of market oriented organic production. The specific project objective is to increase trade with organic products, by supporting the development of enabling regional policies, a capacitated production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project objective will be achieved through five interrelated components: 1) Organic Guarantee System in East Africa; 2) Value chain support for local, regional and export markets; 3) Policy development and support in promotion of organic agriculture in East Africa; 4) Development of the organic sector umbrella organizations and the regional Organic Agriculture Network in East Africa; and, 5) Documenting the development of the sector and data collection. The project is a major intervention in the production and exports of organic agriculture products in East Africa and has the potential to contribute to increased income and thus to poverty alleviation in the region. The project will contribute to enhanced regional integration between the member countries of EAC as well as to harmonization between initiatives of organic promotion in the member countries. It will further strengthen export potential for organic products from the region. It is expected that the project will lead to job creation, mainly among small-holder farmers producing for the newly created markets, and that a significant proportion of these will be female farmers. Det föreslagna projektet är en fortsättning på två tidigare faser, som även fått stöd av Sida under 2006-2007och 2010-2013. De tidigare faserna har framgångsrikt utvecklat en standard för östafrikanska ekologiska produkter (EAOPS) och det regionala ekologiska varumärket "Kilimohai" (EAOM), samt utarbetat ramverk för utvecklingen av en formaliserad lokal ekologisk marknad i Östafrika. Den föreslagna insatsen syftar i sitt övergripande mål till att bidra till att förbättra inkomsterna och försörjning på landsbygden i Östafrika genom utvecklingen av marknadsorienterad ekologisk produktion. Det specifika projektmålet är att öka handeln med ekologiska produkter, genom att stödja utvecklingen av en regionalpolitik, en stärkt produktion och förutsättningar för handel, samt en ökad medvetenhet bland konsumenterna. Projektmålet ska nås genom fem sammanhängande delar: 1) Organiskt garantisystem i Östafrika, 2) stöd till värdekedjor för lokala, regionala och exportmarknader, 3) Policyutveckling och stöd i främjande av ekologiskt jordbruk i östra Afrika; 4) Utveckling av den ekologiska sektorns paraplyorganisationer och regionalt nätverk för organiskt jordbruk i Östafrika, och, 5) dokumentation av sektorns utveckling och data samling. Projektet är en stor intervention för produktionen och exporten av ekologiska jordbruksprodukter i Östafrika och har potential att bidra till ökade inkomster och därmed till att minska fattigdomen i regionen. Projektet kommer att bidra till ökad regional integration mellan medlemsländerna i EAC och harmonisering mellan initiativ av organiskt marknadsföring i medlemsländerna. Det kommer att ytterligare stärka exportpotentialen för ekologiska produkter från regionen. Det förväntas att projektet kommer att leda till skapandet av nya arbetstillfällen, främst bland småbrukare jordbrukare som producerar för de nyskapade marknaderna, och att en betydande andel av dessa kommer att vara kvinnliga lantbrukare. The project was implemented from December 2014 to July 2019 with an Agreement between Sida and the International Federation of Organic Movements, IFOAM, that in turn partnered with the regional African Organic Network (Afronet) and the National Organic Agriculture Movements (NOAMs) in EAC; Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda and Burundi.  The overall goal was to contribute to improved income and livelihoods of rural communities in East Africa through the development of market-oriented organic production. The specific project objective was to increase trade with organic products, by supporting development of enabling regional policies, organic production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project had five specific project components: 1. A well-functioning Organic Guarantee System in East Africa and increased consumer awareness 2. Increased capacity of local producers to access and supply local and regional markets 3. East African government policies, strategies and plans support the organic agriculture sector. EAC and AU policy makers are supportive of organic agriculture and ecological organic agriculture 4. The National Organic Movements in Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda and Uganda have increased capacity and skills to further develop the organic sector. The Regional Organic Network (Afronet) is strengthened and able to address issues of regional importance at EAC and AU levels. 5. Increased availability of reliable information and statistics on production, trade and multi-functional benefits of organic agriculture and their contributions to the challenges and needs in East Africa. Sweden IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Swedish International Development Cooperation Agency IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 12250000 0 0 0 0 12250000 4750000 -4750000 0 6500000 -6500000 12250000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 12250000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements SE-0-SE-6-51050083-5105008302 Sweden The proposed project is a continuation of two previous phases, also supported by Sida during 2006 - 2007 and 2010 - 2013, which successfully developed the East African Organic Products Standards (EAOPS) and the regional organic trade mark “Kilimohai” (EAOM), and elaborated framework for the development of a formalized local organic market in East Africa. The proposed activity aims in its overall development goal to contribute to improving the income and livelihood of rural communities in East Africa through the development of market oriented organic production. The specific project objective is to increase trade with organic products, by supporting the development of enabling regional policies, a capacitated production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project objective will be achieved through five interrelated components: 1) Organic Guarantee System in East Africa; 2) Value chain support for local, regional and export markets; 3) Policy development and support in promotion of organic agriculture in East Africa; 4) Development of the organic sector umbrella organizations and the regional Organic Agriculture Network in East Africa; and, 5) Documenting the development of the sector and data collection. The project is a major intervention in the production and exports of organic agriculture products in East Africa and has the potential to contribute to increased income and thus to poverty alleviation in the region. The project will contribute to enhanced regional integration between the member countries of EAC as well as to harmonization between initiatives of organic promotion in the member countries. It will further strengthen export potential for organic products from the region. It is expected that the project will lead to job creation, mainly among small-holder farmers producing for the newly created markets, and that a significant proportion of these will be female farmers. Det föreslagna projektet är en fortsättning på två tidigare faser, som även fått stöd av Sida under 2006-2007och 2010-2013. De tidigare faserna har framgångsrikt utvecklat en standard för östafrikanska ekologiska produkter (EAOPS) och det regionala ekologiska varumärket "Kilimohai" (EAOM), samt utarbetat ramverk för utvecklingen av en formaliserad lokal ekologisk marknad i Östafrika. Den föreslagna insatsen syftar i sitt övergripande mål till att bidra till att förbättra inkomsterna och försörjning på landsbygden i Östafrika genom utvecklingen av marknadsorienterad ekologisk produktion. Det specifika projektmålet är att öka handeln med ekologiska produkter, genom att stödja utvecklingen av en regionalpolitik, en stärkt produktion och förutsättningar för handel, samt en ökad medvetenhet bland konsumenterna. Projektmålet ska nås genom fem sammanhängande delar: 1) Organiskt garantisystem i Östafrika, 2) stöd till värdekedjor för lokala, regionala och exportmarknader, 3) Policyutveckling och stöd i främjande av ekologiskt jordbruk i östra Afrika; 4) Utveckling av den ekologiska sektorns paraplyorganisationer och regionalt nätverk för organiskt jordbruk i Östafrika, och, 5) dokumentation av sektorns utveckling och data samling. Projektet är en stor intervention för produktionen och exporten av ekologiska jordbruksprodukter i Östafrika och har potential att bidra till ökade inkomster och därmed till att minska fattigdomen i regionen. Projektet kommer att bidra till ökad regional integration mellan medlemsländerna i EAC och harmonisering mellan initiativ av organiskt marknadsföring i medlemsländerna. Det kommer att ytterligare stärka exportpotentialen för ekologiska produkter från regionen. Det förväntas att projektet kommer att leda till skapandet av nya arbetstillfällen, främst bland småbrukare jordbrukare som producerar för de nyskapade marknaderna, och att en betydande andel av dessa kommer att vara kvinnliga lantbrukare. The project was implemented from December 2014 to July 2019 with an Agreement between Sida and the International Federation of Organic Movements, IFOAM, that in turn partnered with the regional African Organic Network (Afronet) and the National Organic Agriculture Movements (NOAMs) in EAC; Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda and Burundi.  The overall goal was to contribute to improved income and livelihoods of rural communities in East Africa through the development of market-oriented organic production. The specific project objective was to increase trade with organic products, by supporting development of enabling regional policies, organic production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project had five specific project components: 1. A well-functioning Organic Guarantee System in East Africa and increased consumer awareness 2. Increased capacity of local producers to access and supply local and regional markets 3. East African government policies, strategies and plans support the organic agriculture sector. EAC and AU policy makers are supportive of organic agriculture and ecological organic agriculture 4. The National Organic Movements in Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda and Uganda have increased capacity and skills to further develop the organic sector. The Regional Organic Network (Afronet) is strengthened and able to address issues of regional importance at EAC and AU levels. 5. Increased availability of reliable information and statistics on production, trade and multi-functional benefits of organic agriculture and their contributions to the challenges and needs in East Africa. Sweden IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Swedish International Development Cooperation Agency IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 494865 500000 0 0 -500000 0 0 500000 494865 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 0 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 494865.43 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened opportunities for increased economic integration and trade Stärkta förutsättningar för ökad ekonomisk integration och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51050083-5105008303 Sweden The proposed project is a continuation of two previous phases, also supported by Sida during 2006 - 2007 and 2010 - 2013, which successfully developed the East African Organic Products Standards (EAOPS) and the regional organic trade mark “Kilimohai” (EAOM), and elaborated framework for the development of a formalized local organic market in East Africa. The proposed activity aims in its overall development goal to contribute to improving the income and livelihood of rural communities in East Africa through the development of market oriented organic production. The specific project objective is to increase trade with organic products, by supporting the development of enabling regional policies, a capacitated production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project objective will be achieved through five interrelated components: 1) Organic Guarantee System in East Africa; 2) Value chain support for local, regional and export markets; 3) Policy development and support in promotion of organic agriculture in East Africa; 4) Development of the organic sector umbrella organizations and the regional Organic Agriculture Network in East Africa; and, 5) Documenting the development of the sector and data collection. The project is a major intervention in the production and exports of organic agriculture products in East Africa and has the potential to contribute to increased income and thus to poverty alleviation in the region. The project will contribute to enhanced regional integration between the member countries of EAC as well as to harmonization between initiatives of organic promotion in the member countries. It will further strengthen export potential for organic products from the region. It is expected that the project will lead to job creation, mainly among small-holder farmers producing for the newly created markets, and that a significant proportion of these will be female farmers. Det föreslagna projektet är en fortsättning på två tidigare faser, som även fått stöd av Sida under 2006-2007och 2010-2013. De tidigare faserna har framgångsrikt utvecklat en standard för östafrikanska ekologiska produkter (EAOPS) och det regionala ekologiska varumärket "Kilimohai" (EAOM), samt utarbetat ramverk för utvecklingen av en formaliserad lokal ekologisk marknad i Östafrika. Den föreslagna insatsen syftar i sitt övergripande mål till att bidra till att förbättra inkomsterna och försörjning på landsbygden i Östafrika genom utvecklingen av marknadsorienterad ekologisk produktion. Det specifika projektmålet är att öka handeln med ekologiska produkter, genom att stödja utvecklingen av en regionalpolitik, en stärkt produktion och förutsättningar för handel, samt en ökad medvetenhet bland konsumenterna. Projektmålet ska nås genom fem sammanhängande delar: 1) Organiskt garantisystem i Östafrika, 2) stöd till värdekedjor för lokala, regionala och exportmarknader, 3) Policyutveckling och stöd i främjande av ekologiskt jordbruk i östra Afrika; 4) Utveckling av den ekologiska sektorns paraplyorganisationer och regionalt nätverk för organiskt jordbruk i Östafrika, och, 5) dokumentation av sektorns utveckling och data samling. Projektet är en stor intervention för produktionen och exporten av ekologiska jordbruksprodukter i Östafrika och har potential att bidra till ökade inkomster och därmed till att minska fattigdomen i regionen. Projektet kommer att bidra till ökad regional integration mellan medlemsländerna i EAC och harmonisering mellan initiativ av organiskt marknadsföring i medlemsländerna. Det kommer att ytterligare stärka exportpotentialen för ekologiska produkter från regionen. Det förväntas att projektet kommer att leda till skapandet av nya arbetstillfällen, främst bland småbrukare jordbrukare som producerar för de nyskapade marknaderna, och att en betydande andel av dessa kommer att vara kvinnliga lantbrukare. The project was implemented from December 2014 to July 2019 with an Agreement between Sida and the International Federation of Organic Movements, IFOAM, that in turn partnered with the regional African Organic Network (Afronet) and the National Organic Agriculture Movements (NOAMs) in EAC; Kenya, Rwanda, Tanzania, Uganda and Burundi.  The overall goal was to contribute to improved income and livelihoods of rural communities in East Africa through the development of market-oriented organic production. The specific project objective was to increase trade with organic products, by supporting development of enabling regional policies, organic production and trade environment, and an increased consumer awareness. The project had five specific project components: 1. A well-functioning Organic Guarantee System in East Africa and increased consumer awareness 2. Increased capacity of local producers to access and supply local and regional markets 3. East African government policies, strategies and plans support the organic agriculture sector. EAC and AU policy makers are supportive of organic agriculture and ecological organic agriculture 4. The National Organic Movements in Kenya, Tanzania, Burundi, Rwanda and Uganda have increased capacity and skills to further develop the organic sector. The Regional Organic Network (Afronet) is strengthened and able to address issues of regional importance at EAC and AU levels. 5. Increased availability of reliable information and statistics on production, trade and multi-functional benefits of organic agriculture and their contributions to the challenges and needs in East Africa. Sweden IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Swedish International Development Cooperation Agency IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3500000 3000000 4750000 0 0 0 3500000 0 0 1250000 0 0 0 2984000 0 3000000 0 0 0 11250000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 3500000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 3000000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 1250000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements 2984000 IFOAM/International Federation of Organic Agriculture Movements Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened opportunities for increased economic integration and trade Stärkta förutsättningar för ökad ekonomisk integration och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51060001 Sweden 3rd Healthsectorprgm to Badesh 201106-201607 with SEK 515 million, 1% of tot budg SEK 50 billion. Ministry of Health owner and implementer of prgrm. Goal is to improve access to and utilization of essential health, population and nutrition services, partc by the poor, through impr health services add strengthening health systems. Sida is financing through a WB MDTF, w USAID,AUSaid,DFID,CIDA,UNFPA,KfW ao. 3:e Hälsosektorstödet t. Bangladesh 201107-201606 med SEK 515 miljoner, 1%av den tot budg på SEK 50 miljarder. Hälsomin äger och genomför progmt. Målet är att förbätta tillgång till och utnyttjande av nödvändiga hälsotjänster, speciellt bland de fattiga, gen förbättrad hälsoservice och stärkt hälsosystem. Sida fiansierar gnmn VB MDTF m andra giv: USAID, AUSaid, DFID, JIVA, CIDA, UNFPA, Kfw, mfl Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Basic health care Basic Health GoB and DPs investments in the health sector program with focus on service delivery and health system strengthening has contributed to increase equity in access to health care, especially for women and children. Substantial achievements in key health indicators for maternal and child health can be observed. The health MDGs were achieved, except for MDG 5, including reduction in children mortality, increased rates of birth delivery by skilled birth attendance, children immunization coverage expanded and increased coverage of ante-natal care.  The public health system is improving its performance and efficiency, e.g. through the introduction of the asset management system that has reduced misuse of equipment’s, improved Health Information System that has contributed to better follow-up and surveillance of overall health situation. According to the WB, the use of Government treasury system has also reduced transaction costs. Large numbers of doctors and nurses has been recruited and the since 2015, midwifes has been introduced as a new profession. Investments in human resources has shown to have positive impact on health outcomes, especially in rural areas. The agreement between the MDTF and the GoB was extended with six month until 30th of June 2018 with the aim to provide support to the MoHFW to respond to the Rohingya-crisis. This grant has facilitated MOHFW to have a coordination team on the ground in Cox’s Bazar. The team facilitated the coordination with Dhaka officials from MOHFW, DHGS as well as different line ministries to inform decision-makers and improve liaison between field and capital. The coordination team contributed to strengthen the hands of Civil Surgeon (Health Manger) in Cox’s bazaar district amidst the fluidity and scale of the crisis in Cox’s Bazar. The coordination team working closely with the Civil Surgeon, strengthened the government’s stewardship role by providing information for planning and coordination of activities required for provision of HNP services to the displaced population. The cell also provided support to contract in some key health professionals where the facilities were overstretched due to the rapid influx of the Rohingya population (who had very with little access to services in Myanmar). This assistance also supported the contracting out the cleaning services in the Sadar hospitals and Upazilla health complexes (Ukhia and Teknaf) which were running at a bed occupancy rate of 150%. The coordination team supported the agreement of standards among 120 health partners (UN, INGOs and national NGOs) on the aspect of number of population to be served by each health unit/center as well as the range of services that should be provided. The coordination team composed of senior health official and managers has also been leading efforts, with support from WHO, to prepare for the monsoon season with measures such as the relocation of health facilities that face a high risk of flooding and landslide. Through the pre-monsoon risk assessment led by the government, 53 facilities were identified for relocation/decommissioning. Concurrently, the coordination cell is working with humanitarian health partner towards a more sustainable and equitable solution for the provision of health care services by the government. DGHS, through this coordination cell on the ground, is coordinating the setup of 19 PHC and 3 multipurpose PHC centers. Through negotiation of the coordination team lead, land allocation has been approved by RRRC. The partners have started the work in Kutupalong (in camps 1, 7, 10-14, and 20), Kenotoli, and Shalbon. These are centers which were earlier made of plastic sheets and bamboo materials have been replaced by prefabricated material.  The first centre has been built and is in operation in Jamtoli since March 2018, operationalized by the Swiss Red Cross. Land for another 6 PHCs and the three Multi- purpose Health centers has been identified and is pending approval by RRRC. Support to outbreak and vaccination related activities: On the technical level, several coordination teams were deployed to support control of outbreak and vaccination related activities. The field coordinators in the coordination cell managed the organization of contact tracing, outbreak investigation and control and were crucial for thee smooth implementation of half a dozen vaccination campaigns. The Immunization expert in coordination cell oversaw development of the micro-plans for the different campaigns, organized the mobilization of communities to increase coverage rates, and helped to mobilize several thousand volunteers from different stakeholders for immunization campaigns. Because of the planning and coordination provided through the coordination cell was it possible to implement the various campaigns so quickly and avert communicable disease outbreaks such as measles or cholera. Apart from the timely implementation of the campaigns, the team from coordination cell was also instrumental in monitoring those campaigns and guiding the response to quality concerns with a few volunteers. During the first 2 rounds of OCV in the 4th quarter of 2017, more than 840 000 people (refugees and host communities) were vaccinated against cholera. The 3rd round of OCV that just concluded on 13 May 2018 reached more than 900 000 persons, which equals a 94% coverage rate. Together with other vaccination campaigns targeting measles/rubella, polio and diphtheria (3 rounds of pentavalent/ tetanus–diphtheria vaccine), close to 4 million vaccinations have been administered since the onset of the crisis. Meanwhile, the MOHFW coordination team and WHO have established 25 fixed sites where the routine Expanded Programme on Immunization (EPI) is being provided. Fifty-six vaccination teams, of two members each, are providing routine EPI through the 672 outreach sessions (576 in Ukhia and 96 in Teknaf). Going forward, each team will conduct 12 vaccination sessions per month in the camps. Entry-point vaccination continues to be provided to all new arrivals in Cox’s Bazar from Rakhine state of Myanmar. The field coordinators are supporting the planning and monitoring of these vaccination sessions. The main tool for outbreak detection and control is the early warning and response system (EWARS), that was set up by MOHFW and WHO early on in the crisis. The field workers from the coordination cell were instrumental in picking up any suspected outbreaks early on, guide the investigation of alerts and support the management of  the response with the concerned stakeholders. From January 1st to 31 March 2018, a total of 1 127 outbreak alerts were raised, were verified and assessed; 90% of alerts have been investigated within 72 hours of their notification. This equals an average of 80 alerts every week or eleven every day. The outbreak team and the coordination cell financed through the grant is leading and managing the coordination of the investigation teams, gathering results and deciding on further action. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51060001-5106000101 Sweden 3rd Healthsectorprgm to Badesh 201106-201607 with SEK 515 million, 1% of tot budg SEK 50 billion. Ministry of Health owner and implementer of prgrm. Goal is to improve access to and utilization of essential health, population and nutrition services, partc by the poor, through impr health services add strengthening health systems. Sida is financing through a WB MDTF, w USAID,AUSaid,DFID,CIDA,UNFPA,KfW ao. 3:e Hälsosektorstödet t. Bangladesh 201107-201606 med SEK 515 miljoner, 1%av den tot budg på SEK 50 miljarder. Hälsomin äger och genomför progmt. Målet är att förbätta tillgång till och utnyttjande av nödvändiga hälsotjänster, speciellt bland de fattiga, gen förbättrad hälsoservice och stärkt hälsosystem. Sida fiansierar gnmn VB MDTF m andra giv: USAID, AUSaid, DFID, JIVA, CIDA, UNFPA, Kfw, mfl Sweden The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 80000000 80000000 80006145 80000000 80000000 0 80000000 80006145 80000000 80000000 80000000 400006145 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 80000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 80000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 80000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 6145.33 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 80000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 80000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -528541 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -200582.25 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 Reduced mortality in children under the age of 5 Minskad dödlighet bland barn under 5 år Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta More women with access to good maternal health care Fler kvinnor har tillgång till god mödrahälsovård Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta More people with access to sexual and reproductive health and rights Ökat antal människor har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51060001-5106000102 Sweden 3rd Healthsectorprgm to Badesh 201106-201607 with SEK 515 million, 1% of tot budg SEK 50 billion. Ministry of Health owner and implementer of prgrm. Goal is to improve access to and utilization of essential health, population and nutrition services, partc by the poor, through impr health services add strengthening health systems. Sida is financing through a WB MDTF, w USAID,AUSaid,DFID,CIDA,UNFPA,KfW ao. 3:e Hälsosektorstödet t. Bangladesh 201107-201606 med SEK 515 miljoner, 1%av den tot budg på SEK 50 miljarder. Hälsomin äger och genomför progmt. Målet är att förbätta tillgång till och utnyttjande av nödvändiga hälsotjänster, speciellt bland de fattiga, gen förbättrad hälsoservice och stärkt hälsosystem. Sida fiansierar gnmn VB MDTF m andra giv: USAID, AUSaid, DFID, JIVA, CIDA, UNFPA, Kfw, mfl Sweden The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 67112 492751 91355 0 67112 -4124215 91355 492751 4124215 0 0 651218 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 11289.87 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10436.24 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 12845.55 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 32539.92 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 0 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 13032.43 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 14385.34 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 120000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 345333 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 1355 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 90000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 More women with access to good maternal health care Fler kvinnor har tillgång till god mödrahälsovård Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51060001-5106000103 Sweden 3rd Healthsectorprgm to Badesh 201106-201607 with SEK 515 million, 1% of tot budg SEK 50 billion. Ministry of Health owner and implementer of prgrm. Goal is to improve access to and utilization of essential health, population and nutrition services, partc by the poor, through impr health services add strengthening health systems. Sida is financing through a WB MDTF, w USAID,AUSaid,DFID,CIDA,UNFPA,KfW ao. 3:e Hälsosektorstödet t. Bangladesh 201107-201606 med SEK 515 miljoner, 1%av den tot budg på SEK 50 miljarder. Hälsomin äger och genomför progmt. Målet är att förbätta tillgång till och utnyttjande av nödvändiga hälsotjänster, speciellt bland de fattiga, gen förbättrad hälsoservice och stärkt hälsosystem. Sida fiansierar gnmn VB MDTF m andra giv: USAID, AUSaid, DFID, JIVA, CIDA, UNFPA, Kfw, mfl Sweden The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 138419 300000 -138419 -450000 138419 138419 0 0 0 300000 450000 438419 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 138419 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 274590.71 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 Reduced mortality in children under the age of 5 Minskad dödlighet bland barn under 5 år Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta More women with access to good maternal health care Fler kvinnor har tillgång till god mödrahälsovård Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta More people with access to sexual and reproductive health and rights Ökat antal människor har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51080029 Sweden Poverty alleviation requires sustained economic growth, good governance and political stability. Education is a key element of the national poverty reduction strategy and the current expansion of higher education institutions has created new conditions in Ethiopia for research and research training compared to earlier program periods. Fattigdomsbekämpning kräver hållbar ekonomisk tillväxt, god samhällsstyrning och politisk stabilitet. Utbildning är en viktig del av den nationella strategi för fattigdomsminskning och den nuvarande expansionen av högskolorna har skapat nya förutsättningar i Etiopien för forskning och forskarutbildning jämfört med tidigare programperioder. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ethiopia Educational research Education, Level Unspecified SE-0-SE-6-51080029-5108002901 Sweden Poverty alleviation requires sustained economic growth, good governance and political stability. Education is a key element of the national poverty reduction strategy and the current expansion of higher education institutions has created new conditions in Ethiopia for research and research training compared to earlier program periods. Fattigdomsbekämpning kräver hållbar ekonomisk tillväxt, god samhällsstyrning och politisk stabilitet. Utbildning är en viktig del av den nationella strategi för fattigdomsminskning och den nuvarande expansionen av högskolorna har skapat nya förutsättningar i Etiopien för forskning och forskarutbildning jämfört med tidigare programperioder. Sweden AAU/Addis Ababa University Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 18950000 30429000 30500000 20000000 0 18950000 30429000 20000000 0 30500000 99879000 University College Research Other 8360000 University College Research Other 10590000 University College Research Other 14800000 University College Research Other 15629000 University College Research Other 15000000 University College Research Other 15500000 University College Research Other 5000000 University College Research Other 15000000 University College Research Other SE-0-SE-6-51080029-5108002902 Sweden Poverty alleviation requires sustained economic growth, good governance and political stability. Education is a key element of the national poverty reduction strategy and the current expansion of higher education institutions has created new conditions in Ethiopia for research and research training compared to earlier program periods. Fattigdomsbekämpning kräver hållbar ekonomisk tillväxt, god samhällsstyrning och politisk stabilitet. Utbildning är en viktig del av den nationella strategi för fattigdomsminskning och den nuvarande expansionen av högskolorna har skapat nya förutsättningar i Etiopien för forskning och forskarutbildning jämfört med tidigare programperioder. Sweden AAU/Addis Ababa University Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 205595 254409 146709 205595 254409 146709 606713 University College Research Other 105983 University College Research Other 99611.13 University College Research Other 50024.25 University College Research Other 86413.95 University College Research Other 33495 University College Research Other 113214.05 University College Research Other SE-0-SE-6-51080029-5108002903 Sweden Poverty alleviation requires sustained economic growth, good governance and political stability. Education is a key element of the national poverty reduction strategy and the current expansion of higher education institutions has created new conditions in Ethiopia for research and research training compared to earlier program periods. Fattigdomsbekämpning kräver hållbar ekonomisk tillväxt, god samhällsstyrning och politisk stabilitet. Utbildning är en viktig del av den nationella strategi för fattigdomsminskning och den nuvarande expansionen av högskolorna har skapat nya förutsättningar i Etiopien för forskning och forskarutbildning jämfört med tidigare programperioder. Sweden AAU/Addis Ababa University Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1684848 729439 729439 1684848 2414287 University College Research Other 1684848 University College Research Other 729439 University College Research Other SE-0-SE-6-51080128 Sweden This programme addresses Access to Finance as a critical bottleneck to pro poor growth in Ethiopia. Via engagements for capital markets development, improved SME banking options, leasing practices, corporate governance practices and credit reporting infrastructure, the programme sets out to create 8 0000 new jobs, lift 30 000 people above the 1.25$/day and improve incomes for the 40% of the population Insatsen bedöms viktig för att främja inklusiv tillväxt i Etiopien, på grund av de flerdimensionella hinder som uppstår i ekonomin till följd av låg och ineffektivt fördelad kapitaltillgång för privat näringsverksamhet i landet. I flertalet studier av tillväxt och fattigdom i Etiopien utmärker sig tillgång till finansiering som ett huvudsakligt hinder för hållbar, dynamisk och inklusiv tillväxt. Detta är fallet i synnerhet för små och medelstora företag (SME), som är mest utmärkande och irrationellt förfördelade vad gäller tillgången till kapital i förhållande till deras potential att växa och skapa arbetstillfällen och förbättrade inkomster för biståndets målgrupper. SME-företagen bedöms vara särskilt viktiga för landsbygdens kvinnor, som idag för sin försörjning ofta är beroende av improduktiv självhushållning eller mikroföretag med begränsad potential för tillväxt, expansion och ökade inkomster. I den kontexten är en holistisk ansats till finansiering önskvärd, en ansats som i flera avseenden adresseras av IFC (International Finance Corporatiopn) i deras nyskapade finansieringsprogram Ethiopia PSD Initiative Access to Finance (A2F). Trots att IFC:s erfarenheter i Etiopien bara sträcker sig tillbaka till 2008, så har institutionen på dessa år ackumulerat värdefulla insikter och nätverk medan dess globala erfarenheter och resurser för privatsektorutveckling i fattiga länder är mycket omfattande och användbara även i den lokala miljön. Detta skapar förutsättningar för IFC att komma igång relativt snabbt med relevanta operationer inom ett genuint ramverk för styrning och kontroll. En ägarskapsfrämjande efterfrågeledd ansats till bistånd tillämpas samtidigt, där programmets olika delar skapas på direkta önskemål från privat och offentlig sektor. The Ethiopia Private Sector Development Multi-Donor Initiative (MDI) is a joint funding platform that aims to promote private sector development in Ethiopia. The MDI has two pillars: Pillar I Investment Climate (IC), which seeks to improve the investment climate; and Pillar II Access to Finance (A2F), which aims to enhance access to finance for, and promote investments targeting, SMEs. Current donors to the MDI are Canada, Italy, the Netherlands, Norway, Sweden, the United Kingdom, and the United States. Since Sweden has two contributions to two different programs (ICII and A2F), this Completion Memo addresses Access to finance. As outlined by the A2F Pillars theory of change , the program has the overall objective (macroeconomic impact) of increasing access to finance for un(der)served actors, including MSMEs and agribusiness value chain players (with a particular focus on smallholder farmers, women and youth), in order to create jobs as well as increase productivity and income towards, ultimately, promoting the twin goal of poverty alleviation and shared prosperity. In support of the overall (and ultimate) objective, the A2F Programs specific objectives (market impacts) are to: (i) promote a more robust and efficient financial infrastructure and system; (ii) support a more diversified and competitive financial sector; (iii) strengthen agribusiness supply chains. To this end, the Advisory Services (AS) component of the program aims at providing support to the development of financial infrastructure, capacity building for financial institutions to scale up their SME portfolio, and for other private sector companies, especially SMEs, to assist them in increasing their access to finance. A2F includes nine distinct projects in seven areas: 1. Ethiopia Agribusiness o Ethiopia Grains Agri-Business Development o Ethiopia Heineken o Luna Livestock and Outgrower Development 2. Ethiopia Credit Reporting o Ethiopia Credit Reporting (Project 2) 3. Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry o Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry 4. Ethiopia Leasing o Ethiopia Leasing 5. Ethiopia SME Banking o Ethiopia SME Banking (Enat Bank) 6. Ethiopia Commodity Collateralized Finance o Ethiopia MDI Commodity Collateralized Finance 7. Ethiopia Corporate Governance o Ethiopia Corporate Governance Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ethiopia Financial policy and administrative management Education/training in banking and financial services Banking & Financial Services Some of the results achieved under the program include. Leasing: Over several years IFC trained Leasing Clients and Managers of Turnkey Projects and attempted to supported improvements to the legal framework. Although some important directives (especially for foreign investors) have been issued, the new leasing proclamation has not yet been ratified. However in the past four years, approximately US$ 194.2 million in new leasing loans have been disbursed to some 14,370 clients (including about 2,480 SMEs). These numbers, although well below the leasing market potential of US$ 1.05 billion estimated by IFC, indicate significant progress, especially given the severe operational constraints faced by leasing companies such as limited availability of foreign currency. Credit reporting systems (CR): The CR Project's ultimate objective has been achieved: a new cresdit reporting system (CRS) has been created that collects borrower data from most Ethiopian MFIs, leading to a substantial expansion of the CRB coverage. First, the regulatory framework was changed and secondly, the National Bank of Ethioia (NBE) developed a new CRS internally for finanacial institutions. The CR Project fully aligned with national development priorities and is consistent with the priorities and needs of both the central bank and financial sector stakeholders. In collaboration with the NBE A2F established the regulatory and institutional framework for the national CRS. The project further implemented financial literacy and awareness raising campaigns targeting financial institutions and the leasing sector to promote awareness and acceptance of the reporting system by the banking sector. By the end of 2022 5% of the Ethiopian adult population have their credit information registered in NBEs credit system. Bureau coverage was only 0.4% at the start of the program in 2019. 108 financial institutions including MFIs are participating the reporting system. At the start of the program only 18 institutions were reporting. Over 450,000 enquiries have been registered in the system. An accumulative value of approx 3 billion USD has been mobilized, of which approximately 539 million USD is for women borrowers. 1,9 million borrowers recorded in the system are women. Secured Transaction Credit Reporting (STCR): The first key objective of the STCR project was achieved, as a comprehensive legal framework for secured transactions was developed and adopted. In June 2019, the Movable Property Security Right Proclamation (n 1147/2019) was ratified as the sole legal basis for facilitating the provision of credit using movable assets as collateral, repealing pre-existing sectoral legislation on commercial mortgages or other forms of pledging movable assets to banks. The second key objective of the STCR Project was already achieved in early 2020, when an interim version of the registry with basic functionality was launched. By February 2022, the total number of active registrations was 34,826, well above the project target of 25,921. Commodity Collateralised Financing: The overall objective of the program was to promote the use of commodity inventories in warehouses as collateral to access short-term financing for farmers. The legal & regulatory framework was established for the Warehouse Receipt Framework (WRF) and IFC successfully onboarded both private and public actors including The Ethiopia Agricultural Transformation agency, The Ethiopia commodity exchange and the Ministry of Trade and Regional integration. The opening up of the warehouse sector to foreign investment allowed for the establishment of a joint venture between Vallis Group and Akkas Logistics which allowed for third party warehouse operations. Six warehouse insurance products have been introduced. Six commodities have been trialed, chickpeas, maize, barle, soybeans, teff and wheat in 3 regions Oromia, Amhara and SNNPR. The WRF is recognized by both farmes and financial institutions to have potential to bridge the financing gap in the agriculture sector. Political and institutional commitment is strong for the WRS. The first warehouse receipt under the WRS pilot was issued by the Cooperative Bank of Oromia to the Hitossa cooperative union at the end of 2021. By February 2022, the four banks participating in the WRS pilot had approved financing of around 250 million birr (US$ 5.7 million) based on up to 70% of the value of the deposits. 105 Of these, 91.9 million birr (US$ 2.1 million) had been disbursed to over 20 clients (including not only agro-processors and cooperative unions, but also primary cooperatives and individual farmers) by the end of April 2022. 67 000 farmers have been reached. Agribusiness Development Support: Heineken: The Heineken Project successfully achieved its key objective of strengthening the malt barley supply chain in the targeted areas in the Oromia region. By completion, the Heineken Project had directly supported, as targeted, some 40,000 unique farmers (30% women) covering around 30,000 hectares in the six target areas in the Oromia. 71 of the 80 unique aggregators trained/coached by the Heineken Project improved their operations in the targeted ALP areas (including record keeping, planning and member engagement). The efforts of the Heineken Project ultimately resulted - at least partly, if not mostly in the directly supported farmers producing over 300,000 metric tons of malt barley. It should be noted however that the lack of a national alliance does not seem to have significantly affected the malt barley production in the country as a whole. Finally, the Heineken Project assisted an initial diversification of the crops used by the brewing industry. In particular, with IFC support and in collaboration with suppliers, Heineken piloted the use of alternatives to malt barley - including cassava, coffee, finger millet, maize grits, rice, sorghum, and sugar. The Heineken Project can be considered a relatively cost-effective intervention. For every US dollar spent overall, the Heineken Project, generated around US$ 40 in sales revenues for farmers. Luna Livestock value Chain: The Luna livestock is the first program in Ethiopia with backward integration of livestock (goat) producers. There are more activities to report in the last year of the program after a period of uncertainty and challenges related to the conflict and partner interest. The program has relocated twice. Activities reported are related to infrastructure upgrading and certification processes. Luna showed positive results in implementing regulations for food safety and certification at factory level. Other successes have been noted in testing and trialing new vaccination approaches for goats. Challenges with regards to electrification and road infrastructure and water supply. There has also been a mismatch in the planning with regards to the factory and the outgrower scheme not being ready simultaneously. The project will continue to June 2025 with funding from other sources. Corporate Governance /CG): Although IFC supported some capacity building for regulators, the CG Project did not achieve its objective of developing a regulatory CG framework. Work under this component primarily targeted the NBE and involved the introduction of IFCs toolkit on disclosure and transparency. Even if this legal reform was not supported by the CG Project, it introduced a series of improvements with respect to the former law which dating back to 1960 was especially inadequate for smaller companies. ] No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51080128-5108012801 Sweden This programme addresses Access to Finance as a critical bottleneck to pro poor growth in Ethiopia. Via engagements for capital markets development, improved SME banking options, leasing practices, corporate governance practices and credit reporting infrastructure, the programme sets out to create 8 0000 new jobs, lift 30 000 people above the 1.25$/day and improve incomes for the 40% of the population Insatsen bedöms viktig för att främja inklusiv tillväxt i Etiopien, på grund av de flerdimensionella hinder som uppstår i ekonomin till följd av låg och ineffektivt fördelad kapitaltillgång för privat näringsverksamhet i landet. I flertalet studier av tillväxt och fattigdom i Etiopien utmärker sig tillgång till finansiering som ett huvudsakligt hinder för hållbar, dynamisk och inklusiv tillväxt. Detta är fallet i synnerhet för små och medelstora företag (SME), som är mest utmärkande och irrationellt förfördelade vad gäller tillgången till kapital i förhållande till deras potential att växa och skapa arbetstillfällen och förbättrade inkomster för biståndets målgrupper. SME-företagen bedöms vara särskilt viktiga för landsbygdens kvinnor, som idag för sin försörjning ofta är beroende av improduktiv självhushållning eller mikroföretag med begränsad potential för tillväxt, expansion och ökade inkomster. I den kontexten är en holistisk ansats till finansiering önskvärd, en ansats som i flera avseenden adresseras av IFC (International Finance Corporatiopn) i deras nyskapade finansieringsprogram Ethiopia PSD Initiative Access to Finance (A2F). Trots att IFC:s erfarenheter i Etiopien bara sträcker sig tillbaka till 2008, så har institutionen på dessa år ackumulerat värdefulla insikter och nätverk medan dess globala erfarenheter och resurser för privatsektorutveckling i fattiga länder är mycket omfattande och användbara även i den lokala miljön. Detta skapar förutsättningar för IFC att komma igång relativt snabbt med relevanta operationer inom ett genuint ramverk för styrning och kontroll. En ägarskapsfrämjande efterfrågeledd ansats till bistånd tillämpas samtidigt, där programmets olika delar skapas på direkta önskemål från privat och offentlig sektor. The Ethiopia Private Sector Development Multi-Donor Initiative (MDI) is a joint funding platform that aims to promote private sector development in Ethiopia. The MDI has two pillars: Pillar I Investment Climate (IC), which seeks to improve the investment climate; and Pillar II Access to Finance (A2F), which aims to enhance access to finance for, and promote investments targeting, SMEs. Current donors to the MDI are Canada, Italy, the Netherlands, Norway, Sweden, the United Kingdom, and the United States. Since Sweden has two contributions to two different programs (ICII and A2F), this Completion Memo addresses Access to finance. As outlined by the A2F Pillars theory of change , the program has the overall objective (macroeconomic impact) of increasing access to finance for un(der)served actors, including MSMEs and agribusiness value chain players (with a particular focus on smallholder farmers, women and youth), in order to create jobs as well as increase productivity and income towards, ultimately, promoting the twin goal of poverty alleviation and shared prosperity. In support of the overall (and ultimate) objective, the A2F Programs specific objectives (market impacts) are to: (i) promote a more robust and efficient financial infrastructure and system; (ii) support a more diversified and competitive financial sector; (iii) strengthen agribusiness supply chains. To this end, the Advisory Services (AS) component of the program aims at providing support to the development of financial infrastructure, capacity building for financial institutions to scale up their SME portfolio, and for other private sector companies, especially SMEs, to assist them in increasing their access to finance. A2F includes nine distinct projects in seven areas: 1. Ethiopia Agribusiness o Ethiopia Grains Agri-Business Development o Ethiopia Heineken o Luna Livestock and Outgrower Development 2. Ethiopia Credit Reporting o Ethiopia Credit Reporting (Project 2) 3. Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry o Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry 4. Ethiopia Leasing o Ethiopia Leasing 5. Ethiopia SME Banking o Ethiopia SME Banking (Enat Bank) 6. Ethiopia Commodity Collateralized Finance o Ethiopia MDI Commodity Collateralized Finance 7. Ethiopia Corporate Governance o Ethiopia Corporate Governance Sweden IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group Swedish International Development Cooperation Agency IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 16000000 16000000 16000000 IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group 16000000 IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group SE-0-SE-6-51080128-5108012802 Sweden This programme addresses Access to Finance as a critical bottleneck to pro poor growth in Ethiopia. Via engagements for capital markets development, improved SME banking options, leasing practices, corporate governance practices and credit reporting infrastructure, the programme sets out to create 8 0000 new jobs, lift 30 000 people above the 1.25$/day and improve incomes for the 40% of the population Insatsen bedöms viktig för att främja inklusiv tillväxt i Etiopien, på grund av de flerdimensionella hinder som uppstår i ekonomin till följd av låg och ineffektivt fördelad kapitaltillgång för privat näringsverksamhet i landet. I flertalet studier av tillväxt och fattigdom i Etiopien utmärker sig tillgång till finansiering som ett huvudsakligt hinder för hållbar, dynamisk och inklusiv tillväxt. Detta är fallet i synnerhet för små och medelstora företag (SME), som är mest utmärkande och irrationellt förfördelade vad gäller tillgången till kapital i förhållande till deras potential att växa och skapa arbetstillfällen och förbättrade inkomster för biståndets målgrupper. SME-företagen bedöms vara särskilt viktiga för landsbygdens kvinnor, som idag för sin försörjning ofta är beroende av improduktiv självhushållning eller mikroföretag med begränsad potential för tillväxt, expansion och ökade inkomster. I den kontexten är en holistisk ansats till finansiering önskvärd, en ansats som i flera avseenden adresseras av IFC (International Finance Corporatiopn) i deras nyskapade finansieringsprogram Ethiopia PSD Initiative Access to Finance (A2F). Trots att IFC:s erfarenheter i Etiopien bara sträcker sig tillbaka till 2008, så har institutionen på dessa år ackumulerat värdefulla insikter och nätverk medan dess globala erfarenheter och resurser för privatsektorutveckling i fattiga länder är mycket omfattande och användbara även i den lokala miljön. Detta skapar förutsättningar för IFC att komma igång relativt snabbt med relevanta operationer inom ett genuint ramverk för styrning och kontroll. En ägarskapsfrämjande efterfrågeledd ansats till bistånd tillämpas samtidigt, där programmets olika delar skapas på direkta önskemål från privat och offentlig sektor. The Ethiopia Private Sector Development Multi-Donor Initiative (MDI) is a joint funding platform that aims to promote private sector development in Ethiopia. The MDI has two pillars: Pillar I Investment Climate (IC), which seeks to improve the investment climate; and Pillar II Access to Finance (A2F), which aims to enhance access to finance for, and promote investments targeting, SMEs. Current donors to the MDI are Canada, Italy, the Netherlands, Norway, Sweden, the United Kingdom, and the United States. Since Sweden has two contributions to two different programs (ICII and A2F), this Completion Memo addresses Access to finance. As outlined by the A2F Pillars theory of change , the program has the overall objective (macroeconomic impact) of increasing access to finance for un(der)served actors, including MSMEs and agribusiness value chain players (with a particular focus on smallholder farmers, women and youth), in order to create jobs as well as increase productivity and income towards, ultimately, promoting the twin goal of poverty alleviation and shared prosperity. In support of the overall (and ultimate) objective, the A2F Programs specific objectives (market impacts) are to: (i) promote a more robust and efficient financial infrastructure and system; (ii) support a more diversified and competitive financial sector; (iii) strengthen agribusiness supply chains. To this end, the Advisory Services (AS) component of the program aims at providing support to the development of financial infrastructure, capacity building for financial institutions to scale up their SME portfolio, and for other private sector companies, especially SMEs, to assist them in increasing their access to finance. A2F includes nine distinct projects in seven areas: 1. Ethiopia Agribusiness o Ethiopia Grains Agri-Business Development o Ethiopia Heineken o Luna Livestock and Outgrower Development 2. Ethiopia Credit Reporting o Ethiopia Credit Reporting (Project 2) 3. Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry o Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry 4. Ethiopia Leasing o Ethiopia Leasing 5. Ethiopia SME Banking o Ethiopia SME Banking (Enat Bank) 6. Ethiopia Commodity Collateralized Finance o Ethiopia MDI Commodity Collateralized Finance 7. Ethiopia Corporate Governance o Ethiopia Corporate Governance Sweden IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8120000 5000000 5000000 0 8120000 13120000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 8120000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Ethiopia 2016-2022 Etiopien 2016-2022 A more favourable business climate for sustainable and inclusive commercial activities and strengthening institutions Förbättrat affärsklimat för hållbar och inkluderande näringsverksamhet och stärkande av institutioner Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51080128-5108012803 Sweden This programme addresses Access to Finance as a critical bottleneck to pro poor growth in Ethiopia. Via engagements for capital markets development, improved SME banking options, leasing practices, corporate governance practices and credit reporting infrastructure, the programme sets out to create 8 0000 new jobs, lift 30 000 people above the 1.25$/day and improve incomes for the 40% of the population Insatsen bedöms viktig för att främja inklusiv tillväxt i Etiopien, på grund av de flerdimensionella hinder som uppstår i ekonomin till följd av låg och ineffektivt fördelad kapitaltillgång för privat näringsverksamhet i landet. I flertalet studier av tillväxt och fattigdom i Etiopien utmärker sig tillgång till finansiering som ett huvudsakligt hinder för hållbar, dynamisk och inklusiv tillväxt. Detta är fallet i synnerhet för små och medelstora företag (SME), som är mest utmärkande och irrationellt förfördelade vad gäller tillgången till kapital i förhållande till deras potential att växa och skapa arbetstillfällen och förbättrade inkomster för biståndets målgrupper. SME-företagen bedöms vara särskilt viktiga för landsbygdens kvinnor, som idag för sin försörjning ofta är beroende av improduktiv självhushållning eller mikroföretag med begränsad potential för tillväxt, expansion och ökade inkomster. I den kontexten är en holistisk ansats till finansiering önskvärd, en ansats som i flera avseenden adresseras av IFC (International Finance Corporatiopn) i deras nyskapade finansieringsprogram Ethiopia PSD Initiative Access to Finance (A2F). Trots att IFC:s erfarenheter i Etiopien bara sträcker sig tillbaka till 2008, så har institutionen på dessa år ackumulerat värdefulla insikter och nätverk medan dess globala erfarenheter och resurser för privatsektorutveckling i fattiga länder är mycket omfattande och användbara även i den lokala miljön. Detta skapar förutsättningar för IFC att komma igång relativt snabbt med relevanta operationer inom ett genuint ramverk för styrning och kontroll. En ägarskapsfrämjande efterfrågeledd ansats till bistånd tillämpas samtidigt, där programmets olika delar skapas på direkta önskemål från privat och offentlig sektor. The Ethiopia Private Sector Development Multi-Donor Initiative (MDI) is a joint funding platform that aims to promote private sector development in Ethiopia. The MDI has two pillars: Pillar I Investment Climate (IC), which seeks to improve the investment climate; and Pillar II Access to Finance (A2F), which aims to enhance access to finance for, and promote investments targeting, SMEs. Current donors to the MDI are Canada, Italy, the Netherlands, Norway, Sweden, the United Kingdom, and the United States. Since Sweden has two contributions to two different programs (ICII and A2F), this Completion Memo addresses Access to finance. As outlined by the A2F Pillars theory of change , the program has the overall objective (macroeconomic impact) of increasing access to finance for un(der)served actors, including MSMEs and agribusiness value chain players (with a particular focus on smallholder farmers, women and youth), in order to create jobs as well as increase productivity and income towards, ultimately, promoting the twin goal of poverty alleviation and shared prosperity. In support of the overall (and ultimate) objective, the A2F Programs specific objectives (market impacts) are to: (i) promote a more robust and efficient financial infrastructure and system; (ii) support a more diversified and competitive financial sector; (iii) strengthen agribusiness supply chains. To this end, the Advisory Services (AS) component of the program aims at providing support to the development of financial infrastructure, capacity building for financial institutions to scale up their SME portfolio, and for other private sector companies, especially SMEs, to assist them in increasing their access to finance. A2F includes nine distinct projects in seven areas: 1. Ethiopia Agribusiness o Ethiopia Grains Agri-Business Development o Ethiopia Heineken o Luna Livestock and Outgrower Development 2. Ethiopia Credit Reporting o Ethiopia Credit Reporting (Project 2) 3. Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry o Ethiopia Secured Transactions Collateral Registry 4. Ethiopia Leasing o Ethiopia Leasing 5. Ethiopia SME Banking o Ethiopia SME Banking (Enat Bank) 6. Ethiopia Commodity Collateralized Finance o Ethiopia MDI Commodity Collateralized Finance 7. Ethiopia Corporate Governance o Ethiopia Corporate Governance Sweden IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group Swedish International Development Cooperation Agency IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -1011457 -1011457.36 IFC/International Finance Corporation/The World Bank Group Ethiopia 2022-2026 Etiopien 2022-2026 Improved conditions for productive employment and decent work Bättre förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51110066 Sweden Corruption in Kenya is endemic and permeates all sectors of society. Corruption is a major hindrance for development and increased transparency and demand for accountability is one way to prevent corruption. In the Global Corruption Perception Index 2014 Kenya was ranked 145 out of 177 countries surveyed. The Global Corruption Barometer (GCB) for 2013 show that 7 out of every 10 Kenyans are of the opinion that corruption is a problem in public service. A similar proportion believes that in order to get anything done in public sector you have to have personal contacts at a particular service delivery institution. Furthermore, one third of the population states that corruption has increased a lot during the last two years. The overall objective of the proposed intervention is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Fojo has proposed to do this through the development and implementation a set of secure tools and methodologies for carrying out citizen monitoring of Kenyan government budgeting and expenditure. Journalists, community leaders, civil society activists and local civil servants will be empowered to monitor government funds and report suspected mismanagement in public administration, in order to defend their human rights to education and health care. Fojo and its partners will develop an ICT platform that will provide easily understood information about how much public funds have been allocated to each school and health centre in an area. Using a mobile phone with internet access, anyone will be able to check the amount of government money pledged to each school or health clinic as well as the amount actually spent. The same application can be used from any computer. So, if a person living in Kenya wants to check how much money the government is supposed to be spending on the school that his/her children is attending, they can download the app or go on the website and click on the actual school to see the sum officially budgeted for as well as get access to information about the school, such as how many teachers that should be working there or that there is how many books is budgeted for each pupil. The platform also gives the possibility to anonymously and securely report on suspected mismanagement. For people without internet access it will be possible to report using sms or calling a toll-free number. All whistle blowing reports will be published on the programme’s Facebook page. This provides the possibility for journalists, civil society activists, civil servants and citizens to discuss their personal findings, share information and experiences, reporting suspected corruption. The proposed programme will be implemented in Embakasi with is the Eastern part of Nairobi County. It is mainly a residential area for lower middle income households. Korruption genomsyrar alla samhällssektorer i Kenya och är ett huvudsakligt hinder för utvecklingen. Ökad insyn och ansvarsutkrävande är ett sätt att förebygga korruption. I Transparency International (TI) Corruption Perception Index 2014 rankades Kenya på 145 plats av 174 undersökta länder, och i Global Corruption Barometer (GCB) för 2013 visar att 7 av 10 kenyaner anser att korruption är ett problem i den offentliga sektorn. En lika stor andel anser att det krävs personliga kontakter för att få tillgång till offentliga tjänster. Var tredje kenyan anser vidare att korruptionen i landet har ökat betydligt under de två senaste åren. Det övergripande målet för Action for Transparency programmet (A4T) är att bidra till stärkt ansvarsskyldighet och insyn i användandet av offentliga medel genom medborgardelaktighet. Fojo och deras samarbetspartners kommer att utveckla en rad verktyg och metoder för att upptäcka misstänkt korruption och misskötsel av offentliga medel. A4T programmet kommer att utveckla en ICT-plattform som kommer att tillhandahålla lättförstådd information om hur mycket offentliga medel har anslagits till varje skola och vårdcentral i ett område. Med hjälp av en mobiltelefon med internetuppkoppling eller dator kommer vem som helst att kunna kontrollera mängden statliga medel som allokerats till varje skola och vårdcentral, samt det belopp som faktiskt spenderats. Om en person vill få upplysningar om hur mycket pengar kommunen har budgeterat för den skola där hennes/ hans barn går, kan de ladda ner appen eller gå till A4Ts hemsida och klicka på den aktuella skolan för att få veta detta. Vidare kommer de även kunna få information om till exempel hur många lärare som ska arbeta där eller hur många böcker har budgeterats för varje elev. Plattformen kommer också ge möjlighet att anonymt och säkert rapportera om misstänkt misskötsel och korruption. För de personer som inte har tillgång till internet är det möjligt att rapportera detta genom att använda sms eller ringa ett gratisnummer. Alla dessa whistleblowingrapporter kommer att publiceras på programmets Facebooksida. Detta ger möjlighet för journalister, aktivister, tjänstemän och medborgare att dela information samt att diskutera sina egna personliga iakttagelser och erfarenheter. I denna fas kommer programmet att genomföras i Embakasi, som är ett bostadsområde för lägre medelinkomsttagare i den östra delen av Nairobi County. Is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Kenya Anti-corruption organisations and institutions Government & Civil Society-general Outcome 1: Through A4T activities TIKenya has built strong relations to the media sector, which in turn has led to a great interest for anticorruption trainings, also from editors, and many journalists have applied for and attended various trainings as well as grant and mentorship programmes provided by A4T. This has resulted in a number of investigative articles and reports being published. Some of the stories have had direct impact. For example, a Member of Parliament was not reelected after articles exposed how he procured and then used a school bus for his political interests. Another story exposed that teachers demanded that parents buy school uniforms from certain stores that gave teachers kickbacks, which led the Education Cabinet Secretary to instruct the secondary school headteachers that they had no mandate to dictate where parents should buy uniforms. A third example is a school that escaped land grabbing when the issue was covered by media. Strong, trusting relationships with the media sector makes it possible for TI-Kenya to continue to engage journalists and media houses and expose unacceptable practices and misuse of public funds in all sectors in the Kenyan society. A4T has also strongly developed TIKenyas IT-skills, which strengthens the organisations possibility to efficiently work to stop corruption. The MediaTech Hub will continue to be used as a platform for trainings, tools and information sharing. Furthermore, TI-Kenya has a close cooperation with anticorruption and oversight institutions, and the Office of the Auditor General (OAG) in particular. This cooperation was further developed during 2021 and as of today the relationship between TI-Kenya and the OAG remains strong. Such institutions can provide both tools and information that TI-Kenya can transfer to media actors. Outcome 2: The work with primary schools progressed fast during the first four years. The interactions lead to a strong relationship with school boards, parent teacher organisations (PTOs), head teachers and individual parents and teachers. The awareness about corruption issues increased and schools became aware of both A4T and parents being watchful. Some clear signs that the work affected the primary school intuitions are that head teachers asked for training in bookkeeping and that their financial records should be digitalised. Another important effect was that the number of school inspections increased. The activities slowed down when funding diminished and even more so when Covid19 struck, and the government induced Covid19 emergency restrictions. This made outreach as well as trainings virtually impossible and during 2021/2022 few corruption alerts were submitted through the app. Outcome 3: It took a long time to make headway working with the health sector. The health centres did not appreciate being scrutinised and it was clear that the work of the Health Boards was less transparent than their counterparts in the education sector. However, during 2019 A4T was asked to train all new Health Board members, which was a major sign of trust and confidence. Again, as Covid19 struck, the implementation within Outcome 3 was diminished. In 2020 the A4T project received a request from the Government to work with the Health Boards in Nairobi County, to build capacity for enhancement of transparency and to fight corruption in the health sector. As a result of the interaction, information and knowledge sharing with different stakeholders in the sector, a replica of the A4T app has been developed for usage by Nairobi Metropolitan Services (NMS) once the formal processes for its implementation, with the assistance by TI-Kenya, are concluded. The app will continueto enable the NMS to get information from citizens about corruption and misuse of funds. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51110066-5111006601 Sweden Corruption in Kenya is endemic and permeates all sectors of society. Corruption is a major hindrance for development and increased transparency and demand for accountability is one way to prevent corruption. In the Global Corruption Perception Index 2014 Kenya was ranked 145 out of 177 countries surveyed. The Global Corruption Barometer (GCB) for 2013 show that 7 out of every 10 Kenyans are of the opinion that corruption is a problem in public service. A similar proportion believes that in order to get anything done in public sector you have to have personal contacts at a particular service delivery institution. Furthermore, one third of the population states that corruption has increased a lot during the last two years. The overall objective of the proposed intervention is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Fojo has proposed to do this through the development and implementation a set of secure tools and methodologies for carrying out citizen monitoring of Kenyan government budgeting and expenditure. Journalists, community leaders, civil society activists and local civil servants will be empowered to monitor government funds and report suspected mismanagement in public administration, in order to defend their human rights to education and health care. Fojo and its partners will develop an ICT platform that will provide easily understood information about how much public funds have been allocated to each school and health centre in an area. Using a mobile phone with internet access, anyone will be able to check the amount of government money pledged to each school or health clinic as well as the amount actually spent. The same application can be used from any computer. So, if a person living in Kenya wants to check how much money the government is supposed to be spending on the school that his/her children is attending, they can download the app or go on the website and click on the actual school to see the sum officially budgeted for as well as get access to information about the school, such as how many teachers that should be working there or that there is how many books is budgeted for each pupil. The platform also gives the possibility to anonymously and securely report on suspected mismanagement. For people without internet access it will be possible to report using sms or calling a toll-free number. All whistle blowing reports will be published on the programme’s Facebook page. This provides the possibility for journalists, civil society activists, civil servants and citizens to discuss their personal findings, share information and experiences, reporting suspected corruption. The proposed programme will be implemented in Embakasi with is the Eastern part of Nairobi County. It is mainly a residential area for lower middle income households. Korruption genomsyrar alla samhällssektorer i Kenya och är ett huvudsakligt hinder för utvecklingen. Ökad insyn och ansvarsutkrävande är ett sätt att förebygga korruption. I Transparency International (TI) Corruption Perception Index 2014 rankades Kenya på 145 plats av 174 undersökta länder, och i Global Corruption Barometer (GCB) för 2013 visar att 7 av 10 kenyaner anser att korruption är ett problem i den offentliga sektorn. En lika stor andel anser att det krävs personliga kontakter för att få tillgång till offentliga tjänster. Var tredje kenyan anser vidare att korruptionen i landet har ökat betydligt under de två senaste åren. Det övergripande målet för Action for Transparency programmet (A4T) är att bidra till stärkt ansvarsskyldighet och insyn i användandet av offentliga medel genom medborgardelaktighet. Fojo och deras samarbetspartners kommer att utveckla en rad verktyg och metoder för att upptäcka misstänkt korruption och misskötsel av offentliga medel. A4T programmet kommer att utveckla en ICT-plattform som kommer att tillhandahålla lättförstådd information om hur mycket offentliga medel har anslagits till varje skola och vårdcentral i ett område. Med hjälp av en mobiltelefon med internetuppkoppling eller dator kommer vem som helst att kunna kontrollera mängden statliga medel som allokerats till varje skola och vårdcentral, samt det belopp som faktiskt spenderats. Om en person vill få upplysningar om hur mycket pengar kommunen har budgeterat för den skola där hennes/ hans barn går, kan de ladda ner appen eller gå till A4Ts hemsida och klicka på den aktuella skolan för att få veta detta. Vidare kommer de även kunna få information om till exempel hur många lärare som ska arbeta där eller hur många böcker har budgeterats för varje elev. Plattformen kommer också ge möjlighet att anonymt och säkert rapportera om misstänkt misskötsel och korruption. För de personer som inte har tillgång till internet är det möjligt att rapportera detta genom att använda sms eller ringa ett gratisnummer. Alla dessa whistleblowingrapporter kommer att publiceras på programmets Facebooksida. Detta ger möjlighet för journalister, aktivister, tjänstemän och medborgare att dela information samt att diskutera sina egna personliga iakttagelser och erfarenheter. I denna fas kommer programmet att genomföras i Embakasi, som är ett bostadsområde för lägre medelinkomsttagare i den östra delen av Nairobi County. Is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Sweden Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet Swedish International Development Cooperation Agency Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 4000000 3800000 1734278 9115722 0 750000 0 1734278 3250000 0 2600000 3800000 0 4000000 0 865722 0 0 0 0 0 -2600000 0 2600000 0 750000 0 2400000 0 19400000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 4000000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 3800000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 0 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 1734278 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 865722 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 2600000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 0 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 5650000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 750000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet Kenya 2016-2020 Kenya 2016-2020 Strengthened media and civil society capacity to promote democratic development and accountability Stärk kapacitet hos media och i det civila samhället att verka för en demokratisk utveckling och ansvarsutkrävande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51110066-5111006602 Sweden Corruption in Kenya is endemic and permeates all sectors of society. Corruption is a major hindrance for development and increased transparency and demand for accountability is one way to prevent corruption. In the Global Corruption Perception Index 2014 Kenya was ranked 145 out of 177 countries surveyed. The Global Corruption Barometer (GCB) for 2013 show that 7 out of every 10 Kenyans are of the opinion that corruption is a problem in public service. A similar proportion believes that in order to get anything done in public sector you have to have personal contacts at a particular service delivery institution. Furthermore, one third of the population states that corruption has increased a lot during the last two years. The overall objective of the proposed intervention is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Fojo has proposed to do this through the development and implementation a set of secure tools and methodologies for carrying out citizen monitoring of Kenyan government budgeting and expenditure. Journalists, community leaders, civil society activists and local civil servants will be empowered to monitor government funds and report suspected mismanagement in public administration, in order to defend their human rights to education and health care. Fojo and its partners will develop an ICT platform that will provide easily understood information about how much public funds have been allocated to each school and health centre in an area. Using a mobile phone with internet access, anyone will be able to check the amount of government money pledged to each school or health clinic as well as the amount actually spent. The same application can be used from any computer. So, if a person living in Kenya wants to check how much money the government is supposed to be spending on the school that his/her children is attending, they can download the app or go on the website and click on the actual school to see the sum officially budgeted for as well as get access to information about the school, such as how many teachers that should be working there or that there is how many books is budgeted for each pupil. The platform also gives the possibility to anonymously and securely report on suspected mismanagement. For people without internet access it will be possible to report using sms or calling a toll-free number. All whistle blowing reports will be published on the programme’s Facebook page. This provides the possibility for journalists, civil society activists, civil servants and citizens to discuss their personal findings, share information and experiences, reporting suspected corruption. The proposed programme will be implemented in Embakasi with is the Eastern part of Nairobi County. It is mainly a residential area for lower middle income households. Korruption genomsyrar alla samhällssektorer i Kenya och är ett huvudsakligt hinder för utvecklingen. Ökad insyn och ansvarsutkrävande är ett sätt att förebygga korruption. I Transparency International (TI) Corruption Perception Index 2014 rankades Kenya på 145 plats av 174 undersökta länder, och i Global Corruption Barometer (GCB) för 2013 visar att 7 av 10 kenyaner anser att korruption är ett problem i den offentliga sektorn. En lika stor andel anser att det krävs personliga kontakter för att få tillgång till offentliga tjänster. Var tredje kenyan anser vidare att korruptionen i landet har ökat betydligt under de två senaste åren. Det övergripande målet för Action for Transparency programmet (A4T) är att bidra till stärkt ansvarsskyldighet och insyn i användandet av offentliga medel genom medborgardelaktighet. Fojo och deras samarbetspartners kommer att utveckla en rad verktyg och metoder för att upptäcka misstänkt korruption och misskötsel av offentliga medel. A4T programmet kommer att utveckla en ICT-plattform som kommer att tillhandahålla lättförstådd information om hur mycket offentliga medel har anslagits till varje skola och vårdcentral i ett område. Med hjälp av en mobiltelefon med internetuppkoppling eller dator kommer vem som helst att kunna kontrollera mängden statliga medel som allokerats till varje skola och vårdcentral, samt det belopp som faktiskt spenderats. Om en person vill få upplysningar om hur mycket pengar kommunen har budgeterat för den skola där hennes/ hans barn går, kan de ladda ner appen eller gå till A4Ts hemsida och klicka på den aktuella skolan för att få veta detta. Vidare kommer de även kunna få information om till exempel hur många lärare som ska arbeta där eller hur många böcker har budgeterats för varje elev. Plattformen kommer också ge möjlighet att anonymt och säkert rapportera om misstänkt misskötsel och korruption. För de personer som inte har tillgång till internet är det möjligt att rapportera detta genom att använda sms eller ringa ett gratisnummer. Alla dessa whistleblowingrapporter kommer att publiceras på programmets Facebooksida. Detta ger möjlighet för journalister, aktivister, tjänstemän och medborgare att dela information samt att diskutera sina egna personliga iakttagelser och erfarenheter. I denna fas kommer programmet att genomföras i Embakasi, som är ett bostadsområde för lägre medelinkomsttagare i den östra delen av Nairobi County. Is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Sweden Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet Swedish International Development Cooperation Agency Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 750000 -641471 0 0 750000 -641471 0 108529 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet 750000 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet -641471 Medieinstitutet Fojo på Linnéuniversitetet Kenya 2021-2025 Kenya 2021-2025 Strengthened respect for human rights, democracy and the rule of law, including reduced corruption Stärkt respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, inklusive minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51110066-5111006603 Sweden Corruption in Kenya is endemic and permeates all sectors of society. Corruption is a major hindrance for development and increased transparency and demand for accountability is one way to prevent corruption. In the Global Corruption Perception Index 2014 Kenya was ranked 145 out of 177 countries surveyed. The Global Corruption Barometer (GCB) for 2013 show that 7 out of every 10 Kenyans are of the opinion that corruption is a problem in public service. A similar proportion believes that in order to get anything done in public sector you have to have personal contacts at a particular service delivery institution. Furthermore, one third of the population states that corruption has increased a lot during the last two years. The overall objective of the proposed intervention is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Fojo has proposed to do this through the development and implementation a set of secure tools and methodologies for carrying out citizen monitoring of Kenyan government budgeting and expenditure. Journalists, community leaders, civil society activists and local civil servants will be empowered to monitor government funds and report suspected mismanagement in public administration, in order to defend their human rights to education and health care. Fojo and its partners will develop an ICT platform that will provide easily understood information about how much public funds have been allocated to each school and health centre in an area. Using a mobile phone with internet access, anyone will be able to check the amount of government money pledged to each school or health clinic as well as the amount actually spent. The same application can be used from any computer. So, if a person living in Kenya wants to check how much money the government is supposed to be spending on the school that his/her children is attending, they can download the app or go on the website and click on the actual school to see the sum officially budgeted for as well as get access to information about the school, such as how many teachers that should be working there or that there is how many books is budgeted for each pupil. The platform also gives the possibility to anonymously and securely report on suspected mismanagement. For people without internet access it will be possible to report using sms or calling a toll-free number. All whistle blowing reports will be published on the programme’s Facebook page. This provides the possibility for journalists, civil society activists, civil servants and citizens to discuss their personal findings, share information and experiences, reporting suspected corruption. The proposed programme will be implemented in Embakasi with is the Eastern part of Nairobi County. It is mainly a residential area for lower middle income households. Korruption genomsyrar alla samhällssektorer i Kenya och är ett huvudsakligt hinder för utvecklingen. Ökad insyn och ansvarsutkrävande är ett sätt att förebygga korruption. I Transparency International (TI) Corruption Perception Index 2014 rankades Kenya på 145 plats av 174 undersökta länder, och i Global Corruption Barometer (GCB) för 2013 visar att 7 av 10 kenyaner anser att korruption är ett problem i den offentliga sektorn. En lika stor andel anser att det krävs personliga kontakter för att få tillgång till offentliga tjänster. Var tredje kenyan anser vidare att korruptionen i landet har ökat betydligt under de två senaste åren. Det övergripande målet för Action for Transparency programmet (A4T) är att bidra till stärkt ansvarsskyldighet och insyn i användandet av offentliga medel genom medborgardelaktighet. Fojo och deras samarbetspartners kommer att utveckla en rad verktyg och metoder för att upptäcka misstänkt korruption och misskötsel av offentliga medel. A4T programmet kommer att utveckla en ICT-plattform som kommer att tillhandahålla lättförstådd information om hur mycket offentliga medel har anslagits till varje skola och vårdcentral i ett område. Med hjälp av en mobiltelefon med internetuppkoppling eller dator kommer vem som helst att kunna kontrollera mängden statliga medel som allokerats till varje skola och vårdcentral, samt det belopp som faktiskt spenderats. Om en person vill få upplysningar om hur mycket pengar kommunen har budgeterat för den skola där hennes/ hans barn går, kan de ladda ner appen eller gå till A4Ts hemsida och klicka på den aktuella skolan för att få veta detta. Vidare kommer de även kunna få information om till exempel hur många lärare som ska arbeta där eller hur många böcker har budgeterats för varje elev. Plattformen kommer också ge möjlighet att anonymt och säkert rapportera om misstänkt misskötsel och korruption. För de personer som inte har tillgång till internet är det möjligt att rapportera detta genom att använda sms eller ringa ett gratisnummer. Alla dessa whistleblowingrapporter kommer att publiceras på programmets Facebooksida. Detta ger möjlighet för journalister, aktivister, tjänstemän och medborgare att dela information samt att diskutera sina egna personliga iakttagelser och erfarenheter. I denna fas kommer programmet att genomföras i Embakasi, som är ett bostadsområde för lägre medelinkomsttagare i den östra delen av Nairobi County. Is to contribute to strengthened democratic accountability and transparency in Kenya through citizen monitoring of government expenditure, in order to uncover suspected corruption and mismanagement of public funds. Sweden Ernst & Young Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 74952 74952 74952 Ernst & Young 74952 Ernst & Young Kenya 2021-2025 Kenya 2021-2025 Strengthened respect for human rights, democracy and the rule of law, including reduced corruption Stärkt respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer, inklusive minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51130034 Sweden The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by one year to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by two years to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The intervention overall objective is to secure water for food production by constructing and rehabilitating dams that can better resist to climate change threats. During 2014 and 2015, the following objective will be added to the project initial objectives: To improve the Governance of the dams in order to consolidate project results. Following the delays in the execution of the activities, amendments to the Agreement have been made and the end of the implementation period is postponed to 31 December 2017 Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Burkina Faso Agricultural water resources Agriculture The results achieved by Small water Dams Project : Most objectives have been met and efficiency is considered satisfactory, although a number of reservations may be made. 1. The increase of storage capacity  consisted in the construction of dams Bakata (3.4 million m 3) and Selmiga (1 000 000 m 3) and the reconstruction of the dam Solomnoré whose dike was broken at project start (600 000 m 3). But the characteristics of the other 9 rehabilitated dams have not been changed in Zanre, Dakiri, Zoungou, Nabadogo, Sourgou, Yaongo, Boudieri, Boussouma and Guibaré. 2. The most tangible results stem from better adaptation to climate change of works constructed or rehabilitated, in particular in terms of strengthening dams against risks related to flooding. But these measures lead to an additional cost of investments and a number of deteriorations have already been noted. 3. The establishment of better governance structures and equitable use of water resources  is based on the creation of Users Committees for Water (CUE) on all project sites. The project interventions have mainly been consisted of integrating all categories of users into the CUEs, to support the CUEs in the development of action plans, and to make a significant effort to raise awareness and train their members. At this stage, however, the CUEs remain not very effective due to weak technical and financial capacities that do not enable them to fulfil their missions and implement their action plans. 4.The increase in agricultural production areas developed below dams was supported by the creation of two new irrigation schemes of 12 ha for rice cultivation in Selmiga and of 43.57 ha for market gardening in Bakata, reconstruction of a 50-hectare rice-growing area in Zoungou, and the rehabilitation of four rice-growing areas with a total area of 182 hectares in Dakiri (80), Zoungou (50), Zanré (25) and Boudiéri (27). These achievements were complemented by training in irrigation techniques and good agricultural practices by the MAAH services to farmers. But it should be noted that the Bakata perimeter is still not exploited and that a large part of the agricultural production located outside these areas has not benefited from the interventions of the project and its real impacts thus remain limited. 11 fish ponds have also been built downstream of the Selmiga dam, but are still not exploited. Awareness of HIV / AIDS (OS4) were also conducted by the ten concerned health districts. The contribution of dams to the fight against poverty and improving the quality of life of populations is significant in food (quantity and quality), income and diversification of activities, but it remains difficult to clearly attribute these benefits to the specific interventions of the project. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51130034-5113003401 Sweden The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by one year to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by two years to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The intervention overall objective is to secure water for food production by constructing and rehabilitating dams that can better resist to climate change threats. During 2014 and 2015, the following objective will be added to the project initial objectives: To improve the Governance of the dams in order to consolidate project results. Following the delays in the execution of the activities, amendments to the Agreement have been made and the end of the implementation period is postponed to 31 December 2017 Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Agence Comptable Centrale du Tresor Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 15000000 47501905 0 22000000 9350000 4176104 1500000 1555387 47501905 0 4176104 15000000 1500000 0 22000000 -2780886 9350000 2780886 1555387 101083396 Agence Comptable Centrale du Tresor 15000000 Agence Comptable Centrale du Tresor 1904.82 Agence Comptable Centrale du Tresor 47500000 Agence Comptable Centrale du Tresor 22000000 Agence Comptable Centrale du Tresor 9350000 Agence Comptable Centrale du Tresor 4176104 Agence Comptable Centrale du Tresor 1500000 Agence Comptable Centrale du Tresor 1555386 Agence Comptable Centrale du Tresor -2715256.9500000002 Agence Comptable Centrale du Tresor SE-0-SE-6-51130034-5113003402 Sweden The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by one year to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by two years to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The intervention overall objective is to secure water for food production by constructing and rehabilitating dams that can better resist to climate change threats. During 2014 and 2015, the following objective will be added to the project initial objectives: To improve the Governance of the dams in order to consolidate project results. Following the delays in the execution of the activities, amendments to the Agreement have been made and the end of the implementation period is postponed to 31 December 2017 Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 139895 887439 63114 244528 513359 428269 139895 63114 887439 244528 -274501 702770 513359 2276604 Mottagarlandets regering 139895.25 Mottagarlandets regering 167128.75 Mottagarlandets regering 276368.75 Mottagarlandets regering 443941 Mottagarlandets regering 63113.5 Mottagarlandets regering 244528 Mottagarlandets regering 513359 Mottagarlandets regering 428270 Mottagarlandets regering SE-0-SE-6-51130034-5113003404 Sweden The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by one year to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The project has run from 2010, see contribution and the present decision concerns extending the timeframe by two years to Dec.2015 and a minor increase of the total amount from SEK 103 mill to SEK 105.5 mill. The main objective of the project is to contribute to food security and poverty reduction through water resources mobilisation and valorisation for agriculture, livestock and fisheries, taking into account climate change. This will be achieved through increased availability of surface water through the building and rehabilitation of small dams, creating conditions that improve adaptation to climate change. In 2012 allegations of mismanagement caused a freeze of project funds, and a temporarily stop to, or at least slow-down of, project activities. Sida/Progsam decided to take up disbursement in December 2013, as additional mismanagement was not seen as a high risk at that stage, and the need to continue project activities was urgent. The issue and the delays have made it necessary to revise work plans/budgets and extend the time-frame of the project, which require an amendment of the agreement. The intervention overall objective is to secure water for food production by constructing and rehabilitating dams that can better resist to climate change threats. During 2014 and 2015, the following objective will be added to the project initial objectives: To improve the Governance of the dams in order to consolidate project results. Following the delays in the execution of the activities, amendments to the Agreement have been made and the end of the implementation period is postponed to 31 December 2017 Sweden Ministry of Environment Swedish International Development Cooperation Agency Agence Comptable Centrale du Tresor Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -356192 -356191.7 Agence Comptable Centrale du Tresor Burkina Faso 2018-2022 Burkina Faso 2018-2022 Strengthen respect for the rule of law and access to justice Stärkt respekt för rättsstatens principer och tillgång till rättvisa Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51130039 Sweden Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. In 2015, integrated water resource management (IWRM) is implemented in favor of socio-economic development of Burkina Faso Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Burkina Faso Water sector policy and administrative management Water Supply & Sanitation The results achieved by the project are:- the concerted management of water resources, based on the master plans of water management and management and water management and management strategies, is applied in most watersheds. - the political, legal and financial framework for the management of water resources is applied with the application of the financial contribution to the payment of water and the polluter pays principle. - knowledge of water resources for uses, through a national water information system operating at 60%. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51130039-5113003901 Sweden Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. In 2015, integrated water resource management (IWRM) is implemented in favor of socio-economic development of Burkina Faso Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Government of Burkina Faso Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1760000 5230000 5120000 11000000 21500000 0 0 1760000 21500000 0 5230000 5120000 11000000 44610000 Government of Burkina Faso 1760000 Government of Burkina Faso 5230000 Government of Burkina Faso 5120000 Government of Burkina Faso 11000000 Government of Burkina Faso 0 Government of Burkina Faso 21500000 Government of Burkina Faso -3619343.8999999999 Government of Burkina Faso SE-0-SE-6-51130039-5113003902 Sweden Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. In 2015, integrated water resource management (IWRM) is implemented in favor of socio-economic development of Burkina Faso Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1922879 6511225 3290192 1449331 6511225 3290192 1922879 0 0 1449331 13173627 Mottagarlandets regering 756978.9 Mottagarlandets regering 1165900 Mottagarlandets regering 1538013.1200000001 Mottagarlandets regering 1426395.1799999999 Mottagarlandets regering 1232483.6899999999 Mottagarlandets regering 576910.73 Mottagarlandets regering 1728789.6899999999 Mottagarlandets regering 8632.63 Mottagarlandets regering 841815.89 Mottagarlandets regering 2448375.9900000002 Mottagarlandets regering 643821.7 Mottagarlandets regering 805508.92 Mottagarlandets regering -177182 Mottagarlandets regering SE-0-SE-6-51130039-5113003903 Sweden Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. Project objective is to apply IWRM in all the five river basins of Burkina Faso by 2015. This will be done through the establishment of operational river basin agencies, the developement and implementation of water resources (master) management plans, the developement of a water information system etc.A water fee will be also applyed to all the water users and polluters. In 2015, integrated water resource management (IWRM) is implemented in favor of socio-economic development of Burkina Faso Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 9455 939797 0 9455 0 0 -50748 0 990545 949252 Mottagarlandets regering 9455.33 Mottagarlandets regering SE-0-SE-6-51130049 Sweden Programme supporting UNCICEF Child Protection and Child survival and development components Component 3: Thematic support to "Young Child Survival and Development" with focus on WASH to be implemented during 2013. Komponent 3: Tematiskt stöd till "Barns överlevnad och utveckling" med focus på vatten, hygien och sanitet för implementering under 2013. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mali Human rights Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-51130049-5113004901 Sweden Programme supporting UNCICEF Child Protection and Child survival and development components Component 3: Thematic support to "Young Child Survival and Development" with focus on WASH to be implemented during 2013. Komponent 3: Tematiskt stöd till "Barns överlevnad och utveckling" med focus på vatten, hygien och sanitet för implementering under 2013. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 6000000 15000000 29000000 0 0 0 6000000 29000000 15000000 0 50000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 15000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 29000000 UNICEF/United Nations Children's Fund SE-0-SE-6-51130049-5113004903 Sweden Programme supporting UNCICEF Child Protection and Child survival and development components Component 3: Thematic support to "Young Child Survival and Development" with focus on WASH to be implemented during 2013. Komponent 3: Tematiskt stöd till "Barns överlevnad och utveckling" med focus på vatten, hygien och sanitet för implementering under 2013. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 20000000 20000000 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund SE-0-SE-6-51130049-5113004904 Sweden Programme supporting UNCICEF Child Protection and Child survival and development components Component 3: Thematic support to "Young Child Survival and Development" with focus on WASH to be implemented during 2013. Komponent 3: Tematiskt stöd till "Barns överlevnad och utveckling" med focus på vatten, hygien och sanitet för implementering under 2013. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -2436840 -2436840 UNICEF/United Nations Children's Fund SE-0-SE-6-51130086 Sweden Mali is one of the most risk-exposed and vulnerable countries in the world, and many of the risks are related to the quality and quantity of ecosystems and natural resources, air and water pollution, climate variability and change. Two thirds of the population live in rural areas and 80% of the country's population subsist on small-scale farming with low productivity due to unsustainable agricultural practices, degraded natural resources and climate change. Inadequate basic infrastructure, low education and rudimentary system food production are all causes of chronic food and nutrition insecurity that affects much of the population. Poverty, chronic malnutrition among children, the general vulnerability and low resilience to drought and other environmental and climate challenges stress the need to strengthen the population's capacity to deal with external shocks. The situation has been further exacerbated by recurrent conflict and the country is undergoing a peace and reconciliation process following the recent conflict that broke out in 2012. In view of this it is important in the Malian context to focus on supporting the transition from emergency humanitarian efforts to medium and long term sustainable development with local ownership. ACF's three-year intervention with a budget of 78 million SEK is aimed at strengthening the resilience of the most vulnerable people in the cercles of Timbuktu and Kita. These two areas have been identified on the basis of indicators related to food security and nutritional vulnerability. The initiative aims to improve vulnerable households' food security and livelihoods through increased food production, improved household incomes and reduced vulnerability to disasters by implementing a multisector strategy, which include improved food security and income opportunities, increased access to clean water and sanitation, health, hygiene and nutrition. The project focuses on four strategic results that together will lead to the fulfilment of the overall objective: R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved. R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced. R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened. R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels. Furthermore, this effort is a relevant complement to Sida's humanitarian efforts and the earlier resilience support the Embassy implemented during the crisis of 2012. The planned support will bridge the immediate emergency needs to several different aspects of long-term resilience, including income generation, diversification of livelihoods, nutrition and food security . The intervention is also in line with the Malian government's development goals in line with the poverty reduction strategy (CSCRP). It is also relevant to the action plan for post-conflict zones developed by the Ministry of solidarity, humanitarian action and reconstruction of the north for the regions of Timbuktu, Gao and Kidal. Mali is part of the regional Sahel Alliance (AGIR) to strengthen the resilience of vulnerable populations in the Sahel with a special focus on food security. Mali är ett av världens mest riskutsatta och sårbara länder och många risker är relaterade till kvalitet och kvantitet av ekosystem och naturresurser, luft- och vattenföroreningar, klimatvariationer och förändringar. Två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden och 80% av landets befolkning livnär sig på småskaligt jordbruk med låg produktivitet på grund av ohållbara jordbruksmetoder, degradering av naturresurser och klimatförändringar. Otillräcklig grundläggande infrastruktur, låg utbildningsnivå och rudimentära system för livsmedelsproduktion är alla orsaker till kronisk mat- och näringsosäkerhet som påverkar en stor del av befolkningen. Fattigdom, kronisk undernäring bland barn, den allmänna sårbarheten och låg motståndskraft mot torka och andra miljö- och klimatutmaningar understryker behovet av att stärka befolkningens förmåga att hantera externa chocker. Situationen har ytterligare förvärrats av återkommande konflikter och landet genomgår för närvarande en freds- och försoningsprocess efter den senaste konflikten som bröt ut 2012. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha särskilt fokus på att stödja övergången från akuta humanitära insatser till insatser för hållbar utveckling på lång sikt med lokalt ägarskap. ACFs tre-åriga insats med en budget på 78 miljoner kronor riktar sig till att stärka motståndskraften hos de mest utsatta människorna i områdena Timbuktu och Kita. Dessa två områden har identifierats på grundval av indikatorer med anknytning till matsäkerhet och näringssårbarhet. Insatsen syftar till att förbättra utsatta hushålls livsmedelsförsörjning och försörjningsmöjligheter genom ökad produktion av mat, förbättring av hushållens inkomster och minskad sårbarhet för katastrofer genom att genomföra en multisektorsstrategi, vilket inkluderar förbättrad livsmedelsförsörjning och inkomstmöjligheter, ökad tillgång till rent vatten och sanitet, hälsa, hygien och näringstillförsel. Projektet fokuserar på fyra strategiska resultat som tillsammans skall leda till uppfyllandet av det övergripande målet: R1: Orsakerna till mat- och näringsotrygghet, sårbarhet och katastrofrisker analyseras och övervakning förbättras. R2: Minskade sårbarheter i samband med katastrofrisker, osäker livsmedelsförsörjning och nutrition. R3: Den lokala kapaciteten för anpassning och beredskap stärks för hushåll och samhällen. R4: Genomförande av främjande åtgärder och delning av erfarenheter för att bygga motståndskraft på lokal och nationell nivå. Vidare är denna insats ett relevant komplement till Sidas humanitära insatser och det tidigare stöd som ambassaden genomfört till resiliens under krisen 2012. Det planerade stödet kommer brygga omedelbara akuta behov till flera olika aspekter av långsiktig motståndskraft, inklusive inkomstgenerering, diversifiering av försörjningsmöjligheter, nutrition och livsmedelsförsörjning. Insatsen är också i linje med den maliska regeringens utvecklingsmål i enlighet med fattigdomsstrategin (CSCRP). Den är även relevant för planen för post-konflikt zoner som tagits fram av ministeriet för solidaritet, humanitära insatser och återuppbyggnad av norr för regionerna Timbuktu, Gao och Kidal. Mali är en del av den regionala Sahel alliansen (AGIR) för att stärka motståndskraften hos utsatta befolkningsgrupper i Sahel med speciell fokus på matsäkerhet. The outcome objective for the intervention is 'Building resilience and secure livelihoods for vulnerable populations in the circles of Timbuktu and Kita'. The intervention aimed to sustainably reduce hunger in the targeted areas by addressing the root causes of the food and nutrition insecurity, while protecting vulnerable populations against risks. It directly links to various initiatives underway in Mali and by the Government of Mali, including the AGIR initiative (the Global Alliance for Resilience).The project focus on four (4) strategic results that together will lead to the fulfilment of the outcome objective:R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved.Various studies will be conducted to better analyse the specific context of each area and to define a response analysis adjusted to local realities in order to better program the activities proposed in Results 2 and 3. These studies will be conducted in collaboration with the communities so that they are directly involved in identifying needs and possible solutions to reduce their vulnerability. This will increase the ownership of the beneficiary communities which ultimately contributes to overall sustainability. Once these baselines are established, the intervention will strengthen the monitoring of vulnerabilities by establishing an effective monitoring system. This will enable faster response mechanisms as well as preventing damage to livelihoods and the loss of productive assets by vulnerable households when a food crisis occurs. Communities will be involved in the definition of the monitoring system to retain the most effective indicators for early warnings.R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced.Through the second result, it is envisaged to reduce vulnerabilities to disaster risks and food insecurity, through the following measures:- Restoring livelihoods contributing to the regeneration of natural resources and improving access to productive resources for vulnerable populations;- Strengthening livelihoods by improving infrastructure and basic services for vulnerable populations, as well as pilot approaches to strengthen the link between agriculture and nutrition;- Secure the means of existence by diversifying and increasing incomes of the poorest households, particularly through the recovery and processing of local products.R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened.This third result aims to build local adaptation and preparedness capacity of communities and vulnerable households. In terms of adaptation, first of all investments in the promotion of agro-ecological approaches are planned. It is necessary to change attitudes and behaviours of agro-pastoral communities to develop more resilient production systems. This result is also planning to strengthen local management capacity by supporting the preparation of mechanisms of social support at community level.R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels.Successful results requires collaboration between different actors. Based on an action research approach, the intervention is based on a solid monitoring and evaluation system that will be a base for advocacy and promotion of innovation. Advocacy work for the right to food and basic public services will also be conducted under this result. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mali Immediate post-emergency reconstruction and rehabilitation Agricultural services Reconstruction Relief & Rehabilitation Agriculture The Integrated project to strengthen the resilience of rural communities to help eradicate hunger and malnutrition in the circles of Kita and Timbuktu was carried out in 32 villages in the regions of Timbuktu and Kita. The multisectoral project made it possible to implement food security and nutrition, livelihoods and income generating activities, as well as health and WASH activities. In five years, the project has made it possible to develop market gardens, build community stores, and support households and groups to set up income-generating activities. In the initial part of the project, various types of analyses were conducted to identify activities suitable for the local context and to address the underlying causes. The 3 different analysis were based on: 1. Nutrition (Nutrition Causal Analysis) 2. Resilience: Participatory, Resilience, Measurements Analysis, 3. Participatory Study of Community risks, vulnerabilities and capacities and development of community plans The results listed below are to be satisfactory and the programme with its activities have been relevant and have contributed to a large extent to the objectives. To strengthen resilience requires a multi-sectorial approach on different levels; individual, communities and institutional. As the programme has conducted several context analyses and consultations with the affected communities the identified activities are relevant. There has been a gender-sensitive approach and many of the activities have focused on women and children. Several activities have focused on strengthening capacity and to improve livelihood and incomes in a multisectoral way.The programme has developed agricultural, horticultural, and income-generating activities, conducted several training sessions on important family practices, children's health, hygiene and sanitation for behavior change, etc. Farmers (especially women) have been trained in various horticultural and agricultural techniques for the diversification of crops and plants. Training in economics and finance has also been carried out, which has resulted in credit unions being set up. Based on these risks’ factors, multi-sectorial activities were identified in the project and some of the results achieved includes: Early warning system: Several national surveillance and early warning systems have been strengthened, e.g.  the project supported the establishment, training and monitoring of Community Early Warning and Emergency Response Systems (SCAP-RU). The public structures producing surveillance data (CCSA, OMA, SLPIA) have been trained and provided with collection and analysis tools. There were supported to set up of 8 communal food security commissions (CCSA) and set up of 12 WASH surveillance structure(piezometers)to monitor the water wells in market garden areas in Kita and 3 in Timbuktu. Family planning To encourage communities to adopt prevention and / or treatment practices for certain diseases, information-education-communication sessions were conducted for 10 649 people. In the district of Timbuktu, the 332 awareness sessions were carried out in 9 villages and 3 schools during the year with the participation of 1457 people (659 women and 797 men). Other awareness activities included sensitization of the communities through media on the themes focused on health, nutrition, WASH, and food security.  The messages were made twice a day for 18 months.  There has also been film screening among 200 young men and women on hygiene and its use for improved child nutrition. Health and Nutrition: Within the project there have been many community health and nutrition activities. To strengthen community health, intermediaries were trained in techniques for screening and referral of malnourished cases. Medicines were also made available to health centers. Several awareness and education sessions on essential family practices, children's dietary diversity, hygiene, and water for behavior change were conducted. For example, in 14 health authorities, 150 GSAN groups (Support Groups for nutrition activities) were established (composed of 8 to 12 members) to promote breastfeeding and awareness-raising activities on infant and young child feeding. 300 people (150 men and 150 women) were trained on the first thousand (1000) days approach; 2796 people have benefitted from awareness- raising activities on infant and your child feeding; 225 Nutritional demonstrations to prevent malnutrition and cooking demonstrations were carried out in Kita and Timbuktu during cooking demonstration sessions by community relays in various GSANS. The sessions recorded the participation of 5,192 (4341 women and 851 men. They enabled participants to understand and learn recipes and techniques for preparing balanced local foods to improve the nutritional status of children. WASH Community-led Total Sanitation (CLTS) approach has been implemented in 9 villages and 4 schools in 3 communes, with beforehand trainings for community leaders, village sanitation committees and facilitators to explain and make people understand the importance of 'CLTS to communities, through their leaders and to train local facilitators to succeed in triggers.  65 community members (29 women and 65 men) were trained. A sanitation assessment was conducted, which revealed the need of 499 family latrines. These achievements have provided access to 9,132 people (4,738 women and 4,394 men), which represents a sanitation coverage rate of 81.64%. In addition, three years, the project has made it possible to cover more than 50% of the populations' water needs through the construction and rehabilitation of several hydraulic infrastructures. Food security and livelihoods Economic feasibility study was carried out to better guide actions to support the development of nutrition-sensitive sectors and improve the income of communities through them.   Most of market gardening is carried out by farmer associations. Some of the challenges identified were that few of them uses credits or microfinance, fertilizers, lack of equipment, weak coordination of products, packaging, high costs of seeds and fertilizers.  Action plans with recommendations to address these challenges. Vulnerable households were involved in community activities to develop agricultural constructions e.g. construction / rehabilitation of water points, development for market gardening, rice cultivation, and fodder production, construction of fish ponds, construction / rehabilitation of community mills, protection dikes, community banks and the recovery of degraded lands etc. Vulnerable households were targeted in consultations with the communities and daily the rate was set at two thousand (2000) FCFA / day for unskilled labor and five thousand (5000) FCFA for skilled labor. This daily rate of two thousand (2000) FCFA set by humanitarian actors is supposed to meet the calorific needs of a household of seven (07) people 1212 beneficiary households in Kita and 1967 in Timbuktu were supported in Cash for Work. New agricultural techniques were introduced through the establishment of Farmer Field Schools e.g. introduce improved seeds and the reproduction of those.  This was made in collaboration with the agricultural research institutions (IER, ICRISAT) and national research managers of the Institute of Rural Economy (IER) in Gao for activities in Timbuktu and the IER substation in Kita for the implementation. In 2018, 9 Farmer Field Schools were carried out- including 225 people (205 men and 20 women.  Assessments were done on the organisational capacities and the needs of the structures carrying micro-projects including: Group management skills; Savings and credit skills; Market competence; Competence in the production and management of sustainable natural resources; Competence in experimentation and innovation. 7 women ‘group including 236 members were supported. Each group received thirteen (13) heads of sheep and a lump sum of forty-five thousand (45,000) FCFA for the purchase of animal feed. In Also, eighteen (18) women's agricultural product processing groups including sixteen (16) in Timbuktu and two (02) in Kita were trained on processing techniques, conservation, and marketing of agricultural products (cereals, milk, market gardeners) Savings and credit (VSLA, financial education) A community needs assessment was carried out with a questionnaire in focus groups and individual contacts with five (05) to ten (10) people from each targeted site. 31 Village Savings and Credit Associations (VSLAs), including sixteen (16) in Kita and fifteen (15) in Timbuktu, equipped and trained in VSLA management. These village associations operate independently in groups of twenty-five (25) to thirty (30) self-selected women and directed by a management committee chosen and set up by themselves. Then VSLAs groups offer two (02) main services: Financial service through the credit union Insurance service through the solidarity fund by paying allowances to their members to support them in dealing with events. Covid-19 Due to the Covid-19, sensitization to prevent the spread of Covid-19 was made in the projects interventions areas through radios broadcast. These broadcasts were made in French and in the local languages ??to know Sonrhai, Tamashek, Arab in Tombouctou and Bambara in Kita. Multiplying posters on coronavirus disease prevention were developed to inform and raise awareness (197 posters (in Kita) and 200 in (Tombouctou). Health workers were trained with the essential knowledge of coronavirus disease and to be available to treat Covid-19 diseases. Small soaps and Covid-19 kits were handed over and train as week as traininf trained in the continuous chlorination technique of the water was provided. There was also monitoring of markets to see the impact on product prices and market surveys.  There were 2 multisectoral evaluations conducted in Kita and Timbuktu. It is the result of this survey that all the life sectors of the populations have been impacted by Covid-19, mainly food security, health, nutrition, water, hygiene and sanitation, education, social relations, the genre . For the food security sector, the most utilized household products during Ramadan months have seen a rise in prices, not least because of these months but also the closure of borders with neighboring countries, particularly Senegal and Mauritania. One of the most affected sources of income is migration, followed by agriculture and development. The contribution of immigrants is very considerable in the socio-economic life of the populations of Kaarta (Kita circle), with Covid-19, most of these immigrants do not work and are confined to the home, from their contribution to was reduced to their villages of origin. At the level of the Health / Nutrition sector, the frequency of health centers, routine vaccinations, mass screening of malnutrition of children, curative consultations, CPN, awareness-raising activities have decreased significantly.         No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51130086-5113008601-H Sweden Mali is one of the most risk-exposed and vulnerable countries in the world, and many of the risks are related to the quality and quantity of ecosystems and natural resources, air and water pollution, climate variability and change. Two thirds of the population live in rural areas and 80% of the country's population subsist on small-scale farming with low productivity due to unsustainable agricultural practices, degraded natural resources and climate change. Inadequate basic infrastructure, low education and rudimentary system food production are all causes of chronic food and nutrition insecurity that affects much of the population. Poverty, chronic malnutrition among children, the general vulnerability and low resilience to drought and other environmental and climate challenges stress the need to strengthen the population's capacity to deal with external shocks. The situation has been further exacerbated by recurrent conflict and the country is undergoing a peace and reconciliation process following the recent conflict that broke out in 2012. In view of this it is important in the Malian context to focus on supporting the transition from emergency humanitarian efforts to medium and long term sustainable development with local ownership. ACF's three-year intervention with a budget of 78 million SEK is aimed at strengthening the resilience of the most vulnerable people in the cercles of Timbuktu and Kita. These two areas have been identified on the basis of indicators related to food security and nutritional vulnerability. The initiative aims to improve vulnerable households' food security and livelihoods through increased food production, improved household incomes and reduced vulnerability to disasters by implementing a multisector strategy, which include improved food security and income opportunities, increased access to clean water and sanitation, health, hygiene and nutrition. The project focuses on four strategic results that together will lead to the fulfilment of the overall objective: R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved. R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced. R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened. R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels. Furthermore, this effort is a relevant complement to Sida's humanitarian efforts and the earlier resilience support the Embassy implemented during the crisis of 2012. The planned support will bridge the immediate emergency needs to several different aspects of long-term resilience, including income generation, diversification of livelihoods, nutrition and food security . The intervention is also in line with the Malian government's development goals in line with the poverty reduction strategy (CSCRP). It is also relevant to the action plan for post-conflict zones developed by the Ministry of solidarity, humanitarian action and reconstruction of the north for the regions of Timbuktu, Gao and Kidal. Mali is part of the regional Sahel Alliance (AGIR) to strengthen the resilience of vulnerable populations in the Sahel with a special focus on food security. Mali är ett av världens mest riskutsatta och sårbara länder och många risker är relaterade till kvalitet och kvantitet av ekosystem och naturresurser, luft- och vattenföroreningar, klimatvariationer och förändringar. Två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden och 80% av landets befolkning livnär sig på småskaligt jordbruk med låg produktivitet på grund av ohållbara jordbruksmetoder, degradering av naturresurser och klimatförändringar. Otillräcklig grundläggande infrastruktur, låg utbildningsnivå och rudimentära system för livsmedelsproduktion är alla orsaker till kronisk mat- och näringsosäkerhet som påverkar en stor del av befolkningen. Fattigdom, kronisk undernäring bland barn, den allmänna sårbarheten och låg motståndskraft mot torka och andra miljö- och klimatutmaningar understryker behovet av att stärka befolkningens förmåga att hantera externa chocker. Situationen har ytterligare förvärrats av återkommande konflikter och landet genomgår för närvarande en freds- och försoningsprocess efter den senaste konflikten som bröt ut 2012. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha särskilt fokus på att stödja övergången från akuta humanitära insatser till insatser för hållbar utveckling på lång sikt med lokalt ägarskap. ACFs tre-åriga insats med en budget på 78 miljoner kronor riktar sig till att stärka motståndskraften hos de mest utsatta människorna i områdena Timbuktu och Kita. Dessa två områden har identifierats på grundval av indikatorer med anknytning till matsäkerhet och näringssårbarhet. Insatsen syftar till att förbättra utsatta hushålls livsmedelsförsörjning och försörjningsmöjligheter genom ökad produktion av mat, förbättring av hushållens inkomster och minskad sårbarhet för katastrofer genom att genomföra en multisektorsstrategi, vilket inkluderar förbättrad livsmedelsförsörjning och inkomstmöjligheter, ökad tillgång till rent vatten och sanitet, hälsa, hygien och näringstillförsel. Projektet fokuserar på fyra strategiska resultat som tillsammans skall leda till uppfyllandet av det övergripande målet: R1: Orsakerna till mat- och näringsotrygghet, sårbarhet och katastrofrisker analyseras och övervakning förbättras. R2: Minskade sårbarheter i samband med katastrofrisker, osäker livsmedelsförsörjning och nutrition. R3: Den lokala kapaciteten för anpassning och beredskap stärks för hushåll och samhällen. R4: Genomförande av främjande åtgärder och delning av erfarenheter för att bygga motståndskraft på lokal och nationell nivå. Vidare är denna insats ett relevant komplement till Sidas humanitära insatser och det tidigare stöd som ambassaden genomfört till resiliens under krisen 2012. Det planerade stödet kommer brygga omedelbara akuta behov till flera olika aspekter av långsiktig motståndskraft, inklusive inkomstgenerering, diversifiering av försörjningsmöjligheter, nutrition och livsmedelsförsörjning. Insatsen är också i linje med den maliska regeringens utvecklingsmål i enlighet med fattigdomsstrategin (CSCRP). Den är även relevant för planen för post-konflikt zoner som tagits fram av ministeriet för solidaritet, humanitära insatser och återuppbyggnad av norr för regionerna Timbuktu, Gao och Kidal. Mali är en del av den regionala Sahel alliansen (AGIR) för att stärka motståndskraften hos utsatta befolkningsgrupper i Sahel med speciell fokus på matsäkerhet. The outcome objective for the intervention is 'Building resilience and secure livelihoods for vulnerable populations in the circles of Timbuktu and Kita'. The intervention aimed to sustainably reduce hunger in the targeted areas by addressing the root causes of the food and nutrition insecurity, while protecting vulnerable populations against risks. It directly links to various initiatives underway in Mali and by the Government of Mali, including the AGIR initiative (the Global Alliance for Resilience).The project focus on four (4) strategic results that together will lead to the fulfilment of the outcome objective:R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved.Various studies will be conducted to better analyse the specific context of each area and to define a response analysis adjusted to local realities in order to better program the activities proposed in Results 2 and 3. These studies will be conducted in collaboration with the communities so that they are directly involved in identifying needs and possible solutions to reduce their vulnerability. This will increase the ownership of the beneficiary communities which ultimately contributes to overall sustainability. Once these baselines are established, the intervention will strengthen the monitoring of vulnerabilities by establishing an effective monitoring system. This will enable faster response mechanisms as well as preventing damage to livelihoods and the loss of productive assets by vulnerable households when a food crisis occurs. Communities will be involved in the definition of the monitoring system to retain the most effective indicators for early warnings.R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced.Through the second result, it is envisaged to reduce vulnerabilities to disaster risks and food insecurity, through the following measures:- Restoring livelihoods contributing to the regeneration of natural resources and improving access to productive resources for vulnerable populations;- Strengthening livelihoods by improving infrastructure and basic services for vulnerable populations, as well as pilot approaches to strengthen the link between agriculture and nutrition;- Secure the means of existence by diversifying and increasing incomes of the poorest households, particularly through the recovery and processing of local products.R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened.This third result aims to build local adaptation and preparedness capacity of communities and vulnerable households. In terms of adaptation, first of all investments in the promotion of agro-ecological approaches are planned. It is necessary to change attitudes and behaviours of agro-pastoral communities to develop more resilient production systems. This result is also planning to strengthen local management capacity by supporting the preparation of mechanisms of social support at community level.R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels.Successful results requires collaboration between different actors. Based on an action research approach, the intervention is based on a solid monitoring and evaluation system that will be a base for advocacy and promotion of innovation. Advocacy work for the right to food and basic public services will also be conducted under this result. Sweden ACF/Action Contre la Faim, France Swedish International Development Cooperation Agency Action Against Hunger Spain 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 25000000 0 0 0 0 25000000 15000000 20000000 -20000000 -18000000 -15000000 18000000 25000000 Action Against Hunger Spain 25000000 Action Against Hunger Spain SE-0-SE-6-51130086-5113008603-H Sweden Mali is one of the most risk-exposed and vulnerable countries in the world, and many of the risks are related to the quality and quantity of ecosystems and natural resources, air and water pollution, climate variability and change. Two thirds of the population live in rural areas and 80% of the country's population subsist on small-scale farming with low productivity due to unsustainable agricultural practices, degraded natural resources and climate change. Inadequate basic infrastructure, low education and rudimentary system food production are all causes of chronic food and nutrition insecurity that affects much of the population. Poverty, chronic malnutrition among children, the general vulnerability and low resilience to drought and other environmental and climate challenges stress the need to strengthen the population's capacity to deal with external shocks. The situation has been further exacerbated by recurrent conflict and the country is undergoing a peace and reconciliation process following the recent conflict that broke out in 2012. In view of this it is important in the Malian context to focus on supporting the transition from emergency humanitarian efforts to medium and long term sustainable development with local ownership. ACF's three-year intervention with a budget of 78 million SEK is aimed at strengthening the resilience of the most vulnerable people in the cercles of Timbuktu and Kita. These two areas have been identified on the basis of indicators related to food security and nutritional vulnerability. The initiative aims to improve vulnerable households' food security and livelihoods through increased food production, improved household incomes and reduced vulnerability to disasters by implementing a multisector strategy, which include improved food security and income opportunities, increased access to clean water and sanitation, health, hygiene and nutrition. The project focuses on four strategic results that together will lead to the fulfilment of the overall objective: R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved. R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced. R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened. R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels. Furthermore, this effort is a relevant complement to Sida's humanitarian efforts and the earlier resilience support the Embassy implemented during the crisis of 2012. The planned support will bridge the immediate emergency needs to several different aspects of long-term resilience, including income generation, diversification of livelihoods, nutrition and food security . The intervention is also in line with the Malian government's development goals in line with the poverty reduction strategy (CSCRP). It is also relevant to the action plan for post-conflict zones developed by the Ministry of solidarity, humanitarian action and reconstruction of the north for the regions of Timbuktu, Gao and Kidal. Mali is part of the regional Sahel Alliance (AGIR) to strengthen the resilience of vulnerable populations in the Sahel with a special focus on food security. Mali är ett av världens mest riskutsatta och sårbara länder och många risker är relaterade till kvalitet och kvantitet av ekosystem och naturresurser, luft- och vattenföroreningar, klimatvariationer och förändringar. Två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden och 80% av landets befolkning livnär sig på småskaligt jordbruk med låg produktivitet på grund av ohållbara jordbruksmetoder, degradering av naturresurser och klimatförändringar. Otillräcklig grundläggande infrastruktur, låg utbildningsnivå och rudimentära system för livsmedelsproduktion är alla orsaker till kronisk mat- och näringsosäkerhet som påverkar en stor del av befolkningen. Fattigdom, kronisk undernäring bland barn, den allmänna sårbarheten och låg motståndskraft mot torka och andra miljö- och klimatutmaningar understryker behovet av att stärka befolkningens förmåga att hantera externa chocker. Situationen har ytterligare förvärrats av återkommande konflikter och landet genomgår för närvarande en freds- och försoningsprocess efter den senaste konflikten som bröt ut 2012. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha särskilt fokus på att stödja övergången från akuta humanitära insatser till insatser för hållbar utveckling på lång sikt med lokalt ägarskap. ACFs tre-åriga insats med en budget på 78 miljoner kronor riktar sig till att stärka motståndskraften hos de mest utsatta människorna i områdena Timbuktu och Kita. Dessa två områden har identifierats på grundval av indikatorer med anknytning till matsäkerhet och näringssårbarhet. Insatsen syftar till att förbättra utsatta hushålls livsmedelsförsörjning och försörjningsmöjligheter genom ökad produktion av mat, förbättring av hushållens inkomster och minskad sårbarhet för katastrofer genom att genomföra en multisektorsstrategi, vilket inkluderar förbättrad livsmedelsförsörjning och inkomstmöjligheter, ökad tillgång till rent vatten och sanitet, hälsa, hygien och näringstillförsel. Projektet fokuserar på fyra strategiska resultat som tillsammans skall leda till uppfyllandet av det övergripande målet: R1: Orsakerna till mat- och näringsotrygghet, sårbarhet och katastrofrisker analyseras och övervakning förbättras. R2: Minskade sårbarheter i samband med katastrofrisker, osäker livsmedelsförsörjning och nutrition. R3: Den lokala kapaciteten för anpassning och beredskap stärks för hushåll och samhällen. R4: Genomförande av främjande åtgärder och delning av erfarenheter för att bygga motståndskraft på lokal och nationell nivå. Vidare är denna insats ett relevant komplement till Sidas humanitära insatser och det tidigare stöd som ambassaden genomfört till resiliens under krisen 2012. Det planerade stödet kommer brygga omedelbara akuta behov till flera olika aspekter av långsiktig motståndskraft, inklusive inkomstgenerering, diversifiering av försörjningsmöjligheter, nutrition och livsmedelsförsörjning. Insatsen är också i linje med den maliska regeringens utvecklingsmål i enlighet med fattigdomsstrategin (CSCRP). Den är även relevant för planen för post-konflikt zoner som tagits fram av ministeriet för solidaritet, humanitära insatser och återuppbyggnad av norr för regionerna Timbuktu, Gao och Kidal. Mali är en del av den regionala Sahel alliansen (AGIR) för att stärka motståndskraften hos utsatta befolkningsgrupper i Sahel med speciell fokus på matsäkerhet. The outcome objective for the intervention is 'Building resilience and secure livelihoods for vulnerable populations in the circles of Timbuktu and Kita'. The intervention aimed to sustainably reduce hunger in the targeted areas by addressing the root causes of the food and nutrition insecurity, while protecting vulnerable populations against risks. It directly links to various initiatives underway in Mali and by the Government of Mali, including the AGIR initiative (the Global Alliance for Resilience).The project focus on four (4) strategic results that together will lead to the fulfilment of the outcome objective:R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved.Various studies will be conducted to better analyse the specific context of each area and to define a response analysis adjusted to local realities in order to better program the activities proposed in Results 2 and 3. These studies will be conducted in collaboration with the communities so that they are directly involved in identifying needs and possible solutions to reduce their vulnerability. This will increase the ownership of the beneficiary communities which ultimately contributes to overall sustainability. Once these baselines are established, the intervention will strengthen the monitoring of vulnerabilities by establishing an effective monitoring system. This will enable faster response mechanisms as well as preventing damage to livelihoods and the loss of productive assets by vulnerable households when a food crisis occurs. Communities will be involved in the definition of the monitoring system to retain the most effective indicators for early warnings.R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced.Through the second result, it is envisaged to reduce vulnerabilities to disaster risks and food insecurity, through the following measures:- Restoring livelihoods contributing to the regeneration of natural resources and improving access to productive resources for vulnerable populations;- Strengthening livelihoods by improving infrastructure and basic services for vulnerable populations, as well as pilot approaches to strengthen the link between agriculture and nutrition;- Secure the means of existence by diversifying and increasing incomes of the poorest households, particularly through the recovery and processing of local products.R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened.This third result aims to build local adaptation and preparedness capacity of communities and vulnerable households. In terms of adaptation, first of all investments in the promotion of agro-ecological approaches are planned. It is necessary to change attitudes and behaviours of agro-pastoral communities to develop more resilient production systems. This result is also planning to strengthen local management capacity by supporting the preparation of mechanisms of social support at community level.R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels.Successful results requires collaboration between different actors. Based on an action research approach, the intervention is based on a solid monitoring and evaluation system that will be a base for advocacy and promotion of innovation. Advocacy work for the right to food and basic public services will also be conducted under this result. Sweden ACF/Action Contre la Faim, France Swedish International Development Cooperation Agency Action Against Hunger Spain 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 4000000 24000000 18000000 15000000 4000000 0 0 0 0 0 0 0 10000000 0 8000000 0 8000000 16000000 0 0 61000000 Action Against Hunger Spain 15000000 Action Against Hunger Spain 4000000 Action Against Hunger Spain 8000000 Action Against Hunger Spain 16000000 Action Against Hunger Spain 10000000 Action Against Hunger Spain 8000000 Action Against Hunger Spain Mali 2016-2020 Mali 2016-2020 • Improved capacity among public institutions and other actors at national and local level to contribute to environmental sustainability, increased resilience to environmental impact, climate change and natural disasters, and limited climate impact Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer på nationell och lokal nivå att bidra till miljömässig hållbarhet, ökad motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer samt begränsad klimatpåverkan Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased sustainability and resilience of agriculture, with a focus on sustainable food security, productive employment with decent working conditions and sustainable use of natural resources Ökad hållbarhet och motståndskraft i lantbruket, med fokus på hållbar livsmedelsförsörjning, produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor och hållbart nyttjande av naturresurser Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51130086-5113008604 Sweden Mali is one of the most risk-exposed and vulnerable countries in the world, and many of the risks are related to the quality and quantity of ecosystems and natural resources, air and water pollution, climate variability and change. Two thirds of the population live in rural areas and 80% of the country's population subsist on small-scale farming with low productivity due to unsustainable agricultural practices, degraded natural resources and climate change. Inadequate basic infrastructure, low education and rudimentary system food production are all causes of chronic food and nutrition insecurity that affects much of the population. Poverty, chronic malnutrition among children, the general vulnerability and low resilience to drought and other environmental and climate challenges stress the need to strengthen the population's capacity to deal with external shocks. The situation has been further exacerbated by recurrent conflict and the country is undergoing a peace and reconciliation process following the recent conflict that broke out in 2012. In view of this it is important in the Malian context to focus on supporting the transition from emergency humanitarian efforts to medium and long term sustainable development with local ownership. ACF's three-year intervention with a budget of 78 million SEK is aimed at strengthening the resilience of the most vulnerable people in the cercles of Timbuktu and Kita. These two areas have been identified on the basis of indicators related to food security and nutritional vulnerability. The initiative aims to improve vulnerable households' food security and livelihoods through increased food production, improved household incomes and reduced vulnerability to disasters by implementing a multisector strategy, which include improved food security and income opportunities, increased access to clean water and sanitation, health, hygiene and nutrition. The project focuses on four strategic results that together will lead to the fulfilment of the overall objective: R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved. R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced. R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened. R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels. Furthermore, this effort is a relevant complement to Sida's humanitarian efforts and the earlier resilience support the Embassy implemented during the crisis of 2012. The planned support will bridge the immediate emergency needs to several different aspects of long-term resilience, including income generation, diversification of livelihoods, nutrition and food security . The intervention is also in line with the Malian government's development goals in line with the poverty reduction strategy (CSCRP). It is also relevant to the action plan for post-conflict zones developed by the Ministry of solidarity, humanitarian action and reconstruction of the north for the regions of Timbuktu, Gao and Kidal. Mali is part of the regional Sahel Alliance (AGIR) to strengthen the resilience of vulnerable populations in the Sahel with a special focus on food security. Mali är ett av världens mest riskutsatta och sårbara länder och många risker är relaterade till kvalitet och kvantitet av ekosystem och naturresurser, luft- och vattenföroreningar, klimatvariationer och förändringar. Två tredjedelar av befolkningen bor på landsbygden och 80% av landets befolkning livnär sig på småskaligt jordbruk med låg produktivitet på grund av ohållbara jordbruksmetoder, degradering av naturresurser och klimatförändringar. Otillräcklig grundläggande infrastruktur, låg utbildningsnivå och rudimentära system för livsmedelsproduktion är alla orsaker till kronisk mat- och näringsosäkerhet som påverkar en stor del av befolkningen. Fattigdom, kronisk undernäring bland barn, den allmänna sårbarheten och låg motståndskraft mot torka och andra miljö- och klimatutmaningar understryker behovet av att stärka befolkningens förmåga att hantera externa chocker. Situationen har ytterligare förvärrats av återkommande konflikter och landet genomgår för närvarande en freds- och försoningsprocess efter den senaste konflikten som bröt ut 2012. Mot bakgrund av detta är det viktigt att ha särskilt fokus på att stödja övergången från akuta humanitära insatser till insatser för hållbar utveckling på lång sikt med lokalt ägarskap. ACFs tre-åriga insats med en budget på 78 miljoner kronor riktar sig till att stärka motståndskraften hos de mest utsatta människorna i områdena Timbuktu och Kita. Dessa två områden har identifierats på grundval av indikatorer med anknytning till matsäkerhet och näringssårbarhet. Insatsen syftar till att förbättra utsatta hushålls livsmedelsförsörjning och försörjningsmöjligheter genom ökad produktion av mat, förbättring av hushållens inkomster och minskad sårbarhet för katastrofer genom att genomföra en multisektorsstrategi, vilket inkluderar förbättrad livsmedelsförsörjning och inkomstmöjligheter, ökad tillgång till rent vatten och sanitet, hälsa, hygien och näringstillförsel. Projektet fokuserar på fyra strategiska resultat som tillsammans skall leda till uppfyllandet av det övergripande målet: R1: Orsakerna till mat- och näringsotrygghet, sårbarhet och katastrofrisker analyseras och övervakning förbättras. R2: Minskade sårbarheter i samband med katastrofrisker, osäker livsmedelsförsörjning och nutrition. R3: Den lokala kapaciteten för anpassning och beredskap stärks för hushåll och samhällen. R4: Genomförande av främjande åtgärder och delning av erfarenheter för att bygga motståndskraft på lokal och nationell nivå. Vidare är denna insats ett relevant komplement till Sidas humanitära insatser och det tidigare stöd som ambassaden genomfört till resiliens under krisen 2012. Det planerade stödet kommer brygga omedelbara akuta behov till flera olika aspekter av långsiktig motståndskraft, inklusive inkomstgenerering, diversifiering av försörjningsmöjligheter, nutrition och livsmedelsförsörjning. Insatsen är också i linje med den maliska regeringens utvecklingsmål i enlighet med fattigdomsstrategin (CSCRP). Den är även relevant för planen för post-konflikt zoner som tagits fram av ministeriet för solidaritet, humanitära insatser och återuppbyggnad av norr för regionerna Timbuktu, Gao och Kidal. Mali är en del av den regionala Sahel alliansen (AGIR) för att stärka motståndskraften hos utsatta befolkningsgrupper i Sahel med speciell fokus på matsäkerhet. The outcome objective for the intervention is 'Building resilience and secure livelihoods for vulnerable populations in the circles of Timbuktu and Kita'. The intervention aimed to sustainably reduce hunger in the targeted areas by addressing the root causes of the food and nutrition insecurity, while protecting vulnerable populations against risks. It directly links to various initiatives underway in Mali and by the Government of Mali, including the AGIR initiative (the Global Alliance for Resilience).The project focus on four (4) strategic results that together will lead to the fulfilment of the outcome objective:R1: The causes of food and nutrition insecurity, vulnerabilities and disaster risks are analysed and monitoring improved.Various studies will be conducted to better analyse the specific context of each area and to define a response analysis adjusted to local realities in order to better program the activities proposed in Results 2 and 3. These studies will be conducted in collaboration with the communities so that they are directly involved in identifying needs and possible solutions to reduce their vulnerability. This will increase the ownership of the beneficiary communities which ultimately contributes to overall sustainability. Once these baselines are established, the intervention will strengthen the monitoring of vulnerabilities by establishing an effective monitoring system. This will enable faster response mechanisms as well as preventing damage to livelihoods and the loss of productive assets by vulnerable households when a food crisis occurs. Communities will be involved in the definition of the monitoring system to retain the most effective indicators for early warnings.R2: The vulnerabilities related to disaster risks and the food and nutrition insecurity are reduced.Through the second result, it is envisaged to reduce vulnerabilities to disaster risks and food insecurity, through the following measures:- Restoring livelihoods contributing to the regeneration of natural resources and improving access to productive resources for vulnerable populations;- Strengthening livelihoods by improving infrastructure and basic services for vulnerable populations, as well as pilot approaches to strengthen the link between agriculture and nutrition;- Secure the means of existence by diversifying and increasing incomes of the poorest households, particularly through the recovery and processing of local products.R3: The local capacity for adaptation and preparedness of households and communities are strengthened.This third result aims to build local adaptation and preparedness capacity of communities and vulnerable households. In terms of adaptation, first of all investments in the promotion of agro-ecological approaches are planned. It is necessary to change attitudes and behaviours of agro-pastoral communities to develop more resilient production systems. This result is also planning to strengthen local management capacity by supporting the preparation of mechanisms of social support at community level.R4: Advocacy actions and sharing experiences for building resilience are conducted at local and national levels.Successful results requires collaboration between different actors. Based on an action research approach, the intervention is based on a solid monitoring and evaluation system that will be a base for advocacy and promotion of innovation. Advocacy work for the right to food and basic public services will also be conducted under this result. Sweden ACF/Action Contre la Faim, France Swedish International Development Cooperation Agency International NGO 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 100000 100000 100000 International NGO 100000 International NGO Mali 2016-2020 Mali 2016-2020 • Improved capacity among public institutions and other actors at national and local level to contribute to environmental sustainability, increased resilience to environmental impact, climate change and natural disasters, and limited climate impact Förbättrad kapacitet hos offentliga institutioner och andra aktörer på nationell och lokal nivå att bidra till miljömässig hållbarhet, ökad motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer samt begränsad klimatpåverkan Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased sustainability and resilience of agriculture, with a focus on sustainable food security, productive employment with decent working conditions and sustainable use of natural resources Ökad hållbarhet och motståndskraft i lantbruket, med fokus på hållbar livsmedelsförsörjning, produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor och hållbart nyttjande av naturresurser Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51130089 Sweden The intervention is a contribution to the UN Trust Fund in support of Peace and Security in Mali which is administered by the UN Multidimensional Integrated Stabilisation Mission in Mali (MINUSMA). The Trust Fund works mainly in the northern and central parts of the country with the overall purpose of providing support to Malian-led efforts to resolve the crisis in Mali. This is done by providing a multidimensional approach which includes facilitating return of state authortity to the northern regions, support to Malian institutions within critical areas such as the justice sector, and promotion of dialogue and human rights at different levels. Sweden will contribute with a total of 36 MSEK for the period 2017-2020 and the focus will be aligned to the two strategy results under Human Security in the Swedish strategy: Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level and Greater influence and women’s participation in peace processes and in peace building and state building. More precisely, activities relevant for the Swedish contribution may be related to: gender equality and the women, peace and security-agenda, mediation processes, reconciliation, social cohesion, elections, rule of law and justice, and transitional justice. The Swedish contribution will strictly follow the OECD/DAC criteria for ODA eligibility, thus excluding any activity qualified as military spending. Insatsen är ett bidrag till FN:s förvaltningsfond för fred och säkerhet i Mali, som administreras av FN:s Multidimensionella Integrerade Stabiliseringsuppdrag i Mali (MINUSMA). Förvaltningsfonden arbetar huvudsakligen i de norra och centrala delarna av landet med det övergripande syftet att ge stöd till maliska ansträngningar för att lösa krisen i Mali. Detta görs genom en multidimensionell ansats som bland annat ska underlätta återinrättandet av statlig närvaro i de norra delarna av landet, ge stöd till maliska institutioner inom kritiska områden såsom rättsväsendet samt främja dialog och mänskliga rättigheter på olika nivåer. Sverige kommer att bidra med totalt 36 MSEK för perioden 2017-2020 och fokus kommer att koppla an till de två resultaten under området Mänsklig Säkerhet i den svenska strategin: Stärkta freds- och försoningsmekanismer på nationell och lokal nivå och stärkt deltagande och inflytande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- statsbyggande. Det innebär att aktiviteter som är relevanta för det svenska bidraget kan komma att relatera till jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, medlingsprocesser, försoning, social sammanhållning, val, rättsstatsprinciper och övergångsrättvisa. Det svenska bidraget kommer att strikt följa OECD / DAC-kriterierna för officiellt statligt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA), vilket innebär att all verksamhet som kvalificeras som militära utgifter undantas. The objectives of the intervention are aligned with the objectives under the area of support Human Security, in the development cooperation strategy for Mali, namely: - Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level - Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding.   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mali Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security Sweden contributed to the United Nations Trust Fund in Support of Peace and Security in Mali jointly with other donors, including the UK, Denmark, Belgium, the Netherlands, Norway, Canada and Austria. The Swedish contribution was aimed to specifically support "reconciliation mechanisms at national and local level and increased women participation". The funds were not co-mingled with other donor contributions, but used for separate projects to which the Embassy gave no-objective before approval. The agreement on a contribution of 35 MSEK to the Trust fund was signed in November 2017. Activities started slowly. Only one project was approved for Swedish funding until the issuing of the first report, July 2018. The report refers to a change to the MINUSMA mandate following a strategic review of the mission, and a new Security Council Resolution in June 2018, as reasons for "realignment" of the fund and the slow process of approving new projects. The implementation continued to be delayed, and at two occasions no-cost extensions were approved, for 2021 and for 2022 with a final end date of 31 Dec 2022. The final report was drafted in November 2023, at a point in time the MINUSMA was withdrawing from Mali (withdrawal to be concluded 31 Dec 2023), following a request from the Malian government and a subsequent UNSC resolution in June 2023. The final report provides information on the fifteen projects that Swedish funds (35 MSEK) were used for (out of a total of 287 projects to a total cost of 127 MUSD). See statement on report for a summary of all fifteen projects. In terms of the overall results of the fund, the UN reports that it constituted "an important instrument for the peace process in Mali as it provides essential support in the fields of mediation, reconciliation, SSR / DDR, security, restoration of state authority, human rights, and the rule of law. Furthermore, it responds to the urgent needs of the populations of northern Mali in terms of basic social services in the areas of major infrastructure, water and sanitation, energy, and economic recovery." The fifteen projects reported on, reflects a variety of interventions - infra-structure, training, capacity-building of both public institutions and officials, citizens and organisations, and "emergency mediation". The geographical distribution of support is in line with what was planned - the North, the Centre as well as country-wide interventions. Examples of results reported: - for the 2020 elections, Swedish funds were used for training of election commission (CENI) agents, local leaders and interim authorities. In addition, an electoral guide was printed and made available to 25,000 voting offices. - implementation and ownership of the Peace Process was strengthened through the distribution of the Charter for Peace, Unity and National Reconciliation, the promotion of the Independent Observers report, and the holding of technical exchanges between MINUSMA and parliamentarians Other efforts reported includes social cohesion, community mediation and deradicalization in the Mopti region, and strengthening of communal and village land commissions to manage land disputes. Results from these initiatives are not coming out clearly from the report. Investments were also done in the transitional justice initiatives - by supporting the Truth, Justice and Reconciliation Commission. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51130089-5113008902 Sweden The intervention is a contribution to the UN Trust Fund in support of Peace and Security in Mali which is administered by the UN Multidimensional Integrated Stabilisation Mission in Mali (MINUSMA). The Trust Fund works mainly in the northern and central parts of the country with the overall purpose of providing support to Malian-led efforts to resolve the crisis in Mali. This is done by providing a multidimensional approach which includes facilitating return of state authortity to the northern regions, support to Malian institutions within critical areas such as the justice sector, and promotion of dialogue and human rights at different levels. Sweden will contribute with a total of 36 MSEK for the period 2017-2020 and the focus will be aligned to the two strategy results under Human Security in the Swedish strategy: Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level and Greater influence and women’s participation in peace processes and in peace building and state building. More precisely, activities relevant for the Swedish contribution may be related to: gender equality and the women, peace and security-agenda, mediation processes, reconciliation, social cohesion, elections, rule of law and justice, and transitional justice. The Swedish contribution will strictly follow the OECD/DAC criteria for ODA eligibility, thus excluding any activity qualified as military spending. Insatsen är ett bidrag till FN:s förvaltningsfond för fred och säkerhet i Mali, som administreras av FN:s Multidimensionella Integrerade Stabiliseringsuppdrag i Mali (MINUSMA). Förvaltningsfonden arbetar huvudsakligen i de norra och centrala delarna av landet med det övergripande syftet att ge stöd till maliska ansträngningar för att lösa krisen i Mali. Detta görs genom en multidimensionell ansats som bland annat ska underlätta återinrättandet av statlig närvaro i de norra delarna av landet, ge stöd till maliska institutioner inom kritiska områden såsom rättsväsendet samt främja dialog och mänskliga rättigheter på olika nivåer. Sverige kommer att bidra med totalt 36 MSEK för perioden 2017-2020 och fokus kommer att koppla an till de två resultaten under området Mänsklig Säkerhet i den svenska strategin: Stärkta freds- och försoningsmekanismer på nationell och lokal nivå och stärkt deltagande och inflytande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- statsbyggande. Det innebär att aktiviteter som är relevanta för det svenska bidraget kan komma att relatera till jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, medlingsprocesser, försoning, social sammanhållning, val, rättsstatsprinciper och övergångsrättvisa. Det svenska bidraget kommer att strikt följa OECD / DAC-kriterierna för officiellt statligt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA), vilket innebär att all verksamhet som kvalificeras som militära utgifter undantas. The objectives of the intervention are aligned with the objectives under the area of support Human Security, in the development cooperation strategy for Mali, namely: - Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level - Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding.   Sweden UNDPO/United Nations Department of Peacekeeping Operations Swedish International Development Cooperation Agency MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 0 20000000 0 0 0 0 0 0 0 10000000 0 0 10000000 0 0 0 0 0 0 0 15000000 0 35000000 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali 15000000 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali 10000000 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali 10000000 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali Mali 2016-2020 Mali 2016-2020 Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level Stärkta freds- och försoningsmekanismer på nationell och lokal nivå Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding Stärkt inflytande och deltagande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- och statsbyggande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51130089-5113008903 Sweden The intervention is a contribution to the UN Trust Fund in support of Peace and Security in Mali which is administered by the UN Multidimensional Integrated Stabilisation Mission in Mali (MINUSMA). The Trust Fund works mainly in the northern and central parts of the country with the overall purpose of providing support to Malian-led efforts to resolve the crisis in Mali. This is done by providing a multidimensional approach which includes facilitating return of state authortity to the northern regions, support to Malian institutions within critical areas such as the justice sector, and promotion of dialogue and human rights at different levels. Sweden will contribute with a total of 36 MSEK for the period 2017-2020 and the focus will be aligned to the two strategy results under Human Security in the Swedish strategy: Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level and Greater influence and women’s participation in peace processes and in peace building and state building. More precisely, activities relevant for the Swedish contribution may be related to: gender equality and the women, peace and security-agenda, mediation processes, reconciliation, social cohesion, elections, rule of law and justice, and transitional justice. The Swedish contribution will strictly follow the OECD/DAC criteria for ODA eligibility, thus excluding any activity qualified as military spending. Insatsen är ett bidrag till FN:s förvaltningsfond för fred och säkerhet i Mali, som administreras av FN:s Multidimensionella Integrerade Stabiliseringsuppdrag i Mali (MINUSMA). Förvaltningsfonden arbetar huvudsakligen i de norra och centrala delarna av landet med det övergripande syftet att ge stöd till maliska ansträngningar för att lösa krisen i Mali. Detta görs genom en multidimensionell ansats som bland annat ska underlätta återinrättandet av statlig närvaro i de norra delarna av landet, ge stöd till maliska institutioner inom kritiska områden såsom rättsväsendet samt främja dialog och mänskliga rättigheter på olika nivåer. Sverige kommer att bidra med totalt 36 MSEK för perioden 2017-2020 och fokus kommer att koppla an till de två resultaten under området Mänsklig Säkerhet i den svenska strategin: Stärkta freds- och försoningsmekanismer på nationell och lokal nivå och stärkt deltagande och inflytande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- statsbyggande. Det innebär att aktiviteter som är relevanta för det svenska bidraget kan komma att relatera till jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, medlingsprocesser, försoning, social sammanhållning, val, rättsstatsprinciper och övergångsrättvisa. Det svenska bidraget kommer att strikt följa OECD / DAC-kriterierna för officiellt statligt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA), vilket innebär att all verksamhet som kvalificeras som militära utgifter undantas. The objectives of the intervention are aligned with the objectives under the area of support Human Security, in the development cooperation strategy for Mali, namely: - Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level - Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding.   Sweden UNDPO/United Nations Department of Peacekeeping Operations Swedish International Development Cooperation Agency Femconsult 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 114904 199024 0 114904 199024 0 0 0 0 0 0 0 0 313928 Femconsult 114904.03 Femconsult 199024.42 Femconsult Mali 2016-2020 Mali 2016-2020 Better conditions for gender equality and respect for human rights, with a focus on the rights of women and children Stärkta förutsättningar för jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnors och barns rättigheter Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding Stärkt inflytande och deltagande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- och statsbyggande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51130089-5113008904 Sweden The intervention is a contribution to the UN Trust Fund in support of Peace and Security in Mali which is administered by the UN Multidimensional Integrated Stabilisation Mission in Mali (MINUSMA). The Trust Fund works mainly in the northern and central parts of the country with the overall purpose of providing support to Malian-led efforts to resolve the crisis in Mali. This is done by providing a multidimensional approach which includes facilitating return of state authortity to the northern regions, support to Malian institutions within critical areas such as the justice sector, and promotion of dialogue and human rights at different levels. Sweden will contribute with a total of 36 MSEK for the period 2017-2020 and the focus will be aligned to the two strategy results under Human Security in the Swedish strategy: Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level and Greater influence and women’s participation in peace processes and in peace building and state building. More precisely, activities relevant for the Swedish contribution may be related to: gender equality and the women, peace and security-agenda, mediation processes, reconciliation, social cohesion, elections, rule of law and justice, and transitional justice. The Swedish contribution will strictly follow the OECD/DAC criteria for ODA eligibility, thus excluding any activity qualified as military spending. Insatsen är ett bidrag till FN:s förvaltningsfond för fred och säkerhet i Mali, som administreras av FN:s Multidimensionella Integrerade Stabiliseringsuppdrag i Mali (MINUSMA). Förvaltningsfonden arbetar huvudsakligen i de norra och centrala delarna av landet med det övergripande syftet att ge stöd till maliska ansträngningar för att lösa krisen i Mali. Detta görs genom en multidimensionell ansats som bland annat ska underlätta återinrättandet av statlig närvaro i de norra delarna av landet, ge stöd till maliska institutioner inom kritiska områden såsom rättsväsendet samt främja dialog och mänskliga rättigheter på olika nivåer. Sverige kommer att bidra med totalt 36 MSEK för perioden 2017-2020 och fokus kommer att koppla an till de två resultaten under området Mänsklig Säkerhet i den svenska strategin: Stärkta freds- och försoningsmekanismer på nationell och lokal nivå och stärkt deltagande och inflytande för kvinnor i fredsprocesser och i freds- statsbyggande. Det innebär att aktiviteter som är relevanta för det svenska bidraget kan komma att relatera till jämställdhet och agendan för kvinnor, fred och säkerhet, medlingsprocesser, försoning, social sammanhållning, val, rättsstatsprinciper och övergångsrättvisa. Det svenska bidraget kommer att strikt följa OECD / DAC-kriterierna för officiellt statligt utvecklingsbistånd (Official Development Assistance, ODA), vilket innebär att all verksamhet som kvalificeras som militära utgifter undantas. The objectives of the intervention are aligned with the objectives under the area of support Human Security, in the development cooperation strategy for Mali, namely: - Strengthened peace and reconciliation mechanisms at national and local level - Greater influence and women’s participation in peace processes and in peacebuilding and statebuilding.   Sweden UNDPO/United Nations Department of Peacekeeping Operations Swedish International Development Cooperation Agency MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -2636967 -2636967 -2636967 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali -2636967.1099999999 MINUSMA/The United Multidemensionsional Integrated Stabilization Mission in Mali Mali 2021-2025 Mali 2021-2025 Inclusive processes to prevent, manage and resolve conflicts by peaceful means Inkluderande processer för att förebygga, hantera och lösa konflikter på fredlig väg Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140017 Sweden The main objective of the contribution is to support the Ministry of Science and Technology in Mozambique to implement its strategy for development of national system of science, technology and innovation with focus on National Research Funds,FNI. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till att utveckla ett Vetenskapsråd i Mozambique med förmåga att ge forskninganslag som sökes i konkurrens och säkerställa forskning av internationell standard. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Technological research and development Industry General question: Results related to the intended outcome 2014Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: FNI has achieved some but not all results that was outline in the Annual Plan 2014/15. It’s role as the government entity for funding research has improved during the years. Among important results the development of its operations. Further, during the agreed period, FNI has made a call for research grants and 272 grants were approved, the majority within agricultural sciences, but also other applied sciences areas, such as water, health, energy, marine sciences, etc. The innovation programme was also implemented, mainly with reference to results concerning innovative cluster projects. FNI has also supported innovation initiatives including; clusters training programmes which funded twenty one innovation clusters initiatives from 40 applications. Significant work has been done during the past with SICD/VINNOVA support in dissemination of innovation clusters initiatives and in the establishment of local/regional innovation clusters. Important has been to link clusters to private sector and academia in order to develop valued added products. Examples of these are the Inhambane coconut oil cluster, the vegetable agro-processing cluster in Moamba, Maputo and the Tourism and Bio fuel clusters in Pemba, etc. The intervention has been evaluated with the following main conclusions; 1) Considering the recent creation of the implementing organisation (FNI) it is assessed by the evaluators that the FNI to a large extent lives up to what can be expected, and that substantial progress has been achieved in the development of its operations. 2) However, with regards to the objectives of the intervention, and the results from external evaluations and audits, several deviations have been found, and it is assessed that the organisation needs to be strengthened in is function as a national research council. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140017-5114001701 Sweden The main objective of the contribution is to support the Ministry of Science and Technology in Mozambique to implement its strategy for development of national system of science, technology and innovation with focus on National Research Funds,FNI. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till att utveckla ett Vetenskapsråd i Mozambique med förmåga att ge forskninganslag som sökes i konkurrens och säkerställa forskning av internationell standard. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 13850000 22650000 10750000 9450000 4450000 243730 10750000 9450000 13850000 22650000 -420725 0 4450000 0 61393730 University College Research Other 13850000 University College Research Other 10650000 University College Research Other 12000000 University College Research Other 10750000 University College Research Other 9450000 University College Research Other 4450000 University College Research Other -123.13 University College Research Other -18420.97 University College Research Other -420724.85 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51140017-5114001702 Sweden The main objective of the contribution is to support the Ministry of Science and Technology in Mozambique to implement its strategy for development of national system of science, technology and innovation with focus on National Research Funds,FNI. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till att utveckla ett Vetenskapsråd i Mozambique med förmåga att ge forskninganslag som sökes i konkurrens och säkerställa forskning av internationell standard. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 308184 0 0 308184 308184 University College Research Other 259287.76 University College Research Other 48896.59 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51140017-5114001703 Sweden The main objective of the contribution is to support the Ministry of Science and Technology in Mozambique to implement its strategy for development of national system of science, technology and innovation with focus on National Research Funds,FNI. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till att utveckla ett Vetenskapsråd i Mozambique med förmåga att ge forskninganslag som sökes i konkurrens och säkerställa forskning av internationell standard. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 298086 -51914 350000 0 298086 University College Research Other 139823.95 University College Research Other 36312.19 University College Research Other 109570.42 University College Research Other 12379.63 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51140036 Sweden Emergency installation of two generators at the Temane gas-fired power plant in the Inhambane province. The project purpose is to contribute to reducing the current deficit of electricity-generating capacity, and thereby improve access and quality of electricity supply to the Vilanculos and Inhassoro districts. Installation av två gasdrivna generatorer i Temane. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Natural gas-fired electric power plants Administrative costs (non-sector allocable) Energy generation, non-renewable sources Administrative Costs of Donors This Draft Project Completion report summarizes the obtained and expected results in relationsto  the Result Assessment Framework (RAF) of the Expansion by Emergency of Temane Gas Fired Power Plant Project, and contains an analysis of any deviation there from. The Vilanculo and Inhassoro towns and its surroundings in the northern part of Inhambane Province are one of the best tourist areas in Mozambique. These towns met major part of its energy needs from isolated Natural gas fuelled plants and associated distribution lines operated by a private concessionaire.Furthermore as these areas attract several new tourist projects, a considerable growth of infrastructure imply an electrical demand growth. In order to target the expected demand and improve the quality of power supply in the region, in September 2010 the Government of Mozambique addressed to the Embassy of Sweden a formal request for funding as medium-term perspective to use gas availability at Temane Gas processing plant for energy generation purposes for the expansion of Temane Gas fired power plant, bridging the time in between the connection of the new consumers and the realization of the interconnection to the national grid. To this end, an amount of MSEK 55.4 was earmarked to install 2x2.6 MWe gas generator units at the existing power plant as an emergency project. In 2013 EDM following Sida Procurement Guidelines issued in June 2014, commissioned Tecnel-Services Lda to perform the works. The project has satisfied the objectives set out in the Result Assessment Framework, and the secure supply of electricity through increased generation using natural gas from Inhassoro and Govuro areas has been increased. Financially however, there are few outstanding issues to close the contribution, namely reclaim of funds and review and approval of final Audit report (2015). A decision on audit 2016 should be made although it should not be relevant since the project had already ended and all the funds should be paid back anyway.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140036-5114003601 Sweden Emergency installation of two generators at the Temane gas-fired power plant in the Inhambane province. The project purpose is to contribute to reducing the current deficit of electricity-generating capacity, and thereby improve access and quality of electricity supply to the Vilanculos and Inhassoro districts. Installation av två gasdrivna generatorer i Temane. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 15000000 33000000 6500000 0 0 33000000 6500000 0 15000000 0 54500000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 15000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 25000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 8000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 6500000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140036-5114003602 Sweden Emergency installation of two generators at the Temane gas-fired power plant in the Inhambane province. The project purpose is to contribute to reducing the current deficit of electricity-generating capacity, and thereby improve access and quality of electricity supply to the Vilanculos and Inhassoro districts. Installation av två gasdrivna generatorer i Temane. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 86799 179493 100991 0 86799 100991 179493 367283 Sida administrative activity implemented by procured partner 86799 Sida administrative activity implemented by procured partner 91084 Sida administrative activity implemented by procured partner 88409 Sida administrative activity implemented by procured partner 100991.06 Sida administrative activity implemented by procured partner Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140036-5114003603 Sweden Emergency installation of two generators at the Temane gas-fired power plant in the Inhambane province. The project purpose is to contribute to reducing the current deficit of electricity-generating capacity, and thereby improve access and quality of electricity supply to the Vilanculos and Inhassoro districts. Installation av två gasdrivna generatorer i Temane. Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -161291 -161291 -161291 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. -161291 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Reduced climate impact, including increased access to renewable energy and more efficient energy sources. Minskad klimatpåverkan, inklusive ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140083 Sweden The aim of the intervention on long-term is to strengthen and increase the efficiency of the utility, both with regards to technical and economic efficiency, as to provide electricity to their current and future prospective clients. Fundamental for an efficient strengthening is the capacity of decision making and management within EDM, which is further highly dependent on correct and timely information of the activities of the business. The intervention mainly targets the information systems within the utility. The main components include; the development of a strategy on an integrated Data/Information System for EDM; and a related system for performance management (outputs). The intention is that the system will improve current processes and databases within EDM to supply accurate and timely data for predetermined Key Performance Indicators (KPIs) (output), which will be used, primarily, in the decision-making of the executive Board and top management at EDM (outcome). En hållbar energiförsörjning i Moçambique är nödvändig för landets socio-ekonomiska utveckling och fattigdomsbekämpning. En tillförlitlig tillgång till elektricitet är också bland den högst värderade för en utveckling av den privata sektorn. Elförsörjningen i Moçambique sker via det nationella elbolaget Electricidade de Moçambique (EDM). Det statliga bolaget befinner sig i dagsläget i en situation med ökande efterfrågan och stigande priser på el, samtidigt som intäkterna inte ökar i samma takt och landet är på väg in i ett tillstånd med försämrad tillförlitlighet av el. Den föreslagna utvecklingsinsatsen avser ett stöd till EDM, med syfte att stärka bolaget ledning i dess kapacitet att fatta välgrundade beslut för en långsiktigt hållbar verksamhet. Genom att ta fram en företagsövergripande strategi för ett integrerat informationssystem och att identifiera nyckelindikatorer (key performance indicators, KPI) utarbetas ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är att systemet ska generera tillförlitlig data som, i första hand, ska användas av styrelsen och ledningen för EDM. Genom att öka tillgängligheten av tillförlitlig information är bedömningen att fler välgrundade beslut kan fattas vad gäller t.ex. produktionsutbyggnad och underhåll men också mer strategiska beslut på nationell och regional nivå. I insatsen föreslås också ingå utbildning av total 60 personer från EDM, till data-analytiker - en ny tjänst/position på EDM. The contribution agreement 2014-08-01 to 2021-06-30 while activity period ends on 2020-12-31 with the objective to reach a well-structured and efficient system for; collection, processing, and dissemination of high quality data, that the Performance Management Unit (UGDE) will be able to feed to the EDM Board, and be used as a basis for decisions. The total contribution amount is 18.5 MSEK. Note that the Cooperation Partner, Electricidade de Moçambique (EDM) has since the start of the intervention been re-organised, and the unit UGDE does no longer exist. Instead the project is placed directly under the Board of EDM. Also the system has changed its name from "System for KPIs" to "Business Performance Management System (BPMS)". Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Energy policy and administrative management Administrative costs (non-sector allocable) Energy Policy Administrative Costs of Donors The project helped in create a baseline of the large number of individual datasystems within EDM (in 2014, EDM had 30 individual systems for collection of differentdata) and the quality of data. The implementation of the contribution was finalised in 2019, and has resulted in a larger number of Key Performance Indicators (KPIs) covering a variety of areas such as number of client connections reported by district, client satisfaction surveys, export/import of electricity, generation in the different power plants etc. The number of KPIs are more than initially anticipated, and some KPIs have already been used by EDM.  KPI on "Client Connections", is reported to have being very useful by EDM during the intensified activity of connections of new clients during 2017. Dashboards of all directorates have been produced, and data quality assessments have been made. In addition to the training of the 60 data analysts within EDM, and additional user acceptance tests done in 2019. EDM has also produced a Digital Strategy 2018-2022, and to which the activities and results from the KPI/BPMS-project has contributed. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140083-5114008301 Sweden The aim of the intervention on long-term is to strengthen and increase the efficiency of the utility, both with regards to technical and economic efficiency, as to provide electricity to their current and future prospective clients. Fundamental for an efficient strengthening is the capacity of decision making and management within EDM, which is further highly dependent on correct and timely information of the activities of the business. The intervention mainly targets the information systems within the utility. The main components include; the development of a strategy on an integrated Data/Information System for EDM; and a related system for performance management (outputs). The intention is that the system will improve current processes and databases within EDM to supply accurate and timely data for predetermined Key Performance Indicators (KPIs) (output), which will be used, primarily, in the decision-making of the executive Board and top management at EDM (outcome). En hållbar energiförsörjning i Moçambique är nödvändig för landets socio-ekonomiska utveckling och fattigdomsbekämpning. En tillförlitlig tillgång till elektricitet är också bland den högst värderade för en utveckling av den privata sektorn. Elförsörjningen i Moçambique sker via det nationella elbolaget Electricidade de Moçambique (EDM). Det statliga bolaget befinner sig i dagsläget i en situation med ökande efterfrågan och stigande priser på el, samtidigt som intäkterna inte ökar i samma takt och landet är på väg in i ett tillstånd med försämrad tillförlitlighet av el. Den föreslagna utvecklingsinsatsen avser ett stöd till EDM, med syfte att stärka bolaget ledning i dess kapacitet att fatta välgrundade beslut för en långsiktigt hållbar verksamhet. Genom att ta fram en företagsövergripande strategi för ett integrerat informationssystem och att identifiera nyckelindikatorer (key performance indicators, KPI) utarbetas ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är att systemet ska generera tillförlitlig data som, i första hand, ska användas av styrelsen och ledningen för EDM. Genom att öka tillgängligheten av tillförlitlig information är bedömningen att fler välgrundade beslut kan fattas vad gäller t.ex. produktionsutbyggnad och underhåll men också mer strategiska beslut på nationell och regional nivå. I insatsen föreslås också ingå utbildning av total 60 personer från EDM, till data-analytiker - en ny tjänst/position på EDM. The contribution agreement 2014-08-01 to 2021-06-30 while activity period ends on 2020-12-31 with the objective to reach a well-structured and efficient system for; collection, processing, and dissemination of high quality data, that the Performance Management Unit (UGDE) will be able to feed to the EDM Board, and be used as a basis for decisions. The total contribution amount is 18.5 MSEK. Note that the Cooperation Partner, Electricidade de Moçambique (EDM) has since the start of the intervention been re-organised, and the unit UGDE does no longer exist. Instead the project is placed directly under the Board of EDM. Also the system has changed its name from "System for KPIs" to "Business Performance Management System (BPMS)". Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 3300000 4000000 6000000 5122000 0 5300000 -5300000 4000000 500000 0 0 3300000 0 5122000 0 0 0 0 0 0 0 6000000 0 -500000 4450000 -4450000 18422000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 3300000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 4000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 6000000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 5122000 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140083-5114008302 Sweden The aim of the intervention on long-term is to strengthen and increase the efficiency of the utility, both with regards to technical and economic efficiency, as to provide electricity to their current and future prospective clients. Fundamental for an efficient strengthening is the capacity of decision making and management within EDM, which is further highly dependent on correct and timely information of the activities of the business. The intervention mainly targets the information systems within the utility. The main components include; the development of a strategy on an integrated Data/Information System for EDM; and a related system for performance management (outputs). The intention is that the system will improve current processes and databases within EDM to supply accurate and timely data for predetermined Key Performance Indicators (KPIs) (output), which will be used, primarily, in the decision-making of the executive Board and top management at EDM (outcome). En hållbar energiförsörjning i Moçambique är nödvändig för landets socio-ekonomiska utveckling och fattigdomsbekämpning. En tillförlitlig tillgång till elektricitet är också bland den högst värderade för en utveckling av den privata sektorn. Elförsörjningen i Moçambique sker via det nationella elbolaget Electricidade de Moçambique (EDM). Det statliga bolaget befinner sig i dagsläget i en situation med ökande efterfrågan och stigande priser på el, samtidigt som intäkterna inte ökar i samma takt och landet är på väg in i ett tillstånd med försämrad tillförlitlighet av el. Den föreslagna utvecklingsinsatsen avser ett stöd till EDM, med syfte att stärka bolaget ledning i dess kapacitet att fatta välgrundade beslut för en långsiktigt hållbar verksamhet. Genom att ta fram en företagsövergripande strategi för ett integrerat informationssystem och att identifiera nyckelindikatorer (key performance indicators, KPI) utarbetas ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är att systemet ska generera tillförlitlig data som, i första hand, ska användas av styrelsen och ledningen för EDM. Genom att öka tillgängligheten av tillförlitlig information är bedömningen att fler välgrundade beslut kan fattas vad gäller t.ex. produktionsutbyggnad och underhåll men också mer strategiska beslut på nationell och regional nivå. I insatsen föreslås också ingå utbildning av total 60 personer från EDM, till data-analytiker - en ny tjänst/position på EDM. The contribution agreement 2014-08-01 to 2021-06-30 while activity period ends on 2020-12-31 with the objective to reach a well-structured and efficient system for; collection, processing, and dissemination of high quality data, that the Performance Management Unit (UGDE) will be able to feed to the EDM Board, and be used as a basis for decisions. The total contribution amount is 18.5 MSEK. Note that the Cooperation Partner, Electricidade de Moçambique (EDM) has since the start of the intervention been re-organised, and the unit UGDE does no longer exist. Instead the project is placed directly under the Board of EDM. Also the system has changed its name from "System for KPIs" to "Business Performance Management System (BPMS)". Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15151 0 0 0 0 0 550000 -534849 0 0 0 0 0 500000 0 0 0 0 -500000 400000 0 0 0 -400000 0 0 0 0 15151 Sida administrative activity implemented by procured partner 15150.54 Sida administrative activity implemented by procured partner 0 Sida administrative activity implemented by procured partner Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Increased access to renewable energy and reliable and sustainably produced electricity for households, businesses and public activities Ökad tillgång till förnybar energi samt tillförlitlig och hållbart producerad elektricitet för hushåll, företag och offentlig verksamhet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140083-5114008303 Sweden The aim of the intervention on long-term is to strengthen and increase the efficiency of the utility, both with regards to technical and economic efficiency, as to provide electricity to their current and future prospective clients. Fundamental for an efficient strengthening is the capacity of decision making and management within EDM, which is further highly dependent on correct and timely information of the activities of the business. The intervention mainly targets the information systems within the utility. The main components include; the development of a strategy on an integrated Data/Information System for EDM; and a related system for performance management (outputs). The intention is that the system will improve current processes and databases within EDM to supply accurate and timely data for predetermined Key Performance Indicators (KPIs) (output), which will be used, primarily, in the decision-making of the executive Board and top management at EDM (outcome). En hållbar energiförsörjning i Moçambique är nödvändig för landets socio-ekonomiska utveckling och fattigdomsbekämpning. En tillförlitlig tillgång till elektricitet är också bland den högst värderade för en utveckling av den privata sektorn. Elförsörjningen i Moçambique sker via det nationella elbolaget Electricidade de Moçambique (EDM). Det statliga bolaget befinner sig i dagsläget i en situation med ökande efterfrågan och stigande priser på el, samtidigt som intäkterna inte ökar i samma takt och landet är på väg in i ett tillstånd med försämrad tillförlitlighet av el. Den föreslagna utvecklingsinsatsen avser ett stöd till EDM, med syfte att stärka bolaget ledning i dess kapacitet att fatta välgrundade beslut för en långsiktigt hållbar verksamhet. Genom att ta fram en företagsövergripande strategi för ett integrerat informationssystem och att identifiera nyckelindikatorer (key performance indicators, KPI) utarbetas ett system för verksamhetsstyrning. Syftet är att systemet ska generera tillförlitlig data som, i första hand, ska användas av styrelsen och ledningen för EDM. Genom att öka tillgängligheten av tillförlitlig information är bedömningen att fler välgrundade beslut kan fattas vad gäller t.ex. produktionsutbyggnad och underhåll men också mer strategiska beslut på nationell och regional nivå. I insatsen föreslås också ingå utbildning av total 60 personer från EDM, till data-analytiker - en ny tjänst/position på EDM. The contribution agreement 2014-08-01 to 2021-06-30 while activity period ends on 2020-12-31 with the objective to reach a well-structured and efficient system for; collection, processing, and dissemination of high quality data, that the Performance Management Unit (UGDE) will be able to feed to the EDM Board, and be used as a basis for decisions. The total contribution amount is 18.5 MSEK. Note that the Cooperation Partner, Electricidade de Moçambique (EDM) has since the start of the intervention been re-organised, and the unit UGDE does no longer exist. Instead the project is placed directly under the Board of EDM. Also the system has changed its name from "System for KPIs" to "Business Performance Management System (BPMS)". Sweden Government of Mozambique Swedish International Development Cooperation Agency EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -73475 -73475 -73475 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. -73475 EDM/Electricidade de Mocambique, E.P. Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Reduced climate impact, including increased access to renewable energy and more efficient energy sources. Minskad klimatpåverkan, inklusive ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140093 Sweden Support to the Government of Mozambique via the UN Joint Programme (implemented by UNICEF and ILO) to increase the coverage and quality of the social protection system. The program, commencing its second phase, will focus on strenghtening the institutional capacity at the implementing national agency INAS and at the responsible ministry, Ministry for Gender, Children and Social Action, MGCAS. Sweden will in its dialogue with the government (mainly with the above mentions national structures) work for an increased coverage of beneficiaries for regularly paid social cash transfers as well as an increase of the cash transfers' amounts. Stöd till regeringen i Mocambique via UN Joint Program (implementerat av UNICEF och ILO) för att förbättra täckningen och kvalitet av det nationella sociala trygghetssystemet. Programmet som nu går in I sin andra fas fokuserar på att stärka den institutionella kapaciteten på den genomförande myndigheten INAS och på ansvarigt ministerium, ministeriet för jämställdhet, barn och social trygghet (MGCAS). Sverige kommer att i dialog med regeringen (främst via ovan nämnda institutioner) arbeta för ökad täckning av mottagare av regelbundet utbetalda kontantstöd samt för en ökning av beloppen som betalas ut. The objective of the intervention is to: Outcome 1, By 2027, the child grant (02 years) subcomponent of PSSB is consolidated and expanded through stronger cashplus approaches; Outcome 2, By 2027, information management, monitoring and evaluation systems are strengthened; Outcome 3, By 2027, the social protection evidence base and policy framework are strengthened. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Social protection and welfare services policy, planning and administration Other Social Infrastructure & Services Outcome 1. Child Grant (02 years) consolidated and expanded Under Outcome 1, the UNJPSP supported continued expansion and consolidation of the Child Grant (02 years) component of the Basic Social Subsidy Programme (PSSB). By the end of 2025, the programme had reached a cumulative total of 61,725 children covered by the CG, achieving 100 per cent of the UNJPSP target. Additional financial contributions mobilized through the programme enabled the expansion of the Child Grant beyond its original caseload and geographic scope, supporting the inclusion of additional 13,000 beneficiaries in Niassa Province and new districts in Nampula and Cabo Delgado Provinces. This investment enabled more vulnerable children and caregivers to access social protection services while further strengthening the Government's capacity to scale up and deliver social assistance at scale. The expansion was accompanied by sustained investments in frontline capacity, case management, and service delivery systems. Importantly, these investments were intentionally designed as system-strengthening measures, enhancing the delivery of social assistance beyond the Child Grant and generating benefits across a broader range of social protection programmes and services. A comprehensive package of capacity building reached more than 450 social workers and communitylevel actors, strengthening national systems for case management, referral, monitoring and followup. The scaleup of case management enabled targeted support to the most vulnerable households, including adolescent caregivers and children facing protection risks, while reinforcing coordination between social protection, health, civil registration and protection services. By the end of the year, tens of thousands of children and caregivers had been reached through structured case management, with clear gains in service quality, accountability and followup. The programme also marked a significant milestone in advancing adaptive and shockresponsive social protection. Through an Anticipatory Action intervention to drought in Magude district, 4,850 households received early cash support linked to forecastbased triggers, demonstrating for the first time the operational feasibility of anticipatory cash transfers within national systems. This experience generated critical lessons to inform future scaleup and contributed to national dialogue on shockresponsive social protection. Outcome 2. Information management, monitoring and delivery systems strengthened Under Outcome 2, the UNJPSP made sustained investments in core delivery systems, including digitalization, payment systems, monitoring and grievance redress mechanisms. Progress in rolling out digital payments was uneven, reflecting structural constraints such as mobile network coverage, liquidity challenges and insecurity in some districts. Nevertheless, more than 8,700 beneficiaries received transfers via mobile money in 2025, and foundational work was completed to enable further scaleup in 2026. To strengthen programme monitoring and accountability, the programme also piloted a Post-Distribution Monitoring (PDM) system, enabling direct beneficiary feedback on payment receipt and related implementation issues. Complementary improvements to the Grievance Redress Mechanism (GRM), including the piloting of a mobile GRM application and preparatory work on a USSDbased platform, strengthened accountability, transparency and accessibilityparticularly for beneficiaries without smartphones. In addition, advantage was taken of the INAS Capacity Assessment exercise to carry out the Spot Checks in eight additional delegations. A total of approximately 576 beneficiaries were consulted, with 72 randomly selected beneficiaries surveyed and interviewed in each delegation. Significant investments were also made in institutional capacity at decentralized level, through capacity building, the provision of vehicles, ICT equipment, and operational kits for INAS delegations and community workers. These inputs proved critical for maintaining service delivery in fragile and hardtoreach contexts and for supporting programme expansion without compromising quality. Besides, as part of the projects capacity-building component, the UNJP contributed to the revision of the TRANSFORM Shock-Responsive Social Protection module (lead in the MENA region), helping develop updated training materials that are expected to be piloted and adapted in Mozambique as part of the forthcoming African rollout. Outcome 3. Social protection evidence base and policy strengthened Under Outcome 3, the UNJPSP strengthened the evidence base and policy framework for social protection reform. Key achievements included completion of the Social Protection Systems Readiness Assessment, which assessed institutional, operational and political preparedness for shock response and directly informed the ongoing development of ENSSB III and revisions to the PASDPE operational framework. The programme also supported the launch of PostDistribution Monitoring (PDM) as a core accountability and learning mechanism for the Child Grant, establishing a structured, governmentowned monitoring cycle to inform continuous programme improvement. Further, A TRANSFORM training on ShockResponsive Social Protection was delivered to journalists ten media, including radio and television) from nine provinces, members of parliament (from three political parties) and Civil Society representatives, helping to build a more informed constituency capable of shaping public debate, policy attention and accountability on adaptive social protection. The programme also supported an independent monitoring exercise of the PAUS programme, generating practical evidence and recommendations for INAS and DNAS to inform the revision of the programme manual. The exercise covered 8 social units and services reaching at least 497 registered beneficiaries. The INAS Capacity Assessment was finally conducted throughout the 31 INAS delegations and additionally to the social units. Complementary analytical work on social protection financing, including budget analysis, fiscal and social modelling (MOZMOD), and highlevel policy dialogue, strengthened advocacy efforts at a time of severe fiscal pressure. This progress was underpinned by of a joint UN approach and strong positioning of both UNICEF and ILO within the national social protection sector, combining trusted government partnerships and sustained engagement with other development partners, solid implementation track records, and coordinated evidence based advocacy to influence policy level reforms while remaining closely anchored in decentralized delivery contexts. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140093-5114009301 Sweden Support to the Government of Mozambique via the UN Joint Programme (implemented by UNICEF and ILO) to increase the coverage and quality of the social protection system. The program, commencing its second phase, will focus on strenghtening the institutional capacity at the implementing national agency INAS and at the responsible ministry, Ministry for Gender, Children and Social Action, MGCAS. Sweden will in its dialogue with the government (mainly with the above mentions national structures) work for an increased coverage of beneficiaries for regularly paid social cash transfers as well as an increase of the cash transfers' amounts. Stöd till regeringen i Mocambique via UN Joint Program (implementerat av UNICEF och ILO) för att förbättra täckningen och kvalitet av det nationella sociala trygghetssystemet. Programmet som nu går in I sin andra fas fokuserar på att stärka den institutionella kapaciteten på den genomförande myndigheten INAS och på ansvarigt ministerium, ministeriet för jämställdhet, barn och social trygghet (MGCAS). Sverige kommer att i dialog med regeringen (främst via ovan nämnda institutioner) arbeta för ökad täckning av mottagare av regelbundet utbetalda kontantstöd samt för en ökning av beloppen som betalas ut. The objective of the intervention is to: Outcome 1, By 2027, the child grant (02 years) subcomponent of PSSB is consolidated and expanded through stronger cashplus approaches; Outcome 2, By 2027, information management, monitoring and evaluation systems are strengthened; Outcome 3, By 2027, the social protection evidence base and policy framework are strengthened. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 25836802 26023981 0 13129650 14009567 0 0 10000000 0 -10000000 10000000 0 0 0 10000000 0 0 0 13129650 0 0 -0.0000000009 0 15836802 0 10000000 -10000000 10000000 26023981 0 -10000000 0 -10000000 0.0000000002 0 14009567 79000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 25836801.6899999976 UNICEF/United Nations Children's Fund 26023981.1000000015 UNICEF/United Nations Children's Fund 13129650 UNICEF/United Nations Children's Fund 14009567 UNICEF/United Nations Children's Fund Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Sustainable food security with particular focus on resilient agriculture En hållbar livsmedelsförsörjning med särskilt fokus på ett motståndskraftigt lantbruk Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Mozambique’s revenues to be mobilised, used and accounted for in a more transparent, sustainable and effective way that benefits the entire population Mocambiques intäkter mobiliseras, används och redovisas på ett mer transparent, hållbart och effektivt sätt som kommer hela befolkningen till del Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved access to social security for poor households Förbättrad tillgång till social trygghet för fattiga hushåll Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140093-5114009303 Sweden Support to the Government of Mozambique via the UN Joint Programme (implemented by UNICEF and ILO) to increase the coverage and quality of the social protection system. The program, commencing its second phase, will focus on strenghtening the institutional capacity at the implementing national agency INAS and at the responsible ministry, Ministry for Gender, Children and Social Action, MGCAS. Sweden will in its dialogue with the government (mainly with the above mentions national structures) work for an increased coverage of beneficiaries for regularly paid social cash transfers as well as an increase of the cash transfers' amounts. Stöd till regeringen i Mocambique via UN Joint Program (implementerat av UNICEF och ILO) för att förbättra täckningen och kvalitet av det nationella sociala trygghetssystemet. Programmet som nu går in I sin andra fas fokuserar på att stärka den institutionella kapaciteten på den genomförande myndigheten INAS och på ansvarigt ministerium, ministeriet för jämställdhet, barn och social trygghet (MGCAS). Sverige kommer att i dialog med regeringen (främst via ovan nämnda institutioner) arbeta för ökad täckning av mottagare av regelbundet utbetalda kontantstöd samt för en ökning av beloppen som betalas ut. The objective of the intervention is to: Outcome 1, By 2027, the child grant (02 years) subcomponent of PSSB is consolidated and expanded through stronger cashplus approaches; Outcome 2, By 2027, information management, monitoring and evaluation systems are strengthened; Outcome 3, By 2027, the social protection evidence base and policy framework are strengthened. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 0 0 0 20000000 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Enhanced adaptability and strengthened resilience to climate change, and environmental and natural disasters. Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened systems for improved social protection. Stärkta system för ökad social trygghet Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140093-5114009304 Sweden Support to the Government of Mozambique via the UN Joint Programme (implemented by UNICEF and ILO) to increase the coverage and quality of the social protection system. The program, commencing its second phase, will focus on strenghtening the institutional capacity at the implementing national agency INAS and at the responsible ministry, Ministry for Gender, Children and Social Action, MGCAS. Sweden will in its dialogue with the government (mainly with the above mentions national structures) work for an increased coverage of beneficiaries for regularly paid social cash transfers as well as an increase of the cash transfers' amounts. Stöd till regeringen i Mocambique via UN Joint Program (implementerat av UNICEF och ILO) för att förbättra täckningen och kvalitet av det nationella sociala trygghetssystemet. Programmet som nu går in I sin andra fas fokuserar på att stärka den institutionella kapaciteten på den genomförande myndigheten INAS och på ansvarigt ministerium, ministeriet för jämställdhet, barn och social trygghet (MGCAS). Sverige kommer att i dialog med regeringen (främst via ovan nämnda institutioner) arbeta för ökad täckning av mottagare av regelbundet utbetalda kontantstöd samt för en ökning av beloppen som betalas ut. The objective of the intervention is to: Outcome 1, By 2027, the child grant (02 years) subcomponent of PSSB is consolidated and expanded through stronger cashplus approaches; Outcome 2, By 2027, information management, monitoring and evaluation systems are strengthened; Outcome 3, By 2027, the social protection evidence base and policy framework are strengthened. Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Marrupa Intended Beneficiaries -13.189178 37.504429 Maua Intended Beneficiaries -13.927115 37.140845 Ribaue Intended Beneficiaries -14.943398 38.323669 Nacaroa Intended Beneficiaries -14.370353 39.915170 Moma Intended Beneficiaries -16.419092 39.178609 Angoche Intended Beneficiaries -16.221174 39.911141 Nacala-A-Velha Intended Beneficiaries -14.546683 40.611142 Memba Intended Beneficiaries -14.182510 40.522430 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 50000000 0 50000000 0 0 0 0 0 0 50000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 50000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Enhanced adaptability and strengthened resilience to climate change, and environmental and natural disasters. Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened systems for improved social protection. Stärkta system för ökad social trygghet Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140101 Sweden The intervention consists of a frame decision related to research cooperation between Sweden and Mozambique. To the frame decision short-term assignments will be connected as components, all with their separate decision including assessments of the partner, objective and expected results. Insatsen består av ett rambeslut (15/15) för foskningsutvecklande insatser länkat till foskningssamarbetet mellan Sverige och Mocambique. Enskilda beslut tas för varje insats som länkas till denna insats som komponenter. Ambassaden har sedan 2004 haft en årlig programutvecklingsinsats, med syfte att stärka beredning, uppföljning och utvärdering av programinsatser och bidra till ökad kompetens inom utvecklinssamarbetet i Mocambique. I denna har även forskningsinstaserna ingått. Sedan 2013 redovisas forskningsinsatserna på ett separat avräkningskonto och det är därför naturligt att forskningsinsatserna forsatt har en separat insats för programutveckling - forksings-PUM. Ett antal olika enskilda uppdrag kommer att financieras ur fonden, t.ex. bakgrundsstudier inför beredning, utvärderingar och uppföljningsrelaterade studier samt kunskapsspridande aktiviteter i form av seminarier, publikationer och översättningar. Vidare finansierar fonden revisionstjänster som faller utanför avtalsbeslutade partnerrevisioner, som t.ex. systemrevision och stöd till tolkning av revisioner. Varje enskild komponent inom programinstasen bör inte överskrida en tidsram på sex månader, ha en begränsad utformning, samt vara kopplad till tydliga resultat. Resultat för utvecklingsinsatsen bidrar till att uppnå av regeringen beslutade strategimål eller motsvarande samt är förenliga med övriga av regeringen beslutande styrande dokument. Varje separat komponent ska: (i) beslutas om i ett separat beslut; (ii) redovisas som en separat komponent inom insatsen forsknings-PUM; (iii) handläggas av en ansvarig handläggare, både gällande finasiella transaktioner och resultatuppföljning. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Research/scientific institutions Other Multisector SE-0-SE-6-51140101-5114010101 Sweden The intervention consists of a frame decision related to research cooperation between Sweden and Mozambique. To the frame decision short-term assignments will be connected as components, all with their separate decision including assessments of the partner, objective and expected results. Insatsen består av ett rambeslut (15/15) för foskningsutvecklande insatser länkat till foskningssamarbetet mellan Sverige och Mocambique. Enskilda beslut tas för varje insats som länkas till denna insats som komponenter. Ambassaden har sedan 2004 haft en årlig programutvecklingsinsats, med syfte att stärka beredning, uppföljning och utvärdering av programinsatser och bidra till ökad kompetens inom utvecklinssamarbetet i Mocambique. I denna har även forskningsinstaserna ingått. Sedan 2013 redovisas forskningsinsatserna på ett separat avräkningskonto och det är därför naturligt att forskningsinsatserna forsatt har en separat insats för programutveckling - forksings-PUM. Ett antal olika enskilda uppdrag kommer att financieras ur fonden, t.ex. bakgrundsstudier inför beredning, utvärderingar och uppföljningsrelaterade studier samt kunskapsspridande aktiviteter i form av seminarier, publikationer och översättningar. Vidare finansierar fonden revisionstjänster som faller utanför avtalsbeslutade partnerrevisioner, som t.ex. systemrevision och stöd till tolkning av revisioner. Varje enskild komponent inom programinstasen bör inte överskrida en tidsram på sex månader, ha en begränsad utformning, samt vara kopplad till tydliga resultat. Resultat för utvecklingsinsatsen bidrar till att uppnå av regeringen beslutade strategimål eller motsvarande samt är förenliga med övriga av regeringen beslutande styrande dokument. Varje separat komponent ska: (i) beslutas om i ett separat beslut; (ii) redovisas som en separat komponent inom insatsen forsknings-PUM; (iii) handläggas av en ansvarig handläggare, både gällande finasiella transaktioner och resultatuppföljning. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 473808 5000 473808 5000 478808 Other 217200 Other 256608 Other 5000 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-51140101-5114010102 Sweden The intervention consists of a frame decision related to research cooperation between Sweden and Mozambique. To the frame decision short-term assignments will be connected as components, all with their separate decision including assessments of the partner, objective and expected results. Insatsen består av ett rambeslut (15/15) för foskningsutvecklande insatser länkat till foskningssamarbetet mellan Sverige och Mocambique. Enskilda beslut tas för varje insats som länkas till denna insats som komponenter. Ambassaden har sedan 2004 haft en årlig programutvecklingsinsats, med syfte att stärka beredning, uppföljning och utvärdering av programinsatser och bidra till ökad kompetens inom utvecklinssamarbetet i Mocambique. I denna har även forskningsinstaserna ingått. Sedan 2013 redovisas forskningsinsatserna på ett separat avräkningskonto och det är därför naturligt att forskningsinsatserna forsatt har en separat insats för programutveckling - forksings-PUM. Ett antal olika enskilda uppdrag kommer att financieras ur fonden, t.ex. bakgrundsstudier inför beredning, utvärderingar och uppföljningsrelaterade studier samt kunskapsspridande aktiviteter i form av seminarier, publikationer och översättningar. Vidare finansierar fonden revisionstjänster som faller utanför avtalsbeslutade partnerrevisioner, som t.ex. systemrevision och stöd till tolkning av revisioner. Varje enskild komponent inom programinstasen bör inte överskrida en tidsram på sex månader, ha en begränsad utformning, samt vara kopplad till tydliga resultat. Resultat för utvecklingsinsatsen bidrar till att uppnå av regeringen beslutade strategimål eller motsvarande samt är förenliga med övriga av regeringen beslutande styrande dokument. Varje separat komponent ska: (i) beslutas om i ett separat beslut; (ii) redovisas som en separat komponent inom insatsen forsknings-PUM; (iii) handläggas av en ansvarig handläggare, både gällande finasiella transaktioner och resultatuppföljning. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 85476 85476 85476 Other 85476 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-51140101-5114010103 Sweden The intervention consists of a frame decision related to research cooperation between Sweden and Mozambique. To the frame decision short-term assignments will be connected as components, all with their separate decision including assessments of the partner, objective and expected results. Insatsen består av ett rambeslut (15/15) för foskningsutvecklande insatser länkat till foskningssamarbetet mellan Sverige och Mocambique. Enskilda beslut tas för varje insats som länkas till denna insats som komponenter. Ambassaden har sedan 2004 haft en årlig programutvecklingsinsats, med syfte att stärka beredning, uppföljning och utvärdering av programinsatser och bidra till ökad kompetens inom utvecklinssamarbetet i Mocambique. I denna har även forskningsinstaserna ingått. Sedan 2013 redovisas forskningsinsatserna på ett separat avräkningskonto och det är därför naturligt att forskningsinsatserna forsatt har en separat insats för programutveckling - forksings-PUM. Ett antal olika enskilda uppdrag kommer att financieras ur fonden, t.ex. bakgrundsstudier inför beredning, utvärderingar och uppföljningsrelaterade studier samt kunskapsspridande aktiviteter i form av seminarier, publikationer och översättningar. Vidare finansierar fonden revisionstjänster som faller utanför avtalsbeslutade partnerrevisioner, som t.ex. systemrevision och stöd till tolkning av revisioner. Varje enskild komponent inom programinstasen bör inte överskrida en tidsram på sex månader, ha en begränsad utformning, samt vara kopplad till tydliga resultat. Resultat för utvecklingsinsatsen bidrar till att uppnå av regeringen beslutade strategimål eller motsvarande samt är förenliga med övriga av regeringen beslutande styrande dokument. Varje separat komponent ska: (i) beslutas om i ett separat beslut; (ii) redovisas som en separat komponent inom insatsen forsknings-PUM; (iii) handläggas av en ansvarig handläggare, både gällande finasiella transaktioner och resultatuppföljning. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 19618 19618 19618 Other 19618.31 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-51140108 Sweden Several of Mozambique's development challenges to tackle the persisting and wide-spread poverty - especially in rural areas - are related to the current employment situation. During the last decade, the country has experienced a pattern of "exclusive" rather than "inclusive growth" where capital intensive, rather than labour intensive investments, have been the main driving force behind the high growth numbers which have created few productive employment opportunities or been translated into any form of structural transformation (Arndt et al, 2012). Around 80% of the labour force is in the agricultural sector with a large share of subsistence farmers, while other potentially labour intensive sectors, like manufacturing, has stagnated at a share of 3.4%. Productivity is low, especially in the agricultural sector. An estimated 5.4 million people work in the MSME sector with 4.5 million MSME owners and about 850,000 employees (SME survey 2012). Most of them are active in the huge informal sector. The number of enterprises does not reflect a culture of entrepreneurship but rather a situation where many choose it as a strategy for survival. MSME productivity is generally low. 22.6% of the labour force is unemployed with higher numbers for women (25%) and youth (40.7%). Women are over represented in the informal sector (IOF Trimester 2 Nov-2014-Jan 2015). An unknown but large number of people in employment are underemployed or "working poor". The country's demographic structure puts a pressure on the labour market to create productive jobs that absorb the 300,000-500,000 people annually entering the labour market. Additional challenges include gender specific constraints to employment, a large informal sector, low levels of job security, high income uncertainties, low level of occupational safety and health, child labour, work related discrimination, and limitation in the freedom of association. The program has a budget of 80 MSEK over five years, including an inception period of nine months where some analytical work will be done in order to inform the remaining program design and the more detailed work plan and budgets for the implementation phase. Sida is initially the only funder and only one agreement for the entire implementation period is proposed. The expected impact of the program is “An increased number of Mozambican women and men, in particular youth and those living in rural areas, have access to decent employment opportunities as a result of both institutional and market development support provided”. It is estimated that the program will be able to improve employment related policies and regulations in Mozambique, improve the coordination and implementation of employment related initiatives, improve the social dialogue, and it is estimated to reach 15,000 beneficiaries living on less than 2 dollars/day in rural Mozambique, out of whom at least 50% will be female and 60% will be young people. The program has two components where Component 1 is focusing on strengthening the capacity and coordination at the national/institutional/macro level, and Component 2 on creating and improving employment on the local/meso/micro level. The program will be implemented by ILO who will set up a Project Management Unit (PMU) in Maputo initially consisting of eight staff with backstopping support from ILO regionally (Lusaka, Pretoria, and Abidjan) and from the HQ in Geneva. The main external implementing partner will be the Ministry of Labour (MITESS, including LMO and INEFP). It will also include six other ministries, some provincial and district governments, and more than ten labour market partners including private sector actors. A Project Steering Committee will be established to monitor the progress of the program and it is likely to become a sub-commission of the already existing consultative commission for employment CCT (Commisao Consultiva do Trabalho). Många av Moçambiques utvecklingsutmaningar för att tackla den fortsatt utbredda fattigdomen - framförallt på landsbygden - är nära kopplade till den nuvarande sysselsättningssituationen. Landet har under det senaste decenniet upplevt ett mönster av "exkluderande" snarare än "inkluderande tillväxt" där kapitalintensiva investeringar - snarare än arbetskraftsintensiva - varit den huvudsakliga drivkraften bakom de höga tillväxtsiffrorna vilket skapat få produktiva arbetstillfällen eller översatts i någon form av strukturomvandling (Arndt et al, 2012). I Moçambique arbetar ca 80% av den vuxna befolkning som står till arbetsmarknadens förfogande i jordbrukssektorn varav en betydande del är s.k. "subsistance farmers" medan andra potentiellt arbetskraftsintensiva sektorer, så som tillverkningsindustrin, stagnerat med en andel på 3,4%. Produktiviteten är kroniskt låg, framförallt i jordbrukssektorn. Det uppskattas att 5,4 miljoner människor arbetar i mikro-, små- och medelstora företag (definierat som mindre än 100 anställda), varav 4,5 miljoner är egenföretagare och 850 000 är anställda (MSME Survey 2012). De flesta verkar inom den enorma informella sektorn. Antalet företag återspeglar inte en kultur präglad av entreprenörskapsanda utan snarare en situation där många väljer att bli entreprenörer som en överlevnadsstrategi. Även här är produktiviteten, dvs inkomsterna, mycket låg. 22,6% av den arbetsföra befolkningen är arbetslös med högre siffror för kvinnor (25%) och ungdomar (40,7%). Kvinnor är även överrepresenterade i den informella sektorn (IOF Trimester 2, november 2014 - januari 2015). Många människor, ett ännu okänt antal, är undersysselsatta eller s.k. "working poor". Landets demografiska struktur skapar också ett tryck på arbetsmarknaden att skapa tillräckligt många produktiva jobb för att absorbera de 300 000 - 500 000 människor som årligen kommer i arbetsför ålder. Ytterligare utmaningar är: könsspecifika hinder för sysselsättning, en mycket stor informell sektor, låg anställningstrygghet, hög inkomstosäkerhet, låg arbetsrelaterad säkerhet och hälsa, barnarbete, arbetsrelaterad diskriminering samt begränsningar i föreningsfriheten. Det förväntade resultatet av insatsen är "Ökat antal kvinnor och män i Moçambique, framförallt ungdomar och människor som bor på landsbygden, får tillgång till anständig sysselsättning som ett resultat av stöd till både institutionell kapacitetutveckling och marknadsutveckling". Programmet bedöms kunna bidra till att förbättra sysselsättningsrelaterade policyer och regelverk, förbättra koordineringen och implementeringen av sysselsättningsrelaterade insatser, förbättra den sociala dialogen, och bl.a. direkt nå ca. 15 000 människor på landsbygden som idag lever under fattigdomsgränsen på 2 USD/dag, varav minst 50% är kvinnor och 60% ungdomar. Programmet består av två komponenter där komponent 1 fokuserar på kapacitetsutveckling, koordinering, social dialog på nationell/institutionell/makronivå medan komponent 2 fokuserar på att skapa sysselsättning och ökade inkomster på lokal/meso/mikronivå. Programmet implementeras av ILO som kommer att etablera en "Project Management Unit" (PMU) i Maputo som initialt består av åtta anställda, med backstopping-stöd från ILOs landkontor i Lusaka och Pretoria, det regionala kontoret i Abidjan samt från huvudkontoret i Genève. Den huvudsakliga externa implementeraren kommer att vara Ministry of Labour (MITESS) men inkluderar också minst sex andra ministerier, några provinser och distrikt, samt mer än tio arbetsmarknadspartner inklusive den privata sektorn samt med representation även från den informella sektorn. En styrkommitté kommer att etableras för insatsuppföljning vilken sannolikt blir en undergrupp till den redan existerande konsultativa kommissionen för sysselsättning (Conselho Consultativo de Trabalho, CCT). Programmet har en budget på 80 MSEK över fem år vilket även inkluderar en nio månaders inceptionfas där visst analytiskt arbete kommer äga rum för att avgöra projektets slutgiltiga design och där detaljerade arbetsplaner och budgetar inför implementeringsfasen kommer att utarbetas. Sverige är initialt den enda finansiären och endast ett avtal för hela perioden planeras. Det föreslås att 25 miljoner kronor utbetalas 2016 i samband med avtalets undertecknande. Medlen ska användas för att finansiera arbete under inceptionsfasen 2017, då inga ytterligare medel utbetalas, samt för inledande programaktiviteter 2017 och 2018. På grund av möjliga utbetalningar av svenskt budgetstöd till Moçambique 2017 har ambassaden bedömt att kommande Bemyndiganderam för 2017 kan visa sig vara för snäv för att finansiera avtalad och planerad insatsportfölj. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Employment creation Other Social Infrastructure & Services Main results under Outcome 1 - Formulation and approval by the council of ministers of the first and second National Employment Policy (NEP) Implementation Plan (PAPE I & II) for the periods 2017-2020 and 2021-2024. MozTrabalha provided technical assistance, training and research to support the implementation of the NEP and complete the PAPEs. 21 sectors (each representing different ministries and governmental branches) were integrated into the implementation of the NEP, and through the PAPE, the Policy continues to be actively implemented more than 5 years after its adaptation. The government of Mozambique has reported that due to the implementation of the NEP more than 1,894,045 new jobs were created between 2015 and 2019, out of which 465,884 were for women (based on data in labor market bulletins). - Institutional strengthening of e.g. the Secretary of State for Youth and Employment (SEJE); consolidation and expansion of the Commission for Labour Mediation and Arbitration (COMAL); the National Employment Institute (INEP); the MIC Institute for the Promotion of SMEs (IPEME); and the Labour Market Observatory (LMO). Evidence has been also gathered to show that these institutions have increased their pool of resources and are more capable of delivering an increased number of better services in the employment domain. - Strengthened Social Dialogue in Mozambique by building the capacities of the social partners. Unions were perceived as the weaker player among the social partners, and experienced different challenges in the discussions regarding minimum wages and other labour-related issues. MozTrabalha systematically built the capacity of Unions. As a result, and despite the COVID-19 crisis, the unions were able to fully participate in the debates and a new increase in the minimum wage was approved, ranging from 1.5% to 10% depending on the sector. Employers Organizations have been strengthened and enabled to provide better services to their members. Under the leadership of Employers organization CTA, an assessment of the Mozambican environment for sustainable enterprises (EESE) was undertaken and used to identify priority areas of policy reforms to support the dialogue, advocacy and public policy work of organized business and organized labour. Thanks to this, CTA has developed a contextualized Business Agenda to enable the organization to pursue a structured lobbying and advocacy approach to influence policies, legislation and regulations towards sustainable enterprises. Main results under Outcome 2 - Within the construction value chain, the Employment Intensive Investment Program (EIIP) approach was introduced. This included implementing three pilot interventions followed by dissemination and communication to institutionalize the approach a sa means of generating employment. The targeted institutions included the Ministry of Public Works, Housing and Water Resources (MOPHRH). MozTrabalha trained approximately 150 people, 80 young people and 35 women in EIIP techniques. Some of the pilots and methods were included in the MOPHRH guidelines for tertiary roads construction. The Institute for Vocational Training and Labour Studies (IFPELAC) has also included the gender sensitive EIIP tools as part of their curriculum. A number of other stakeholders, including UN agencies and Development Banks, were also approached, resulting in additional financial resources to continue implementing the approach. - The work within the horticultural value chain was relatively small scale but managed to support 300 producers to increase their productivity and get better access to provincial markets. Incentives are in place for actors along the chain, and the role of the market broker (in this case AceAgrarios) has proven instrumental in making the dynamic work. Main results under Outcome 3 (Covid support) - Informal economy. Technical and financial support given to workers' organisation CONSILMO resulted in the implementation of One-Stop Shops, in 3 Maputo markets. Through these, a new and improved range of services are being provided to informal operators, including increased access to information, access to finance, market linkages, training, amongst others. - Support to keep existing jobs of women and to help women-led businesses pivot to develop Personal Protective Equipment (PPE), and create an additional source of income for 4 women-led associations in the production of more than 10,000 facemasks. - Under the pilot of the Resilient Enterprises in Beira (ERB), 25 SMEs (44% led by women and 72% led by youth) were trained in the implementation of business continuity planning to ensure income generation amidst the Covid-19 pandemic. - 215 informal operators were provided with Business Development Services, with a total of 201 business plans (of which 92 are women-led companies and 45 are young entrepreneurs) resulting in the creation/recovery of 329 jobs (of which 149 for women) No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140108-5114010801 Sweden Several of Mozambique's development challenges to tackle the persisting and wide-spread poverty - especially in rural areas - are related to the current employment situation. During the last decade, the country has experienced a pattern of "exclusive" rather than "inclusive growth" where capital intensive, rather than labour intensive investments, have been the main driving force behind the high growth numbers which have created few productive employment opportunities or been translated into any form of structural transformation (Arndt et al, 2012). Around 80% of the labour force is in the agricultural sector with a large share of subsistence farmers, while other potentially labour intensive sectors, like manufacturing, has stagnated at a share of 3.4%. Productivity is low, especially in the agricultural sector. An estimated 5.4 million people work in the MSME sector with 4.5 million MSME owners and about 850,000 employees (SME survey 2012). Most of them are active in the huge informal sector. The number of enterprises does not reflect a culture of entrepreneurship but rather a situation where many choose it as a strategy for survival. MSME productivity is generally low. 22.6% of the labour force is unemployed with higher numbers for women (25%) and youth (40.7%). Women are over represented in the informal sector (IOF Trimester 2 Nov-2014-Jan 2015). An unknown but large number of people in employment are underemployed or "working poor". The country's demographic structure puts a pressure on the labour market to create productive jobs that absorb the 300,000-500,000 people annually entering the labour market. Additional challenges include gender specific constraints to employment, a large informal sector, low levels of job security, high income uncertainties, low level of occupational safety and health, child labour, work related discrimination, and limitation in the freedom of association. The program has a budget of 80 MSEK over five years, including an inception period of nine months where some analytical work will be done in order to inform the remaining program design and the more detailed work plan and budgets for the implementation phase. Sida is initially the only funder and only one agreement for the entire implementation period is proposed. The expected impact of the program is “An increased number of Mozambican women and men, in particular youth and those living in rural areas, have access to decent employment opportunities as a result of both institutional and market development support provided”. It is estimated that the program will be able to improve employment related policies and regulations in Mozambique, improve the coordination and implementation of employment related initiatives, improve the social dialogue, and it is estimated to reach 15,000 beneficiaries living on less than 2 dollars/day in rural Mozambique, out of whom at least 50% will be female and 60% will be young people. The program has two components where Component 1 is focusing on strengthening the capacity and coordination at the national/institutional/macro level, and Component 2 on creating and improving employment on the local/meso/micro level. The program will be implemented by ILO who will set up a Project Management Unit (PMU) in Maputo initially consisting of eight staff with backstopping support from ILO regionally (Lusaka, Pretoria, and Abidjan) and from the HQ in Geneva. The main external implementing partner will be the Ministry of Labour (MITESS, including LMO and INEFP). It will also include six other ministries, some provincial and district governments, and more than ten labour market partners including private sector actors. A Project Steering Committee will be established to monitor the progress of the program and it is likely to become a sub-commission of the already existing consultative commission for employment CCT (Commisao Consultiva do Trabalho). Många av Moçambiques utvecklingsutmaningar för att tackla den fortsatt utbredda fattigdomen - framförallt på landsbygden - är nära kopplade till den nuvarande sysselsättningssituationen. Landet har under det senaste decenniet upplevt ett mönster av "exkluderande" snarare än "inkluderande tillväxt" där kapitalintensiva investeringar - snarare än arbetskraftsintensiva - varit den huvudsakliga drivkraften bakom de höga tillväxtsiffrorna vilket skapat få produktiva arbetstillfällen eller översatts i någon form av strukturomvandling (Arndt et al, 2012). I Moçambique arbetar ca 80% av den vuxna befolkning som står till arbetsmarknadens förfogande i jordbrukssektorn varav en betydande del är s.k. "subsistance farmers" medan andra potentiellt arbetskraftsintensiva sektorer, så som tillverkningsindustrin, stagnerat med en andel på 3,4%. Produktiviteten är kroniskt låg, framförallt i jordbrukssektorn. Det uppskattas att 5,4 miljoner människor arbetar i mikro-, små- och medelstora företag (definierat som mindre än 100 anställda), varav 4,5 miljoner är egenföretagare och 850 000 är anställda (MSME Survey 2012). De flesta verkar inom den enorma informella sektorn. Antalet företag återspeglar inte en kultur präglad av entreprenörskapsanda utan snarare en situation där många väljer att bli entreprenörer som en överlevnadsstrategi. Även här är produktiviteten, dvs inkomsterna, mycket låg. 22,6% av den arbetsföra befolkningen är arbetslös med högre siffror för kvinnor (25%) och ungdomar (40,7%). Kvinnor är även överrepresenterade i den informella sektorn (IOF Trimester 2, november 2014 - januari 2015). Många människor, ett ännu okänt antal, är undersysselsatta eller s.k. "working poor". Landets demografiska struktur skapar också ett tryck på arbetsmarknaden att skapa tillräckligt många produktiva jobb för att absorbera de 300 000 - 500 000 människor som årligen kommer i arbetsför ålder. Ytterligare utmaningar är: könsspecifika hinder för sysselsättning, en mycket stor informell sektor, låg anställningstrygghet, hög inkomstosäkerhet, låg arbetsrelaterad säkerhet och hälsa, barnarbete, arbetsrelaterad diskriminering samt begränsningar i föreningsfriheten. Det förväntade resultatet av insatsen är "Ökat antal kvinnor och män i Moçambique, framförallt ungdomar och människor som bor på landsbygden, får tillgång till anständig sysselsättning som ett resultat av stöd till både institutionell kapacitetutveckling och marknadsutveckling". Programmet bedöms kunna bidra till att förbättra sysselsättningsrelaterade policyer och regelverk, förbättra koordineringen och implementeringen av sysselsättningsrelaterade insatser, förbättra den sociala dialogen, och bl.a. direkt nå ca. 15 000 människor på landsbygden som idag lever under fattigdomsgränsen på 2 USD/dag, varav minst 50% är kvinnor och 60% ungdomar. Programmet består av två komponenter där komponent 1 fokuserar på kapacitetsutveckling, koordinering, social dialog på nationell/institutionell/makronivå medan komponent 2 fokuserar på att skapa sysselsättning och ökade inkomster på lokal/meso/mikronivå. Programmet implementeras av ILO som kommer att etablera en "Project Management Unit" (PMU) i Maputo som initialt består av åtta anställda, med backstopping-stöd från ILOs landkontor i Lusaka och Pretoria, det regionala kontoret i Abidjan samt från huvudkontoret i Genève. Den huvudsakliga externa implementeraren kommer att vara Ministry of Labour (MITESS) men inkluderar också minst sex andra ministerier, några provinser och distrikt, samt mer än tio arbetsmarknadspartner inklusive den privata sektorn samt med representation även från den informella sektorn. En styrkommitté kommer att etableras för insatsuppföljning vilken sannolikt blir en undergrupp till den redan existerande konsultativa kommissionen för sysselsättning (Conselho Consultativo de Trabalho, CCT). Programmet har en budget på 80 MSEK över fem år vilket även inkluderar en nio månaders inceptionfas där visst analytiskt arbete kommer äga rum för att avgöra projektets slutgiltiga design och där detaljerade arbetsplaner och budgetar inför implementeringsfasen kommer att utarbetas. Sverige är initialt den enda finansiären och endast ett avtal för hela perioden planeras. Det föreslås att 25 miljoner kronor utbetalas 2016 i samband med avtalets undertecknande. Medlen ska användas för att finansiera arbete under inceptionsfasen 2017, då inga ytterligare medel utbetalas, samt för inledande programaktiviteter 2017 och 2018. På grund av möjliga utbetalningar av svenskt budgetstöd till Moçambique 2017 har ambassaden bedömt att kommande Bemyndiganderam för 2017 kan visa sig vara för snäv för att finansiera avtalad och planerad insatsportfölj. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.9 - By 2030, devise and implement policies to promote sustainable tourism that creates jobs and promotes local culture and products. 8.9 - Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 8.b - Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. 8.b - By 2020, develop and operationalize a global strategy for youth employment and implement the Global Jobs Pact of the International Labour Organization. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 25000000 0 15000000 17000000 17000000 6000000 15000000 6000000 0 21000000 -21000000 10000000 0 0 17000000 22000000 -16000000 6000000 0 17000000 0 16000000 -6000000 0 15000000 0 -22000000 80000000 ILO/International Labour Organization 25000000 ILO/International Labour Organization 15000000 ILO/International Labour Organization 17000000 ILO/International Labour Organization 17000000 ILO/International Labour Organization 6000000 ILO/International Labour Organization Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Greater opportunities, particularly for women and young people, for decent work and productive employment and entrepreneurship Ökade möjligheter för framför allt kvinnor och ungdomar till anständig och produktiv sysselsättning och entreprenörskap Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased access to services and support, particularly for women and young people in rural areas, improving their opportunities to start and run commercial businesses Ökad tillgång till tjänster och stöd, i synnerhet för kvinnor och ungdomar på landsbygden, som förbättrar deras förutsättningar att starta och driva kommersiella verksamheter Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced opportunities for actors, such as social partners and others, to work for rights in the labour market Stärkta förutsättningar hos aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och andra, att verka för rättigheter på arbetsmarknaden Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140108-5114010802 Sweden Several of Mozambique's development challenges to tackle the persisting and wide-spread poverty - especially in rural areas - are related to the current employment situation. During the last decade, the country has experienced a pattern of "exclusive" rather than "inclusive growth" where capital intensive, rather than labour intensive investments, have been the main driving force behind the high growth numbers which have created few productive employment opportunities or been translated into any form of structural transformation (Arndt et al, 2012). Around 80% of the labour force is in the agricultural sector with a large share of subsistence farmers, while other potentially labour intensive sectors, like manufacturing, has stagnated at a share of 3.4%. Productivity is low, especially in the agricultural sector. An estimated 5.4 million people work in the MSME sector with 4.5 million MSME owners and about 850,000 employees (SME survey 2012). Most of them are active in the huge informal sector. The number of enterprises does not reflect a culture of entrepreneurship but rather a situation where many choose it as a strategy for survival. MSME productivity is generally low. 22.6% of the labour force is unemployed with higher numbers for women (25%) and youth (40.7%). Women are over represented in the informal sector (IOF Trimester 2 Nov-2014-Jan 2015). An unknown but large number of people in employment are underemployed or "working poor". The country's demographic structure puts a pressure on the labour market to create productive jobs that absorb the 300,000-500,000 people annually entering the labour market. Additional challenges include gender specific constraints to employment, a large informal sector, low levels of job security, high income uncertainties, low level of occupational safety and health, child labour, work related discrimination, and limitation in the freedom of association. The program has a budget of 80 MSEK over five years, including an inception period of nine months where some analytical work will be done in order to inform the remaining program design and the more detailed work plan and budgets for the implementation phase. Sida is initially the only funder and only one agreement for the entire implementation period is proposed. The expected impact of the program is “An increased number of Mozambican women and men, in particular youth and those living in rural areas, have access to decent employment opportunities as a result of both institutional and market development support provided”. It is estimated that the program will be able to improve employment related policies and regulations in Mozambique, improve the coordination and implementation of employment related initiatives, improve the social dialogue, and it is estimated to reach 15,000 beneficiaries living on less than 2 dollars/day in rural Mozambique, out of whom at least 50% will be female and 60% will be young people. The program has two components where Component 1 is focusing on strengthening the capacity and coordination at the national/institutional/macro level, and Component 2 on creating and improving employment on the local/meso/micro level. The program will be implemented by ILO who will set up a Project Management Unit (PMU) in Maputo initially consisting of eight staff with backstopping support from ILO regionally (Lusaka, Pretoria, and Abidjan) and from the HQ in Geneva. The main external implementing partner will be the Ministry of Labour (MITESS, including LMO and INEFP). It will also include six other ministries, some provincial and district governments, and more than ten labour market partners including private sector actors. A Project Steering Committee will be established to monitor the progress of the program and it is likely to become a sub-commission of the already existing consultative commission for employment CCT (Commisao Consultiva do Trabalho). Många av Moçambiques utvecklingsutmaningar för att tackla den fortsatt utbredda fattigdomen - framförallt på landsbygden - är nära kopplade till den nuvarande sysselsättningssituationen. Landet har under det senaste decenniet upplevt ett mönster av "exkluderande" snarare än "inkluderande tillväxt" där kapitalintensiva investeringar - snarare än arbetskraftsintensiva - varit den huvudsakliga drivkraften bakom de höga tillväxtsiffrorna vilket skapat få produktiva arbetstillfällen eller översatts i någon form av strukturomvandling (Arndt et al, 2012). I Moçambique arbetar ca 80% av den vuxna befolkning som står till arbetsmarknadens förfogande i jordbrukssektorn varav en betydande del är s.k. "subsistance farmers" medan andra potentiellt arbetskraftsintensiva sektorer, så som tillverkningsindustrin, stagnerat med en andel på 3,4%. Produktiviteten är kroniskt låg, framförallt i jordbrukssektorn. Det uppskattas att 5,4 miljoner människor arbetar i mikro-, små- och medelstora företag (definierat som mindre än 100 anställda), varav 4,5 miljoner är egenföretagare och 850 000 är anställda (MSME Survey 2012). De flesta verkar inom den enorma informella sektorn. Antalet företag återspeglar inte en kultur präglad av entreprenörskapsanda utan snarare en situation där många väljer att bli entreprenörer som en överlevnadsstrategi. Även här är produktiviteten, dvs inkomsterna, mycket låg. 22,6% av den arbetsföra befolkningen är arbetslös med högre siffror för kvinnor (25%) och ungdomar (40,7%). Kvinnor är även överrepresenterade i den informella sektorn (IOF Trimester 2, november 2014 - januari 2015). Många människor, ett ännu okänt antal, är undersysselsatta eller s.k. "working poor". Landets demografiska struktur skapar också ett tryck på arbetsmarknaden att skapa tillräckligt många produktiva jobb för att absorbera de 300 000 - 500 000 människor som årligen kommer i arbetsför ålder. Ytterligare utmaningar är: könsspecifika hinder för sysselsättning, en mycket stor informell sektor, låg anställningstrygghet, hög inkomstosäkerhet, låg arbetsrelaterad säkerhet och hälsa, barnarbete, arbetsrelaterad diskriminering samt begränsningar i föreningsfriheten. Det förväntade resultatet av insatsen är "Ökat antal kvinnor och män i Moçambique, framförallt ungdomar och människor som bor på landsbygden, får tillgång till anständig sysselsättning som ett resultat av stöd till både institutionell kapacitetutveckling och marknadsutveckling". Programmet bedöms kunna bidra till att förbättra sysselsättningsrelaterade policyer och regelverk, förbättra koordineringen och implementeringen av sysselsättningsrelaterade insatser, förbättra den sociala dialogen, och bl.a. direkt nå ca. 15 000 människor på landsbygden som idag lever under fattigdomsgränsen på 2 USD/dag, varav minst 50% är kvinnor och 60% ungdomar. Programmet består av två komponenter där komponent 1 fokuserar på kapacitetsutveckling, koordinering, social dialog på nationell/institutionell/makronivå medan komponent 2 fokuserar på att skapa sysselsättning och ökade inkomster på lokal/meso/mikronivå. Programmet implementeras av ILO som kommer att etablera en "Project Management Unit" (PMU) i Maputo som initialt består av åtta anställda, med backstopping-stöd från ILOs landkontor i Lusaka och Pretoria, det regionala kontoret i Abidjan samt från huvudkontoret i Genève. Den huvudsakliga externa implementeraren kommer att vara Ministry of Labour (MITESS) men inkluderar också minst sex andra ministerier, några provinser och distrikt, samt mer än tio arbetsmarknadspartner inklusive den privata sektorn samt med representation även från den informella sektorn. En styrkommitté kommer att etableras för insatsuppföljning vilken sannolikt blir en undergrupp till den redan existerande konsultativa kommissionen för sysselsättning (Conselho Consultativo de Trabalho, CCT). Programmet har en budget på 80 MSEK över fem år vilket även inkluderar en nio månaders inceptionfas där visst analytiskt arbete kommer äga rum för att avgöra projektets slutgiltiga design och där detaljerade arbetsplaner och budgetar inför implementeringsfasen kommer att utarbetas. Sverige är initialt den enda finansiären och endast ett avtal för hela perioden planeras. Det föreslås att 25 miljoner kronor utbetalas 2016 i samband med avtalets undertecknande. Medlen ska användas för att finansiera arbete under inceptionsfasen 2017, då inga ytterligare medel utbetalas, samt för inledande programaktiviteter 2017 och 2018. På grund av möjliga utbetalningar av svenskt budgetstöd till Moçambique 2017 har ambassaden bedömt att kommande Bemyndiganderam för 2017 kan visa sig vara för snäv för att finansiera avtalad och planerad insatsportfölj. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.9 - By 2030, devise and implement policies to promote sustainable tourism that creates jobs and promotes local culture and products. 8.9 - Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 8.b - Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. 8.b - By 2020, develop and operationalize a global strategy for youth employment and implement the Global Jobs Pact of the International Labour Organization. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11185000 11185000 11185000 ILO/International Labour Organization 11185000 ILO/International Labour Organization Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Greater opportunities, particularly for women and young people, for decent work and productive employment and entrepreneurship Ökade möjligheter för framför allt kvinnor och ungdomar till anständig och produktiv sysselsättning och entreprenörskap Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced opportunities for actors, such as social partners and others, to work for rights in the labour market Stärkta förutsättningar hos aktörer, såsom arbetsmarknadens parter och andra, att verka för rättigheter på arbetsmarknaden Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140108-5114010803 Sweden Several of Mozambique's development challenges to tackle the persisting and wide-spread poverty - especially in rural areas - are related to the current employment situation. During the last decade, the country has experienced a pattern of "exclusive" rather than "inclusive growth" where capital intensive, rather than labour intensive investments, have been the main driving force behind the high growth numbers which have created few productive employment opportunities or been translated into any form of structural transformation (Arndt et al, 2012). Around 80% of the labour force is in the agricultural sector with a large share of subsistence farmers, while other potentially labour intensive sectors, like manufacturing, has stagnated at a share of 3.4%. Productivity is low, especially in the agricultural sector. An estimated 5.4 million people work in the MSME sector with 4.5 million MSME owners and about 850,000 employees (SME survey 2012). Most of them are active in the huge informal sector. The number of enterprises does not reflect a culture of entrepreneurship but rather a situation where many choose it as a strategy for survival. MSME productivity is generally low. 22.6% of the labour force is unemployed with higher numbers for women (25%) and youth (40.7%). Women are over represented in the informal sector (IOF Trimester 2 Nov-2014-Jan 2015). An unknown but large number of people in employment are underemployed or "working poor". The country's demographic structure puts a pressure on the labour market to create productive jobs that absorb the 300,000-500,000 people annually entering the labour market. Additional challenges include gender specific constraints to employment, a large informal sector, low levels of job security, high income uncertainties, low level of occupational safety and health, child labour, work related discrimination, and limitation in the freedom of association. The program has a budget of 80 MSEK over five years, including an inception period of nine months where some analytical work will be done in order to inform the remaining program design and the more detailed work plan and budgets for the implementation phase. Sida is initially the only funder and only one agreement for the entire implementation period is proposed. The expected impact of the program is “An increased number of Mozambican women and men, in particular youth and those living in rural areas, have access to decent employment opportunities as a result of both institutional and market development support provided”. It is estimated that the program will be able to improve employment related policies and regulations in Mozambique, improve the coordination and implementation of employment related initiatives, improve the social dialogue, and it is estimated to reach 15,000 beneficiaries living on less than 2 dollars/day in rural Mozambique, out of whom at least 50% will be female and 60% will be young people. The program has two components where Component 1 is focusing on strengthening the capacity and coordination at the national/institutional/macro level, and Component 2 on creating and improving employment on the local/meso/micro level. The program will be implemented by ILO who will set up a Project Management Unit (PMU) in Maputo initially consisting of eight staff with backstopping support from ILO regionally (Lusaka, Pretoria, and Abidjan) and from the HQ in Geneva. The main external implementing partner will be the Ministry of Labour (MITESS, including LMO and INEFP). It will also include six other ministries, some provincial and district governments, and more than ten labour market partners including private sector actors. A Project Steering Committee will be established to monitor the progress of the program and it is likely to become a sub-commission of the already existing consultative commission for employment CCT (Commisao Consultiva do Trabalho). Många av Moçambiques utvecklingsutmaningar för att tackla den fortsatt utbredda fattigdomen - framförallt på landsbygden - är nära kopplade till den nuvarande sysselsättningssituationen. Landet har under det senaste decenniet upplevt ett mönster av "exkluderande" snarare än "inkluderande tillväxt" där kapitalintensiva investeringar - snarare än arbetskraftsintensiva - varit den huvudsakliga drivkraften bakom de höga tillväxtsiffrorna vilket skapat få produktiva arbetstillfällen eller översatts i någon form av strukturomvandling (Arndt et al, 2012). I Moçambique arbetar ca 80% av den vuxna befolkning som står till arbetsmarknadens förfogande i jordbrukssektorn varav en betydande del är s.k. "subsistance farmers" medan andra potentiellt arbetskraftsintensiva sektorer, så som tillverkningsindustrin, stagnerat med en andel på 3,4%. Produktiviteten är kroniskt låg, framförallt i jordbrukssektorn. Det uppskattas att 5,4 miljoner människor arbetar i mikro-, små- och medelstora företag (definierat som mindre än 100 anställda), varav 4,5 miljoner är egenföretagare och 850 000 är anställda (MSME Survey 2012). De flesta verkar inom den enorma informella sektorn. Antalet företag återspeglar inte en kultur präglad av entreprenörskapsanda utan snarare en situation där många väljer att bli entreprenörer som en överlevnadsstrategi. Även här är produktiviteten, dvs inkomsterna, mycket låg. 22,6% av den arbetsföra befolkningen är arbetslös med högre siffror för kvinnor (25%) och ungdomar (40,7%). Kvinnor är även överrepresenterade i den informella sektorn (IOF Trimester 2, november 2014 - januari 2015). Många människor, ett ännu okänt antal, är undersysselsatta eller s.k. "working poor". Landets demografiska struktur skapar också ett tryck på arbetsmarknaden att skapa tillräckligt många produktiva jobb för att absorbera de 300 000 - 500 000 människor som årligen kommer i arbetsför ålder. Ytterligare utmaningar är: könsspecifika hinder för sysselsättning, en mycket stor informell sektor, låg anställningstrygghet, hög inkomstosäkerhet, låg arbetsrelaterad säkerhet och hälsa, barnarbete, arbetsrelaterad diskriminering samt begränsningar i föreningsfriheten. Det förväntade resultatet av insatsen är "Ökat antal kvinnor och män i Moçambique, framförallt ungdomar och människor som bor på landsbygden, får tillgång till anständig sysselsättning som ett resultat av stöd till både institutionell kapacitetutveckling och marknadsutveckling". Programmet bedöms kunna bidra till att förbättra sysselsättningsrelaterade policyer och regelverk, förbättra koordineringen och implementeringen av sysselsättningsrelaterade insatser, förbättra den sociala dialogen, och bl.a. direkt nå ca. 15 000 människor på landsbygden som idag lever under fattigdomsgränsen på 2 USD/dag, varav minst 50% är kvinnor och 60% ungdomar. Programmet består av två komponenter där komponent 1 fokuserar på kapacitetsutveckling, koordinering, social dialog på nationell/institutionell/makronivå medan komponent 2 fokuserar på att skapa sysselsättning och ökade inkomster på lokal/meso/mikronivå. Programmet implementeras av ILO som kommer att etablera en "Project Management Unit" (PMU) i Maputo som initialt består av åtta anställda, med backstopping-stöd från ILOs landkontor i Lusaka och Pretoria, det regionala kontoret i Abidjan samt från huvudkontoret i Genève. Den huvudsakliga externa implementeraren kommer att vara Ministry of Labour (MITESS) men inkluderar också minst sex andra ministerier, några provinser och distrikt, samt mer än tio arbetsmarknadspartner inklusive den privata sektorn samt med representation även från den informella sektorn. En styrkommitté kommer att etableras för insatsuppföljning vilken sannolikt blir en undergrupp till den redan existerande konsultativa kommissionen för sysselsättning (Conselho Consultativo de Trabalho, CCT). Programmet har en budget på 80 MSEK över fem år vilket även inkluderar en nio månaders inceptionfas där visst analytiskt arbete kommer äga rum för att avgöra projektets slutgiltiga design och där detaljerade arbetsplaner och budgetar inför implementeringsfasen kommer att utarbetas. Sverige är initialt den enda finansiären och endast ett avtal för hela perioden planeras. Det föreslås att 25 miljoner kronor utbetalas 2016 i samband med avtalets undertecknande. Medlen ska användas för att finansiera arbete under inceptionsfasen 2017, då inga ytterligare medel utbetalas, samt för inledande programaktiviteter 2017 och 2018. På grund av möjliga utbetalningar av svenskt budgetstöd till Moçambique 2017 har ambassaden bedömt att kommande Bemyndiganderam för 2017 kan visa sig vara för snäv för att finansiera avtalad och planerad insatsportfölj. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -572168 0.0000000001 -572168 ILO/International Labour Organization Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Increased gender equality, including access to, and respect for, sexual and reproductive health and rights (SRHR). Ökad jämställdhet inklusive tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved prerequisites for productive income opportunities/employment with decent working conditions. Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140111 Sweden The program will address the alarming levels of deforestation and forest degradation in Mozambique, which directly affects the rural population’s resilience and cause severe economic, social and environmental consequences. The intervention is implemented at two levels – national level, with the aim to strengthen the overall national forest management (including institutional capacity building, law enforcement and review of policy framework) and at local level focusing on climate smart agriculture, sustainable use of wood fuels and sustainable forestry. Insatsen addresserar det akuta och omfattande problemet med avskogning och degradering av skog i Moçambique. Landet är rikt på värdefull skog, men avskogningstakten under senaste decenniet bedöms vara hög, vilket leder till svåra ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som drabbar den fattiga landsbygdsbefolkningen hårt, framförallt deras framtida motståndskraft mot klimatförändringar och möjligheter till försörjning. Samtidigt är avskogning och degradering av skog den främsta källan till koldioxidutsläpp och insatsen har därmed potential att bidra såväl till fattigdomsminskning som till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. De huvudsakliga orsakerna till avskogning och degradering av skog är illegal och ohållbar avverkning och illegal export, ineffektiva jordbruksmetoder, samt efterfrågan på brännved. Bakomliggande problem som bidrar till den ohållbara situationen är osäker markbesittningsrätt, låg institutionell kapacitet och bristande tillämpning av lagar. Programmets förändringsteori betonar att samtliga orsaker måste omhändertas om avskogning och degradering av skog ska minska och bidra till förbättrade levnadsvillkor för landsbygdsbefolkningen. Den föreslagna insatsen har en integrerad ansats som är utformad mot bakgrund av flera års omfattande konsultationer med intressenter. Insatsen är planerad att genomföras på två nivåer: 1) Aktiviteter på nationell nivå i syfte att stärka skogsförvaltningen, genom förbättrad policy, effektiv tillämpning av lagen och stärkt institutionell kapacitet; 2) Aktiviteter på lokal nivå i syfte att främja klimatsmart jordbruk, hållbar energi från biomassa och hållbart skogsbruk, i två utvalda geografiska landskap, omfattande 7 distrikt vardera i respektive provins, nämligen Zambezia och Cabo Delgado. Insatsens långsiktiga målsättning är att bidra till förbättrade förutsättningar för hållbar skogsfövaltning och hållbara investeringar i skog i Moçambique, samt att stödja tillämpning av hållbara mark- och skogsförvaltningsmetoder i de två utvalda geografiska landskapen. De förväntade projektresultaten inkluderar förbättrad styrning (governance) av skogsresurser, samt att fler får del av ökade inkomster och andra värden från skogen. Insatsen ligger i linje med den svenska strategin och är väl förankrad i Moçambiques regerings strategiska prioriteringar och planer. Syftet med insatsen är att mobilisera och kanalisera givarstöd för att genomföra regeringens strategiska plan om integrerad landskap- och skogsförvaltning samt för att bidra till långsiktig hållbar landsbygdsutveckling. Det föreslagna upplägget på insatsen är därför att vidareförmedla stöd till Ministeriet för land, miljö och landsbygdsutveckling (MITADER's) investeringar i skogssektorn genom en av Världsbanken förvaltad multi donor trust fund (MDTF), vilken även inkluderar komponenter för tekniskt kapacitetsbyggande stöd från Världsbanken till MITADER, samt uppföljning och kontroll av programmet från Världsbanken. Pengar kommer att vidareförmedlas från MDTF till MITADER's implementerande enhet "Unidade de Mobilização de Fundos Internacionais) på behovsbasis, efter godkännande av Världsbanken, enligt avtal mellan Världsbanken och Moçambiques regering. Regeringen kommer att ansvara för implementeringen av merparten av stödet (100 MSEK kommer att vidareförmedlas), medan en komponent motsvarande 16 MSEK är avsatt för Världsbanken att disponera för stöd till MITADER (institutionell kapacitetsbyggnad och tekniskt stöd). Resterande ca 9 MSEK är avsedda att täcka Världsbankens administration av MDTFen. Ansvaret för användandet av medlen fördelas därmed mellan MITADER och Världsbanken, men enligt avtalet är Världsbanken ansvarig gentemot Ambassaden för uppföljning och kontroll av att MITADERs användning av det svenska bidraget är i enlighet med Världsbankens regler och rutiner. Världsbankens kapacitet för vidareförmedling av medel bedöms mycket god i Sidas centrala bedömning och har bekräftats av Ambassaden genom intervjuer med en Procurement Specialist och en Financial Management Specialist på kontoret i Maputo. Båda beskrev dagliga rutiner och gav praktiska exempel som visade att det lokala kontoret har kompetens och kapacitet att väl tillämpa Världsbankens system och policies inom finansiell styrning och kontroll, upphandling och antikorruption. Utöver stöd via denna MDTF, så kommer MITADER's planerade investeringar att finansieras genom medel (24 MUSD) från de multilaterala utvecklingsbankernas globala Climate Investment Fund, genom fönstret ”Forest Investment Program”. Moçambiques regering har utarbetat en plan (Forest Investment Plan, FIP) för hur dessa medel ska investeras som baseras på landets behov, snarare än utfästa medel från de multilaterala bankerna och tar således höjd för ytterligare finansiering. Den planerade MDTFen sätts således upp i syfte att samfinansiera aktiviteter under FIPen för att möjliggöra för Ambassaden och andra bilaterala givare i Mozambique att på ett koordinerat sätt bidra till genomförandet av regeringens planer och investeringar. Regeringens FIP är därmed grunden för de aktiviteter som MDTFen finansierar. Ambassaden har haft insyn och möjlighet att ge kommentarer i denna process genom regelbunden dialog med Världsbanken och MITADER, inklusive deltagande i en av Världsbanken anordnad fältresa till Zambeziaprovinsen i februari 2016. Sverige väntas vara den första och enda bilaterala givaren som under 2016 kan komma att stödja MDTFen och därmed MITADER's planer, medan EU visat intresse för att ge stöd under 2017. Detta ger Ambassaden en unik position och möjlighet att stärka sina goda relationer till regeringen och framförallt till MITADER. I detta sammanhang bör även nämnas att Ambassaden tillsammans med Världsbanken under 2015 har haft löpande dialog med ministern för MITADER angående problem och möjligheter inom skogssektorn. Ambassaden bedömer att den föreslagna insatsen är den mest strategiskt lämpliga och därtill det mest effektiva sätt på vilket Sverige kan stödja en hållbar utveckling av Moçambiques skogssektor och, därigenom, en hållbar landsbygdsutveckling. Insatsen bedöms därför ha goda förutsättningar för att på ett effektivt sätt uppnå relevanta strategimål. The project's objective is to improve the enabling environment for sustainable forest management and investments in Mozambique, and to support the adoption of sustainable forest and land management practices in targeted landscapes. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Forestry policy and administrative management Forestry Results within Recipient-executed activities In relation to the MozFIP project, the following results are worth highlighting: - Community land delimitation: The final target of 160 communities delimited was achieved. - Planted forest grant scheme: The planted forest area reached an area of 2560 hectares (final target was 2000ha). - Agroforestry Systems: 7195 hectares were successfully achieved in both Zambezia and Cabo Delgado landscapes, surpassing the target of 1500hectares. - Sustainable charcoal production: 200 charcoal producers were trained. Two forest concessions for charcoal production have been approved. The forest inventory and the forest management plans have been finalized. Both concessions amount to an area of ca. 7,675 hectares. The business plan and marketing strategies are being implemented food security for subsistence farmers, while also reducing shifting cultivation and thus pressure on natural forests. Trees can be planted and managed to address domestic and market requirements related to biomass energy, wood, fruit, and other non-timber products while contributing to greater agriculture productivity by enhancing organic matter in the soil and promoting a better ecosystem for agents needed for sustainable production (e.g. pollinator agents). - Forest Operators Evaluation: a new assessment took place in the Nov/ Dec 2021, and is used as a tool to cancel licenses that are not in conformity, preventing deforestation. Results within Bank-executed activities - Capacity building and institutional strengthening of the national sustainability fund - FNDS - contributing to FNDS fulfilling the requirements of the Green Climate Fund (GCF) and to its status as Mozambique's National Accredited Agency. - Communities and small-scale private sector entities improved access to markets and alternative income generating activities. Special emphasis was put on youth and women as change agents. - Analytical work improving and informing work of Mozambique's government and other partners' related to intergrated landscapes and community based natural resource management (CBNRM). Results within Covid-19 support (Biofund CIVID Emergency Fund) This support helped ensure the protection of over 13 million hectares of unique biodiversity, representing 63 % of the total protected area network in Mozambique. It also supported temporary job opportunities for community members; support to community groups; and made sure rangers could keep their salaries despite the drastic reductions in nurture-based tourism incomes during the pandemic. In addition to the result achieved, in 2018, the ILM Team was awarded the 2018 World Bank Sustainable Development VPU Team Awards and the Stories of Impact Award within the World Bank Group. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140111-5114011101 Sweden The program will address the alarming levels of deforestation and forest degradation in Mozambique, which directly affects the rural population’s resilience and cause severe economic, social and environmental consequences. The intervention is implemented at two levels – national level, with the aim to strengthen the overall national forest management (including institutional capacity building, law enforcement and review of policy framework) and at local level focusing on climate smart agriculture, sustainable use of wood fuels and sustainable forestry. Insatsen addresserar det akuta och omfattande problemet med avskogning och degradering av skog i Moçambique. Landet är rikt på värdefull skog, men avskogningstakten under senaste decenniet bedöms vara hög, vilket leder till svåra ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som drabbar den fattiga landsbygdsbefolkningen hårt, framförallt deras framtida motståndskraft mot klimatförändringar och möjligheter till försörjning. Samtidigt är avskogning och degradering av skog den främsta källan till koldioxidutsläpp och insatsen har därmed potential att bidra såväl till fattigdomsminskning som till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. De huvudsakliga orsakerna till avskogning och degradering av skog är illegal och ohållbar avverkning och illegal export, ineffektiva jordbruksmetoder, samt efterfrågan på brännved. Bakomliggande problem som bidrar till den ohållbara situationen är osäker markbesittningsrätt, låg institutionell kapacitet och bristande tillämpning av lagar. Programmets förändringsteori betonar att samtliga orsaker måste omhändertas om avskogning och degradering av skog ska minska och bidra till förbättrade levnadsvillkor för landsbygdsbefolkningen. Den föreslagna insatsen har en integrerad ansats som är utformad mot bakgrund av flera års omfattande konsultationer med intressenter. Insatsen är planerad att genomföras på två nivåer: 1) Aktiviteter på nationell nivå i syfte att stärka skogsförvaltningen, genom förbättrad policy, effektiv tillämpning av lagen och stärkt institutionell kapacitet; 2) Aktiviteter på lokal nivå i syfte att främja klimatsmart jordbruk, hållbar energi från biomassa och hållbart skogsbruk, i två utvalda geografiska landskap, omfattande 7 distrikt vardera i respektive provins, nämligen Zambezia och Cabo Delgado. Insatsens långsiktiga målsättning är att bidra till förbättrade förutsättningar för hållbar skogsfövaltning och hållbara investeringar i skog i Moçambique, samt att stödja tillämpning av hållbara mark- och skogsförvaltningsmetoder i de två utvalda geografiska landskapen. De förväntade projektresultaten inkluderar förbättrad styrning (governance) av skogsresurser, samt att fler får del av ökade inkomster och andra värden från skogen. Insatsen ligger i linje med den svenska strategin och är väl förankrad i Moçambiques regerings strategiska prioriteringar och planer. Syftet med insatsen är att mobilisera och kanalisera givarstöd för att genomföra regeringens strategiska plan om integrerad landskap- och skogsförvaltning samt för att bidra till långsiktig hållbar landsbygdsutveckling. Det föreslagna upplägget på insatsen är därför att vidareförmedla stöd till Ministeriet för land, miljö och landsbygdsutveckling (MITADER's) investeringar i skogssektorn genom en av Världsbanken förvaltad multi donor trust fund (MDTF), vilken även inkluderar komponenter för tekniskt kapacitetsbyggande stöd från Världsbanken till MITADER, samt uppföljning och kontroll av programmet från Världsbanken. Pengar kommer att vidareförmedlas från MDTF till MITADER's implementerande enhet "Unidade de Mobilização de Fundos Internacionais) på behovsbasis, efter godkännande av Världsbanken, enligt avtal mellan Världsbanken och Moçambiques regering. Regeringen kommer att ansvara för implementeringen av merparten av stödet (100 MSEK kommer att vidareförmedlas), medan en komponent motsvarande 16 MSEK är avsatt för Världsbanken att disponera för stöd till MITADER (institutionell kapacitetsbyggnad och tekniskt stöd). Resterande ca 9 MSEK är avsedda att täcka Världsbankens administration av MDTFen. Ansvaret för användandet av medlen fördelas därmed mellan MITADER och Världsbanken, men enligt avtalet är Världsbanken ansvarig gentemot Ambassaden för uppföljning och kontroll av att MITADERs användning av det svenska bidraget är i enlighet med Världsbankens regler och rutiner. Världsbankens kapacitet för vidareförmedling av medel bedöms mycket god i Sidas centrala bedömning och har bekräftats av Ambassaden genom intervjuer med en Procurement Specialist och en Financial Management Specialist på kontoret i Maputo. Båda beskrev dagliga rutiner och gav praktiska exempel som visade att det lokala kontoret har kompetens och kapacitet att väl tillämpa Världsbankens system och policies inom finansiell styrning och kontroll, upphandling och antikorruption. Utöver stöd via denna MDTF, så kommer MITADER's planerade investeringar att finansieras genom medel (24 MUSD) från de multilaterala utvecklingsbankernas globala Climate Investment Fund, genom fönstret ”Forest Investment Program”. Moçambiques regering har utarbetat en plan (Forest Investment Plan, FIP) för hur dessa medel ska investeras som baseras på landets behov, snarare än utfästa medel från de multilaterala bankerna och tar således höjd för ytterligare finansiering. Den planerade MDTFen sätts således upp i syfte att samfinansiera aktiviteter under FIPen för att möjliggöra för Ambassaden och andra bilaterala givare i Mozambique att på ett koordinerat sätt bidra till genomförandet av regeringens planer och investeringar. Regeringens FIP är därmed grunden för de aktiviteter som MDTFen finansierar. Ambassaden har haft insyn och möjlighet att ge kommentarer i denna process genom regelbunden dialog med Världsbanken och MITADER, inklusive deltagande i en av Världsbanken anordnad fältresa till Zambeziaprovinsen i februari 2016. Sverige väntas vara den första och enda bilaterala givaren som under 2016 kan komma att stödja MDTFen och därmed MITADER's planer, medan EU visat intresse för att ge stöd under 2017. Detta ger Ambassaden en unik position och möjlighet att stärka sina goda relationer till regeringen och framförallt till MITADER. I detta sammanhang bör även nämnas att Ambassaden tillsammans med Världsbanken under 2015 har haft löpande dialog med ministern för MITADER angående problem och möjligheter inom skogssektorn. Ambassaden bedömer att den föreslagna insatsen är den mest strategiskt lämpliga och därtill det mest effektiva sätt på vilket Sverige kan stödja en hållbar utveckling av Moçambiques skogssektor och, därigenom, en hållbar landsbygdsutveckling. Insatsen bedöms därför ha goda förutsättningar för att på ett effektivt sätt uppnå relevanta strategimål. The project's objective is to improve the enabling environment for sustainable forest management and investments in Mozambique, and to support the adoption of sustainable forest and land management practices in targeted landscapes. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 35000000 30000000 20000000 0 0 35000000 0 20000000 30000000 -30000000 40000000 30000000 -30000000 -30000000 -20000000 0 30000000 -15000000 20000000 15000000 30000000 125000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 40000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 35000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 30000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 20000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Transparent and sustainable management and use of Mozambique’s natural resources Transparent och hållbar förvaltning och nyttjande av Mocambiques naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced capacity of national and local authorities to contribute to a better environment, and greater resilience to environmental impacts, climate change and natural disasters Stärkt kapacitet hos nationella och lokala myndigheter att bidra till förbättrad miljö och stärkt motståndskraft mot miljöpåverkan, klimatförändringar och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51140111-5114011102 Sweden The program will address the alarming levels of deforestation and forest degradation in Mozambique, which directly affects the rural population’s resilience and cause severe economic, social and environmental consequences. The intervention is implemented at two levels – national level, with the aim to strengthen the overall national forest management (including institutional capacity building, law enforcement and review of policy framework) and at local level focusing on climate smart agriculture, sustainable use of wood fuels and sustainable forestry. Insatsen addresserar det akuta och omfattande problemet med avskogning och degradering av skog i Moçambique. Landet är rikt på värdefull skog, men avskogningstakten under senaste decenniet bedöms vara hög, vilket leder till svåra ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som drabbar den fattiga landsbygdsbefolkningen hårt, framförallt deras framtida motståndskraft mot klimatförändringar och möjligheter till försörjning. Samtidigt är avskogning och degradering av skog den främsta källan till koldioxidutsläpp och insatsen har därmed potential att bidra såväl till fattigdomsminskning som till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. De huvudsakliga orsakerna till avskogning och degradering av skog är illegal och ohållbar avverkning och illegal export, ineffektiva jordbruksmetoder, samt efterfrågan på brännved. Bakomliggande problem som bidrar till den ohållbara situationen är osäker markbesittningsrätt, låg institutionell kapacitet och bristande tillämpning av lagar. Programmets förändringsteori betonar att samtliga orsaker måste omhändertas om avskogning och degradering av skog ska minska och bidra till förbättrade levnadsvillkor för landsbygdsbefolkningen. Den föreslagna insatsen har en integrerad ansats som är utformad mot bakgrund av flera års omfattande konsultationer med intressenter. Insatsen är planerad att genomföras på två nivåer: 1) Aktiviteter på nationell nivå i syfte att stärka skogsförvaltningen, genom förbättrad policy, effektiv tillämpning av lagen och stärkt institutionell kapacitet; 2) Aktiviteter på lokal nivå i syfte att främja klimatsmart jordbruk, hållbar energi från biomassa och hållbart skogsbruk, i två utvalda geografiska landskap, omfattande 7 distrikt vardera i respektive provins, nämligen Zambezia och Cabo Delgado. Insatsens långsiktiga målsättning är att bidra till förbättrade förutsättningar för hållbar skogsfövaltning och hållbara investeringar i skog i Moçambique, samt att stödja tillämpning av hållbara mark- och skogsförvaltningsmetoder i de två utvalda geografiska landskapen. De förväntade projektresultaten inkluderar förbättrad styrning (governance) av skogsresurser, samt att fler får del av ökade inkomster och andra värden från skogen. Insatsen ligger i linje med den svenska strategin och är väl förankrad i Moçambiques regerings strategiska prioriteringar och planer. Syftet med insatsen är att mobilisera och kanalisera givarstöd för att genomföra regeringens strategiska plan om integrerad landskap- och skogsförvaltning samt för att bidra till långsiktig hållbar landsbygdsutveckling. Det föreslagna upplägget på insatsen är därför att vidareförmedla stöd till Ministeriet för land, miljö och landsbygdsutveckling (MITADER's) investeringar i skogssektorn genom en av Världsbanken förvaltad multi donor trust fund (MDTF), vilken även inkluderar komponenter för tekniskt kapacitetsbyggande stöd från Världsbanken till MITADER, samt uppföljning och kontroll av programmet från Världsbanken. Pengar kommer att vidareförmedlas från MDTF till MITADER's implementerande enhet "Unidade de Mobilização de Fundos Internacionais) på behovsbasis, efter godkännande av Världsbanken, enligt avtal mellan Världsbanken och Moçambiques regering. Regeringen kommer att ansvara för implementeringen av merparten av stödet (100 MSEK kommer att vidareförmedlas), medan en komponent motsvarande 16 MSEK är avsatt för Världsbanken att disponera för stöd till MITADER (institutionell kapacitetsbyggnad och tekniskt stöd). Resterande ca 9 MSEK är avsedda att täcka Världsbankens administration av MDTFen. Ansvaret för användandet av medlen fördelas därmed mellan MITADER och Världsbanken, men enligt avtalet är Världsbanken ansvarig gentemot Ambassaden för uppföljning och kontroll av att MITADERs användning av det svenska bidraget är i enlighet med Världsbankens regler och rutiner. Världsbankens kapacitet för vidareförmedling av medel bedöms mycket god i Sidas centrala bedömning och har bekräftats av Ambassaden genom intervjuer med en Procurement Specialist och en Financial Management Specialist på kontoret i Maputo. Båda beskrev dagliga rutiner och gav praktiska exempel som visade att det lokala kontoret har kompetens och kapacitet att väl tillämpa Världsbankens system och policies inom finansiell styrning och kontroll, upphandling och antikorruption. Utöver stöd via denna MDTF, så kommer MITADER's planerade investeringar att finansieras genom medel (24 MUSD) från de multilaterala utvecklingsbankernas globala Climate Investment Fund, genom fönstret ”Forest Investment Program”. Moçambiques regering har utarbetat en plan (Forest Investment Plan, FIP) för hur dessa medel ska investeras som baseras på landets behov, snarare än utfästa medel från de multilaterala bankerna och tar således höjd för ytterligare finansiering. Den planerade MDTFen sätts således upp i syfte att samfinansiera aktiviteter under FIPen för att möjliggöra för Ambassaden och andra bilaterala givare i Mozambique att på ett koordinerat sätt bidra till genomförandet av regeringens planer och investeringar. Regeringens FIP är därmed grunden för de aktiviteter som MDTFen finansierar. Ambassaden har haft insyn och möjlighet att ge kommentarer i denna process genom regelbunden dialog med Världsbanken och MITADER, inklusive deltagande i en av Världsbanken anordnad fältresa till Zambeziaprovinsen i februari 2016. Sverige väntas vara den första och enda bilaterala givaren som under 2016 kan komma att stödja MDTFen och därmed MITADER's planer, medan EU visat intresse för att ge stöd under 2017. Detta ger Ambassaden en unik position och möjlighet att stärka sina goda relationer till regeringen och framförallt till MITADER. I detta sammanhang bör även nämnas att Ambassaden tillsammans med Världsbanken under 2015 har haft löpande dialog med ministern för MITADER angående problem och möjligheter inom skogssektorn. Ambassaden bedömer att den föreslagna insatsen är den mest strategiskt lämpliga och därtill det mest effektiva sätt på vilket Sverige kan stödja en hållbar utveckling av Moçambiques skogssektor och, därigenom, en hållbar landsbygdsutveckling. Insatsen bedöms därför ha goda förutsättningar för att på ett effektivt sätt uppnå relevanta strategimål. The project's objective is to improve the enabling environment for sustainable forest management and investments in Mozambique, and to support the adoption of sustainable forest and land management practices in targeted landscapes. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.7 - Vidta omedelbara åtgärder för att stoppa tjuvjakt på och handel med skyddade djur- och växtarter och inrikta åtgärderna på både utbudet av och efterfrågan på olagliga produkter från vilda djur och växter. 15.7 - Take urgent action to end poaching and trafficking of protected species of flora and fauna and address both demand and supply of illegal wildlife products. 8.9 - Senast 2030 utarbeta och genomföra politik för hållbar turism som skapar arbetstillfällen och främjar lokal kultur och lokala produkter. 8.9 - By 2030, devise and implement policies to promote sustainable tourism that creates jobs and promotes local culture and products. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 11500000 0 0 12000000 0 0 0 11500000 0 0 23500000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 12000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 11500000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Transparent and sustainable management and use of Mozambique’s natural resources Transparent och hållbar förvaltning och nyttjande av Mocambiques naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Greater opportunities, particularly for women and young people, for decent work and productive employment and entrepreneurship Ökade möjligheter för framför allt kvinnor och ungdomar till anständig och produktiv sysselsättning och entreprenörskap Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51140111-5114011103 Sweden The program will address the alarming levels of deforestation and forest degradation in Mozambique, which directly affects the rural population’s resilience and cause severe economic, social and environmental consequences. The intervention is implemented at two levels – national level, with the aim to strengthen the overall national forest management (including institutional capacity building, law enforcement and review of policy framework) and at local level focusing on climate smart agriculture, sustainable use of wood fuels and sustainable forestry. Insatsen addresserar det akuta och omfattande problemet med avskogning och degradering av skog i Moçambique. Landet är rikt på värdefull skog, men avskogningstakten under senaste decenniet bedöms vara hög, vilket leder till svåra ekonomiska, miljömässiga och sociala konsekvenser som drabbar den fattiga landsbygdsbefolkningen hårt, framförallt deras framtida motståndskraft mot klimatförändringar och möjligheter till försörjning. Samtidigt är avskogning och degradering av skog den främsta källan till koldioxidutsläpp och insatsen har därmed potential att bidra såväl till fattigdomsminskning som till klimatanpassning och minskad klimatpåverkan. De huvudsakliga orsakerna till avskogning och degradering av skog är illegal och ohållbar avverkning och illegal export, ineffektiva jordbruksmetoder, samt efterfrågan på brännved. Bakomliggande problem som bidrar till den ohållbara situationen är osäker markbesittningsrätt, låg institutionell kapacitet och bristande tillämpning av lagar. Programmets förändringsteori betonar att samtliga orsaker måste omhändertas om avskogning och degradering av skog ska minska och bidra till förbättrade levnadsvillkor för landsbygdsbefolkningen. Den föreslagna insatsen har en integrerad ansats som är utformad mot bakgrund av flera års omfattande konsultationer med intressenter. Insatsen är planerad att genomföras på två nivåer: 1) Aktiviteter på nationell nivå i syfte att stärka skogsförvaltningen, genom förbättrad policy, effektiv tillämpning av lagen och stärkt institutionell kapacitet; 2) Aktiviteter på lokal nivå i syfte att främja klimatsmart jordbruk, hållbar energi från biomassa och hållbart skogsbruk, i två utvalda geografiska landskap, omfattande 7 distrikt vardera i respektive provins, nämligen Zambezia och Cabo Delgado. Insatsens långsiktiga målsättning är att bidra till förbättrade förutsättningar för hållbar skogsfövaltning och hållbara investeringar i skog i Moçambique, samt att stödja tillämpning av hållbara mark- och skogsförvaltningsmetoder i de två utvalda geografiska landskapen. De förväntade projektresultaten inkluderar förbättrad styrning (governance) av skogsresurser, samt att fler får del av ökade inkomster och andra värden från skogen. Insatsen ligger i linje med den svenska strategin och är väl förankrad i Moçambiques regerings strategiska prioriteringar och planer. Syftet med insatsen är att mobilisera och kanalisera givarstöd för att genomföra regeringens strategiska plan om integrerad landskap- och skogsförvaltning samt för att bidra till långsiktig hållbar landsbygdsutveckling. Det föreslagna upplägget på insatsen är därför att vidareförmedla stöd till Ministeriet för land, miljö och landsbygdsutveckling (MITADER's) investeringar i skogssektorn genom en av Världsbanken förvaltad multi donor trust fund (MDTF), vilken även inkluderar komponenter för tekniskt kapacitetsbyggande stöd från Världsbanken till MITADER, samt uppföljning och kontroll av programmet från Världsbanken. Pengar kommer att vidareförmedlas från MDTF till MITADER's implementerande enhet "Unidade de Mobilização de Fundos Internacionais) på behovsbasis, efter godkännande av Världsbanken, enligt avtal mellan Världsbanken och Moçambiques regering. Regeringen kommer att ansvara för implementeringen av merparten av stödet (100 MSEK kommer att vidareförmedlas), medan en komponent motsvarande 16 MSEK är avsatt för Världsbanken att disponera för stöd till MITADER (institutionell kapacitetsbyggnad och tekniskt stöd). Resterande ca 9 MSEK är avsedda att täcka Världsbankens administration av MDTFen. Ansvaret för användandet av medlen fördelas därmed mellan MITADER och Världsbanken, men enligt avtalet är Världsbanken ansvarig gentemot Ambassaden för uppföljning och kontroll av att MITADERs användning av det svenska bidraget är i enlighet med Världsbankens regler och rutiner. Världsbankens kapacitet för vidareförmedling av medel bedöms mycket god i Sidas centrala bedömning och har bekräftats av Ambassaden genom intervjuer med en Procurement Specialist och en Financial Management Specialist på kontoret i Maputo. Båda beskrev dagliga rutiner och gav praktiska exempel som visade att det lokala kontoret har kompetens och kapacitet att väl tillämpa Världsbankens system och policies inom finansiell styrning och kontroll, upphandling och antikorruption. Utöver stöd via denna MDTF, så kommer MITADER's planerade investeringar att finansieras genom medel (24 MUSD) från de multilaterala utvecklingsbankernas globala Climate Investment Fund, genom fönstret ”Forest Investment Program”. Moçambiques regering har utarbetat en plan (Forest Investment Plan, FIP) för hur dessa medel ska investeras som baseras på landets behov, snarare än utfästa medel från de multilaterala bankerna och tar således höjd för ytterligare finansiering. Den planerade MDTFen sätts således upp i syfte att samfinansiera aktiviteter under FIPen för att möjliggöra för Ambassaden och andra bilaterala givare i Mozambique att på ett koordinerat sätt bidra till genomförandet av regeringens planer och investeringar. Regeringens FIP är därmed grunden för de aktiviteter som MDTFen finansierar. Ambassaden har haft insyn och möjlighet att ge kommentarer i denna process genom regelbunden dialog med Världsbanken och MITADER, inklusive deltagande i en av Världsbanken anordnad fältresa till Zambeziaprovinsen i februari 2016. Sverige väntas vara den första och enda bilaterala givaren som under 2016 kan komma att stödja MDTFen och därmed MITADER's planer, medan EU visat intresse för att ge stöd under 2017. Detta ger Ambassaden en unik position och möjlighet att stärka sina goda relationer till regeringen och framförallt till MITADER. I detta sammanhang bör även nämnas att Ambassaden tillsammans med Världsbanken under 2015 har haft löpande dialog med ministern för MITADER angående problem och möjligheter inom skogssektorn. Ambassaden bedömer att den föreslagna insatsen är den mest strategiskt lämpliga och därtill det mest effektiva sätt på vilket Sverige kan stödja en hållbar utveckling av Moçambiques skogssektor och, därigenom, en hållbar landsbygdsutveckling. Insatsen bedöms därför ha goda förutsättningar för att på ett effektivt sätt uppnå relevanta strategimål. The project's objective is to improve the enabling environment for sustainable forest management and investments in Mozambique, and to support the adoption of sustainable forest and land management practices in targeted landscapes. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1360474 -1360474 -1360474 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -1360474.6200000001 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51140115 Sweden Core support to the statistics agency INE in Mozambique, through a Common fund, together with other donors. Also targeted support for gender statistics as well as a special focus on results-based management, through a planned procurement of services in relation to the planning unit at INE. Kärnstöd till statistikbyrån INE i Mocambique, med mål att öka möjligheter till samhällsplanering och demokratiskt deltagande. Insatsen innehåller även en öronmärkt, strategisk komponent för att förbättra statistisk rapportering om jämställdhet. The development objective of the intervention is to contribute to a democratic development, to participation, enlightened debate, well grounded research and policy planning and follow up of development policies by furnishing Mozambican general public and institutions, as well as international community with quality statistics. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Statistical capacity building Other Social Infrastructure & Services INE has during the last few years grown to become an independent and strong institution for official statistics. The Swedish support through the Common Fund has been crucial for this development. Particularly the statistics on economic and social development have improved, as has the level of methodological  expertise in relation to surveys. special areas of improvement have been in national accounts and government finance, where SEN is now producing good quality data in 2018. Under the cooperation with ScanStat (Statistics Sweden, Norway and Denmark)  there was a very strong focus on the 5-year Household Budget Surveys (IOF) and the INCAF (a quarterly survey on living conditions). In total 25 missions were carried out in this area. While the IOF realisation has clearly improved thanks to TA of Scanstat it is also noteworthy to indicate that the continuous household budget surveying methodology and tool, in spite of considerable attention by the Scanstat consortium, has been discontinued in 2017, thus not all investments in this area have been sustainable.  Progress in statistical development in Mozambique has been significant from 2008 to 2013, but in more recent years, it has slowed down considerably, with a recent recovery in 2018.  This was mainly caused by the reduced availability of survey and population census data needed to measure key socioeconomic indicators and by the lower frequency of these indicators. Nonetheless, the overall index score is much higher than in Zimbabwe and Zambia.   The main challenges identified at the level of the SEN are the budget and capacity constraints related with the realisation of larger censuses, such as the population census of 2017. The organisation and the logistics for this census were seriously delayed because of budget constraints and renegotiation of contract conditions with a Portuguese service provider in the data collection and processing of the census results. This has also led to more uploading of tasks for INE itself to process and analyse data, causing additional delays.  The website of INE has undergone significant improvements and the availability of statistics data on the website is good and regularly updated. External stakeholders indicate that they make frequent use of statistical information available on the Website.  The provincial statistical offices also show progress, and especially the office in Gaza is said to be of high standards after the long cooperation.        No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140115-5114011501 Sweden Core support to the statistics agency INE in Mozambique, through a Common fund, together with other donors. Also targeted support for gender statistics as well as a special focus on results-based management, through a planned procurement of services in relation to the planning unit at INE. Kärnstöd till statistikbyrån INE i Mocambique, med mål att öka möjligheter till samhällsplanering och demokratiskt deltagande. Insatsen innehåller även en öronmärkt, strategisk komponent för att förbättra statistisk rapportering om jämställdhet. The development objective of the intervention is to contribute to a democratic development, to participation, enlightened debate, well grounded research and policy planning and follow up of development policies by furnishing Mozambican general public and institutions, as well as international community with quality statistics. Sweden MF-DNT/Fundo Comum-INE-2008-2012/Ministerio da Economia e Financas Swedish International Development Cooperation Agency INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 7650000 0 0 0 0 0 0 -15000000 7500000 15000000 7500000 0 0 15000000 15000000 -15000000 0 7500000 7650000 -15000000 0 0 0 -7500000 22650000 INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique 15000000 INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique 7650000 INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Stronger democratic institutions and increased capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner och ökad kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Mozambique’s revenues to be mobilised, used and accounted for in a more transparent, sustainable and effective way that benefits the entire population Mocambiques intäkter mobiliseras, används och redovisas på ett mer transparent, hållbart och effektivt sätt som kommer hela befolkningen till del Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased transparency, with a particular focus on citizens’ access to information on political and public decisions Ökad öppenhet med särskilt fokus på tillgång till information för medborgare om politiska och offentliga beslut Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140115-5114011502 Sweden Core support to the statistics agency INE in Mozambique, through a Common fund, together with other donors. Also targeted support for gender statistics as well as a special focus on results-based management, through a planned procurement of services in relation to the planning unit at INE. Kärnstöd till statistikbyrån INE i Mocambique, med mål att öka möjligheter till samhällsplanering och demokratiskt deltagande. Insatsen innehåller även en öronmärkt, strategisk komponent för att förbättra statistisk rapportering om jämställdhet. The development objective of the intervention is to contribute to a democratic development, to participation, enlightened debate, well grounded research and policy planning and follow up of development policies by furnishing Mozambican general public and institutions, as well as international community with quality statistics. Sweden MF-DNT/Fundo Comum-INE-2008-2012/Ministerio da Economia e Financas Swedish International Development Cooperation Agency SPM Consultants KB 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 287532 198402 0 0 145107 0 0 0 0 0 0 0 142425 0 0 0 66472 0 131930 0 485934 SPM Consultants KB 145107.2 SPM Consultants KB 142424.65 SPM Consultants KB 131929.78 SPM Consultants KB 66472 SPM Consultants KB Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Stronger democratic institutions and increased capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner och ökad kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Mozambique’s revenues to be mobilised, used and accounted for in a more transparent, sustainable and effective way that benefits the entire population Mocambiques intäkter mobiliseras, används och redovisas på ett mer transparent, hållbart och effektivt sätt som kommer hela befolkningen till del Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased transparency, with a particular focus on citizens’ access to information on political and public decisions Ökad öppenhet med särskilt fokus på tillgång till information för medborgare om politiska och offentliga beslut Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140115-5114011503 Sweden Core support to the statistics agency INE in Mozambique, through a Common fund, together with other donors. Also targeted support for gender statistics as well as a special focus on results-based management, through a planned procurement of services in relation to the planning unit at INE. Kärnstöd till statistikbyrån INE i Mocambique, med mål att öka möjligheter till samhällsplanering och demokratiskt deltagande. Insatsen innehåller även en öronmärkt, strategisk komponent för att förbättra statistisk rapportering om jämställdhet. The development objective of the intervention is to contribute to a democratic development, to participation, enlightened debate, well grounded research and policy planning and follow up of development policies by furnishing Mozambican general public and institutions, as well as international community with quality statistics. Sweden MF-DNT/Fundo Comum-INE-2008-2012/Ministerio da Economia e Financas Swedish International Development Cooperation Agency INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 350000 0 350000 0 350000 INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique 350000 INE/Instituto Nacional de Estatisticas de Mocambique Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Stronger democratic institutions and increased capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner och ökad kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140116 Sweden The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Målet med programmet var en mer trovärdig valprocess 2018/2019 genom ett förbättrat engagemang av intressenter i processen. Målen skulle uppnås genom politiska partiers mer effektiva roll i styrning och valövervakning, en förbättrad rättslig och institutionell ram för val och ett starkare medborgerligt engagemang i valprocessen. The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Elections Government & Civil Society-general Overall the program has, despite challenges, made some important progress such as influenced the improvement of the knowledge and awareness among political parties, electoral management bodies and the judiciary over the rules of the game associated with the 2018/2019 electoral processes. The role of civic engagement has been consolidated by increasing voice around critical issues involving elections. Electoral laws A direct effect of the intervention is the change in electoral laws. A new decentralisation legal framework came into effect devolving powers to the local level where voters are now able to elect their representatives directly through the ballot. Of particular relevance, for the first time voters elected their provincial governors. The change in electoral laws made it possible for future election of district administrators. Party capacity The 2018 municipal election was a more competitive election with opposition performing significantly better, and political parties improved their knowledge about the electoral law, and the awareness over the relevance of observing the electoral dispute resolution mechanisms. However, the parties have been weak in terms of improving their role in the parliament, even more in terms of governance and policy debate. Management of the electoral process EISA has published different policy briefs analyzing the electoral system and processes which was useful for broader sharing of views and relevant as part of the effort of promoting the necessary changes required from the electoral management bodies. Despite trainings and discussions with the electoral management body on the topic of integrity of elections the body have however remained weak and unable to secure transparency and integrity of the 2018/2019 electoral processes. EISA's consortium deployed the largest number of electoral observers during the 2018/2019 electoral processes and covered the whole phases of the electoral process, to ensure more credible monitoring and observation, and provides to the electoral authority timely relevant recommendations for improvements. One challenge was the accreditation of electoral observers. Civil society The programme made a substantial contribution to the strengthening of civic engagement in the 2018/2019 electoral processes by contributing to a strong and improved quality of civil society election monitoring and observation, which was at large supported by technological tools to ensure efficiency. An electoral platform called "Electoral Transparency Platform - ETP" was created, which included not only civil society organizations but also the electoral management bodies, political parties, and representatives of the judiciary. The role of CSOs has been significantly important and with the support of EISA, for the first time, CSOs carried out full observation, covering all phases of the electoral process. However, the ability of political parties to participate in elections, mobilize and organize themselves for an effective and consistent capacity to monitor the ballot boxes remains a major challenge. Gender The Cooperation partner organised training for political parties (represented in in parliament), covering different topics ranging from gender equality, representation of women in parliament as well as women and democracy. This inspired political parties to select women along side men in their internal electoral processes leading to the general elections in 2019. As a result, by the end of 2019 more women were elected into parliament. Youth The trainings also aimed to help political parties to structure themselves better and to be more inclusive to different sectors of the society. The narrative report submitted by EISA highlights that in 2019 political parties included more young people (persons below 35) in their meetings, meaning progress in terms of youth involvement in democratic processes through political participation. Media As a result of the intervention the media has published opinions with more analysis of Constitutional provisions and other legal instruments applicable during elections. This was a positive step in a context where previous publications made little reference to the law, if any at all. EISA has also been instrumental in writing opinion pieces for the media. Although unintended, the overall result was increased public awareness or education about the electoral laws and the electoral process. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140116-5114011601 Sweden The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Målet med programmet var en mer trovärdig valprocess 2018/2019 genom ett förbättrat engagemang av intressenter i processen. Målen skulle uppnås genom politiska partiers mer effektiva roll i styrning och valövervakning, en förbättrad rättslig och institutionell ram för val och ett starkare medborgerligt engagemang i valprocessen. The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Sweden EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa Swedish International Development Cooperation Agency EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 0 0 12000000 1750000 0 -111352 0 0 0 0 0 0 0 0 0 -5000000 0 5000000 20000000 5000000 0 0 -5000000 0 5000000 0 0 0 5000000 -5000000 -111352 0 0 7000000 0 0 0 0 0 0 1750000 0 0 33638648 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 20000000 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 5000000 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 7000000 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 1750000 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa -111352.09 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Stronger democratic institutions and increased capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner och ökad kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity in civil society to work for transparency, accountability and greater respect for human rights Stärkt kapacitet i det civila samhället att verka för öppenhet, ansvarsutkrävande och ökad respekt för mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140116-5114011603 Sweden The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Målet med programmet var en mer trovärdig valprocess 2018/2019 genom ett förbättrat engagemang av intressenter i processen. Målen skulle uppnås genom politiska partiers mer effektiva roll i styrning och valövervakning, en förbättrad rättslig och institutionell ram för val och ett starkare medborgerligt engagemang i valprocessen. The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Sweden Act Sida Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 182665 0 0 129065 0 53600 182665 Ernst & Young 129065.47 Ernst & Young 53599.7 Ernst & Young Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Stronger democratic institutions and increased capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner och ökad kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51140116-5114011606 Sweden The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Målet med programmet var en mer trovärdig valprocess 2018/2019 genom ett förbättrat engagemang av intressenter i processen. Målen skulle uppnås genom politiska partiers mer effektiva roll i styrning och valövervakning, en förbättrad rättslig och institutionell ram för val och ett starkare medborgerligt engagemang i valprocessen. The objective of the program was a more credible 2018/2019 electoral process through improved engagement of electoral stakeholders in the process. The objectives was to be achieved through an effective role played by political parties in governance and election monitoring, an improved legal and institutional framework for elections, and stronger civic engagement in the electoral process. Sweden EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa Swedish International Development Cooperation Agency EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -1849547 0 0 0 -536464 -1313083 0 0 0 -1849547 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa -536463.72 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa -1313082.97 EISA/Electoral Institute for Sustainable Democracy in Africa Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51140118 Sweden Ipas, a global organization based in the United States, has presented a project proposal aimed at contributing to the roll-out of safe abortion care in Mozambique. The three-year project to be implemented from 15 December 2016 to 31 December 2019 has a total budget of USD 10,000,000, of which SEK 47,060,000 (USD 5,060,000, USD 1 = SEK 9.30) is applied for from Sweden. Furthermore, parts of the total budget will also be financed by "a large anonymous donor" based in the USA and from Ipa's core support from the Netherlands. The expected results of the project are: 1. To have contributed to the creation of a favorable and sustainable policy environment that promotes women's and girls' access to safe abortion; 2. To have contributed to improved access and availability of safe abortion care and contraception for women and girls at more health care units; Increased knowledge and action in young women and girls and strengthened social support networks; 4. New knowledge that is spread. This will be achieved through advocacy work in various forums, technical support, dialogue with target groups and local communities, training of health staff and upgrading of care facilities. The project, which has been designed in dialogue with the Ministry of Health and its partners, aims to help lay the foundation for the Ministry of Health to be able to plan for and offer nationwide abortion care and contraception in accordance with WHO guidelines. Ipas will implement the effort in collaboration with the Ministry of Health and other local partners such as the WHO, UNFPA, local and international civil society organizations, such as Pathfinder International and Population Services International (PSI), and research organizations. Ipas, som är en global organisation med säte i USA, har presenterat ett projekt förslag "Expansion av kvinnors och flickors tillgång till säker abort vård och preventivmedel i Nampula och Zambézia provinserna i Moçambique” som syftar till att bidra till utrullningen av säker abortvård i Moçambique. Det tre-åriga projektet ska genomföras från 15 december 2016 till 31 december 2019 har en total budget på USD 10 000 000 varav SEK 47 060 000 (USD 5 060 000, USD 1=SEK 9,30) söks från Sverige. Vidare kommer delar av den totala budgeten också att finansieras av ”en stor anonym givare” baserad i USA och från Ipas kärnstöd från Nederländerna. Den befintliga sjukvårdsinfrastrukturen i Moçambique har dock begränsad förmåga att tillhandahålla säker abort och preventivmedel till alla som behöver, bl.a. på grund av brist på utbildad hälsopersonal, diskriminerande attityder, hinder för regelbundna leveranser av sjukvårdsprodukter för abort och preventivmedel. Kvinnor och flickor är också ofta omedvetna om sina rättigheter och var man kan få tillgång till dessa hälsotjänster. Projektets förväntade resultat är: 1. Att ha bidragit till skapandet av en gynnsam och hållbar policymiljö som främjar kvinnors och flickors tillfång till säker abort; 2. Att ha bidragit till förbättrad tillgång och tillgängligheten till säker abortvård och preventivmedel för kvinnor och flickor vid fler hälsovårdsenheter; 3. Ökad kunskap och handlingskraft hos unga kvinnor och flickor och stärkta sociala stödnätverk; 4. Ny kunskap som sprids. Detta ska uppnås genom påverkansarbete inom olika forum, tekniskt stöd, dialog med målgrupper och lokalsamhällen, utbildning av hälsopersonal och uppgradering av vårdinrättningar. Ipas kommer att genomföra insatsen i samarbete med hälsoministeriet och andra lokala partners såsom WHO, UNFPA, lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, såsom Pathfinder International och Population Services International (PSI), och forskningsorganisationer. The goal of the project is to improve the knowledge, ability, opportunities, and choices of women and girls in Mozambique to access safe, high-quality abortion care and contraception. Ipas would achieve this goal through the following four outcome areas: •outcome 1: support the creation of an enabling and sustained policy environment for access to safe abortion for women and girls. •outcome 2: improved availability and accessibility of services for girls and young women through multiple points of care. •outcome 3: increased young womens and girls knowledge, agency and strengthened their social support networks; and •outcome 4: new knowledge generated and disseminated. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Reproductive health care Population Policies/Programmes & Reproductive Health OUTCOME 1: SUPPORTED THE CREATION OF ENABLING AND SUSTAINED POLICY ENVIRONMENT FOR ACCESS TO SAFE ABORTION FOR WOMEN AND GIRLS •Approval and promulgation of Mozambiques revised Penal Code that includes language that improves (Sexual and Reproductive Health and Rights) SRHR and Comprehensive Abortion Care (CAC) access; •Development and approval of Clinical Standards and Guidelines. •Inclusion of mifepristone in the Input Acquisition Plan of Maternal Health Program, although still waiting to be included on the National List of Essential Medicines. •Approval of monitoring guidelines (supervision and mentoring checklists) to optimize MCH services, including sexual and reproductive health and CAC services. •Develop a pilot instrument to monitor main CAC indicators at provincial level and has been used as evidence to improve the gynecological urgency Book now in revision. •Approval of a National Communications Campaign to inform and promote abortion services and Post Abortion Family Planning. •Preparation of national guidance for recommended SRH service flow in the context of COVID-19, and general guidelines for the prevention of COVID-19. •Strengthened the skills of the SRH group members in using the SIGLUS platform so health facilities could better monitor drug stocks and reduce the incidence of stock-outs. •Defined strategies to improve CAC indicators for postabortion contraception coverage and pain management, and established a multidisciplinary team to monitor the program at the facility and district level. OUTCOME 2: IMPROVED AVAILABILITY AND ACCESSIBILITY OF SERVICES FOR GIRLS AND YOUNG WOMEN THROUGH MULTIPLE POINTS OF CARE •Ipas partnered with the Ministry of Health to design activities to strengthen the public health systems capacity to offer high-quality comprehensive abortion and contraceptive services. Over 6 years, Ipas sensitized public-sector staff, trained providers, and equipped and renovated facilities in the two target provinces. Some of the interventions results are briefly listed below: •41 Health facilities supported in Nampula and Zambezia provinces. •Rehabilitated and/or equipped a total of 39 gynaecological emergency rooms with minimum quality standards, improving privacy and confidentiality. •Established a province-level training center at an existing public- sector health-care facility for subsequent Training of Trainer (TOT). •Built a network of 32 provincial Master Trainers that are equipped with the necessary competence and confidence to lead subsequent CAC trainings for health service providers in the provinces in partnership with the Institute of Psychology, DPS Nampula and DPS Zambézia provinces. •Supported MoH in developing guidance for healthcare providers and health facility managers to ensure access to SRH services including abortion services during the COVID-19 period. •Monitoring and mentoring tools for CAC services throughout the country designed and officially approved. •42 district health statistics technicians and Heads of the District Statistics Centers (NEDs), 36 district maternal and child health supervisors and one general medicine technician trained on Data Monitoring and Evaluating System. •Two Training centers rehabilitated and equipped to serve as public training centers for CAC. •744 public health providers (MCH nurses, general practitioners and specialists), 42 SAAJ providers and 30 MCH teachers trained in comprehensive abortion care services. •77 health workers (18 in Nampula and 59 in the Zambézia) who deal with emergency obstetric care in partnership with Mozambican Association of Obstetricians and Gynaecologists. •165 public sector pharmacists, 33 private pharmacist and 192 health managers trained to ensure provision of Medical Abortion information and supplies. •Developed and updated training materials and capacity-building frameworks including regular refresher and mentorship sessions. •A hotline on WhatsApp for anonymous SRHR questions and/or to locate/connect with 295 members and trusted providers and trainers created. •Virtual technical support and CAC service availability during COVID-19 pandemic in Nampula, Zambézia provinces ensured. •22 monitoring clinical visits at selected facilities to assess the quality and sustainability of CAC services conducted. •Provincial clinical mentoring networks for CAC in Nampula and Zambézia composed of 25 mentors established. •2,651 community intermediaries who take part in Ipas activities to ensure provision of Medical Abortion information, supplies, and referral linkages. •Alô Vida hotline care for patients seeking information about abortion and post-abortion care services in gynecological consultations for the self-use abortion strategy. OUTCOME 3: INCREASED YOUNG WOMENS AND GIRLS KNOWLEDGE AND AGENCY AND STRENGTHENED THEIR SOCIAL SUPPORT NETWORKS •Ipas supported 33 youth-friendly health service (SAAJ) corners, 16 in Zambezia and 17 in Nampula, providing technical assistance to health providers to strengthen the referral of adolescents for CAC services. The SAAJ corners are a key link between the community and CAC services at health facilities. • In an effort to engage teachers and community leaders who support youth corners, Ipas conducted VCAT workshops aimed at reducing stigma and discrimination around gender-based violence. In Nampula, 48 teachers and 37 community leaders from 8 districts participated in the workshops, including Nampula, Rapale, Ribaué, Murrupula, Mogovolas, Meconta, Eráti and Muecate. In Zambezia province, 38 teachers and 30 community leaders from Mocuba, Quelimane, Nicoadala and Namacurra districts were reached •In 2021, with support from Ipas and the Technical Working Group, MoH approved the First communications Strategy on abortion in Mozambique. Ipas Mozambique developed a training package for Community stakeholders on this strategy and trained trainers in each province to support dissemination. The research, titled Understanding barriers and facilitators to safe abortion options in Nampula and Zambézia provinces was conducted in 2018 in three communities in Nampula province (Nampula City, Nacala-Porto and Mogovolas) and three communities in Zambézia province (Quelimane, Mocuba and Mugeba locality in Mocuba district). The research helps fill a critical evidence gap vis-à-vis abortion in Mozambique. It was useful to inform the MoH National Plan with latest evidence on young women´s and girls´s abortion experience and preferences. KEY INSIGHTS OF ABORTION KAP STUDY •Unwanted pregnancy and abortion cause significant physical and emotional wide-ranging impact on womens and girls lives because of prevalent stigma and discrimination against women and girls; •Although abortion is perceived as risky and undesirable, it is often seen as the only option for a woman or girl wanting to avoid the consequences of an unwanted pregnancy; •Abortion is not seen by girls as a right, but rather the end of a shameful, unsustainable situation, or as a way of avoiding the far-reaching consequences of a pregnancy; •Gender roles have a strong influence on the outcomes of unwanted pregnancies and abortions; and •Lack of knowledge about safe options for abortion, fear of the familys reaction to the pregnancy, rejection by the partner, and fear of stigmatization often lead girls to procure an unsafe abortion in secret. OUTCOME 4: NEW KNOWLEDGE GENERATED AND DISSEMINATED •Community Radio is one of the main actors of Ipas Communication Strategy. After a mapping, Ipas established 21 community radio stations partnerships (9 of Nampula and 12 of Zambezia) to promote SRHR and community engagement activities around safe abortion. •Ipas trained 26 media professionals on SRHR including safe abortion and contraception, relevant laws, policies and regulations, and use of VCAT to bring out and address values conflicts and stigma surrounding SRHR and abortion and contraceptive services. The training was conducted in collaboration with the Institute of Social Communication and Health Promotion Office within the Department of Public Health and DPS in Nampula and Zambézia provinces. •All stations are under the supervision of Social and Communication Institute (ICS), Community Radio Forum (FORCOM) and the Ministry of Science and Technology/UNESCO, all produced radio programs that integrate SRHR content that include contraception, and all stations hold a commitment to using radio to promote public health more broadly (e.g. education on malaria and other diseases). In terms of reach, its estimated that the Community Radio stations reached an audience of about 2,520,000 listeners, with about 1,710,000 listeners in Zambézia and about 810,000 listeners in Nampula. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51140118-5114011801 Sweden Ipas, a global organization based in the United States, has presented a project proposal aimed at contributing to the roll-out of safe abortion care in Mozambique. The three-year project to be implemented from 15 December 2016 to 31 December 2019 has a total budget of USD 10,000,000, of which SEK 47,060,000 (USD 5,060,000, USD 1 = SEK 9.30) is applied for from Sweden. Furthermore, parts of the total budget will also be financed by "a large anonymous donor" based in the USA and from Ipa's core support from the Netherlands. The expected results of the project are: 1. To have contributed to the creation of a favorable and sustainable policy environment that promotes women's and girls' access to safe abortion; 2. To have contributed to improved access and availability of safe abortion care and contraception for women and girls at more health care units; Increased knowledge and action in young women and girls and strengthened social support networks; 4. New knowledge that is spread. This will be achieved through advocacy work in various forums, technical support, dialogue with target groups and local communities, training of health staff and upgrading of care facilities. The project, which has been designed in dialogue with the Ministry of Health and its partners, aims to help lay the foundation for the Ministry of Health to be able to plan for and offer nationwide abortion care and contraception in accordance with WHO guidelines. Ipas will implement the effort in collaboration with the Ministry of Health and other local partners such as the WHO, UNFPA, local and international civil society organizations, such as Pathfinder International and Population Services International (PSI), and research organizations. Ipas, som är en global organisation med säte i USA, har presenterat ett projekt förslag "Expansion av kvinnors och flickors tillgång till säker abort vård och preventivmedel i Nampula och Zambézia provinserna i Moçambique” som syftar till att bidra till utrullningen av säker abortvård i Moçambique. Det tre-åriga projektet ska genomföras från 15 december 2016 till 31 december 2019 har en total budget på USD 10 000 000 varav SEK 47 060 000 (USD 5 060 000, USD 1=SEK 9,30) söks från Sverige. Vidare kommer delar av den totala budgeten också att finansieras av ”en stor anonym givare” baserad i USA och från Ipas kärnstöd från Nederländerna. Den befintliga sjukvårdsinfrastrukturen i Moçambique har dock begränsad förmåga att tillhandahålla säker abort och preventivmedel till alla som behöver, bl.a. på grund av brist på utbildad hälsopersonal, diskriminerande attityder, hinder för regelbundna leveranser av sjukvårdsprodukter för abort och preventivmedel. Kvinnor och flickor är också ofta omedvetna om sina rättigheter och var man kan få tillgång till dessa hälsotjänster. Projektets förväntade resultat är: 1. Att ha bidragit till skapandet av en gynnsam och hållbar policymiljö som främjar kvinnors och flickors tillfång till säker abort; 2. Att ha bidragit till förbättrad tillgång och tillgängligheten till säker abortvård och preventivmedel för kvinnor och flickor vid fler hälsovårdsenheter; 3. Ökad kunskap och handlingskraft hos unga kvinnor och flickor och stärkta sociala stödnätverk; 4. Ny kunskap som sprids. Detta ska uppnås genom påverkansarbete inom olika forum, tekniskt stöd, dialog med målgrupper och lokalsamhällen, utbildning av hälsopersonal och uppgradering av vårdinrättningar. Ipas kommer att genomföra insatsen i samarbete med hälsoministeriet och andra lokala partners såsom WHO, UNFPA, lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, såsom Pathfinder International och Population Services International (PSI), och forskningsorganisationer. The goal of the project is to improve the knowledge, ability, opportunities, and choices of women and girls in Mozambique to access safe, high-quality abortion care and contraception. Ipas would achieve this goal through the following four outcome areas: •outcome 1: support the creation of an enabling and sustained policy environment for access to safe abortion for women and girls. •outcome 2: improved availability and accessibility of services for girls and young women through multiple points of care. •outcome 3: increased young womens and girls knowledge, agency and strengthened their social support networks; and •outcome 4: new knowledge generated and disseminated. Sweden Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights Swedish International Development Cooperation Agency Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 10000000 12060000 -2337360 20000000 13000000 0 0 5000000 0 0 15000000 10000000 0 12060000 5000000 -2337360 5000000 0 0 -5000000 0 0 0 0 0 0 13000000 5000000 -5000000 15000000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 72722640 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 20000000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 10000000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 12060000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights -2337359.8599999999 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 5000000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 15000000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 13000000 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights Mozambique 2015-2021 Mocambique 2015-2021 Improved opportunities for girls and young women to take independent decisions regarding their sexuality and reproduction Förbättrade möjligheter för flickor och unga kvinnor att fatta självständiga beslut om sin sexualitet och reproduktion Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-51140118-5114011806 Sweden Ipas, a global organization based in the United States, has presented a project proposal aimed at contributing to the roll-out of safe abortion care in Mozambique. The three-year project to be implemented from 15 December 2016 to 31 December 2019 has a total budget of USD 10,000,000, of which SEK 47,060,000 (USD 5,060,000, USD 1 = SEK 9.30) is applied for from Sweden. Furthermore, parts of the total budget will also be financed by "a large anonymous donor" based in the USA and from Ipa's core support from the Netherlands. The expected results of the project are: 1. To have contributed to the creation of a favorable and sustainable policy environment that promotes women's and girls' access to safe abortion; 2. To have contributed to improved access and availability of safe abortion care and contraception for women and girls at more health care units; Increased knowledge and action in young women and girls and strengthened social support networks; 4. New knowledge that is spread. This will be achieved through advocacy work in various forums, technical support, dialogue with target groups and local communities, training of health staff and upgrading of care facilities. The project, which has been designed in dialogue with the Ministry of Health and its partners, aims to help lay the foundation for the Ministry of Health to be able to plan for and offer nationwide abortion care and contraception in accordance with WHO guidelines. Ipas will implement the effort in collaboration with the Ministry of Health and other local partners such as the WHO, UNFPA, local and international civil society organizations, such as Pathfinder International and Population Services International (PSI), and research organizations. Ipas, som är en global organisation med säte i USA, har presenterat ett projekt förslag "Expansion av kvinnors och flickors tillgång till säker abort vård och preventivmedel i Nampula och Zambézia provinserna i Moçambique” som syftar till att bidra till utrullningen av säker abortvård i Moçambique. Det tre-åriga projektet ska genomföras från 15 december 2016 till 31 december 2019 har en total budget på USD 10 000 000 varav SEK 47 060 000 (USD 5 060 000, USD 1=SEK 9,30) söks från Sverige. Vidare kommer delar av den totala budgeten också att finansieras av ”en stor anonym givare” baserad i USA och från Ipas kärnstöd från Nederländerna. Den befintliga sjukvårdsinfrastrukturen i Moçambique har dock begränsad förmåga att tillhandahålla säker abort och preventivmedel till alla som behöver, bl.a. på grund av brist på utbildad hälsopersonal, diskriminerande attityder, hinder för regelbundna leveranser av sjukvårdsprodukter för abort och preventivmedel. Kvinnor och flickor är också ofta omedvetna om sina rättigheter och var man kan få tillgång till dessa hälsotjänster. Projektets förväntade resultat är: 1. Att ha bidragit till skapandet av en gynnsam och hållbar policymiljö som främjar kvinnors och flickors tillfång till säker abort; 2. Att ha bidragit till förbättrad tillgång och tillgängligheten till säker abortvård och preventivmedel för kvinnor och flickor vid fler hälsovårdsenheter; 3. Ökad kunskap och handlingskraft hos unga kvinnor och flickor och stärkta sociala stödnätverk; 4. Ny kunskap som sprids. Detta ska uppnås genom påverkansarbete inom olika forum, tekniskt stöd, dialog med målgrupper och lokalsamhällen, utbildning av hälsopersonal och uppgradering av vårdinrättningar. Ipas kommer att genomföra insatsen i samarbete med hälsoministeriet och andra lokala partners såsom WHO, UNFPA, lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, såsom Pathfinder International och Population Services International (PSI), och forskningsorganisationer. The goal of the project is to improve the knowledge, ability, opportunities, and choices of women and girls in Mozambique to access safe, high-quality abortion care and contraception. Ipas would achieve this goal through the following four outcome areas: •outcome 1: support the creation of an enabling and sustained policy environment for access to safe abortion for women and girls. •outcome 2: improved availability and accessibility of services for girls and young women through multiple points of care. •outcome 3: increased young womens and girls knowledge, agency and strengthened their social support networks; and •outcome 4: new knowledge generated and disseminated. Sweden Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights Swedish International Development Cooperation Agency Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3636880 3636880 0 0 0 3636880 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights 3636880 Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Increased gender equality, including access to, and respect for, sexual and reproductive health and rights (SRHR). Ökad jämställdhet inklusive tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-51140118-5114011807 Sweden Ipas, a global organization based in the United States, has presented a project proposal aimed at contributing to the roll-out of safe abortion care in Mozambique. The three-year project to be implemented from 15 December 2016 to 31 December 2019 has a total budget of USD 10,000,000, of which SEK 47,060,000 (USD 5,060,000, USD 1 = SEK 9.30) is applied for from Sweden. Furthermore, parts of the total budget will also be financed by "a large anonymous donor" based in the USA and from Ipa's core support from the Netherlands. The expected results of the project are: 1. To have contributed to the creation of a favorable and sustainable policy environment that promotes women's and girls' access to safe abortion; 2. To have contributed to improved access and availability of safe abortion care and contraception for women and girls at more health care units; Increased knowledge and action in young women and girls and strengthened social support networks; 4. New knowledge that is spread. This will be achieved through advocacy work in various forums, technical support, dialogue with target groups and local communities, training of health staff and upgrading of care facilities. The project, which has been designed in dialogue with the Ministry of Health and its partners, aims to help lay the foundation for the Ministry of Health to be able to plan for and offer nationwide abortion care and contraception in accordance with WHO guidelines. Ipas will implement the effort in collaboration with the Ministry of Health and other local partners such as the WHO, UNFPA, local and international civil society organizations, such as Pathfinder International and Population Services International (PSI), and research organizations. Ipas, som är en global organisation med säte i USA, har presenterat ett projekt förslag "Expansion av kvinnors och flickors tillgång till säker abort vård och preventivmedel i Nampula och Zambézia provinserna i Moçambique” som syftar till att bidra till utrullningen av säker abortvård i Moçambique. Det tre-åriga projektet ska genomföras från 15 december 2016 till 31 december 2019 har en total budget på USD 10 000 000 varav SEK 47 060 000 (USD 5 060 000, USD 1=SEK 9,30) söks från Sverige. Vidare kommer delar av den totala budgeten också att finansieras av ”en stor anonym givare” baserad i USA och från Ipas kärnstöd från Nederländerna. Den befintliga sjukvårdsinfrastrukturen i Moçambique har dock begränsad förmåga att tillhandahålla säker abort och preventivmedel till alla som behöver, bl.a. på grund av brist på utbildad hälsopersonal, diskriminerande attityder, hinder för regelbundna leveranser av sjukvårdsprodukter för abort och preventivmedel. Kvinnor och flickor är också ofta omedvetna om sina rättigheter och var man kan få tillgång till dessa hälsotjänster. Projektets förväntade resultat är: 1. Att ha bidragit till skapandet av en gynnsam och hållbar policymiljö som främjar kvinnors och flickors tillfång till säker abort; 2. Att ha bidragit till förbättrad tillgång och tillgängligheten till säker abortvård och preventivmedel för kvinnor och flickor vid fler hälsovårdsenheter; 3. Ökad kunskap och handlingskraft hos unga kvinnor och flickor och stärkta sociala stödnätverk; 4. Ny kunskap som sprids. Detta ska uppnås genom påverkansarbete inom olika forum, tekniskt stöd, dialog med målgrupper och lokalsamhällen, utbildning av hälsopersonal och uppgradering av vårdinrättningar. Ipas kommer att genomföra insatsen i samarbete med hälsoministeriet och andra lokala partners såsom WHO, UNFPA, lokala och internationella civilsamhällesorganisationer, såsom Pathfinder International och Population Services International (PSI), och forskningsorganisationer. The goal of the project is to improve the knowledge, ability, opportunities, and choices of women and girls in Mozambique to access safe, high-quality abortion care and contraception. Ipas would achieve this goal through the following four outcome areas: •outcome 1: support the creation of an enabling and sustained policy environment for access to safe abortion for women and girls. •outcome 2: improved availability and accessibility of services for girls and young women through multiple points of care. •outcome 3: increased young womens and girls knowledge, agency and strengthened their social support networks; and •outcome 4: new knowledge generated and disseminated. Sweden Ipas - Protecting Women’s Health, Advancing Women’s Reproductive Rights Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1500000 0 0 0 0 0 897943 1500000 NIRAS Sweden AB 897943.14 NIRAS Sweden AB Mozambique 2022-2026 Mocambique 2022-2026 Increased gender equality, including access to, and respect for, sexual and reproductive health and rights (SRHR). Ökad jämställdhet inklusive tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, SRHR Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-51160032 Sweden Evaluation, studies and other essentials as preparation for, or part of, the appraisal of continued research collaboration with National University of Rwanda. Utvärdering, studier och annat som förberedelse eller del av beredning av fortsatt stöd inom forskningssamarbetet med National University of Rwanda. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Rwanda Research/scientific institutions Other Multisector SE-0-SE-6-51160032-5116003201 Sweden Evaluation, studies and other essentials as preparation for, or part of, the appraisal of continued research collaboration with National University of Rwanda. Utvärdering, studier och annat som förberedelse eller del av beredning av fortsatt stöd inom forskningssamarbetet med National University of Rwanda. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1193238 139069 76720 1332307 Other 76720.2 Other 355163.15 Other -355163.1499999999 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-51160032-5116003202 Sweden Evaluation, studies and other essentials as preparation for, or part of, the appraisal of continued research collaboration with National University of Rwanda. Utvärdering, studier och annat som förberedelse eller del av beredning av fortsatt stöd inom forskningssamarbetet med National University of Rwanda. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 139069 139069.28 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-51160032-5116003203 Sweden Evaluation, studies and other essentials as preparation for, or part of, the appraisal of continued research collaboration with National University of Rwanda. Utvärdering, studier och annat som förberedelse eller del av beredning av fortsatt stöd inom forskningssamarbetet med National University of Rwanda. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1116518 355163.1499999999 Other 761355 Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-51160109 Sweden GVEP has applied Sida funds to carry out the "Scaling up Off-Grid Energy in Rwanda (SOGER) Programme" during the period 2016-2019. The overall objective of the programme is to contribute to the growth of a sustained market for off-grid renewable energy in Rwanda by 1) supporting private sector to deliver access to modern energy to about 77,500 people in rural areas, in a way that is inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating nearly 7,000 jobs; 2) work towards reducing carbon emissions, thus contributing to better environment, limited climate impacts and greater resilience to environmental impact, and climate change by reducing dependency on unsustainable energy sources that contribute to pollution, and environmental degradation. In relation to the Energy and Farming, introduction of solar powered pumps irrigation systems technology will improve resilience of small farmers to withstand the climate changes in a more climate friendly and cost effective way by allowing farmers to access predictable and adequate water at the place and time when crops need it. Improved resilience to climate change will be ensured through making irrigation systems hydraulic feasible (water availability), well designed (storage capacity; conveyance capacities and control structures) as well as operated (water allocation). The technology will also contribute to protecting the field environment against degradation in the long term and to ensure water and land resources are utilised efficiently and in a sustainable manner. However, the system should be properly designed and managed, because if it is not well managed, the irrigation systems can waste water and energy, deplete or pollute water resources, and fail to produce good crops and cause soil degradation. GVEP International will implement the programme through third parties. An agreement would be signed between the third parties and GVEP while routine of disbursement will be established as well. The Scaling up Off grid energy in Rwanda Project total budget is SEK 31,500,000 and all of which shall be contributed only by Sida. The additional SEK 500,000 has been made to cater for procurement audit and for assessing capacity of GVEP International Rwanda Office. This amount is set out of the budget with Cooperating Partner (GVEP International). The disbursement to GVEP are allocated as follows:1) the first disbursement, which caters the inception period, is allocated SEK 5 100 000; where as the subsequent disbursements, for simplicity reason, are described on yearly basis because where disbursement is required twice a year have been merged, but in the grant agreement the disbursements are based on specific period which they fund. Thus, the subsequent disbursements are reported as follows: the disbursement in the first year of implementation is SEK 11,700,000; where as the disbursement in the second year of implementation is SEK 10,700,000; and lastly the disbursement in the third year of implementation is 3,500,000. 98% av befolkningen på Rwandas landsbygd saknar tillgång till elektricitet, vilket är ett stort hinder för människor som lever i fattigdom att få ett bättre liv. Det övergripande målet med programmet är att stödja och utveckla marknaden av förnybar energi, främst producerad utanför det etablerade elnätet genom att 1) stödja privata sektorn att genom småskaliga produktionssystem leverera elektricitet till ca 77 500 personer på landsbygden samt bidra till jobbskapande och ekonomisk utveckling 2) bidra till att minska koldioxidutsläppen och förbättra miljön genom att minska beroendet av fossilbaserad energi som bidrar till föroreningar och miljöförstöring. Projektet består av tre komponenter: 1) Renewable Energy Small Projects (RESP) facility 2) Pico Hydro project development samt 3) Energy and Farming. Det bör noteras att projektet endast inkluderar en planeringsfas av komponent 3, och att påföljande pilotverksamhet kräver separat beslut baserat på resultaten av föregående arbete. GVEP International kommer att genomföra programmet genom samarbeten med tredje part och avtal kommer att upprättas mellan GVEP och dess samarbetsparter. Den totala programbudgeten är SEK 31 500 000 med Sverige som enda bidragsgivare. The overall objective of SOGER was to contribute to the growth of a market for off-grid renewable energy in Rwanda. The would be done by supporting the private sector to deliver access to energy to 77,500 people in rural areas, in a way that was inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating 7,000 jobs. The intervention also seeked to develop an enabling environment for the mini-grid sector through creation of knowledge reports and toolkits, through interactions and capacity building with stakeholders, and the development of projects to show proof of concept. The specific objectives of SOGER were expressed under the two components of the programme:  1) Renewable Energy Small Projects (RESP)  2) Small Project or Pico-hydro Projects (SHP). The specific objective of RESP was to accelerate the development of Renewable Energy Small Projects (RESPs) to deliver access to energy in rural Rwanda. This facility targeted to provide at least seven projects with a package of technical and transactional advisory support services targeting to deliver energy to 11,000 households. The design of the RESP facility focused on creating a sustainable market for the development of Small Hydro Power and Renewable Energy mini-grids and a “launch-pad” for the scale up of the sector. Projects to be supported under the facility ranged from 50kW to 3MW. It could be greenfield isolated mini-grids (using renewable energy such as solar, small hydro projects, etc.) installling new connections; grid-connected renewable energy mini-grids creating new access and selling to the grid; or grid-extension projects extending the distribution network from the existing generation facilities, provided there was a possibility of reaching out to the communities with no electricity access. The objective of the Pico-hydro Facility was to accelerate the development of the pico-hydro sector by supporting the development of 30 micro-utilities with a total capacity of 450kW, providing reliable and clean electricity to 22,500 people and at least 35 public institutions, as well as to numerous commercial enterprises. This facility targeted to work with local, private enterprises/project developers who develop and own the micro-utilities whilst involving the communities. In addition, the facility aimed to support private enterprises/project developers to become commercially sustainable businesses, and to create direct and indirect income opportunities in the communities they serve. The targeted pico-hydro projects were small scale with an average capacity of 41 kW while the major purpose of this component was to lay the foundation for further expansion of the pico-hydro sector through creating an enabling environment and by demonstration effects of the 30 established micro-utilities.   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Rwanda Environmental policy and administrative management Administrative costs (non-sector allocable) General Environment Protection Administrative Costs of Donors The project was initially designed to support up to seventeen projects to become operational during the 3-year implementation phase 2016 - 2018 (extended to Sep 2019). This included seven Renewable Small Project projects from RESP Facility and ten Pico-hydro projects from the Pico-hydro Facility respectively. Unfortunately these targets were not achieved in totality due to regulatory uncertainty. The majority of projects and associated activities were put on hold and only four projects became operational.  Thus, the performance of the project was severely hampered by a sudden change in the regulatory environment. The Rwanda government, through the Energy Development Cooperation Limited (EDCL), decided to stop giving out permits for businesses pending the completion of the National Electrification Plan. However, the plan was delayed and underwent several revisions, which delayed it ever further for about 1,5 years. Without a EDCL permit, it was no possible to construct and operate a mini-grid in Rwanda since a developer must have approval from EDCL. In addition to the electrification plan, the government also worked on the regulatory environment surrounding mini-grids, such as Simplified Licensing Framework and the Ministerial Guidelines on Mini-grid Development. The delay in the publication of these documents also contributed to the delay of approval of project sites. These factor negatively affected progress with respect to the construction phase of projects, in which major activities were expected to be performed such as production and distribution of electricity that would be connected to households, as well as public and commercial institutions. Overall, this severely affected the ability of the project to achieve its objectives. Despite the challenges, the project did support four projects to become operational - two Renewable Energy Small Projects and two Small/Pico-hydro Projects as follows: Mesh Power-Solar (4Kw); Absolute Energy-Solar (50kW); Kabrud-Hydro (13kW) and Mudasomwa mini-grid-Hydro (34kW). These business were supported in the construction phase, including investor facilitation, capital raising, system design, equipment procurement, as well as support in developing operational and maintenance guidelines. In addition, SOGER supported 28 business and 32 entrepreneurs with the productive use of electricity for operating mini-grids. The support enabled these entrepreneurs to build and expand their businesses using the new power generated. According to the Mid-term Review conducted in 2018, the project also performed well in terms of more generic activities. This included gender sensitization, number of financial institutions approached, number of small and medium sized companies supported, as well as project preparation and development, regulatory advice and productive use support. The Mid-term Review also highlights the importance and contribution of SOGER related to technical assistance, as what distinguished SOGER from other projects. This aspect was particularly well received and did position the project effectively to address the developmental/start-up challenges associated with mini-grids.       No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51160109-5116010901 Sweden GVEP has applied Sida funds to carry out the "Scaling up Off-Grid Energy in Rwanda (SOGER) Programme" during the period 2016-2019. The overall objective of the programme is to contribute to the growth of a sustained market for off-grid renewable energy in Rwanda by 1) supporting private sector to deliver access to modern energy to about 77,500 people in rural areas, in a way that is inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating nearly 7,000 jobs; 2) work towards reducing carbon emissions, thus contributing to better environment, limited climate impacts and greater resilience to environmental impact, and climate change by reducing dependency on unsustainable energy sources that contribute to pollution, and environmental degradation. In relation to the Energy and Farming, introduction of solar powered pumps irrigation systems technology will improve resilience of small farmers to withstand the climate changes in a more climate friendly and cost effective way by allowing farmers to access predictable and adequate water at the place and time when crops need it. Improved resilience to climate change will be ensured through making irrigation systems hydraulic feasible (water availability), well designed (storage capacity; conveyance capacities and control structures) as well as operated (water allocation). The technology will also contribute to protecting the field environment against degradation in the long term and to ensure water and land resources are utilised efficiently and in a sustainable manner. However, the system should be properly designed and managed, because if it is not well managed, the irrigation systems can waste water and energy, deplete or pollute water resources, and fail to produce good crops and cause soil degradation. GVEP International will implement the programme through third parties. An agreement would be signed between the third parties and GVEP while routine of disbursement will be established as well. The Scaling up Off grid energy in Rwanda Project total budget is SEK 31,500,000 and all of which shall be contributed only by Sida. The additional SEK 500,000 has been made to cater for procurement audit and for assessing capacity of GVEP International Rwanda Office. This amount is set out of the budget with Cooperating Partner (GVEP International). The disbursement to GVEP are allocated as follows:1) the first disbursement, which caters the inception period, is allocated SEK 5 100 000; where as the subsequent disbursements, for simplicity reason, are described on yearly basis because where disbursement is required twice a year have been merged, but in the grant agreement the disbursements are based on specific period which they fund. Thus, the subsequent disbursements are reported as follows: the disbursement in the first year of implementation is SEK 11,700,000; where as the disbursement in the second year of implementation is SEK 10,700,000; and lastly the disbursement in the third year of implementation is 3,500,000. 98% av befolkningen på Rwandas landsbygd saknar tillgång till elektricitet, vilket är ett stort hinder för människor som lever i fattigdom att få ett bättre liv. Det övergripande målet med programmet är att stödja och utveckla marknaden av förnybar energi, främst producerad utanför det etablerade elnätet genom att 1) stödja privata sektorn att genom småskaliga produktionssystem leverera elektricitet till ca 77 500 personer på landsbygden samt bidra till jobbskapande och ekonomisk utveckling 2) bidra till att minska koldioxidutsläppen och förbättra miljön genom att minska beroendet av fossilbaserad energi som bidrar till föroreningar och miljöförstöring. Projektet består av tre komponenter: 1) Renewable Energy Small Projects (RESP) facility 2) Pico Hydro project development samt 3) Energy and Farming. Det bör noteras att projektet endast inkluderar en planeringsfas av komponent 3, och att påföljande pilotverksamhet kräver separat beslut baserat på resultaten av föregående arbete. GVEP International kommer att genomföra programmet genom samarbeten med tredje part och avtal kommer att upprättas mellan GVEP och dess samarbetsparter. Den totala programbudgeten är SEK 31 500 000 med Sverige som enda bidragsgivare. The overall objective of SOGER was to contribute to the growth of a market for off-grid renewable energy in Rwanda. The would be done by supporting the private sector to deliver access to energy to 77,500 people in rural areas, in a way that was inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating 7,000 jobs. The intervention also seeked to develop an enabling environment for the mini-grid sector through creation of knowledge reports and toolkits, through interactions and capacity building with stakeholders, and the development of projects to show proof of concept. The specific objectives of SOGER were expressed under the two components of the programme:  1) Renewable Energy Small Projects (RESP)  2) Small Project or Pico-hydro Projects (SHP). The specific objective of RESP was to accelerate the development of Renewable Energy Small Projects (RESPs) to deliver access to energy in rural Rwanda. This facility targeted to provide at least seven projects with a package of technical and transactional advisory support services targeting to deliver energy to 11,000 households. The design of the RESP facility focused on creating a sustainable market for the development of Small Hydro Power and Renewable Energy mini-grids and a “launch-pad” for the scale up of the sector. Projects to be supported under the facility ranged from 50kW to 3MW. It could be greenfield isolated mini-grids (using renewable energy such as solar, small hydro projects, etc.) installling new connections; grid-connected renewable energy mini-grids creating new access and selling to the grid; or grid-extension projects extending the distribution network from the existing generation facilities, provided there was a possibility of reaching out to the communities with no electricity access. The objective of the Pico-hydro Facility was to accelerate the development of the pico-hydro sector by supporting the development of 30 micro-utilities with a total capacity of 450kW, providing reliable and clean electricity to 22,500 people and at least 35 public institutions, as well as to numerous commercial enterprises. This facility targeted to work with local, private enterprises/project developers who develop and own the micro-utilities whilst involving the communities. In addition, the facility aimed to support private enterprises/project developers to become commercially sustainable businesses, and to create direct and indirect income opportunities in the communities they serve. The targeted pico-hydro projects were small scale with an average capacity of 41 kW while the major purpose of this component was to lay the foundation for further expansion of the pico-hydro sector through creating an enabling environment and by demonstration effects of the 30 established micro-utilities.   Sweden Energy 4 Impact Swedish International Development Cooperation Agency Energy 4 Impact 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 5100000 6200000 11000000 0 0 5100000 0 0 0 0 -10000000 10000000 0 0 0 -10000000 0 0 0 0 0 0 0 0 10000000 6200000 0 0 10000000 11000000 0 -10000000 22300000 Energy 4 Impact 5100000 Energy 4 Impact 6200000 Energy 4 Impact 11000000 Energy 4 Impact SE-0-SE-6-51160109-5116010902 Sweden GVEP has applied Sida funds to carry out the "Scaling up Off-Grid Energy in Rwanda (SOGER) Programme" during the period 2016-2019. The overall objective of the programme is to contribute to the growth of a sustained market for off-grid renewable energy in Rwanda by 1) supporting private sector to deliver access to modern energy to about 77,500 people in rural areas, in a way that is inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating nearly 7,000 jobs; 2) work towards reducing carbon emissions, thus contributing to better environment, limited climate impacts and greater resilience to environmental impact, and climate change by reducing dependency on unsustainable energy sources that contribute to pollution, and environmental degradation. In relation to the Energy and Farming, introduction of solar powered pumps irrigation systems technology will improve resilience of small farmers to withstand the climate changes in a more climate friendly and cost effective way by allowing farmers to access predictable and adequate water at the place and time when crops need it. Improved resilience to climate change will be ensured through making irrigation systems hydraulic feasible (water availability), well designed (storage capacity; conveyance capacities and control structures) as well as operated (water allocation). The technology will also contribute to protecting the field environment against degradation in the long term and to ensure water and land resources are utilised efficiently and in a sustainable manner. However, the system should be properly designed and managed, because if it is not well managed, the irrigation systems can waste water and energy, deplete or pollute water resources, and fail to produce good crops and cause soil degradation. GVEP International will implement the programme through third parties. An agreement would be signed between the third parties and GVEP while routine of disbursement will be established as well. The Scaling up Off grid energy in Rwanda Project total budget is SEK 31,500,000 and all of which shall be contributed only by Sida. The additional SEK 500,000 has been made to cater for procurement audit and for assessing capacity of GVEP International Rwanda Office. This amount is set out of the budget with Cooperating Partner (GVEP International). The disbursement to GVEP are allocated as follows:1) the first disbursement, which caters the inception period, is allocated SEK 5 100 000; where as the subsequent disbursements, for simplicity reason, are described on yearly basis because where disbursement is required twice a year have been merged, but in the grant agreement the disbursements are based on specific period which they fund. Thus, the subsequent disbursements are reported as follows: the disbursement in the first year of implementation is SEK 11,700,000; where as the disbursement in the second year of implementation is SEK 10,700,000; and lastly the disbursement in the third year of implementation is 3,500,000. 98% av befolkningen på Rwandas landsbygd saknar tillgång till elektricitet, vilket är ett stort hinder för människor som lever i fattigdom att få ett bättre liv. Det övergripande målet med programmet är att stödja och utveckla marknaden av förnybar energi, främst producerad utanför det etablerade elnätet genom att 1) stödja privata sektorn att genom småskaliga produktionssystem leverera elektricitet till ca 77 500 personer på landsbygden samt bidra till jobbskapande och ekonomisk utveckling 2) bidra till att minska koldioxidutsläppen och förbättra miljön genom att minska beroendet av fossilbaserad energi som bidrar till föroreningar och miljöförstöring. Projektet består av tre komponenter: 1) Renewable Energy Small Projects (RESP) facility 2) Pico Hydro project development samt 3) Energy and Farming. Det bör noteras att projektet endast inkluderar en planeringsfas av komponent 3, och att påföljande pilotverksamhet kräver separat beslut baserat på resultaten av föregående arbete. GVEP International kommer att genomföra programmet genom samarbeten med tredje part och avtal kommer att upprättas mellan GVEP och dess samarbetsparter. Den totala programbudgeten är SEK 31 500 000 med Sverige som enda bidragsgivare. The overall objective of SOGER was to contribute to the growth of a market for off-grid renewable energy in Rwanda. The would be done by supporting the private sector to deliver access to energy to 77,500 people in rural areas, in a way that was inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating 7,000 jobs. The intervention also seeked to develop an enabling environment for the mini-grid sector through creation of knowledge reports and toolkits, through interactions and capacity building with stakeholders, and the development of projects to show proof of concept. The specific objectives of SOGER were expressed under the two components of the programme:  1) Renewable Energy Small Projects (RESP)  2) Small Project or Pico-hydro Projects (SHP). The specific objective of RESP was to accelerate the development of Renewable Energy Small Projects (RESPs) to deliver access to energy in rural Rwanda. This facility targeted to provide at least seven projects with a package of technical and transactional advisory support services targeting to deliver energy to 11,000 households. The design of the RESP facility focused on creating a sustainable market for the development of Small Hydro Power and Renewable Energy mini-grids and a “launch-pad” for the scale up of the sector. Projects to be supported under the facility ranged from 50kW to 3MW. It could be greenfield isolated mini-grids (using renewable energy such as solar, small hydro projects, etc.) installling new connections; grid-connected renewable energy mini-grids creating new access and selling to the grid; or grid-extension projects extending the distribution network from the existing generation facilities, provided there was a possibility of reaching out to the communities with no electricity access. The objective of the Pico-hydro Facility was to accelerate the development of the pico-hydro sector by supporting the development of 30 micro-utilities with a total capacity of 450kW, providing reliable and clean electricity to 22,500 people and at least 35 public institutions, as well as to numerous commercial enterprises. This facility targeted to work with local, private enterprises/project developers who develop and own the micro-utilities whilst involving the communities. In addition, the facility aimed to support private enterprises/project developers to become commercially sustainable businesses, and to create direct and indirect income opportunities in the communities they serve. The targeted pico-hydro projects were small scale with an average capacity of 41 kW while the major purpose of this component was to lay the foundation for further expansion of the pico-hydro sector through creating an enabling environment and by demonstration effects of the 30 established micro-utilities.   Sweden Energy 4 Impact Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 400000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 140500 400000 Sida administrative activity implemented by procured partner 140500 Sida administrative activity implemented by procured partner Rwanda 2020-2024 Rwanda 2020-2024 Improved conditions for the efficient and sustainable use of natural resources, increased climate change adaptation, and the conservation and rehabilitation of ecosystems and biodiversity. Förbättrade förutsättningar för en effektiv och hållbar naturresursanvändning, ökad klimatanpassning, samt för att bevara och rehabilitera ekosystem och biologisk mångfald Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51160109-5116010905 Sweden GVEP has applied Sida funds to carry out the "Scaling up Off-Grid Energy in Rwanda (SOGER) Programme" during the period 2016-2019. The overall objective of the programme is to contribute to the growth of a sustained market for off-grid renewable energy in Rwanda by 1) supporting private sector to deliver access to modern energy to about 77,500 people in rural areas, in a way that is inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating nearly 7,000 jobs; 2) work towards reducing carbon emissions, thus contributing to better environment, limited climate impacts and greater resilience to environmental impact, and climate change by reducing dependency on unsustainable energy sources that contribute to pollution, and environmental degradation. In relation to the Energy and Farming, introduction of solar powered pumps irrigation systems technology will improve resilience of small farmers to withstand the climate changes in a more climate friendly and cost effective way by allowing farmers to access predictable and adequate water at the place and time when crops need it. Improved resilience to climate change will be ensured through making irrigation systems hydraulic feasible (water availability), well designed (storage capacity; conveyance capacities and control structures) as well as operated (water allocation). The technology will also contribute to protecting the field environment against degradation in the long term and to ensure water and land resources are utilised efficiently and in a sustainable manner. However, the system should be properly designed and managed, because if it is not well managed, the irrigation systems can waste water and energy, deplete or pollute water resources, and fail to produce good crops and cause soil degradation. GVEP International will implement the programme through third parties. An agreement would be signed between the third parties and GVEP while routine of disbursement will be established as well. The Scaling up Off grid energy in Rwanda Project total budget is SEK 31,500,000 and all of which shall be contributed only by Sida. The additional SEK 500,000 has been made to cater for procurement audit and for assessing capacity of GVEP International Rwanda Office. This amount is set out of the budget with Cooperating Partner (GVEP International). The disbursement to GVEP are allocated as follows:1) the first disbursement, which caters the inception period, is allocated SEK 5 100 000; where as the subsequent disbursements, for simplicity reason, are described on yearly basis because where disbursement is required twice a year have been merged, but in the grant agreement the disbursements are based on specific period which they fund. Thus, the subsequent disbursements are reported as follows: the disbursement in the first year of implementation is SEK 11,700,000; where as the disbursement in the second year of implementation is SEK 10,700,000; and lastly the disbursement in the third year of implementation is 3,500,000. 98% av befolkningen på Rwandas landsbygd saknar tillgång till elektricitet, vilket är ett stort hinder för människor som lever i fattigdom att få ett bättre liv. Det övergripande målet med programmet är att stödja och utveckla marknaden av förnybar energi, främst producerad utanför det etablerade elnätet genom att 1) stödja privata sektorn att genom småskaliga produktionssystem leverera elektricitet till ca 77 500 personer på landsbygden samt bidra till jobbskapande och ekonomisk utveckling 2) bidra till att minska koldioxidutsläppen och förbättra miljön genom att minska beroendet av fossilbaserad energi som bidrar till föroreningar och miljöförstöring. Projektet består av tre komponenter: 1) Renewable Energy Small Projects (RESP) facility 2) Pico Hydro project development samt 3) Energy and Farming. Det bör noteras att projektet endast inkluderar en planeringsfas av komponent 3, och att påföljande pilotverksamhet kräver separat beslut baserat på resultaten av föregående arbete. GVEP International kommer att genomföra programmet genom samarbeten med tredje part och avtal kommer att upprättas mellan GVEP och dess samarbetsparter. Den totala programbudgeten är SEK 31 500 000 med Sverige som enda bidragsgivare. The overall objective of SOGER was to contribute to the growth of a market for off-grid renewable energy in Rwanda. The would be done by supporting the private sector to deliver access to energy to 77,500 people in rural areas, in a way that was inclusive of people living in poverty and as a means to drive economic development by creating 7,000 jobs. The intervention also seeked to develop an enabling environment for the mini-grid sector through creation of knowledge reports and toolkits, through interactions and capacity building with stakeholders, and the development of projects to show proof of concept. The specific objectives of SOGER were expressed under the two components of the programme:  1) Renewable Energy Small Projects (RESP)  2) Small Project or Pico-hydro Projects (SHP). The specific objective of RESP was to accelerate the development of Renewable Energy Small Projects (RESPs) to deliver access to energy in rural Rwanda. This facility targeted to provide at least seven projects with a package of technical and transactional advisory support services targeting to deliver energy to 11,000 households. The design of the RESP facility focused on creating a sustainable market for the development of Small Hydro Power and Renewable Energy mini-grids and a “launch-pad” for the scale up of the sector. Projects to be supported under the facility ranged from 50kW to 3MW. It could be greenfield isolated mini-grids (using renewable energy such as solar, small hydro projects, etc.) installling new connections; grid-connected renewable energy mini-grids creating new access and selling to the grid; or grid-extension projects extending the distribution network from the existing generation facilities, provided there was a possibility of reaching out to the communities with no electricity access. The objective of the Pico-hydro Facility was to accelerate the development of the pico-hydro sector by supporting the development of 30 micro-utilities with a total capacity of 450kW, providing reliable and clean electricity to 22,500 people and at least 35 public institutions, as well as to numerous commercial enterprises. This facility targeted to work with local, private enterprises/project developers who develop and own the micro-utilities whilst involving the communities. In addition, the facility aimed to support private enterprises/project developers to become commercially sustainable businesses, and to create direct and indirect income opportunities in the communities they serve. The targeted pico-hydro projects were small scale with an average capacity of 41 kW while the major purpose of this component was to lay the foundation for further expansion of the pico-hydro sector through creating an enabling environment and by demonstration effects of the 30 established micro-utilities.   Sweden Energy 4 Impact Swedish International Development Cooperation Agency Energy 4 Impact 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -2847220 0 0 0 0 -2847220.1800000002 Energy 4 Impact Rwanda 2020-2024 Rwanda 2020-2024 Improved conditions for the efficient and sustainable use of natural resources, increased climate change adaptation, and the conservation and rehabilitation of ecosystems and biodiversity. Förbättrade förutsättningar för en effektiv och hållbar naturresursanvändning, ökad klimatanpassning, samt för att bevara och rehabilitera ekosystem och biologisk mångfald Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51170000 Sweden Reference is made to the request from the Ministry of Finance, Tanzania, in December 2014 requesting Sweden for a financial contribution of 600 000 000 SEK from Sweden and £ 30 000 000 from the United Kingdom to the government agency Rural Energy Agency (REA) for the 2015-2019 period with the purpose of scaling up modern rural energy access. The development objective of the intervention is poverty alleviation in rural mainland Tanzania through the providing of access to modern energy services based on renewable resources. Lack of access to electricity has been shown and is widely accepted as one of the main constraints to growth.REA was established in 2007 under the Rural Energy Act to promote and facilitate access to modern energy services in rural areas of mainland Tanzania by providing grants, subsidies and capacity building to developers of rural energy projects. The ambition in Tanzania is to increase energy access in the rural areas from 21% in 2014 to 50% per cent by 2020. In this regard REF is key to reach those results.The overall objective of the proposed programme is to contribute to the Tanzanian Government’s aim to reach the UN initiative Sustainable Energy for All (SE4ALL) ambition of universal energy access by 2030. Support to energy use that will lead to increased economic activity will be stimluated, with specific focus on female business owners. The Programme will also have incentives for connecting the poorer household segments, where female headed households are constituting a large share.The Programme funds will be divided into two REF financing windows: The on-grid electrification window includes two predefined village electrification schemes as well as two Result Based Finance (RBF) pilots which will be tested for so called densification of connections. It also includes a sum that will be used for distribution extensions based on RBF but defined more specifically at a later stage through the annual planning process. Parts of the financing in this on-grid window will be used for technical assistance and community mobilization.The off-grid, private sector renewable energy window aims at attracting and leveraging private sector finance by applying various financial instruments with the threefold purpose of;• Increasing access to renewable energy services in rural areas not yet reached by the national grid;• Achieve a market expansion for rural renewable energy provision;• Reaching the poorest household segment (‘Bottom of the Pyramid’) in already electrified areasDue to the required in-depth knowledge of selecting and applying suitable financial instruments, REA will outsource the financial management of both the on-grid as well as the off-grid component to a Trust Agent. The Trust Agent is the commercial bank Cooperative Rural Development Bank, CRDB, and has been selected through a procurement process. The Programme will be closely coordinated and aligned with support from other development partners supporting rural renewable energy in Tanzania. These include support from World Bank, IFC and USAID, EU and Norway. Division of labour, joint technical assistance, joint programming and allocation of expertise, joint monitoring system, and financial instruments complementarities are main features of this coordination.The Programme will provide predictable funding in support of REA’s goals and priorities, as embedded in REA’s five year Strategic Plan 2012/13 – 2016/17 adopted by the Rural Energy Board, and will be highly relevant to Tanzania’s national development priorities in the Five Year Development Plan as well as the Second National Strategy for Growth and Reduction of Poverty (MKUKUTA II). Sveriges ambassad i Tanzania mottog i december 2014 en förfrågan från Tanzanias finansministerie för stöd om 600 000 000 SEK till Rural Energy Agency juli 2015 - juni 2020. Stödet avser landsbygdselektrifiering med ökad andel förnybara energislag. Målet med insatsen är fattigdomsbekämpning på landsbygden genom tillhandahållande av tillförlitlig elektricitet. Avsaknad av tillgång till elektricitet är allmänt ansett som ett av de största hindren för utveckling. Den statliga myndigheten Rural Energy Agency (REA) inrättades 2007 i syfte att facilitera tillgången till moderna energitjänster på landsbydgen i Tanzania genom tillhandahållande av gåvomedel, subventioner och stöd till utvecklare av rurala energiprojekt. Tanzania har som mål att öka tillgången till elektricitet på landsbygden från 21% (2014) till 50% (2020). REA är en viktig aktör för att uppnå detta mål. Till sitt förfogande har REA en fond, Rural Energy Fund (REF) för att finansiera energiprojekt på landsbygden. Projekten initieras och genomförs av såväl det statliga elbolaget TANESCO som privata aktörer. Med anledning av sin förfrågan om finansiering från Sida och brittiska biståndsmyndigheten DFID har REA tagit fram ett programdokument ”Sida and DfID Financial Support to the Rural Energy Fund (REF), Tanzania” daterat 8 juni 2015 som grundar sig på REAs fyraåriga strategiska plan. I programdokumentet beskrivs REAs och REFs verksamhet och planer för landsbygdselektrifiering. Det efterfrågade stödet avser 600 000 000 SEK från Sverige till REAs fond för landsbygdselektrifiering Rural Energy Fund (REF) samt £ 30 000 000 från DfID. Sida och DFID har överenskommit att Sida ska administrera stödet från DFID, vilket innebär att Sverige kommer ingå avtal med Tanzania om hela beloppet för REF inklusive de brittiska medlen. Av Sveriges bidrag avses 500 000 000 SEK avsättas för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät. Kvarvarande 100 000 000 SEK tillsammans med DFIDs £ 30 000 000 avses avsättas för projekt i områden där det idag inte finns något kraftnät. Det senare ska ske genom privatsektorledda investeringar i förnybar energi, framför allt s.k. Green Mini Grids, GMG. Kriterier för finansiering från REF är angivna i programdokumentet. Formerna för finansering av projekt beror på vem som är genomförare. Vissa av projekten kommer genomföras av TANESCO medan andra genomförs av privata aktörer. Vad gäller finansieringen av TANESCOs projekt kommer två fördefinierade projekt finansieras genom vanlig bidragsfinansiering. Övriga projekt som TANESCO genomför, som ännu inte är exakt geografiskt definierade, kommer tillämpa principen att TANESCO får betalt i efterskott med en viss summa per anslutning. Vad gäller projekten som genomförs av privata aktörer kommer REA gå ut med s.k. call for proposals där de bjuder in företag att inkomma med förslag på genomförande av elektrifieringsprojekt. Projekten värderas bl.a. enligt teknisk standard och företagens kapacitet att genomföra projekten. De förslag som möter uppsatta kriterier kommer därefter ingå kontrakt med REA där företagen åtar sig att ansluta ett visst antal hushåll medan REA åtar sig att utbetala till företagen en viss summa pengar per anslutning. Dessa pengar betalas ut efter det att anslutningarna verifierats av oberoende part. Projektförslagen kommer inte ha något prismässigt konkurrenselement. Snarare kommer kontrakt tecknas allteftersom förslag kommer in (”först till kvarn”). Det ska noteras att omkring 80% av finansieringen av REFs verksamhet beräknas komma från Tanzanias statsbudget genom bl.a. en särskild skatt i eltariffen. Resterande 20% utgörs av externa finansiärer. Det övergripande effektmålet med insatsen är att bidra till Tanzanias mål att uppnå ambitionen i FN-initiativet Sustainable Energy for All (SE4ALL) om universell tillgång till elektricitet senast år 2030. Föreslagna resultat genom insatsen är att uppnå: • Tillgång till elektricitet för minst 1 675 000 personer (335 000 hushåll) • Genom tillämpning av olika finansieringsinstrument öka antalet privatsektorinvesteringar i förnybar energi i områden där det idag inte finns kraftnät Insatsen bidrar till att moderna energitjänster ersätter de traditonella på landsbygden. Detta bidrar till hållbarhet främst genom att minska energianvändningens påverkan på människors hälsa och på miljön inklusive det globala klimatet. Ökad tillgång på moderna energitjänster stimulerar även den ekonomiska utvecklingen, höjer levnadsstandarden samt ökar den sociala tryggheten på landsbygden. Hälsoproblemen i hemmen minskar till följd av minskad förbränning av fotogen inomhus, vilket förbättrar främst kvinnors och barns hälsa. I viss mån kan insatsen även bidra till minskat behov av avskogning. För att ytterligare förstärka den finansiella hållbarheten för privata investerare samt för att medverka till ekonomisk utveckling på landsbygden avser insatsen även bidra till en produktiv, tillväxtskapande användning av tillhandahållen energi med fokus på kvinnors företagande. Insatsen ger särskilda incitament för tillhandahållande av elektricitet till de fattigaste hushållen. Detta kan bidra till ökad jämställdhet då hushåll med kvinnor som huvudansvariga är jämförelsevis vanligare i de fattigaste hushållen. Stödet från Sverige och DfID avses indelas i två huvudsakliga områden: - Utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät (on-grid) - Privatsektorledda projekt bortom existerande kraftnät (off-grid) Det förstnämnda består dels av två byelektrifieringsprogram som redan är färdigplanerade och redo att påbörjas och dels av två pilotprojekt. I dessa pilotprojekt avses en resultatbaserad finansering tillämpas för förtätning av anslutningar till kraftnätet för att nå fattigare hushåll som ännu inte är nätanslutna. I denna första del av insatsen ingår även medel för utbyggnad av existerande kraftnät genom resultatbaserad finansering. Denna senare del har ännu inte detaljplanerats utan kommer vara del av kommande årlig planeringsprocess. Del av medlen avsatta för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät avser användas för tekniskt stöd och för dialog och planering tillsammans med berörda samhällen. Delen som avser elektrifiering bortom existerande kraftnät ska i huvudsak attrahera och befrämja privatsektorinvesteringar genom att tillhandahålla olika finansiella instrument som ska: • Öka tillgången till förnybar energi i rurala områden som ännu inte är nätanslutna • Utöka marknaden för tillhandahållande av förnybar energi i rurala områden • Uppnå anslutning av de fattigaste hushållen i områden som redan har lokala kraftnät REA har idag inte den finansiella expertisen som behövs för utforma och hantera de finansiella instrumenten som avses användas för tilltänkta privatsektorinvesteringar i rurala områden. REA har därför upphandlat en s.k. Trust Agent som ska tillhandahålla den finansiella expertisen åt REA. Trust Agent är den kommersiella banken Cooperative Rural Development Bank, CRDB. I syfte att möjliggöra investeringar i förnybar energi i rurala områden kommer medlen inom denna del av insatsen användas för: - Resultatbaserad finansiering för privatsektorinvesteringar (nivån på incitamenten beror på investeringskostnaden och den tekniska omfattningen) - Tekniskt stöd för att stärka kapaciteten hos REA, Trust Agent och affärsutvecklare - Projektutvecklingsstöd till lovande affärsförslag inom förnybar energi i rurala områden - Tillhandahållande av affärsmässig expertis för att sluta affärsuppgörelser - Dialog och planering tillsammans med berörda samhällen för spridning av teknik för förnybar energi Trust Agent kommer ombesörja utbetalningarna till företagen för genomförande av landsbygdselektrifieringsprojekt efter det att REA har gett klartecken om sådan utbetalning. Utbetalningarna kommer årligen revideras och rapporteras till Sida. Sida kommer även ha kontroll över revisionsprocessen då Sida ska godkänna revisorns uppdragsbeskrivning. Utbetalningarna till TANESCO kommer årligen revideras av rutinerna för revision av TANESCOs finanser. Flera andra givare genomför också insatser i Tanzania för förnybar energi i rurala områden, t.ex. Världsbanken, USAID, IFC, EU och Norge. Den nu aktuella insatsen med finansiering från Sverige och DFID kommer koordineras med dessa och Sverige avser utöka samarbetet för ökad koordinering, gemensam planering, samordning av tekniskt stöd, gemensam övervakning och utvärdering samt ökad komplementaritet. En viktig del av detta är Sidas ledarskap av den informella givargruppen kring rural energiförsörjning. Den föreslagna insatsen med delvis öronmärkta medel till fonden innebär att REA kan ge en tydlig signal till den privata sektorn avseende vilka resurser som finns för finansiering av REAs mål och prioriteringar. Målen och prioriteringarna är beslutade och finns redovisade i REAs femåriga strategiska plan 2012/2013 – 2016/2017. Denna plan är en viktig beståndsdel i Tanzanias nationella femåriga utvecklingsplan samt även Tanzanias andra strategi för fattigdomsbekämpning (MKUKUTA II). Resultatbaserad finansering (RBF) kommer tillämpas av REA inom deras kontrakt med privata investerare för projekt för elektrifiering. Sidas utbetalning kommer inte tillämpa RBF-principer utan kommer baseras på godkända års-planer och budgetar. Dessa utbetalningar kommer förvisso endast göras i mån av behov. Orsaken till att Sida inte tillämpar resultatbaserad finansiering vid utbetalningarna är den höga risken för att medel transfereras alltför långsamt inom det tanzaniska systemet. Om Sida endast betalade ut efter att anslutningar verifierats så finns risk att en investerare inte får betalt förrän långt senare (inom andra Sida-finansierade energiprogram i Tanzania har fördröjningar på upp till ett år förekommit) vilket skulle vara förödande för investerares vilja att delta i programmet. Sida kommer trots detta undersöka möjligheterna att övergå till resultatbaserade utbetalningar under programmets implementering. Avtalet Sida kommer underteckna med tanzaniska finansministeriet utgörs av Sidas mallavtal för dessa samarbeten. Överenskommelsen Sida kommer underteckna med DFID följer den s.k. Nordic Plus-mallen för delegerat samarbete som har förhandlats fram mellan Sida och ett antal likasinnade givare, däribland DFID. The objective with this rural elecrification programme is to electrify large areas of rural Tanzania that have to date not been electrified. This will be achieved both with grid extension projects and with offgrid electrification, e.g. isolated so called minigrids. There will also be densification projects, adding more customers to already electrified rural areas. Electrification is just a means to an end. It will enable e.g. households to light up for children to study better, for charging of phones, watching TV etc. It will also enable smallscale businesses to develop, rural schools to light up, medical clinics to store medicine and provide safer birth deliveries. Generelly, electrification is one of the key enablers for development. The development objective of Tanzania's Rural Energy Agency (REA) and its Rural Energy Fund (REF) is socio-economic development and poverty alleviation in rural Tanzania through the provision of increased access to modern energy services. The overall objective of the Swedish support to REA and the REF is to contribute to reliable and sustainable energy access for poor people with low climate impact, as well as increased procurement transparency and regulatory improvements that strengthens private sector investments in renewable energy. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Electric power transmission and distribution (centralised grids) Energy distribution The Government of Tanzania, through REA and in collaboration with Development Partners (including Sweden), has supported several grid and off-grid projects. These projects involve grid extension and renewable energy sources such as wind, solar, and small hydro, which have significantly contributed to increased power generation, expanded access to electricity, improved power reliability, and environmental protection by reducing carbon dioxide emissions. The CoP and summarised results based on the Annual Progress Report of the financial year July 2024 to June 2025, the report covers the progress of projects implemented with the support of Development Partners (DPs) and the performance of the Rural Energy Fund (REF) in providing modern energy services to rural areas of Mainland Tanzania. Key milestones achieved during the period include: This report presents progress in the implementation of projects covering grid extension, off-grid solutions, clean cooking initiatives, small petroleum stations, and other interventions undertaken by the Agency during the reporting period. Key milestones achieved include the completion of electrification in all 12,318 villages (as per the 2018 Government Notice), representing 100 percent connectivity at the village level through extension of electricity infrastructure to village headquarters. The Agency, in collaboration with Development Partners, continues to implement initiatives aimed at achieving predefined targets and delivering meaningful impact to communities. Notably, REA received an Unqualified Opinion for the Financial Year 2023/24 following an audit conducted by the Controller and Auditor General. The Agency remains committed to ensuring value for money and achieving intended results. Furthermore, REA is actively mobilizing resources to electrify the remaining 31,532 hamlets and to scale up the dissemination of clean cooking solutions. These efforts aim to reduce reliance on firewood and charcoal, which have adverse effects on both the environment and human health. The overarching goal is to achieve 75 percent connectivity and 100 percent access to electricity, alongside 80 percent adoption of clean cooking solutions by 2034, in line with the National Clean Cooking Strategy (20242034). In collaboration with the Government of Norway, the Government of Sweden provided a total grant of TZS 57.9 billion to finance the Backbone Transmission Investment Programme (BTIP) Village Electrification Initiative (VEI). This initiative was implemented across five regions of Mainland Tanzania Iringa, Dodoma, Singida, Tabora, and Shinyanga, and included the construction of the Mtera substation. In addition, Sweden financed the Southern Highlands Village Electrification Project along the MakambakoSongea 220 kV transmission line, covering Njombe and Ruvuma regions. This project, valued at TZS 29 billion, has been successfully completed. Furthermore, the Government of Sweden, in partnership with the Government of Norway and the European Union, financed the Rural Electrification Densification Project II (REDP IIA), with a total value of TZS 139.6 billion. The project was implemented in nine regions: Dodoma, Singida, Tabora, Pwani, Tanga, Kilimanjaro, Mbeya, Mwanza, and Shinyanga. The Government of Sweden, in collaboration with the Government of the United Kingdom through DFID then (now FCDO), also supported offgrid electrification through a ResultsBased Financing (RBF) mechanism, with a total contribution of USD 10.8 million. Sweden has fully disbursed its committed funds under this arrangement, with the agreement scheduled to conclude on 31 December 2025. The Agency received UNQUALIFIED OPINION for fiscal year 2024/25 from the audited conducted by Controller and Auditor General. According to the Annual Progress Report, the Agency will continue to perform its obligations to ensure there is a good value for money and the intended results is achieved. The cooperation between the Government of Tanzania and the Government of Sweden has delivered substantial and measurable results in advancing rural energy access. The scale of investments and the diversity of interventions ranging from grid extension and densification to offgrid electrification and clean cooking demonstrate a well-balanced and strategic approach to addressing energy access challenges across the country. Implementation performance has been largely satisfactory, as evidenced by the completion of major infrastructure projects, the achievement of full village level electrification, and continued progress in ongoing programmes such as REDP II A and BTIPVEI. Financial execution has also been strong, with significant disbursements to contractors and effective utilization of previously committed funds. The attainment of an unqualified audit opinion further underscores sound financial management and adherence to accountability standards. The partnership model, particularly Sweden's collaboration with other Development Partners, has enhanced coordination, reduced duplication of efforts, and increased overall development impact. Cofinancing arrangements have enabled scaling up of interventions and contributed to broader geographical coverage and improved outcomes. However, some challenges remain. These include the need to accelerate electrification of remaining hamlets, ensure sustainability of infrastructure through adequate operation and maintenance systems, and expand adoption of clean cooking solutions. Additionally, the phaseout of Swedens bilateral No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170000-5117000001 Sweden Reference is made to the request from the Ministry of Finance, Tanzania, in December 2014 requesting Sweden for a financial contribution of 600 000 000 SEK from Sweden and £ 30 000 000 from the United Kingdom to the government agency Rural Energy Agency (REA) for the 2015-2019 period with the purpose of scaling up modern rural energy access. The development objective of the intervention is poverty alleviation in rural mainland Tanzania through the providing of access to modern energy services based on renewable resources. Lack of access to electricity has been shown and is widely accepted as one of the main constraints to growth.REA was established in 2007 under the Rural Energy Act to promote and facilitate access to modern energy services in rural areas of mainland Tanzania by providing grants, subsidies and capacity building to developers of rural energy projects. The ambition in Tanzania is to increase energy access in the rural areas from 21% in 2014 to 50% per cent by 2020. In this regard REF is key to reach those results.The overall objective of the proposed programme is to contribute to the Tanzanian Government’s aim to reach the UN initiative Sustainable Energy for All (SE4ALL) ambition of universal energy access by 2030. Support to energy use that will lead to increased economic activity will be stimluated, with specific focus on female business owners. The Programme will also have incentives for connecting the poorer household segments, where female headed households are constituting a large share.The Programme funds will be divided into two REF financing windows: The on-grid electrification window includes two predefined village electrification schemes as well as two Result Based Finance (RBF) pilots which will be tested for so called densification of connections. It also includes a sum that will be used for distribution extensions based on RBF but defined more specifically at a later stage through the annual planning process. Parts of the financing in this on-grid window will be used for technical assistance and community mobilization.The off-grid, private sector renewable energy window aims at attracting and leveraging private sector finance by applying various financial instruments with the threefold purpose of;• Increasing access to renewable energy services in rural areas not yet reached by the national grid;• Achieve a market expansion for rural renewable energy provision;• Reaching the poorest household segment (‘Bottom of the Pyramid’) in already electrified areasDue to the required in-depth knowledge of selecting and applying suitable financial instruments, REA will outsource the financial management of both the on-grid as well as the off-grid component to a Trust Agent. The Trust Agent is the commercial bank Cooperative Rural Development Bank, CRDB, and has been selected through a procurement process. The Programme will be closely coordinated and aligned with support from other development partners supporting rural renewable energy in Tanzania. These include support from World Bank, IFC and USAID, EU and Norway. Division of labour, joint technical assistance, joint programming and allocation of expertise, joint monitoring system, and financial instruments complementarities are main features of this coordination.The Programme will provide predictable funding in support of REA’s goals and priorities, as embedded in REA’s five year Strategic Plan 2012/13 – 2016/17 adopted by the Rural Energy Board, and will be highly relevant to Tanzania’s national development priorities in the Five Year Development Plan as well as the Second National Strategy for Growth and Reduction of Poverty (MKUKUTA II). Sveriges ambassad i Tanzania mottog i december 2014 en förfrågan från Tanzanias finansministerie för stöd om 600 000 000 SEK till Rural Energy Agency juli 2015 - juni 2020. Stödet avser landsbygdselektrifiering med ökad andel förnybara energislag. Målet med insatsen är fattigdomsbekämpning på landsbygden genom tillhandahållande av tillförlitlig elektricitet. Avsaknad av tillgång till elektricitet är allmänt ansett som ett av de största hindren för utveckling. Den statliga myndigheten Rural Energy Agency (REA) inrättades 2007 i syfte att facilitera tillgången till moderna energitjänster på landsbydgen i Tanzania genom tillhandahållande av gåvomedel, subventioner och stöd till utvecklare av rurala energiprojekt. Tanzania har som mål att öka tillgången till elektricitet på landsbygden från 21% (2014) till 50% (2020). REA är en viktig aktör för att uppnå detta mål. Till sitt förfogande har REA en fond, Rural Energy Fund (REF) för att finansiera energiprojekt på landsbygden. Projekten initieras och genomförs av såväl det statliga elbolaget TANESCO som privata aktörer. Med anledning av sin förfrågan om finansiering från Sida och brittiska biståndsmyndigheten DFID har REA tagit fram ett programdokument ”Sida and DfID Financial Support to the Rural Energy Fund (REF), Tanzania” daterat 8 juni 2015 som grundar sig på REAs fyraåriga strategiska plan. I programdokumentet beskrivs REAs och REFs verksamhet och planer för landsbygdselektrifiering. Det efterfrågade stödet avser 600 000 000 SEK från Sverige till REAs fond för landsbygdselektrifiering Rural Energy Fund (REF) samt £ 30 000 000 från DfID. Sida och DFID har överenskommit att Sida ska administrera stödet från DFID, vilket innebär att Sverige kommer ingå avtal med Tanzania om hela beloppet för REF inklusive de brittiska medlen. Av Sveriges bidrag avses 500 000 000 SEK avsättas för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät. Kvarvarande 100 000 000 SEK tillsammans med DFIDs £ 30 000 000 avses avsättas för projekt i områden där det idag inte finns något kraftnät. Det senare ska ske genom privatsektorledda investeringar i förnybar energi, framför allt s.k. Green Mini Grids, GMG. Kriterier för finansiering från REF är angivna i programdokumentet. Formerna för finansering av projekt beror på vem som är genomförare. Vissa av projekten kommer genomföras av TANESCO medan andra genomförs av privata aktörer. Vad gäller finansieringen av TANESCOs projekt kommer två fördefinierade projekt finansieras genom vanlig bidragsfinansiering. Övriga projekt som TANESCO genomför, som ännu inte är exakt geografiskt definierade, kommer tillämpa principen att TANESCO får betalt i efterskott med en viss summa per anslutning. Vad gäller projekten som genomförs av privata aktörer kommer REA gå ut med s.k. call for proposals där de bjuder in företag att inkomma med förslag på genomförande av elektrifieringsprojekt. Projekten värderas bl.a. enligt teknisk standard och företagens kapacitet att genomföra projekten. De förslag som möter uppsatta kriterier kommer därefter ingå kontrakt med REA där företagen åtar sig att ansluta ett visst antal hushåll medan REA åtar sig att utbetala till företagen en viss summa pengar per anslutning. Dessa pengar betalas ut efter det att anslutningarna verifierats av oberoende part. Projektförslagen kommer inte ha något prismässigt konkurrenselement. Snarare kommer kontrakt tecknas allteftersom förslag kommer in (”först till kvarn”). Det ska noteras att omkring 80% av finansieringen av REFs verksamhet beräknas komma från Tanzanias statsbudget genom bl.a. en särskild skatt i eltariffen. Resterande 20% utgörs av externa finansiärer. Det övergripande effektmålet med insatsen är att bidra till Tanzanias mål att uppnå ambitionen i FN-initiativet Sustainable Energy for All (SE4ALL) om universell tillgång till elektricitet senast år 2030. Föreslagna resultat genom insatsen är att uppnå: • Tillgång till elektricitet för minst 1 675 000 personer (335 000 hushåll) • Genom tillämpning av olika finansieringsinstrument öka antalet privatsektorinvesteringar i förnybar energi i områden där det idag inte finns kraftnät Insatsen bidrar till att moderna energitjänster ersätter de traditonella på landsbygden. Detta bidrar till hållbarhet främst genom att minska energianvändningens påverkan på människors hälsa och på miljön inklusive det globala klimatet. Ökad tillgång på moderna energitjänster stimulerar även den ekonomiska utvecklingen, höjer levnadsstandarden samt ökar den sociala tryggheten på landsbygden. Hälsoproblemen i hemmen minskar till följd av minskad förbränning av fotogen inomhus, vilket förbättrar främst kvinnors och barns hälsa. I viss mån kan insatsen även bidra till minskat behov av avskogning. För att ytterligare förstärka den finansiella hållbarheten för privata investerare samt för att medverka till ekonomisk utveckling på landsbygden avser insatsen även bidra till en produktiv, tillväxtskapande användning av tillhandahållen energi med fokus på kvinnors företagande. Insatsen ger särskilda incitament för tillhandahållande av elektricitet till de fattigaste hushållen. Detta kan bidra till ökad jämställdhet då hushåll med kvinnor som huvudansvariga är jämförelsevis vanligare i de fattigaste hushållen. Stödet från Sverige och DfID avses indelas i två huvudsakliga områden: - Utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät (on-grid) - Privatsektorledda projekt bortom existerande kraftnät (off-grid) Det förstnämnda består dels av två byelektrifieringsprogram som redan är färdigplanerade och redo att påbörjas och dels av två pilotprojekt. I dessa pilotprojekt avses en resultatbaserad finansering tillämpas för förtätning av anslutningar till kraftnätet för att nå fattigare hushåll som ännu inte är nätanslutna. I denna första del av insatsen ingår även medel för utbyggnad av existerande kraftnät genom resultatbaserad finansering. Denna senare del har ännu inte detaljplanerats utan kommer vara del av kommande årlig planeringsprocess. Del av medlen avsatta för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät avser användas för tekniskt stöd och för dialog och planering tillsammans med berörda samhällen. Delen som avser elektrifiering bortom existerande kraftnät ska i huvudsak attrahera och befrämja privatsektorinvesteringar genom att tillhandahålla olika finansiella instrument som ska: • Öka tillgången till förnybar energi i rurala områden som ännu inte är nätanslutna • Utöka marknaden för tillhandahållande av förnybar energi i rurala områden • Uppnå anslutning av de fattigaste hushållen i områden som redan har lokala kraftnät REA har idag inte den finansiella expertisen som behövs för utforma och hantera de finansiella instrumenten som avses användas för tilltänkta privatsektorinvesteringar i rurala områden. REA har därför upphandlat en s.k. Trust Agent som ska tillhandahålla den finansiella expertisen åt REA. Trust Agent är den kommersiella banken Cooperative Rural Development Bank, CRDB. I syfte att möjliggöra investeringar i förnybar energi i rurala områden kommer medlen inom denna del av insatsen användas för: - Resultatbaserad finansiering för privatsektorinvesteringar (nivån på incitamenten beror på investeringskostnaden och den tekniska omfattningen) - Tekniskt stöd för att stärka kapaciteten hos REA, Trust Agent och affärsutvecklare - Projektutvecklingsstöd till lovande affärsförslag inom förnybar energi i rurala områden - Tillhandahållande av affärsmässig expertis för att sluta affärsuppgörelser - Dialog och planering tillsammans med berörda samhällen för spridning av teknik för förnybar energi Trust Agent kommer ombesörja utbetalningarna till företagen för genomförande av landsbygdselektrifieringsprojekt efter det att REA har gett klartecken om sådan utbetalning. Utbetalningarna kommer årligen revideras och rapporteras till Sida. Sida kommer även ha kontroll över revisionsprocessen då Sida ska godkänna revisorns uppdragsbeskrivning. Utbetalningarna till TANESCO kommer årligen revideras av rutinerna för revision av TANESCOs finanser. Flera andra givare genomför också insatser i Tanzania för förnybar energi i rurala områden, t.ex. Världsbanken, USAID, IFC, EU och Norge. Den nu aktuella insatsen med finansiering från Sverige och DFID kommer koordineras med dessa och Sverige avser utöka samarbetet för ökad koordinering, gemensam planering, samordning av tekniskt stöd, gemensam övervakning och utvärdering samt ökad komplementaritet. En viktig del av detta är Sidas ledarskap av den informella givargruppen kring rural energiförsörjning. Den föreslagna insatsen med delvis öronmärkta medel till fonden innebär att REA kan ge en tydlig signal till den privata sektorn avseende vilka resurser som finns för finansiering av REAs mål och prioriteringar. Målen och prioriteringarna är beslutade och finns redovisade i REAs femåriga strategiska plan 2012/2013 – 2016/2017. Denna plan är en viktig beståndsdel i Tanzanias nationella femåriga utvecklingsplan samt även Tanzanias andra strategi för fattigdomsbekämpning (MKUKUTA II). Resultatbaserad finansering (RBF) kommer tillämpas av REA inom deras kontrakt med privata investerare för projekt för elektrifiering. Sidas utbetalning kommer inte tillämpa RBF-principer utan kommer baseras på godkända års-planer och budgetar. Dessa utbetalningar kommer förvisso endast göras i mån av behov. Orsaken till att Sida inte tillämpar resultatbaserad finansiering vid utbetalningarna är den höga risken för att medel transfereras alltför långsamt inom det tanzaniska systemet. Om Sida endast betalade ut efter att anslutningar verifierats så finns risk att en investerare inte får betalt förrän långt senare (inom andra Sida-finansierade energiprogram i Tanzania har fördröjningar på upp till ett år förekommit) vilket skulle vara förödande för investerares vilja att delta i programmet. Sida kommer trots detta undersöka möjligheterna att övergå till resultatbaserade utbetalningar under programmets implementering. Avtalet Sida kommer underteckna med tanzaniska finansministeriet utgörs av Sidas mallavtal för dessa samarbeten. Överenskommelsen Sida kommer underteckna med DFID följer den s.k. Nordic Plus-mallen för delegerat samarbete som har förhandlats fram mellan Sida och ett antal likasinnade givare, däribland DFID. The objective with this rural elecrification programme is to electrify large areas of rural Tanzania that have to date not been electrified. This will be achieved both with grid extension projects and with offgrid electrification, e.g. isolated so called minigrids. There will also be densification projects, adding more customers to already electrified rural areas. Electrification is just a means to an end. It will enable e.g. households to light up for children to study better, for charging of phones, watching TV etc. It will also enable smallscale businesses to develop, rural schools to light up, medical clinics to store medicine and provide safer birth deliveries. Generelly, electrification is one of the key enablers for development. The development objective of Tanzania's Rural Energy Agency (REA) and its Rural Energy Fund (REF) is socio-economic development and poverty alleviation in rural Tanzania through the provision of increased access to modern energy services. The overall objective of the Swedish support to REA and the REF is to contribute to reliable and sustainable energy access for poor people with low climate impact, as well as increased procurement transparency and regulatory improvements that strengthens private sector investments in renewable energy. Sweden Rural Energy Agency Swedish International Development Cooperation Agency Rural Energy Agency 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 0 198233400 0 150000000 150000000 0 0 0 -185500000 265000000 0 -176500000 0 0 0 198233400 -157500000 0 185500000 -115000000 150000000 0 157500000 0 0 176500000 0 0 0 498233400 Rural Energy Agency 198233400 Rural Energy Agency 150000000 Rural Energy Agency 150000000 Rural Energy Agency SE-0-SE-6-51170000-5117000002 Sweden Reference is made to the request from the Ministry of Finance, Tanzania, in December 2014 requesting Sweden for a financial contribution of 600 000 000 SEK from Sweden and £ 30 000 000 from the United Kingdom to the government agency Rural Energy Agency (REA) for the 2015-2019 period with the purpose of scaling up modern rural energy access. The development objective of the intervention is poverty alleviation in rural mainland Tanzania through the providing of access to modern energy services based on renewable resources. Lack of access to electricity has been shown and is widely accepted as one of the main constraints to growth.REA was established in 2007 under the Rural Energy Act to promote and facilitate access to modern energy services in rural areas of mainland Tanzania by providing grants, subsidies and capacity building to developers of rural energy projects. The ambition in Tanzania is to increase energy access in the rural areas from 21% in 2014 to 50% per cent by 2020. In this regard REF is key to reach those results.The overall objective of the proposed programme is to contribute to the Tanzanian Government’s aim to reach the UN initiative Sustainable Energy for All (SE4ALL) ambition of universal energy access by 2030. Support to energy use that will lead to increased economic activity will be stimluated, with specific focus on female business owners. The Programme will also have incentives for connecting the poorer household segments, where female headed households are constituting a large share.The Programme funds will be divided into two REF financing windows: The on-grid electrification window includes two predefined village electrification schemes as well as two Result Based Finance (RBF) pilots which will be tested for so called densification of connections. It also includes a sum that will be used for distribution extensions based on RBF but defined more specifically at a later stage through the annual planning process. Parts of the financing in this on-grid window will be used for technical assistance and community mobilization.The off-grid, private sector renewable energy window aims at attracting and leveraging private sector finance by applying various financial instruments with the threefold purpose of;• Increasing access to renewable energy services in rural areas not yet reached by the national grid;• Achieve a market expansion for rural renewable energy provision;• Reaching the poorest household segment (‘Bottom of the Pyramid’) in already electrified areasDue to the required in-depth knowledge of selecting and applying suitable financial instruments, REA will outsource the financial management of both the on-grid as well as the off-grid component to a Trust Agent. The Trust Agent is the commercial bank Cooperative Rural Development Bank, CRDB, and has been selected through a procurement process. The Programme will be closely coordinated and aligned with support from other development partners supporting rural renewable energy in Tanzania. These include support from World Bank, IFC and USAID, EU and Norway. Division of labour, joint technical assistance, joint programming and allocation of expertise, joint monitoring system, and financial instruments complementarities are main features of this coordination.The Programme will provide predictable funding in support of REA’s goals and priorities, as embedded in REA’s five year Strategic Plan 2012/13 – 2016/17 adopted by the Rural Energy Board, and will be highly relevant to Tanzania’s national development priorities in the Five Year Development Plan as well as the Second National Strategy for Growth and Reduction of Poverty (MKUKUTA II). Sveriges ambassad i Tanzania mottog i december 2014 en förfrågan från Tanzanias finansministerie för stöd om 600 000 000 SEK till Rural Energy Agency juli 2015 - juni 2020. Stödet avser landsbygdselektrifiering med ökad andel förnybara energislag. Målet med insatsen är fattigdomsbekämpning på landsbygden genom tillhandahållande av tillförlitlig elektricitet. Avsaknad av tillgång till elektricitet är allmänt ansett som ett av de största hindren för utveckling. Den statliga myndigheten Rural Energy Agency (REA) inrättades 2007 i syfte att facilitera tillgången till moderna energitjänster på landsbydgen i Tanzania genom tillhandahållande av gåvomedel, subventioner och stöd till utvecklare av rurala energiprojekt. Tanzania har som mål att öka tillgången till elektricitet på landsbygden från 21% (2014) till 50% (2020). REA är en viktig aktör för att uppnå detta mål. Till sitt förfogande har REA en fond, Rural Energy Fund (REF) för att finansiera energiprojekt på landsbygden. Projekten initieras och genomförs av såväl det statliga elbolaget TANESCO som privata aktörer. Med anledning av sin förfrågan om finansiering från Sida och brittiska biståndsmyndigheten DFID har REA tagit fram ett programdokument ”Sida and DfID Financial Support to the Rural Energy Fund (REF), Tanzania” daterat 8 juni 2015 som grundar sig på REAs fyraåriga strategiska plan. I programdokumentet beskrivs REAs och REFs verksamhet och planer för landsbygdselektrifiering. Det efterfrågade stödet avser 600 000 000 SEK från Sverige till REAs fond för landsbygdselektrifiering Rural Energy Fund (REF) samt £ 30 000 000 från DfID. Sida och DFID har överenskommit att Sida ska administrera stödet från DFID, vilket innebär att Sverige kommer ingå avtal med Tanzania om hela beloppet för REF inklusive de brittiska medlen. Av Sveriges bidrag avses 500 000 000 SEK avsättas för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät. Kvarvarande 100 000 000 SEK tillsammans med DFIDs £ 30 000 000 avses avsättas för projekt i områden där det idag inte finns något kraftnät. Det senare ska ske genom privatsektorledda investeringar i förnybar energi, framför allt s.k. Green Mini Grids, GMG. Kriterier för finansiering från REF är angivna i programdokumentet. Formerna för finansering av projekt beror på vem som är genomförare. Vissa av projekten kommer genomföras av TANESCO medan andra genomförs av privata aktörer. Vad gäller finansieringen av TANESCOs projekt kommer två fördefinierade projekt finansieras genom vanlig bidragsfinansiering. Övriga projekt som TANESCO genomför, som ännu inte är exakt geografiskt definierade, kommer tillämpa principen att TANESCO får betalt i efterskott med en viss summa per anslutning. Vad gäller projekten som genomförs av privata aktörer kommer REA gå ut med s.k. call for proposals där de bjuder in företag att inkomma med förslag på genomförande av elektrifieringsprojekt. Projekten värderas bl.a. enligt teknisk standard och företagens kapacitet att genomföra projekten. De förslag som möter uppsatta kriterier kommer därefter ingå kontrakt med REA där företagen åtar sig att ansluta ett visst antal hushåll medan REA åtar sig att utbetala till företagen en viss summa pengar per anslutning. Dessa pengar betalas ut efter det att anslutningarna verifierats av oberoende part. Projektförslagen kommer inte ha något prismässigt konkurrenselement. Snarare kommer kontrakt tecknas allteftersom förslag kommer in (”först till kvarn”). Det ska noteras att omkring 80% av finansieringen av REFs verksamhet beräknas komma från Tanzanias statsbudget genom bl.a. en särskild skatt i eltariffen. Resterande 20% utgörs av externa finansiärer. Det övergripande effektmålet med insatsen är att bidra till Tanzanias mål att uppnå ambitionen i FN-initiativet Sustainable Energy for All (SE4ALL) om universell tillgång till elektricitet senast år 2030. Föreslagna resultat genom insatsen är att uppnå: • Tillgång till elektricitet för minst 1 675 000 personer (335 000 hushåll) • Genom tillämpning av olika finansieringsinstrument öka antalet privatsektorinvesteringar i förnybar energi i områden där det idag inte finns kraftnät Insatsen bidrar till att moderna energitjänster ersätter de traditonella på landsbygden. Detta bidrar till hållbarhet främst genom att minska energianvändningens påverkan på människors hälsa och på miljön inklusive det globala klimatet. Ökad tillgång på moderna energitjänster stimulerar även den ekonomiska utvecklingen, höjer levnadsstandarden samt ökar den sociala tryggheten på landsbygden. Hälsoproblemen i hemmen minskar till följd av minskad förbränning av fotogen inomhus, vilket förbättrar främst kvinnors och barns hälsa. I viss mån kan insatsen även bidra till minskat behov av avskogning. För att ytterligare förstärka den finansiella hållbarheten för privata investerare samt för att medverka till ekonomisk utveckling på landsbygden avser insatsen även bidra till en produktiv, tillväxtskapande användning av tillhandahållen energi med fokus på kvinnors företagande. Insatsen ger särskilda incitament för tillhandahållande av elektricitet till de fattigaste hushållen. Detta kan bidra till ökad jämställdhet då hushåll med kvinnor som huvudansvariga är jämförelsevis vanligare i de fattigaste hushållen. Stödet från Sverige och DfID avses indelas i två huvudsakliga områden: - Utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät (on-grid) - Privatsektorledda projekt bortom existerande kraftnät (off-grid) Det förstnämnda består dels av två byelektrifieringsprogram som redan är färdigplanerade och redo att påbörjas och dels av två pilotprojekt. I dessa pilotprojekt avses en resultatbaserad finansering tillämpas för förtätning av anslutningar till kraftnätet för att nå fattigare hushåll som ännu inte är nätanslutna. I denna första del av insatsen ingår även medel för utbyggnad av existerande kraftnät genom resultatbaserad finansering. Denna senare del har ännu inte detaljplanerats utan kommer vara del av kommande årlig planeringsprocess. Del av medlen avsatta för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät avser användas för tekniskt stöd och för dialog och planering tillsammans med berörda samhällen. Delen som avser elektrifiering bortom existerande kraftnät ska i huvudsak attrahera och befrämja privatsektorinvesteringar genom att tillhandahålla olika finansiella instrument som ska: • Öka tillgången till förnybar energi i rurala områden som ännu inte är nätanslutna • Utöka marknaden för tillhandahållande av förnybar energi i rurala områden • Uppnå anslutning av de fattigaste hushållen i områden som redan har lokala kraftnät REA har idag inte den finansiella expertisen som behövs för utforma och hantera de finansiella instrumenten som avses användas för tilltänkta privatsektorinvesteringar i rurala områden. REA har därför upphandlat en s.k. Trust Agent som ska tillhandahålla den finansiella expertisen åt REA. Trust Agent är den kommersiella banken Cooperative Rural Development Bank, CRDB. I syfte att möjliggöra investeringar i förnybar energi i rurala områden kommer medlen inom denna del av insatsen användas för: - Resultatbaserad finansiering för privatsektorinvesteringar (nivån på incitamenten beror på investeringskostnaden och den tekniska omfattningen) - Tekniskt stöd för att stärka kapaciteten hos REA, Trust Agent och affärsutvecklare - Projektutvecklingsstöd till lovande affärsförslag inom förnybar energi i rurala områden - Tillhandahållande av affärsmässig expertis för att sluta affärsuppgörelser - Dialog och planering tillsammans med berörda samhällen för spridning av teknik för förnybar energi Trust Agent kommer ombesörja utbetalningarna till företagen för genomförande av landsbygdselektrifieringsprojekt efter det att REA har gett klartecken om sådan utbetalning. Utbetalningarna kommer årligen revideras och rapporteras till Sida. Sida kommer även ha kontroll över revisionsprocessen då Sida ska godkänna revisorns uppdragsbeskrivning. Utbetalningarna till TANESCO kommer årligen revideras av rutinerna för revision av TANESCOs finanser. Flera andra givare genomför också insatser i Tanzania för förnybar energi i rurala områden, t.ex. Världsbanken, USAID, IFC, EU och Norge. Den nu aktuella insatsen med finansiering från Sverige och DFID kommer koordineras med dessa och Sverige avser utöka samarbetet för ökad koordinering, gemensam planering, samordning av tekniskt stöd, gemensam övervakning och utvärdering samt ökad komplementaritet. En viktig del av detta är Sidas ledarskap av den informella givargruppen kring rural energiförsörjning. Den föreslagna insatsen med delvis öronmärkta medel till fonden innebär att REA kan ge en tydlig signal till den privata sektorn avseende vilka resurser som finns för finansiering av REAs mål och prioriteringar. Målen och prioriteringarna är beslutade och finns redovisade i REAs femåriga strategiska plan 2012/2013 – 2016/2017. Denna plan är en viktig beståndsdel i Tanzanias nationella femåriga utvecklingsplan samt även Tanzanias andra strategi för fattigdomsbekämpning (MKUKUTA II). Resultatbaserad finansering (RBF) kommer tillämpas av REA inom deras kontrakt med privata investerare för projekt för elektrifiering. Sidas utbetalning kommer inte tillämpa RBF-principer utan kommer baseras på godkända års-planer och budgetar. Dessa utbetalningar kommer förvisso endast göras i mån av behov. Orsaken till att Sida inte tillämpar resultatbaserad finansiering vid utbetalningarna är den höga risken för att medel transfereras alltför långsamt inom det tanzaniska systemet. Om Sida endast betalade ut efter att anslutningar verifierats så finns risk att en investerare inte får betalt förrän långt senare (inom andra Sida-finansierade energiprogram i Tanzania har fördröjningar på upp till ett år förekommit) vilket skulle vara förödande för investerares vilja att delta i programmet. Sida kommer trots detta undersöka möjligheterna att övergå till resultatbaserade utbetalningar under programmets implementering. Avtalet Sida kommer underteckna med tanzaniska finansministeriet utgörs av Sidas mallavtal för dessa samarbeten. Överenskommelsen Sida kommer underteckna med DFID följer den s.k. Nordic Plus-mallen för delegerat samarbete som har förhandlats fram mellan Sida och ett antal likasinnade givare, däribland DFID. The objective with this rural elecrification programme is to electrify large areas of rural Tanzania that have to date not been electrified. This will be achieved both with grid extension projects and with offgrid electrification, e.g. isolated so called minigrids. There will also be densification projects, adding more customers to already electrified rural areas. Electrification is just a means to an end. It will enable e.g. households to light up for children to study better, for charging of phones, watching TV etc. It will also enable smallscale businesses to develop, rural schools to light up, medical clinics to store medicine and provide safer birth deliveries. Generelly, electrification is one of the key enablers for development. The development objective of Tanzania's Rural Energy Agency (REA) and its Rural Energy Fund (REF) is socio-economic development and poverty alleviation in rural Tanzania through the provision of increased access to modern energy services. The overall objective of the Swedish support to REA and the REF is to contribute to reliable and sustainable energy access for poor people with low climate impact, as well as increased procurement transparency and regulatory improvements that strengthens private sector investments in renewable energy. Sweden Rural Energy Agency Swedish International Development Cooperation Agency Rural Energy Agency 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -48233400 0 115000000 0 85000000 -48233400 -85000000 -115000000 -57000000 57000000 0 -75000000 0 75000000 -48233400 Rural Energy Agency -48233400 Rural Energy Agency 48233400 Rural Energy Agency -48233400 Rural Energy Agency SE-0-SE-6-51170000-5117000003 Sweden Reference is made to the request from the Ministry of Finance, Tanzania, in December 2014 requesting Sweden for a financial contribution of 600 000 000 SEK from Sweden and £ 30 000 000 from the United Kingdom to the government agency Rural Energy Agency (REA) for the 2015-2019 period with the purpose of scaling up modern rural energy access. The development objective of the intervention is poverty alleviation in rural mainland Tanzania through the providing of access to modern energy services based on renewable resources. Lack of access to electricity has been shown and is widely accepted as one of the main constraints to growth.REA was established in 2007 under the Rural Energy Act to promote and facilitate access to modern energy services in rural areas of mainland Tanzania by providing grants, subsidies and capacity building to developers of rural energy projects. The ambition in Tanzania is to increase energy access in the rural areas from 21% in 2014 to 50% per cent by 2020. In this regard REF is key to reach those results.The overall objective of the proposed programme is to contribute to the Tanzanian Government’s aim to reach the UN initiative Sustainable Energy for All (SE4ALL) ambition of universal energy access by 2030. Support to energy use that will lead to increased economic activity will be stimluated, with specific focus on female business owners. The Programme will also have incentives for connecting the poorer household segments, where female headed households are constituting a large share.The Programme funds will be divided into two REF financing windows: The on-grid electrification window includes two predefined village electrification schemes as well as two Result Based Finance (RBF) pilots which will be tested for so called densification of connections. It also includes a sum that will be used for distribution extensions based on RBF but defined more specifically at a later stage through the annual planning process. Parts of the financing in this on-grid window will be used for technical assistance and community mobilization.The off-grid, private sector renewable energy window aims at attracting and leveraging private sector finance by applying various financial instruments with the threefold purpose of;• Increasing access to renewable energy services in rural areas not yet reached by the national grid;• Achieve a market expansion for rural renewable energy provision;• Reaching the poorest household segment (‘Bottom of the Pyramid’) in already electrified areasDue to the required in-depth knowledge of selecting and applying suitable financial instruments, REA will outsource the financial management of both the on-grid as well as the off-grid component to a Trust Agent. The Trust Agent is the commercial bank Cooperative Rural Development Bank, CRDB, and has been selected through a procurement process. The Programme will be closely coordinated and aligned with support from other development partners supporting rural renewable energy in Tanzania. These include support from World Bank, IFC and USAID, EU and Norway. Division of labour, joint technical assistance, joint programming and allocation of expertise, joint monitoring system, and financial instruments complementarities are main features of this coordination.The Programme will provide predictable funding in support of REA’s goals and priorities, as embedded in REA’s five year Strategic Plan 2012/13 – 2016/17 adopted by the Rural Energy Board, and will be highly relevant to Tanzania’s national development priorities in the Five Year Development Plan as well as the Second National Strategy for Growth and Reduction of Poverty (MKUKUTA II). Sveriges ambassad i Tanzania mottog i december 2014 en förfrågan från Tanzanias finansministerie för stöd om 600 000 000 SEK till Rural Energy Agency juli 2015 - juni 2020. Stödet avser landsbygdselektrifiering med ökad andel förnybara energislag. Målet med insatsen är fattigdomsbekämpning på landsbygden genom tillhandahållande av tillförlitlig elektricitet. Avsaknad av tillgång till elektricitet är allmänt ansett som ett av de största hindren för utveckling. Den statliga myndigheten Rural Energy Agency (REA) inrättades 2007 i syfte att facilitera tillgången till moderna energitjänster på landsbydgen i Tanzania genom tillhandahållande av gåvomedel, subventioner och stöd till utvecklare av rurala energiprojekt. Tanzania har som mål att öka tillgången till elektricitet på landsbygden från 21% (2014) till 50% (2020). REA är en viktig aktör för att uppnå detta mål. Till sitt förfogande har REA en fond, Rural Energy Fund (REF) för att finansiera energiprojekt på landsbygden. Projekten initieras och genomförs av såväl det statliga elbolaget TANESCO som privata aktörer. Med anledning av sin förfrågan om finansiering från Sida och brittiska biståndsmyndigheten DFID har REA tagit fram ett programdokument ”Sida and DfID Financial Support to the Rural Energy Fund (REF), Tanzania” daterat 8 juni 2015 som grundar sig på REAs fyraåriga strategiska plan. I programdokumentet beskrivs REAs och REFs verksamhet och planer för landsbygdselektrifiering. Det efterfrågade stödet avser 600 000 000 SEK från Sverige till REAs fond för landsbygdselektrifiering Rural Energy Fund (REF) samt £ 30 000 000 från DfID. Sida och DFID har överenskommit att Sida ska administrera stödet från DFID, vilket innebär att Sverige kommer ingå avtal med Tanzania om hela beloppet för REF inklusive de brittiska medlen. Av Sveriges bidrag avses 500 000 000 SEK avsättas för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät. Kvarvarande 100 000 000 SEK tillsammans med DFIDs £ 30 000 000 avses avsättas för projekt i områden där det idag inte finns något kraftnät. Det senare ska ske genom privatsektorledda investeringar i förnybar energi, framför allt s.k. Green Mini Grids, GMG. Kriterier för finansiering från REF är angivna i programdokumentet. Formerna för finansering av projekt beror på vem som är genomförare. Vissa av projekten kommer genomföras av TANESCO medan andra genomförs av privata aktörer. Vad gäller finansieringen av TANESCOs projekt kommer två fördefinierade projekt finansieras genom vanlig bidragsfinansiering. Övriga projekt som TANESCO genomför, som ännu inte är exakt geografiskt definierade, kommer tillämpa principen att TANESCO får betalt i efterskott med en viss summa per anslutning. Vad gäller projekten som genomförs av privata aktörer kommer REA gå ut med s.k. call for proposals där de bjuder in företag att inkomma med förslag på genomförande av elektrifieringsprojekt. Projekten värderas bl.a. enligt teknisk standard och företagens kapacitet att genomföra projekten. De förslag som möter uppsatta kriterier kommer därefter ingå kontrakt med REA där företagen åtar sig att ansluta ett visst antal hushåll medan REA åtar sig att utbetala till företagen en viss summa pengar per anslutning. Dessa pengar betalas ut efter det att anslutningarna verifierats av oberoende part. Projektförslagen kommer inte ha något prismässigt konkurrenselement. Snarare kommer kontrakt tecknas allteftersom förslag kommer in (”först till kvarn”). Det ska noteras att omkring 80% av finansieringen av REFs verksamhet beräknas komma från Tanzanias statsbudget genom bl.a. en särskild skatt i eltariffen. Resterande 20% utgörs av externa finansiärer. Det övergripande effektmålet med insatsen är att bidra till Tanzanias mål att uppnå ambitionen i FN-initiativet Sustainable Energy for All (SE4ALL) om universell tillgång till elektricitet senast år 2030. Föreslagna resultat genom insatsen är att uppnå: • Tillgång till elektricitet för minst 1 675 000 personer (335 000 hushåll) • Genom tillämpning av olika finansieringsinstrument öka antalet privatsektorinvesteringar i förnybar energi i områden där det idag inte finns kraftnät Insatsen bidrar till att moderna energitjänster ersätter de traditonella på landsbygden. Detta bidrar till hållbarhet främst genom att minska energianvändningens påverkan på människors hälsa och på miljön inklusive det globala klimatet. Ökad tillgång på moderna energitjänster stimulerar även den ekonomiska utvecklingen, höjer levnadsstandarden samt ökar den sociala tryggheten på landsbygden. Hälsoproblemen i hemmen minskar till följd av minskad förbränning av fotogen inomhus, vilket förbättrar främst kvinnors och barns hälsa. I viss mån kan insatsen även bidra till minskat behov av avskogning. För att ytterligare förstärka den finansiella hållbarheten för privata investerare samt för att medverka till ekonomisk utveckling på landsbygden avser insatsen även bidra till en produktiv, tillväxtskapande användning av tillhandahållen energi med fokus på kvinnors företagande. Insatsen ger särskilda incitament för tillhandahållande av elektricitet till de fattigaste hushållen. Detta kan bidra till ökad jämställdhet då hushåll med kvinnor som huvudansvariga är jämförelsevis vanligare i de fattigaste hushållen. Stödet från Sverige och DfID avses indelas i två huvudsakliga områden: - Utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät (on-grid) - Privatsektorledda projekt bortom existerande kraftnät (off-grid) Det förstnämnda består dels av två byelektrifieringsprogram som redan är färdigplanerade och redo att påbörjas och dels av två pilotprojekt. I dessa pilotprojekt avses en resultatbaserad finansering tillämpas för förtätning av anslutningar till kraftnätet för att nå fattigare hushåll som ännu inte är nätanslutna. I denna första del av insatsen ingår även medel för utbyggnad av existerande kraftnät genom resultatbaserad finansering. Denna senare del har ännu inte detaljplanerats utan kommer vara del av kommande årlig planeringsprocess. Del av medlen avsatta för utbyggnad och förtätning av existerande kraftnät avser användas för tekniskt stöd och för dialog och planering tillsammans med berörda samhällen. Delen som avser elektrifiering bortom existerande kraftnät ska i huvudsak attrahera och befrämja privatsektorinvesteringar genom att tillhandahålla olika finansiella instrument som ska: • Öka tillgången till förnybar energi i rurala områden som ännu inte är nätanslutna • Utöka marknaden för tillhandahållande av förnybar energi i rurala områden • Uppnå anslutning av de fattigaste hushållen i områden som redan har lokala kraftnät REA har idag inte den finansiella expertisen som behövs för utforma och hantera de finansiella instrumenten som avses användas för tilltänkta privatsektorinvesteringar i rurala områden. REA har därför upphandlat en s.k. Trust Agent som ska tillhandahålla den finansiella expertisen åt REA. Trust Agent är den kommersiella banken Cooperative Rural Development Bank, CRDB. I syfte att möjliggöra investeringar i förnybar energi i rurala områden kommer medlen inom denna del av insatsen användas för: - Resultatbaserad finansiering för privatsektorinvesteringar (nivån på incitamenten beror på investeringskostnaden och den tekniska omfattningen) - Tekniskt stöd för att stärka kapaciteten hos REA, Trust Agent och affärsutvecklare - Projektutvecklingsstöd till lovande affärsförslag inom förnybar energi i rurala områden - Tillhandahållande av affärsmässig expertis för att sluta affärsuppgörelser - Dialog och planering tillsammans med berörda samhällen för spridning av teknik för förnybar energi Trust Agent kommer ombesörja utbetalningarna till företagen för genomförande av landsbygdselektrifieringsprojekt efter det att REA har gett klartecken om sådan utbetalning. Utbetalningarna kommer årligen revideras och rapporteras till Sida. Sida kommer även ha kontroll över revisionsprocessen då Sida ska godkänna revisorns uppdragsbeskrivning. Utbetalningarna till TANESCO kommer årligen revideras av rutinerna för revision av TANESCOs finanser. Flera andra givare genomför också insatser i Tanzania för förnybar energi i rurala områden, t.ex. Världsbanken, USAID, IFC, EU och Norge. Den nu aktuella insatsen med finansiering från Sverige och DFID kommer koordineras med dessa och Sverige avser utöka samarbetet för ökad koordinering, gemensam planering, samordning av tekniskt stöd, gemensam övervakning och utvärdering samt ökad komplementaritet. En viktig del av detta är Sidas ledarskap av den informella givargruppen kring rural energiförsörjning. Den föreslagna insatsen med delvis öronmärkta medel till fonden innebär att REA kan ge en tydlig signal till den privata sektorn avseende vilka resurser som finns för finansiering av REAs mål och prioriteringar. Målen och prioriteringarna är beslutade och finns redovisade i REAs femåriga strategiska plan 2012/2013 – 2016/2017. Denna plan är en viktig beståndsdel i Tanzanias nationella femåriga utvecklingsplan samt även Tanzanias andra strategi för fattigdomsbekämpning (MKUKUTA II). Resultatbaserad finansering (RBF) kommer tillämpas av REA inom deras kontrakt med privata investerare för projekt för elektrifiering. Sidas utbetalning kommer inte tillämpa RBF-principer utan kommer baseras på godkända års-planer och budgetar. Dessa utbetalningar kommer förvisso endast göras i mån av behov. Orsaken till att Sida inte tillämpar resultatbaserad finansiering vid utbetalningarna är den höga risken för att medel transfereras alltför långsamt inom det tanzaniska systemet. Om Sida endast betalade ut efter att anslutningar verifierats så finns risk att en investerare inte får betalt förrän långt senare (inom andra Sida-finansierade energiprogram i Tanzania har fördröjningar på upp till ett år förekommit) vilket skulle vara förödande för investerares vilja att delta i programmet. Sida kommer trots detta undersöka möjligheterna att övergå till resultatbaserade utbetalningar under programmets implementering. Avtalet Sida kommer underteckna med tanzaniska finansministeriet utgörs av Sidas mallavtal för dessa samarbeten. Överenskommelsen Sida kommer underteckna med DFID följer den s.k. Nordic Plus-mallen för delegerat samarbete som har förhandlats fram mellan Sida och ett antal likasinnade givare, däribland DFID. The objective with this rural elecrification programme is to electrify large areas of rural Tanzania that have to date not been electrified. This will be achieved both with grid extension projects and with offgrid electrification, e.g. isolated so called minigrids. There will also be densification projects, adding more customers to already electrified rural areas. Electrification is just a means to an end. It will enable e.g. households to light up for children to study better, for charging of phones, watching TV etc. It will also enable smallscale businesses to develop, rural schools to light up, medical clinics to store medicine and provide safer birth deliveries. Generelly, electrification is one of the key enablers for development. The development objective of Tanzania's Rural Energy Agency (REA) and its Rural Energy Fund (REF) is socio-economic development and poverty alleviation in rural Tanzania through the provision of increased access to modern energy services. The overall objective of the Swedish support to REA and the REF is to contribute to reliable and sustainable energy access for poor people with low climate impact, as well as increased procurement transparency and regulatory improvements that strengthens private sector investments in renewable energy. Sweden Rural Energy Agency Swedish International Development Cooperation Agency Rural Energy Agency 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 109119431 0 0 0 0 109119431 0 0 40000000 149119431 Rural Energy Agency 40000000 Rural Energy Agency 110000000 Rural Energy Agency -880568.8599999994 Rural Energy Agency Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Increased access to renewable energy and improved energy efficiency. Ökad tillgång till förnybar energi och förbättrad energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51170025 Sweden MCT is a non statutory national media body that exists to enhance media profession, code of ethics, influences policies, legislations and practices in Tanzania. Sweden, Norway, Denmark and Switzerand supported MCT's 2007-2011 Programme Strategy. Whereas, only Sweden Switzerland and Norway will support the 2012-2015. MCT är en frivillig självregulerande nationell instans för att öka kvaliteten I medierapportering, stärka yrkesetik samt påverka lagstiftning och praxis för fria medier i Tanzania. Sverige, Norge, Danmark och Switzerand stödde MCT 2007-2011 Program strategi. Sverige, Schweiz och Norge kommer att stödja 2012-2015. Media Council of Tanzania (MCT) has two overall objectives: 1) to promote freedom of expression and media and 2) t achieve quality in media by promoting quality standards, accountability, social responsibility and skills development. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Media and free flow of information Administrative costs (non-sector allocable) Government & Civil Society-general Administrative Costs of Donors A few milestones in achievements of impact should be highlighted:- The influence MCT has posed in setting the accepted national journalism curriculums standard have been an great achievement of more formative type. - MCT contributed effectively to get press freedom into the proposed draft Constitution. The proosed draft Constitution is however, in its totality, assessed as less progressive as it for example maintains some of the powers to the excessive powers to the executive. - Number of members have more than doubled over the period with an increase from 94 to 204. - Compliance rates of cases for arbitration and mediation referred to MCT remained high (90%) but the number of complaints remained low throughout the implementation period. - Monitoring of media ethics has been overshadowed by other tasks and the press freedom violation registry was not found to be very effective as it missed out on a potential bigger number of violations that are not reported. Improvements has since been done to the register to better capture violations. The declining trend (rom 2013) has clearly made a steep turn to the worse from 2016. - Despite constant lobbying and networking over the years about having the repressive News Paper Act from 1976 replaced with a more conducive legislation, the legislation eventually passed (Media Service Act 2016) entails enlarged control of content as well as journalists and media houses. Political will overruled the many years of lobbying activities. On Zanzibar the rates the lobbying has been more fruitful and a MCT proposal are at present constituting the media law review on the islands. The separation of Media legislation nd Access to information was also a gain from the advocacy work undertaken by MCT and others under the umbrella of CORI (Coalition to the Right to Information) chaired of MCT. The improvements of the Access to Information Act, 2016 (compared to the first reading of the Bill) can be contributed to CORI.- MCT at earlier stages nurtured the formation of TEF and UTPC which are now independent organisations working for press freedom within editors and active journalists in the field. These actors are increasingly important as the media environment worsen. The addition of Tanzania Media Foundation, working on grant making for investigative journalism, has complemented the landscape of media actors. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170025-5117002501 Sweden MCT is a non statutory national media body that exists to enhance media profession, code of ethics, influences policies, legislations and practices in Tanzania. Sweden, Norway, Denmark and Switzerand supported MCT's 2007-2011 Programme Strategy. Whereas, only Sweden Switzerland and Norway will support the 2012-2015. MCT är en frivillig självregulerande nationell instans för att öka kvaliteten I medierapportering, stärka yrkesetik samt påverka lagstiftning och praxis för fria medier i Tanzania. Sverige, Norge, Danmark och Switzerand stödde MCT 2007-2011 Program strategi. Sverige, Schweiz och Norge kommer att stödja 2012-2015. Media Council of Tanzania (MCT) has two overall objectives: 1) to promote freedom of expression and media and 2) t achieve quality in media by promoting quality standards, accountability, social responsibility and skills development. Sweden Media Council of Tanzania Swedish International Development Cooperation Agency Media Council of Tanzania Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5725555 5199000 2760000 0 2336246 3300000 2336000 1300000 0 0 0 5725555 5199000 0 2000000 -2500000 2760000 2500000 0 19320801 Media Council of Tanzania 5725554.5299999993 Media Council of Tanzania 5199000 Media Council of Tanzania 2760000 Media Council of Tanzania -163754.18 Media Council of Tanzania 2500000 Media Council of Tanzania 3300000 Media Council of Tanzania SE-0-SE-6-51170025-5117002502 Sweden MCT is a non statutory national media body that exists to enhance media profession, code of ethics, influences policies, legislations and practices in Tanzania. Sweden, Norway, Denmark and Switzerand supported MCT's 2007-2011 Programme Strategy. Whereas, only Sweden Switzerland and Norway will support the 2012-2015. MCT är en frivillig självregulerande nationell instans för att öka kvaliteten I medierapportering, stärka yrkesetik samt påverka lagstiftning och praxis för fria medier i Tanzania. Sverige, Norge, Danmark och Switzerand stödde MCT 2007-2011 Program strategi. Sverige, Schweiz och Norge kommer att stödja 2012-2015. Media Council of Tanzania (MCT) has two overall objectives: 1) to promote freedom of expression and media and 2) t achieve quality in media by promoting quality standards, accountability, social responsibility and skills development. Sweden Media Council of Tanzania Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 205290 0 0 205290 0 205290 Sida administrative activity implemented by procured partner 159640 Sida administrative activity implemented by procured partner 45650 Sida administrative activity implemented by procured partner SE-0-SE-6-51170025-5117002503 Sweden MCT is a non statutory national media body that exists to enhance media profession, code of ethics, influences policies, legislations and practices in Tanzania. Sweden, Norway, Denmark and Switzerand supported MCT's 2007-2011 Programme Strategy. Whereas, only Sweden Switzerland and Norway will support the 2012-2015. MCT är en frivillig självregulerande nationell instans för att öka kvaliteten I medierapportering, stärka yrkesetik samt påverka lagstiftning och praxis för fria medier i Tanzania. Sverige, Norge, Danmark och Switzerand stödde MCT 2007-2011 Program strategi. Sverige, Schweiz och Norge kommer att stödja 2012-2015. Media Council of Tanzania (MCT) has two overall objectives: 1) to promote freedom of expression and media and 2) t achieve quality in media by promoting quality standards, accountability, social responsibility and skills development. Sweden Media Council of Tanzania Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 728293 100000 1000000 0 728293 Sida administrative activity implemented by procured partner 768650.99 Sida administrative activity implemented by procured partner 76335.13 Sida administrative activity implemented by procured partner -116692.63 Sida administrative activity implemented by procured partner SE-0-SE-6-51170036 Sweden AECF-Agribusiness Window for Tanzania is a challenge fund that aims to co-finance and stimulate, innovative and catalytic private agri-business investments in Tanzania. It is implemented by AGRA (Alliance for Green Revloution in Africa). Tilläggsbeslutet gäller ett tillskott till AECF för att finansiera en tredje runda av Tanzania Agri-business Window (TZAW) där företag kan söka stöd för affärsmodeller inom jordbrukssektorn som gynnar människor som lever i fattigdom. Ett antal vinnande företag väljs ut bland annat baserat på hur väl och hur många fattiga människor kan dra nytta av företagets affärsmodell, som producenter, konsumenter, leverantörer mm. Tidigare stöd har gått till runda två av TZAW och Renewable Energy and Climate Change Adaptation Technologies (REACT-TZ). Det är ännu för tidigt att rapportera resultat från dessa två utlysningar, men rapportering från första rundan (ej finansierad av Sida-stöd) visar resultat i linje med uppsatta målsättningar och visar att modellen fungerar väl. Det bedöms finnas ett ansenligt antal lovande företag inom jordbrukssektorn i Tanzania som skulle kunna kvalificera för AECF-stöd. Utifrån goda förutsättningar och baserat på erfarenheter av redan pågående verksamhet genom AECF i Tanzania bedöms ett stöd till en tredje runda av TZAW vara relevant. Den tredje rundan kommer att innebära en väsentlig ökning av det förväntade antalet människor som ska öka sina inkomster som en följd av projekten. The Africa Enterprise Challenge Fund (AECF) is a multi-donor funded financing facility aimed at stimulating private sector driven innovations to improve market systems for enterprises in agribusinesses, renewable energy, and finance. It makes the markets work profitably better for the poor in the rural areas in Africa and stimulate further investments by private sector entrepreneurs. The Fund awards grants and non-recourse loans to projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information, with the aim of improving households incomes and reducing rural poverty. Based on the poverty dimensions, to achieve the goal, AECF provides catalytic financial RESOURCES as matching grants for companies, selected through a competitive process. This promotes private sector innovations and investments in projects that create OPPORTUNITIES to the poor as employees, contract farmers, out-growers and/ or suppliers. Sida through the Embassy in Dar es Salaam bilateral strategy and the UK Department for International Development (DFID), now FCDO, has been co-funding the Agribusiness windows for rounds Two and Three (TZAW R2 & R3). The total funding about amount for Round Two (R2) has been USD 4.55 million with proportion of 76% from DFID and 24% from Sida and USD 9.15 million for Round Three (R3), with 50% from each funder. The programme had 25 projects (8 for R2 and 17 R3) representing a mix of agribusiness enterprises in Tanzania. The support agreement to TZAW R2 & R3 ended in 2020. The agreement however was shared with REACT window which was no-cost extended. The original design of TZAW/REACT challenge funds included the repaid grants, a non-recourse loans to innovative projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information. However, the decision on how to use the repaid grants funds collected from the challenge fund private sector companies was not clearly decided. AECF therefore has been reaching out to donors bilaterally with proposals to reinvest the collected funds. As of December 2022, AECF reported to have collected about USD 1.7 million from Tanzania bilateral strategy window (TZAW) and in 2023 AECF reported USD 1.2 million from unspent funds from REACT min-grid challenge funds. The dialogue was done regarding the use of the funds and it was deliberated that there is potential of more development impact from having another round of challenge fund agribusiness projects and hence a no-cost extension was proposed since the repaid grant is not new funding. The decision also involved to reallocate the unspent funds from REACT to TZAW The Seed for Impact Program (SIP), is therefore a specific window created through extension of existing AECF-TZAW window with funding from Sida, aims to transform Tanzanian's seed sector by enabling smallholder farmers to access certified, climate-resilient seed varieties. With a total investment of USD 2.9 million comprising an initial USD 1.7 million and a top-up of USD 1.2 million the program focuses on scaling the production and distribution of improved bean, sorghum, and sesame seeds. The initiative prioritizes inclusivity and sustainability by blending grant funding with private co-investment and technical assistance, particularly targeting underserved regions such as Mbeya, Songwe, Kilimanjaro, Katavi, Manyara, Dodoma, and Ruvuma. The objective is to invest in measurable and demonstrable impact at the local scale, to build a lasting impact for the expansion of the approach to other regions in future. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Agricultural development Agriculture The first year of implementing the new Seed for Impact Programme challenge funds mainly involved the process of running the challenge funds competition, due-diligence and commissioning of the projects. The first round processes are reported to be complete. During the first year AECF undertook scoping study on the status of climate resilient crop varieties and access to germplasm by the private seed enterprises in Tanzania. The research was conducted to gain an understanding of the status of climate-resilient crop varieties in Tanzania and recommend specific crop varieties to be promoted, along with strategies for scaling up adoption. It focused on specific questions related to the national catalogue of crop varieties, engagement with stakeholders in crop improvement, organizations involved in improving climate-resilient crop varieties, the role of research organizations in creating awareness of improved and climate-resilient crop varieties, and the status of plant breeders' rights in Tanzania. The second activity was running the challenge fund competition, due diligence and commissioning of projects. The process involved a call for competition publicized on the AECF website and other media outlets as well as workshops, and proposal submissions through the official submittable platform and proposal review by a competent team of experts. Ten proposal were received. After successfully passing the proposal stage, companies underwent comprehensive business planning and due diligence phases. Three companies Agrinature, Namburi and Kinemo, were approved for funding and contracting was finalized in March 2024. Regarding the challenge funds financing outcome, the report shows that the approved grant funding to Agrinature Company Limited to the tune of US$ 499,680 with matching funds of US$ 203,532, for a project valued at US$ 703,248. For Kinemo Agro Seeds and Chemicals Traders Co. Ltd to the approved funding is around US$ 178,187.10 with matching funds of US$ 67,194.90, for the project valued at US$ 245,382. Upon contracting the above approved companies for funding, an initial US$ 158, 196.00 were disbursed to enable them to start the project activities. Moreover reports shows the disbursement schedule and the goal is to ensure 90% of the investment funds goes out by end of the year 2024 and the developmemt results are expected to be reported in the 2025 reporting. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170036-5117003601 Sweden AECF-Agribusiness Window for Tanzania is a challenge fund that aims to co-finance and stimulate, innovative and catalytic private agri-business investments in Tanzania. It is implemented by AGRA (Alliance for Green Revloution in Africa). Tilläggsbeslutet gäller ett tillskott till AECF för att finansiera en tredje runda av Tanzania Agri-business Window (TZAW) där företag kan söka stöd för affärsmodeller inom jordbrukssektorn som gynnar människor som lever i fattigdom. Ett antal vinnande företag väljs ut bland annat baserat på hur väl och hur många fattiga människor kan dra nytta av företagets affärsmodell, som producenter, konsumenter, leverantörer mm. Tidigare stöd har gått till runda två av TZAW och Renewable Energy and Climate Change Adaptation Technologies (REACT-TZ). Det är ännu för tidigt att rapportera resultat från dessa två utlysningar, men rapportering från första rundan (ej finansierad av Sida-stöd) visar resultat i linje med uppsatta målsättningar och visar att modellen fungerar väl. Det bedöms finnas ett ansenligt antal lovande företag inom jordbrukssektorn i Tanzania som skulle kunna kvalificera för AECF-stöd. Utifrån goda förutsättningar och baserat på erfarenheter av redan pågående verksamhet genom AECF i Tanzania bedöms ett stöd till en tredje runda av TZAW vara relevant. Den tredje rundan kommer att innebära en väsentlig ökning av det förväntade antalet människor som ska öka sina inkomster som en följd av projekten. The Africa Enterprise Challenge Fund (AECF) is a multi-donor funded financing facility aimed at stimulating private sector driven innovations to improve market systems for enterprises in agribusinesses, renewable energy, and finance. It makes the markets work profitably better for the poor in the rural areas in Africa and stimulate further investments by private sector entrepreneurs. The Fund awards grants and non-recourse loans to projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information, with the aim of improving households incomes and reducing rural poverty. Based on the poverty dimensions, to achieve the goal, AECF provides catalytic financial RESOURCES as matching grants for companies, selected through a competitive process. This promotes private sector innovations and investments in projects that create OPPORTUNITIES to the poor as employees, contract farmers, out-growers and/ or suppliers. Sida through the Embassy in Dar es Salaam bilateral strategy and the UK Department for International Development (DFID), now FCDO, has been co-funding the Agribusiness windows for rounds Two and Three (TZAW R2 & R3). The total funding about amount for Round Two (R2) has been USD 4.55 million with proportion of 76% from DFID and 24% from Sida and USD 9.15 million for Round Three (R3), with 50% from each funder. The programme had 25 projects (8 for R2 and 17 R3) representing a mix of agribusiness enterprises in Tanzania. The support agreement to TZAW R2 & R3 ended in 2020. The agreement however was shared with REACT window which was no-cost extended. The original design of TZAW/REACT challenge funds included the repaid grants, a non-recourse loans to innovative projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information. However, the decision on how to use the repaid grants funds collected from the challenge fund private sector companies was not clearly decided. AECF therefore has been reaching out to donors bilaterally with proposals to reinvest the collected funds. As of December 2022, AECF reported to have collected about USD 1.7 million from Tanzania bilateral strategy window (TZAW) and in 2023 AECF reported USD 1.2 million from unspent funds from REACT min-grid challenge funds. The dialogue was done regarding the use of the funds and it was deliberated that there is potential of more development impact from having another round of challenge fund agribusiness projects and hence a no-cost extension was proposed since the repaid grant is not new funding. The decision also involved to reallocate the unspent funds from REACT to TZAW The Seed for Impact Program (SIP), is therefore a specific window created through extension of existing AECF-TZAW window with funding from Sida, aims to transform Tanzanian's seed sector by enabling smallholder farmers to access certified, climate-resilient seed varieties. With a total investment of USD 2.9 million comprising an initial USD 1.7 million and a top-up of USD 1.2 million the program focuses on scaling the production and distribution of improved bean, sorghum, and sesame seeds. The initiative prioritizes inclusivity and sustainability by blending grant funding with private co-investment and technical assistance, particularly targeting underserved regions such as Mbeya, Songwe, Kilimanjaro, Katavi, Manyara, Dodoma, and Ruvuma. The objective is to invest in measurable and demonstrable impact at the local scale, to build a lasting impact for the expansion of the approach to other regions in future. Sweden The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund Swedish International Development Cooperation Agency The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 1.a - Ensure significant mobilization of resources from a variety of sources, including through enhanced development cooperation, in order to provide adequate and predictable means for developing countries, in particular least developed countries, to implement programmes and policies to end poverty in all its dimensions. 1.a - Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 27500000 0 0 0 17500000 0 0 -17500000 10000000 27500000 0 0 0 17500000 17500000 55000000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 10000000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 10000000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 17500000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 17500000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund SE-0-SE-6-51170036-5117003602 Sweden AECF-Agribusiness Window for Tanzania is a challenge fund that aims to co-finance and stimulate, innovative and catalytic private agri-business investments in Tanzania. It is implemented by AGRA (Alliance for Green Revloution in Africa). Tilläggsbeslutet gäller ett tillskott till AECF för att finansiera en tredje runda av Tanzania Agri-business Window (TZAW) där företag kan söka stöd för affärsmodeller inom jordbrukssektorn som gynnar människor som lever i fattigdom. Ett antal vinnande företag väljs ut bland annat baserat på hur väl och hur många fattiga människor kan dra nytta av företagets affärsmodell, som producenter, konsumenter, leverantörer mm. Tidigare stöd har gått till runda två av TZAW och Renewable Energy and Climate Change Adaptation Technologies (REACT-TZ). Det är ännu för tidigt att rapportera resultat från dessa två utlysningar, men rapportering från första rundan (ej finansierad av Sida-stöd) visar resultat i linje med uppsatta målsättningar och visar att modellen fungerar väl. Det bedöms finnas ett ansenligt antal lovande företag inom jordbrukssektorn i Tanzania som skulle kunna kvalificera för AECF-stöd. Utifrån goda förutsättningar och baserat på erfarenheter av redan pågående verksamhet genom AECF i Tanzania bedöms ett stöd till en tredje runda av TZAW vara relevant. Den tredje rundan kommer att innebära en väsentlig ökning av det förväntade antalet människor som ska öka sina inkomster som en följd av projekten. The Africa Enterprise Challenge Fund (AECF) is a multi-donor funded financing facility aimed at stimulating private sector driven innovations to improve market systems for enterprises in agribusinesses, renewable energy, and finance. It makes the markets work profitably better for the poor in the rural areas in Africa and stimulate further investments by private sector entrepreneurs. The Fund awards grants and non-recourse loans to projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information, with the aim of improving households incomes and reducing rural poverty. Based on the poverty dimensions, to achieve the goal, AECF provides catalytic financial RESOURCES as matching grants for companies, selected through a competitive process. This promotes private sector innovations and investments in projects that create OPPORTUNITIES to the poor as employees, contract farmers, out-growers and/ or suppliers. Sida through the Embassy in Dar es Salaam bilateral strategy and the UK Department for International Development (DFID), now FCDO, has been co-funding the Agribusiness windows for rounds Two and Three (TZAW R2 & R3). The total funding about amount for Round Two (R2) has been USD 4.55 million with proportion of 76% from DFID and 24% from Sida and USD 9.15 million for Round Three (R3), with 50% from each funder. The programme had 25 projects (8 for R2 and 17 R3) representing a mix of agribusiness enterprises in Tanzania. The support agreement to TZAW R2 & R3 ended in 2020. The agreement however was shared with REACT window which was no-cost extended. The original design of TZAW/REACT challenge funds included the repaid grants, a non-recourse loans to innovative projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information. However, the decision on how to use the repaid grants funds collected from the challenge fund private sector companies was not clearly decided. AECF therefore has been reaching out to donors bilaterally with proposals to reinvest the collected funds. As of December 2022, AECF reported to have collected about USD 1.7 million from Tanzania bilateral strategy window (TZAW) and in 2023 AECF reported USD 1.2 million from unspent funds from REACT min-grid challenge funds. The dialogue was done regarding the use of the funds and it was deliberated that there is potential of more development impact from having another round of challenge fund agribusiness projects and hence a no-cost extension was proposed since the repaid grant is not new funding. The decision also involved to reallocate the unspent funds from REACT to TZAW The Seed for Impact Program (SIP), is therefore a specific window created through extension of existing AECF-TZAW window with funding from Sida, aims to transform Tanzanian's seed sector by enabling smallholder farmers to access certified, climate-resilient seed varieties. With a total investment of USD 2.9 million comprising an initial USD 1.7 million and a top-up of USD 1.2 million the program focuses on scaling the production and distribution of improved bean, sorghum, and sesame seeds. The initiative prioritizes inclusivity and sustainability by blending grant funding with private co-investment and technical assistance, particularly targeting underserved regions such as Mbeya, Songwe, Kilimanjaro, Katavi, Manyara, Dodoma, and Ruvuma. The objective is to invest in measurable and demonstrable impact at the local scale, to build a lasting impact for the expansion of the approach to other regions in future. Sweden The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 12500000 12500000 0 12500000 International NGO 12500000 International NGO SE-0-SE-6-51170036-5117003603 Sweden AECF-Agribusiness Window for Tanzania is a challenge fund that aims to co-finance and stimulate, innovative and catalytic private agri-business investments in Tanzania. It is implemented by AGRA (Alliance for Green Revloution in Africa). Tilläggsbeslutet gäller ett tillskott till AECF för att finansiera en tredje runda av Tanzania Agri-business Window (TZAW) där företag kan söka stöd för affärsmodeller inom jordbrukssektorn som gynnar människor som lever i fattigdom. Ett antal vinnande företag väljs ut bland annat baserat på hur väl och hur många fattiga människor kan dra nytta av företagets affärsmodell, som producenter, konsumenter, leverantörer mm. Tidigare stöd har gått till runda två av TZAW och Renewable Energy and Climate Change Adaptation Technologies (REACT-TZ). Det är ännu för tidigt att rapportera resultat från dessa två utlysningar, men rapportering från första rundan (ej finansierad av Sida-stöd) visar resultat i linje med uppsatta målsättningar och visar att modellen fungerar väl. Det bedöms finnas ett ansenligt antal lovande företag inom jordbrukssektorn i Tanzania som skulle kunna kvalificera för AECF-stöd. Utifrån goda förutsättningar och baserat på erfarenheter av redan pågående verksamhet genom AECF i Tanzania bedöms ett stöd till en tredje runda av TZAW vara relevant. Den tredje rundan kommer att innebära en väsentlig ökning av det förväntade antalet människor som ska öka sina inkomster som en följd av projekten. The Africa Enterprise Challenge Fund (AECF) is a multi-donor funded financing facility aimed at stimulating private sector driven innovations to improve market systems for enterprises in agribusinesses, renewable energy, and finance. It makes the markets work profitably better for the poor in the rural areas in Africa and stimulate further investments by private sector entrepreneurs. The Fund awards grants and non-recourse loans to projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information, with the aim of improving households incomes and reducing rural poverty. Based on the poverty dimensions, to achieve the goal, AECF provides catalytic financial RESOURCES as matching grants for companies, selected through a competitive process. This promotes private sector innovations and investments in projects that create OPPORTUNITIES to the poor as employees, contract farmers, out-growers and/ or suppliers. Sida through the Embassy in Dar es Salaam bilateral strategy and the UK Department for International Development (DFID), now FCDO, has been co-funding the Agribusiness windows for rounds Two and Three (TZAW R2 & R3). The total funding about amount for Round Two (R2) has been USD 4.55 million with proportion of 76% from DFID and 24% from Sida and USD 9.15 million for Round Three (R3), with 50% from each funder. The programme had 25 projects (8 for R2 and 17 R3) representing a mix of agribusiness enterprises in Tanzania. The support agreement to TZAW R2 & R3 ended in 2020. The agreement however was shared with REACT window which was no-cost extended. The original design of TZAW/REACT challenge funds included the repaid grants, a non-recourse loans to innovative projects focused on agriculture, renewable energy and adaptation to climate change, and access to financial services and information. However, the decision on how to use the repaid grants funds collected from the challenge fund private sector companies was not clearly decided. AECF therefore has been reaching out to donors bilaterally with proposals to reinvest the collected funds. As of December 2022, AECF reported to have collected about USD 1.7 million from Tanzania bilateral strategy window (TZAW) and in 2023 AECF reported USD 1.2 million from unspent funds from REACT min-grid challenge funds. The dialogue was done regarding the use of the funds and it was deliberated that there is potential of more development impact from having another round of challenge fund agribusiness projects and hence a no-cost extension was proposed since the repaid grant is not new funding. The decision also involved to reallocate the unspent funds from REACT to TZAW The Seed for Impact Program (SIP), is therefore a specific window created through extension of existing AECF-TZAW window with funding from Sida, aims to transform Tanzanian's seed sector by enabling smallholder farmers to access certified, climate-resilient seed varieties. With a total investment of USD 2.9 million comprising an initial USD 1.7 million and a top-up of USD 1.2 million the program focuses on scaling the production and distribution of improved bean, sorghum, and sesame seeds. The initiative prioritizes inclusivity and sustainability by blending grant funding with private co-investment and technical assistance, particularly targeting underserved regions such as Mbeya, Songwe, Kilimanjaro, Katavi, Manyara, Dodoma, and Ruvuma. The objective is to invest in measurable and demonstrable impact at the local scale, to build a lasting impact for the expansion of the approach to other regions in future. Sweden The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund Swedish International Development Cooperation Agency The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1100000 -1100000 -1100000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund -1100000 The AECF/Africa Enterprise Challenge Fund Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Improved opportunities for productive employment and decent work, and increased agricultural productivity and sustainability. Förbättrade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga villkor och ökad produktivitet och hållbarhet i lantbruket Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Sustainable use of natural resources and marine and terrestrial ecosystems, including conservation and rehabilitation of biodiversity and ecosystem services, and increased resilience to climate change. Hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem till havs och på land, inklusive rehabilitering och bevarande av biologisk mångfald och dess ekosystem, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51170053 Sweden Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general General question: Results related to the intended outcome 2016Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: The outcomes of Femina Hip’s work, as listed in its results framework, are: Final Outcome: A movement of youth and mentors self-organizes and promotes the Femina Family Agenda Intermediate Outcome: Youth and mentors adopt the promoted behaviours of the Femina Family regarding sexual reproductive health and rights, economic empowerment and citizen engagement. Initial Outcome 1: Youth and mentors have knowledge and awareness about sexual and reproductive health and rights, economic empowerment, and citizen engagement. Initial Outcome 2: Youth and mentors employ both personal and interpersonal life skills. Initial Outcome 3: Youth and mentors have positive attitudes towards the Femina Family behaviours. Initial Outcome 4: Youth and mentors have the perception of their own agency to adopt the Femina Family behaviours. Initial Outcome 5: Youth and mentors perceive that they are supported by people important to them in adopting the Femina Family behaviours. In 2016, Femina Hip continued to communicate and connect with youth through its multimedia platform as well as through face-to-face activities and active learning in outreach interventions through its Edutainment Media and Outreach Products, namely; Fema Magazine, Fema Radio Show, Website and Social Media, Fema Clubs, Field Trips, Festivals, Sema na Fema SMS platform and Volunteer Programs. The Fema magazine was distributed quarterly to both secondary schools and active learning partners across Tanzania and includes sections on all three of Femina Hip’s strategic areas: Sexual and Reproductive Health and Rights, Economic Empowerment and Citizen Engagement. In 2016 a total of 88 female and 88 male youth were engaged in ‘youth reporting’ and the production of different magazine sections. During the same year, five major outreach trips were made to different regions of the country, in addition to five festivals. Also, over 40,000 SMS were sent and recieved through Femina's SMS platform. The annual report is indicative of Femina Hip's continued drive to reach to vulnarable youth thorugh innivative means in a fast developing landscape. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170053-5117005301 Sweden Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Sweden Femina HIP Swedish International Development Cooperation Agency Femina HIP 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4500600 7000000 7000000 7000000 9000000 4500600 -7000000 7000000 6000000 7000000 7000000 7000000 3000000 34500600 Femina HIP 4500600 Femina HIP 7000000 Femina HIP 7000000 Femina HIP 7000000 Femina HIP 0 Femina HIP 3000000 Femina HIP 6000000 Femina HIP SE-0-SE-6-51170053-5117005302 Sweden Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Sweden Femina HIP Swedish International Development Cooperation Agency Deloitte Tanzania 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 318223 0 431045 199080 0 -1000000 254314 0 318223 0 199080 1000000 176731 0 948348 Deloitte Tanzania 318222.78 Deloitte Tanzania 254314.02 Deloitte Tanzania 176730.82 Deloitte Tanzania 199080 Deloitte Tanzania SE-0-SE-6-51170053-5117005303 Sweden Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Femina targets young people ages 13 - 30 through its media platform. It envisions a gender equal society in which youth are confident and competent change makers who actively participate in the development and wellbeing of Tanzania. Its mission is its expertise in strategic communication and expensive partnership network to reach YP across Tanzania with critical knowledge and platform for conversation. Sweden Femina HIP Swedish International Development Cooperation Agency Femina HIP 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 550920 0 550920 550920 Femina HIP 550920 Femina HIP Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-51170100 Sweden Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member based organization, whose primary role is to develop and promote the horticultural industry in Tanzania. TAHA focuses on promoting inclusive growth and competitiveness of horticultural value chains to contribute to individual and enterprise incomes, and to national GDP. TAHA’s 2017–2021 strategy prioritises eight key result areas in business enabling environment: market access and value addition: technical support for the industry: investment promotion & industry information access: access to productive resources and finance: institutional capacity and commercialisation of services: membership management and expansion of outreach: and integration and mainstreaming of gender, nutrition, and environment. Tanzania Horticultural Association (TAHA) är en medlemsorganisation i den privata sektorn vars huvudsakliga roll är att utveckla och främja den hortikulturella industrin i Tanzania. TAHA fokuserar på att främja en hållbar och inkluderande tillväxt samt att öka konkurrenskraften i hortikulturella värdekedjor. Detta för att bidra till ökade inkomster för individer och företag vilket sedan avspeglas i ökad nationell tillväxt. TAHAs strategi för 2017-2021 innehåller åtta prioriterade resultatområden för att bidra till en affärsutvecklande miljö: marknadstillgång & ökad förädling, tekniskt stöd till industrin, investeringsfrämjande & ökad tillgång till information, tillgång till produktiva tillgångar & finansiering, institutionell kapacitet & kommersialisering av tjänstesektorn, medlemsstyrning & expansion, integration & mainstreaming av gender-, närings- och miljöfrågor. The Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member-based organization that advocates for the growth and competitiveness of the horticultural industry in Tanzania. TAHA signed a five-year (1st January 2017 - 31st December 2021) Grant Agreement with the Swedish International Development Agency (Sida) to implement a project named Support to TAHA Strategy (STS). In this cooperation, Sida provide a support of 43M SEK to TAHAs five years (2017-2021) Strategy which seeks to transform the sector into a more vibrant to become more inclusive and long-term economic benefits for poverty reduction and employment creation for the people of Tanzania. The contribution supports the implementation of ground activities in increasing knowledge in efficient and sustainable horticultural farming methods. The contribution also supports value chain coordination and other activities including market systems development for inputs, output and support services (collection centers, transport and handling logistics, insurance, packaging, and quality control etc.). TAHA also supported for their work in the nationwide business environment (Policy analysis with lobbying and advocacy) and important thematic issues (nutrition, and gender). The approach includes strategic partnerships and engagement, technology transfer and capacity building and promoting commercialization of the sectors value chains. The STS results therefore contribute to the overall Swedish bilateral strategy objectives (of inclusive economic development) by enhancing knowledge of in productivity, access to functioning markets, financial inclusion based on the four Key result areas: •Key result 1: Advocate for better business environment for the horticulture Industry. •Key result 2: Increase access to markets for Tanzanian horticultural products. •Key result 3: Improve productivity and competitiveness of the horticulture industry. •Key result 4: Enhance TAHAs effectiveness, efficiency, and sustainability. In operationalizing the support to TAHA Strategy, the organization closely integrates the Gender especially Youth & Women Engagement, and Environmental Sustainability (Climate Smart horticulture). This is expected to further increase sustainability and inclusiveness and contribute addressing the various dimensions of poverty at institutional and individual levels: enhanced capacity to seize opportunities in horticultural sub-sector to generate income (resources) and enhance their power and voice to advocate for policies and conditions that will enhance the performance of horticultural value chain. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Agricultural development Agriculture The specific performance on specific key performance areas is summarized below: Improved policy and regulatory environment in the horticulture industry: TAHA has been on forefront holding policy engagements with agricultural non-state actors, chairing the Agricultural Council of Tanzania to identify, lobby and advocate for the removal of restrictive laws, regulations and taxes (disaggregated by national and Local Government Authority levels). In 2019, four issues were identified and presented to the government, which was very responsive by addressing them in the FY 2019/2010 national budget. The issues were: 1. Lack of efficient logistics systems and infrastructure as well as the impeding bureaucratic red tape by customs and other authorities for horticultural produce and other perishables has been major setback for Tanzania in accessing regional and International markets 2. Agriculture crop insurance was subjected to Value Added Tax charges hence make it more expensive and less affordable to farmers. 3. Excise and Custom duties on horticultural packaging materials and Customs duty on imported agricultural implements and technologies used in horticulture. 4. High fees charged by Occupational Safety and Public Health Authority (OSHA) Increased access to markets for horticultural products: TAHA Market Information System (MIS) and direct linkages by marketing officers contributes in linking enterprises/individuals to local, regional and international markets or buyers. In 2019, 5,388 farming enterprises were linked to these markets. (the target was 1,600). TAHA also works with large-scale regional and international companies sourcing horticultural products from Tanzania. During the reporting period (2019), linkages with three companies were successful (the target was four). The income secured as a results of sales of horticultural products from regional and international markets is reported to be USD 3.7 million from the target of USD 3.35 million. Increased capacity for provision of logistics and market support infrastructure services: The most notable achievement is the public-private partnerships established between TAHA, the Government of Tanzania & stakeholders to address trade facilitation and cold storage infrastructure needs at Songwe Airport, Dar es Salaam Airport and Dar es Salaam Port. As a result, the number of farming enterprises [including individual farmers] accessing the logistics, storage and other market infrastructure services increased by more than 100 above the set target of 3,000 in 2019. However, there is still a lot of work to be done in capacity building and awareness creation to staff in public sector responsible for transportation (road, airports and seaports) on the perishability of horticultural products, and the their contribution to the either potential success or failures on horticultural exports in the country. Increased horticultural productivity and competitiveness: Productivity is anchored on maximizing yields in small area of land, using minimal costs, minimizing post-harvest losses as well as quality and marketing competitiveness to fetch the highest possible prices. TAHA is reporting the increase in annual productivity per acre for commonly produced value chains reaching 25% for onion and 44% for tomato from the 2019 target of 20%. The annual yields lost during the reporting period are reported to be decreases by 50 Percentage from the target of 45%. But this is also attributable to other Sida funded initiatives: challenge funds and guarantees which helped the enterprising in agro-processing e.g. Darsh Industries in Iringa, a tomato processor under AECF-TZAW who off-takes the smallholders tomatoes yield from TAHA established collection centers. TAHA also has a mandate to promote the international quality and quality standards and certification. As such, during 2019, the percentage annual horticultural exports that meet regional and international standards reached 44% from the target of 25%. Environmental sustainability, gender and youth inclusion, and nutrition: The organization has also established and is promoting the horticulture environmental code of conduct: The documents for promotion of Environmental Monitoring and Management Programme (EMMP) & Pesticide Evaluation Report and Safer Use Action Plan (PERSUAP). At grassroot (producer) level Protocols to guide farmers compliance to environmental standards are being developed: A production manual with detailed information on compliance to environmental standards produced and distributed to Agronomists and focal farmers. Agrochemicals (pesticides) and the environment: Partnerships are established with authorities and input suppliers to facilitate access and registration of quality and health and environmentally safe inputs. Tanzania Pesticides Research Institute, Tanzania Agricultural Research Institute, Tanzania Bureau of Standards, Tanzania Revenue Authority, National Environment Management Commission , Pangani water basin, Rijk Zwaan, Seminis (Monsanto), Balton, Kibo seeds, Syngenta, Crop bioscience, East west seeds, Yara and Daymo. Youth and Women Empowerment: TAHAs own survey (statistics covering 2016 to 2019) indicates that the percentage of youth and women employed in the horticulture industry has increased. For example, despite the challenges in terms of access to, decision-making and control over resources by women and youth, during the reporting period 47% of the beneficiaries who received technical extension/ trainings were youth. Through MoUs with providers of technologies and support services such as Private Agricultural Sector Support (PASS), for credit guarantee and suppliers on greenhouses and irrigation technologies, TAHA is able to provide her members with sufficient bundle of services which attracts youth and women. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170100-5117010001 Sweden Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member based organization, whose primary role is to develop and promote the horticultural industry in Tanzania. TAHA focuses on promoting inclusive growth and competitiveness of horticultural value chains to contribute to individual and enterprise incomes, and to national GDP. TAHA’s 2017–2021 strategy prioritises eight key result areas in business enabling environment: market access and value addition: technical support for the industry: investment promotion & industry information access: access to productive resources and finance: institutional capacity and commercialisation of services: membership management and expansion of outreach: and integration and mainstreaming of gender, nutrition, and environment. Tanzania Horticultural Association (TAHA) är en medlemsorganisation i den privata sektorn vars huvudsakliga roll är att utveckla och främja den hortikulturella industrin i Tanzania. TAHA fokuserar på att främja en hållbar och inkluderande tillväxt samt att öka konkurrenskraften i hortikulturella värdekedjor. Detta för att bidra till ökade inkomster för individer och företag vilket sedan avspeglas i ökad nationell tillväxt. TAHAs strategi för 2017-2021 innehåller åtta prioriterade resultatområden för att bidra till en affärsutvecklande miljö: marknadstillgång & ökad förädling, tekniskt stöd till industrin, investeringsfrämjande & ökad tillgång till information, tillgång till produktiva tillgångar & finansiering, institutionell kapacitet & kommersialisering av tjänstesektorn, medlemsstyrning & expansion, integration & mainstreaming av gender-, närings- och miljöfrågor. The Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member-based organization that advocates for the growth and competitiveness of the horticultural industry in Tanzania. TAHA signed a five-year (1st January 2017 - 31st December 2021) Grant Agreement with the Swedish International Development Agency (Sida) to implement a project named Support to TAHA Strategy (STS). In this cooperation, Sida provide a support of 43M SEK to TAHAs five years (2017-2021) Strategy which seeks to transform the sector into a more vibrant to become more inclusive and long-term economic benefits for poverty reduction and employment creation for the people of Tanzania. The contribution supports the implementation of ground activities in increasing knowledge in efficient and sustainable horticultural farming methods. The contribution also supports value chain coordination and other activities including market systems development for inputs, output and support services (collection centers, transport and handling logistics, insurance, packaging, and quality control etc.). TAHA also supported for their work in the nationwide business environment (Policy analysis with lobbying and advocacy) and important thematic issues (nutrition, and gender). The approach includes strategic partnerships and engagement, technology transfer and capacity building and promoting commercialization of the sectors value chains. The STS results therefore contribute to the overall Swedish bilateral strategy objectives (of inclusive economic development) by enhancing knowledge of in productivity, access to functioning markets, financial inclusion based on the four Key result areas: •Key result 1: Advocate for better business environment for the horticulture Industry. •Key result 2: Increase access to markets for Tanzanian horticultural products. •Key result 3: Improve productivity and competitiveness of the horticulture industry. •Key result 4: Enhance TAHAs effectiveness, efficiency, and sustainability. In operationalizing the support to TAHA Strategy, the organization closely integrates the Gender especially Youth & Women Engagement, and Environmental Sustainability (Climate Smart horticulture). This is expected to further increase sustainability and inclusiveness and contribute addressing the various dimensions of poverty at institutional and individual levels: enhanced capacity to seize opportunities in horticultural sub-sector to generate income (resources) and enhance their power and voice to advocate for policies and conditions that will enhance the performance of horticultural value chain. Sweden TAHA/Tanzania Horticultural Association Swedish International Development Cooperation Agency TAHA/Tanzania Horticultural Association 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 2.b - Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 2.b - Correct and prevent trade restrictions and distortions in world agricultural markets, including through the parallel elimination of all forms of agricultural export subsidies and all export measures with equivalent effect, in accordance with the mandate of the Doha Development Round. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9500000 136000 6500000 8000000 4000000 0 136000 8000000 3500000 0 8000000 1500000 0 0 -8000000 3000000 0 -8000000 0 8000000 4000000 0 0 0 0 0 4000000 4000000 0 -8000000 0 8000000 0 28136000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 9500000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 136000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 3500000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 3000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association SE-0-SE-6-51170100-5117010004 Sweden Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member based organization, whose primary role is to develop and promote the horticultural industry in Tanzania. TAHA focuses on promoting inclusive growth and competitiveness of horticultural value chains to contribute to individual and enterprise incomes, and to national GDP. TAHA’s 2017–2021 strategy prioritises eight key result areas in business enabling environment: market access and value addition: technical support for the industry: investment promotion & industry information access: access to productive resources and finance: institutional capacity and commercialisation of services: membership management and expansion of outreach: and integration and mainstreaming of gender, nutrition, and environment. Tanzania Horticultural Association (TAHA) är en medlemsorganisation i den privata sektorn vars huvudsakliga roll är att utveckla och främja den hortikulturella industrin i Tanzania. TAHA fokuserar på att främja en hållbar och inkluderande tillväxt samt att öka konkurrenskraften i hortikulturella värdekedjor. Detta för att bidra till ökade inkomster för individer och företag vilket sedan avspeglas i ökad nationell tillväxt. TAHAs strategi för 2017-2021 innehåller åtta prioriterade resultatområden för att bidra till en affärsutvecklande miljö: marknadstillgång & ökad förädling, tekniskt stöd till industrin, investeringsfrämjande & ökad tillgång till information, tillgång till produktiva tillgångar & finansiering, institutionell kapacitet & kommersialisering av tjänstesektorn, medlemsstyrning & expansion, integration & mainstreaming av gender-, närings- och miljöfrågor. The Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member-based organization that advocates for the growth and competitiveness of the horticultural industry in Tanzania. TAHA signed a five-year (1st January 2017 - 31st December 2021) Grant Agreement with the Swedish International Development Agency (Sida) to implement a project named Support to TAHA Strategy (STS). In this cooperation, Sida provide a support of 43M SEK to TAHAs five years (2017-2021) Strategy which seeks to transform the sector into a more vibrant to become more inclusive and long-term economic benefits for poverty reduction and employment creation for the people of Tanzania. The contribution supports the implementation of ground activities in increasing knowledge in efficient and sustainable horticultural farming methods. The contribution also supports value chain coordination and other activities including market systems development for inputs, output and support services (collection centers, transport and handling logistics, insurance, packaging, and quality control etc.). TAHA also supported for their work in the nationwide business environment (Policy analysis with lobbying and advocacy) and important thematic issues (nutrition, and gender). The approach includes strategic partnerships and engagement, technology transfer and capacity building and promoting commercialization of the sectors value chains. The STS results therefore contribute to the overall Swedish bilateral strategy objectives (of inclusive economic development) by enhancing knowledge of in productivity, access to functioning markets, financial inclusion based on the four Key result areas: •Key result 1: Advocate for better business environment for the horticulture Industry. •Key result 2: Increase access to markets for Tanzanian horticultural products. •Key result 3: Improve productivity and competitiveness of the horticulture industry. •Key result 4: Enhance TAHAs effectiveness, efficiency, and sustainability. In operationalizing the support to TAHA Strategy, the organization closely integrates the Gender especially Youth & Women Engagement, and Environmental Sustainability (Climate Smart horticulture). This is expected to further increase sustainability and inclusiveness and contribute addressing the various dimensions of poverty at institutional and individual levels: enhanced capacity to seize opportunities in horticultural sub-sector to generate income (resources) and enhance their power and voice to advocate for policies and conditions that will enhance the performance of horticultural value chain. Sweden TAHA/Tanzania Horticultural Association Swedish International Development Cooperation Agency TAHA/Tanzania Horticultural Association 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 864000 864000 864000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 864000 TAHA/Tanzania Horticultural Association SE-0-SE-6-51170100-5117010005 Sweden Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member based organization, whose primary role is to develop and promote the horticultural industry in Tanzania. TAHA focuses on promoting inclusive growth and competitiveness of horticultural value chains to contribute to individual and enterprise incomes, and to national GDP. TAHA’s 2017–2021 strategy prioritises eight key result areas in business enabling environment: market access and value addition: technical support for the industry: investment promotion & industry information access: access to productive resources and finance: institutional capacity and commercialisation of services: membership management and expansion of outreach: and integration and mainstreaming of gender, nutrition, and environment. Tanzania Horticultural Association (TAHA) är en medlemsorganisation i den privata sektorn vars huvudsakliga roll är att utveckla och främja den hortikulturella industrin i Tanzania. TAHA fokuserar på att främja en hållbar och inkluderande tillväxt samt att öka konkurrenskraften i hortikulturella värdekedjor. Detta för att bidra till ökade inkomster för individer och företag vilket sedan avspeglas i ökad nationell tillväxt. TAHAs strategi för 2017-2021 innehåller åtta prioriterade resultatområden för att bidra till en affärsutvecklande miljö: marknadstillgång & ökad förädling, tekniskt stöd till industrin, investeringsfrämjande & ökad tillgång till information, tillgång till produktiva tillgångar & finansiering, institutionell kapacitet & kommersialisering av tjänstesektorn, medlemsstyrning & expansion, integration & mainstreaming av gender-, närings- och miljöfrågor. The Tanzania Horticultural Association (TAHA) is an apex private sector member-based organization that advocates for the growth and competitiveness of the horticultural industry in Tanzania. TAHA signed a five-year (1st January 2017 - 31st December 2021) Grant Agreement with the Swedish International Development Agency (Sida) to implement a project named Support to TAHA Strategy (STS). In this cooperation, Sida provide a support of 43M SEK to TAHAs five years (2017-2021) Strategy which seeks to transform the sector into a more vibrant to become more inclusive and long-term economic benefits for poverty reduction and employment creation for the people of Tanzania. The contribution supports the implementation of ground activities in increasing knowledge in efficient and sustainable horticultural farming methods. The contribution also supports value chain coordination and other activities including market systems development for inputs, output and support services (collection centers, transport and handling logistics, insurance, packaging, and quality control etc.). TAHA also supported for their work in the nationwide business environment (Policy analysis with lobbying and advocacy) and important thematic issues (nutrition, and gender). The approach includes strategic partnerships and engagement, technology transfer and capacity building and promoting commercialization of the sectors value chains. The STS results therefore contribute to the overall Swedish bilateral strategy objectives (of inclusive economic development) by enhancing knowledge of in productivity, access to functioning markets, financial inclusion based on the four Key result areas: •Key result 1: Advocate for better business environment for the horticulture Industry. •Key result 2: Increase access to markets for Tanzanian horticultural products. •Key result 3: Improve productivity and competitiveness of the horticulture industry. •Key result 4: Enhance TAHAs effectiveness, efficiency, and sustainability. In operationalizing the support to TAHA Strategy, the organization closely integrates the Gender especially Youth & Women Engagement, and Environmental Sustainability (Climate Smart horticulture). This is expected to further increase sustainability and inclusiveness and contribute addressing the various dimensions of poverty at institutional and individual levels: enhanced capacity to seize opportunities in horticultural sub-sector to generate income (resources) and enhance their power and voice to advocate for policies and conditions that will enhance the performance of horticultural value chain. Sweden TAHA/Tanzania Horticultural Association Swedish International Development Cooperation Agency TAHA/Tanzania Horticultural Association 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 2.b - Correct and prevent trade restrictions and distortions in world agricultural markets, including through the parallel elimination of all forms of agricultural export subsidies and all export measures with equivalent effect, in accordance with the mandate of the Doha Development Round. 2.b - Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 8000000 -565323 4000000 4000000 0 0 -565323 4000000 0 11434677 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association 4000000 TAHA/Tanzania Horticultural Association -565323.0600000001 TAHA/Tanzania Horticultural Association Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Inclusive and gender-equal education and quality lifelong learning, focusing particularly on girls and young mothers. Inkluderande och jämställd utbildning och livslångt lärande av god kvalitet, med särskilt fokus på flickor och unga mödrar Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved opportunities for productive employment and decent work, and increased agricultural productivity and sustainability. Förbättrade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga villkor och ökad produktivitet och hållbarhet i lantbruket Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Sustainable use of natural resources and marine and terrestrial ecosystems, including conservation and rehabilitation of biodiversity and ecosystem services, and increased resilience to climate change. Hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem till havs och på land, inklusive rehabilitering och bevarande av biologisk mångfald och dess ekosystem, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51170116 Sweden HRNS together with private actors within International Coffee Partners are strenghtening the capacity of coffee farmers organisation in order to improve yields and livelihoods for all farmers. Insatsens övergripande mål är att öka inkomster för 25 000 kaffeodlande hushåll på ett hållbart sätt. Detta är en andra fas av programmet, och syftet är att cementera och försäkra hållbarhet i de resultat som åstadkommits. Strategin är att genom att angripa begränsningar och hinder, förbättra marknaden inom kaffejordbruket och skapa fungerande marknader med ökad produktivitet och kvalité. I denna andra fas av programmet finns en större emfas än tidigare på kvinnor och unga, en inkluderande approach som skall leda till hållbarhet och säkra framtiden för kaffe. Programmet är en PPDP (Private Public Development Partnership), och den privata aktören är ICP(international Coffee Partners), en organisation som samlar 7 kaffeproducerande företag. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet och nätverk. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung. Insatsen angriper värdekedjan inom kaffe i Tanzania på flera olika sätt, kapacitetsuppbyggande inom allt från entreprenörskap till produktivitet, agronomi och organisationsutveckling. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field Schools som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Insatsen stämmer väl med målen i Resultatstrategin för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Tanzania 2013 – 2019. Resultatområde ett i resultatstrategin för samarbetet med Tanzania betonar specifikt dessa frågor, särskilt det förväntade resultatet: ”Utvecklade marknader i jordbruksproduktionen med ambitionen att fler fattiga människor, framför allt kvinnor, har fått arbete och ökade inkomster.” Insatsen är också väl i linje med Tanzanias nationella prioriteringar både vad gäller jordbruk i stork men även kaffet specifikt. The project aims at improving the livelihoods of 25,000 coffee farming households in Tanzania through the established multi-tier member-driven and professional farmer organizations. It is a Public Private Development Partnership initiative, building on the experiences of the previous Sida supported - International Coffee Partners (ICP) project CFAT I (2013-2015), seeking to consolidate coffee producers' organization structures to create/strengthen their social capital and amplify their power and voices over production and market opportunities to achieve sustainable livelihoods. It puts the farmers households at the center of the development processes by enhancing their competitiveness and increase production and quality through sustainable use of natural and household resources. The project was implemented by Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) Tanzania between 2016 and 2020. The program follows a holistic approach with intervention logic that assumes that strong market-based coffee value chains coordination will contribute to production efficiency, which leads to increased yields and incomes, and address issues of food security and effects of climate change. It also contributes to youth and women economic empowerment and policy influencing. The intervention is relevant to Sida's results on poverty dimensions and aims among other things, at building capacity for poor peoples participation in market opportunities along the agricultural value chains. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Agricultural services Agriculture Overall, project reached objective with slight deviation from the plan. The projects activities and achievements are based on the programmatic approach reflecting the main components of the HRNS Theory of Change: - Farmer Organizations (Organizational Development), Family Business (Agronomy and Farming as Business), Climate Change and Mainstreaming Gender Equality and youth participation 1.Organizational development. The target of reaching 25,000 households with a bundled support services was met (reached 26,332). On Organizational Development, which exception to the apex structure, the projects plan to professionally organize producers in three tier structures was achieved. The plan was to have one country Apex organization which was formed and started operations in the north but not in the south, but later on, even in north the structure did not perform partly because of the government directives to favor the cooperative systems monopoly. However, the Apex organization, the structures are working: 91 Rural Primary Cooperative Societies (RPCS) and Agricultural Marketing Cooperative Societies (AMCOS) and 746 Producer Organizations (POs) are operational. The latter comprised of a total of 157,992 individual household members drawn from the total of 26,332 supported households. Why producer organizations? The established farmer organizations proved to be a perfect platform for smallholder families to bulk and market their coffee, access finance, farm inputs, extension services as well as to enjoy economies of scale. Based on the assessment conducted in 2020, the final year of the project implementation, 428 supported POs managed to reach the sustainable status while 73 supported RPCS and AMCOS also attained the sustainable status for second-tier farmer organizations. 2.Project results in terms of outcomes Adoption of Sustainable Farming practices. The reports show that by 2018, a total 16,000 (out of the targeted 18,750) households were trained on sustainable farming practices and out of the trained household about 11,000 have adopted practices on at least in one plot of their farms. The adopters reported an average yield of 3,4 tons/hector compared to average of 2.2 tons/ha before the introduction of conservation agriculture practices. Coffee Production and Productivity In terms of Increase in area under coffee, reports shows that the expansion of coffee faming in terms of total land area under coffee was mainly possible in the south (Mbeya and Songwe) where frontier land is relatively available than in the north. It is reported that the total area under coffee has increased from 19,727 hectors in 2016 to 21,017 hectors in 2020. Coffee productivity is the indicator for which the intervention could not reach the target because the data shows that average coffee productivity has declined from 683 kilograms per hector in 2016 to 336 kilos in 2020. Main reasons were mentioned is the effects climate change which resulted into unfavorable weather conditions i.e., prolonged droughts, excessive rains and frost. The yields per tree dropped because bad weather either caused abortion of coffee flowers, prevalence of pest and diseases etc. Apart from weather, old trees and/ no-resilient coffee varieties also contributed to low productivity and replanted trees was yet to reach the production level. Coffee Quality Quality enhancement was another key result of the intervention and can be tracked of indicators of cup taste and/curing out-turn. The cooperation partner has reported to use the curing loss as an indicator for which the improvement was noted in the form of declining curing losses from 23% in 2017 to 19% in 2019. This means how much of the parchment coffee (which the farmers are paid for) result into husk (waste) when the coffee is undergoes a secondary (dry) processing to exportable coffee beans. This trickles back to the income received by individual farmers. The cooperation partner reported price difference of between TZS 1,000/= to 1,500/= per kilo of parchment compared to poor quality coffee in terms of higher curing losses. Quality starts from good agronomic practices and the wet mill processing which includes proper sorting. Mechanized central pulping units enhances quality control, by it is reported that the non-availability of spare parts for rehabilitation of CPUs has remained a challenge. 3.The Poverty perspective. The intervention mainly aimed at reducing the RESOURCE and POWER & VOICE dimensions of poverty. On the RESOURCE poverty, the report shows the improvement of livelihood status of the targeted smallholder households as a result of the intervention. 82% of the supported households live above poverty line of USD 1.25 per based on the Poverty Probability Index (PPI the target was of 72%). The report also highlights other resource poverty indicators which was set: - The food security status of the supported beneficiaries continued to improve and by December 2020 the set target of 16% was met. In addition, a decreasing number of households reported to have faced a hungry season; only 4,213 out of the 26,332 supported households faced a hungry season in 2020. Similarly, the food security status of the supported households based on the Household Food Insecurity Access Scale (HFIS) decreased to 2.2 in 2019 compared to the set target of 2.5. This was contributed by the implementation of the conservation agriculture component in 2017/18 which led to an increase of maize and bean production of the project beneficiaries. Due to the outbreak of the COVID-19 pandemic, the average HFIS scale of the HRNS beneficiaries increased to 3.0 in 2020, which reflects the challenges the supported households faced due to the national and global restrictions. - The average coffee gross margin of the supported households was 414 US$ per hectare for coffee production in season 2019/20 equivalent to 64% of the targeted 650 US$. One reason for this was the massive rejuvenation of coffee fields through planting of improved coffee varieties which started in season 2017/18. As it takes up to three years for the new coffee varieties to reach full production stage, increased productivity is only foreseen in season 2020/21. In addition, the productivity of the coffee trees was affected by lower world market prices for coffee, urbanization especially in northern Tanzania, competition from other crops such as horticulture, and the impact of climate change, i.e. prolonged droughts which dried up coffee flowers, excessive rains which led to abortion of flowers, as well as frost especially in highland areas which led to an increased outbreak of coffee berry diseases. 4. Gender and Youth - Regarding POWER & VOICE dimension of poverty, the partner was an active participant in annual gender peer review workshops and coaching. The reports highlight positive developments in institutionalization of gender. For instance, the percentage of female members holding leadership positions at farmer group level increased from 23% in 2016 to 29% in 2020, because of the gender mainstreaming activities on operational level. Moreover, the reports show that at operational level, the percentage of women participating in coffee agronomic training reached 39% (the target was 25%) - The report shows highlights the outcome of the gender pilot project: coffee productivity and the coffee gross margin of the households that embraced gender practices increased compared to other smallholder families. This is also reflected in the decrease of poverty levels due a higher family engagement and joint decision making in the production and marketing of coffee and other crops. -Youth participation: The report shows that CFAT II collaborated with another HRNS project the Coffee Kids project to support 180 youth in northern Tanzania. The aim of this project component was to support youth to identify business opportunities in agriculture. During the project implementation, 146 out of 180 youth managed to develop and implement their business plans. The project is continuing even after Swedens contribution as come to an end, but now focusing especially on the deployment of digital technologies, climate change, gender equality and life skills. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51170116-5117011601 Sweden HRNS together with private actors within International Coffee Partners are strenghtening the capacity of coffee farmers organisation in order to improve yields and livelihoods for all farmers. Insatsens övergripande mål är att öka inkomster för 25 000 kaffeodlande hushåll på ett hållbart sätt. Detta är en andra fas av programmet, och syftet är att cementera och försäkra hållbarhet i de resultat som åstadkommits. Strategin är att genom att angripa begränsningar och hinder, förbättra marknaden inom kaffejordbruket och skapa fungerande marknader med ökad produktivitet och kvalité. I denna andra fas av programmet finns en större emfas än tidigare på kvinnor och unga, en inkluderande approach som skall leda till hållbarhet och säkra framtiden för kaffe. Programmet är en PPDP (Private Public Development Partnership), och den privata aktören är ICP(international Coffee Partners), en organisation som samlar 7 kaffeproducerande företag. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet och nätverk. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung. Insatsen angriper värdekedjan inom kaffe i Tanzania på flera olika sätt, kapacitetsuppbyggande inom allt från entreprenörskap till produktivitet, agronomi och organisationsutveckling. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field Schools som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Insatsen stämmer väl med målen i Resultatstrategin för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Tanzania 2013 – 2019. Resultatområde ett i resultatstrategin för samarbetet med Tanzania betonar specifikt dessa frågor, särskilt det förväntade resultatet: ”Utvecklade marknader i jordbruksproduktionen med ambitionen att fler fattiga människor, framför allt kvinnor, har fått arbete och ökade inkomster.” Insatsen är också väl i linje med Tanzanias nationella prioriteringar både vad gäller jordbruk i stork men även kaffet specifikt. The project aims at improving the livelihoods of 25,000 coffee farming households in Tanzania through the established multi-tier member-driven and professional farmer organizations. It is a Public Private Development Partnership initiative, building on the experiences of the previous Sida supported - International Coffee Partners (ICP) project CFAT I (2013-2015), seeking to consolidate coffee producers' organization structures to create/strengthen their social capital and amplify their power and voices over production and market opportunities to achieve sustainable livelihoods. It puts the farmers households at the center of the development processes by enhancing their competitiveness and increase production and quality through sustainable use of natural and household resources. The project was implemented by Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) Tanzania between 2016 and 2020. The program follows a holistic approach with intervention logic that assumes that strong market-based coffee value chains coordination will contribute to production efficiency, which leads to increased yields and incomes, and address issues of food security and effects of climate change. It also contributes to youth and women economic empowerment and policy influencing. The intervention is relevant to Sida's results on poverty dimensions and aims among other things, at building capacity for poor peoples participation in market opportunities along the agricultural value chains. Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 2.b - Correct and prevent trade restrictions and distortions in world agricultural markets, including through the parallel elimination of all forms of agricultural export subsidies and all export measures with equivalent effect, in accordance with the mandate of the Doha Development Round. 2.b - Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5196060 6002050 2671875 930015 0 3000000 0 6002050 4000000 0 0 2533685 -3000000 3000000 -328125 -1337625 0 -469985 1400000 14800000 Hanns R. Neumann Stiftung 2533685 Hanns R. Neumann Stiftung 2662375 Hanns R. Neumann Stiftung 6002050 Hanns R. Neumann Stiftung 2671875 Hanns R. Neumann Stiftung 930015 Hanns R. Neumann Stiftung SE-0-SE-6-51170116-5117011602 Sweden HRNS together with private actors within International Coffee Partners are strenghtening the capacity of coffee farmers organisation in order to improve yields and livelihoods for all farmers. Insatsens övergripande mål är att öka inkomster för 25 000 kaffeodlande hushåll på ett hållbart sätt. Detta är en andra fas av programmet, och syftet är att cementera och försäkra hållbarhet i de resultat som åstadkommits. Strategin är att genom att angripa begränsningar och hinder, förbättra marknaden inom kaffejordbruket och skapa fungerande marknader med ökad produktivitet och kvalité. I denna andra fas av programmet finns en större emfas än tidigare på kvinnor och unga, en inkluderande approach som skall leda till hållbarhet och säkra framtiden för kaffe. Programmet är en PPDP (Private Public Development Partnership), och den privata aktören är ICP(international Coffee Partners), en organisation som samlar 7 kaffeproducerande företag. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet och nätverk. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung. Insatsen angriper värdekedjan inom kaffe i Tanzania på flera olika sätt, kapacitetsuppbyggande inom allt från entreprenörskap till produktivitet, agronomi och organisationsutveckling. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field Schools som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Insatsen stämmer väl med målen i Resultatstrategin för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Tanzania 2013 – 2019. Resultatområde ett i resultatstrategin för samarbetet med Tanzania betonar specifikt dessa frågor, särskilt det förväntade resultatet: ”Utvecklade marknader i jordbruksproduktionen med ambitionen att fler fattiga människor, framför allt kvinnor, har fått arbete och ökade inkomster.” Insatsen är också väl i linje med Tanzanias nationella prioriteringar både vad gäller jordbruk i stork men även kaffet specifikt. The project aims at improving the livelihoods of 25,000 coffee farming households in Tanzania through the established multi-tier member-driven and professional farmer organizations. It is a Public Private Development Partnership initiative, building on the experiences of the previous Sida supported - International Coffee Partners (ICP) project CFAT I (2013-2015), seeking to consolidate coffee producers' organization structures to create/strengthen their social capital and amplify their power and voices over production and market opportunities to achieve sustainable livelihoods. It puts the farmers households at the center of the development processes by enhancing their competitiveness and increase production and quality through sustainable use of natural and household resources. The project was implemented by Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) Tanzania between 2016 and 2020. The program follows a holistic approach with intervention logic that assumes that strong market-based coffee value chains coordination will contribute to production efficiency, which leads to increased yields and incomes, and address issues of food security and effects of climate change. It also contributes to youth and women economic empowerment and policy influencing. The intervention is relevant to Sida's results on poverty dimensions and aims among other things, at building capacity for poor peoples participation in market opportunities along the agricultural value chains. Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 2.b - Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 2.b - Correct and prevent trade restrictions and distortions in world agricultural markets, including through the parallel elimination of all forms of agricultural export subsidies and all export measures with equivalent effect, in accordance with the mandate of the Doha Development Round. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1741860 1741860 1741860 Hanns R. Neumann Stiftung 1741860 Hanns R. Neumann Stiftung Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Improved opportunities for productive employment and decent work, and increased agricultural productivity and sustainability. Förbättrade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga villkor och ökad produktivitet och hållbarhet i lantbruket Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Sustainable use of natural resources and marine and terrestrial ecosystems, including conservation and rehabilitation of biodiversity and ecosystem services, and increased resilience to climate change. Hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem till havs och på land, inklusive rehabilitering och bevarande av biologisk mångfald och dess ekosystem, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51170116-5117011603 Sweden HRNS together with private actors within International Coffee Partners are strenghtening the capacity of coffee farmers organisation in order to improve yields and livelihoods for all farmers. Insatsens övergripande mål är att öka inkomster för 25 000 kaffeodlande hushåll på ett hållbart sätt. Detta är en andra fas av programmet, och syftet är att cementera och försäkra hållbarhet i de resultat som åstadkommits. Strategin är att genom att angripa begränsningar och hinder, förbättra marknaden inom kaffejordbruket och skapa fungerande marknader med ökad produktivitet och kvalité. I denna andra fas av programmet finns en större emfas än tidigare på kvinnor och unga, en inkluderande approach som skall leda till hållbarhet och säkra framtiden för kaffe. Programmet är en PPDP (Private Public Development Partnership), och den privata aktören är ICP(international Coffee Partners), en organisation som samlar 7 kaffeproducerande företag. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet och nätverk. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung. Insatsen angriper värdekedjan inom kaffe i Tanzania på flera olika sätt, kapacitetsuppbyggande inom allt från entreprenörskap till produktivitet, agronomi och organisationsutveckling. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field Schools som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Insatsen stämmer väl med målen i Resultatstrategin för Sveriges internationella utvecklingssamarbete med Tanzania 2013 – 2019. Resultatområde ett i resultatstrategin för samarbetet med Tanzania betonar specifikt dessa frågor, särskilt det förväntade resultatet: ”Utvecklade marknader i jordbruksproduktionen med ambitionen att fler fattiga människor, framför allt kvinnor, har fått arbete och ökade inkomster.” Insatsen är också väl i linje med Tanzanias nationella prioriteringar både vad gäller jordbruk i stork men även kaffet specifikt. The project aims at improving the livelihoods of 25,000 coffee farming households in Tanzania through the established multi-tier member-driven and professional farmer organizations. It is a Public Private Development Partnership initiative, building on the experiences of the previous Sida supported - International Coffee Partners (ICP) project CFAT I (2013-2015), seeking to consolidate coffee producers' organization structures to create/strengthen their social capital and amplify their power and voices over production and market opportunities to achieve sustainable livelihoods. It puts the farmers households at the center of the development processes by enhancing their competitiveness and increase production and quality through sustainable use of natural and household resources. The project was implemented by Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) Tanzania between 2016 and 2020. The program follows a holistic approach with intervention logic that assumes that strong market-based coffee value chains coordination will contribute to production efficiency, which leads to increased yields and incomes, and address issues of food security and effects of climate change. It also contributes to youth and women economic empowerment and policy influencing. The intervention is relevant to Sida's results on poverty dimensions and aims among other things, at building capacity for poor peoples participation in market opportunities along the agricultural value chains. Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 723111 93456 0 0 629655 723111 Hanns R. Neumann Stiftung 93456 Hanns R. Neumann Stiftung 629655.02 Hanns R. Neumann Stiftung Tanzania 2020-2024 Tanzania 2020-2024 Improved opportunities for productive employment and decent work, and increased agricultural productivity and sustainability. Förbättrade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga villkor och ökad produktivitet och hållbarhet i lantbruket Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Sustainable use of natural resources and marine and terrestrial ecosystems, including conservation and rehabilitation of biodiversity and ecosystem services, and increased resilience to climate change. Hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystem till havs och på land, inklusive rehabilitering och bevarande av biologisk mångfald och dess ekosystem, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51180129 Sweden International Alert is an NGO based in London with field office in Uganda that works to preventing armed conflict and strengthening human security in over 25 countries and territories and influencing decisions and policy orientation at regional and international level. International Alert sees as its mission to work together with people in conflict-affected or risk areas to influence developments towards peace, that on a regional and international levels to improve policies and policy compliance are important for creating peace, and to strengthen other actors in peace building. International Alert in Uganda has been developing innovative private sector approaches to peace building in Uganda with support from the Swedish Embassy since 2005. Alert began this “Business for Peace” (B4P) programme by developing guidelines for conflict-sensitive development sector interventions and researching whether and how the Ugandan business community could be mobilised for peace. The main objectives of this new phase of the B4P project is to; - Strengthen the level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions in creation of a peaceful business environment. - Improve knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace in Uganda. - Enhance the capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts - Promote and monitor use of gender and conflict-sensitive business practices, policies and regulations among business associations, government institutions and civil society To achieve the above objectives, International Alert will work with the private sector including business associations, civil society organisations and government institutions. The project will be implemented in 3 years (2016-2018) with a total budget of SEK 18 000 000. The Embassy assess this project to contribute to the achievement of the results strategy most specifically as one that addresses conflict issues directly. The Embassy therefore proposes that Sweden enters into agreement to support International Alert Uganda for a period of 3 years 2016-2018, with a total amount of 18 000 000 SEK International Alert är en London-baserad NGO med fältkontor i Uganda. De arbetar med att förhindra väpnade konflikter och att stärka mänsklig säkerhet i över 25 länder och territorier. International Alert arbetar med påverkansarbete på både regional och internationell nivå och har som syfte att arbeta tillsammans med människor i konfliktdrabbade riskområden för att påverka fredsbevarandet. För att skapa fred och stärka de aktörer som arbetar med fredsbevarande är det viktigt att på både regional och internationell nivå förbättra policyer och se till så att de efterföljs. International Alert fyller en viktig funktion i detta arbete. International Alert i Uganda har utvecklat innovativa insatser inom den privata sektorn för fredsbevarande i Uganda, med stöd från Sveriges Ambassad sedan 2005. Organisationen startade programmet "Business for Peace" (B4P) och utvecklade riktlinjer för konfliktkänsliga interventioner inom utvecklingssektorn och studerade huruvida det ugandiska näringslivet kunde mobiliseras för att skapa fred. De huvudsakliga målen för den nya fasen av B4P programmet är att: - Stärka nivån av samarbete mellan företag, civilsamhällsorganisationer och statliga institutioner för att skapa ett fredligare företagsklimat. - Stärkt förståelse och kunskapsökning för CSO:s om relationer mellan konfliktkänsligt näringsliv och fred i Uganda. - Stärkt kapacitet för näringslivet att identifiera, medla och förhindra affärsrelaterade konflikter. - Främja och kontrollera användandet av genderkänsliga och konfliktkänsligt näringsliv, policyer och regleringar för företag, statliga institutioner och civilsamhället. För att uppnå ovannämnda mål kommer International Alert att arbeta med den privata sektorn inklusive företag, civilsamhällsorganisationer samt statliga institutioner. Projektet kommer att pågå under 3 år (2016-2018) och den totala budgeten är 18 000 000 SEK. Ambassaden i Kampala bedömer att projektet bidrar till den av regeringen beslutade resultatstrategin för Uganda. Ambassaden föreslår att Sverige tecknar ett avtal för att stödja International Alert Uganda under 3 år (2016-2018) med en total budget på 18 000 000 SEK. 1. strengthened level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions to create a peaceful business environment 2. Gender and conflict-sensitive business practices promoted and used among business associations, government institutions and civil society3. Enhanced capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts 4. Strengthened capacity of government intuitions in development of conflict-sensitive business policies and regulations that are gender-sensitive 5. Strengthened capacity of government institutions in the creation of a peaceful business environment6. Improved knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Uganda Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Administrative costs (non-sector allocable) Conflict, Peace & Security Administrative Costs of Donors The programme was running from March 2016 to February 2017 when it was suspended due to suspected mismanagement of funds.  During the year of implementation International Alert still managed to carry out a number of activities and reach some results. According to the reporting, the project has strengthened relationships, discussions and enhanced capacity among boundary partners that has contributed to promotion of a peaceful business environment. This has been done through training, dialogues, awareness-raising events, conferences and other planning and consultative meetings to reach a common understanding on gender and conflict-sensitive business practices, and conflict prevention and mitigation. International Alert offered tailored trainings to specific key actors on conflict mediation and resolution, which has allowed them to manage conflicts at a local level and preventing them from escalating. For example, as a result of the training on conflict sensitive business practices and mediation skills, which has led to the use of mediation in the resolution of conflicts. International Alert gives a number of examples of successful mediation efforts in their final report.   International Alert also report on “significant improvement” in coordination and actions by business associations towards promoting a peaceful business environment. One specific area mentioned is on the topic of the impact of violent extremism on business and what role they can play in mitigating root causes of violent extremist acts. According to International Alert, this debate has been unique, since initiatives aimed at preventing or countering violent extremism are often very state-centric and considered an issue of national security. However, this excludes any analysis of the wider impact of violent extremism on societal dynamics, including the impact on business. One of the most common contributing factors cited as motivating some young people to join violent extremist groups is unemployment and lack of opportunity to contribute to their society. International Alert, through this project, has sought to expand the debate and discussion around this in major cities like Kampala, and engage the business community in this analysis. In terms of strengthening participation in policy processes, the project created spaces for key stakeholders, including the business community, to contribute to preventing and mitigating conflicts related to poor policy formulation and/or implementation. For example in 2016, research was conducted in Kampala, Jinja, Mbale, Lira, Arua and Kasese to map urban conflict1. The findings of this report identified specific drivers of conflict that businesses, market authorities and government ministries should take account of in their activities in order to contribute to a resolution of these tensions, for example the importance of inclusive recruitment practices, and adopting a consultative approach to urban planning and design (for example in market places). These messages were conveyed to decision makers at both the district and national levels through regional policy meetings which highlighted the importance of a participatory approach to designing and communicating policy. Such dialogues have also helped to bring together business and government to address emerging tensions between the government and the private sector in relation to the implementation of the policies. A multi-stakeholder dialogue meeting on “Uganda and South Sudan Business Community Trade Relations” was convened by KACITA and International Alert. The meeting, which involved 62 participants from business associations and individual business people and stakeholders from Uganda and South Sudan, including the South Sudan Embassy in Kampala, highlighted a number of key impacts that the conflict in South Sudan is having on regional trade, and the possible knock-on effects for social cohesion between trading communities. As a result of the workshop, a series of recommendations were drawn up on how to alleviate the negative effects of the conflict on the business community and keep interaction between businesses on both sides going. This dialogue highlighted the specific risks faced by certain groups of vulnerable women and children who have been caught up in the conflict in South Sudan, for example widowed or single mother traders whose businesses have been affected. In order to explore this further and develop specific policy recommendations to put to regional dialogue efforts, Alert in partnership with UNCCI and Northern Uganda Business Forum for Peace (NUBFP), organised a one-day conference with 63 women refugees from South Sudan, community leaders, technical policy experts and decision makers. The conference was unique in the sense that it gave women refugees the opportunity to discuss and amplify their voices on the multifaceted challenges they have faced.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51180129-5118012901 Sweden International Alert is an NGO based in London with field office in Uganda that works to preventing armed conflict and strengthening human security in over 25 countries and territories and influencing decisions and policy orientation at regional and international level. International Alert sees as its mission to work together with people in conflict-affected or risk areas to influence developments towards peace, that on a regional and international levels to improve policies and policy compliance are important for creating peace, and to strengthen other actors in peace building. International Alert in Uganda has been developing innovative private sector approaches to peace building in Uganda with support from the Swedish Embassy since 2005. Alert began this “Business for Peace” (B4P) programme by developing guidelines for conflict-sensitive development sector interventions and researching whether and how the Ugandan business community could be mobilised for peace. The main objectives of this new phase of the B4P project is to; - Strengthen the level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions in creation of a peaceful business environment. - Improve knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace in Uganda. - Enhance the capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts - Promote and monitor use of gender and conflict-sensitive business practices, policies and regulations among business associations, government institutions and civil society To achieve the above objectives, International Alert will work with the private sector including business associations, civil society organisations and government institutions. The project will be implemented in 3 years (2016-2018) with a total budget of SEK 18 000 000. The Embassy assess this project to contribute to the achievement of the results strategy most specifically as one that addresses conflict issues directly. The Embassy therefore proposes that Sweden enters into agreement to support International Alert Uganda for a period of 3 years 2016-2018, with a total amount of 18 000 000 SEK International Alert är en London-baserad NGO med fältkontor i Uganda. De arbetar med att förhindra väpnade konflikter och att stärka mänsklig säkerhet i över 25 länder och territorier. International Alert arbetar med påverkansarbete på både regional och internationell nivå och har som syfte att arbeta tillsammans med människor i konfliktdrabbade riskområden för att påverka fredsbevarandet. För att skapa fred och stärka de aktörer som arbetar med fredsbevarande är det viktigt att på både regional och internationell nivå förbättra policyer och se till så att de efterföljs. International Alert fyller en viktig funktion i detta arbete. International Alert i Uganda har utvecklat innovativa insatser inom den privata sektorn för fredsbevarande i Uganda, med stöd från Sveriges Ambassad sedan 2005. Organisationen startade programmet "Business for Peace" (B4P) och utvecklade riktlinjer för konfliktkänsliga interventioner inom utvecklingssektorn och studerade huruvida det ugandiska näringslivet kunde mobiliseras för att skapa fred. De huvudsakliga målen för den nya fasen av B4P programmet är att: - Stärka nivån av samarbete mellan företag, civilsamhällsorganisationer och statliga institutioner för att skapa ett fredligare företagsklimat. - Stärkt förståelse och kunskapsökning för CSO:s om relationer mellan konfliktkänsligt näringsliv och fred i Uganda. - Stärkt kapacitet för näringslivet att identifiera, medla och förhindra affärsrelaterade konflikter. - Främja och kontrollera användandet av genderkänsliga och konfliktkänsligt näringsliv, policyer och regleringar för företag, statliga institutioner och civilsamhället. För att uppnå ovannämnda mål kommer International Alert att arbeta med den privata sektorn inklusive företag, civilsamhällsorganisationer samt statliga institutioner. Projektet kommer att pågå under 3 år (2016-2018) och den totala budgeten är 18 000 000 SEK. Ambassaden i Kampala bedömer att projektet bidrar till den av regeringen beslutade resultatstrategin för Uganda. Ambassaden föreslår att Sverige tecknar ett avtal för att stödja International Alert Uganda under 3 år (2016-2018) med en total budget på 18 000 000 SEK. 1. strengthened level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions to create a peaceful business environment 2. Gender and conflict-sensitive business practices promoted and used among business associations, government institutions and civil society3. Enhanced capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts 4. Strengthened capacity of government intuitions in development of conflict-sensitive business policies and regulations that are gender-sensitive 5. Strengthened capacity of government institutions in the creation of a peaceful business environment6. Improved knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace Sweden International Alert Swedish International Development Cooperation Agency International Alert Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 6500000 235000 1848326 5700000 0 0 6500000 5800000 -5800321 235000 0 0 -3951674 8583326 International Alert 6500000 International Alert 235000 International Alert -100321 International Alert 2300000 International Alert -87335.8 International Alert -364338.42 International Alert SE-0-SE-6-51180129-5118012902 Sweden International Alert is an NGO based in London with field office in Uganda that works to preventing armed conflict and strengthening human security in over 25 countries and territories and influencing decisions and policy orientation at regional and international level. International Alert sees as its mission to work together with people in conflict-affected or risk areas to influence developments towards peace, that on a regional and international levels to improve policies and policy compliance are important for creating peace, and to strengthen other actors in peace building. International Alert in Uganda has been developing innovative private sector approaches to peace building in Uganda with support from the Swedish Embassy since 2005. Alert began this “Business for Peace” (B4P) programme by developing guidelines for conflict-sensitive development sector interventions and researching whether and how the Ugandan business community could be mobilised for peace. The main objectives of this new phase of the B4P project is to; - Strengthen the level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions in creation of a peaceful business environment. - Improve knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace in Uganda. - Enhance the capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts - Promote and monitor use of gender and conflict-sensitive business practices, policies and regulations among business associations, government institutions and civil society To achieve the above objectives, International Alert will work with the private sector including business associations, civil society organisations and government institutions. The project will be implemented in 3 years (2016-2018) with a total budget of SEK 18 000 000. The Embassy assess this project to contribute to the achievement of the results strategy most specifically as one that addresses conflict issues directly. The Embassy therefore proposes that Sweden enters into agreement to support International Alert Uganda for a period of 3 years 2016-2018, with a total amount of 18 000 000 SEK International Alert är en London-baserad NGO med fältkontor i Uganda. De arbetar med att förhindra väpnade konflikter och att stärka mänsklig säkerhet i över 25 länder och territorier. International Alert arbetar med påverkansarbete på både regional och internationell nivå och har som syfte att arbeta tillsammans med människor i konfliktdrabbade riskområden för att påverka fredsbevarandet. För att skapa fred och stärka de aktörer som arbetar med fredsbevarande är det viktigt att på både regional och internationell nivå förbättra policyer och se till så att de efterföljs. International Alert fyller en viktig funktion i detta arbete. International Alert i Uganda har utvecklat innovativa insatser inom den privata sektorn för fredsbevarande i Uganda, med stöd från Sveriges Ambassad sedan 2005. Organisationen startade programmet "Business for Peace" (B4P) och utvecklade riktlinjer för konfliktkänsliga interventioner inom utvecklingssektorn och studerade huruvida det ugandiska näringslivet kunde mobiliseras för att skapa fred. De huvudsakliga målen för den nya fasen av B4P programmet är att: - Stärka nivån av samarbete mellan företag, civilsamhällsorganisationer och statliga institutioner för att skapa ett fredligare företagsklimat. - Stärkt förståelse och kunskapsökning för CSO:s om relationer mellan konfliktkänsligt näringsliv och fred i Uganda. - Stärkt kapacitet för näringslivet att identifiera, medla och förhindra affärsrelaterade konflikter. - Främja och kontrollera användandet av genderkänsliga och konfliktkänsligt näringsliv, policyer och regleringar för företag, statliga institutioner och civilsamhället. För att uppnå ovannämnda mål kommer International Alert att arbeta med den privata sektorn inklusive företag, civilsamhällsorganisationer samt statliga institutioner. Projektet kommer att pågå under 3 år (2016-2018) och den totala budgeten är 18 000 000 SEK. Ambassaden i Kampala bedömer att projektet bidrar till den av regeringen beslutade resultatstrategin för Uganda. Ambassaden föreslår att Sverige tecknar ett avtal för att stödja International Alert Uganda under 3 år (2016-2018) med en total budget på 18 000 000 SEK. 1. strengthened level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions to create a peaceful business environment 2. Gender and conflict-sensitive business practices promoted and used among business associations, government institutions and civil society3. Enhanced capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts 4. Strengthened capacity of government intuitions in development of conflict-sensitive business policies and regulations that are gender-sensitive 5. Strengthened capacity of government institutions in the creation of a peaceful business environment6. Improved knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace Sweden International Alert Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 200000 193422 200000 Sida administrative activity implemented by procured partner 193421.66 Sida administrative activity implemented by procured partner SE-0-SE-6-51180129-5118012903 Sweden International Alert is an NGO based in London with field office in Uganda that works to preventing armed conflict and strengthening human security in over 25 countries and territories and influencing decisions and policy orientation at regional and international level. International Alert sees as its mission to work together with people in conflict-affected or risk areas to influence developments towards peace, that on a regional and international levels to improve policies and policy compliance are important for creating peace, and to strengthen other actors in peace building. International Alert in Uganda has been developing innovative private sector approaches to peace building in Uganda with support from the Swedish Embassy since 2005. Alert began this “Business for Peace” (B4P) programme by developing guidelines for conflict-sensitive development sector interventions and researching whether and how the Ugandan business community could be mobilised for peace. The main objectives of this new phase of the B4P project is to; - Strengthen the level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions in creation of a peaceful business environment. - Improve knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace in Uganda. - Enhance the capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts - Promote and monitor use of gender and conflict-sensitive business practices, policies and regulations among business associations, government institutions and civil society To achieve the above objectives, International Alert will work with the private sector including business associations, civil society organisations and government institutions. The project will be implemented in 3 years (2016-2018) with a total budget of SEK 18 000 000. The Embassy assess this project to contribute to the achievement of the results strategy most specifically as one that addresses conflict issues directly. The Embassy therefore proposes that Sweden enters into agreement to support International Alert Uganda for a period of 3 years 2016-2018, with a total amount of 18 000 000 SEK International Alert är en London-baserad NGO med fältkontor i Uganda. De arbetar med att förhindra väpnade konflikter och att stärka mänsklig säkerhet i över 25 länder och territorier. International Alert arbetar med påverkansarbete på både regional och internationell nivå och har som syfte att arbeta tillsammans med människor i konfliktdrabbade riskområden för att påverka fredsbevarandet. För att skapa fred och stärka de aktörer som arbetar med fredsbevarande är det viktigt att på både regional och internationell nivå förbättra policyer och se till så att de efterföljs. International Alert fyller en viktig funktion i detta arbete. International Alert i Uganda har utvecklat innovativa insatser inom den privata sektorn för fredsbevarande i Uganda, med stöd från Sveriges Ambassad sedan 2005. Organisationen startade programmet "Business for Peace" (B4P) och utvecklade riktlinjer för konfliktkänsliga interventioner inom utvecklingssektorn och studerade huruvida det ugandiska näringslivet kunde mobiliseras för att skapa fred. De huvudsakliga målen för den nya fasen av B4P programmet är att: - Stärka nivån av samarbete mellan företag, civilsamhällsorganisationer och statliga institutioner för att skapa ett fredligare företagsklimat. - Stärkt förståelse och kunskapsökning för CSO:s om relationer mellan konfliktkänsligt näringsliv och fred i Uganda. - Stärkt kapacitet för näringslivet att identifiera, medla och förhindra affärsrelaterade konflikter. - Främja och kontrollera användandet av genderkänsliga och konfliktkänsligt näringsliv, policyer och regleringar för företag, statliga institutioner och civilsamhället. För att uppnå ovannämnda mål kommer International Alert att arbeta med den privata sektorn inklusive företag, civilsamhällsorganisationer samt statliga institutioner. Projektet kommer att pågå under 3 år (2016-2018) och den totala budgeten är 18 000 000 SEK. Ambassaden i Kampala bedömer att projektet bidrar till den av regeringen beslutade resultatstrategin för Uganda. Ambassaden föreslår att Sverige tecknar ett avtal för att stödja International Alert Uganda under 3 år (2016-2018) med en total budget på 18 000 000 SEK. 1. strengthened level and nature of interactions between business associations, civil society organisations and government institutions to create a peaceful business environment 2. Gender and conflict-sensitive business practices promoted and used among business associations, government institutions and civil society3. Enhanced capacity of business associations in identification, mediation and resolution of business-related conflicts 4. Strengthened capacity of government intuitions in development of conflict-sensitive business policies and regulations that are gender-sensitive 5. Strengthened capacity of government institutions in the creation of a peaceful business environment6. Improved knowledge and understanding of civil society organisations on the connection between conflict-sensitive business practices and peace Sweden International Alert Swedish International Development Cooperation Agency International Alert Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 451674 0 451674 International Alert SE-0-SE-6-51190085 Sweden Exploratory/scooping studies to provide basis for possible electrification interventions through Zesco /LK PLEASE REVIEW YOUR ANSWER AS THE QUESTION HAS BEEN CHANGED ZESCO, the national utility providing the bulk of electricity, has approached Sida för support to the key areas of a) Energy (electricity) efficiency and b) Distribution of electricity. Both areas are logically linked as increasing access presupposes sufficient power to distribute. Given the current inadequate electricity supply, and that the additional generation capacity will take long to materialise, a concentrated effort on reducing losses and making more efficient use of the available power is called for. Equally important are cost efficient way of providing access to unserved areas. The intervention consists of studies aimed at analysing the current situation, options and plans which will help in narrowing down the broad concepts before more detailed feasibility and design studies can be undertaken. Initially two studies (see draft ToRs) have been outlined in collaboration with Zesco. These may have to be complemented at a later stage with detailed feasibility and designs of interventions. Increasing access to modern energy services is an important cornerstone in the Government of Republic of Zambia (GRZ)’s efforts to combat poverty and stimulate economic and social development. Electricity is a key form of energy but currently (2013) only some 26% of the total population (4,5% in rural areas) have access to electricity. The GRZ’s aim is to increase this to 30% and 8% respectively by 2018 (RSNDP). Electricity demand in Zambia is currently outstripping the available generation and distribution capacity. As a long term remedy, a number of major investments in the power sector are being initiated (which however will take long to implement). There is however significant potential to more rapidly increase power supply through better energy efficiency and Demand Side Management and ZESCO now intends to strengthen these areas . This would reduce the need for high cost investment in new generation , and more rapidly increase availability of power supply, especially for new customers. As new transmission lines are being planned/built it would seem logical to also consider distribution to growth areas along the transmission corridors and ancillary services to enhance connections and productive use of electricity. This should have the potential to reduce the overall cost of rural electrification through economies of scale and faster revenue streams. An earlier (2006) Cost of Service Study of Zesco now needs updating and ERB has requested support in formulating and procuring such a study. This is highly important and relevant to the mechanism for cost reflecting tariff setting which in turn is a king pin for investment in generation, transmission adn distribution. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zambia Electric power transmission and distribution (centralised grids) Energy distribution SE-0-SE-6-51190085-5119008501 Sweden Exploratory/scooping studies to provide basis for possible electrification interventions through Zesco /LK PLEASE REVIEW YOUR ANSWER AS THE QUESTION HAS BEEN CHANGED ZESCO, the national utility providing the bulk of electricity, has approached Sida för support to the key areas of a) Energy (electricity) efficiency and b) Distribution of electricity. Both areas are logically linked as increasing access presupposes sufficient power to distribute. Given the current inadequate electricity supply, and that the additional generation capacity will take long to materialise, a concentrated effort on reducing losses and making more efficient use of the available power is called for. Equally important are cost efficient way of providing access to unserved areas. The intervention consists of studies aimed at analysing the current situation, options and plans which will help in narrowing down the broad concepts before more detailed feasibility and design studies can be undertaken. Initially two studies (see draft ToRs) have been outlined in collaboration with Zesco. These may have to be complemented at a later stage with detailed feasibility and designs of interventions. Increasing access to modern energy services is an important cornerstone in the Government of Republic of Zambia (GRZ)’s efforts to combat poverty and stimulate economic and social development. Electricity is a key form of energy but currently (2013) only some 26% of the total population (4,5% in rural areas) have access to electricity. The GRZ’s aim is to increase this to 30% and 8% respectively by 2018 (RSNDP). Electricity demand in Zambia is currently outstripping the available generation and distribution capacity. As a long term remedy, a number of major investments in the power sector are being initiated (which however will take long to implement). There is however significant potential to more rapidly increase power supply through better energy efficiency and Demand Side Management and ZESCO now intends to strengthen these areas . This would reduce the need for high cost investment in new generation , and more rapidly increase availability of power supply, especially for new customers. As new transmission lines are being planned/built it would seem logical to also consider distribution to growth areas along the transmission corridors and ancillary services to enhance connections and productive use of electricity. This should have the potential to reduce the overall cost of rural electrification through economies of scale and faster revenue streams. An earlier (2006) Cost of Service Study of Zesco now needs updating and ERB has requested support in formulating and procuring such a study. This is highly important and relevant to the mechanism for cost reflecting tariff setting which in turn is a king pin for investment in generation, transmission adn distribution. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Delegerat samarbete regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 4600000 200000 679635 0 4800000 Delegerat samarbete regering SE-0-SE-6-51190085-5119008502 Sweden Exploratory/scooping studies to provide basis for possible electrification interventions through Zesco /LK PLEASE REVIEW YOUR ANSWER AS THE QUESTION HAS BEEN CHANGED ZESCO, the national utility providing the bulk of electricity, has approached Sida för support to the key areas of a) Energy (electricity) efficiency and b) Distribution of electricity. Both areas are logically linked as increasing access presupposes sufficient power to distribute. Given the current inadequate electricity supply, and that the additional generation capacity will take long to materialise, a concentrated effort on reducing losses and making more efficient use of the available power is called for. Equally important are cost efficient way of providing access to unserved areas. The intervention consists of studies aimed at analysing the current situation, options and plans which will help in narrowing down the broad concepts before more detailed feasibility and design studies can be undertaken. Initially two studies (see draft ToRs) have been outlined in collaboration with Zesco. These may have to be complemented at a later stage with detailed feasibility and designs of interventions. Increasing access to modern energy services is an important cornerstone in the Government of Republic of Zambia (GRZ)’s efforts to combat poverty and stimulate economic and social development. Electricity is a key form of energy but currently (2013) only some 26% of the total population (4,5% in rural areas) have access to electricity. The GRZ’s aim is to increase this to 30% and 8% respectively by 2018 (RSNDP). Electricity demand in Zambia is currently outstripping the available generation and distribution capacity. As a long term remedy, a number of major investments in the power sector are being initiated (which however will take long to implement). There is however significant potential to more rapidly increase power supply through better energy efficiency and Demand Side Management and ZESCO now intends to strengthen these areas . This would reduce the need for high cost investment in new generation , and more rapidly increase availability of power supply, especially for new customers. As new transmission lines are being planned/built it would seem logical to also consider distribution to growth areas along the transmission corridors and ancillary services to enhance connections and productive use of electricity. This should have the potential to reduce the overall cost of rural electrification through economies of scale and faster revenue streams. An earlier (2006) Cost of Service Study of Zesco now needs updating and ERB has requested support in formulating and procuring such a study. This is highly important and relevant to the mechanism for cost reflecting tariff setting which in turn is a king pin for investment in generation, transmission adn distribution. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Delegerat samarbete regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 284000 158646 Delegerat samarbete regering SE-0-SE-6-51190085-5119008503 Sweden Exploratory/scooping studies to provide basis for possible electrification interventions through Zesco /LK PLEASE REVIEW YOUR ANSWER AS THE QUESTION HAS BEEN CHANGED ZESCO, the national utility providing the bulk of electricity, has approached Sida för support to the key areas of a) Energy (electricity) efficiency and b) Distribution of electricity. Both areas are logically linked as increasing access presupposes sufficient power to distribute. Given the current inadequate electricity supply, and that the additional generation capacity will take long to materialise, a concentrated effort on reducing losses and making more efficient use of the available power is called for. Equally important are cost efficient way of providing access to unserved areas. The intervention consists of studies aimed at analysing the current situation, options and plans which will help in narrowing down the broad concepts before more detailed feasibility and design studies can be undertaken. Initially two studies (see draft ToRs) have been outlined in collaboration with Zesco. These may have to be complemented at a later stage with detailed feasibility and designs of interventions. Increasing access to modern energy services is an important cornerstone in the Government of Republic of Zambia (GRZ)’s efforts to combat poverty and stimulate economic and social development. Electricity is a key form of energy but currently (2013) only some 26% of the total population (4,5% in rural areas) have access to electricity. The GRZ’s aim is to increase this to 30% and 8% respectively by 2018 (RSNDP). Electricity demand in Zambia is currently outstripping the available generation and distribution capacity. As a long term remedy, a number of major investments in the power sector are being initiated (which however will take long to implement). There is however significant potential to more rapidly increase power supply through better energy efficiency and Demand Side Management and ZESCO now intends to strengthen these areas . This would reduce the need for high cost investment in new generation , and more rapidly increase availability of power supply, especially for new customers. As new transmission lines are being planned/built it would seem logical to also consider distribution to growth areas along the transmission corridors and ancillary services to enhance connections and productive use of electricity. This should have the potential to reduce the overall cost of rural electrification through economies of scale and faster revenue streams. An earlier (2006) Cost of Service Study of Zesco now needs updating and ERB has requested support in formulating and procuring such a study. This is highly important and relevant to the mechanism for cost reflecting tariff setting which in turn is a king pin for investment in generation, transmission adn distribution. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Delegerat samarbete regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 105111 520989 520989 Delegerat samarbete regering 105111 Delegerat samarbete regering SE-0-SE-6-51190091 Sweden The suggested intervention means increased support to Radio Waves, a program for a more free and independent media in Zambia, implemented by BBC Media Action and with particular focus on community radios´ contribution to a better media field in the country. The original Radio Waves was decided upon and initiated in the fall of 2014 and had a budget of 15 800 000 SEK for the time period 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). The now suggested, increased program reaches until April 2018 and has a budget of 38 600 000 SEK, out of which 3 300 000 already has been payed within the framework of the current agreement with BBC Media Action. Radio Waves aims towards strengthening the professional and organizational capacity at community radio stations in Zambia, with the purpose of contributing to Zambia´s civil society becoming sustainable (bärkraftig) and functioning as a platform for dialog and accountability. This is done through a close partnership with selected radio stations and through developing weekly debate and discussion programs that reflect local issues. The population in the areas of the community radio stations participate in the selection of current subjects and give feedback to the journalists. The programs hold community leaders responsible for their decisions and actions and contribute to reporting based more on factual questions rather than subjectively chosen issues. The reason for the suggested increase are multiple: The increased program gives apparent advantages in economies of scale and possibilities for increased results in a situation where the initial experiences of the activities now support the embassy´s previous judgement of community radio as a particularly important player in the Zambian media field. The suggested support adds another four statins to the original six ones. Radio Waves will thereby reach out to a larger crowd in more provinces and the possibilities to exchange and synergies between the stations will increase significantly. Two of the new stations are commercial actors, who are viewed as being an assent in the network of radio stations, which has been a key question since the start of Radio Waves. DfiD has the intention that through the Zambia Accountability Programme (ZAP) bring a financial support of approximately £1,2M/15,5MSEK to a twin project called “Zambia Speaks!”. The British support is suggested to as far as possible to be harmonized with an increased Radio Waves. Together, the project make up a network of 16 radio stations around Zambia, which gives good possibilities for exchange of knowledge and cooperation and especially a collective journalistic breakthrough that is meaningful. In 2016 the parliament and presidential elections will be held in Zambia, where media´s selection and reporting is expected to play an important role before, during and after the actual elections. An increased Radio Waves will be adjusted to the election period and will encompass an component of media coverage of the election´s reporting through the Media Institute of Southern Africa (MISA). The organization has long standing experience in similar interventions and complements BBC´s base competence for journalistic training. The embassy assesses that in the current and deeply polarized media field it is important with interventions that show eventual inappropriates during the election period. The increased program is suggested to be strengthen further by an component that uses new technology and social media, for example through connected traditional and new channels of communications. The component means an initiative aim that is expected to strengthen the participation, relevance, accountability and reach of Radio Waves. Den föreslagna insatsen innebär utökat stöd till Radio Waves, ett program för friare och mer oberoende media i Zambia implementerat av BBC Media Action och med särskilt fokus på lokalradions bidrag till ett bättre medialandskap i landet. Det ursprungliga Radio Waves beslutades och inleddes hösten 2014 och hade då en budget på 15 800 000 SEK för perioden 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). Det nu föreslagna, utökade programmet sträcker sig till och med april 2018 och har en budget på 32 900 000 SEK varav 3 300 000 redan har utbetalats inom ramen för det befintliga avtalet med BBC Media Action. Radio Waves syftar till att stärka den professionella och organisatoriska kapaciteten hos lokala radiostationer i Zambia med avsikt att bidra till att Zambias civilsamhälle blir bärkraftigt och fungerar som en plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Detta görs genom ett tätt partnersamarbete med de utvalda stationerna och genom att utveckla veckovisa debatt- och diskussionsprogram som speglar lokala frågor. Befolkningen i radiostationerna lyssnarområde deltar i val av aktuella ämnen och ger feedback till journalisterna. Programmen ställer lokala makthavare till svar för deras beslut och agerande och bidrar till en rapportering som bygger mer på sakfrågor och mindre på personjournalistik. Skälen till den föreslagna utökningen är flera: Det utökade programmet ger uppenbara skalfördelar och möjligheter till ökade resultat i ett läge där de initiala erfarenheterna av verksamheten nu stödjer ambassadens tidigare bedömning av lokalradio som en särskilt viktig kraft i det zambiska medialandskapet. Det föreslagna stödet adderar ytterligare fyra stationer till de ursprungliga sex. Radio Waves kommer därmed att nå ut till fler människor i fler provinser och möjligheterna till utbyte och synergier mellan stationerna ökar markant. Två av de nya stationerna är kommersiella aktörer vilket bedöms vara en tillgång i nätverket av radiostationer, både för genomslaget och för den långsiktiga finansiella hållbarheten i programmet, vilket har varit en nyckelfråga sedan starten av Radio Waves. DfiD har för avsikt att genom Zambia Accountability Programme (ZAP) gå in med finansiellt stöd på cirka £1,2M/15,5MSEK till ett tvillingprojekt kallat "Zambia Speaks!" Det brittiska stödet föreslås så långt som detta är möjligt att harmoniseras med ett utökat Radio Waves. Tillsammans utgör projekten ett nätverk av 16 radiostationer runt om i Zambia vilket ger en goda möjligheter till kunskapsutbyte och sammarbete och framförallt ett samlat journalistiskt genomslag som är betydande. 2016 hålls parlaments- och presidentval i Zambia där medias urval och rapportering förväntas att spela en avgörande roll både före, under och efter själva valen. Ett utökat Radio Waves kommer att anpassas till valcykeln och bland annat rymma en komponent för mediebevakning av valrapporteringen genom Media Institute of Southern Africa (MISA). Organisationen har lång erfarenhet av liknande insatser och kompletterar BBC grundkompetens för journalistisk träning. Ambassaden bedömer att det i det rådande och djupt polariserade medielandskapet är viktigt med insatser som synliggör eventuella oegentligheter under valperioden. Det utökade programmet föreslås stärkas ytterligare genom en komponent som nyttjar ny teknik och sociala medier, bland annat genom att knyta samman traditionella och "nya" kommunikationskanaler. Komponenten innebär en innovativ ansats som väntas att stärka deltagandet, relevansen, ansvarsutkrävandet och räckvidden av Radio Waves. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zambia Media and free flow of information Government & Civil Society-general The end of project evaluation found that the project had achieved important results in lifting technical editorial and production skills of partner radio stations to produce quality governance programmes that engage audiences. This is confirmed by the feedback from some of the listeners who indicated that the radio stations had created platforms for dialogue and engagement with local policy and decision makers. Through the governance programmes young people and target communities had opportunities to engage decision makers resulting in some leaders taking action to address the issues raised. Other results include the strengthening of the media sector through the support to MISA Zambia. Some specific results include the establishment of the Notification-Early Warning System (N.E.W.S) in an effort to respond to the increase in intimidation and harassment of radio stations (and other media outlets) in Zambia, especially during elections. The platform was used by media players to report any violence or threat against media freedoms and freedom of expression in order to seek support and correctional measures from other media players and MISA Zambia. A Media Legal Defense Fund was also established and this fund provided support to journalists who experienced harassment in the course of their work and needed legal representation and support. Another major result was the presentation of the draft Zambia Media Council (ZAMEC) Bill to government which now awaits its enactment into law by parliament. The bill seeks to establish a statutory self-regulatory framework for the media. Unintended Results Positive The evaluation found that the project inspired stations to work more in teams and enhanced work processes because of the governance programme. Before staff worked individually. Now, through team-work, they learned to appreciate the power of building upon each others experiences and capacity. Negative The projects focus on one quality programme and an elite team resulted in an imbalance at the stations at two levels. First, having one programme of such extraordinary quality made other programmes sound much worse than they were found to be before, with questions from audiences about why this is the case. Second, the training and mentoring of the governance team lifted the skills of producers, journalists and technicians to a new level of professionalism. This left other colleagues who are not part of that team feel second rate. While well intended, the knowledge sharing practice in place did not ensure an adequate transfer of information gained into effective and practical knowledge for colleagues. The imbalance was reported to have affected the working environment in stations. Another negative outcome relates to listening groups. Some of the stations had listening groups before the project. In some cases they were put on hold when BBC MA listening groups were created for the governance programmes. The latter received some benefits in weekly meetings (e.g. refreshments, T-shirt). In stations visited that were no longer partners, the groups had stopped operating. The introduction of compensation for listening groups was seen to have disrupted the initial routines of the stations, making it more difficult to re-mobilise initial listening groups when no return was foreseen. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51190091-5119009101 Sweden The suggested intervention means increased support to Radio Waves, a program for a more free and independent media in Zambia, implemented by BBC Media Action and with particular focus on community radios´ contribution to a better media field in the country. The original Radio Waves was decided upon and initiated in the fall of 2014 and had a budget of 15 800 000 SEK for the time period 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). The now suggested, increased program reaches until April 2018 and has a budget of 38 600 000 SEK, out of which 3 300 000 already has been payed within the framework of the current agreement with BBC Media Action. Radio Waves aims towards strengthening the professional and organizational capacity at community radio stations in Zambia, with the purpose of contributing to Zambia´s civil society becoming sustainable (bärkraftig) and functioning as a platform for dialog and accountability. This is done through a close partnership with selected radio stations and through developing weekly debate and discussion programs that reflect local issues. The population in the areas of the community radio stations participate in the selection of current subjects and give feedback to the journalists. The programs hold community leaders responsible for their decisions and actions and contribute to reporting based more on factual questions rather than subjectively chosen issues. The reason for the suggested increase are multiple: The increased program gives apparent advantages in economies of scale and possibilities for increased results in a situation where the initial experiences of the activities now support the embassy´s previous judgement of community radio as a particularly important player in the Zambian media field. The suggested support adds another four statins to the original six ones. Radio Waves will thereby reach out to a larger crowd in more provinces and the possibilities to exchange and synergies between the stations will increase significantly. Two of the new stations are commercial actors, who are viewed as being an assent in the network of radio stations, which has been a key question since the start of Radio Waves. DfiD has the intention that through the Zambia Accountability Programme (ZAP) bring a financial support of approximately £1,2M/15,5MSEK to a twin project called “Zambia Speaks!”. The British support is suggested to as far as possible to be harmonized with an increased Radio Waves. Together, the project make up a network of 16 radio stations around Zambia, which gives good possibilities for exchange of knowledge and cooperation and especially a collective journalistic breakthrough that is meaningful. In 2016 the parliament and presidential elections will be held in Zambia, where media´s selection and reporting is expected to play an important role before, during and after the actual elections. An increased Radio Waves will be adjusted to the election period and will encompass an component of media coverage of the election´s reporting through the Media Institute of Southern Africa (MISA). The organization has long standing experience in similar interventions and complements BBC´s base competence for journalistic training. The embassy assesses that in the current and deeply polarized media field it is important with interventions that show eventual inappropriates during the election period. The increased program is suggested to be strengthen further by an component that uses new technology and social media, for example through connected traditional and new channels of communications. The component means an initiative aim that is expected to strengthen the participation, relevance, accountability and reach of Radio Waves. Den föreslagna insatsen innebär utökat stöd till Radio Waves, ett program för friare och mer oberoende media i Zambia implementerat av BBC Media Action och med särskilt fokus på lokalradions bidrag till ett bättre medialandskap i landet. Det ursprungliga Radio Waves beslutades och inleddes hösten 2014 och hade då en budget på 15 800 000 SEK för perioden 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). Det nu föreslagna, utökade programmet sträcker sig till och med april 2018 och har en budget på 32 900 000 SEK varav 3 300 000 redan har utbetalats inom ramen för det befintliga avtalet med BBC Media Action. Radio Waves syftar till att stärka den professionella och organisatoriska kapaciteten hos lokala radiostationer i Zambia med avsikt att bidra till att Zambias civilsamhälle blir bärkraftigt och fungerar som en plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Detta görs genom ett tätt partnersamarbete med de utvalda stationerna och genom att utveckla veckovisa debatt- och diskussionsprogram som speglar lokala frågor. Befolkningen i radiostationerna lyssnarområde deltar i val av aktuella ämnen och ger feedback till journalisterna. Programmen ställer lokala makthavare till svar för deras beslut och agerande och bidrar till en rapportering som bygger mer på sakfrågor och mindre på personjournalistik. Skälen till den föreslagna utökningen är flera: Det utökade programmet ger uppenbara skalfördelar och möjligheter till ökade resultat i ett läge där de initiala erfarenheterna av verksamheten nu stödjer ambassadens tidigare bedömning av lokalradio som en särskilt viktig kraft i det zambiska medialandskapet. Det föreslagna stödet adderar ytterligare fyra stationer till de ursprungliga sex. Radio Waves kommer därmed att nå ut till fler människor i fler provinser och möjligheterna till utbyte och synergier mellan stationerna ökar markant. Två av de nya stationerna är kommersiella aktörer vilket bedöms vara en tillgång i nätverket av radiostationer, både för genomslaget och för den långsiktiga finansiella hållbarheten i programmet, vilket har varit en nyckelfråga sedan starten av Radio Waves. DfiD har för avsikt att genom Zambia Accountability Programme (ZAP) gå in med finansiellt stöd på cirka £1,2M/15,5MSEK till ett tvillingprojekt kallat "Zambia Speaks!" Det brittiska stödet föreslås så långt som detta är möjligt att harmoniseras med ett utökat Radio Waves. Tillsammans utgör projekten ett nätverk av 16 radiostationer runt om i Zambia vilket ger en goda möjligheter till kunskapsutbyte och sammarbete och framförallt ett samlat journalistiskt genomslag som är betydande. 2016 hålls parlaments- och presidentval i Zambia där medias urval och rapportering förväntas att spela en avgörande roll både före, under och efter själva valen. Ett utökat Radio Waves kommer att anpassas till valcykeln och bland annat rymma en komponent för mediebevakning av valrapporteringen genom Media Institute of Southern Africa (MISA). Organisationen har lång erfarenhet av liknande insatser och kompletterar BBC grundkompetens för journalistisk träning. Ambassaden bedömer att det i det rådande och djupt polariserade medielandskapet är viktigt med insatser som synliggör eventuella oegentligheter under valperioden. Det utökade programmet föreslås stärkas ytterligare genom en komponent som nyttjar ny teknik och sociala medier, bland annat genom att knyta samman traditionella och "nya" kommunikationskanaler. Komponenten innebär en innovativ ansats som väntas att stärka deltagandet, relevansen, ansvarsutkrävandet och räckvidden av Radio Waves. Sweden BBC Media Action Swedish International Development Cooperation Agency BBC Media Action 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3300000 9000000 8500000 12100000 12100000 12100000 3300000 0 0 8500000 0 9000000 -12100000 32900000 BBC Media Action 3300000 BBC Media Action 9000000 BBC Media Action 8500000 BBC Media Action 12100000 BBC Media Action 0 BBC Media Action SE-0-SE-6-51190091-5119009102 Sweden The suggested intervention means increased support to Radio Waves, a program for a more free and independent media in Zambia, implemented by BBC Media Action and with particular focus on community radios´ contribution to a better media field in the country. The original Radio Waves was decided upon and initiated in the fall of 2014 and had a budget of 15 800 000 SEK for the time period 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). The now suggested, increased program reaches until April 2018 and has a budget of 38 600 000 SEK, out of which 3 300 000 already has been payed within the framework of the current agreement with BBC Media Action. Radio Waves aims towards strengthening the professional and organizational capacity at community radio stations in Zambia, with the purpose of contributing to Zambia´s civil society becoming sustainable (bärkraftig) and functioning as a platform for dialog and accountability. This is done through a close partnership with selected radio stations and through developing weekly debate and discussion programs that reflect local issues. The population in the areas of the community radio stations participate in the selection of current subjects and give feedback to the journalists. The programs hold community leaders responsible for their decisions and actions and contribute to reporting based more on factual questions rather than subjectively chosen issues. The reason for the suggested increase are multiple: The increased program gives apparent advantages in economies of scale and possibilities for increased results in a situation where the initial experiences of the activities now support the embassy´s previous judgement of community radio as a particularly important player in the Zambian media field. The suggested support adds another four statins to the original six ones. Radio Waves will thereby reach out to a larger crowd in more provinces and the possibilities to exchange and synergies between the stations will increase significantly. Two of the new stations are commercial actors, who are viewed as being an assent in the network of radio stations, which has been a key question since the start of Radio Waves. DfiD has the intention that through the Zambia Accountability Programme (ZAP) bring a financial support of approximately £1,2M/15,5MSEK to a twin project called “Zambia Speaks!”. The British support is suggested to as far as possible to be harmonized with an increased Radio Waves. Together, the project make up a network of 16 radio stations around Zambia, which gives good possibilities for exchange of knowledge and cooperation and especially a collective journalistic breakthrough that is meaningful. In 2016 the parliament and presidential elections will be held in Zambia, where media´s selection and reporting is expected to play an important role before, during and after the actual elections. An increased Radio Waves will be adjusted to the election period and will encompass an component of media coverage of the election´s reporting through the Media Institute of Southern Africa (MISA). The organization has long standing experience in similar interventions and complements BBC´s base competence for journalistic training. The embassy assesses that in the current and deeply polarized media field it is important with interventions that show eventual inappropriates during the election period. The increased program is suggested to be strengthen further by an component that uses new technology and social media, for example through connected traditional and new channels of communications. The component means an initiative aim that is expected to strengthen the participation, relevance, accountability and reach of Radio Waves. Den föreslagna insatsen innebär utökat stöd till Radio Waves, ett program för friare och mer oberoende media i Zambia implementerat av BBC Media Action och med särskilt fokus på lokalradions bidrag till ett bättre medialandskap i landet. Det ursprungliga Radio Waves beslutades och inleddes hösten 2014 och hade då en budget på 15 800 000 SEK för perioden 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). Det nu föreslagna, utökade programmet sträcker sig till och med april 2018 och har en budget på 32 900 000 SEK varav 3 300 000 redan har utbetalats inom ramen för det befintliga avtalet med BBC Media Action. Radio Waves syftar till att stärka den professionella och organisatoriska kapaciteten hos lokala radiostationer i Zambia med avsikt att bidra till att Zambias civilsamhälle blir bärkraftigt och fungerar som en plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Detta görs genom ett tätt partnersamarbete med de utvalda stationerna och genom att utveckla veckovisa debatt- och diskussionsprogram som speglar lokala frågor. Befolkningen i radiostationerna lyssnarområde deltar i val av aktuella ämnen och ger feedback till journalisterna. Programmen ställer lokala makthavare till svar för deras beslut och agerande och bidrar till en rapportering som bygger mer på sakfrågor och mindre på personjournalistik. Skälen till den föreslagna utökningen är flera: Det utökade programmet ger uppenbara skalfördelar och möjligheter till ökade resultat i ett läge där de initiala erfarenheterna av verksamheten nu stödjer ambassadens tidigare bedömning av lokalradio som en särskilt viktig kraft i det zambiska medialandskapet. Det föreslagna stödet adderar ytterligare fyra stationer till de ursprungliga sex. Radio Waves kommer därmed att nå ut till fler människor i fler provinser och möjligheterna till utbyte och synergier mellan stationerna ökar markant. Två av de nya stationerna är kommersiella aktörer vilket bedöms vara en tillgång i nätverket av radiostationer, både för genomslaget och för den långsiktiga finansiella hållbarheten i programmet, vilket har varit en nyckelfråga sedan starten av Radio Waves. DfiD har för avsikt att genom Zambia Accountability Programme (ZAP) gå in med finansiellt stöd på cirka £1,2M/15,5MSEK till ett tvillingprojekt kallat "Zambia Speaks!" Det brittiska stödet föreslås så långt som detta är möjligt att harmoniseras med ett utökat Radio Waves. Tillsammans utgör projekten ett nätverk av 16 radiostationer runt om i Zambia vilket ger en goda möjligheter till kunskapsutbyte och sammarbete och framförallt ett samlat journalistiskt genomslag som är betydande. 2016 hålls parlaments- och presidentval i Zambia där medias urval och rapportering förväntas att spela en avgörande roll både före, under och efter själva valen. Ett utökat Radio Waves kommer att anpassas till valcykeln och bland annat rymma en komponent för mediebevakning av valrapporteringen genom Media Institute of Southern Africa (MISA). Organisationen har lång erfarenhet av liknande insatser och kompletterar BBC grundkompetens för journalistisk träning. Ambassaden bedömer att det i det rådande och djupt polariserade medielandskapet är viktigt med insatser som synliggör eventuella oegentligheter under valperioden. Det utökade programmet föreslås stärkas ytterligare genom en komponent som nyttjar ny teknik och sociala medier, bland annat genom att knyta samman traditionella och "nya" kommunikationskanaler. Komponenten innebär en innovativ ansats som väntas att stärka deltagandet, relevansen, ansvarsutkrävandet och räckvidden av Radio Waves. Sweden BBC Media Action Swedish International Development Cooperation Agency BBC Media Action 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 800000 771223 800000 BBC Media Action 771222.91 BBC Media Action Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Förbättrad kapacitet och ökat demokratiskt utrymme för att kunna verka för och stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Förbättrad kapacitet och ökat demokratiskt utrymme för att kunna verka för och stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51190091-5119009103 Sweden The suggested intervention means increased support to Radio Waves, a program for a more free and independent media in Zambia, implemented by BBC Media Action and with particular focus on community radios´ contribution to a better media field in the country. The original Radio Waves was decided upon and initiated in the fall of 2014 and had a budget of 15 800 000 SEK for the time period 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). The now suggested, increased program reaches until April 2018 and has a budget of 38 600 000 SEK, out of which 3 300 000 already has been payed within the framework of the current agreement with BBC Media Action. Radio Waves aims towards strengthening the professional and organizational capacity at community radio stations in Zambia, with the purpose of contributing to Zambia´s civil society becoming sustainable (bärkraftig) and functioning as a platform for dialog and accountability. This is done through a close partnership with selected radio stations and through developing weekly debate and discussion programs that reflect local issues. The population in the areas of the community radio stations participate in the selection of current subjects and give feedback to the journalists. The programs hold community leaders responsible for their decisions and actions and contribute to reporting based more on factual questions rather than subjectively chosen issues. The reason for the suggested increase are multiple: The increased program gives apparent advantages in economies of scale and possibilities for increased results in a situation where the initial experiences of the activities now support the embassy´s previous judgement of community radio as a particularly important player in the Zambian media field. The suggested support adds another four statins to the original six ones. Radio Waves will thereby reach out to a larger crowd in more provinces and the possibilities to exchange and synergies between the stations will increase significantly. Two of the new stations are commercial actors, who are viewed as being an assent in the network of radio stations, which has been a key question since the start of Radio Waves. DfiD has the intention that through the Zambia Accountability Programme (ZAP) bring a financial support of approximately £1,2M/15,5MSEK to a twin project called “Zambia Speaks!”. The British support is suggested to as far as possible to be harmonized with an increased Radio Waves. Together, the project make up a network of 16 radio stations around Zambia, which gives good possibilities for exchange of knowledge and cooperation and especially a collective journalistic breakthrough that is meaningful. In 2016 the parliament and presidential elections will be held in Zambia, where media´s selection and reporting is expected to play an important role before, during and after the actual elections. An increased Radio Waves will be adjusted to the election period and will encompass an component of media coverage of the election´s reporting through the Media Institute of Southern Africa (MISA). The organization has long standing experience in similar interventions and complements BBC´s base competence for journalistic training. The embassy assesses that in the current and deeply polarized media field it is important with interventions that show eventual inappropriates during the election period. The increased program is suggested to be strengthen further by an component that uses new technology and social media, for example through connected traditional and new channels of communications. The component means an initiative aim that is expected to strengthen the participation, relevance, accountability and reach of Radio Waves. Den föreslagna insatsen innebär utökat stöd till Radio Waves, ett program för friare och mer oberoende media i Zambia implementerat av BBC Media Action och med särskilt fokus på lokalradions bidrag till ett bättre medialandskap i landet. Det ursprungliga Radio Waves beslutades och inleddes hösten 2014 och hade då en budget på 15 800 000 SEK för perioden 2014-2017 (ref: ZAM-DC58/2014). Det nu föreslagna, utökade programmet sträcker sig till och med april 2018 och har en budget på 32 900 000 SEK varav 3 300 000 redan har utbetalats inom ramen för det befintliga avtalet med BBC Media Action. Radio Waves syftar till att stärka den professionella och organisatoriska kapaciteten hos lokala radiostationer i Zambia med avsikt att bidra till att Zambias civilsamhälle blir bärkraftigt och fungerar som en plattform för dialog och ansvarsutkrävande. Detta görs genom ett tätt partnersamarbete med de utvalda stationerna och genom att utveckla veckovisa debatt- och diskussionsprogram som speglar lokala frågor. Befolkningen i radiostationerna lyssnarområde deltar i val av aktuella ämnen och ger feedback till journalisterna. Programmen ställer lokala makthavare till svar för deras beslut och agerande och bidrar till en rapportering som bygger mer på sakfrågor och mindre på personjournalistik. Skälen till den föreslagna utökningen är flera: Det utökade programmet ger uppenbara skalfördelar och möjligheter till ökade resultat i ett läge där de initiala erfarenheterna av verksamheten nu stödjer ambassadens tidigare bedömning av lokalradio som en särskilt viktig kraft i det zambiska medialandskapet. Det föreslagna stödet adderar ytterligare fyra stationer till de ursprungliga sex. Radio Waves kommer därmed att nå ut till fler människor i fler provinser och möjligheterna till utbyte och synergier mellan stationerna ökar markant. Två av de nya stationerna är kommersiella aktörer vilket bedöms vara en tillgång i nätverket av radiostationer, både för genomslaget och för den långsiktiga finansiella hållbarheten i programmet, vilket har varit en nyckelfråga sedan starten av Radio Waves. DfiD har för avsikt att genom Zambia Accountability Programme (ZAP) gå in med finansiellt stöd på cirka £1,2M/15,5MSEK till ett tvillingprojekt kallat "Zambia Speaks!" Det brittiska stödet föreslås så långt som detta är möjligt att harmoniseras med ett utökat Radio Waves. Tillsammans utgör projekten ett nätverk av 16 radiostationer runt om i Zambia vilket ger en goda möjligheter till kunskapsutbyte och sammarbete och framförallt ett samlat journalistiskt genomslag som är betydande. 2016 hålls parlaments- och presidentval i Zambia där medias urval och rapportering förväntas att spela en avgörande roll både före, under och efter själva valen. Ett utökat Radio Waves kommer att anpassas till valcykeln och bland annat rymma en komponent för mediebevakning av valrapporteringen genom Media Institute of Southern Africa (MISA). Organisationen har lång erfarenhet av liknande insatser och kompletterar BBC grundkompetens för journalistisk träning. Ambassaden bedömer att det i det rådande och djupt polariserade medielandskapet är viktigt med insatser som synliggör eventuella oegentligheter under valperioden. Det utökade programmet föreslås stärkas ytterligare genom en komponent som nyttjar ny teknik och sociala medier, bland annat genom att knyta samman traditionella och "nya" kommunikationskanaler. Komponenten innebär en innovativ ansats som väntas att stärka deltagandet, relevansen, ansvarsutkrävandet och räckvidden av Radio Waves. Sweden BBC Media Action Swedish International Development Cooperation Agency BBC Media Action 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 22015600 1710000 0 0 0 0 6000000 8000000 1710000 0 -302649 0 8000000 0 6015600 29725600 BBC Media Action 6000000 BBC Media Action 8000000 BBC Media Action 8000000 BBC Media Action 6015600 BBC Media Action 1710000 BBC Media Action 0 BBC Media Action 0 BBC Media Action -302649 BBC Media Action Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Förbättrad kapacitet och ökat demokratiskt utrymme för att kunna verka för och stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Förbättrad kapacitet och ökat demokratiskt utrymme för att kunna verka för och stärka mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51190104 Sweden SNV has applied to Sida for funding of 43.9 MSEK to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention; 1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators. 2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children. 3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. The intervention targets to solve the problem of lack of access to modern energy services in the rural areas of Zambia where less than 5% of the population have access to electricity. Due to the vastness of the country and the sparse settlements, it is very expensive to extend the grid to the rural areas. Offgrid solutions such as biogas should therefore be explored as an option for providing access to electricity for rural dwellers. The challenge for the dairy farmers is that they need to milk their animals twice in a day. They are able to sell the milk obtained in the morning because the milk buyers collect in the morning. However, the evening milk which accounts for 50% of their production is not sold because they have to keep their milk overnight but due to lack of milk chilling facilities turns into sour by the morning.SNV is proposing to promote the installation of biodigesters together with biogas milk chillers which the dairy farmers can use to keep their milk overnight. In this way, the farmers will be able to double their income from the milk sales. In addition SNV is also promoting the use of biogas powered incubators to help the farmers provide the heat required for their livestock businesses. The bioslurry, which is a by product of the organic matter fermentation process is a potent organic fertiliser which SNV also intends to promote for farmers to use in their fields. The interventions total budget is 43.9 MSEK entirely financed by sida. The intervention will also have a guarantee component which will be cofinanced by sida and USAID on a 50% basis.The guarantee amount of about 4m USD is meant to motivate banks to lend to small scale farmers for purchase of renewable energy technologies such as bio-digesters. The intervention will contribute to the following results in Result Area 2 of the strategy: 1. Increased number of productive jobs, particularly for women and young people, with the ambition that Sweden will contribute to at least 120 000 people having productive work in the agricultural sector. 2. Increased access to secure and sustainable energy for households, public services and businesses. 3. Increased access to financial services for small-scale farmers, entrepreneurs and businesses, with the ambition that Sweden will contribute to at least 30 000 small-scale farmers having access to financial services. 4. More sustainable use of natural resources with the focus on agriculture, with the ambition that Sweden will contribute to at least 14 000 farmers basing their activities on sustainable use of land resources. SNV har ansökt till Sida om finansiering av 43.9 MSEK att stödja upprättandet av en kommersiellt gångbar biogassektor i Zambia. Följande är det avsedda resultatet av interventionen: 1. Ökade inkomstnivåer för jordbrukare genom ökad mjölkproduktion från biogasmjölklagringsanläggningar , förbättrade utbyten från användning av bioslam och förbättrad djurhållning genom användning av biogasdrivna inkubatorer. 2. Förbättrad matlagningsmiljö genom att ersätta kol/ved med biogas. Kol/ved producerar skadliga gaser som ofta påverkar hälsan för kvinnor och barn. 3. Hållbar användning av naturresurser genom substitution av kol/ved (vilket bidrar till avskogning) med biogas för matlagning. Interventionens mål är att lösa problemet med bristen på tillgång till moderna energitjänster på landsbygden i Zambia där mindre än 5% av befolkningen har tillgång till elektricitet. På grund av vidden av landet och de glesa bosättningar är det mycket dyrt att utvidga nätet till landsbygden. Offgrid-lösningar såsom biogas bör därför undersökas som ett alternativ för att ge tillgång till el för landsbygdsinvånare. Utmaningen för mjölkbönderna är att de behöver mjölka sina djur två gånger per dag. De kan sälja mjölken som erhållits på morgonen eftersom mjölkköparna samlas då. Kvällsmjölken, som står för 50% av sin produktion, säljs dock inte eftersom de måste hålla sin mjölk över natten, men på grund av brist på kylanläggningar för mjölken surnar den till morgonen. SNV föreslår att främja installation av biodigesters tillsammans med biogas-mjölkkylare som mjölkbönderna kan använda för att hålla sin mjölk över natten. På detta sätt kommer bönderna kunna fördubbla sin inkomst från mjölkförsäljning. Dessutom ämnar SNV också främja användningen av biogasdrivna inkubatorer för att hjälpa bönderna ge den värme som krävs för deras boskapsföretag. Bioslam, vilket är en biprodukt av det organiska materialets jäsning, är ett potent organiskt gödselmedel som SNV också avser att verka för jordbrukare använder i sina områden. Interventionens totala budgeten är 43.9 MSEK och finansieras helt av Sida. Interventionen kommer också att ha en garantikomponent, vilken kommer att samfinansieras av Sida och USAID på 50% basis. Garantibeloppet på ca 4m USD är tänkt att motivera bankerna till att låna ut till småskaliga jordbrukare för inköp av förnybar energiteknik såsom biodigesters. Interventionen kommer att bidra till följande resultat i Resultat Area 2 i strategin: 1.Ökat antal produktiva arbeten, i synnerhet för kvinnor och ungdomar, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 120 000 personer har ett produktivt arbete i lantbrukssektorn. 2. Ökad tillgång till trygg och hållbar energi för hushåll, offentlig service och företag. 3. Ökad tillgång till finansiella tjänster för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 30 000 småskaliga lantbrukare har tillgång till finansiella tjänster. 4. Mer hållbar användning av naturresurser med fokus på lantbruk med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 14 000 lantbrukare baserar sin verksamhet på hållbar markresursanvändning. The development intervention aims to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention;1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators.2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children.3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zambia Biofuel-fired power plants Energy generation, renewable sources - multiple technologies Energy generation, renewable sources The findings of the users’ survey carried out in early 2017 indicated the following results: • More than 80 percent of the household reported that the biodigester has resulted in the saving of time while cooking, collection of conventional fuels and cleaning of cooking utensils. The average saving of time is 158 minutes per day per households. With the introduction of biodigester technology, cooking with bio gas has reduced the cooking workload as reported by 83 percent. The workload for cleaning of cooking utensils also reduced as reported by 86 percent. The workload for collecting fuel has also reduced (84%). • 53% of the households have been benefited from the increase in productivity with the use of bio slurry on farm. They reported of increase in yield there by indicating that usage of slurry has positive impact on the yield. • The most prominent health problem reported by the households before the installation of biodigester were headache or dizziness (70%). Of these 70 percent, 56 percent reported of the reduction and remaining 14 reported of no change after the installation of biodigester. More than 47 half (56%) had respiratory diseases and out of this, 46 percent saw reduction while 10 percent saw no change. Eye infection/irritation was reported by 39 percent of the households and of which 37 percent saw reduction after biogas installation. Of the 34 percent who had diarrhoea and dysentery, 32 percent had seen reduction. • There are number of advantages using biogas over other conventional fuels, among which ‘cooking is now quicker’ and “it’s less costly” are the most mentioned, with 79% and 77% of the respondents reporting as the first and the second most important advantages respectively. The third and fourth most popular advantages cited are ‘cooking now in a smoke-free kitchen’ and ‘less time for cleaning of pots and pans’ as expressed by 57 and 55 percent respectively. The least, but quite a high rate of 40 percent each reported that ‘it’s better for health’ and ‘it’s environmentally friendly’. • The average consumption of firewood dropped form 450 kg/month before the installation of biodigester to 80 kg/month (reduction of 82%) after the installation of biodigester. The mean consumption of charcoal reduced from 143 kg/month to 50 kg/month – a reduction by 65 percent. Electricity consumption indicated the reduction of 83 percent, from monthly consumption of 387 kWh to now 66 kWh. One household that used LPG reported the consumption was 19 kg/month and currently does not use LPG gas after the installation of biodigester. • 28 percent reported that they are using less chemical fertilizer than before. This has positive impact on soil fertility and environment. • By the end of December 2018, the project facilitated installation and operationalised of 3,303 while by the end of 2019 the project facilitated operationalisation of 4,877 biodigesters. Assuming 90% functionality of 4,877 biodigesters operationalised by 2019, the installations potentially contribute to an annual saving of: 24,920 tons of biomass; reduction in greenhouse gas (GHG) emission of 20,983 tons of CO2; and 1,368 hectares of forest. Further, It is anticipated that the project saved about 1,368 hectares of forest annually from deforestation • Lastly, it is estimated that the project contributed towards the production of clean energy in the order of 24,920 MWh/plant/year. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51190104-5119010401 Sweden SNV has applied to Sida for funding of 43.9 MSEK to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention; 1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators. 2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children. 3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. The intervention targets to solve the problem of lack of access to modern energy services in the rural areas of Zambia where less than 5% of the population have access to electricity. Due to the vastness of the country and the sparse settlements, it is very expensive to extend the grid to the rural areas. Offgrid solutions such as biogas should therefore be explored as an option for providing access to electricity for rural dwellers. The challenge for the dairy farmers is that they need to milk their animals twice in a day. They are able to sell the milk obtained in the morning because the milk buyers collect in the morning. However, the evening milk which accounts for 50% of their production is not sold because they have to keep their milk overnight but due to lack of milk chilling facilities turns into sour by the morning.SNV is proposing to promote the installation of biodigesters together with biogas milk chillers which the dairy farmers can use to keep their milk overnight. In this way, the farmers will be able to double their income from the milk sales. In addition SNV is also promoting the use of biogas powered incubators to help the farmers provide the heat required for their livestock businesses. The bioslurry, which is a by product of the organic matter fermentation process is a potent organic fertiliser which SNV also intends to promote for farmers to use in their fields. The interventions total budget is 43.9 MSEK entirely financed by sida. The intervention will also have a guarantee component which will be cofinanced by sida and USAID on a 50% basis.The guarantee amount of about 4m USD is meant to motivate banks to lend to small scale farmers for purchase of renewable energy technologies such as bio-digesters. The intervention will contribute to the following results in Result Area 2 of the strategy: 1. Increased number of productive jobs, particularly for women and young people, with the ambition that Sweden will contribute to at least 120 000 people having productive work in the agricultural sector. 2. Increased access to secure and sustainable energy for households, public services and businesses. 3. Increased access to financial services for small-scale farmers, entrepreneurs and businesses, with the ambition that Sweden will contribute to at least 30 000 small-scale farmers having access to financial services. 4. More sustainable use of natural resources with the focus on agriculture, with the ambition that Sweden will contribute to at least 14 000 farmers basing their activities on sustainable use of land resources. SNV har ansökt till Sida om finansiering av 43.9 MSEK att stödja upprättandet av en kommersiellt gångbar biogassektor i Zambia. Följande är det avsedda resultatet av interventionen: 1. Ökade inkomstnivåer för jordbrukare genom ökad mjölkproduktion från biogasmjölklagringsanläggningar , förbättrade utbyten från användning av bioslam och förbättrad djurhållning genom användning av biogasdrivna inkubatorer. 2. Förbättrad matlagningsmiljö genom att ersätta kol/ved med biogas. Kol/ved producerar skadliga gaser som ofta påverkar hälsan för kvinnor och barn. 3. Hållbar användning av naturresurser genom substitution av kol/ved (vilket bidrar till avskogning) med biogas för matlagning. Interventionens mål är att lösa problemet med bristen på tillgång till moderna energitjänster på landsbygden i Zambia där mindre än 5% av befolkningen har tillgång till elektricitet. På grund av vidden av landet och de glesa bosättningar är det mycket dyrt att utvidga nätet till landsbygden. Offgrid-lösningar såsom biogas bör därför undersökas som ett alternativ för att ge tillgång till el för landsbygdsinvånare. Utmaningen för mjölkbönderna är att de behöver mjölka sina djur två gånger per dag. De kan sälja mjölken som erhållits på morgonen eftersom mjölkköparna samlas då. Kvällsmjölken, som står för 50% av sin produktion, säljs dock inte eftersom de måste hålla sin mjölk över natten, men på grund av brist på kylanläggningar för mjölken surnar den till morgonen. SNV föreslår att främja installation av biodigesters tillsammans med biogas-mjölkkylare som mjölkbönderna kan använda för att hålla sin mjölk över natten. På detta sätt kommer bönderna kunna fördubbla sin inkomst från mjölkförsäljning. Dessutom ämnar SNV också främja användningen av biogasdrivna inkubatorer för att hjälpa bönderna ge den värme som krävs för deras boskapsföretag. Bioslam, vilket är en biprodukt av det organiska materialets jäsning, är ett potent organiskt gödselmedel som SNV också avser att verka för jordbrukare använder i sina områden. Interventionens totala budgeten är 43.9 MSEK och finansieras helt av Sida. Interventionen kommer också att ha en garantikomponent, vilken kommer att samfinansieras av Sida och USAID på 50% basis. Garantibeloppet på ca 4m USD är tänkt att motivera bankerna till att låna ut till småskaliga jordbrukare för inköp av förnybar energiteknik såsom biodigesters. Interventionen kommer att bidra till följande resultat i Resultat Area 2 i strategin: 1.Ökat antal produktiva arbeten, i synnerhet för kvinnor och ungdomar, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 120 000 personer har ett produktivt arbete i lantbrukssektorn. 2. Ökad tillgång till trygg och hållbar energi för hushåll, offentlig service och företag. 3. Ökad tillgång till finansiella tjänster för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 30 000 småskaliga lantbrukare har tillgång till finansiella tjänster. 4. Mer hållbar användning av naturresurser med fokus på lantbruk med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 14 000 lantbrukare baserar sin verksamhet på hållbar markresursanvändning. The development intervention aims to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention;1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators.2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children.3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 15000000 15000000 13900000 15000000 0 13900000 0 0 15000000 -15000000 0 0 15000000 43900000 SNV/Netherlands Development Organisation 15000000 SNV/Netherlands Development Organisation 15000000 SNV/Netherlands Development Organisation 13900000 SNV/Netherlands Development Organisation -37466.25 SNV/Netherlands Development Organisation SE-0-SE-6-51190104-5119010402 Sweden SNV has applied to Sida for funding of 43.9 MSEK to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention; 1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators. 2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children. 3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. The intervention targets to solve the problem of lack of access to modern energy services in the rural areas of Zambia where less than 5% of the population have access to electricity. Due to the vastness of the country and the sparse settlements, it is very expensive to extend the grid to the rural areas. Offgrid solutions such as biogas should therefore be explored as an option for providing access to electricity for rural dwellers. The challenge for the dairy farmers is that they need to milk their animals twice in a day. They are able to sell the milk obtained in the morning because the milk buyers collect in the morning. However, the evening milk which accounts for 50% of their production is not sold because they have to keep their milk overnight but due to lack of milk chilling facilities turns into sour by the morning.SNV is proposing to promote the installation of biodigesters together with biogas milk chillers which the dairy farmers can use to keep their milk overnight. In this way, the farmers will be able to double their income from the milk sales. In addition SNV is also promoting the use of biogas powered incubators to help the farmers provide the heat required for their livestock businesses. The bioslurry, which is a by product of the organic matter fermentation process is a potent organic fertiliser which SNV also intends to promote for farmers to use in their fields. The interventions total budget is 43.9 MSEK entirely financed by sida. The intervention will also have a guarantee component which will be cofinanced by sida and USAID on a 50% basis.The guarantee amount of about 4m USD is meant to motivate banks to lend to small scale farmers for purchase of renewable energy technologies such as bio-digesters. The intervention will contribute to the following results in Result Area 2 of the strategy: 1. Increased number of productive jobs, particularly for women and young people, with the ambition that Sweden will contribute to at least 120 000 people having productive work in the agricultural sector. 2. Increased access to secure and sustainable energy for households, public services and businesses. 3. Increased access to financial services for small-scale farmers, entrepreneurs and businesses, with the ambition that Sweden will contribute to at least 30 000 small-scale farmers having access to financial services. 4. More sustainable use of natural resources with the focus on agriculture, with the ambition that Sweden will contribute to at least 14 000 farmers basing their activities on sustainable use of land resources. SNV har ansökt till Sida om finansiering av 43.9 MSEK att stödja upprättandet av en kommersiellt gångbar biogassektor i Zambia. Följande är det avsedda resultatet av interventionen: 1. Ökade inkomstnivåer för jordbrukare genom ökad mjölkproduktion från biogasmjölklagringsanläggningar , förbättrade utbyten från användning av bioslam och förbättrad djurhållning genom användning av biogasdrivna inkubatorer. 2. Förbättrad matlagningsmiljö genom att ersätta kol/ved med biogas. Kol/ved producerar skadliga gaser som ofta påverkar hälsan för kvinnor och barn. 3. Hållbar användning av naturresurser genom substitution av kol/ved (vilket bidrar till avskogning) med biogas för matlagning. Interventionens mål är att lösa problemet med bristen på tillgång till moderna energitjänster på landsbygden i Zambia där mindre än 5% av befolkningen har tillgång till elektricitet. På grund av vidden av landet och de glesa bosättningar är det mycket dyrt att utvidga nätet till landsbygden. Offgrid-lösningar såsom biogas bör därför undersökas som ett alternativ för att ge tillgång till el för landsbygdsinvånare. Utmaningen för mjölkbönderna är att de behöver mjölka sina djur två gånger per dag. De kan sälja mjölken som erhållits på morgonen eftersom mjölkköparna samlas då. Kvällsmjölken, som står för 50% av sin produktion, säljs dock inte eftersom de måste hålla sin mjölk över natten, men på grund av brist på kylanläggningar för mjölken surnar den till morgonen. SNV föreslår att främja installation av biodigesters tillsammans med biogas-mjölkkylare som mjölkbönderna kan använda för att hålla sin mjölk över natten. På detta sätt kommer bönderna kunna fördubbla sin inkomst från mjölkförsäljning. Dessutom ämnar SNV också främja användningen av biogasdrivna inkubatorer för att hjälpa bönderna ge den värme som krävs för deras boskapsföretag. Bioslam, vilket är en biprodukt av det organiska materialets jäsning, är ett potent organiskt gödselmedel som SNV också avser att verka för jordbrukare använder i sina områden. Interventionens totala budgeten är 43.9 MSEK och finansieras helt av Sida. Interventionen kommer också att ha en garantikomponent, vilken kommer att samfinansieras av Sida och USAID på 50% basis. Garantibeloppet på ca 4m USD är tänkt att motivera bankerna till att låna ut till småskaliga jordbrukare för inköp av förnybar energiteknik såsom biodigesters. Interventionen kommer att bidra till följande resultat i Resultat Area 2 i strategin: 1.Ökat antal produktiva arbeten, i synnerhet för kvinnor och ungdomar, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 120 000 personer har ett produktivt arbete i lantbrukssektorn. 2. Ökad tillgång till trygg och hållbar energi för hushåll, offentlig service och företag. 3. Ökad tillgång till finansiella tjänster för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 30 000 småskaliga lantbrukare har tillgång till finansiella tjänster. 4. Mer hållbar användning av naturresurser med fokus på lantbruk med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 14 000 lantbrukare baserar sin verksamhet på hållbar markresursanvändning. The development intervention aims to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention;1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators.2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children.3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3200000 15000000 0 3200000 0 8000000 7000000 18200000 SNV/Netherlands Development Organisation 3200000 SNV/Netherlands Development Organisation 8000000 SNV/Netherlands Development Organisation 7000000 SNV/Netherlands Development Organisation Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51190104-5119010404 Sweden SNV has applied to Sida for funding of 43.9 MSEK to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention; 1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators. 2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children. 3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. The intervention targets to solve the problem of lack of access to modern energy services in the rural areas of Zambia where less than 5% of the population have access to electricity. Due to the vastness of the country and the sparse settlements, it is very expensive to extend the grid to the rural areas. Offgrid solutions such as biogas should therefore be explored as an option for providing access to electricity for rural dwellers. The challenge for the dairy farmers is that they need to milk their animals twice in a day. They are able to sell the milk obtained in the morning because the milk buyers collect in the morning. However, the evening milk which accounts for 50% of their production is not sold because they have to keep their milk overnight but due to lack of milk chilling facilities turns into sour by the morning.SNV is proposing to promote the installation of biodigesters together with biogas milk chillers which the dairy farmers can use to keep their milk overnight. In this way, the farmers will be able to double their income from the milk sales. In addition SNV is also promoting the use of biogas powered incubators to help the farmers provide the heat required for their livestock businesses. The bioslurry, which is a by product of the organic matter fermentation process is a potent organic fertiliser which SNV also intends to promote for farmers to use in their fields. The interventions total budget is 43.9 MSEK entirely financed by sida. The intervention will also have a guarantee component which will be cofinanced by sida and USAID on a 50% basis.The guarantee amount of about 4m USD is meant to motivate banks to lend to small scale farmers for purchase of renewable energy technologies such as bio-digesters. The intervention will contribute to the following results in Result Area 2 of the strategy: 1. Increased number of productive jobs, particularly for women and young people, with the ambition that Sweden will contribute to at least 120 000 people having productive work in the agricultural sector. 2. Increased access to secure and sustainable energy for households, public services and businesses. 3. Increased access to financial services for small-scale farmers, entrepreneurs and businesses, with the ambition that Sweden will contribute to at least 30 000 small-scale farmers having access to financial services. 4. More sustainable use of natural resources with the focus on agriculture, with the ambition that Sweden will contribute to at least 14 000 farmers basing their activities on sustainable use of land resources. SNV har ansökt till Sida om finansiering av 43.9 MSEK att stödja upprättandet av en kommersiellt gångbar biogassektor i Zambia. Följande är det avsedda resultatet av interventionen: 1. Ökade inkomstnivåer för jordbrukare genom ökad mjölkproduktion från biogasmjölklagringsanläggningar , förbättrade utbyten från användning av bioslam och förbättrad djurhållning genom användning av biogasdrivna inkubatorer. 2. Förbättrad matlagningsmiljö genom att ersätta kol/ved med biogas. Kol/ved producerar skadliga gaser som ofta påverkar hälsan för kvinnor och barn. 3. Hållbar användning av naturresurser genom substitution av kol/ved (vilket bidrar till avskogning) med biogas för matlagning. Interventionens mål är att lösa problemet med bristen på tillgång till moderna energitjänster på landsbygden i Zambia där mindre än 5% av befolkningen har tillgång till elektricitet. På grund av vidden av landet och de glesa bosättningar är det mycket dyrt att utvidga nätet till landsbygden. Offgrid-lösningar såsom biogas bör därför undersökas som ett alternativ för att ge tillgång till el för landsbygdsinvånare. Utmaningen för mjölkbönderna är att de behöver mjölka sina djur två gånger per dag. De kan sälja mjölken som erhållits på morgonen eftersom mjölkköparna samlas då. Kvällsmjölken, som står för 50% av sin produktion, säljs dock inte eftersom de måste hålla sin mjölk över natten, men på grund av brist på kylanläggningar för mjölken surnar den till morgonen. SNV föreslår att främja installation av biodigesters tillsammans med biogas-mjölkkylare som mjölkbönderna kan använda för att hålla sin mjölk över natten. På detta sätt kommer bönderna kunna fördubbla sin inkomst från mjölkförsäljning. Dessutom ämnar SNV också främja användningen av biogasdrivna inkubatorer för att hjälpa bönderna ge den värme som krävs för deras boskapsföretag. Bioslam, vilket är en biprodukt av det organiska materialets jäsning, är ett potent organiskt gödselmedel som SNV också avser att verka för jordbrukare använder i sina områden. Interventionens totala budgeten är 43.9 MSEK och finansieras helt av Sida. Interventionen kommer också att ha en garantikomponent, vilken kommer att samfinansieras av Sida och USAID på 50% basis. Garantibeloppet på ca 4m USD är tänkt att motivera bankerna till att låna ut till småskaliga jordbrukare för inköp av förnybar energiteknik såsom biodigesters. Interventionen kommer att bidra till följande resultat i Resultat Area 2 i strategin: 1.Ökat antal produktiva arbeten, i synnerhet för kvinnor och ungdomar, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 120 000 personer har ett produktivt arbete i lantbrukssektorn. 2. Ökad tillgång till trygg och hållbar energi för hushåll, offentlig service och företag. 3. Ökad tillgång till finansiella tjänster för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag, med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 30 000 småskaliga lantbrukare har tillgång till finansiella tjänster. 4. Mer hållbar användning av naturresurser med fokus på lantbruk med ambitionen att Sverige bl.a. ska bidra till att minst 14 000 lantbrukare baserar sin verksamhet på hållbar markresursanvändning. The development intervention aims to support establishing of a commercially viable biogas sector in Zambia. The following are the intended outcome of the intervention;1. Increased income levels for farmers through increased milk production from biogas milk storage facilities, improved yields from the use of bio slurry and improved livestock farming through use of biogas powered incubators.2. Improved cooking environment by substituting characoal/firewood with biogas. The charcoal/firewood produces harmful gases which mostly affects the health of women and children.3. Sustainable use of natural resources through substitution of charcoal/firewood ( which contributes to deforestation) with biogas for cooking. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -653417 -653417 SNV/Netherlands Development Organisation Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51190114 Sweden The Swedish Embassy issued a call for proposals on Sustainable Use of Natural Resources with focus on the Agricultural sector. The call was issued in recognition of the fact that agriculture is one of the most important sectors in the economy of Zambia and apart from contributing to, is also highly affected by environmental degradation. SNV submitted a proposal to implement a project called "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" at a cost of 39 508 017 SEK in Lundazi and Katete districts of the Eastern Province of Zambia for the period 2015 to 2018. The Project proposes a market based approach. SNV views the proposed market approach, and rightly so, as key to the success and sustainability of the project which aims to incentivise smallholders to adopt sustainable production practices through increased income generation. At the same time the approach enables small holders to increase their production in a sustainable manner through increased access to modern farm inputs; extension services; finance and markets. The increased income will incentivise small holder farmers to adopt integrated soil fertility management, agro forestry and deforestation-free production. The increased availability of market-based services enables them to continue to use these sustainable land management practices even after the end of the Project. An overview of results expected from this intervention include: 1. 15,000 Small holder farmers improve productivity using ISFM and Agro forestry practices through increased access to inputs and extension services 2. 20,000 Small holders have increased access to markets and finance to support and sustain their adoption of ISFM and Agro forestry practices 3. Deforestation and damage to land from uncontrolled agricultural expansion in Lundazi and Katete Districts is reduced by 15% 4. The development of nationwide frameworks of practice that will enable wide spread adoption of ISFM and agro forestry practices and replication of the deforestation free supply chain model to other commodities is supported SNV will be the implementer of the project and will manage the grant and oversee the project’s implementation. The Stockholm Environment Institute (SEI) and the World Agroforestry Centre (ICRAF) will be sub-contracted to provide technical expertise to the project. The total budget for technical assistance that will be subcontracted to SEI over the three year period is 304,428 Euro. The budget for ICRAF for technical assistance is 146,130 Euro. Den svenska ambassaden har genomfört en ansökningsomgång om hållbar användning av naturresurser med fokus på jordbrukssektorn. Ansökningsomgången skedde mot bakgrund av att jordbruket är en av de viktigaste sektorerna i Zambias ekonomi och både bidrar till och påverkas av miljöförstöring i landet. SNV, Netherlands Development Organisation, har lagt fram ett förslag för att genomföra ett projekt som heter "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" till en kostnad av 39.508.017 kronor i distrikten Lundazi och Katete i Zambias östra provins under perioden 2015 till 2018. Projektet bygger på ett marknadsbaserat tillvägagångssätt. SNV ser den föreslagna metoden som avgörande för projektets framgång och hållbarhet. Projektet syftar till att uppmuntra småbrukare att anta hållbara produktionsmetoder genom ökad inkomstgenerering. Samtidigt gör tillvägagångssättet det möjligt för småbönder att öka sin produktion på ett hållbart sätt genom ökad tillgång till moderna insatsvaror från jordbruket, rådgivning, finansiering och marknader. De ökade inkomsterna kommer att uppmuntra bönderna att anamma ett integrerat förfarande kring markbördighet, skogsbruk och avskogningsfri produktion. En översikt av förväntade resultat från den föreslagna insatsen inkluderar: 1. 15000 småbönder har förbättrat produktiviteten med hjälp av ISFM och metoder för hållbart skogsbruk genom ökad tillgång till insatsvaror och rådgivningstjänster 2. 20000 småbönder har ökad tillgång till marknader och finansiering för att stödja och upprätthålla användandet av ISFM och hållbart skogsbruk 3. Avskogning och skador på mark från en okontrollerad expansion av jordbruket i Lundazi och Katete distrikt minskas med 15 procent 4. Utvecklingen av rikstäckande ramverk och praxis stöds som gör det möjligt för ett brett anammande av ISFM och hållbara skogsbruksmetoder samt replikering av modeller för avskogningsfria distributionsled. SNV är projektgenomförare och kommer att förvalta det svenska bidraget samt övervaka genomförandet. Stockholm Environment Institute (SEI) och World Agroforestry Centre (ICRAF) kommer att vara underleverantörer för att tillhandahålla teknisk expertis till projektet. Den totala budgeten för tekniskt stöd genom SEI under treårsperioden är 304.428 euro. Budgeten för ICRAF för tekniskt stöd är 146130 euro. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zambia Agricultural development Agricultural land resources Agriculture During 2016 the design of the agroforestry and Integrated Soil fertility management model was done together with ICRAF and ZARI. The agroforestry model in the SILMS project consist of 25 musangu trees, 500 gliricidia trees and a hedge of pidgeon peas per lima (50m*50m).   Since then various training modules have been imparted to lead farmers, extension workers and agrodealers. In 2017 25 Agricultural officers (5 more than in 2016), 50 agro-dealers (20 more than in 2016) and 310 lead farmers (100 more than 2016) were retrained on soil fertility management, agroforestry and climate smart agriculture methods and techniques. Training sessions in business plan elaboration, gender awareness, marketing, soil testing and the basics of integrated soil fertility management and agroforestry were also carried out for the 50 selected agrodealers. Since it was appearant that the weak gender equality lead to lower engagement of women in the market and hence lower income possibilities for the families, a training on gender equality was carried out in 2017 to all lead farmers who trained all their fellow farmers. A follow up gender training was held with 120 households per district, ie 240 households.    In 2017 100 new lead farmers were included in the project, making a total of 310, all of them being responsible for a demonstration plot and the training of their fellow farmers Soil test equipment were procured and given as reward to the 5 agrodealers with the best business plans during 2016. The soil test services have since been popular with farmers and the analysis results and recommendations to the farmers are being better communicated to the farmers. The project is also trying to get private companies interested in producing fertilizers that correspond better to the soil fertility needs of the farmers.   Demonstration plots have been set up and trainings are run on them by all lead farmers (310), nine farmers run tree nursery enterprises and 20 farmers set up seed multiplication enterprises. 18,540 farmers have been trained, a substantial increase since the 6,800 farmers in 2016. The tree nursery enterprises struggle a bit with demand beyond the project and hence sustainability, whereas the seed multipliers after having their seeds approved by ZARI are running quite successful businesses.     The partnerships are crucial in this project. The scientific and agricultural model partners ICRAF, ZARI and SEI continued to contribute to the project in different ways. More commercial partners have also shown interest for partnering with SNV on this project, Supamoto/Emerging Cooking solutions, NWK, COMACO, Alliance Ginnery and SARO are some of the companies now collaborating with the SILMS project and farmers. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51190114-5119011401 Sweden The Swedish Embassy issued a call for proposals on Sustainable Use of Natural Resources with focus on the Agricultural sector. The call was issued in recognition of the fact that agriculture is one of the most important sectors in the economy of Zambia and apart from contributing to, is also highly affected by environmental degradation. SNV submitted a proposal to implement a project called "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" at a cost of 39 508 017 SEK in Lundazi and Katete districts of the Eastern Province of Zambia for the period 2015 to 2018. The Project proposes a market based approach. SNV views the proposed market approach, and rightly so, as key to the success and sustainability of the project which aims to incentivise smallholders to adopt sustainable production practices through increased income generation. At the same time the approach enables small holders to increase their production in a sustainable manner through increased access to modern farm inputs; extension services; finance and markets. The increased income will incentivise small holder farmers to adopt integrated soil fertility management, agro forestry and deforestation-free production. The increased availability of market-based services enables them to continue to use these sustainable land management practices even after the end of the Project. An overview of results expected from this intervention include: 1. 15,000 Small holder farmers improve productivity using ISFM and Agro forestry practices through increased access to inputs and extension services 2. 20,000 Small holders have increased access to markets and finance to support and sustain their adoption of ISFM and Agro forestry practices 3. Deforestation and damage to land from uncontrolled agricultural expansion in Lundazi and Katete Districts is reduced by 15% 4. The development of nationwide frameworks of practice that will enable wide spread adoption of ISFM and agro forestry practices and replication of the deforestation free supply chain model to other commodities is supported SNV will be the implementer of the project and will manage the grant and oversee the project’s implementation. The Stockholm Environment Institute (SEI) and the World Agroforestry Centre (ICRAF) will be sub-contracted to provide technical expertise to the project. The total budget for technical assistance that will be subcontracted to SEI over the three year period is 304,428 Euro. The budget for ICRAF for technical assistance is 146,130 Euro. Den svenska ambassaden har genomfört en ansökningsomgång om hållbar användning av naturresurser med fokus på jordbrukssektorn. Ansökningsomgången skedde mot bakgrund av att jordbruket är en av de viktigaste sektorerna i Zambias ekonomi och både bidrar till och påverkas av miljöförstöring i landet. SNV, Netherlands Development Organisation, har lagt fram ett förslag för att genomföra ett projekt som heter "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" till en kostnad av 39.508.017 kronor i distrikten Lundazi och Katete i Zambias östra provins under perioden 2015 till 2018. Projektet bygger på ett marknadsbaserat tillvägagångssätt. SNV ser den föreslagna metoden som avgörande för projektets framgång och hållbarhet. Projektet syftar till att uppmuntra småbrukare att anta hållbara produktionsmetoder genom ökad inkomstgenerering. Samtidigt gör tillvägagångssättet det möjligt för småbönder att öka sin produktion på ett hållbart sätt genom ökad tillgång till moderna insatsvaror från jordbruket, rådgivning, finansiering och marknader. De ökade inkomsterna kommer att uppmuntra bönderna att anamma ett integrerat förfarande kring markbördighet, skogsbruk och avskogningsfri produktion. En översikt av förväntade resultat från den föreslagna insatsen inkluderar: 1. 15000 småbönder har förbättrat produktiviteten med hjälp av ISFM och metoder för hållbart skogsbruk genom ökad tillgång till insatsvaror och rådgivningstjänster 2. 20000 småbönder har ökad tillgång till marknader och finansiering för att stödja och upprätthålla användandet av ISFM och hållbart skogsbruk 3. Avskogning och skador på mark från en okontrollerad expansion av jordbruket i Lundazi och Katete distrikt minskas med 15 procent 4. Utvecklingen av rikstäckande ramverk och praxis stöds som gör det möjligt för ett brett anammande av ISFM och hållbara skogsbruksmetoder samt replikering av modeller för avskogningsfria distributionsled. SNV är projektgenomförare och kommer att förvalta det svenska bidraget samt övervaka genomförandet. Stockholm Environment Institute (SEI) och World Agroforestry Centre (ICRAF) kommer att vara underleverantörer för att tillhandahålla teknisk expertis till projektet. Den totala budgeten för tekniskt stöd genom SEI under treårsperioden är 304.428 euro. Budgeten för ICRAF för tekniskt stöd är 146130 euro. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 7500000 17008017 17008017 7500000 15000000 -7500000 7500000 17008017 -17008017 39508017 SNV/Netherlands Development Organisation 15000000 SNV/Netherlands Development Organisation 7500000 SNV/Netherlands Development Organisation 17008017 SNV/Netherlands Development Organisation SE-0-SE-6-51190114-5119011402 Sweden The Swedish Embassy issued a call for proposals on Sustainable Use of Natural Resources with focus on the Agricultural sector. The call was issued in recognition of the fact that agriculture is one of the most important sectors in the economy of Zambia and apart from contributing to, is also highly affected by environmental degradation. SNV submitted a proposal to implement a project called "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" at a cost of 39 508 017 SEK in Lundazi and Katete districts of the Eastern Province of Zambia for the period 2015 to 2018. The Project proposes a market based approach. SNV views the proposed market approach, and rightly so, as key to the success and sustainability of the project which aims to incentivise smallholders to adopt sustainable production practices through increased income generation. At the same time the approach enables small holders to increase their production in a sustainable manner through increased access to modern farm inputs; extension services; finance and markets. The increased income will incentivise small holder farmers to adopt integrated soil fertility management, agro forestry and deforestation-free production. The increased availability of market-based services enables them to continue to use these sustainable land management practices even after the end of the Project. An overview of results expected from this intervention include: 1. 15,000 Small holder farmers improve productivity using ISFM and Agro forestry practices through increased access to inputs and extension services 2. 20,000 Small holders have increased access to markets and finance to support and sustain their adoption of ISFM and Agro forestry practices 3. Deforestation and damage to land from uncontrolled agricultural expansion in Lundazi and Katete Districts is reduced by 15% 4. The development of nationwide frameworks of practice that will enable wide spread adoption of ISFM and agro forestry practices and replication of the deforestation free supply chain model to other commodities is supported SNV will be the implementer of the project and will manage the grant and oversee the project’s implementation. The Stockholm Environment Institute (SEI) and the World Agroforestry Centre (ICRAF) will be sub-contracted to provide technical expertise to the project. The total budget for technical assistance that will be subcontracted to SEI over the three year period is 304,428 Euro. The budget for ICRAF for technical assistance is 146,130 Euro. Den svenska ambassaden har genomfört en ansökningsomgång om hållbar användning av naturresurser med fokus på jordbrukssektorn. Ansökningsomgången skedde mot bakgrund av att jordbruket är en av de viktigaste sektorerna i Zambias ekonomi och både bidrar till och påverkas av miljöförstöring i landet. SNV, Netherlands Development Organisation, har lagt fram ett förslag för att genomföra ett projekt som heter "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" till en kostnad av 39.508.017 kronor i distrikten Lundazi och Katete i Zambias östra provins under perioden 2015 till 2018. Projektet bygger på ett marknadsbaserat tillvägagångssätt. SNV ser den föreslagna metoden som avgörande för projektets framgång och hållbarhet. Projektet syftar till att uppmuntra småbrukare att anta hållbara produktionsmetoder genom ökad inkomstgenerering. Samtidigt gör tillvägagångssättet det möjligt för småbönder att öka sin produktion på ett hållbart sätt genom ökad tillgång till moderna insatsvaror från jordbruket, rådgivning, finansiering och marknader. De ökade inkomsterna kommer att uppmuntra bönderna att anamma ett integrerat förfarande kring markbördighet, skogsbruk och avskogningsfri produktion. En översikt av förväntade resultat från den föreslagna insatsen inkluderar: 1. 15000 småbönder har förbättrat produktiviteten med hjälp av ISFM och metoder för hållbart skogsbruk genom ökad tillgång till insatsvaror och rådgivningstjänster 2. 20000 småbönder har ökad tillgång till marknader och finansiering för att stödja och upprätthålla användandet av ISFM och hållbart skogsbruk 3. Avskogning och skador på mark från en okontrollerad expansion av jordbruket i Lundazi och Katete distrikt minskas med 15 procent 4. Utvecklingen av rikstäckande ramverk och praxis stöds som gör det möjligt för ett brett anammande av ISFM och hållbara skogsbruksmetoder samt replikering av modeller för avskogningsfria distributionsled. SNV är projektgenomförare och kommer att förvalta det svenska bidraget samt övervaka genomförandet. Stockholm Environment Institute (SEI) och World Agroforestry Centre (ICRAF) kommer att vara underleverantörer för att tillhandahålla teknisk expertis till projektet. Den totala budgeten för tekniskt stöd genom SEI under treårsperioden är 304.428 euro. Budgeten för ICRAF för tekniskt stöd är 146130 euro. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7000000 7000000 0 7000000 7000000 14000000 SNV/Netherlands Development Organisation 7000000 SNV/Netherlands Development Organisation 7000000 SNV/Netherlands Development Organisation Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Hållbart nyttjande av naturresurser, ökad hållbar produktivitet och produktion i jordbruket, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Hållbart nyttjande av naturresurser, ökad hållbar produktivitet och produktion i jordbruket, samt ökad motståndskraft mot klimatförändringar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Förbättrade möjligheter till hållbar försörjning, med fokus på produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, särskilt för kvinnor och ungdomar. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Ökad kapacitet att bedriva hållbar handel, tillgång till marknader och värdekedjor för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag. Ökad kapacitet att bedriva hållbar handel, tillgång till marknader och värdekedjor för småskaliga lantbrukare, entreprenörer och företag. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Ökad tillgång till förnybar energi och förbättrad energieffektivitet. Ökad tillgång till förnybar energi och förbättrad energieffektivitet. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-51190114-5119011405 Sweden The Swedish Embassy issued a call for proposals on Sustainable Use of Natural Resources with focus on the Agricultural sector. The call was issued in recognition of the fact that agriculture is one of the most important sectors in the economy of Zambia and apart from contributing to, is also highly affected by environmental degradation. SNV submitted a proposal to implement a project called "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" at a cost of 39 508 017 SEK in Lundazi and Katete districts of the Eastern Province of Zambia for the period 2015 to 2018. The Project proposes a market based approach. SNV views the proposed market approach, and rightly so, as key to the success and sustainability of the project which aims to incentivise smallholders to adopt sustainable production practices through increased income generation. At the same time the approach enables small holders to increase their production in a sustainable manner through increased access to modern farm inputs; extension services; finance and markets. The increased income will incentivise small holder farmers to adopt integrated soil fertility management, agro forestry and deforestation-free production. The increased availability of market-based services enables them to continue to use these sustainable land management practices even after the end of the Project. An overview of results expected from this intervention include: 1. 15,000 Small holder farmers improve productivity using ISFM and Agro forestry practices through increased access to inputs and extension services 2. 20,000 Small holders have increased access to markets and finance to support and sustain their adoption of ISFM and Agro forestry practices 3. Deforestation and damage to land from uncontrolled agricultural expansion in Lundazi and Katete Districts is reduced by 15% 4. The development of nationwide frameworks of practice that will enable wide spread adoption of ISFM and agro forestry practices and replication of the deforestation free supply chain model to other commodities is supported SNV will be the implementer of the project and will manage the grant and oversee the project’s implementation. The Stockholm Environment Institute (SEI) and the World Agroforestry Centre (ICRAF) will be sub-contracted to provide technical expertise to the project. The total budget for technical assistance that will be subcontracted to SEI over the three year period is 304,428 Euro. The budget for ICRAF for technical assistance is 146,130 Euro. Den svenska ambassaden har genomfört en ansökningsomgång om hållbar användning av naturresurser med fokus på jordbrukssektorn. Ansökningsomgången skedde mot bakgrund av att jordbruket är en av de viktigaste sektorerna i Zambias ekonomi och både bidrar till och påverkas av miljöförstöring i landet. SNV, Netherlands Development Organisation, har lagt fram ett förslag för att genomföra ett projekt som heter "Sustainable Integrated Land Management Solutions (SILMS)" till en kostnad av 39.508.017 kronor i distrikten Lundazi och Katete i Zambias östra provins under perioden 2015 till 2018. Projektet bygger på ett marknadsbaserat tillvägagångssätt. SNV ser den föreslagna metoden som avgörande för projektets framgång och hållbarhet. Projektet syftar till att uppmuntra småbrukare att anta hållbara produktionsmetoder genom ökad inkomstgenerering. Samtidigt gör tillvägagångssättet det möjligt för småbönder att öka sin produktion på ett hållbart sätt genom ökad tillgång till moderna insatsvaror från jordbruket, rådgivning, finansiering och marknader. De ökade inkomsterna kommer att uppmuntra bönderna att anamma ett integrerat förfarande kring markbördighet, skogsbruk och avskogningsfri produktion. En översikt av förväntade resultat från den föreslagna insatsen inkluderar: 1. 15000 småbönder har förbättrat produktiviteten med hjälp av ISFM och metoder för hållbart skogsbruk genom ökad tillgång till insatsvaror och rådgivningstjänster 2. 20000 småbönder har ökad tillgång till marknader och finansiering för att stödja och upprätthålla användandet av ISFM och hållbart skogsbruk 3. Avskogning och skador på mark från en okontrollerad expansion av jordbruket i Lundazi och Katete distrikt minskas med 15 procent 4. Utvecklingen av rikstäckande ramverk och praxis stöds som gör det möjligt för ett brett anammande av ISFM och hållbara skogsbruksmetoder samt replikering av modeller för avskogningsfria distributionsled. SNV är projektgenomförare och kommer att förvalta det svenska bidraget samt övervaka genomförandet. Stockholm Environment Institute (SEI) och World Agroforestry Centre (ICRAF) kommer att vara underleverantörer för att tillhandahålla teknisk expertis till projektet. Den totala budgeten för tekniskt stöd genom SEI under treårsperioden är 304.428 euro. Budgeten för ICRAF för tekniskt stöd är 146130 euro. Sweden SNV/Netherlands Development Organisation Swedish International Development Cooperation Agency SNV/Netherlands Development Organisation 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -144664 -144664 SNV/Netherlands Development Organisation Zambia 2018-2022 Zambia 2018-2022 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-51200020 Sweden The project aims to support the establishment of a flexible and cost-effective system of regular household surveys in the national statistical authority in Burkina Faso (INSD). The system should allow the collection of relevant and updated socio-economic information in order to monitor the implementation and outcomes of the national development strategy and the MDGs. Insatsen syftar till att stödja inrättandet av ett flexibelt och kostnadseffektivt system för regelbundna hushållsundersökningar som den nationella statistikmyndigheten i Burkina Faso (INSD) genomför. Systemet ska tillåta insamling av relevant och uppdaterad socio-ekonomisk information för att kunna följa upp genomförande och utfall av den nationella utvecklingsstrategin och milleniemålen. In April 2012, a request was received from the Government of Burkina Faso to finance a household survey (Enquête Multisectorielle Continue/Multisectoral continue survey). The main objectives of this survey are to establish a permanent system to collect data to feed main indicators for the national development strategy and MDGs. In the proposed Plan for phasing out Sweden’s development cooperation with Burkina Faso 2013-2016, pro-poor sustainable growth is one of the three sectors for Swedish support. The total of amount is SEK 15 million for two years, 2013 and 2014.  Six amendments were signed on 20 May 2015, 31 August 2015, 22 December 2015, 04 August 2016, 18 January 2017 and 20 October 2017, respectively. These amendments were made to allow both the continuation of the activities which has been delayed and, secondly, the consolidation of the achievements by the preparation of the second phase of this relevant household survey.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Burkina Faso Statistical capacity building Other Social Infrastructure & Services Some expected results of the Multisectoral Continuous Survey are: The main survey was conducted in 2014-2015 and these results were disseminated in 2015. In January 2016, all results were published on the INSD website and in newspapers across the country. This is a remarkable result because the results were published thirteen months later, the end of the collection (end of December 2014). The monitoring indicators for the MDGs and the country's poverty reduction strategy are permanently documented. However, it is clear that the 2014 survey provided a large number of indicators necessary for national planning and international objectives. These indicators were urgently requested by various government authorities and the INSD was also able to respond to these requests from users. The household surveys in the country are harmonized and integrated. The organization of a continuous household survey covering the whole year, at a cost that can be covered in the long term by the national budget, is a significant step forward compared to the ad hoc surveys that depending on the donor funds. The survey conducted in 2014 was a large-scale test of this concept. The enumeration area or household panel to be used for dynamic analysis is available and has been used for the current census.  As expected result, the experience of the EMC has made it possible to design the Harmonized Survey on the Living Conditions of Households (EHCVM) in 2018 in the eight WAEMU member countries? The survey took place in the same period throughout WAEMU within sampled households. It was used to draw up the poverty profile of households in each country according to a modernized and harmonized methodology. It will also be the basic tool for monitoring national  international agendas and policies (SDG, African Union 2063 Agenda), so that the indicators that will be produced at the end of the operation for each country will be comparable to those other countries. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51200020-5120002001 Sweden The project aims to support the establishment of a flexible and cost-effective system of regular household surveys in the national statistical authority in Burkina Faso (INSD). The system should allow the collection of relevant and updated socio-economic information in order to monitor the implementation and outcomes of the national development strategy and the MDGs. Insatsen syftar till att stödja inrättandet av ett flexibelt och kostnadseffektivt system för regelbundna hushållsundersökningar som den nationella statistikmyndigheten i Burkina Faso (INSD) genomför. Systemet ska tillåta insamling av relevant och uppdaterad socio-ekonomisk information för att kunna följa upp genomförande och utfall av den nationella utvecklingsstrategin och milleniemålen. In April 2012, a request was received from the Government of Burkina Faso to finance a household survey (Enquête Multisectorielle Continue/Multisectoral continue survey). The main objectives of this survey are to establish a permanent system to collect data to feed main indicators for the national development strategy and MDGs. In the proposed Plan for phasing out Sweden’s development cooperation with Burkina Faso 2013-2016, pro-poor sustainable growth is one of the three sectors for Swedish support. The total of amount is SEK 15 million for two years, 2013 and 2014.  Six amendments were signed on 20 May 2015, 31 August 2015, 22 December 2015, 04 August 2016, 18 January 2017 and 20 October 2017, respectively. These amendments were made to allow both the continuation of the activities which has been delayed and, secondly, the consolidation of the achievements by the preparation of the second phase of this relevant household survey.  Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Agence Comptable Centrale du Tresor Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 10500000 2500000 0 2000000 0 0 10500000 2500000 2000000 0 15000000 Agence Comptable Centrale du Tresor 10500000 Agence Comptable Centrale du Tresor 2500000 Agence Comptable Centrale du Tresor 2000000 Agence Comptable Centrale du Tresor SE-0-SE-6-51200020-5120002003 Sweden The project aims to support the establishment of a flexible and cost-effective system of regular household surveys in the national statistical authority in Burkina Faso (INSD). The system should allow the collection of relevant and updated socio-economic information in order to monitor the implementation and outcomes of the national development strategy and the MDGs. Insatsen syftar till att stödja inrättandet av ett flexibelt och kostnadseffektivt system för regelbundna hushållsundersökningar som den nationella statistikmyndigheten i Burkina Faso (INSD) genomför. Systemet ska tillåta insamling av relevant och uppdaterad socio-ekonomisk information för att kunna följa upp genomförande och utfall av den nationella utvecklingsstrategin och milleniemålen. In April 2012, a request was received from the Government of Burkina Faso to finance a household survey (Enquête Multisectorielle Continue/Multisectoral continue survey). The main objectives of this survey are to establish a permanent system to collect data to feed main indicators for the national development strategy and MDGs. In the proposed Plan for phasing out Sweden’s development cooperation with Burkina Faso 2013-2016, pro-poor sustainable growth is one of the three sectors for Swedish support. The total of amount is SEK 15 million for two years, 2013 and 2014.  Six amendments were signed on 20 May 2015, 31 August 2015, 22 December 2015, 04 August 2016, 18 January 2017 and 20 October 2017, respectively. These amendments were made to allow both the continuation of the activities which has been delayed and, secondly, the consolidation of the achievements by the preparation of the second phase of this relevant household survey.  Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Agence Comptable Centrale du Tresor Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2000000 2000000 0 0 2000000 Agence Comptable Centrale du Tresor 2000000 Agence Comptable Centrale du Tresor SE-0-SE-6-51200020-5120002005 Sweden The project aims to support the establishment of a flexible and cost-effective system of regular household surveys in the national statistical authority in Burkina Faso (INSD). The system should allow the collection of relevant and updated socio-economic information in order to monitor the implementation and outcomes of the national development strategy and the MDGs. Insatsen syftar till att stödja inrättandet av ett flexibelt och kostnadseffektivt system för regelbundna hushållsundersökningar som den nationella statistikmyndigheten i Burkina Faso (INSD) genomför. Systemet ska tillåta insamling av relevant och uppdaterad socio-ekonomisk information för att kunna följa upp genomförande och utfall av den nationella utvecklingsstrategin och milleniemålen. In April 2012, a request was received from the Government of Burkina Faso to finance a household survey (Enquête Multisectorielle Continue/Multisectoral continue survey). The main objectives of this survey are to establish a permanent system to collect data to feed main indicators for the national development strategy and MDGs. In the proposed Plan for phasing out Sweden’s development cooperation with Burkina Faso 2013-2016, pro-poor sustainable growth is one of the three sectors for Swedish support. The total of amount is SEK 15 million for two years, 2013 and 2014.  Six amendments were signed on 20 May 2015, 31 August 2015, 22 December 2015, 04 August 2016, 18 January 2017 and 20 October 2017, respectively. These amendments were made to allow both the continuation of the activities which has been delayed and, secondly, the consolidation of the achievements by the preparation of the second phase of this relevant household survey.  Sweden Government of Burkina Faso Swedish International Development Cooperation Agency Agence Comptable Centrale du Tresor Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -557492 0 0 -557492 -557492 Agence Comptable Centrale du Tresor -557491.87 Agence Comptable Centrale du Tresor Burkina Faso 2018-2022 Burkina Faso 2018-2022 Stronger democratic institutions and increased openness and capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner samt ökad öppenhet och kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51200045 Sweden Project name: "Project for Promotion of Hygiene and sanitation in the regions Nord, Centre-Nord and Centre-Sud in Burkina Faso 2018-2022" Agreement partner : WaterAid Burkina Faso. Consortium members for implementation: WaterAid and Eau Vive. They will work with the national Sanitation Board. Activity period: 1 July 2018 - 31 December 2022 Amount of financial support by Sida: 79 000 000 SEK (95% of the project's total cost) Funds transfers : 1. Sida to WaterAid (95 %of the total budget) 2. WaterAid to Eau Vive (29%), SEI (2,6%) and local NGOs/local Governments (32%) 3. Local NGOs/local Governments A to local Associations A (11%) 4. Eau Vive to local NGOs/local Governments (16%) 5. local NGOs/local Governments B to local Associations B (5,6%) The activities take 59.7% of the budget, monitoring and evaluation (monitoring meetings at the municipal / regional / national level, evaluations, capitalization, production of articles and films, field monitoring etc.) estimated at 11.1%. 50% of the total budget is used for "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)" in that the share of physical investments is estimated at 27.6% of the budget and includes: subsidies for family latrines and catch basins, latrines realizations / rehabilitations for health centers and schools, boreholes, school gardens, Sludge treatment plant and unloading sites, etc. The target groups (households, craftsmen masons, store managers, sanitation service providers, students, associations, communal technical services)/ will according to estimates receive at least 49% of the budget, including investments. Project sites: Central-North, North, Central-South Regions Background The project’s overarching aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in 3 regions of Burkina Faso. Specific Objectives are : - Sustainable access to hygiene, sanitation and safe water to communities in North, Central-North and Central-South regions - Increased reuse of sanitation by-products at school and community levels - Increased number of local service providers managing waste water and human waste - Improved local governance in managment of safe water, waste water and excreta. The target groups are : - communities in all three (3) regions/North, Central North and Central South ; - children, particularly girls, in and outside schools; - local masons, Hygiene Promotion Volunteers (HPV, Community health workers, local service providers); - youth and women associations, - businesses promoting management of waste water and excreta - partner NGOs, - local Governments/municipalities in the 3 regions ; - regional boards for: water & sanitation, health, education and agriculture in the 3 regions. Projektnamn: "Sanitet, hälsa, motståndskraft och trygg vattenförsörjning i regionerna Nord, Centre-Nord och Centre-Sud i Burkina Faso 2018-2022" Avtalspartner: WaterAid Burkina Faso. Konsortiemedlemmar för implementering: WaterAid och Eau Vive. De kommer att arbeta med det nationella sanitetsverket. Aktivitetsperiod: 1 juli 2018 - 31 december 2022 Finansiellt stöd från Sida: 79 000 000 kr (95% av projektets totala kostnad). Finansiella transfereringar: 1. Sida till WaterAid 95% av totala budgeten 2. WaterAid vidareförmedlar till Eau Vive (29% av sitt bidrag), SEI (2,6%) och lokala icke-statliga organisationer / kommuner (32%) 3. Lokala icke-statliga organisationer / kommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (11%) 4. Eau Vive vidareförmdelar till lokala icke-statliga organisationer / kommuner (16%) 5. Lokala icke-statliga organisationer / lokakommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (5,6%) För aktiviteter planeras 59,7% av budgeten. Fältuppföljning, utvärdering & kommunikation inkl möten på kommunal / regional / nationell nivå, utvärderingar, kapitalisering, artiklar och filmer etc.) uppskattas till 11,1%. 50% av den totala budgeten används för "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)", eftersom andelen fysiska investeringar uppskattas till 27,6% av budgeten och inkluderar subventioner för familjelatriner och fängelseinterner, latriner för hälsocenter och skolor, borrhål, skolor, slamhanteringsanläggningar och sopanläggningar etc. Målgrupperna (hushåll, hantverkare, murare, sanitärtjänsteleverantörer, studenter, föreningar, kommunala tekniska tjänster) beräknas dra direkt nytta av 49% av budgeten, inklusive investeringar. Projektområden: Regionerna Central-North, North, Central-South Bakgrund Projektets övergripande mål är att bidra till en hållbar och rättvis tillgång till säker vatten och sanitet för samhällen i tre regioner i Burkina Faso. Specifika mål är: - Hållbar tillgång till hygien, sanitet och rent vatten till samhällen i norra, centrala och nord-sydliga regioner - Ökad återanvändning av biprodukter av sanitet på skolan och på kommunnivå - Ökat antal lokala tjänsteleverantörer som hanterar avloppsvatten och mänskligt avfall - Förbättrat lokalt styre i hantering av rent vatten, avloppsvatten och excreta. Målgrupperna är: - befolkningen i alla tre (3) regionerna/North, Central North and Central South; - barn, i synnerhet flickor, såväl inom som utom skolor; - Lokala murare, Hygien Promotion Volunteers (HPV, hälsoarbetare, lokala tjänsteleverantörer); - Ungdoms- och kvinnoförbund; - Företag inom förvaltning av avloppsvatten och excreta; - NGO-partners; - kommuner i de tre regionerna; - Regionala styrelser för vatten och sanitet, hälsa, utbildning och jordbruk i de tre regionerna. The projects aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in the regions Nord, Centre-Nord &Centre-Sud in Burkina Faso. The specific objectives are: Provide sustainable access to hygiene, sanitation and safe water services to communities in North, Central-North and Central-South regions, Promote the reuse of sanitation by-products at school and community levels, Foster the development of local service providers to manage waste water and excreta and Improve local governance on safe water and management of waste water and excreta. The project will help to address the root causes of safe water and sanitation issues in communities, households, health centers and schools through creating demand from community members; offer quality sanitation; support municipalities to effectively and efficiently manage projects and delivery of safe water and sanitation to school children. Expected outcomes are : -19 000 households have access to waste water and excreta management services - 250 000 people display good hygiene practices - 14 health care facilities provided with facilities to manage waste water and excreta - 10 000 school children have access to sustainable safe water, hygiene and sanitation, including Menstrual Hygiene Management - 13 blue schools are created - 3 clean and productive communities exist - 5 initiatives are supported to develop and promote sanitation by-products - 25 women associations and 25 youth associations become professional in managing waste water and excreta - 750 local masons and 25 sanitation shop managers/attendants and 25 manual pit cleaners/emptiers are operational - 2 eco-business are set up for management of excreta and waste water - local authorities leadership has increased - communities are empowered to claim their rights of access to sustainable safe water and sanitation services - local accountability platforms are created and operational Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Burkina Faso Basic drinking water supply and basic sanitation Basic sanitation Water Supply & Sanitation Cooperation between the Embassy and the partner As in the previous three years, cooperation with WaterAid, the lead implementing partner, went well during 2021. It resulted : - fluid communication and rapid feedback on the files to be submitted, - close collaboration in the budget review to free up resources to help meet the demand for WASH services from Internally Displaced Persons, - participation and organization of field visit concerning a school garden as well as other achievements of the project at the Kayao school in May 2021, - participation in the seminar on "Multidimensional poverty in Burkina Faso" organized by the Swedish Embassy on June 09, 2021. Capacity of the partner and of his collaborators to carry out activities The capacities of the partner and its collaborators to carry out the project in 2021 are evaluated as follows: At the central level: WaterAid is an international organization which has policy documents on occupational health and safety. A regular update is made with the stakeholders in the implementation of the project. The central coordination team has over 15 years of experience in project and program management and multi-actor partnership management. The coordination team receives support from WaterAid and Eau Vive headquarters for the proper implementation of the project. WaterAid has a contingency plan that is updated to address the health and security challenges of the project area At the regional level: the project is implemented in the three (03) regions by three (03) NGO partners who have more than 10 years of experience in the implementation of projects and programs. They also have the advantage of being in these regions with a good knowledge of socio-cultural realities. There is good collaboration with the state technical services for sovereign monitoring and support in the implementation of the project. At the municipal level: the project intervention municipalities are committed and empowered for the implementation of the project, as evidenced by the recruitment of Municipal Water and Sanitation Technicians (and their support from municipal budgets) to support municipal councils for the project implementation. In term of financial/ Budget implementation, 2020 audit report was received and analyzed as well as the plan for implementing the recommendations. Examples of the results that have been achieved, both expected and unexpected in 2021: The main results achieved in 2021 are: - 19 929 family latrines built for the benefit of vulnerable households in the project regions, corresponding to a rate of 111% achieved compared to the project objective. - 100 villages potentially End of Open Defecation equivalent to 111% execution rate. - 50 local associations trained in the management of the sanitation chain and the promotion of hygiene. These associations are operational in the 24/25 municipalities of intervention, corresponding to a rate of 100% compared to the project objective. - 775 local masons trained and able to build family latrines for the communities in the project communes, equivalent to 99% achievement. - 24/25 municipalities with a technical service for the management of drinking water, hygiene and sanitation, equivalent to 99% achievement. The provision of technical water management services not carried out in the commune of Ouindigui alone due to the security situation. - 108 local elected officials and Municipal Water and Sanitation Technicians trained on municipal project management approach and Human Rights-Based Approach, equivalent to 99% achievement. - 507,224 women and girls were reached by awareness campaigns Information on Behavior Change, equivalent to 390% achievement in relation to the project objective. - 26 sanitation structures constructed/rehabilitated in schools and health centers, equivalent to 100% achievement rate. - 50 schools have actors trained in the Hygienic Management of Menstruation; schools clubs set up functional ones. - 35 Hygienic Menstrual Management cabins built, equipped and used by 5 250 girls, equivalent to 117% achievement rate. Brief analysis of satisfactions and dissatisfactions: In terms of results obtained in 2021, the main satisfactions are as follows: - The construction of 19 229 latrines in the three (03) regions of the project, including more than 7 000 latrines in the center, has contributed to advancing this region from the last (16% in 2018) to 4th place at the national level in more than 20 % sanitation rate. The successful implementation of the blue school initiative in the 24 schools has generated national interest. The Ministry of Agriculture requests learning exchanges with WaterAid in order to share experience to strengthen the presidential program one pupil, one daily quality food. - 24/25 municipalities with a technical service for the management of drinking water, hygiene and sanitation. Only the municipality of Ouindigui did not benefit from it due to the security situation. - 26 sanitation structures constructed/rehabilitated in schools and health centers. - 50 youth and women's associations are operational. There were no expected negative results. Regarding the positive results, the blue school approach has spread. Indeed two (02) schools (one in the North Center and the other in the North) in view of the blue schools of neighboring municipalities, have taken the initiative to set up and operate their school gardens. Changes observed in the context of applying the theory of change: In this project, the theory of change is the improvement of governance and the empowerment of municipalities in a transfer of competence in terms of sanitation and drinking water from the State to communities with sufficient accompanying measures. The major changes observed in 2021 are as follows: - 23/24 municipalities were supported to recruit municipal Water and Sanitation Technicians with their inclusion in the municipal budgets so that they are eventually agents of the municipalities, - 50 associations of young people and women have been recruited by the municipalities and have seen their capacities strengthened and these associations constitute local expertise for the promotion of hygiene and sanitation, - 24 blue schools are operational with the support of the municipalities, thus improving the quality of food rations in the endogenous canteens of these schools, - The 24 municipalities of intervention are favorable to the promotion of menstrual hygiene at school, - More than 19,000 family latrines are built and well used by households in the communes. Consideration of perspectives (poverty, environment and climate, gender, human rights, conflict) Issue of poverty: This issue has been considered in the implementation of project activities in 2021 through the granting of the total subsidy to very poor households and people with disabilities. About Gender: This issue was taken into account through: - Equitable support for the professionalization of associations of young people and women involved in the promotion of WASH in the municipalities, - Organization of awareness-raising meetings on good hygiene practices for groups of women, men and children in the project villages, - Monitoring the effective implementation of Menstrual Hygiene Management action plans in schools and the functionality of Menstrual Hygienic Management cabins with the aim of promoting effective participation of girls in school activities even during their periods of menstruation, - Arrangements are made to ensure the participation of all actors in the implementation of the project for the sustainability of actions. In terms of considering the Environment and the climate: This issue has been considered in: - The construction of institutional sanitation works and for the benefit of households: the project team takes into account the national standard which is to build all sanitation works at least 25 m from water points to avoid the risk of groundwater contamination. - For the drilling of boreholes, the project team ensures a distance of at least 500 m between two (02) boreholes to avoid the risk of pressure on the water table. - Concerning construction of the Ouahigouya Faecal Sludge Treatment Station, an environmental impact study has been carried out. Regarding Human Rights : This issue was taken into account through: - The creation of adapted Hygienic Menstrual Management cabins and the promotion of Hygienic Menstrual Management in schools aims to ensure that girls have the same opportunities and the same rights as boys to participate in school activities. - Conducting capacity building sessions for elected officials and municipal executives on the Human Rights-Based Approach, particularly on the specific issue of WASH, - Volunteer hygienists are identified in male-female pairs to carry out Information Education Communication actions and Home Visits. Consideration of Conflict: In this context, - Before implementation, the project ensures that the institutional hydraulic and sanitation works are not located in areas subject to community conflicts, - All awareness-raising actions are implemented in concert with the various social groups and community leaders. RESULTS THAT HAVE BEEN ACHIEVED both expected and unexpected in 2022 In 2022, most of the results had already been achieved in 2021. To these results are added the following results in 2022: • Results of agricultural production activities in the blue schools: in 2022 the school gardens were operated for the second consecutive year. • Results of the field schools experiment as part of the Clean and Productive Villages component of the project. This activity is carried out in partnership with Stockholm Environment Institute. • The progress of the reflection of the "Task force" set up as part of the reflection on the recovery of sanitation by-products. These results fall within the framework of the specific objective Promote the recovery of sanitation by-products. In addition to these initial results of the project, it is necessary to add the result relating to WASH actions in favor of internally displaced persons (IDPs). This is a major result of the project which allows the consortium WaterAid/Eau Vive International, to contribute to the efforts deployed by development actors through the WASH Cluster, to mitigate the social-cultural and environmental impacts of the security crisis. Brief analysis of satisfactions Points of satisfaction in 2022: Regarding WASH actions in favor of IDPs, the satisfaction lies in the fact that the WaterAid/Eau Vive Internationale consortium, with the support of the Swedish Embassy, was able to contribute to the momentum of solidarity who came out in support of IDPs. Indeed, it would have been particularly difficult for the consortium members to evacuate as soon as the security threat appeared, Center-North and North regions where their presence has been very remarkable since 2018. The project continuation in these two regions with actions adapted to the new security situation reinforces consortium and Sweden credibility with populations, local authorities as well as other development actors. As for the results under the specific objective on Valorization of sanitation by-products, they are very important for the future of the WASH sector. Indeed, one of the specific objectives of the National Program for the Sanitation of Wastewater and Excreta (PN-AEUE) is to "Optimize the management and recovery of wastewater and faecal sludge from the perspective of environmental and social protection". The results achieved by the project within the framework of the "Valorization of sanitation by-products" are perfectly in line with this specific objective of the PN AEUE and constitute practically the first concrete results obtained in this field at national level. Regarding the unexpected positive results, we can note the self-construction of latrines by some households, despite the particularly difficult security context. Analysis of dissatisfactions: The slowdown in activities due to the security situation in most intervention areas is the point of dissatisfaction. Key achievements from January 2023 to April 2024 include: - Improved access to drinking water, hygiene and sanitation for more than 22,000 IDPs and their host communities in 08 project communities through the construction of water and sanitation infrastructure and the provision of hygiene kits and GHM dignity kits. - End of open defecation in 19 villages thanks to open defecation certification. These results are in line with the specific objectives of providing sustainable access to hygiene, sanitation and drinking water services for regional population. - Improved the nutritional quality of school canteen meals for approximately 7,000 students in 32 schools by using produce from their market gardens. These results are in line with the specific objective of promoting the valorization of sanitation by-products in schools and communities. - Developed scientific research with INERA and shared the results of "Clean and Productive Village" approach in collaboration with Stockolm EI in international fora, notably the European Union's commemoration of World Water Day under the Swedish presidency. Brief analysis of satisfaction and dissatisfaction with results achieved in 2023-2024. Satisfaction analysis: The main point of satisfaction is the direct contribution of the results obtained to the achievement of various specific objectives of the national programs (National Program - Wastewater and Excreta Sanitation (NP-WES) and National Program - Drinking Water Supply (NP-DWS). Some interesting facts: - Improving access to WASH for IDPs reinforces the achievement of specific objective 2 of the PN-AEUE and contributes to the implementation of Axe 1 of the Action plan for the stabilization and development of Transition/Plan d'action pour la stabilisation et le développement de la Transition (PA-SD). Although not a humanitarian NGO, WaterAid has become an important actor in the national WASH cluster through the implementation of the NEXUS humanitarian approach, thanks to the support of the Swedish Embassy. - The project's small-scale improvement in the nutritional quality of meals served to schoolchildren is now the subject of a presidential initiative Ensuring every school-age child at least one balanced meal a day, which is a social protection program launched in 2021. Pilot projects led by United Nations agencies began in 2023 to support the government's initiative. - The clean and productive village approach (CPV): The reliable alternative offered by sanitation by-products in the form of organic fertilizers, given the difficulty in accessing imported chemical fertilizers (quantity and cost) and their harmful effects on the environment. This simple practice also solves the problem of latrine sludge management in rural areas. The CPV approach has been presented at national level and recognized as a reliable alternative for managing latrine sludge management in rural areas of Burkina Faso. This approach contributes to the implementation of the National Agroecology Development Strategy for the period 2023-2027 and to specific objective 3 of the NP-WES. - empowering 19 communities to take charge of their own wastewater and excreta treatment, by putting an end to open defecation (specific objective 1 of the NP-WES). This is a guarantee of sustainability. Several households have built their own structures at their own expense. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51200045-5120004501 Sweden Project name: "Project for Promotion of Hygiene and sanitation in the regions Nord, Centre-Nord and Centre-Sud in Burkina Faso 2018-2022" Agreement partner : WaterAid Burkina Faso. Consortium members for implementation: WaterAid and Eau Vive. They will work with the national Sanitation Board. Activity period: 1 July 2018 - 31 December 2022 Amount of financial support by Sida: 79 000 000 SEK (95% of the project's total cost) Funds transfers : 1. Sida to WaterAid (95 %of the total budget) 2. WaterAid to Eau Vive (29%), SEI (2,6%) and local NGOs/local Governments (32%) 3. Local NGOs/local Governments A to local Associations A (11%) 4. Eau Vive to local NGOs/local Governments (16%) 5. local NGOs/local Governments B to local Associations B (5,6%) The activities take 59.7% of the budget, monitoring and evaluation (monitoring meetings at the municipal / regional / national level, evaluations, capitalization, production of articles and films, field monitoring etc.) estimated at 11.1%. 50% of the total budget is used for "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)" in that the share of physical investments is estimated at 27.6% of the budget and includes: subsidies for family latrines and catch basins, latrines realizations / rehabilitations for health centers and schools, boreholes, school gardens, Sludge treatment plant and unloading sites, etc. The target groups (households, craftsmen masons, store managers, sanitation service providers, students, associations, communal technical services)/ will according to estimates receive at least 49% of the budget, including investments. Project sites: Central-North, North, Central-South Regions Background The project’s overarching aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in 3 regions of Burkina Faso. Specific Objectives are : - Sustainable access to hygiene, sanitation and safe water to communities in North, Central-North and Central-South regions - Increased reuse of sanitation by-products at school and community levels - Increased number of local service providers managing waste water and human waste - Improved local governance in managment of safe water, waste water and excreta. The target groups are : - communities in all three (3) regions/North, Central North and Central South ; - children, particularly girls, in and outside schools; - local masons, Hygiene Promotion Volunteers (HPV, Community health workers, local service providers); - youth and women associations, - businesses promoting management of waste water and excreta - partner NGOs, - local Governments/municipalities in the 3 regions ; - regional boards for: water & sanitation, health, education and agriculture in the 3 regions. Projektnamn: "Sanitet, hälsa, motståndskraft och trygg vattenförsörjning i regionerna Nord, Centre-Nord och Centre-Sud i Burkina Faso 2018-2022" Avtalspartner: WaterAid Burkina Faso. Konsortiemedlemmar för implementering: WaterAid och Eau Vive. De kommer att arbeta med det nationella sanitetsverket. Aktivitetsperiod: 1 juli 2018 - 31 december 2022 Finansiellt stöd från Sida: 79 000 000 kr (95% av projektets totala kostnad). Finansiella transfereringar: 1. Sida till WaterAid 95% av totala budgeten 2. WaterAid vidareförmedlar till Eau Vive (29% av sitt bidrag), SEI (2,6%) och lokala icke-statliga organisationer / kommuner (32%) 3. Lokala icke-statliga organisationer / kommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (11%) 4. Eau Vive vidareförmdelar till lokala icke-statliga organisationer / kommuner (16%) 5. Lokala icke-statliga organisationer / lokakommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (5,6%) För aktiviteter planeras 59,7% av budgeten. Fältuppföljning, utvärdering & kommunikation inkl möten på kommunal / regional / nationell nivå, utvärderingar, kapitalisering, artiklar och filmer etc.) uppskattas till 11,1%. 50% av den totala budgeten används för "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)", eftersom andelen fysiska investeringar uppskattas till 27,6% av budgeten och inkluderar subventioner för familjelatriner och fängelseinterner, latriner för hälsocenter och skolor, borrhål, skolor, slamhanteringsanläggningar och sopanläggningar etc. Målgrupperna (hushåll, hantverkare, murare, sanitärtjänsteleverantörer, studenter, föreningar, kommunala tekniska tjänster) beräknas dra direkt nytta av 49% av budgeten, inklusive investeringar. Projektområden: Regionerna Central-North, North, Central-South Bakgrund Projektets övergripande mål är att bidra till en hållbar och rättvis tillgång till säker vatten och sanitet för samhällen i tre regioner i Burkina Faso. Specifika mål är: - Hållbar tillgång till hygien, sanitet och rent vatten till samhällen i norra, centrala och nord-sydliga regioner - Ökad återanvändning av biprodukter av sanitet på skolan och på kommunnivå - Ökat antal lokala tjänsteleverantörer som hanterar avloppsvatten och mänskligt avfall - Förbättrat lokalt styre i hantering av rent vatten, avloppsvatten och excreta. Målgrupperna är: - befolkningen i alla tre (3) regionerna/North, Central North and Central South; - barn, i synnerhet flickor, såväl inom som utom skolor; - Lokala murare, Hygien Promotion Volunteers (HPV, hälsoarbetare, lokala tjänsteleverantörer); - Ungdoms- och kvinnoförbund; - Företag inom förvaltning av avloppsvatten och excreta; - NGO-partners; - kommuner i de tre regionerna; - Regionala styrelser för vatten och sanitet, hälsa, utbildning och jordbruk i de tre regionerna. The projects aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in the regions Nord, Centre-Nord &Centre-Sud in Burkina Faso. The specific objectives are: Provide sustainable access to hygiene, sanitation and safe water services to communities in North, Central-North and Central-South regions, Promote the reuse of sanitation by-products at school and community levels, Foster the development of local service providers to manage waste water and excreta and Improve local governance on safe water and management of waste water and excreta. The project will help to address the root causes of safe water and sanitation issues in communities, households, health centers and schools through creating demand from community members; offer quality sanitation; support municipalities to effectively and efficiently manage projects and delivery of safe water and sanitation to school children. Expected outcomes are : -19 000 households have access to waste water and excreta management services - 250 000 people display good hygiene practices - 14 health care facilities provided with facilities to manage waste water and excreta - 10 000 school children have access to sustainable safe water, hygiene and sanitation, including Menstrual Hygiene Management - 13 blue schools are created - 3 clean and productive communities exist - 5 initiatives are supported to develop and promote sanitation by-products - 25 women associations and 25 youth associations become professional in managing waste water and excreta - 750 local masons and 25 sanitation shop managers/attendants and 25 manual pit cleaners/emptiers are operational - 2 eco-business are set up for management of excreta and waste water - local authorities leadership has increased - communities are empowered to claim their rights of access to sustainable safe water and sanitation services - local accountability platforms are created and operational Sweden WaterAid Limited Swedish International Development Cooperation Agency WaterAid Limited 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 34175000 38900000 48307000 12000000 16110000 0 0 0 10000000 5000000 -10000000 -5000000 0 0 0 -10000000 0 7000000 0 0 14175000 10000000 0 0 0 0 22000000 0 0 0 0 20000000 0 0 5000000 16900000 0 0 5000000 0 6110000 0 0 0 0 0 5000000 33920000 0 0 14387000 149492000 WaterAid Limited 20000000 WaterAid Limited 14175000 WaterAid Limited 2742682 WaterAid Limited 16900000 WaterAid Limited 19257318 WaterAid Limited 33920000 WaterAid Limited 14387000 WaterAid Limited 7000000 WaterAid Limited 5000000 WaterAid Limited 5000000 WaterAid Limited 5000000 WaterAid Limited 6110000 WaterAid Limited Burkina Faso 2018-2022 Burkina Faso 2018-2022 Improved governance and sustainable use of natural resources Förbättrad förvaltning och hållburt nyttjande av naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved access to basic public services and social security Förbättrad tillgång till grundläggande samhällsservice och social trygghet Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-51200045-5120004502 Sweden Project name: "Project for Promotion of Hygiene and sanitation in the regions Nord, Centre-Nord and Centre-Sud in Burkina Faso 2018-2022" Agreement partner : WaterAid Burkina Faso. Consortium members for implementation: WaterAid and Eau Vive. They will work with the national Sanitation Board. Activity period: 1 July 2018 - 31 December 2022 Amount of financial support by Sida: 79 000 000 SEK (95% of the project's total cost) Funds transfers : 1. Sida to WaterAid (95 %of the total budget) 2. WaterAid to Eau Vive (29%), SEI (2,6%) and local NGOs/local Governments (32%) 3. Local NGOs/local Governments A to local Associations A (11%) 4. Eau Vive to local NGOs/local Governments (16%) 5. local NGOs/local Governments B to local Associations B (5,6%) The activities take 59.7% of the budget, monitoring and evaluation (monitoring meetings at the municipal / regional / national level, evaluations, capitalization, production of articles and films, field monitoring etc.) estimated at 11.1%. 50% of the total budget is used for "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)" in that the share of physical investments is estimated at 27.6% of the budget and includes: subsidies for family latrines and catch basins, latrines realizations / rehabilitations for health centers and schools, boreholes, school gardens, Sludge treatment plant and unloading sites, etc. The target groups (households, craftsmen masons, store managers, sanitation service providers, students, associations, communal technical services)/ will according to estimates receive at least 49% of the budget, including investments. Project sites: Central-North, North, Central-South Regions Background The project’s overarching aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in 3 regions of Burkina Faso. Specific Objectives are : - Sustainable access to hygiene, sanitation and safe water to communities in North, Central-North and Central-South regions - Increased reuse of sanitation by-products at school and community levels - Increased number of local service providers managing waste water and human waste - Improved local governance in managment of safe water, waste water and excreta. The target groups are : - communities in all three (3) regions/North, Central North and Central South ; - children, particularly girls, in and outside schools; - local masons, Hygiene Promotion Volunteers (HPV, Community health workers, local service providers); - youth and women associations, - businesses promoting management of waste water and excreta - partner NGOs, - local Governments/municipalities in the 3 regions ; - regional boards for: water & sanitation, health, education and agriculture in the 3 regions. Projektnamn: "Sanitet, hälsa, motståndskraft och trygg vattenförsörjning i regionerna Nord, Centre-Nord och Centre-Sud i Burkina Faso 2018-2022" Avtalspartner: WaterAid Burkina Faso. Konsortiemedlemmar för implementering: WaterAid och Eau Vive. De kommer att arbeta med det nationella sanitetsverket. Aktivitetsperiod: 1 juli 2018 - 31 december 2022 Finansiellt stöd från Sida: 79 000 000 kr (95% av projektets totala kostnad). Finansiella transfereringar: 1. Sida till WaterAid 95% av totala budgeten 2. WaterAid vidareförmedlar till Eau Vive (29% av sitt bidrag), SEI (2,6%) och lokala icke-statliga organisationer / kommuner (32%) 3. Lokala icke-statliga organisationer / kommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (11%) 4. Eau Vive vidareförmdelar till lokala icke-statliga organisationer / kommuner (16%) 5. Lokala icke-statliga organisationer / lokakommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (5,6%) För aktiviteter planeras 59,7% av budgeten. Fältuppföljning, utvärdering & kommunikation inkl möten på kommunal / regional / nationell nivå, utvärderingar, kapitalisering, artiklar och filmer etc.) uppskattas till 11,1%. 50% av den totala budgeten används för "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)", eftersom andelen fysiska investeringar uppskattas till 27,6% av budgeten och inkluderar subventioner för familjelatriner och fängelseinterner, latriner för hälsocenter och skolor, borrhål, skolor, slamhanteringsanläggningar och sopanläggningar etc. Målgrupperna (hushåll, hantverkare, murare, sanitärtjänsteleverantörer, studenter, föreningar, kommunala tekniska tjänster) beräknas dra direkt nytta av 49% av budgeten, inklusive investeringar. Projektområden: Regionerna Central-North, North, Central-South Bakgrund Projektets övergripande mål är att bidra till en hållbar och rättvis tillgång till säker vatten och sanitet för samhällen i tre regioner i Burkina Faso. Specifika mål är: - Hållbar tillgång till hygien, sanitet och rent vatten till samhällen i norra, centrala och nord-sydliga regioner - Ökad återanvändning av biprodukter av sanitet på skolan och på kommunnivå - Ökat antal lokala tjänsteleverantörer som hanterar avloppsvatten och mänskligt avfall - Förbättrat lokalt styre i hantering av rent vatten, avloppsvatten och excreta. Målgrupperna är: - befolkningen i alla tre (3) regionerna/North, Central North and Central South; - barn, i synnerhet flickor, såväl inom som utom skolor; - Lokala murare, Hygien Promotion Volunteers (HPV, hälsoarbetare, lokala tjänsteleverantörer); - Ungdoms- och kvinnoförbund; - Företag inom förvaltning av avloppsvatten och excreta; - NGO-partners; - kommuner i de tre regionerna; - Regionala styrelser för vatten och sanitet, hälsa, utbildning och jordbruk i de tre regionerna. The projects aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in the regions Nord, Centre-Nord &Centre-Sud in Burkina Faso. The specific objectives are: Provide sustainable access to hygiene, sanitation and safe water services to communities in North, Central-North and Central-South regions, Promote the reuse of sanitation by-products at school and community levels, Foster the development of local service providers to manage waste water and excreta and Improve local governance on safe water and management of waste water and excreta. The project will help to address the root causes of safe water and sanitation issues in communities, households, health centers and schools through creating demand from community members; offer quality sanitation; support municipalities to effectively and efficiently manage projects and delivery of safe water and sanitation to school children. Expected outcomes are : -19 000 households have access to waste water and excreta management services - 250 000 people display good hygiene practices - 14 health care facilities provided with facilities to manage waste water and excreta - 10 000 school children have access to sustainable safe water, hygiene and sanitation, including Menstrual Hygiene Management - 13 blue schools are created - 3 clean and productive communities exist - 5 initiatives are supported to develop and promote sanitation by-products - 25 women associations and 25 youth associations become professional in managing waste water and excreta - 750 local masons and 25 sanitation shop managers/attendants and 25 manual pit cleaners/emptiers are operational - 2 eco-business are set up for management of excreta and waste water - local authorities leadership has increased - communities are empowered to claim their rights of access to sustainable safe water and sanitation services - local accountability platforms are created and operational Sweden WaterAid Limited Swedish International Development Cooperation Agency Cowater International Sweden AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 0 0 0 0 585376 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 405376 0 0 0 0 180000 0 0 585376 Cowater International Sweden AB 180000 Cowater International Sweden AB 405376.25 Cowater International Sweden AB Burkina Faso 2018-2022 Burkina Faso 2018-2022 Stronger democratic institutions and increased openness and capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner samt ökad öppenhet och kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51200045-5120004503 Sweden Project name: "Project for Promotion of Hygiene and sanitation in the regions Nord, Centre-Nord and Centre-Sud in Burkina Faso 2018-2022" Agreement partner : WaterAid Burkina Faso. Consortium members for implementation: WaterAid and Eau Vive. They will work with the national Sanitation Board. Activity period: 1 July 2018 - 31 December 2022 Amount of financial support by Sida: 79 000 000 SEK (95% of the project's total cost) Funds transfers : 1. Sida to WaterAid (95 %of the total budget) 2. WaterAid to Eau Vive (29%), SEI (2,6%) and local NGOs/local Governments (32%) 3. Local NGOs/local Governments A to local Associations A (11%) 4. Eau Vive to local NGOs/local Governments (16%) 5. local NGOs/local Governments B to local Associations B (5,6%) The activities take 59.7% of the budget, monitoring and evaluation (monitoring meetings at the municipal / regional / national level, evaluations, capitalization, production of articles and films, field monitoring etc.) estimated at 11.1%. 50% of the total budget is used for "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)" in that the share of physical investments is estimated at 27.6% of the budget and includes: subsidies for family latrines and catch basins, latrines realizations / rehabilitations for health centers and schools, boreholes, school gardens, Sludge treatment plant and unloading sites, etc. The target groups (households, craftsmen masons, store managers, sanitation service providers, students, associations, communal technical services)/ will according to estimates receive at least 49% of the budget, including investments. Project sites: Central-North, North, Central-South Regions Background The project’s overarching aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in 3 regions of Burkina Faso. Specific Objectives are : - Sustainable access to hygiene, sanitation and safe water to communities in North, Central-North and Central-South regions - Increased reuse of sanitation by-products at school and community levels - Increased number of local service providers managing waste water and human waste - Improved local governance in managment of safe water, waste water and excreta. The target groups are : - communities in all three (3) regions/North, Central North and Central South ; - children, particularly girls, in and outside schools; - local masons, Hygiene Promotion Volunteers (HPV, Community health workers, local service providers); - youth and women associations, - businesses promoting management of waste water and excreta - partner NGOs, - local Governments/municipalities in the 3 regions ; - regional boards for: water & sanitation, health, education and agriculture in the 3 regions. Projektnamn: "Sanitet, hälsa, motståndskraft och trygg vattenförsörjning i regionerna Nord, Centre-Nord och Centre-Sud i Burkina Faso 2018-2022" Avtalspartner: WaterAid Burkina Faso. Konsortiemedlemmar för implementering: WaterAid och Eau Vive. De kommer att arbeta med det nationella sanitetsverket. Aktivitetsperiod: 1 juli 2018 - 31 december 2022 Finansiellt stöd från Sida: 79 000 000 kr (95% av projektets totala kostnad). Finansiella transfereringar: 1. Sida till WaterAid 95% av totala budgeten 2. WaterAid vidareförmedlar till Eau Vive (29% av sitt bidrag), SEI (2,6%) och lokala icke-statliga organisationer / kommuner (32%) 3. Lokala icke-statliga organisationer / kommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (11%) 4. Eau Vive vidareförmdelar till lokala icke-statliga organisationer / kommuner (16%) 5. Lokala icke-statliga organisationer / lokakommuner vidareförmedlar till lokala föreningar (5,6%) För aktiviteter planeras 59,7% av budgeten. Fältuppföljning, utvärdering & kommunikation inkl möten på kommunal / regional / nationell nivå, utvärderingar, kapitalisering, artiklar och filmer etc.) uppskattas till 11,1%. 50% av den totala budgeten används för "Investment Related Technical Cooperation (IRTC)", eftersom andelen fysiska investeringar uppskattas till 27,6% av budgeten och inkluderar subventioner för familjelatriner och fängelseinterner, latriner för hälsocenter och skolor, borrhål, skolor, slamhanteringsanläggningar och sopanläggningar etc. Målgrupperna (hushåll, hantverkare, murare, sanitärtjänsteleverantörer, studenter, föreningar, kommunala tekniska tjänster) beräknas dra direkt nytta av 49% av budgeten, inklusive investeringar. Projektområden: Regionerna Central-North, North, Central-South Bakgrund Projektets övergripande mål är att bidra till en hållbar och rättvis tillgång till säker vatten och sanitet för samhällen i tre regioner i Burkina Faso. Specifika mål är: - Hållbar tillgång till hygien, sanitet och rent vatten till samhällen i norra, centrala och nord-sydliga regioner - Ökad återanvändning av biprodukter av sanitet på skolan och på kommunnivå - Ökat antal lokala tjänsteleverantörer som hanterar avloppsvatten och mänskligt avfall - Förbättrat lokalt styre i hantering av rent vatten, avloppsvatten och excreta. Målgrupperna är: - befolkningen i alla tre (3) regionerna/North, Central North and Central South; - barn, i synnerhet flickor, såväl inom som utom skolor; - Lokala murare, Hygien Promotion Volunteers (HPV, hälsoarbetare, lokala tjänsteleverantörer); - Ungdoms- och kvinnoförbund; - Företag inom förvaltning av avloppsvatten och excreta; - NGO-partners; - kommuner i de tre regionerna; - Regionala styrelser för vatten och sanitet, hälsa, utbildning och jordbruk i de tre regionerna. The projects aim is to help improve sustainable and equitable access to safe water and sanitation for communities in the regions Nord, Centre-Nord &Centre-Sud in Burkina Faso. The specific objectives are: Provide sustainable access to hygiene, sanitation and safe water services to communities in North, Central-North and Central-South regions, Promote the reuse of sanitation by-products at school and community levels, Foster the development of local service providers to manage waste water and excreta and Improve local governance on safe water and management of waste water and excreta. The project will help to address the root causes of safe water and sanitation issues in communities, households, health centers and schools through creating demand from community members; offer quality sanitation; support municipalities to effectively and efficiently manage projects and delivery of safe water and sanitation to school children. Expected outcomes are : -19 000 households have access to waste water and excreta management services - 250 000 people display good hygiene practices - 14 health care facilities provided with facilities to manage waste water and excreta - 10 000 school children have access to sustainable safe water, hygiene and sanitation, including Menstrual Hygiene Management - 13 blue schools are created - 3 clean and productive communities exist - 5 initiatives are supported to develop and promote sanitation by-products - 25 women associations and 25 youth associations become professional in managing waste water and excreta - 750 local masons and 25 sanitation shop managers/attendants and 25 manual pit cleaners/emptiers are operational - 2 eco-business are set up for management of excreta and waste water - local authorities leadership has increased - communities are empowered to claim their rights of access to sustainable safe water and sanitation services - local accountability platforms are created and operational Sweden WaterAid Limited Swedish International Development Cooperation Agency WaterAid Limited 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -14175000 -19257318 -25218000 0 1268318 -14175000 0 -357318 0 -15920000 -10000000 0 0 0 -911000 0 -8900000 -8387000 1268318 -57382000 WaterAid Limited 14175000 WaterAid Limited -28350000 WaterAid Limited -19257318 WaterAid Limited -25218000 WaterAid Limited 1268318 WaterAid Limited Burkina Faso 2018-2022 Burkina Faso 2018-2022 Stronger democratic institutions and increased openness and capacity in public administration Stärkta demokratiska institutioner samt ökad öppenhet och kapacitet i den offentliga förvaltningen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-51270016 Sweden UNOPS has applied to Sida for funding of 14 800 000 SEK to carry out the project "Support to Construction of Ministry of Finance (MOF) offices in Mogadishu, Somali” during the period 2014-12-01 to 2017-07-31. The intervention aims at constructing a new and improved Ministry of Finance headquarter building that will provide a quality working environment and thus increase the capacity of the ministry to support the needs of the Somali community, thereby permitting increased access to financial services. Specifically, the intervention will: 1) Perform a detailed structural audit of the existing building to establish whether it can be rehabilitated or whether a new facility should be constructed to replace the existing; 2a) In the event that the structural audit deems the existing building fit for rehabilitation, the objective shall be to rehabilitate the basement, ground floor and the first floor of the MoF building in Mogadishu Somali; OR 2b) In the event that the structural audit deems the building unfit for rehabilitation and needs to be completely demolished, the objective shall be to construct a new two floor office building to house the core ministry requirements; 3) Capacity build the local contractors through technical training; 4) Undertake an assessment of the operation and maintenance requirements for the new facility and prepare a proposal for future funding, inclusive of an outline operation and maintenance plan. UNOPS will implement the intervention in collaboration with the Somali Federal Government through the Ministries of Finance Health, Planning and Public Works. The intervention’s total budget is estimated at 14.8 million SEK and Sweden will fully support the budget. The government will provide land for the construction. Målen med insatsen är att bygga en ny och funktionell finansdepartement för somaliska federala regeringen i Mogadishu. Med en förbättrad arbetsmiljö, så är insatsens främsta förväntning att detta kommer att leda till en förbättrad offentlig finansiell kontroll och styrning samt ökade möjligheter för tillgång till offentliga tjänster. Insatsen är ett samarbete mellan FN organisationen (UNOPS) och den somaliska federala regeringen. Det totala budgeten för insatsen beräknas att uppgå till cirka 14.8 miljoner svenska kronor och Sverige planerar att bidra med hela summan. The main goal of the project is to construct a new and improved Ministry of Finance headquarters that will provide a quality working environment, in order to increase the capacity of the Ministry of Finance, thereby permitting increased access to financial services to the people of Somali. The specific outputs are as listed below: 1) Perform a detail structural audit of the existing 6-storey building to establish whether it can be rehabilitated or require a new facility to replace the existing one. The audit found that the building was beyond refurbishment thus prompt the need of new building facility. 2) A complete design and cost estimation for new 4-storey building. 3) Procurement activities and construction Management.  4) Demolition of existing building and the construction of new building.  5) Design and implementation of renewable energy source. 6) Capacity building of local contractor through technical on the job training during the course of construction. 7) Capacity building of national engineers who were appointed by the ministry through job training during the course of construction   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Somalia Public sector policy and administrative management Government & Civil Society-general Overall, a new four story Building for Ministry of Finance with renewable energy source was constructed and handed over to the government during an inauguration ceremony on 2018-10-30. It has however, not yet been occupied by the Ministry of Finance officials. Specifically:- 1) A detailed structural audit of the old building was performed to establish whether it could be rehabilitated or required a new facility to replace the old one. The audit found that the building was beyond refurbishment thus prompted the need of a new building. 2) A complete design and cost estimation for new building was developed 3) Construction services were procured and construction process managed to ensure adherence to architectural and structural designs as well as the required safety standards.  4) Demolition of existing building and the construction of new building was carried out 5) Renewable energy source was designed, procured and installed. The wind energy has not been installed yet but the materials and equipment are on site and will be installed by the ministry. 6) Capacity of local contractor was built through technical on the job training during the course of construction 7) The project built the capacity of two national government engineers (one female) through job training during the course of construction. 8) Reviving of the government properties sends a positive and strong message to the public that the government is committed towards the country’s development. 9) The construction of the building also attracted economic activities and further improving the security conditions; number of restaurants and shops have opened since and are now operating in the area. 10) The project attracted and encouraged diaspora investment; For example, Malayka Hotel and restaurant located 100 m away from the newly constructed ministry building is built and owned by diaspora investors. 11)The project area was relatively abandoned prior to the construction due to the high security risks, but the start of this project prompted faith, ultimately assuring the community that the security situation has improved. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-51270016-5127001601 Sweden UNOPS has applied to Sida for funding of 14 800 000 SEK to carry out the project "Support to Construction of Ministry of Finance (MOF) offices in Mogadishu, Somali” during the period 2014-12-01 to 2017-07-31. The intervention aims at constructing a new and improved Ministry of Finance headquarter building that will provide a quality working environment and thus increase the capacity of the ministry to support the needs of the Somali community, thereby permitting increased access to financial services. Specifically, the intervention will: 1) Perform a detailed structural audit of the existing building to establish whether it can be rehabilitated or whether a new facility should be constructed to replace the existing; 2a) In the event that the structural audit deems the existing building fit for rehabilitation, the objective shall be to rehabilitate the basement, ground floor and the first floor of the MoF building in Mogadishu Somali; OR 2b) In the event that the structural audit deems the building unfit for rehabilitation and needs to be completely demolished, the objective shall be to construct a new two floor office building to house the core ministry requirements; 3) Capacity build the local contractors through technical training; 4) Undertake an assessment of the operation and maintenance requirements for the new facility and prepare a proposal for future funding, inclusive of an outline operation and maintenance plan. UNOPS will implement the intervention in collaboration with the Somali Federal Government through the Ministries of Finance Health, Planning and Public Works. The intervention’s total budget is estimated at 14.8 million SEK and Sweden will fully support the budget. The government will provide land for the construction. Målen med insatsen är att bygga en ny och funktionell finansdepartement för somaliska federala regeringen i Mogadishu. Med en förbättrad arbetsmiljö, så är insatsens främsta förväntning att detta kommer att leda till en förbättrad offentlig finansiell kontroll och styrning samt ökade möjligheter för tillgång till offentliga tjänster. Insatsen är ett samarbete mellan FN organisationen (UNOPS) och den somaliska federala regeringen. Det totala budgeten för insatsen beräknas att uppgå till cirka 14.8 miljoner svenska kronor och Sverige planerar att bidra med hela summan. The main goal of the project is to construct a new and improved Ministry of Finance headquarters that will provide a quality working environment, in order to increase the capacity of the Ministry of Finance, thereby permitting increased access to financial services to the people of Somali. The specific outputs are as listed below: 1) Perform a detail structural audit of the existing 6-storey building to establish whether it can be rehabilitated or require a new facility to replace the existing one. The audit found that the building was beyond refurbishment thus prompt the need of new building facility. 2) A complete design and cost estimation for new 4-storey building. 3) Procurement activities and construction Management.  4) Demolition of existing building and the construction of new building.  5) Design and implementation of renewable energy source. 6) Capacity building of local contractor through technical on the job training during the course of construction. 7) Capacity building of national engineers who were appointed by the ministry through job training during the course of construction   Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 14800000 4000000 0 4000000 14800000 18800000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 14800000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 4000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services SE-0-SE-6-51270016-5127001602 Sweden UNOPS has applied to Sida for funding of 14 800 000 SEK to carry out the project "Support to Construction of Ministry of Finance (MOF) offices in Mogadishu, Somali” during the period 2014-12-01 to 2017-07-31. The intervention aims at constructing a new and improved Ministry of Finance headquarter building that will provide a quality working environment and thus increase the capacity of the ministry to support the needs of the Somali community, thereby permitting increased access to financial services. Specifically, the intervention will: 1) Perform a detailed structural audit of the existing building to establish whether it can be rehabilitated or whether a new facility should be constructed to replace the existing; 2a) In the event that the structural audit deems the existing building fit for rehabilitation, the objective shall be to rehabilitate the basement, ground floor and the first floor of the MoF building in Mogadishu Somali; OR 2b) In the event that the structural audit deems the building unfit for rehabilitation and needs to be completely demolished, the objective shall be to construct a new two floor office building to house the core ministry requirements; 3) Capacity build the local contractors through technical training; 4) Undertake an assessment of the operation and maintenance requirements for the new facility and prepare a proposal for future funding, inclusive of an outline operation and maintenance plan. UNOPS will implement the intervention in collaboration with the Somali Federal Government through the Ministries of Finance Health, Planning and Public Works. The intervention’s total budget is estimated at 14.8 million SEK and Sweden will fully support the budget. The government will provide land for the construction. Målen med insatsen är att bygga en ny och funktionell finansdepartement för somaliska federala regeringen i Mogadishu. Med en förbättrad arbetsmiljö, så är insatsens främsta förväntning att detta kommer att leda till en förbättrad offentlig finansiell kontroll och styrning samt ökade möjligheter för tillgång till offentliga tjänster. Insatsen är ett samarbete mellan FN organisationen (UNOPS) och den somaliska federala regeringen. Det totala budgeten för insatsen beräknas att uppgå till cirka 14.8 miljoner svenska kronor och Sverige planerar att bidra med hela summan. The main goal of the project is to construct a new and improved Ministry of Finance headquarters that will provide a quality working environment, in order to increase the capacity of the Ministry of Finance, thereby permitting increased access to financial services to the people of Somali. The specific outputs are as listed below: 1) Perform a detail structural audit of the existing 6-storey building to establish whether it can be rehabilitated or require a new facility to replace the existing one. The audit found that the building was beyond refurbishment thus prompt the need of new building facility. 2) A complete design and cost estimation for new 4-storey building. 3) Procurement activities and construction Management.  4) Demolition of existing building and the construction of new building.  5) Design and implementation of renewable energy source. 6) Capacity building of local contractor through technical on the job training during the course of construction. 7) Capacity building of national engineers who were appointed by the ministry through job training during the course of construction   Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 3195282 0 0 3195282 0 0 0 0 3195282 UNOPS/United Nations Office for Project Services 3195282 UNOPS/United Nations Office for Project Services SE-0-SE-6-51270016-5127001603 Sweden UNOPS has applied to Sida for funding of 14 800 000 SEK to carry out the project "Support to Construction of Ministry of Finance (MOF) offices in Mogadishu, Somali” during the period 2014-12-01 to 2017-07-31. The intervention aims at constructing a new and improved Ministry of Finance headquarter building that will provide a quality working environment and thus increase the capacity of the ministry to support the needs of the Somali community, thereby permitting increased access to financial services. Specifically, the intervention will: 1) Perform a detailed structural audit of the existing building to establish whether it can be rehabilitated or whether a new facility should be constructed to replace the existing; 2a) In the event that the structural audit deems the existing building fit for rehabilitation, the objective shall be to rehabilitate the basement, ground floor and the first floor of the MoF building in Mogadishu Somali; OR 2b) In the event that the structural audit deems the building unfit for rehabilitation and needs to be completely demolished, the objective shall be to construct a new two floor office building to house the core ministry requirements; 3) Capacity build the local contractors through technical training; 4) Undertake an assessment of the operation and maintenance requirements for the new facility and prepare a proposal for future funding, inclusive of an outline operation and maintenance plan. UNOPS will implement the intervention in collaboration with the Somali Federal Government through the Ministries of Finance Health, Planning and Public Works. The intervention’s total budget is estimated at 14.8 million SEK and Sweden will fully support the budget. The government will provide land for the construction. Målen med insatsen är att bygga en ny och funktionell finansdepartement för somaliska federala regeringen i Mogadishu. Med en förbättrad arbetsmiljö, så är insatsens främsta förväntning att detta kommer att leda till en förbättrad offentlig finansiell kontroll och styrning samt ökade möjligheter för tillgång till offentliga tjänster. Insatsen är ett samarbete mellan FN organisationen (UNOPS) och den somaliska federala regeringen. Det totala budgeten för insatsen beräknas att uppgå till cirka 14.8 miljoner svenska kronor och Sverige planerar att bidra med hela summan. The main goal of the project is to construct a new and improved Ministry of Finance headquarters that will provide a quality working environment, in order to increase the capacity of the Ministry of Finance, thereby permitting increased access to financial services to the people of Somali. The specific outputs are as listed below: 1) Perform a detail structural audit of the existing 6-storey building to establish whether it can be rehabilitated or require a new facility to replace the existing one. The audit found that the building was beyond refurbishment thus prompt the need of new building facility. 2) A complete design and cost estimation for new 4-storey building. 3) Procurement activities and construction Management.  4) Demolition of existing building and the construction of new building.  5) Design and implementation of renewable energy source. 6) Capacity building of local contractor through technical on the job training during the course of construction. 7) Capacity building of national engineers who were appointed by the ministry through job training during the course of construction   Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -829141 -829140 -303130 -829141 UNOPS/United Nations Office for Project Services -829140.8100000001 UNOPS/United Nations Office for Project Services -303130.54 UNOPS/United Nations Office for Project Services Somalia 2018-2022 Somalia 2018-2022 Strengthened systems and institutions that promote and guarantee respect for human rights, democracy and the rule of law. Stärkta system och institutioner som upprätthåller och garanterar respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52010007 Sweden TSI contributes to increased democratic governance at central level and enables such developments at local level. TSI is a consultant implemented project in support for the Council of Ministers Secretariat in its technocratic role supporting the government of Iraq in terms of central policy and budget planning and follow up. Den begränsade insatsen avser genomförandet av en slutlig fas av kapacitetsstöd i form av rådgivning genom konsultfirman Adam Smith International (ASI) till den irakiska premiärministerns kansli (PMO) i dess ansträngningar att etablera en resultatenhet (RU) inom kansliet med uppgift att följa upp ministeriernas bidrag till genomförandet av det strategiska regeringsprogrammet. Syftet är att stärka möjligheten för premiärministern att hålla ministrar och ministerier ansvariga för sina bidrag till regeringsprogrammet, för premiärministern att kunna ta välinformerade prioriteringsbeslut i förhållande till regeringsprogrammet samt kunna redovisa regerinsprogrammets genomförande till parlamentet och medborgarna. Därutöver har en komponent för kapacitetsstöd tillkommit som avser rådgivning kring PMOs roll i de olika kriskommittéer som inrättas på central nivå med uppgift att samordna stöd insatser i områden som fritas från ISIS, inklusive återvänande för internflyktingar, i nära dialog med det internationella givarsamfundet. Syftet med kapacitetsstödet är att stärka PMOs ledarroll i kommittéerna. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Iraq Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general General question: Results related to the intended outcome 2016Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: Sida supported Technical Support to Iraq phase 3 (TSI 3) between 2012 and 2016. The intervention was in the form of a technical assistance consultancy with the areas and scope of work agreed upon between Sida and the Government of Iraq (GoI), based on GoI's priorities. Adam Smith International (which had also carried out previous phases of technical assistance to the Iraqi government institutions) was procured by Sida for the assignment. Due to the serious security situation in Iraq, a separate agreement was made between Sida and the UK FCO for the FCO to provide the consultants with security arrangements, room, board and office space at their premises within the Green Zone in Baghdad (where the government institutions are also located). In total (ASI consultancy, FCO arrangement + monitoring), Sida contributed SEK 94 828 124 to TSI 3. During the extension period of TSI 3, 2015 - 2016, a Results Unit was set up with the task of providing the Iraqi Prime Minister (PM) with quality and verified reports on the progress on his strategic priorities and options on how to resolve issues hindering the achievement of results in order to improve the quality of decision making, as well as ensuring that the principle of delivering results and being accountable for these results is implemented within the government. After significant delays on this output, the Results Unit was established in the Council of Ministers Secretariat (CoMSec) instead of in the Prime Minister's Office (PMO) as originally planned. TSI provided support in adjusting the design and core processes of the Results Unit to its position in CoMSec, training assigned CoMSec staff and clarifying the roles and responsibilities of the Results Unit and the linkages of various directorates in CoMSec to avoid duplication of work. Also, through support provided by TSI, the PMO (with inputs from CoMSec) prepared the first annual progress report on the strategic priorities of the government, including an update on the implementation of the political agreement that underpins the governing coalition, in December 2015. The report and its roll-out plan to the Council of Representatives (Iraq's parliament) and the general public was approved by the PM. The progress report was being updated for the release of the second annual report at the time of the closure of TSI in August 2016. Moreover, TSI supported the GoI in improving its crisis management structure so that it could better support stabilization in areas retaken from Daesh. This resulted in the structure being rationalized after TSI presented an overview of the various bodies handling and reporting on different and occasionally overlapping aspects of crisis management. The reports prepared by the crisis committee were altered after TSI advised that crisis management developments should be more clearly presented to the PM and CoM. The crisis committee also adopted a work planning and information comparison approach at the advice of TSI. The PMO Chief of Staff stated that he noticed significantly improved support by the crisis management committee. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52010007-5201000701 Sweden TSI contributes to increased democratic governance at central level and enables such developments at local level. TSI is a consultant implemented project in support for the Council of Ministers Secretariat in its technocratic role supporting the government of Iraq in terms of central policy and budget planning and follow up. Den begränsade insatsen avser genomförandet av en slutlig fas av kapacitetsstöd i form av rådgivning genom konsultfirman Adam Smith International (ASI) till den irakiska premiärministerns kansli (PMO) i dess ansträngningar att etablera en resultatenhet (RU) inom kansliet med uppgift att följa upp ministeriernas bidrag till genomförandet av det strategiska regeringsprogrammet. Syftet är att stärka möjligheten för premiärministern att hålla ministrar och ministerier ansvariga för sina bidrag till regeringsprogrammet, för premiärministern att kunna ta välinformerade prioriteringsbeslut i förhållande till regeringsprogrammet samt kunna redovisa regerinsprogrammets genomförande till parlamentet och medborgarna. Därutöver har en komponent för kapacitetsstöd tillkommit som avser rådgivning kring PMOs roll i de olika kriskommittéer som inrättas på central nivå med uppgift att samordna stöd insatser i områden som fritas från ISIS, inklusive återvänande för internflyktingar, i nära dialog med det internationella givarsamfundet. Syftet med kapacitetsstödet är att stärka PMOs ledarroll i kommittéerna. Sweden Adam Smith International Ltd Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5801422 0 0 0 0 5801422 0 0 5801422 Other 1875939.25 Other 1852490.6300000001 Other 778632.46 Other 1294359.53 Other SE-0-SE-6-52010007-5201000702 Sweden TSI contributes to increased democratic governance at central level and enables such developments at local level. TSI is a consultant implemented project in support for the Council of Ministers Secretariat in its technocratic role supporting the government of Iraq in terms of central policy and budget planning and follow up. Den begränsade insatsen avser genomförandet av en slutlig fas av kapacitetsstöd i form av rådgivning genom konsultfirman Adam Smith International (ASI) till den irakiska premiärministerns kansli (PMO) i dess ansträngningar att etablera en resultatenhet (RU) inom kansliet med uppgift att följa upp ministeriernas bidrag till genomförandet av det strategiska regeringsprogrammet. Syftet är att stärka möjligheten för premiärministern att hålla ministrar och ministerier ansvariga för sina bidrag till regeringsprogrammet, för premiärministern att kunna ta välinformerade prioriteringsbeslut i förhållande till regeringsprogrammet samt kunna redovisa regerinsprogrammets genomförande till parlamentet och medborgarna. Därutöver har en komponent för kapacitetsstöd tillkommit som avser rådgivning kring PMOs roll i de olika kriskommittéer som inrättas på central nivå med uppgift att samordna stöd insatser i områden som fritas från ISIS, inklusive återvänande för internflyktingar, i nära dialog med det internationella givarsamfundet. Syftet med kapacitetsstödet är att stärka PMOs ledarroll i kommittéerna. Sweden Adam Smith International Ltd Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2227421 10074252 12633446 6554069 9054991 2227421 -2731414 6554069 12633446 10074252 8362485 40544179 Other 2227421.2000000002 Other 839622.0600000001 Other 2193983.9300000002 Other 993047.1899999999 Other 1584166.5700000001 Other 26541.88 Other 877103.84 Other 773407.4300000001 Other 2786379.29 Other 1315837.8199999998 Other 924775.0800000001 Other 2200078.3199999998 Other 917165.1699999999 Other 1112422.02 Other 2074915.79 Other 1177645.8899999999 Other 11464.32 Other 2899141.2199999997 Other 597198.6000000001 Other 539022.0700000001 Other 723265.91 Other 813568.5 Other 1208250.8400000001 Other -2834.37 Other 2194672.5099999998 Other 1334.04 Other 479591.02 Other -3149.19 Other 992364.66 Other 102575.58 Other 680111.49 Other 0 Other 854954.01 Other -13698.38 Other 1115349.1099999999 Other 504848.13 Other 1091789.78 Other 305925.95 Other SE-0-SE-6-52010007-5201000704 Sweden TSI contributes to increased democratic governance at central level and enables such developments at local level. TSI is a consultant implemented project in support for the Council of Ministers Secretariat in its technocratic role supporting the government of Iraq in terms of central policy and budget planning and follow up. Den begränsade insatsen avser genomförandet av en slutlig fas av kapacitetsstöd i form av rådgivning genom konsultfirman Adam Smith International (ASI) till den irakiska premiärministerns kansli (PMO) i dess ansträngningar att etablera en resultatenhet (RU) inom kansliet med uppgift att följa upp ministeriernas bidrag till genomförandet av det strategiska regeringsprogrammet. Syftet är att stärka möjligheten för premiärministern att hålla ministrar och ministerier ansvariga för sina bidrag till regeringsprogrammet, för premiärministern att kunna ta välinformerade prioriteringsbeslut i förhållande till regeringsprogrammet samt kunna redovisa regerinsprogrammets genomförande till parlamentet och medborgarna. Därutöver har en komponent för kapacitetsstöd tillkommit som avser rådgivning kring PMOs roll i de olika kriskommittéer som inrättas på central nivå med uppgift att samordna stöd insatser i områden som fritas från ISIS, inklusive återvänande för internflyktingar, i nära dialog med det internationella givarsamfundet. Syftet med kapacitetsstödet är att stärka PMOs ledarroll i kommittéerna. Sweden Adam Smith International Ltd Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 84406 419993 -215601 0 0 84406 419993 215601 504399 Other 84405.66 Other 310724.71 Other 109268.75 Other SE-0-SE-6-52030090 Sweden Trade in Food, support to streanthen the linkage between foodsafety and food security Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel. Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations The final evaluation of the SAFE-programme was concluded in early June. However, the UNIDO produced final report of the programme that includes the period from 1 April 2019 will not be provided until September in 2020. Thus, certain results may still be reported on and the results here are based entirely on the evaluation outcomes and therefore cover the period since the programme started rather than the latest reporting period. Examples of Results under: Outcome 1: AIDMO and AOAD technical and regional coordination capacities strengthened for the planning, implementation and management of a harmonized regional food control system within the framework of the Regional Standardization Strategy Results from different expert working groups - Risk assessment: The training on risk assessment (12 participants), which replaced the planned Master course for risk assessors  combined practical and theoretical capacity building, exposure to the work of other agencies responsible for risk assessment. The right participants were selected (qualification and relevance to their work). Participants confirmed that they directly applied what they learned e.g. establishment of risk assessment units and upgrading of risk assessment systems with their agencies. -  Country needs assessment: Under a subcontract with the FAO, an in-depth assessment of the national food control systems of Tunisia and Sudan applying the FAO/WHO needs assessment tool was conducted.  The methodology assesses the food safety system at central government level, but not in state and province level. -  Certification/inspection system for import and export: A detailed guideline was developed and shared through the EWG members with the national authorities. Extensive training was provided. Some beneficiary confirmed that they applied the training in their work and that the guideline translated into changes of some import and export inspections systems at the national level. Comprehensive awareness raising among key stakeholders at the country level aimed at mobilizing support for institutional changes at the national and regional level. The establishment of an Arab common mechanism of food standards The establishment of the Arab Food Safety Scientists Platform (AFSS Platform) Capacity building for the Economic Integration Department (EID) of the League of Arab States (LAS), for AIDMO, and for AOAD Several regional conformity assessment and food safety standards, protocols, schemes, training programs and guidelines prepared and endorsed at regional level Initial steps for a coordinated approach for the participation of the Arab States in the Codex food standards setting process has been established and operational. Unlike reported, no common position of Arab countries was prepared, but positions of individual countries were coordinated Benchmarking of the import and export inspection and certification systems of Jordan, Morocco, and the Kingdom of Saudi Arabia Participation of selected representatives of the public and private sector from various countries in relevant international conferences. In terms of outcomes observed, key stakeholders interviewed confirmed a significantly increased general awareness, political commitment, and know-how in the field of food safety, specifically: Other results under outcome 1 includes: - Comprehensive awareness raising among key stakeholders at the country level aimed at mobilizing support for institutional changes at the national and regional level. - The establishment of an Arab common mechanism of food standards The establishment of the Arab Food Safety Scientists Platform (AFSS Platform). - Capacity building for the Economic Integration Department (EID) of the League of Arab States (LAS), for AIDMO, and for AOAD. - Several regional conformity assessment and food safety standards, protocols, schemes, training programs and guidelines prepared and endorsed at regional level. - Initial steps for a coordinated approach for the participation of the Arab States in the Codex food standards setting process has been established and operational. Unlike reported, no common position of Arab countries was prepared, but positions of individual countries were coordinated. - Benchmarking of the import and export inspection and certification systems of Jordan, Morocco, and the Kingdom of Saudi Arabia. - Participation of selected representatives of the public and private sector from various countries in relevant international conferences. - The institutional linkages between AIDMO and AOAD have been strengthened, which is also reflected by a revised MoU covering the involvement of both organizations in standard stetting. The reinforced political commitment is reflected in the decision of the LAS to include SPS into the PAFTA mandate. - Some institutional changes to existing regional bodies were made, such as the decision to set-up an SPS unit within AOAD. - The SAFE Programme further contributed to the convergence of the three key players (AIDMO, AOAS and the EID), reflected in the approach to establish multi-disciplinary expert working groups. The last ATF and EWG meetings, which the Evaluator partially attended, are the nucleus of a functioning decision-making mechanism that is independent from the SAFE Programme. - In some countries, specific actions were taken (e.g. establishment of a High Committee for Food Safety in Libya, risks analysis department in Qatar, codex committees in Saudi Arabia, Qatar, Iraq, Libya). Oman and Iraq enacted a new food safety law and food safety authority. Tunisia established new food safety agency. - Technical discussion within the ATF Forum and Expert Groups brought experts from countries to the table who would otherwise not have the opportunity to exchange views. Especially remarkable in the context of the Arab Region. - Work of EWG also allowed specialists in different fields to establish a network and to contact each other directly to resolve specific issues (rather than using official channels). Participants also became aware of best practices/expertise within the region. Outcome 2: AIDMO member countries improve their national food safety control systems following regionally harmonized policies and protocols and according to international best practices and agreements (SPS) Only two country projects were initiated during the implementation phase which is less than planned. One more comprehensive in Egypt and a more limited project in Palestine that has furthermore been delayed. The Egypt project: - contributed significantly towards the enhancement of the operations and programs of the newly created food safety agency, the National Food Safety Agency of Egypt (NFSA). According to the management of NFSA, support was instrumental for operationalizing NFSA.  - The NFSA was provided with a legal expert to develop the executive regulation for the law, technical regulations. It also received support in training of inspectors, including on soft skills and on transparency issues. NFSA started establishing a national food monitoring system (pesticide, report) and is in the process of establishing a third-party inspection system. Courses/exams to filter officials, financial/management systems HR.           No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52030090-5203009001 Sweden Trade in Food, support to streanthen the linkage between foodsafety and food security Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel. Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel Sweden UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Swedish International Development Cooperation Agency UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 25000000 22000000 0 0 2000000 0 0 22000000 0 25000000 2000000 0 49000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 25000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 22000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 2000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Increased economic integration and improved opportunities for countries in the region to participate in free, sustainable and equitable regional trade Ökad ekonomisk integration och förbättrade möjligheter för länderna i regionen att delta i en fri, hållbar och rättvis regional handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52030090-5203009002 Sweden Trade in Food, support to streanthen the linkage between foodsafety and food security Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel. Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel Sweden UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Swedish International Development Cooperation Agency UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8000000 0 8000000 8000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 8000000 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Increased economic integration and improved opportunities for countries in the region to participate in free, sustainable and equitable regional trade Ökad ekonomisk integration och förbättrade möjligheter för länderna i regionen att delta i en fri, hållbar och rättvis regional handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52030090-5203009003 Sweden Trade in Food, support to streanthen the linkage between foodsafety and food security Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel. Projektet syftar till att öka handelskapaciteten i MENA-regionen genom att bidra till harmonisering av bedömning av överensstämmelse (conformity assessment) och system för säkra livsmedel. Projektet angriper några av anledningarna till den låga handelsnivå som karaktäriserar regionen, trots en god handelspotential inom livsmedels- och jordbruksproduktsområdet. Länderna i regionen har generellt låg kapacitet att planera och implementera policy som påverkar livsmedelsäkerhet och handel. Projektet utgår från behovet av att stärka effektiviteten och kapaciteten att kontrollera säkerheten i lokalt producerade livsmedel och importerade varor, liksom att säkerställa överensstämmelse med livsmedelssäkerhetsstandards i exportmarknader. Projektets övergripande mål är att stödja regionala ansträngningar, koordinerade av Arab Industrial Development and Mining Organisation (AIDMO) och Arab Organisation for Agricultural Development (AOAD), syftandes till att åstadkomma regional integration, harmonisering samt effektiv koordinering i frågor rörande säkra livsmedel och i enlighet med internationella handelsavtal och regler (TBT- och SPS-avtalen). Insatsen följer i mångt och mycket Arab Standardisation Strategy 2009-2013, samt den efterföljande strategin för perioden 2014-2018, som inkluderar standardisering rörande livsmedel, samt harmoniseringsfrågor. Fokus läggs på kapacitetsbyggnad av AIDMO och AOAD, för att dessa organ ska ha nödvändig kapacitet att koordinera och implementera de olika insatserna på regional nivå. Den framgångsrika ansats som följdes när Arab Accreditation Body (ARAC) etablerades (med Sidas stöd) kommer att ligga till grund för den här föreslagna etableringen av en regional samarbetsplattform för säkra livsmedel Sweden UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Swedish International Development Cooperation Agency UNIDO/United Nations Industrial Development Organization 10.6 - Ensure enhanced representation and voice for developing countries in decision-making in global international economic and financial institutions in order to deliver more effective, credible, accountable and legitimate institutions. 10.6 - Säkra stärkt representation och röst till utvecklingsländer i beslutsfattandet i globala internationella ekonomiska och finansiella institutioner i syfte att göra dessa mer effektiva, trovärdiga, ansvarsskyldiga och legitima. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -45400 -45002 UNIDO/United Nations Industrial Development Organization Regional MENA 2021-2025 Regionalt MENA 2021-2025 Expanded and deepened regional economic integration. Vidareutvecklad och fördjupad regional ekonomisk integration. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52030123 Sweden Support to Sahrawi refugees in Tindouf, Algeria. Animal protein (mackerel) to meet the nutritional needs. Also distribution of clothing/shoes. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Praktisk Solidaritet (PS) om bidrag till humanitära insatser 2011-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser förlängd aktivitetsperiod och medelstillägg om totalt 7 483 015 SEK. Sida har sedan 1998 gett finansiellt stöd till PS för deras verksamhet i flyktingläger belägna i sydvästra Algeriet. Sida:s stöd har till en början fokuserat på distribution av kläder, vilket övergick till att även inkludera distribution av tonfisk. Under 2009 utförde ett lokalt utvärderingsteam i flyktingläger, hädanefter refererade som "monitoras", en utvärdering av matdistributionen. Denna utvärdering visade på att mottagarna inte var nöjda med tonfisk, och PS bytte då fisk till makrill istället, vilka har haft ett positivt mottagande av mottagarna. PS har sedan 2011 även samarbetat med Comitato Internazionale per lo Sviluppo dei Popoli (CISP) vad gäller ett projekt som producerar ett traditionellt klädesplagg för kvinnor, även kallat "melfa". Detta var ett pilotprojekt vilket PS tillsammans med CISP åtog sig, där insatsens mål är att skapa större hållbarhet och självständighet för de kvinnor som deltar i projektet. Målgruppen för denna insats är totalt 125 000 västsahariska flyktingar, vilka alla nu befinner sig i utdragna flyktingläger belägna i Sydvästra Algeriet. Behoven i dessa flyktingläger är stora samt att det finns ett beroende hos flyktingarna av hjälporganisationer i tillgång till matstöd. PS planerar att dela ut matstöd till samtliga flyktingar (enligt denna räkning), samt att distribuera kläder till samtliga flyktingar. PS genom sina partnerorganisationer avser med denna insats att bidra till en mer balanserad diet vilket riktar mot den felnäring som finns inom flyktinglägren, samt att upprätthålla mänsklig värdighet genom melfaproduktion och utdelning av kläder. PS samarbetar med både Sahariska Röda Halvmånen (SRH) och Algeriska Röda Halvmånen (ARH) för att möjliggöra distribuering av konserverad makrill och kläder. PS samarbetar även med CISP i både projektet vad gäller produktion av melfa, men även i arbetet med uppföljning och utvärdering av PS insatser relaterat till utdelning av konserverad makrill och kläder. Projektet avser att, för de Västsahariska flyktingarna i sydvästra Algeriet minska förekomsten av undernäring och felnäring samt garantera tillgången till en miniminivå av kläder och skor. Insatsen inbegriper: upphandling och distribution av 312 ton konserverad makrill, insamling och distribution av 117 ton kläder och skor samt ett pilotprojekt för framställning (färgning) av Melfor, det traditionella klädesplagg för västsahariska kvinnor. För Melfa projektet hade PS outnyttjade medel kvar från tidigare beslut, och inkom med en förfrågan om överföring av medel för detta delprojekt, samt förlängning av implementeringsperiod. PS hade ytterligare oanvända medel från tidigare beslut, vilka de bad om att få föra över till den nya aktivitetsperioden. Totalbudget för projektet är 7 820 000 SEK, varav detta beslut innefattar 7 483 015 SEK. Sida har fört en diskussion med PS angående deras beräkning av mottagare av stödet. PS beräkning är inte enligt WFP:s beräkning, som avser att dela ut 90 000 ransoner av basmatkorg. PS menar att de följer WFP:s utdelningslogik och beräkning, och ska i framtiden förtydliga detta i sina ansökningar samt rapporteringar. Sida kommer att fortsatt diskutera denna fråga med PS. Sida har sedan 2013 fört en dialog med PS angående fortsatt finansiering av denna insats på det humanitära allokeringsanslaget. Sida har bedömt att PS har jobbat för att förbättra sina interna styrning och kontroll. Sida identifierar PS som en väletablerad aktör i den västsahariska flyktingsituationen. Sedan 2013 jobbar Sida:s humanitära enhet med strategiska partnerorganisationer vilka har en omfattande humanitär kompetens och närvaro i flera humanitära kontexter. PS arbetar endast med humanitära insatser i de algeriska flyktinglägren och är därmed inte strategisk partnerorganisation till Sida. Sida har identifierat flera strategiska partnerorganisationer vilka implementerar insatser i de Algeriska flyktinglägren som huserar de västsahariska flyktinglägren. Strategiska partnerorganisationer har bedömts av Sida som professionella aktörer med stor kapacitet och kompetens att svara på stora humanitär behov. Sida kommer att fortsätta dialogen under 2015 med PS angående eventuellt fortsatt stöd eller utfasning och se över möjligheten med fortsatt humanitärt stöd till insatser vad gäller västsahariska flyktingar genom andra strategiska partnerorganisationer i första hand. Det övergripande målet med insatsen är minskad förekomst av undernäring och garanterad minimistandard av kläder och skor bland de västsahariska flyktingarna som bor i flyktingläger i sydvästra Algeriet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Algeria Material relief assistance and services Emergency Response Praktisk Solidaritet (PS) har, som ett komplement till WFP:s matdistribution, distribueratkonserverad makrill för att tillgodose behovet av animaliskt protein i kosten hos devästsahariska flyktingarna. Under avtalsperioden år 2011-2017 har 2 222 ton makrilldistribuerats till 125 000 västsahariska flyktingar. PS har dessutom samlat in kläder (i första hand från Sverige) och distribuerat sammanlagt 945 ton kläder till de 125 000 flyktingarna samt stöttat ett inkomstgenererande projektbestående av produktion av melfor, ett traditionellt klädesplagg för västsahariska kvinnor. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52030123-5203012301-H Sweden Support to Sahrawi refugees in Tindouf, Algeria. Animal protein (mackerel) to meet the nutritional needs. Also distribution of clothing/shoes. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Praktisk Solidaritet (PS) om bidrag till humanitära insatser 2011-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser förlängd aktivitetsperiod och medelstillägg om totalt 7 483 015 SEK. Sida har sedan 1998 gett finansiellt stöd till PS för deras verksamhet i flyktingläger belägna i sydvästra Algeriet. Sida:s stöd har till en början fokuserat på distribution av kläder, vilket övergick till att även inkludera distribution av tonfisk. Under 2009 utförde ett lokalt utvärderingsteam i flyktingläger, hädanefter refererade som "monitoras", en utvärdering av matdistributionen. Denna utvärdering visade på att mottagarna inte var nöjda med tonfisk, och PS bytte då fisk till makrill istället, vilka har haft ett positivt mottagande av mottagarna. PS har sedan 2011 även samarbetat med Comitato Internazionale per lo Sviluppo dei Popoli (CISP) vad gäller ett projekt som producerar ett traditionellt klädesplagg för kvinnor, även kallat "melfa". Detta var ett pilotprojekt vilket PS tillsammans med CISP åtog sig, där insatsens mål är att skapa större hållbarhet och självständighet för de kvinnor som deltar i projektet. Målgruppen för denna insats är totalt 125 000 västsahariska flyktingar, vilka alla nu befinner sig i utdragna flyktingläger belägna i Sydvästra Algeriet. Behoven i dessa flyktingläger är stora samt att det finns ett beroende hos flyktingarna av hjälporganisationer i tillgång till matstöd. PS planerar att dela ut matstöd till samtliga flyktingar (enligt denna räkning), samt att distribuera kläder till samtliga flyktingar. PS genom sina partnerorganisationer avser med denna insats att bidra till en mer balanserad diet vilket riktar mot den felnäring som finns inom flyktinglägren, samt att upprätthålla mänsklig värdighet genom melfaproduktion och utdelning av kläder. PS samarbetar med både Sahariska Röda Halvmånen (SRH) och Algeriska Röda Halvmånen (ARH) för att möjliggöra distribuering av konserverad makrill och kläder. PS samarbetar även med CISP i både projektet vad gäller produktion av melfa, men även i arbetet med uppföljning och utvärdering av PS insatser relaterat till utdelning av konserverad makrill och kläder. Projektet avser att, för de Västsahariska flyktingarna i sydvästra Algeriet minska förekomsten av undernäring och felnäring samt garantera tillgången till en miniminivå av kläder och skor. Insatsen inbegriper: upphandling och distribution av 312 ton konserverad makrill, insamling och distribution av 117 ton kläder och skor samt ett pilotprojekt för framställning (färgning) av Melfor, det traditionella klädesplagg för västsahariska kvinnor. För Melfa projektet hade PS outnyttjade medel kvar från tidigare beslut, och inkom med en förfrågan om överföring av medel för detta delprojekt, samt förlängning av implementeringsperiod. PS hade ytterligare oanvända medel från tidigare beslut, vilka de bad om att få föra över till den nya aktivitetsperioden. Totalbudget för projektet är 7 820 000 SEK, varav detta beslut innefattar 7 483 015 SEK. Sida har fört en diskussion med PS angående deras beräkning av mottagare av stödet. PS beräkning är inte enligt WFP:s beräkning, som avser att dela ut 90 000 ransoner av basmatkorg. PS menar att de följer WFP:s utdelningslogik och beräkning, och ska i framtiden förtydliga detta i sina ansökningar samt rapporteringar. Sida kommer att fortsatt diskutera denna fråga med PS. Sida har sedan 2013 fört en dialog med PS angående fortsatt finansiering av denna insats på det humanitära allokeringsanslaget. Sida har bedömt att PS har jobbat för att förbättra sina interna styrning och kontroll. Sida identifierar PS som en väletablerad aktör i den västsahariska flyktingsituationen. Sedan 2013 jobbar Sida:s humanitära enhet med strategiska partnerorganisationer vilka har en omfattande humanitär kompetens och närvaro i flera humanitära kontexter. PS arbetar endast med humanitära insatser i de algeriska flyktinglägren och är därmed inte strategisk partnerorganisation till Sida. Sida har identifierat flera strategiska partnerorganisationer vilka implementerar insatser i de Algeriska flyktinglägren som huserar de västsahariska flyktinglägren. Strategiska partnerorganisationer har bedömts av Sida som professionella aktörer med stor kapacitet och kompetens att svara på stora humanitär behov. Sida kommer att fortsätta dialogen under 2015 med PS angående eventuellt fortsatt stöd eller utfasning och se över möjligheten med fortsatt humanitärt stöd till insatser vad gäller västsahariska flyktingar genom andra strategiska partnerorganisationer i första hand. Det övergripande målet med insatsen är minskad förekomst av undernäring och garanterad minimistandard av kläder och skor bland de västsahariska flyktingarna som bor i flyktingläger i sydvästra Algeriet. Sweden Praktisk Solidaritet Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 7000000 17000000 7653000 4000000 7483015 4000000 -4000000 7653000 7000000 4000000 17000000 7483015 4000000 4000000 47136015 Donor Country NGO 7000000 Donor Country NGO 3000000 Donor Country NGO 14000000 Donor Country NGO 7653000 Donor Country NGO 4000000 Donor Country NGO 5000000 Donor Country NGO -20889 Donor Country NGO 20889 Donor Country NGO 2483015 Donor Country NGO 4000000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-52030123-5203012303-H Sweden Support to Sahrawi refugees in Tindouf, Algeria. Animal protein (mackerel) to meet the nutritional needs. Also distribution of clothing/shoes. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Praktisk Solidaritet (PS) om bidrag till humanitära insatser 2011-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser förlängd aktivitetsperiod och medelstillägg om totalt 7 483 015 SEK. Sida har sedan 1998 gett finansiellt stöd till PS för deras verksamhet i flyktingläger belägna i sydvästra Algeriet. Sida:s stöd har till en början fokuserat på distribution av kläder, vilket övergick till att även inkludera distribution av tonfisk. Under 2009 utförde ett lokalt utvärderingsteam i flyktingläger, hädanefter refererade som "monitoras", en utvärdering av matdistributionen. Denna utvärdering visade på att mottagarna inte var nöjda med tonfisk, och PS bytte då fisk till makrill istället, vilka har haft ett positivt mottagande av mottagarna. PS har sedan 2011 även samarbetat med Comitato Internazionale per lo Sviluppo dei Popoli (CISP) vad gäller ett projekt som producerar ett traditionellt klädesplagg för kvinnor, även kallat "melfa". Detta var ett pilotprojekt vilket PS tillsammans med CISP åtog sig, där insatsens mål är att skapa större hållbarhet och självständighet för de kvinnor som deltar i projektet. Målgruppen för denna insats är totalt 125 000 västsahariska flyktingar, vilka alla nu befinner sig i utdragna flyktingläger belägna i Sydvästra Algeriet. Behoven i dessa flyktingläger är stora samt att det finns ett beroende hos flyktingarna av hjälporganisationer i tillgång till matstöd. PS planerar att dela ut matstöd till samtliga flyktingar (enligt denna räkning), samt att distribuera kläder till samtliga flyktingar. PS genom sina partnerorganisationer avser med denna insats att bidra till en mer balanserad diet vilket riktar mot den felnäring som finns inom flyktinglägren, samt att upprätthålla mänsklig värdighet genom melfaproduktion och utdelning av kläder. PS samarbetar med både Sahariska Röda Halvmånen (SRH) och Algeriska Röda Halvmånen (ARH) för att möjliggöra distribuering av konserverad makrill och kläder. PS samarbetar även med CISP i både projektet vad gäller produktion av melfa, men även i arbetet med uppföljning och utvärdering av PS insatser relaterat till utdelning av konserverad makrill och kläder. Projektet avser att, för de Västsahariska flyktingarna i sydvästra Algeriet minska förekomsten av undernäring och felnäring samt garantera tillgången till en miniminivå av kläder och skor. Insatsen inbegriper: upphandling och distribution av 312 ton konserverad makrill, insamling och distribution av 117 ton kläder och skor samt ett pilotprojekt för framställning (färgning) av Melfor, det traditionella klädesplagg för västsahariska kvinnor. För Melfa projektet hade PS outnyttjade medel kvar från tidigare beslut, och inkom med en förfrågan om överföring av medel för detta delprojekt, samt förlängning av implementeringsperiod. PS hade ytterligare oanvända medel från tidigare beslut, vilka de bad om att få föra över till den nya aktivitetsperioden. Totalbudget för projektet är 7 820 000 SEK, varav detta beslut innefattar 7 483 015 SEK. Sida har fört en diskussion med PS angående deras beräkning av mottagare av stödet. PS beräkning är inte enligt WFP:s beräkning, som avser att dela ut 90 000 ransoner av basmatkorg. PS menar att de följer WFP:s utdelningslogik och beräkning, och ska i framtiden förtydliga detta i sina ansökningar samt rapporteringar. Sida kommer att fortsatt diskutera denna fråga med PS. Sida har sedan 2013 fört en dialog med PS angående fortsatt finansiering av denna insats på det humanitära allokeringsanslaget. Sida har bedömt att PS har jobbat för att förbättra sina interna styrning och kontroll. Sida identifierar PS som en väletablerad aktör i den västsahariska flyktingsituationen. Sedan 2013 jobbar Sida:s humanitära enhet med strategiska partnerorganisationer vilka har en omfattande humanitär kompetens och närvaro i flera humanitära kontexter. PS arbetar endast med humanitära insatser i de algeriska flyktinglägren och är därmed inte strategisk partnerorganisation till Sida. Sida har identifierat flera strategiska partnerorganisationer vilka implementerar insatser i de Algeriska flyktinglägren som huserar de västsahariska flyktinglägren. Strategiska partnerorganisationer har bedömts av Sida som professionella aktörer med stor kapacitet och kompetens att svara på stora humanitär behov. Sida kommer att fortsätta dialogen under 2015 med PS angående eventuellt fortsatt stöd eller utfasning och se över möjligheten med fortsatt humanitärt stöd till insatser vad gäller västsahariska flyktingar genom andra strategiska partnerorganisationer i första hand. Det övergripande målet med insatsen är minskad förekomst av undernäring och garanterad minimistandard av kläder och skor bland de västsahariska flyktingarna som bor i flyktingläger i sydvästra Algeriet. Sweden Praktisk Solidaritet Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 160000 84360 336508 84360 0 755640 -419132 160000 -12666 580868 Donor Country NGO 75907.7 Donor Country NGO 71426 Donor Country NGO 84360 Donor Country NGO 336508 Donor Country NGO SE-0-SE-6-52030123-5203012304-H Sweden Support to Sahrawi refugees in Tindouf, Algeria. Animal protein (mackerel) to meet the nutritional needs. Also distribution of clothing/shoes. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Praktisk Solidaritet (PS) om bidrag till humanitära insatser 2011-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser förlängd aktivitetsperiod och medelstillägg om totalt 7 483 015 SEK. Sida har sedan 1998 gett finansiellt stöd till PS för deras verksamhet i flyktingläger belägna i sydvästra Algeriet. Sida:s stöd har till en början fokuserat på distribution av kläder, vilket övergick till att även inkludera distribution av tonfisk. Under 2009 utförde ett lokalt utvärderingsteam i flyktingläger, hädanefter refererade som "monitoras", en utvärdering av matdistributionen. Denna utvärdering visade på att mottagarna inte var nöjda med tonfisk, och PS bytte då fisk till makrill istället, vilka har haft ett positivt mottagande av mottagarna. PS har sedan 2011 även samarbetat med Comitato Internazionale per lo Sviluppo dei Popoli (CISP) vad gäller ett projekt som producerar ett traditionellt klädesplagg för kvinnor, även kallat "melfa". Detta var ett pilotprojekt vilket PS tillsammans med CISP åtog sig, där insatsens mål är att skapa större hållbarhet och självständighet för de kvinnor som deltar i projektet. Målgruppen för denna insats är totalt 125 000 västsahariska flyktingar, vilka alla nu befinner sig i utdragna flyktingläger belägna i Sydvästra Algeriet. Behoven i dessa flyktingläger är stora samt att det finns ett beroende hos flyktingarna av hjälporganisationer i tillgång till matstöd. PS planerar att dela ut matstöd till samtliga flyktingar (enligt denna räkning), samt att distribuera kläder till samtliga flyktingar. PS genom sina partnerorganisationer avser med denna insats att bidra till en mer balanserad diet vilket riktar mot den felnäring som finns inom flyktinglägren, samt att upprätthålla mänsklig värdighet genom melfaproduktion och utdelning av kläder. PS samarbetar med både Sahariska Röda Halvmånen (SRH) och Algeriska Röda Halvmånen (ARH) för att möjliggöra distribuering av konserverad makrill och kläder. PS samarbetar även med CISP i både projektet vad gäller produktion av melfa, men även i arbetet med uppföljning och utvärdering av PS insatser relaterat till utdelning av konserverad makrill och kläder. Projektet avser att, för de Västsahariska flyktingarna i sydvästra Algeriet minska förekomsten av undernäring och felnäring samt garantera tillgången till en miniminivå av kläder och skor. Insatsen inbegriper: upphandling och distribution av 312 ton konserverad makrill, insamling och distribution av 117 ton kläder och skor samt ett pilotprojekt för framställning (färgning) av Melfor, det traditionella klädesplagg för västsahariska kvinnor. För Melfa projektet hade PS outnyttjade medel kvar från tidigare beslut, och inkom med en förfrågan om överföring av medel för detta delprojekt, samt förlängning av implementeringsperiod. PS hade ytterligare oanvända medel från tidigare beslut, vilka de bad om att få föra över till den nya aktivitetsperioden. Totalbudget för projektet är 7 820 000 SEK, varav detta beslut innefattar 7 483 015 SEK. Sida har fört en diskussion med PS angående deras beräkning av mottagare av stödet. PS beräkning är inte enligt WFP:s beräkning, som avser att dela ut 90 000 ransoner av basmatkorg. PS menar att de följer WFP:s utdelningslogik och beräkning, och ska i framtiden förtydliga detta i sina ansökningar samt rapporteringar. Sida kommer att fortsatt diskutera denna fråga med PS. Sida har sedan 2013 fört en dialog med PS angående fortsatt finansiering av denna insats på det humanitära allokeringsanslaget. Sida har bedömt att PS har jobbat för att förbättra sina interna styrning och kontroll. Sida identifierar PS som en väletablerad aktör i den västsahariska flyktingsituationen. Sedan 2013 jobbar Sida:s humanitära enhet med strategiska partnerorganisationer vilka har en omfattande humanitär kompetens och närvaro i flera humanitära kontexter. PS arbetar endast med humanitära insatser i de algeriska flyktinglägren och är därmed inte strategisk partnerorganisation till Sida. Sida har identifierat flera strategiska partnerorganisationer vilka implementerar insatser i de Algeriska flyktinglägren som huserar de västsahariska flyktinglägren. Strategiska partnerorganisationer har bedömts av Sida som professionella aktörer med stor kapacitet och kompetens att svara på stora humanitär behov. Sida kommer att fortsätta dialogen under 2015 med PS angående eventuellt fortsatt stöd eller utfasning och se över möjligheten med fortsatt humanitärt stöd till insatser vad gäller västsahariska flyktingar genom andra strategiska partnerorganisationer i första hand. Det övergripande målet med insatsen är minskad förekomst av undernäring och garanterad minimistandard av kläder och skor bland de västsahariska flyktingarna som bor i flyktingläger i sydvästra Algeriet. Sweden Praktisk Solidaritet Swedish International Development Cooperation Agency FCG Sipu International AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 419132 160000 419132 FCG Sipu International AB 160000 FCG Sipu International AB Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-52030203 Sweden Contribute to CS, with a focus on women's rights organizations, can contribute actively to the development of a new constitution in Syria by forming a coalition, build capacity of its member organizations and through advocacy. Bidra till att CS, med fokus på kvinnorättsorganisationer, kan bidra aktivt i utvecklingen av en ny konstitution i Syrien genom att bilda en koalition, bygga kapacitet av dess medlemsorganisationer samt via påverkansarbete. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Syrian Arab Republic Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general General question: Results related to the intended outcome 2016Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: In such a harsh context 2016 has been a very positive year for the program in terms of reaching out and strengthening the discourse and action. Tools for engendering the constitution were developed, spaces for exchange of experiences were provided, support to partners was enhanced, and the thematic knowledge and technical skills notably improved. Capacity building to partners was extensive especially on the organizational and programmatic levels. Regional and international spaces to develop the discourse around the process on engendering the constitution, and to promote the Syrian activists’ demands to the highest levels were ensured. Several events have been conducted reaching out to international institutions and decision makers: UN, UN Women, UN office of special envoy for Syria, UNOCHA, US Department of State, EC, EP and EEAS, EU delegation to Syria and other MENA and European countries, European embassies as well as ESCWA, other Syrian organizations, relevant international NGOs and diverse stakeholders. International conferences, training workshops, exchange trips, roundtables and meetings amplified the voice of Syrian activists. These events supported Syrian actors in developing their discourse, breaking their isolation (especially activists coming from inside Syria), sharing different experiences and voicing their analysis and demands. 2016 was the peak in the program’s lifespan regarding visibility and influence: 12 international and high-level actions were organised by EFI and by the partners. While EFI took care of organising exchange and lobby trip, our role in the partnership was focused more on providing actively technical support to partners, ownership and their visibility. The number of successful events demonstrates that partners have become much stronger and established in what they do, structurally growing their experience over the past years. The events listed below were held on regional and international levels with distinctive audiences, rich discussions and strong resulting outcomes that were widely disseminated and used. These events favored sharing experiences, practices, and lessons learned and developed a strong international and regional support and solidarity for Syrian activists. Meanwhile the process of engendering the constitution reached a wider Syrian audience, contributing to breaking the isolation of Syrian activists coming from inside Syria. EFI provided also a successful facilitation and coordination with the international community. During 2016, Euromed Feminist Initiative has been able to reach to 66 Syrian CSOs inside and outside Syria, with around 680 Syrian WR & HR civil activists, political activists, academics, lawyers, and legal experts from Damascus, Damascus suburbs, Tartous, Lattakia, Homs, Sweida, Salamieh, Idlib, Jaramana, Shahba, Aleppo and the Kurdish region, as well as Syrian activists expatriated in Turkey, Lebanon, Jordan, and other countries in Europe, the Arab Gulf and the US. The partners have been able to directly reach around 700 Syrian activists inside and outside Syria. This makes the total Syrian activists who have been directly approached by EFI and the Syrian partners around 1100. Through social media platforms such as Facebook and Twitter around 10 000 activists have been reached. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52030203-5203020301 Sweden Contribute to CS, with a focus on women's rights organizations, can contribute actively to the development of a new constitution in Syria by forming a coalition, build capacity of its member organizations and through advocacy. Bidra till att CS, med fokus på kvinnorättsorganisationer, kan bidra aktivt i utvecklingen av en ny konstitution i Syrien genom att bilda en koalition, bygga kapacitet av dess medlemsorganisationer samt via påverkansarbete. Sweden IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Swedish International Development Cooperation Agency IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8050510 8789970 11400000 0 -11700000 11400000 8050510 8789970 11700000 28240480 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative 8050510 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative 8789970 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative 11400000 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Strengthening the capacity of the region's civil society organisations and public institutions to promote gender equality and the rights of women and children in society Stärkt kapacitet hos det civila samhället och offentliga institutioner att verka för jämställdhet samt kvinnors och barns rättigheter i samhället Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52030203-5203020302 Sweden Contribute to CS, with a focus on women's rights organizations, can contribute actively to the development of a new constitution in Syria by forming a coalition, build capacity of its member organizations and through advocacy. Bidra till att CS, med fokus på kvinnorättsorganisationer, kan bidra aktivt i utvecklingen av en ny konstitution i Syrien genom att bilda en koalition, bygga kapacitet av dess medlemsorganisationer samt via påverkansarbete. Sweden IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Swedish International Development Cooperation Agency IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11700000 4290474 -117767 11700000 4290474 -117767 15872707 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative 11700000 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative 4290474 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative -117766.54 IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Syria Crisis 2016-2023 Syrienkrisstrategin 2016-2023 Strengthening the capacity of Syrian civil society organisations and local structures to conduct advocacy work, participate in dialogue and contribute to peacebuilding and state building Stärkt kapacitet hos syriska civilsamhällesorganisationer och lokala strukturer att bedriva påverkansarbete, delta i dialog och bidra till freds - och statsbyggnad Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased knowledge about human rights, including the rights of the child, and gender equality among Syrian civil society organisations and in Syrian society Ökad kunskap om mänskliga rättigheter, inklusive barnets rättigheter, och jämställdhet hos syriska civilsamhällesorganisationer och i det syriska samhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52030203-5203020303 Sweden Contribute to CS, with a focus on women's rights organizations, can contribute actively to the development of a new constitution in Syria by forming a coalition, build capacity of its member organizations and through advocacy. Bidra till att CS, med fokus på kvinnorättsorganisationer, kan bidra aktivt i utvecklingen av en ny konstitution i Syrien genom att bilda en koalition, bygga kapacitet av dess medlemsorganisationer samt via påverkansarbete. Sweden IFE-EFI/Initiative Feministe EuroMediterraneenne/EuroMed Feminist Initiative Swedish International Development Cooperation Agency KPMG Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 122448 122448 0 122448 KPMG 122448 KPMG 0 KPMG Syria Crisis 2016-2023 Syrienkrisstrategin 2016-2023 Increased knowledge about human rights, including the rights of the child, and gender equality among Syrian civil society organisations and in Syrian society Ökad kunskap om mänskliga rättigheter, inklusive barnets rättigheter, och jämställdhet hos syriska civilsamhällesorganisationer och i det syriska samhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52030288 Sweden Democratic governance project, expanding on results achieved through electoral assistance support in MENA during Phase I. UNDP har inkommit till Sida med förslag om stöd uppgående till totalt 65,8 MSEK för ett regionalt valcykelstödsprojekt för Mellanöstern och Nordafrika fas II för perioden 2017-2020. MENA-regionen kännetecknas ofta av bristande demokrati och lågt politiskt deltagande, särskilt bland ungdomar och kvinnor som utgör en utmaning för regionen. Det finns ofta behov av i MENA-regionen ökad kunskap om övergången till demokrati och internationellt accepterade valpraxis. Det övergripande målet och de förväntade effekterna av projektet är: "Medborgarnas förväntningar på röst, utveckling, rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande möts av starkare system för demokratiskt styre". Insatsen har fyra resultatmål som ska uppnås i slutet av insatsen: 1) Stärkt regional valkapacitet och kunskap, 2) Stärkt professionalism inom valkommissioner genom regionalt samarbete, 3) Ökat kvinnligt deltagande i politiskt beslutsfattande och processer och 4) Främjande av ungdomars roll i hela valrörelsen. Målen förväntas uppnås genom b.la. utbildningsaktiviteter, seminarier, Syd-Syd samarbete, partnerskap med regionala nätverk inom media, partnerskap med andra regionala organisationer och samråd i valfrågor med landspecifika valmyndigheter. Insatsen innebär i hög grad erfarenhetsutbyte och utbildningsaktiviteter. Ingen vidareförmedling kommer ske till nationella projekt eller partners. Projektet utgör en komponent av ett globalt projekt för valcykelstöd, Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS). GPECS får stöd av Sida inom ramen för stöd från multilateralt samarbete. För denna insats är Sida ensam givare. UNDP kommer inte heller ge något direktstöd till den regionala organisationen för valkommissioner (Organization for Arab Electoral Management Bodies, ArabEMBs) utan ges i form av tekniskt stöd. Sida finansierade den första fasen av programmet (2013-2016) och bedömningen är att resultaten av programmet var goda. Programmet utvärderades 2015 med slutsatsen att projektet på ett övertygande och konsekvent sätt hade uppnått målen. Projektet bedömdes ha skapat ett nära samarbete med Arabförbundet (Leage of Arab States) och stärkt dess kompetens och resurser för valfrågor. Det viktigaste resultatet bedöms vara etablerande av en regional organisation för valkommissioner. Projektet bedöms ha bidragit till ökad kunskap om valrelaterade frågor genom erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling. The Arab region continues to go through a period of change that is marked by some positive developments including a renewed drive for reforms, one of which is the return to the ballot box in key countries recovering from the consequences of the Arab spring. More governments are realizing the need for strengthening electoral systems and the ramifications that will follow a potential disregard of public demands for reform. Electoral processes remain at the essence of any democratic shift where societal changes will be part of the political agenda in any transitioning system. This intervention Regional Electoral Support Phase II 2017-2021 builds on Phase I (2014-2016) supported by Sida previously. UNDP, through this contribution, works with all concerned authorities that manage elections in the region as well as civil society, media, League of Arab States and other national and international stakeholders during 2017-2021 to implement this project. The overall goal of the intervention is to build and expand on the achievements of Phase I with the overall aim to improve accountability, participation and representation. The Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS) Regional Component Phase II aims to contribute towards enhancing knowledge, awareness and capacity on electoral processes and regional cooperation among electoral stakeholders. The project constitutes of four main outcome objectives to be achieved by the end of the project: 1. Regional electoral capacity and knowledge enhanced; 2. Profession of electoral administration strengthened through regional cooperation; 3. Civic and political participation of women enhanced; 4. Role of youth in the electoral cycle promoted. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Elections Government & Civil Society-general The Regional Electoral Support Project for the Middle East and North Africa (20172024) achieved noticeable progress in strengthening electoral governance, institutional cooperation, and inclusive participation across the Arab region. Next is Sida's assessment of the most important results: - The project played a significant role in advancing the institutional development of ArabEMBs, which evolved from a small group of six founding members into a fully operational and regionally recognized organization with twelve members. With strengthened governance structures, an active secretariat, and regular regional assemblies and conferences, ArabEMBs became a hub for electoral cooperation, peer learning, and international engagement. It established partnerships with institutions such as the Venice Commission, IFES, International IDEA, and UN Women, and led regional observation missions that expanded professional experience among member EMBs. ArabEMBs continues to work toward long-term sustainability, supported by the projects efforts to guide financial planning, build partnerships, and strengthen internal governance. - At the League of Arab States (LAS), the project significantly enhanced the capacity of the Electoral Affairs Department, transforming it into a more proactive regional convener and knowledge producer. LAS institutionalized regular data collection, analysis, and reporting on electoral processes across member states, producing more actionable and comparative insights. The project also helped LAS integrate gender-sensitive electoral training into its core capacity building programs, marking a major shift in an institution where gender had previously been excluded from electoral discussions. BRIDGE training became the primary methodology for LAS learning programs, with hundreds of practitioners benefiting. LAS further strengthened its role as a facilitator of regional collaboration by organizing thematic workshops, largescale electoral forums, and tailored trainings for its diplomats and electoral observers. - The project contributed to embedding human rights principles in electoral processes through its work with the Arab Network for National Human Rights Institutions (ANNHRI). By providing technical support, tools, and platforms for engagement, the project enabled NHRIs to take on a more active role in electoral oversight, develop human rightsbased monitoring approaches, and collaborate more closely with EMBs. It also encouraged NHRIs to integrate gender sensitive perspectives, including monitoring violence against women in elections as a key human rights concern. - Advancing women's electoral participation emerged as one of the projects most transformative achievements. The establishment of the Arab Network for Women in Elections (ANWE) created the first regional platform dedicated to promoting women's electoral rights, supporting reforms within EMBs, and shaping national awareness campaigns such as Her Participation, Our Future. EMBs across the region adopted gender action plans, developed internal gender policies, and began producing gender disaggregated electoral data. The project deployed e-Monitor in several countries to detect online misinformation, disinformation, and violence against women in elections, helping inform policy responses. Additionally, the creation of the Arab Women's Leadership Academy for the Digital Era strengthened women's leadership capacity and equipped them to navigate modern electoral challenges. - Youth participation was strengthened through the projects strategic engagement with the UNDP Youth Leadership Programme (YLP). By connecting youth leaders with electoral institutions, the project helped shift youth inclusion from a marginal topic to a core regional priority. These efforts culminated in the establishment of the Arab Youth Network for Elections, now an active platform leading civic engagement initiatives, peer education, and youth driven collaboration with EMBs. The Network developed its own civic participation curriculum, contributing to long-term sustainability. - The project also succeeded in fostering cross-sectoral cooperation between EMBs, CSOs, women's organizations, youth groups, and human rights institutions. It helped create joint initiatives, shared commitments, and inclusive action plans addressing gender equality, youth engagement, and human rights-based electoral administration. In response to emerging digital risks, the project mainstreamed discussions on information integrity, helping electoral institutions recognize the importance of digital preparedness and the threats posed by misinformation, disinformation, and online violence. - The projects regional initiatives translated into direct national level impacts, supported by UNDP country offices and UN missions. National electoral actors adopted lessons from regional exchanges, strengthened strategic planning, integrated gender and youth considerations, and improved data practices. Participation in regional observation missions and thematic trainings exposed EMBs to diverse electoral models and encouraged adoption of regional best practices. Through these integrated efforts, the project contributed to creating a more professional, connected, and resilient electoral community across the Arab region and laid a foundation for sustainable, inclusive, and credible electoral processes in the years ahead. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52030288-5203028801 Sweden Democratic governance project, expanding on results achieved through electoral assistance support in MENA during Phase I. UNDP har inkommit till Sida med förslag om stöd uppgående till totalt 65,8 MSEK för ett regionalt valcykelstödsprojekt för Mellanöstern och Nordafrika fas II för perioden 2017-2020. MENA-regionen kännetecknas ofta av bristande demokrati och lågt politiskt deltagande, särskilt bland ungdomar och kvinnor som utgör en utmaning för regionen. Det finns ofta behov av i MENA-regionen ökad kunskap om övergången till demokrati och internationellt accepterade valpraxis. Det övergripande målet och de förväntade effekterna av projektet är: "Medborgarnas förväntningar på röst, utveckling, rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande möts av starkare system för demokratiskt styre". Insatsen har fyra resultatmål som ska uppnås i slutet av insatsen: 1) Stärkt regional valkapacitet och kunskap, 2) Stärkt professionalism inom valkommissioner genom regionalt samarbete, 3) Ökat kvinnligt deltagande i politiskt beslutsfattande och processer och 4) Främjande av ungdomars roll i hela valrörelsen. Målen förväntas uppnås genom b.la. utbildningsaktiviteter, seminarier, Syd-Syd samarbete, partnerskap med regionala nätverk inom media, partnerskap med andra regionala organisationer och samråd i valfrågor med landspecifika valmyndigheter. Insatsen innebär i hög grad erfarenhetsutbyte och utbildningsaktiviteter. Ingen vidareförmedling kommer ske till nationella projekt eller partners. Projektet utgör en komponent av ett globalt projekt för valcykelstöd, Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS). GPECS får stöd av Sida inom ramen för stöd från multilateralt samarbete. För denna insats är Sida ensam givare. UNDP kommer inte heller ge något direktstöd till den regionala organisationen för valkommissioner (Organization for Arab Electoral Management Bodies, ArabEMBs) utan ges i form av tekniskt stöd. Sida finansierade den första fasen av programmet (2013-2016) och bedömningen är att resultaten av programmet var goda. Programmet utvärderades 2015 med slutsatsen att projektet på ett övertygande och konsekvent sätt hade uppnått målen. Projektet bedömdes ha skapat ett nära samarbete med Arabförbundet (Leage of Arab States) och stärkt dess kompetens och resurser för valfrågor. Det viktigaste resultatet bedöms vara etablerande av en regional organisation för valkommissioner. Projektet bedöms ha bidragit till ökad kunskap om valrelaterade frågor genom erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling. The Arab region continues to go through a period of change that is marked by some positive developments including a renewed drive for reforms, one of which is the return to the ballot box in key countries recovering from the consequences of the Arab spring. More governments are realizing the need for strengthening electoral systems and the ramifications that will follow a potential disregard of public demands for reform. Electoral processes remain at the essence of any democratic shift where societal changes will be part of the political agenda in any transitioning system. This intervention Regional Electoral Support Phase II 2017-2021 builds on Phase I (2014-2016) supported by Sida previously. UNDP, through this contribution, works with all concerned authorities that manage elections in the region as well as civil society, media, League of Arab States and other national and international stakeholders during 2017-2021 to implement this project. The overall goal of the intervention is to build and expand on the achievements of Phase I with the overall aim to improve accountability, participation and representation. The Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS) Regional Component Phase II aims to contribute towards enhancing knowledge, awareness and capacity on electoral processes and regional cooperation among electoral stakeholders. The project constitutes of four main outcome objectives to be achieved by the end of the project: 1. Regional electoral capacity and knowledge enhanced; 2. Profession of electoral administration strengthened through regional cooperation; 3. Civic and political participation of women enhanced; 4. Role of youth in the electoral cycle promoted. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 30000000 20000000 15800000 10200000 0 0 26000000 35000000 -16000000 0 0 -30000000 20000000 0 30000000 15800000 0 20000000 0 -35000000 35000000 10200000 -35000000 76000000 UNDP/United Nations Development Programme 26000000 UNDP/United Nations Development Programme 4000000 UNDP/United Nations Development Programme 20000000 UNDP/United Nations Development Programme 15800000 UNDP/United Nations Development Programme 10200000 UNDP/United Nations Development Programme Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Strengthening the capacity of the region's civil society organisations to effectively demand accountability, shape opinions and cooperate internationally Stärkt kapacitet hos det civila samhället i regionen att effektivt verka för ansvarsutkrävande, opinionsbildning och förmåga att samarbeta över landgränserna Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthening the capacity of the region's civil society organisations and public institutions to promote gender equality and the rights of women and children in society Stärkt kapacitet hos det civila samhället och offentliga institutioner att verka för jämställdhet samt kvinnors och barns rättigheter i samhället Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Strengthening the capacity and increasing the transparency of public institutions and improving the conditions for regional cooperation between them Stärkt kapacitet och ökad transparens hos offentliga institutioner samt förbättrade möjligheter till regionalt samarbete dem emellan Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthening the capacity of the media to encourage democratic development and greater accountability Stärkt kapacitet hos media att verka för en demokratisk utveckling och ökat ansvarsutkrävande Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52030288-5203028802 Sweden Democratic governance project, expanding on results achieved through electoral assistance support in MENA during Phase I. UNDP har inkommit till Sida med förslag om stöd uppgående till totalt 65,8 MSEK för ett regionalt valcykelstödsprojekt för Mellanöstern och Nordafrika fas II för perioden 2017-2020. MENA-regionen kännetecknas ofta av bristande demokrati och lågt politiskt deltagande, särskilt bland ungdomar och kvinnor som utgör en utmaning för regionen. Det finns ofta behov av i MENA-regionen ökad kunskap om övergången till demokrati och internationellt accepterade valpraxis. Det övergripande målet och de förväntade effekterna av projektet är: "Medborgarnas förväntningar på röst, utveckling, rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande möts av starkare system för demokratiskt styre". Insatsen har fyra resultatmål som ska uppnås i slutet av insatsen: 1) Stärkt regional valkapacitet och kunskap, 2) Stärkt professionalism inom valkommissioner genom regionalt samarbete, 3) Ökat kvinnligt deltagande i politiskt beslutsfattande och processer och 4) Främjande av ungdomars roll i hela valrörelsen. Målen förväntas uppnås genom b.la. utbildningsaktiviteter, seminarier, Syd-Syd samarbete, partnerskap med regionala nätverk inom media, partnerskap med andra regionala organisationer och samråd i valfrågor med landspecifika valmyndigheter. Insatsen innebär i hög grad erfarenhetsutbyte och utbildningsaktiviteter. Ingen vidareförmedling kommer ske till nationella projekt eller partners. Projektet utgör en komponent av ett globalt projekt för valcykelstöd, Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS). GPECS får stöd av Sida inom ramen för stöd från multilateralt samarbete. För denna insats är Sida ensam givare. UNDP kommer inte heller ge något direktstöd till den regionala organisationen för valkommissioner (Organization for Arab Electoral Management Bodies, ArabEMBs) utan ges i form av tekniskt stöd. Sida finansierade den första fasen av programmet (2013-2016) och bedömningen är att resultaten av programmet var goda. Programmet utvärderades 2015 med slutsatsen att projektet på ett övertygande och konsekvent sätt hade uppnått målen. Projektet bedömdes ha skapat ett nära samarbete med Arabförbundet (Leage of Arab States) och stärkt dess kompetens och resurser för valfrågor. Det viktigaste resultatet bedöms vara etablerande av en regional organisation för valkommissioner. Projektet bedöms ha bidragit till ökad kunskap om valrelaterade frågor genom erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling. The Arab region continues to go through a period of change that is marked by some positive developments including a renewed drive for reforms, one of which is the return to the ballot box in key countries recovering from the consequences of the Arab spring. More governments are realizing the need for strengthening electoral systems and the ramifications that will follow a potential disregard of public demands for reform. Electoral processes remain at the essence of any democratic shift where societal changes will be part of the political agenda in any transitioning system. This intervention Regional Electoral Support Phase II 2017-2021 builds on Phase I (2014-2016) supported by Sida previously. UNDP, through this contribution, works with all concerned authorities that manage elections in the region as well as civil society, media, League of Arab States and other national and international stakeholders during 2017-2021 to implement this project. The overall goal of the intervention is to build and expand on the achievements of Phase I with the overall aim to improve accountability, participation and representation. The Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS) Regional Component Phase II aims to contribute towards enhancing knowledge, awareness and capacity on electoral processes and regional cooperation among electoral stakeholders. The project constitutes of four main outcome objectives to be achieved by the end of the project: 1. Regional electoral capacity and knowledge enhanced; 2. Profession of electoral administration strengthened through regional cooperation; 3. Civic and political participation of women enhanced; 4. Role of youth in the electoral cycle promoted. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 0 10000000 0 0 10000000 20000000 UNDP/United Nations Development Programme 10000000 UNDP/United Nations Development Programme 10000000 UNDP/United Nations Development Programme Regional MENA 2021-2025 Regionalt MENA 2021-2025 Strengthened capacity of institutions, civil society and the media with a view to promoting democratic development, increased respect for human rights and the rule of law. Stärkt kapacitet hos institutioner, civilsamhälle och media i syfte att främja demokratisk utveckling, samt ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck A more gender-equal society, with a focus on the empowerment, participation and influence of women and girls. Ett mer jämställt samhälle med fokus på kvinnors och flickors egenmakt, deltagande och inflytande. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52030288-5203028803 Sweden Democratic governance project, expanding on results achieved through electoral assistance support in MENA during Phase I. UNDP har inkommit till Sida med förslag om stöd uppgående till totalt 65,8 MSEK för ett regionalt valcykelstödsprojekt för Mellanöstern och Nordafrika fas II för perioden 2017-2020. MENA-regionen kännetecknas ofta av bristande demokrati och lågt politiskt deltagande, särskilt bland ungdomar och kvinnor som utgör en utmaning för regionen. Det finns ofta behov av i MENA-regionen ökad kunskap om övergången till demokrati och internationellt accepterade valpraxis. Det övergripande målet och de förväntade effekterna av projektet är: "Medborgarnas förväntningar på röst, utveckling, rättsstatsprincipen och ansvarsutkrävande möts av starkare system för demokratiskt styre". Insatsen har fyra resultatmål som ska uppnås i slutet av insatsen: 1) Stärkt regional valkapacitet och kunskap, 2) Stärkt professionalism inom valkommissioner genom regionalt samarbete, 3) Ökat kvinnligt deltagande i politiskt beslutsfattande och processer och 4) Främjande av ungdomars roll i hela valrörelsen. Målen förväntas uppnås genom b.la. utbildningsaktiviteter, seminarier, Syd-Syd samarbete, partnerskap med regionala nätverk inom media, partnerskap med andra regionala organisationer och samråd i valfrågor med landspecifika valmyndigheter. Insatsen innebär i hög grad erfarenhetsutbyte och utbildningsaktiviteter. Ingen vidareförmedling kommer ske till nationella projekt eller partners. Projektet utgör en komponent av ett globalt projekt för valcykelstöd, Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS). GPECS får stöd av Sida inom ramen för stöd från multilateralt samarbete. För denna insats är Sida ensam givare. UNDP kommer inte heller ge något direktstöd till den regionala organisationen för valkommissioner (Organization for Arab Electoral Management Bodies, ArabEMBs) utan ges i form av tekniskt stöd. Sida finansierade den första fasen av programmet (2013-2016) och bedömningen är att resultaten av programmet var goda. Programmet utvärderades 2015 med slutsatsen att projektet på ett övertygande och konsekvent sätt hade uppnått målen. Projektet bedömdes ha skapat ett nära samarbete med Arabförbundet (Leage of Arab States) och stärkt dess kompetens och resurser för valfrågor. Det viktigaste resultatet bedöms vara etablerande av en regional organisation för valkommissioner. Projektet bedöms ha bidragit till ökad kunskap om valrelaterade frågor genom erfarenhetsutbyte och kapacitetsutveckling. The Arab region continues to go through a period of change that is marked by some positive developments including a renewed drive for reforms, one of which is the return to the ballot box in key countries recovering from the consequences of the Arab spring. More governments are realizing the need for strengthening electoral systems and the ramifications that will follow a potential disregard of public demands for reform. Electoral processes remain at the essence of any democratic shift where societal changes will be part of the political agenda in any transitioning system. This intervention Regional Electoral Support Phase II 2017-2021 builds on Phase I (2014-2016) supported by Sida previously. UNDP, through this contribution, works with all concerned authorities that manage elections in the region as well as civil society, media, League of Arab States and other national and international stakeholders during 2017-2021 to implement this project. The overall goal of the intervention is to build and expand on the achievements of Phase I with the overall aim to improve accountability, participation and representation. The Global Project for Electoral Cycle Support (GPECS) Regional Component Phase II aims to contribute towards enhancing knowledge, awareness and capacity on electoral processes and regional cooperation among electoral stakeholders. The project constitutes of four main outcome objectives to be achieved by the end of the project: 1. Regional electoral capacity and knowledge enhanced; 2. Profession of electoral administration strengthened through regional cooperation; 3. Civic and political participation of women enhanced; 4. Role of youth in the electoral cycle promoted. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -84505 -84505 -84505 UNDP/United Nations Development Programme -84505.4 UNDP/United Nations Development Programme Regional MENA 2024-2027 Regionalt MENA 2024-2027 Strengthened democratic institutions and actors in the region with priority given to strengthened institutions and essential sectors in partner countries carrying out reforms in a democratic direction. Stärkta demokratiska institutioner och aktörer i regionen samt prioritera stärkta institutioner och samhällsviktiga sektorer i samarbetsländer som genomför reformer i demokratisk riktning. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened gender equality and enhanced conditions to promote women’s and girls’ rights and freedoms, empowerment and influence. Stärkt jämställdhet och stärkta förutsättningar att främja kvinnors och flickors fri- och rättigheter egenmakt och inflytande. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52030292 Sweden The project aims to support MEDRC, which a part of the multilateral peace process in the Middle East, to promote cooperation and knowledge development on water issues in the MENA region Projektet syftar till att stödja MEDRC, som är en del av den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, till att främja samarbete och kunskapsutbyte kring vattenfrågor i MENA regionen. MEDRC beräknas stödjas av Sida under en treårsperiod med 18,8 miljoner kronor. The overall mission of MEDRC is to support the Middle East Peace Process through technical cooperation. As such the support to MEDRC should contribute to peace through technical cooperation at a government level on water resources so that conflict is prevented, and management and access to scarce water resources is improved. The technical cooperation is trilateral with activities including all core parties; Palestine, Israel and Jordan. While this can be considered as a relatively 'process-oriented' goal a number of more output oriented goals are identified in the result chain/theory of change, with a focus on bilateral activities in Palestine or Jordan with for example the development of PhD programmes for water specialists.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Water sector policy and administrative management Water Supply & Sanitation MEDRC has performed its mandated role as a resilient and well-established medium for core party meetings, dialogue and co-operation. This occurs in a multilateral context where each party is an equal partner in a process mandated by all MEDRC member states. This status has been reaffirmed at all trilateral meetings and in MEDRC Executive Council meetings. MEDRC continues to work closely with colleagues in Israel, Palestine and Jordan to ensure clear, robust and strategically aligned programming. On bilateral level, MEDRC’s bilateral program in Palestine and Jordan was well received. At the start of 2019, MEDRC has requested nominations from Palestine and Jordan, who must attend and pass the five courses to make up the full award. Unfortunately, Palestinian colleagues were unable to join the course due to travel restrictions, however five Jordanians were able to complete the full set of courses. MEDRC has organized some Alumni Forums in Palestine and Jordan. These events were a key example of bridging the pillars of MEDRC’s bilateral programming—from academia to government, and from long-term development strategies to short-term technical solutions. The events were well-received and had significantly greater outreach than previous events as they involved civil servants, practitioners, academics and others working within the sector, alongside the students. In addition, Sida funded ten PhD students in Palestine and Jordan with a focus on water. The bilateral program was a vital part of MEDRC’s wider remit as it demonstrated that MEDRC is considered a credible partner for confidence building measures in the water sector. On trilateral level, the trilateral strategy specifically focuses on resilience and flexibility to ensure ongoing engagement when the external environment directly impacts programming.  Since 2017, all trilateral meetings have taken place in Europe. Whilst this provides an added dimension in terms of necessary visas, it has allowed meetings to take place which would not have been feasible had they been held in the region. As part of the trilateral approach, MEDRC decided to convene technical workshops for representatives of governmental agencies and others; one was held on April-May 2019 focused on “Responses to Climate Change”, the expert level roundtable was attended by 13 individuals from government, academia and NGOs from the Palestinian, Israeli and Jordanian water sectors, where they focused on a variety of topics not previously discussed in MEDRC climate change meetings, including climate finance and green bonds, gender and climate change and groundwater resources in relation to climate change. The meeting was positively perceived, and the participants affirmed the importance of MEDRC as a space for discussion and cooperation, and the importance of the co-equality of the parties within the organisation. By engaging with each of the core parties bilaterally, MEDRC was able to convene additional meetings to ensure continuity in the program. In 2019, another trilateral meeting on “Transboundary Water Management and Governance” was held in Zurich, Switzerland. This expert level roundtable was attended by 13 individuals from government from the Palestinian, Israeli and Jordanian water sectors as well as international experts. The event brought together mid-level management and senior practitioners from the Ministry of Water and Irrigation- Jordan, Water Authority Jordan, Israeli Ministry for Regional Cooperation, Jordan Valley Authority, Israeli Ministry of Environmental Protection, Palestinian Water Authority, West Bank Water Department, Israeli Water Authority and the Israeli Ministry of Foreign Affairs. And a trilateral study tour was conducted to Spain, where a total of 12 participants were in attendance and all had engineering backgrounds and were predominantly Ministry employees. This tour was a success, from all three sides, in terms of core party engagement, and it was more useful and better value for money to incorporate field visits into trilateral meetings, rather than as standalone study tours. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52030292-5203029201 Sweden The project aims to support MEDRC, which a part of the multilateral peace process in the Middle East, to promote cooperation and knowledge development on water issues in the MENA region Projektet syftar till att stödja MEDRC, som är en del av den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, till att främja samarbete och kunskapsutbyte kring vattenfrågor i MENA regionen. MEDRC beräknas stödjas av Sida under en treårsperiod med 18,8 miljoner kronor. The overall mission of MEDRC is to support the Middle East Peace Process through technical cooperation. As such the support to MEDRC should contribute to peace through technical cooperation at a government level on water resources so that conflict is prevented, and management and access to scarce water resources is improved. The technical cooperation is trilateral with activities including all core parties; Palestine, Israel and Jordan. While this can be considered as a relatively 'process-oriented' goal a number of more output oriented goals are identified in the result chain/theory of change, with a focus on bilateral activities in Palestine or Jordan with for example the development of PhD programmes for water specialists.  Sweden MEDRC/The Middle East Desalination Research Center Swedish International Development Cooperation Agency MEDRC/The Middle East Desalination Research Center 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6150000 6300000 6350000 0 0 1150000 -5000000 5000000 5000000 6300000 -5000000 5000000 0 5000000 0 5000000 6350000 -5000000 0 -5000000 18800000 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center 6285018 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center -135018 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center 6300000 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center 6350000 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Improved, sustainable and inclusive administration of transboundary natural resources, with a focus on water resources, renewable energy and food security Förbättrad, hållbar och inkluderande förvaltning av gränsöverskridande naturresurser med fokus på vattenresurser, förnybar energi och livsmedelsförsörjning Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52030292-5203029202 Sweden The project aims to support MEDRC, which a part of the multilateral peace process in the Middle East, to promote cooperation and knowledge development on water issues in the MENA region Projektet syftar till att stödja MEDRC, som är en del av den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, till att främja samarbete och kunskapsutbyte kring vattenfrågor i MENA regionen. MEDRC beräknas stödjas av Sida under en treårsperiod med 18,8 miljoner kronor. The overall mission of MEDRC is to support the Middle East Peace Process through technical cooperation. As such the support to MEDRC should contribute to peace through technical cooperation at a government level on water resources so that conflict is prevented, and management and access to scarce water resources is improved. The technical cooperation is trilateral with activities including all core parties; Palestine, Israel and Jordan. While this can be considered as a relatively 'process-oriented' goal a number of more output oriented goals are identified in the result chain/theory of change, with a focus on bilateral activities in Palestine or Jordan with for example the development of PhD programmes for water specialists.  Sweden MEDRC/The Middle East Desalination Research Center Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 700000 700000 700000 NIRAS Sweden AB 575379.42 NIRAS Sweden AB -0.0800000001 NIRAS Sweden AB Regional MENA 2016-2020 Regionalt MENA 2016-2020 Improved, sustainable and inclusive administration of transboundary natural resources, with a focus on water resources, renewable energy and food security Förbättrad, hållbar och inkluderande förvaltning av gränsöverskridande naturresurser med fokus på vattenresurser, förnybar energi och livsmedelsförsörjning Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52030292-5203029203 Sweden The project aims to support MEDRC, which a part of the multilateral peace process in the Middle East, to promote cooperation and knowledge development on water issues in the MENA region Projektet syftar till att stödja MEDRC, som är en del av den multilaterala fredsprocessen i Mellanöstern, till att främja samarbete och kunskapsutbyte kring vattenfrågor i MENA regionen. MEDRC beräknas stödjas av Sida under en treårsperiod med 18,8 miljoner kronor. The overall mission of MEDRC is to support the Middle East Peace Process through technical cooperation. As such the support to MEDRC should contribute to peace through technical cooperation at a government level on water resources so that conflict is prevented, and management and access to scarce water resources is improved. The technical cooperation is trilateral with activities including all core parties; Palestine, Israel and Jordan. While this can be considered as a relatively 'process-oriented' goal a number of more output oriented goals are identified in the result chain/theory of change, with a focus on bilateral activities in Palestine or Jordan with for example the development of PhD programmes for water specialists.  Sweden MEDRC/The Middle East Desalination Research Center Swedish International Development Cooperation Agency MEDRC/The Middle East Desalination Research Center 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -40930 -41875.83 MEDRC/The Middle East Desalination Research Center Regional MENA 2021-2025 Regionalt MENA 2021-2025 Sustainable management and use of transboundary natural resources, and protection and restoration of biodiversity. Hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av gränsöverskridande naturresurser, och skydd och restaurering av biologisk mångfald. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52040485 Sweden IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Bangladesh Congo (the Democratic Republic of the) Central African Republic (the) Cameroon Ethiopia Iraq Lebanon Libya Mali Niger (the) Nigeria South Sudan Syrian Arab Republic Chad Yemen Zimbabwe Developing countries, unspecified Material relief assistance and services Relief co-ordination and support services Emergency Response Summary of results achievedAccording to the final report submitted to Sida on December 21 2018, through over 70 Sida-funded projects, the IRC has impacted the lives of over 1 million direct beneficiaries. The IRC has in total implemented 31 Humanitarian Country Projects, 35 RRM projects and 7 Methods Development & Capacity Building projects, providing lifesaving assistance to conflict affected and vulnerable people across 26 countries across Africa, Middle East, Asia, Europe and North Africa.Humanitarian country projectsCentral African RepublicOver three years, these interventions reached 17,217 beneficiaries. Strong partnerships were established with women’s groups to encourage long-term sustainability, beneficiaries were provided with referral support for GBV-cases as well as sensitization sessions within their communities. Child protection groups (RECOPE) were set up and received support through skills training and were also trained in child protection principles. Livelihood opportunities were provided to women, men, girls and boys through skills training, cash for work as well as mentorships. The Sida multi-annual funding ensured the sustainability of the community-based child protection groups as well as provided care for women and girls affected by GBV ensuring they received the necessary support needed to help rebuild their lives. NigerSida funding has allowed the IRC Niger to improve the loan module used in the VSLA curriculum by contextualizing Village Savings and Lending Associations (VSLA) implementation in the Sahelian context where Islamic law does not allow the provision of interest when repaying a loan, although this is normally a part of the VSLA process. Instead of considering the additional money that must be given after a loan is repaid as "interest", it has been considered a donation to the "fond de solidarité" or community fund. Sida funding also allowed the country programme to pilot new programme techniques such as Analysis Driven Agile Programme Techniques (ADAPT). The IRC Niger has been able to sustain livelihood restoration activities, build resilience of communities and increase knowledge on good nutrition and hygiene practices for vulnerable populations, and particularly empower women to be part of the decision-making process as well as become more independent financially. NigeriaIn 2015, the pilot of the ADAPT initiative in Borno allowed the team to quickly response to the heightened nutrition crisis in the state. With the onset of the planting season propelling people displaced in and around Yola to return home, hundreds of thousands of IDPs returned to LGAs. The IRC was able to tailor relevant programming that would enable returnees to gain access to basic health and protection services. Through partnership with two local partners, Centre for Caring, Empowerment and Peace Initiative (CCEPI) and Goggoji Zumunchi Development Initiative (GZDI), the IRC was able to transfer relevant skills in project, finance and grants management as well as humanitarian programming to staff of the local partners. Sida flexibility meant that the team was able to shift programming to acute area of need and focus support on WASH and NFIs interventions, which was a crucial need in newly overcrowded camp-like settings. ChadProjects during year 1 and 2 aimed at reducing vulnerability and building resilience enabled over 1,700 of the poorest female-headed households to begin rebuilding their lives through providing cash transfers and agricultural inputs and livestock. This made a significant impact to vulnerable people in a context where the agro pastoral performance was among the worst in years, with over 150,000 food insecure people in the region. Cash distributions increased the Food Consumption Score of beneficiaries to 60%. Through local custom, the IRC project managed to increase the medium- to long-term impact of livestock transfers and to reach a greater number of beneficiaries. A dozen manual water pumps were rehabilitated giving clean water access to all households in the villages (over 3,000 people). Training community health workers, veterinary auxiliaries and water management committees has significantly contributed to the sustainability of community actions.  Projects during year 3 and 4 focused on the Boko Haram conflict in the Lac Chad region. the IRC provided support to internally displaced persons (IDP) and members of host communities over the two-year period, with a total of 40,732 direct and indirect beneficiaries over the two-year period through an integrated response in health, nutrition and protection. Mobile clinic activities reached the most remote areas and facilitated access of vulnerable persons to health care. 1,189 children were vaccinated against measles. Due to the admission of 2,004 children aged 6-59 months to Outpatient Therapeutic Programme with therapeutic feeding and systemic treatment, the project resulted in the reduction of the mortality of malnourished children. Women benefitted from a package of reproductive health services, ranging from Prenatal Care to Prevention of Mother to Children HIV – AIDS Transmission, and have been informed about where to turn if they are subject to GBV. The IRC has established four women's centres and provided clinical care and individual case management support to 896 GBV survivors. Further, outreach activities have been conducted with 22,799 persons to provide information around GBV types, causes and consequences as well as available services. Referral mechanisms have been built mainly with health services to allow GBV survivors access to those services in a safe and confidential way. The IRC trained health care providers in Clinical Care to Sexual Assault Survivors both within the IRC mobile clinics and through technical support to health centres. Through the Sida funded projects, IRC were able to establish a programme in the Lake Chad area and build on achievements to secure additional funding, including from new donors, to jumpstart integrated projectsin the primary and reproductive health, protection, nutrition and food security/livelihoods sectors, in line with the Country Programme's Strategic Action Plan.  CameroonThe project in Cameroon started as an RRM which included a cost extension resulting in activities covering the period of April 2016 - April 2017. With the financing the IRC were able to conduct monthly unconditional cash transfers through Mobile Money to 400 conflict-affected, vulnerable households. The cash transfers resulted in the households ability to meet their basic needs and to avoid negative coping strategies. According to the IRC, 98.6% of households reported improved access to food, 96% of households had an acceptable food consumption score by the end of the project, and 67% of households reduced adaptation of negative coping strategies to meet basic needs. Further, safe spaces were established in three communities hosting large numbers of IDPs. At these safe spaces, 447 GBV survivors received psychosocial care and case management services, including referral to other services as necessary. YemenThe IRC has reached 394,109 beneficiaries with curative and preventive healthcare services including; reproductive health care services, children’s vaccinations, health education sessions and treatment of common diseases. The IRC leveraged the support of community health volunteers (CHVs) to conduct health education sessions at the community level and to raise awareness of the services the IRC offered to the beneficiaries free of charge. Nutrition services provided in the past two years reached 2,248 acutely malnourished (SAM) children under five years and 2,789 moderately malnourished (MAM) children with therapeutic treatment and nutritional supplements. Additionally, the IRC reached 2,609 children with micronutrient powders to reduce their prevalence to anemia among other morbidities. A 208% and 107% SAM and MAM treatment rate were reached respectively in year 4 demonstrating increased community awareness of identification and treatment of malnutrition, improvements in the referral pathway and a general improvement of health seeking behaviour of the targeted communities. WASH interventions provided a total of 162,719 beneficiaries with access to safe drinking water, sanitation facilities and hygiene kits, among other NFIs, through rehabilitation of 8 water sources, 24 sanitation facilities, water trucking in 13 different locations and distribution of NFIs and hygiene kits. Trained CHVs reached 33,182 individuals with hygiene promotion messages through the use of informative flyers among other information, education and communication (IEC) materials which were distributed across the community. Through this intervention, communities have increased awareness of hygiene practices as a preventive measure to reduce hygiene related morbidities. IraqOver the four years, 13,485 individuals (12,616 women and 869 men) received or participated in GBV prevention, response, and training activities. Through these activities, women and girls built a support network where they no longer felt isolated, their self-esteem and confidence increased, and they felt empowered to make their own decisions. Furthermore, they learned how to communicate and negotiate, and learned new skills that gave them potential to generate a small income. A total of 2,270 women and girls received case management services, 93 women participated in livelihood and financial sessions, and 32 girls participated in MSMW. In conjunction with the above activities, 2,829 women and girls received dignity kits. Through GBV-prevention activities, 6,799 women and girls and 418 men participated in awareness raising sessions. LebanonSida’s four-year project was designed to positively impact the emotional, physical, and economic well-being of conflict-affected and displaced women and girls, including survivors of gender-based violence (GBV), in Lebanon. This was achieved through psychosocial and case management support, community-based GBV risk mitigation efforts, and capacity building of local NGOs and government actors on GBV risk prevention and response, thereby promoting sustainability. These activities were inclusive of the integrated response pathway from health (women and girls are protected from and treated for the consequences of GBV). The total number of direct beneficiaries reached over the four years was 15,316. Across the four years, the IRC delivered a total of 53 trainings on GBV related topics to 579 service providers from local government and NGOs, thus contributing to the expansion of survivor-centred services (SGBV and non-SGBV actors). Moreover, the IRC facilitated 22 trainings for 258 community members on GBV risks, facilitation skills, and handling disclosure and safe referrals. Additionally, community members have been engaged in GBV risk mitigation through collective action at community level; this has included community safety plans, advocacy and referrals to other service providers when required. Rapid Response MechanismOver the course of HFAIII the IRC has received an allocation of 86.5M SEK through the Sida Rapid Response Mechanism (RRM). Sida has approved 30 RRM projects in 24 countries, implemented by the IRC with these funds. The number of RRM projects in year 1 was higher than other years because the IRC received a 21 MSEK top-up to the RRM pot in light of the Ebola crisis. Whilst most crises have multi-faceted causes, our internal analysis found that at least 63% of RRM requests (19 projects of 30) were responding to conflict related crises, and of these 18 were related to mass displacement of populations. The other emergencies related to infectious disease, natural disasters and economic or political crises (as was the case with Colombia in 2017-18 and Burundi in 2015). Whilst the IRC has strong processes in place to identify and mitigate the possible risks in a given context, the fluidity and volatility of the operating environments of RRM projects often present complex challenges. As a result there have been a number of project amendment and no cost extension requests across HFAIII RRM projects. Common challenges have included the recruitment of quality and technically skilled staff in a short period of time; ensuring that necessary stakeholders and local actors have demonstrated buy-in or provided necessary formal approval documents for programming and amending projets in light of contextual changes such as the movement of populations and emerging needs, to which Sida has responded with flexibility and collaboration. Methods Development and Capacity BuildingThroughout the agreement period Sida has financed seven (7) methods development and capacity building projects.  Protection Mainstreaming Year 1-3The support enabled the development of the Global Protection Cluster Protection Mainstreaming Task Team Training Package. It further allowed the IRC to join the Task Force for developing the Inter-agency Standing Committee (IASC) Policy on Protection and ensured that Protection Mainstreaming was included in the document which now reflects the Sida-funded approach detailed in the GPC Protection Mainstreaming Training Package.This policy is now a key document of the IASC, and was rolled out at all levels of humanitarian interventions. Monitoring for Action and Research Evaluation & Learning Year 1-3The research initiatives conducted during HFAIII provided country teams with the opportunity to explore key issues of importance to their context, to share learning across contexts and also gave the IRC opportunity to pilot new approaches - including emergency response monitoring tools. Analysis Driven Agile Programming Techniques (ADAPT) Year 2-3The IRC developed and piloted the ADAPT approach – designed to enable adaptive project management and conflict sensitivity techniques to support teams to plan and operate in fluid, unpredictable and complex contexts. The project also enabled the IRC, in cooperation with Mercy Corps, to conduct research in order to generate evidence on the usability and impact of the ADAPT and conflict sensitive approaches. Call to Action Year 3The IRC produced a high quality report ‘Impact of the Call to Action on Protection from GBV in Emergencies’ analysing the impact of the Call to Action on protection from GBV in Emergencies. The report explored the impact of the Call to Action on mobilising resources, attention and programming to better prevent and respond to GBV. It found that the Call to Action has been catalytic in driving forward new, faster changes that maximised the impact of efforts to strengthen GBV programmes and advocacy in place prior to 2013. Client Responsiveness - a Global Approach Year 4The objective of this project was to strengthen the capacity of humanitarian staff to undertake client-responsive humanitarian project design. It targeted humanitarian aid staff from the IRC as well as international and national NGOs to navigate the challenges and barriers to engaging with affected communities. The project resulted in four publications; Designing for a Change in Perspective: Embracing Client Perspectives in Humanitarian Project Design; Guidance of Client Responsive Project Design as well as the research paper Desgning for a Change in Perspective; Embracing Client Perspectives in Humanitarian Project Design and Guidance on Client-Responsive Project Design. Emergency Preparedness in High Risk Areas Year 4The project resulted in critical outcomes for IRC Emergency Response capacity at a local level. In the two countries, 92 emergency preparedness action points were completed in the first six months of the project. The project further enabled the creation of CAR’s Emergency Preparedness Plan and the Country Emergency Team (CET). The latter successfully responded to crisis needs in CAR with a Non-Food Item (NFI) Distribution in Pauoa: ten CET members were involved in the response, which lasted from 22 April to 9 May 2018. Innovation and Learning Year 4It was under this project that the IRC was been able to phase in the Programme-Based Approach (PBA) based on a wide consultation process and a strong country engagement. The IRC has also conducted a broad range of learning initiatives in key strategic sectors for both Sida and the IRC (e.g. WPE and cash) and at various levels (HQ led initiatives such as the Emergency Real Time Evaluations reviews, in-country activities, regional seminars and south to south exchanges, such as the cash learning exchange between Jordan and Lebanon. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52040485-5204048501-H Sweden IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. Sweden IRC/International Rescue Committee Swedish International Development Cooperation Agency IRC/International Rescue Committee Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 50360812 55900000 80000000 75000000 5000000 -75000000 50360812 75000000 55900000 5040000 IRC/International Rescue Committee 4880000 IRC/International Rescue Committee 2960000 IRC/International Rescue Committee 3040000 IRC/International Rescue Committee 4880000 IRC/International Rescue Committee 12320000 IRC/International Rescue Committee 6800000 IRC/International Rescue Committee 115060812 IRC/International Rescue Committee 7840000 IRC/International Rescue Committee 6800000 IRC/International Rescue Committee 6800000 IRC/International Rescue Committee 3040000 IRC/International Rescue Committee 6800000 IRC/International Rescue Committee 40360812 IRC/International Rescue Committee 10000000 IRC/International Rescue Committee 47400000 IRC/International Rescue Committee 8500000 IRC/International Rescue Committee 2850000 IRC/International Rescue Committee 4575000 IRC/International Rescue Committee 11550000 IRC/International Rescue Committee 2775000 IRC/International Rescue Committee 8250000 IRC/International Rescue Committee 6375000 IRC/International Rescue Committee 6375000 IRC/International Rescue Committee 2850000 IRC/International Rescue Committee 4575000 IRC/International Rescue Committee 6375000 IRC/International Rescue Committee 7350000 IRC/International Rescue Committee 4725000 IRC/International Rescue Committee 6375000 IRC/International Rescue Committee 305000 IRC/International Rescue Committee 770000 IRC/International Rescue Committee 550000 IRC/International Rescue Committee 185000 IRC/International Rescue Committee 490000 IRC/International Rescue Committee 425000 IRC/International Rescue Committee 190000 IRC/International Rescue Committee 425000 IRC/International Rescue Committee 190000 IRC/International Rescue Committee 425000 IRC/International Rescue Committee 315000 IRC/International Rescue Committee 305000 IRC/International Rescue Committee 425000 IRC/International Rescue Committee SE-0-SE-6-52040485-5204048502-H Sweden IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. Sweden IRC/International Rescue Committee Swedish International Development Cooperation Agency IRC/International Rescue Committee Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 859041 -859041 859041 859041 859041 IRC/International Rescue Committee 602326.99 IRC/International Rescue Committee Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Improve conditions for effective humanitarian coordination at field level Förbättra förutsättningarna för effektiv humanitär samordning i fält Strengthening humanitarian support to save lives and alleviate suffering Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd SE-0-SE-6-52040485-5204048503-H Sweden IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. IRC Humnaitarian contributions 2014-2017 Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med International Rescue Committee, United Kingdom, IRC-UK (IRC) om bidrag till humanitära insatser 2014-2016 för ett fjärde år: 2017. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3 och avser således ett tillägg till det tidigare tre-åriga avtalet. IRCs globala organisation består av ett huvudkontor i New York som sköter den operationella verksamheten, samt ett antal sub-huvudkontor på strategiska platser i världen, som t.ex. IRC-kontoret baserat i London, Storbritannien. Tillsammans med ett antal regionala kontor och landkontor över hela världen bildar dessa IRC-nätverket. Huvudkontoret och sub-huvudkontoren är egna juridiska personer och Sida har skrivit avtal med IRC-kontoret i London. London-kontoret är IRCs Europeiska "huvudkontor" och fungerar bl.a. som ett center för givarmedel från Europa. De projekt som föreslås för finansiering 2017 reflekterar såväl Sidas bedömning av humanitära behov och den därav beroende allokeringsprocessen, som IRCs prioriteringar i ansökan till Sida. Bedömningar i beredningen har uppdaterats där så funnits relevant. Genom insatsen kommer IRC att svara på humanitära behov genom följande projekt: 1. CAR: Samhällsbaserad social och ekonomisk egenmakt för sårbara kvinnor, flickor och pojkar. För 2017 är budgeten 7 546 147 SEK. 2. Niger: Bidra med livräddande katastrofinsatser till människor i akuta och sårbara situationer i Diffa-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 268 SEK. 3. Nigeria: Förbättra sårbara människors hälso- och nutritionsstatus i Borno State. För 2017 är budgeten 5 417 748 SEK. 4. Tchad: Förbättra och bidra med humanitär hjälp fokuserad på hälsa, nutrition och skydd för katastrofdrabbade människor i Lake Chad-regionen. För 2017 är budgeten 5 804 726 SEK. 5. Kamerun: Katastrofskydd och kontantstöd till sårbara konfliktdrabbade människor i norra delen av Kamerun. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 6. Mali: Återanpassning av barn och unga människor som drabbats av väpnad konflikt i Menaka-regionen. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 7. Sydsudan: Rädda och skydda kvinnors och flickors liv i områden drabbade av konflikter i Sydsudan. För 2017 är budgeten 7 255 912 SEK. 8. Jemen: Integrerad hälso-, nutrition-, WASH- (vatten och sanitet), och WPE-stöd (kvinnoskydd och deras egenmakt) för konfliktdrabbade människor i Jemen. För 2017 är budgeten 8 707 089 SEK. 9. Irak: Stärkande av stöd till irakiska internflyktingar och syriska flyktingar drabbade av könsbaserat våld samt stärkande av skyddade miljöer för desamma i Dohuk och Sulaymaniyah i Irak. För 2017 är budgeten 4 837 269 SEK. 10. Libanon/Flyktingkrisen gällande Syrien: Stärka skyddet för kvinnor och flickor i städer och stadsnära miljöer. För 2017 är budgeten 6 772 183 SEK. 11. Syrien/gränsöverskridande: Fortsatt hälsovård för konfliktdrabbade människor i Idleb-området. För 2017 är budgeten 9 674 547 SEK. 12, Metod- och kapacitetsutveckling: - Klientanpassning - Client Voice and Choice. För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. - EPRU-strategi (katastrofberedskap i högriskområden med fokus på CAR, Niger och Nigeria). För 2017 är budgeten 1 468 767 SEK. 13. RRM: För att möjliggöra att IRC snabbt kan göra katastrofbedömningar och genomföra livräddande insatser. För 2017 är budgeten 20 000 000 SEK. 14. HFA (Humanitarian Framework Agreement): - 1,5 tjänster speciellt avsatta för samordning och rapportering av det svenskfinansierade stödet (kostnader utöver den 7%-iga administrationsavgiften som beskrivs nedan): För 2017 är budgeten 1 622 121 SEK. - Research, Evaluation and Learning. För 2017 är budgeten 878 004 SEK. Kapacitetsutveckling: samtliga insatser har en lärandekomponent och IRC deltar i ett större program som heter Monitoring for Action. Vidare kommer IRC under 2017 att använda metoder, tidigare utvecklade under föregående års stöd för att fortsätta utveckla och integrera konfliktkänslighetsbedömning och scenarioanpassning genom Analysis Driven Agile Programming (ADAPT) i CAR, Niger och Nigeria. Det finns ingen särskild budget för ADAPT utan verktygen används inom respective lands projekt i enlighet med IRCs interna regler. 7% administration finns inlagd i varje enskild projektbudget. Kostnaderna rör indirekta kostnader för service-funktioner för projektens genomförande genom IRCs operationella huvudkontor i New York samt IRCs underkontor i London, Storbritannien. Den totala budgeten för 2017 är 98 759 041 SEK (varav 859 041 SEK är för en extern utvärdering som finns beslutad i 2014-003538 och ska genomföras under 2017). Inom ramen för avtalet allokerades initialt 40 360 812 SEK för 2014, 4 800 000 SEK för 2015 och 5 659 041 SEK för 2016. Under 2014, 2015 och 2016 har följande beslut om medelstillförsel gjorts med tillhörande avtalstillägg: Beslut 2016-003522, beslut om tilldelning av medel för Kamerun 5 000 000 SEK. Beslut 2016-001386, beslut om tilldelning av medel för 2016 med 70 200 000 SEK. Beslut 2015-002475, beslut om tilldelning av utökning av RRM-pott (5 000 000 SEK) samt medel för Jemen (3 500 000 SEK). Beslut 2015-001397, beslut om tilldelning av medel fö 2015 med 42 600 000 SEK. Beslut 2014-003541, beslut om utökning av RRM-potten med 10 000 000 SEK. Beslut 2014-002228, beslut om tilldelning av medel för 2014 med 40 360 812 SEK. Utöver detta beslut har ytterligare ett beslut fattats om: Medelstillförsel från anslagsposten för Liberia, beslut 2014-003538 på 7 190 000 SEK. Samt humanitära medel för insats i Syrien 2015: Beslut 15/035080, Syrien 10 000 000 SEK. Totalt belopp på denna insats 285 019 853 SEK, är således lägre än det totala beloppet i avtalet, 301 350 812 SEK, eftersom avtalet med IRC omfattar ovanstående medel från Liberia (7 190 000 SEK) och ett separat beslut om medel för Syrien (10 000 000 SEK). Vidare omfattar avtalet med IRC inte de medel som avsatts för en extern utvärdering (859 041 SEK) eftersom Sida kommer att upphandla en konsult för detta uppdrag. IRC har ett behov av att Sidas medel, i dess helhet, betalas ut i början av året. Sida finansierar de största nu pågående humanitära kriserna via IRC och Sida delar IRCs bedömning att det föreligger ett behov av att kunna planera och förberedan insatser utan fördröjning. Med hänsyn till detta bedöms det som motiverat att, med avsteg från Sidas normala rutiner om utbetalning vid ett flertal tillfällen per år, besluta om utbetalning på årsbasis. Sida bedömer att programmet för 2017 har goda förutsättningar att bidra till att lindra nöd och rädda liv i enlighet med humanitära standarder och Sveriges prioriteringar. IRC genomför verksamheten till största delen själva genom sina landkontor. I endast en kontext, Syrien, vidareförmedlas medel till lokala samarbetsorganisationer, vilket omfattar ca 50% av projektbudgeten. Upphandlingar genomförs till olika grad inom projekten. Variationen är stor där det projekt med den största andelen upphandlade medel är i Jemen och rör 46% av budgeten. I Jemen kommer framförallt förnödenheter i form av mediciner att handlas upp och distribueras till hälsokliniker/sjukhus. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredningen och uppföljningen av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. IRC ges i avtalet fortsatt flexibilitet att omallokera medel inom en projektbudget på upp till 10%. Detta bedöms vara nödvändigt för att på ett relevant, snabbt och ändamålsenligt sätt kunna möte humanitära behov. För ändringar över 10%, eller omallokeringar mellan projektbudgetar, krävs Sidas godkännande. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. The IRC’s strategy for 2015-2020 has set the mission, vision and strategic objectives that drive and guide the organisation’s work for the same period. The mission is: to help people whose lives and livelihoods are shattered by conflict and disaster to survive, recover, and gain control of their future. The vision is: The IRC will lead the humanitarian field by implementing high-impact, cost-effective programs for people affected by crisis and by using our learning and experience to shape policy and practice. The strategic objectives of the intervention are to;- Meet the humanitarian needs of people in some of the world’s worst or most forgotten crises; - Support women and girls where they are most vulnerable, increase the level of protection they need to survive, recover and regain control of their lives; - Expand IRCs capacity to respond in the immediate onset of emergencies or cover unexpected and acute needs for displaced populations; and - Build the evidence of humanitarian best practice through evaluations and actionable research – and disseminate lessons learned within the wider humanitarian community. Sweden IRC/International Rescue Committee Swedish International Development Cooperation Agency IRC/International Rescue Committee Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 97900000 0 -1729626.0000000002 0 97900000 -1560787.0000000002 -16280 5433450 IRC/International Rescue Committee 5384500 IRC/International Rescue Committee 8713100 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 6755100 IRC/International Rescue Committee 7244600 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 7332710 IRC/International Rescue Committee 6755100 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 5433450 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 3142590 IRC/International Rescue Committee 9790000 IRC/International Rescue Committee 5776100 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 3142590 IRC/International Rescue Committee 7244600 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 6755100 IRC/International Rescue Committee 5776100 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 9790000 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 6755100 IRC/International Rescue Committee 7332710 IRC/International Rescue Committee 5433450 IRC/International Rescue Committee 4797100 IRC/International Rescue Committee 8713100 IRC/International Rescue Committee 5433450 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 2937000 IRC/International Rescue Committee 5384500 IRC/International Rescue Committee -128781.52784 IRC/International Rescue Committee -150608.90544 IRC/International Rescue Committee -121141.94568 IRC/International Rescue Committee -65482.1328 IRC/International Rescue Committee -120050.5768 IRC/International Rescue Committee -161522.59424 IRC/International Rescue Committee -65482.1328 IRC/International Rescue Committee -194263.66064 IRC/International Rescue Committee -70065.882096 IRC/International Rescue Committee -106954.15024 IRC/International Rescue Committee -150608.90544 IRC/International Rescue Committee -65482.1328 IRC/International Rescue Committee -121141.94568 IRC/International Rescue Committee -163487.058224 IRC/International Rescue Committee -65482.1328 IRC/International Rescue Committee -106954.15024 IRC/International Rescue Committee -218273.776 IRC/International Rescue Committee -106954.15024 IRC/International Rescue Committee 13593.3528 IRC/International Rescue Committee 33938.070824 IRC/International Rescue Committee 31264.71144 IRC/International Rescue Committee 26733.59384 IRC/International Rescue Committee 40326.94664 IRC/International Rescue Committee 14544.887496 IRC/International Rescue Committee 22202.47624 IRC/International Rescue Committee 24921.1468 IRC/International Rescue Committee 45311.176 IRC/International Rescue Committee 13593.3528 IRC/International Rescue Committee 13593.3528 IRC/International Rescue Committee 25147.70268 IRC/International Rescue Committee 13593.3528 IRC/International Rescue Committee 22202.47624 IRC/International Rescue Committee 33530.27024 IRC/International Rescue Committee 25147.70268 IRC/International Rescue Committee 31264.71144 IRC/International Rescue Committee 22202.47624 IRC/International Rescue Committee -86623.6785 IRC/International Rescue Committee -46823.61 IRC/International Rescue Committee -46823.61 IRC/International Rescue Committee -85843.285 IRC/International Rescue Committee -46823.61 IRC/International Rescue Committee -156078.7 IRC/International Rescue Committee -76478.563 IRC/International Rescue Committee -116902.9463 IRC/International Rescue Committee -107694.303 IRC/International Rescue Committee -76478.563 IRC/International Rescue Committee -92086.433 IRC/International Rescue Committee -138910.043 IRC/International Rescue Committee -115498.238 IRC/International Rescue Committee -76478.563 IRC/International Rescue Committee -107694.303 IRC/International Rescue Committee -86623.6785 IRC/International Rescue Committee -50101.2627 IRC/International Rescue Committee -46823.61 IRC/International Rescue Committee -488.4 IRC/International Rescue Committee -797.72 IRC/International Rescue Committee -488.4 IRC/International Rescue Committee -1628 IRC/International Rescue Committee -797.72 IRC/International Rescue Committee -895.4 IRC/International Rescue Committee -903.54 IRC/International Rescue Committee -1123.32 IRC/International Rescue Committee -1219.372 IRC/International Rescue Committee -903.54 IRC/International Rescue Committee -797.72 IRC/International Rescue Committee -522.588 IRC/International Rescue Committee -1448.92 IRC/International Rescue Committee -488.4 IRC/International Rescue Committee -1204.72 IRC/International Rescue Committee -1123.32 IRC/International Rescue Committee -488.4 IRC/International Rescue Committee -960.52 IRC/International Rescue Committee Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Meet humanitarian needs of women, men, girls and boys affected by crisis through rapid, efficient and flexible support. Sida will meet specific humanitarian needs, including those of groups in especially vulnerable situations Möta krisdrabbades kvinnors, mäns, flickors och pojkars humanitära behov genom snabbt, effektivt och flexibelt stöd. Sida ska möta specifika humanitära behov, inklusive hos grupper i särskilt utsatta situationer Strengthening humanitarian support to save lives and alleviate suffering Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd SE-0-SE-6-52040486 Sweden Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Congo (the Democratic Republic of the) Algeria Ethiopia Guatemala Honduras Iraq Liberia Mauritania Niger (the) Nigeria Nepal Pakistan Sudan (the) Sierra Leone Somalia South Sudan Syrian Arab Republic Chad Tanzania, United Republic of Uganda Yemen Zambia Zimbabwe Developing countries, unspecified Material relief assistance and services Relief co-ordination and support services Emergency Response Throughout the humanitarian agreement period 2014-2018 with Sida, Oxfam GB was able to reach over 3 500 000 beneficiaries with humanitarian assistance through 52 projects in 29 countries, mainly in the sectors of WASH, food security and protection. Some of the most notable achieved results include the following: WASH - 61,000 people in Kasai in the Democratic Republic of the Congo reached with WASH support resulting in improved access to water and increased knowledge of water and sanitation practices. Oxfam completed the drilling of 10 boreholes providing access to clean drinking water in areas that were previously dependent on unprotected sources for water fetching. - 153,000 beneficiaries reached with WASH support through the rehabilitation of water supply schemes, provision of water tanks and maintenance materials in rural Damascus in Syria. As a result of the intervention, the targeted population got access to 20 litres of safe water per person per day from reliable water sources in line with national standards. - 86,000 Rohingya refugees reached with life-saving WASH support in Bangladesh. The intervention resulted in increased access to safe water through the construction of 173 shallow tube wells, improved sanitation through 327 emergency latrines as well as improved hygiene through the distribution of 6,552 hygiene kits. - In countries such as in Somaliland, Oxfam changed water trucking to cash for water with the aim of reaching more households with life-saving WASH support than initially planned. By transferring cash directly to the affected populations, the beneficiaries were able to negotiate lower rates with the water vendors resulting in a higher number of beneficiaries reached with water support. Food security - 125,000 Sahrawi refugees in Algeria reached with food security and livelihood support. By distributing 887,000 rations of fresh produce, the intervention contributed to diversify the food basket of the World Food Programme (WFP) and resulted in an increased dietary diversity score among the targeted beneficiaries. - In order to find a safe aid modality suitable for the volatile context of Afghanistan, Oxfam used mobile cash transfers, both as a way to mitigate against corruption and as a way of ensuring the safety of the beneficiaries. To enhance sustainability of its interventions, Oxfam also built the capacity of local partners on utilising the cash modality. Protection - In Chad, Oxfam integrated protection in its WASH intervention by involving the protection team in all stages of the project cycle, including in the choice of sites and project locations considering potential protection risks in order to reduce people’s exposure to risk. In the Chad project, Oxfam also built capacity of local authorities with aim of strengthening the accountability of protection duty bearers. - 75,262 individuals in North and South Kivu in the Democratic Republic of the Congo reached with protection support which contributed to increase awareness around various protection issues and that the beneficiaries became better in identifying react, address and enhance protection concerns. According to a final evaluation of the project, targeted communities now have an increased capacity to take action against protection violations and are more confident to raise protection issues with authorities. - In Syria, Oxfam successfully integrated protection aspects in the WASH activities. By providing water close to the households of the affected population, the intervention contributed to limit long travel distances for water fetching, which in turn contributed to reduce potential protection risks. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52040486-5204048601-H Sweden Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 64600000 54500000 54915904.0000000075 0 -84096 54500000 64600000 55000000 0 4887515.4560000002 International NGO 23085496.9279999994 International NGO 2855627.0079999999 International NGO 2965458.8160000001 International NGO 4997347.2640000004 International NGO 9901515.4560000002 International NGO 4741500 International NGO 7317700 International NGO 9968158.8159999996 International NGO 3978500 International NGO 23658516.9600000009 International NGO 18855900 International NGO 4909600 International NGO 5014000 International NGO 15675751.8399999999 International NGO 4586600 International NGO 9631100 International NGO 4887515.4560000002 International NGO 2390200 International NGO 4974200 International NGO 2390200 International NGO 2343500 International NGO 2205200 International NGO 6019600 International NGO 8165200 International NGO 4231600 International NGO 4589200 International NGO 7390400 International NGO 4529600 International NGO 2205200 International NGO 7390400 International NGO 4589200 International NGO 4589200 International NGO 3695200 International NGO 310000 International NGO 620000 International NGO 185000 International NGO 380000 International NGO 620000 International NGO 385000 International NGO 385000 International NGO 355000 International NGO 685000 International NGO 505000 International NGO 185000 International NGO 385000 International NGO 1498750 International NGO 5422750 International NGO 2507000 International NGO 1171750 International NGO 1171750 International NGO 1553250 International NGO 1498750 International NGO 2370750 International NGO 2806750 International NGO 2507000 International NGO 1989250 International NGO 2752250 International NGO 2752250 International NGO 1989250 International NGO 2507000 International NGO 2806750 International NGO 2370750 International NGO 1498750 International NGO 1553250 International NGO 1171750 International NGO 1171750 International NGO 5422750 International NGO 2507000 International NGO 1498750 International NGO 162000 International NGO 267000 International NGO 267000 International NGO 267000 International NGO 156000 International NGO 162000 International NGO 471000 International NGO 273000 International NGO 255000 International NGO 720000 International NGO 4420000 International NGO 4732000 International NGO 4628000 International NGO 2808000 International NGO 4628000 International NGO 12480000 International NGO 2808000 International NGO 4628000 International NGO 2704000 International NGO 8164000 International NGO -4541.184 International NGO -7484.544 International NGO -7484.544 International NGO -4541.184 International NGO -4372.992 International NGO -7652.736 International NGO -7148.16 International NGO -20183.04 International NGO -13203.072 International NGO -7484.544 International NGO SE-0-SE-6-52040486-5204048603-H Sweden Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency Oxfam International Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 38500000 -1557397.0000000002 28500000 10000000 0 6006000 Oxfam International 5351500 Oxfam International 2541000 Oxfam International 6006000 Oxfam International 6006000 Oxfam International 1578500 Oxfam International 5005000 Oxfam International 6006000 Oxfam International 4446000 Oxfam International 3705000 Oxfam International 1168500 Oxfam International 1881000 Oxfam International 3961500 Oxfam International 4446000 Oxfam International 4446000 Oxfam International 4446000 Oxfam International 1560000 Oxfam International 1560000 Oxfam International 410000 Oxfam International 1560000 Oxfam International 1390000 Oxfam International 1560000 Oxfam International 1300000 Oxfam International 660000 Oxfam International -102788.20398 Oxfam International -242953.93668 Oxfam International -216478.187171 Oxfam International -202461.6139 Oxfam International -242953.93668 Oxfam International -63853.278231 Oxfam International -242953.93668 Oxfam International -242953.93668 Oxfam International Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Meet humanitarian needs of women, men, girls and boys affected by crisis through rapid, efficient and flexible support. Sida will meet specific humanitarian needs, including those of groups in especially vulnerable situations Möta krisdrabbades kvinnors, mäns, flickors och pojkars humanitära behov genom snabbt, effektivt och flexibelt stöd. Sida ska möta specifika humanitära behov, inklusive hos grupper i särskilt utsatta situationer Strengthening humanitarian support to save lives and alleviate suffering Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd Improve resilience and disaster risk reduction as well as strengthening the cooperation with development actors in this field Förbättra förutsättningar för resiliens och riskreducering samt stärka samarbetet med utvecklingsaktörer inom detta område Strengthening humanitarian support to save lives and alleviate suffering Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd Improved conditions for populations affected by crises, including those most vulnerable, to exercise influence and demand accountability during needs assessments, framing and implementing contributions Förbättrade förutsättningar för krisdrabbade människor, inklusive de mest utsatta, att utöva inflytande och ansvarsutkrävande vid behovsbedömningar, utformandet av insatser och genomförandet Strengthening humanitarian support to save lives and alleviate suffering Stärkt humanitärt stöd för att rädda liv och lindra nöd SE-0-SE-6-52040486-5204048607-H Sweden Sida assesses that the support through Oxfam GB is relevant in relation to the Policy for Sweden's Humanitarian Assistance 2010-2016 and the Strategy for humanitarian assistance provided through the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) 2011-2014. Sida has generally positive experiences of Oxfam GB's work during previously financed interventions. The agreements for 2011-2012 comprised both the Rapid Response Mechanism and country projects and Oxfam GB has shown good capacity with regards to implementation and Sida assesses that Oxfam GB meets Sida requirements with regards to expected results and reporting. The proposed country projects are responding to identified humanitarian needs in each context and it is suggested that they are financed with SEK 26 600 000 in accordance with the following distribution for the period 1 April 2014 - 31 March 2015: 1. Chad, SEK 8 000 000 2. DR Congo, SEK 5 000 000 3. Mauritania, SEK 5 000 000 4. Niger, SEK 4 600 000 5. South Sudan, SEK 4 000 000 In addition to this it is suggested that the Rapid Response Mechanism (RRM) is funded with SEK 25 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2015. The contribution will be used for responding to humanitarian needs of affected populations in sudden onset crises and in deteriorating protracted humanitarian crises Furthermore, it is suggested that the strategic projects are funded with a total of SEK 8 000 000 per year with a total of SEK 24 000 000 for the period 1 April 2014 - 31 March 2017. Oxfam GB is given flexibility to redistribute up to 10% of funds within a country allocation. This is considered necessary in order to ensure relevant, flexible and timely response to humanitarian needs. For any redistribution above 10% Oxfam GB must seek Sida's approval. Detta beslut är ett kompletterande insatsbeslut till avtal med Oxfam Great Britain för humanitära insatser 2014-2016. Beslutet tas i enlighet med Sidas insatshanteringsregel paragraf 3.11.3. och avser ett fjärde år av ett ursprungligen treårigt avtal. Stöd till den föreslagna insatsen enligt ansökan bedöms som relevant i enlighet med Strategi för Sveriges humanitära bistånd genom Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida) 2017-2020. Sida bedömer att Oxfams insats ligger väl i linje med ovan nämnda strategi. Sida har överlag positiva erfarenheter av Oxfam GBs arbete, senast genom stöd under avtalsperioden 2011-2013 och därefter från 2014 under aktuellt avtal. Detta gäller såväl snabbinsatsmekanismen RRM som humanitära landprojekt. Oxfam GB har visat på god förmåga vad gäller implementering av projekten och Sida gör bedömningen att Oxfam GB överlag når upp till Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Det treåriga humanitära programmet som Sida nu stödjer utgörs av 1) landprogram i de länder där Oxfam GB för respektive år av Sida bedöms som relevant humanitär partner till Sida, 2) snabbinsatser (RRM) samt 3) år 2014-2016 även två treåriga kapacitetsutvecklingsprojekt inom WASH och ICT. Projekten implementeras av Oxfam GB och i vissa fall av lokala partners eller andra Oxfam-medlemmar (Oxfam Affiliates) med humanitärt mandat. Sida gör bedömningen att Oxfam GB har tillräcklig kapacitet för att säkerställa att samtliga implementerande aktörer inom ramen för programmet har god kapacitet vad avser implementering och uppfyllelse av Sidas krav vad gäller förväntade resultat och rapportering. Sida bedömer att det är ett mervärde att Oxfam GB vidareförmedlar medel till 1) andra Oxfam med humanitärt mandat, samt 2) till lokala partners och på så sätt bidrar till bredare geografisk och tematisk spridning, samt kapacitetsutveckling av lokala partners. I enlighet med Sidas humanitära allokeringsprocess för 2017 kommer Sida stödja fyra föreslagna insatser i tre länder. Landprojekten för 2017 bedöms svara mot identifierade humanitära behov i respektive kontext och föreslås finansieras med totalt 18 000 000 SEK, inklusive kostnad för administration och exklusive kostnad för programhantering till en kostnad av 1 500 000 SEK, i enlighet med följande distribution under perioden 1 april 2017 - 31 mars 2018: 1. Chad. 6 000 000 SEK. 2. Demokratiska Republiken Kongo. 6 000 000 SEK (fördelat mellan två projekt). 3. Syrien. 6 000 000 SEK. 4. Programhanteringskostnader. 1 500 000 SEK. Sida föreslår vidare att finansiera CaLP med 3 000 000 SEK. CaLP är ett nätverk som arbetar med lärande, kunskapsdelning, nätverkande och koordination gällande kontantbaserat stöd. Mot bakgrund av att Sida i samband med World Humanitarian Summit och Grand Bargain åtagit sig att stärka arbetet med kontantbaserat stöd, rekommenderas i denna beredning att inkludera stöd till CaLP. Stödet till CaLP ingår i beredningen av Oxfam eftersom CaLP inte är en egen juridisk person utan återfinns inom Humanitarian Department of Oxfam House GB. Vidare tillkommer 1 000 000 SEK avseende en granskning av intern styrning och kontroll som till stora delar utfördes under 2016 men som färdigställdes i februari 2017. Den totala finansieringen i denna beredning uppgår därmed till 23 500 000. Oxfam kommer dessutom ha möjlighet att använda återstående RRM-medel från perioden 1 april 2016 - 30 mars 2017, till en total summa av 10 000 000 SEK. Dessa medel kommer att användas till snabbinsatser i hastigt uppkomna kriser eller vid försämrade situationer i utdragna humanitära kriser. Oxfam har rätt att omallokera medel mellan budgetposter inom ett landprojekt uppgående till totalt högst 10 % av budgeten för det enskilda landprojektet. All omallokering av medel mellan landprojekt kräver dock Sidas skriftliga godkännande. Sida kommer under 2017 att följa hur väl Oxfam åtgärdar de brister som framkom i samband med granskningen av intern styrning och kontroll och Sida ämnar inte utbetala medel under 2017 förrän Oxfam inkommit med ett management response som kan godkännas av Sida. Vidare så bedömer Sida att samtliga medel för projektet ska utbetalas omgående efter att Sida har godkänt Oxfams management response för att möjliggöra planering och uppstart av projektet till 1 april 2016. Detta för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av den humanitära insatsen utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Fewer women, men and children will die or suffer loss of dignity through insecurity and deprivation by reducing the impact of natural disasters and conflict. Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency Oxfam International Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1000000 1000000 1000000 Oxfam International 238200 Oxfam International Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-52040492 Sweden Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Bangladesh Ethiopia Iraq Mali Niger (the) Pakistan Palestine, State of Sudan (the) Syrian Arab Republic Chad Yemen Developing countries, unspecified Material relief assistance and services Emergency Response General question: Results related to the intended outcome 2017Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: The planned outcome of the intervention is to contribute to alleviating humanitarian needs for the target vulnerable communities in Yemen, Iraq, Syria, Pakistan, Palestine (Gaza) Niger, Mali and Chad. NOTE: The results 2015 refer to the activity period of the first year of the agreement; June 2014 - May 2015, reults 2016 refer to the period June 2015 - May 2016 and results 2017 refer to the period June 2016 - May 2017. During the third year of the strategic partnenership with Sida IslamicRelief received support for humanitarian projects in the eight abovementioned counties and also funds for rapid response to sudden onset humanitarian crises or considerable deterioration of an ongoing protracted crisis. Among the results the following can be highlighted; Syria: Islamic Relief contributed to alleviate the suffering of the affected population through provision of emergency, trauma and primary health care. 131 health facilities supported consisting of 13 dialysis centres, 78 primary Helath centres, 10 blood banks and 30 laboratories were supported with medical supplies. 329,477 individuals got free of charge health services. The project also played a vital role in restoring, recovering and afterwards maintaining the highly damaged health system in northern Syria. Due to the constant changing security and accessibility in the targeted areas, around 31% of the planned target health facilities could not be reached and Islamic relief was forced to revise the project plans accordingly and to reallocate the resources to accessible health facilities in the target areas. Yemen; To reduce vulnerability and food insecurity in Hodeida and Lajh governorates in Yemen Islamic Relief distributed 4 650 food baskets to 2 250 vulnerable families covering 70 % of their needs for food during nine months according to sphere standards. To improve access to clean water three non-functioning water sources were rehabilitated providing water for 1 800 households. Ten water tanks were installed and 1 914 households benefitted from water trucking. Hygiene promotion sessions were conducted and 200 hygiene kits were distributed Iraq: Through the project In Iraq 4,930 food packages and 3,800 hygiene kits were distributed to internally displaced people and returnee families in Baghdad and Anbar governorates. The project reached in total 3,830 IDP families and 1,100 returnee families. The total number of beneficiaries was 27,140 individuals including 12,104 children, of the total number of beneficiaries 13,305 were women or girls and 13,835 were men or boys. Thanks to a favourable procurement and tendering process also made it possible to support of 1,100 returnee families in Fallujah City with food parcels and hygiene kits. Islamic Relief Iraq was the first humanitarian organization who provided assistance to returnee families in three districts in Fallujah City after the liberation from the so-called IS. Pakistan; In Pakistan the project reduced health risks induced by water scarcity of drought hit population of Chagai district of Balochistan supplying 7 943 people with safe water through small scale solar water pumps and expansion of the water distribution net. Five sanitation facilities were constructed and drinking water installed in public spaces, markets and schools. Gaza; In Gaza Islamic Relief continued to provide temporary employment opportunities. In this project 547 unemployed and conflict affected young men and women (almost 50% women) recently graduated from university or vocational training were temporary employed for 4-6 months. The impact of unemployment and poverty was temporarily alleviated and food security and diversity of diet improved. The participants also reported improved well-being status after the project. 439 of the beneficiaries also participated in awareness training on gender based violence and 20 received intensive training on gender based violence and presentation skills. Mali; The project in Mali improved access to safe water and increased food production and income in in the conflict and drought affected communities in Mopti and Timbuktu in northern Mali. The project rehabilitated 8 water points into sustainable solar powered systems, thus improving access to clean and safe water for 3,200 people of which 1,632 of them were women. 16 local technicians were trained to maintain the systems. As a result, the drinking water coverage rate improved from 38% prior to the project to 72% after the intervention. Out of the 1381 surveyed beneficiaries, 82% of them are now applying good hygiene and sanitation practices and the number people suffering from waterborne diseases decreased. To improve food security 171 small scale farmers (84 females) and 248 female vegetable producers were engaged in increasing a diversified agricultural production such as rice vegetables and milk. Three cereal banks were established and 40 female headed households received livestock restocking. Most of the increased production, especially vegetables, were consumed by the families rather than sold at the market. Thus there ere was no record on increased income among women, but instead, data collected from households in May 2017 showed families increased their food consumption Niger; The project in Niger contributed to the establishment of a long-lasting mechanism to reduce malnutrition related child mortality in Loga district in Dosso region. 38 health workers were trained on malnutrition and malaria treatment and one heavily damaged nutrition centre was rehabilitated, equipped and provided with medical supplies. Three other nutrition centres were provided with electricity and in total 17 nutrition centres received medical supplies. 29 500 children were screened for malnutrition and 2 462 (1 277 girls) received treatment. The recovery rate was over 94%. As a result, the global acute malnutrition rate (GAM) has been reduced to 7,4% and is now below the threshold alert rate of 10%. Severe acute malnutrition rate (SAM) has decreased from 4,8% to 0,6 in the district. Chad: The overall objective of the project was to contribute towards improved food security and WASH conditions of the target communities in Amdam, Magrane and Haouich in eastern Chad. 4 nutrition centers were established and supported. Quarterly malnutrition screening campaigns were conducted and 5880 children (2000 boys and 3880 girls) under five and 730 of pregnant were screened. 1,360 children < 5 among the screened and 210 pregnant lactating women (PLW) with malnutrition were referred to malnutrition centres, got treatment and recovered. In addition, 380 school children have participated in the school nutrition education sessions and increased their knowledge on nutrition issues. Moreover, nutrition awareness campaigns on prevention of malnutrition and optimal infant and young child feeding practices were organized and reached 5369 persons (157 men, 5,022 women, 110 boys and 80 girls). Global acute malnutrition rate (GAM) in the wider target districts was reduced 7.6% from 30.7% in 2015 to 23.1%. To enhance food security 14915 beneficiaries of whom 7756 are women and girls received agricultural inputs, livestock restocking, and benefitted from the establishment of small scale irrigation systems, construction of seed stores, distribution of seeds and training on agricultural techniques and animal health. As a result, the project enabled to increase agricultural production. The project also provided income generation grants to enable the establishment of 17 women groups to undertake small and medium scale business for processing and marketing of meat, selling of clothes, and hygiene articles. Thereby small markets for the villages in the area emerged and contributed to women’s empowerment and position in the targeted communities. To improve access to clean water and sanitation 11 boreholes were drilled and 5 boreholes rehabilitated while 16 water point management committees set up with (22% female members). 300 household latrines built and sanitation and hygiene promotion campaigns were organized. The WASH intervention has reached a total of 15,542 beneficiaries (3,909 men, 5,575 women, 2,430 boys and 3,628 girls) and has contributed significantly to the improved health of the target communities and resulted in reduction of the incidence and prevalence of water and sanitation related diseases. Rapid responses; Islamic Relief has during the year made ten urgent and short term interventions in sudden onset crisis or considerable deterioration of protracted crisis in the following countries: Iraq, Syria, Yemen, Pakistan, Su No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52040492-5204049201-H Sweden Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sweden Islamic Relief Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 52750000 48700000 80504312.9999999851 0 0 0 48700000 -1495686.9999999998 0 52749999.9999999925 82000000 3753650 Donor Country NGO 6359840.727 Donor Country NGO 20379611.3370000012 Donor Country NGO 17300595.3480000012 Donor Country NGO 20797250 Donor Country NGO 19264061.3370000012 Donor Country NGO 25748776.1860000007 Donor Country NGO 27270926.1860000007 Donor Country NGO 11297559.5810000002 Donor Country NGO 1927550 Donor Country NGO 2817650.9550000001 Donor Country NGO 5393788.9709999999 Donor Country NGO 19643052.3720000014 Donor Country NGO 10198750 Donor Country NGO 8557000 Donor Country NGO 4079500 Donor Country NGO 10198750 Donor Country NGO 5124250 Donor Country NGO 746250 Donor Country NGO 945250 Donor Country NGO 8059500 Donor Country NGO 1840750 Donor Country NGO 516000 Donor Country NGO 45000 Donor Country NGO 246000 Donor Country NGO 615000 Donor Country NGO 615000 Donor Country NGO 486000 Donor Country NGO 111000 Donor Country NGO 57000 Donor Country NGO 309000 Donor Country NGO 9886100 Donor Country NGO 925300 Donor Country NGO 1801900 Donor Country NGO 7889400 Donor Country NGO 9983500 Donor Country NGO 5113500 Donor Country NGO 3993400 Donor Country NGO 730500 Donor Country NGO 8376400 Donor Country NGO -73288.663 Donor Country NGO -73288.663 Donor Country NGO -100211.029 Donor Country NGO -118159.273 Donor Country NGO -182473.814 Donor Country NGO -182473.814 Donor Country NGO -52349.045 Donor Country NGO -55340.419 Donor Country NGO -364947.628 Donor Country NGO -293154.652 Donor Country NGO 1225000 Donor Country NGO 6100000 Donor Country NGO 1975000 Donor Country NGO 3050000 Donor Country NGO 1675000 Donor Country NGO 1225000 Donor Country NGO 4900000 Donor Country NGO 925000 Donor Country NGO 875000 Donor Country NGO 3050000 Donor Country NGO 6954000 Donor Country NGO 1995000 Donor Country NGO 2109000 Donor Country NGO 11172000 Donor Country NGO 2793000 Donor Country NGO 3819000 Donor Country NGO 6954000 Donor Country NGO 4503000 Donor Country NGO 13908000 Donor Country NGO 2793000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-52040492-5204049202-H Sweden Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sweden Islamic Relief Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 224800 224800 224800 Ernst & Young 224685 Ernst & Young 115 Ernst & Young SE-0-SE-6-52040492-5204049203-H Sweden Save life, alleviate suffering and maintain human dignity Detta beslut avser ett kompletterande insatsbeslut för fortsatt stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2016. Beslut fattas i enlighet med insatshanteringsregeln 3.11.3 "Kompletterande insatsbeslut". Fortsatt stöd till programmet enligt Islamic Reliefs tilläggsansökan för det tredje året bedöms relevant i enlighet med Strategi för humanitärt bistånd genom Sida 2014-2016, förlängd till 31 december 2016 enligt gällande regleringsbrev för Sida 2016. De föreslagna landprojekten bedöms svara mot identifierade humanitära behov enligt analyser i Sidas process för allokering av humanitära medel till pågående stora humanitära kriser. Projekt i sju länder föreslås finansieras med SEK 55 000 000 i enlighet med följande fördelning: 1. Mali, SEK 3 000 000 2. Niger, SEK 4 000 000 3. Pakistan, SEK 4 000 000 4. Gaza, SEK 10 000 000 5. Yemen, SEK 10 000 000 6. Irak, SEK 4 000 000 7. Syrien, SEK 20 000 000 Därtill förslås att Sida ger fortsatt stöd till insatser för metodutveckling för att stärka Islamic Reliefs arbete med jämställdhet och skydd av barn samt kapacitetsstärkande stöd för att stärka uppföljning av insatser med fokus på uppföljning i fält enligt följande: 8. Metodstöd för jämställdhet och skydd av barn, SEK 1 500 000 9. Kapacitetsstärkande stöd för uppföljning, SEK 500 000 (Genom beslut 2014-002131 och 2016-000966 har dessutom medel för snabba och korta insatser vid hastigt uppkomna kriser och akuta försämringar av pågående kriser (Rapid Response Mechanism, RRM), beviljats. Dessa uppgår för 2016-2017 till SEK 25 000 000 och har redan utbetalts.) Totalt föreslås att Sida med detta beslut finansierar verksamheten presenterad i tilläggsansökan från Islamic Relief Sverige med SEK 57 000 000. Det förslås att det görs ett fjärde tillägg till avtal mellan Sida och Islamic Relief Sverige om stöd till Islamic Relief Sveriges globala humanitära program 2014-2017 baserat på ansökan från Islamic Relief Sverige daterad 21 mars 2016. Vidare föreslås att samtliga återstående medel för det tredje året inom avtalet utbetalas i början av 2016 för att på bästa sätt möjliggöra planering och genomförande av humanitära insatser utan fördröjning. Ett avsteg från Sidas vanliga rutiner om uppdelade betalningar bedöms motiverat. Bedömningspromemorian har skrivits på engelska med anledning av att engelskspråkig personal i fält är delaktig i beredning och uppföljning av insatsen, i enlighet med Generaldirektörens beslut om Sidas språkvalsmatris med tillämpningsanvisningar från den 1 mars 2013. Sweden Islamic Relief Swedish International Development Cooperation Agency Islamic Relief Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 0 -5121751 -1531491 -1531491 Islamic Relief -5121751 Islamic Relief Humanitarian aid 2017-2020 Humanitärt bistånd 2017-2020 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-52050096 Sweden Continued support to the World Bank reconstruction trust fund for Afghanistan with preference toNational Solidarity Programme NSP and Education Quality Improvement Program EQUIP Fortsatt stöd till Världsbankens återuppbyggnadsfond i Afghanistan med preferens till National Solidarity Program NSP och Education Quality Improvement Program EQUIP Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Democratic participation and civil society Primary education Multisector aid Government & Civil Society-general Basic Education Other Multisector SE-0-SE-6-52050096-5205009601 Sweden Continued support to the World Bank reconstruction trust fund for Afghanistan with preference toNational Solidarity Programme NSP and Education Quality Improvement Program EQUIP Fortsatt stöd till Världsbankens återuppbyggnadsfond i Afghanistan med preferens till National Solidarity Program NSP och Education Quality Improvement Program EQUIP Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 120000000 40000000 120000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 40000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Afghanistan 2014-2020 Afghanistan 2014-2020 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-52050096-5205009602 Sweden Continued support to the World Bank reconstruction trust fund for Afghanistan with preference toNational Solidarity Programme NSP and Education Quality Improvement Program EQUIP Fortsatt stöd till Världsbankens återuppbyggnadsfond i Afghanistan med preferens till National Solidarity Program NSP och Education Quality Improvement Program EQUIP Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 40000000 40000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Afghanistan 2014-2020 Afghanistan 2014-2020 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-52050096-5205009603 Sweden Continued support to the World Bank reconstruction trust fund for Afghanistan with preference toNational Solidarity Programme NSP and Education Quality Improvement Program EQUIP Fortsatt stöd till Världsbankens återuppbyggnadsfond i Afghanistan med preferens till National Solidarity Program NSP och Education Quality Improvement Program EQUIP Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 40000000 40000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Afghanistan 2014-2020 Afghanistan 2014-2020 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-52050129 Sweden Continued support to previous program to improve economic integration an the rural roads network in the northern provinces. Insatsen syftar till att förbättra tillträdet till marknader, sysselsättningsmöjligheter och social service för fattiga kvinnor och män på landsbygden i provinserna Samangan, Sar-e-Pul, Jowsjan och Balkh i norra Afghanistan. Insatsen syftar vidare till institutionell kapacitetsutveckling på nationell och provinsiell nivå i drift och underhåll av landsbygdsvägar. Programmets huvudkomponenter är följande - Förbättring och underhåll av sekundärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 50 km, upgradering av 54 km till permanent beläggning, periodiskt underhåll av 211 km ,rutinunderhåll av 1 871 km -Förbättring och underhåll av tertiärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 137 km, upgradering av periodiskt underhåll av 137 km, rutinunderhåll av 800 km - Akut underhåll av sekundär- och tertiärvägar för att hålla vägnätet öppet under svåra väderhållanden som snöfall,skyfall och översvämningar - Kapacitetsutveckling på provinsnivå i tekniskt kunnande för vägbyggnation och underhåll, förvaltningskunnande och jämlikhet. Utbildningen riktas mot ingenjörer och teknisk personal i berörda provinsförvaltningar,ingenjörsstuderande( minst 30 % kvinnor) , byråd (Community Development Councils/Shuras), lokala byggnadsentreprenörer i anbudsförfarande (minst 30 % för kvinnliga entreprenörer eller jämställdhetsprogressiva byggnadsentreprenörer), kvinnor för utbildning i specifika uppgifter inom vägbyggnation och underhåll, samt trafiksäkerhetskampanjer för gymnasiestudenter - stärkande av institutionell kapacitet särskilt avseende etablering av system för vägunderhåll ( Road Maintenance Management System(RMMS), som utvecklats i tidigare fas av programmet inklusive utrustning för undersökning av vägbeskaffanhet och laboratorieundersökningar - Kapacitetsutveckling på nationell nivå, bestående av standardisering av system och verktyg för vägunderhåll, uppföljning av vägnätets kondition med avändning av internationella standards , kontraktsförvaltning och projektövervakning Jämställdhet och försörjningsskapande genomsyrar programmet i sin helhet. Economic integration between urban and rural areas in northern Afghanistan through increased road access to markets and social services, supporting job creation and poverty reduction.      Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Road transport Transport & Storage The results achieved include the following: 1. Improved access to 258 schools, 105 health centers, and 101 markets for local community through construction, rehabilitation and maintenance, snow clearence of roads and road embergency responses. 2. Developed roadway O&M training manuals. 3. Delivered Training to MoPW and MRRD provincial staff. 4. Procured smartphone applications for roadroid to measure IRI and collected IRI data for 21000 Km of road for RMMS in four provinces. 5. Providing internship programmes for 38 new engineering graduates including 16 women and trained 160 engineering graduates including 25 women. 6. Trained 94 local contractors on various capacity building activities, 90 local community representative, 90 community representative or entrepreneurs on gender sensitization and road works. 7. Formed 80 LRUCs with 42% female membership. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52050129-5205012901 Sweden Continued support to previous program to improve economic integration an the rural roads network in the northern provinces. Insatsen syftar till att förbättra tillträdet till marknader, sysselsättningsmöjligheter och social service för fattiga kvinnor och män på landsbygden i provinserna Samangan, Sar-e-Pul, Jowsjan och Balkh i norra Afghanistan. Insatsen syftar vidare till institutionell kapacitetsutveckling på nationell och provinsiell nivå i drift och underhåll av landsbygdsvägar. Programmets huvudkomponenter är följande - Förbättring och underhåll av sekundärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 50 km, upgradering av 54 km till permanent beläggning, periodiskt underhåll av 211 km ,rutinunderhåll av 1 871 km -Förbättring och underhåll av tertiärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 137 km, upgradering av periodiskt underhåll av 137 km, rutinunderhåll av 800 km - Akut underhåll av sekundär- och tertiärvägar för att hålla vägnätet öppet under svåra väderhållanden som snöfall,skyfall och översvämningar - Kapacitetsutveckling på provinsnivå i tekniskt kunnande för vägbyggnation och underhåll, förvaltningskunnande och jämlikhet. Utbildningen riktas mot ingenjörer och teknisk personal i berörda provinsförvaltningar,ingenjörsstuderande( minst 30 % kvinnor) , byråd (Community Development Councils/Shuras), lokala byggnadsentreprenörer i anbudsförfarande (minst 30 % för kvinnliga entreprenörer eller jämställdhetsprogressiva byggnadsentreprenörer), kvinnor för utbildning i specifika uppgifter inom vägbyggnation och underhåll, samt trafiksäkerhetskampanjer för gymnasiestudenter - stärkande av institutionell kapacitet särskilt avseende etablering av system för vägunderhåll ( Road Maintenance Management System(RMMS), som utvecklats i tidigare fas av programmet inklusive utrustning för undersökning av vägbeskaffanhet och laboratorieundersökningar - Kapacitetsutveckling på nationell nivå, bestående av standardisering av system och verktyg för vägunderhåll, uppföljning av vägnätets kondition med avändning av internationella standards , kontraktsförvaltning och projektövervakning Jämställdhet och försörjningsskapande genomsyrar programmet i sin helhet. Economic integration between urban and rural areas in northern Afghanistan through increased road access to markets and social services, supporting job creation and poverty reduction.      Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.4 - By 2030, upgrade infrastructure and retrofit industries to make them sustainable, with increased resource-use efficiency and greater adoption of clean and environmentally sound technologies and industrial processes, with all countries taking action in accordance with their respective capabilities. 9.4 - Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dessa hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 45000000 76000000 64000000 90000000 69000000 0 90000000 20000000 0 19000000 45000000 45000000 50000000 20000000 -20000000 -24000000 45000000 45000000 30000000 -90000000 69000000 0 90000000 -70000000 -90000000 70000000 344000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 45000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 30000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 20000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 26000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 19000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 45000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 45000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 45000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 69000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services Afghanistan 2014-2020 Afghanistan 2014-2020 Improved infrastructure, access to markets and financial services in rural areas Förbättrad infrastruktur, tillgång till marknader och finansiella tjänster på landsbygden Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52050129-5205012903 Sweden Continued support to previous program to improve economic integration an the rural roads network in the northern provinces. Insatsen syftar till att förbättra tillträdet till marknader, sysselsättningsmöjligheter och social service för fattiga kvinnor och män på landsbygden i provinserna Samangan, Sar-e-Pul, Jowsjan och Balkh i norra Afghanistan. Insatsen syftar vidare till institutionell kapacitetsutveckling på nationell och provinsiell nivå i drift och underhåll av landsbygdsvägar. Programmets huvudkomponenter är följande - Förbättring och underhåll av sekundärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 50 km, upgradering av 54 km till permanent beläggning, periodiskt underhåll av 211 km ,rutinunderhåll av 1 871 km -Förbättring och underhåll av tertiärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 137 km, upgradering av periodiskt underhåll av 137 km, rutinunderhåll av 800 km - Akut underhåll av sekundär- och tertiärvägar för att hålla vägnätet öppet under svåra väderhållanden som snöfall,skyfall och översvämningar - Kapacitetsutveckling på provinsnivå i tekniskt kunnande för vägbyggnation och underhåll, förvaltningskunnande och jämlikhet. Utbildningen riktas mot ingenjörer och teknisk personal i berörda provinsförvaltningar,ingenjörsstuderande( minst 30 % kvinnor) , byråd (Community Development Councils/Shuras), lokala byggnadsentreprenörer i anbudsförfarande (minst 30 % för kvinnliga entreprenörer eller jämställdhetsprogressiva byggnadsentreprenörer), kvinnor för utbildning i specifika uppgifter inom vägbyggnation och underhåll, samt trafiksäkerhetskampanjer för gymnasiestudenter - stärkande av institutionell kapacitet särskilt avseende etablering av system för vägunderhåll ( Road Maintenance Management System(RMMS), som utvecklats i tidigare fas av programmet inklusive utrustning för undersökning av vägbeskaffanhet och laboratorieundersökningar - Kapacitetsutveckling på nationell nivå, bestående av standardisering av system och verktyg för vägunderhåll, uppföljning av vägnätets kondition med avändning av internationella standards , kontraktsförvaltning och projektövervakning Jämställdhet och försörjningsskapande genomsyrar programmet i sin helhet. Economic integration between urban and rural areas in northern Afghanistan through increased road access to markets and social services, supporting job creation and poverty reduction.      Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.4 - By 2030, upgrade infrastructure and retrofit industries to make them sustainable, with increased resource-use efficiency and greater adoption of clean and environmentally sound technologies and industrial processes, with all countries taking action in accordance with their respective capabilities. 9.4 - Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dessa hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -4857825 -4857824.8700000001 UNOPS/United Nations Office for Project Services Afghanistan 2022-2024 Afghanistan 2022-2024 Improved sustainable livelihood opportunities for people living in poverty, especially women and vulnerable groups. Förbättrade hållbara försörjningsmöjligheter för människor som lever i fattigdom, särskilt för kvinnor och utsatta grupper. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52050129-5205012904 Sweden Continued support to previous program to improve economic integration an the rural roads network in the northern provinces. Insatsen syftar till att förbättra tillträdet till marknader, sysselsättningsmöjligheter och social service för fattiga kvinnor och män på landsbygden i provinserna Samangan, Sar-e-Pul, Jowsjan och Balkh i norra Afghanistan. Insatsen syftar vidare till institutionell kapacitetsutveckling på nationell och provinsiell nivå i drift och underhåll av landsbygdsvägar. Programmets huvudkomponenter är följande - Förbättring och underhåll av sekundärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 50 km, upgradering av 54 km till permanent beläggning, periodiskt underhåll av 211 km ,rutinunderhåll av 1 871 km -Förbättring och underhåll av tertiärvägar, bestående av rehabilitering/konstruktion 137 km, upgradering av periodiskt underhåll av 137 km, rutinunderhåll av 800 km - Akut underhåll av sekundär- och tertiärvägar för att hålla vägnätet öppet under svåra väderhållanden som snöfall,skyfall och översvämningar - Kapacitetsutveckling på provinsnivå i tekniskt kunnande för vägbyggnation och underhåll, förvaltningskunnande och jämlikhet. Utbildningen riktas mot ingenjörer och teknisk personal i berörda provinsförvaltningar,ingenjörsstuderande( minst 30 % kvinnor) , byråd (Community Development Councils/Shuras), lokala byggnadsentreprenörer i anbudsförfarande (minst 30 % för kvinnliga entreprenörer eller jämställdhetsprogressiva byggnadsentreprenörer), kvinnor för utbildning i specifika uppgifter inom vägbyggnation och underhåll, samt trafiksäkerhetskampanjer för gymnasiestudenter - stärkande av institutionell kapacitet särskilt avseende etablering av system för vägunderhåll ( Road Maintenance Management System(RMMS), som utvecklats i tidigare fas av programmet inklusive utrustning för undersökning av vägbeskaffanhet och laboratorieundersökningar - Kapacitetsutveckling på nationell nivå, bestående av standardisering av system och verktyg för vägunderhåll, uppföljning av vägnätets kondition med avändning av internationella standards , kontraktsförvaltning och projektövervakning Jämställdhet och försörjningsskapande genomsyrar programmet i sin helhet. Economic integration between urban and rural areas in northern Afghanistan through increased road access to markets and social services, supporting job creation and poverty reduction.      Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.4 - By 2030, upgrade infrastructure and retrofit industries to make them sustainable, with increased resource-use efficiency and greater adoption of clean and environmentally sound technologies and industrial processes, with all countries taking action in accordance with their respective capabilities. 9.4 - Till 2030 rusta upp infrastrukturen och anpassa industrin för att göra dessa hållbara, med effektivare resursanvändning och fler rena och miljövänliga tekniker och industriprocesser. Alla länder vidtar åtgärder i enlighet med sina respektive förutsättningar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -10157999 0 0 -10157999 -10157999 UNOPS/United Nations Office for Project Services -10157998.5899999999 UNOPS/United Nations Office for Project Services Afghanistan 2022-2024 Afghanistan 2022-2024 Improved sustainable livelihood opportunities for people living in poverty, especially women and vulnerable groups. Förbättrade hållbara försörjningsmöjligheter för människor som lever i fattigdom, särskilt för kvinnor och utsatta grupper. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52050137 Sweden The proposed intervention will build and expand on the previous project phase 2013-2015. The project will be implemented during the four-year period from 2016 to 2019 in six provinces. Five of the provinces are the same as in the previous project phase: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh and Kabul. An additional sixth province is added; Faryab as an additional humanitarian component was included in the project as transition from Save the Children's humanitarian work in Afghanistan. This is a part of Sida’s efforts to link humanitarian assistance with development aid. The overall objective of this program is strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the program seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. The project will begin with a five-month "Inception Phase starting in January 2016 and be reported in an inception report in June 2016. Conflict sensitivity is key, given the difficult situation of human rights in Afghanistan. The initial assessment suggested a project period of three years. The appraisal, and this decision is proposing a project period of four years as a four-year effort is better placed to measure results. The Results Strategy for Development Cooperation with Afghanistan 2015 - 2019 also allows for this. The total budget as of the application was 49.7 million SEK. The contribution has been extended until 2020 and the total budget is 62.7 million SEK. Sida is the only donor. Den föreslagna insatsen är en fortsättning av Rädda Barnens/Save the Childrens projekt för barns rätt till trygghet och skydd i Afghanistan (som pågått 2013 - 2015). Den nya insatsen är planerad att pågå 2016-2019 i sex provinser. Fem av provinserna är samma som i projektets första fas: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh och Kabul. En sjätte provins, Faryad, har tillkommit i och med att en humanitär komponent tagits över från Rädda Barnens humanitära barnrättsprogram i Afghanistan. Det är ett led i Sidas ansträngningar att öka arbetet med transition, dvs. överbryggning mellan humanitärt stöd och utvecklingsstöd. Möjligheten fanns i och med att Rädda Barnen varit verksamt med båda stödformerna i Afghanistan. Nu ges det humanitära arbetet möjlighet att arbeta mer med långsiktigt stöd i den svåra utdragna konflikten. Den humanitära komponenten och transitionen ska utvärderas under år två. Det övergripande målet för insatsen är att stärka barns rätt till trygghet och skydd, på en nationell, provinsiell, distrikt- och samhällsnivå i Afghanistan och att minska förekomsten av exploatering, försummelse, våld och övergrepp mot barn. Insatsen är ett projekt. Projektet kommer att inledas med en fem månader lång s.k. "Inception phase", en inledningsfas med start i januari 2016 och rapporteras i en slutrapport i juni 2016. Konfliktkänslighet är A och O givet den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Den inledande beredningen föreslog en projektperiod på tre år. Huvudberedningen och detta beslut föreslår en projektperiod på fyra år, då en fyraårig insats har också bättre förutsättningar att mäta resultat. Resultatstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan 2015 - 2019 ger också utrymme för det. Insatsens totala budget ligger i samband med ansökan på 49 700 000 SEK. Insatsen har förlängts till 2020 och är därmed på totalt 62 700 000 SEK. Sida är den enda givaren. The overall objective of the intervention is to strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services and reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the project seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. Following are the results to be achieved at outcome level: Result 1: Strengthened community and formal government child protection systems (referring to before the political transition in August 2021) improve access to and utilization of preventive and response services. Result 2: Violence against children is no longer tolerated in schools and at homes. Result 3: Children involved in or at risk of entering harmful work can access adequate support and protection that reduce their risk and improves their own and their families' livelihood opportunities as a way out of hazardous work. Result 4: Local Civil Society organizations (CSOs) demonstrate enhanced organizational operation capacity and more specific capacity in child rights and protection programming. Result 5: Community institutions, including those led by children and youth, are better able to respond to disasters affecting them. Result 6: Boys and girls are protected from the direct impact of conflict through the prevention and response to recruitment and use by armed forces or armed groups and indirect impact through awareness-raising and community-based risk reduction activities (Nangarhar province). Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Human rights Government & Civil Society-general During 2020 there were serious security challenges and political instability and the COVID-19 pandemic made the operating environment even more challenging. Despite these changes the major achievements of selective activities are as follows: Result area 1: Strengthened community and formal government child protection systems and access to preventative and response services (System strengthening refers before the political transition in August 2021). Community based child protection networks members (CBCPN) in five provinces were trained in safe identification and referrals. The training resulted in a heightened capacity to effectively respond to cases of abuse and to direct the ones affected to the right services. This made the number of children that were identified and helped during 2020 higher than in 2019. Which also means that the network members are more trusted. Since network members were not allowed to attend community gatherings because of the pandemic, they instead did safe door-to-door activities with awareness messages. During 2020 170 networks added a focus on child marriage, as the risk became more evident during the pandemic. The database of service providers were also updated so that children could receive timely support and village leaders learned strategies on how to talk to parents to encourage them to send their children (girls) to school. Additionally, there was an orientation with 1.700 participants on Gender from an Islamic Perspective (training manual), this orientation have led to significant changes in behaviour of male family members according to reportings from female network members. Result area 2: Violence against children not tolerated in school or at home. The Child-led Participatory Situational Analysis is a core activity to ensure meaningful child participation in program design and adaptation. There is also a feedback mechanism where children can share their views and feedback on the program. School Student Councils were established which made it possible to monitor child right violations both at schools and at home. Additionally, teacher to teacher trainings took place which was reported to have been effective. In total 740 teachers in five provinces were trained on the negative effects of Physical Humiliating Punishment and as a result there have been reports on less violence in schools. To address gender inequalities, a contextual training on the fatherhood manual with 480 fathers were held. The interest of fathers to attend had increased exponentially since fathers from the previous years and reports on the results have been coming in from females of the households that the role of the husband and father had changed significantly after the training. There were also 800 children that were educated on their rights and protection and to say no to violations to support violence-free schools. Result area 3: Children at risk of entering harmful work have access to support and protection. The project team (in collaboration with CBCPNs and CGs) conducted a vulnerability mapping exercise in six provinces to identify the most vulnerable children. Communities were mobilised to contribute to the program and to facilitate the reintegration of children into state schools. The number of children removed from the streets in six provinces increased in comparison to the last year and 901 children were enrolled in community children centers where they received psychological support, case management and educated in childs rights. A market assessment took place to measure the market demand on the income generating activities. In 2019, 35% of business were female led where as in 2020, 44% were female led. This is a positive increase of women into the economic life. A training of 577 parents and caregivers of working children took place, this lead to a positive change in the action and attitudes of the adults that partook in the training. Additionally, employers were engaged in a program to prevent child abuse and exploitation. As a result, 182 male employers were trained on childs rights. Result area 4: Local civil society organisations have more operational capacity and specifically in child protection programming. The civil society organisations (CSO) enjoys a high level of trust in their communities, in 2020 the CSOs took on an advisory role to support program implementation and design, providing expertise on the local contexts. This helped to improve the programs. CSOs had initiatives and campaigns regarding the child protection issue, their involvement in this was also helpful to address existing child protection issues in the communities. For example, 53 police officers were trained on child rights during 2020 and informative sessions on COVID-19 were held with 400 children. during 2020 Haya, a female led CSO supported a female campaign on awareness-raising of womens rights and child marriage in conservative communities. Result area 5: Community institutions are better equipped to respond to disasters affecting them. In 2020, 10 staff members were educated in the Psychological First Aid (PFA), because of this the project could ensure that each targeted province has a PFA focal point. This also helped communities to receive on-time support during the pandemic. Especially concerning children that were abused and had a violent home or workplace. During 2020, the work to scale up the inclusion of children with disabilities begun. Training and awareness events on rights of children with disabilities took place which was shown to change the perception that people have on children with disabilities. However, still much work has to be done, especially in schools. Result area 6: Children are more protected from recruitment to armed forces and groups through awareness raising measures. During 2020, six child friendly spaces (CFS) focusing on internally displaced persons (IDP) were established. Totally 320 children participated in the CFS and were referred to service providers. The children also received health education, PFA and awareness session on the prevention of COVID-19. Since most of the children did not have a National Identity Card due to displacement, many got help to access the cards so that they could get enrolled in school. There were also a mass awareness-raising campaign during 2020 on child rights and protection and child/early or forced marriage and recruitment of children into armed forces or groups. The participation of religious leaders in the dialogue with the family has been key for success in convincing families not to follow through with the child marriages. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52050137-5205013701 Sweden The proposed intervention will build and expand on the previous project phase 2013-2015. The project will be implemented during the four-year period from 2016 to 2019 in six provinces. Five of the provinces are the same as in the previous project phase: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh and Kabul. An additional sixth province is added; Faryab as an additional humanitarian component was included in the project as transition from Save the Children's humanitarian work in Afghanistan. This is a part of Sida’s efforts to link humanitarian assistance with development aid. The overall objective of this program is strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the program seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. The project will begin with a five-month "Inception Phase starting in January 2016 and be reported in an inception report in June 2016. Conflict sensitivity is key, given the difficult situation of human rights in Afghanistan. The initial assessment suggested a project period of three years. The appraisal, and this decision is proposing a project period of four years as a four-year effort is better placed to measure results. The Results Strategy for Development Cooperation with Afghanistan 2015 - 2019 also allows for this. The total budget as of the application was 49.7 million SEK. The contribution has been extended until 2020 and the total budget is 62.7 million SEK. Sida is the only donor. Den föreslagna insatsen är en fortsättning av Rädda Barnens/Save the Childrens projekt för barns rätt till trygghet och skydd i Afghanistan (som pågått 2013 - 2015). Den nya insatsen är planerad att pågå 2016-2019 i sex provinser. Fem av provinserna är samma som i projektets första fas: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh och Kabul. En sjätte provins, Faryad, har tillkommit i och med att en humanitär komponent tagits över från Rädda Barnens humanitära barnrättsprogram i Afghanistan. Det är ett led i Sidas ansträngningar att öka arbetet med transition, dvs. överbryggning mellan humanitärt stöd och utvecklingsstöd. Möjligheten fanns i och med att Rädda Barnen varit verksamt med båda stödformerna i Afghanistan. Nu ges det humanitära arbetet möjlighet att arbeta mer med långsiktigt stöd i den svåra utdragna konflikten. Den humanitära komponenten och transitionen ska utvärderas under år två. Det övergripande målet för insatsen är att stärka barns rätt till trygghet och skydd, på en nationell, provinsiell, distrikt- och samhällsnivå i Afghanistan och att minska förekomsten av exploatering, försummelse, våld och övergrepp mot barn. Insatsen är ett projekt. Projektet kommer att inledas med en fem månader lång s.k. "Inception phase", en inledningsfas med start i januari 2016 och rapporteras i en slutrapport i juni 2016. Konfliktkänslighet är A och O givet den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Den inledande beredningen föreslog en projektperiod på tre år. Huvudberedningen och detta beslut föreslår en projektperiod på fyra år, då en fyraårig insats har också bättre förutsättningar att mäta resultat. Resultatstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan 2015 - 2019 ger också utrymme för det. Insatsens totala budget ligger i samband med ansökan på 49 700 000 SEK. Insatsen har förlängts till 2020 och är därmed på totalt 62 700 000 SEK. Sida är den enda givaren. The overall objective of the intervention is to strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services and reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the project seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. Following are the results to be achieved at outcome level: Result 1: Strengthened community and formal government child protection systems (referring to before the political transition in August 2021) improve access to and utilization of preventive and response services. Result 2: Violence against children is no longer tolerated in schools and at homes. Result 3: Children involved in or at risk of entering harmful work can access adequate support and protection that reduce their risk and improves their own and their families' livelihood opportunities as a way out of hazardous work. Result 4: Local Civil Society organizations (CSOs) demonstrate enhanced organizational operation capacity and more specific capacity in child rights and protection programming. Result 5: Community institutions, including those led by children and youth, are better able to respond to disasters affecting them. Result 6: Boys and girls are protected from the direct impact of conflict through the prevention and response to recruitment and use by armed forces or armed groups and indirect impact through awareness-raising and community-based risk reduction activities (Nangarhar province). Sweden Save the Children, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Save the Children, Sweden 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12410000 15064000 11481000 23745000 9000000 0 0 12410000 6410000 0 5171373 0 0 0 -12410000 0 6000000 0 11481000 0 15064000 0 5745000 0 6309627 0 9000000 -11481000 10745000 0 5000000 2255000 71700000 Save the Children, Sweden 6410000 Save the Children, Sweden 6000000 Save the Children, Sweden 15064000 Save the Children, Sweden 5171373 Save the Children, Sweden 6309627 Save the Children, Sweden 5745000 Save the Children, Sweden 5000000 Save the Children, Sweden 13000000 Save the Children, Sweden 9000000 Save the Children, Sweden Afghanistan 2014-2020 Afghanistan 2014-2020 Strengthened respect for human rights, with particular focus on the opportunities of women and children to enjoy their human rights Stärkt respekt för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på kvinnors och flickors möjligheter att åtnjuta sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52050137-5205013702 Sweden The proposed intervention will build and expand on the previous project phase 2013-2015. The project will be implemented during the four-year period from 2016 to 2019 in six provinces. Five of the provinces are the same as in the previous project phase: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh and Kabul. An additional sixth province is added; Faryab as an additional humanitarian component was included in the project as transition from Save the Children's humanitarian work in Afghanistan. This is a part of Sida’s efforts to link humanitarian assistance with development aid. The overall objective of this program is strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the program seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. The project will begin with a five-month "Inception Phase starting in January 2016 and be reported in an inception report in June 2016. Conflict sensitivity is key, given the difficult situation of human rights in Afghanistan. The initial assessment suggested a project period of three years. The appraisal, and this decision is proposing a project period of four years as a four-year effort is better placed to measure results. The Results Strategy for Development Cooperation with Afghanistan 2015 - 2019 also allows for this. The total budget as of the application was 49.7 million SEK. The contribution has been extended until 2020 and the total budget is 62.7 million SEK. Sida is the only donor. Den föreslagna insatsen är en fortsättning av Rädda Barnens/Save the Childrens projekt för barns rätt till trygghet och skydd i Afghanistan (som pågått 2013 - 2015). Den nya insatsen är planerad att pågå 2016-2019 i sex provinser. Fem av provinserna är samma som i projektets första fas: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh och Kabul. En sjätte provins, Faryad, har tillkommit i och med att en humanitär komponent tagits över från Rädda Barnens humanitära barnrättsprogram i Afghanistan. Det är ett led i Sidas ansträngningar att öka arbetet med transition, dvs. överbryggning mellan humanitärt stöd och utvecklingsstöd. Möjligheten fanns i och med att Rädda Barnen varit verksamt med båda stödformerna i Afghanistan. Nu ges det humanitära arbetet möjlighet att arbeta mer med långsiktigt stöd i den svåra utdragna konflikten. Den humanitära komponenten och transitionen ska utvärderas under år två. Det övergripande målet för insatsen är att stärka barns rätt till trygghet och skydd, på en nationell, provinsiell, distrikt- och samhällsnivå i Afghanistan och att minska förekomsten av exploatering, försummelse, våld och övergrepp mot barn. Insatsen är ett projekt. Projektet kommer att inledas med en fem månader lång s.k. "Inception phase", en inledningsfas med start i januari 2016 och rapporteras i en slutrapport i juni 2016. Konfliktkänslighet är A och O givet den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Den inledande beredningen föreslog en projektperiod på tre år. Huvudberedningen och detta beslut föreslår en projektperiod på fyra år, då en fyraårig insats har också bättre förutsättningar att mäta resultat. Resultatstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan 2015 - 2019 ger också utrymme för det. Insatsens totala budget ligger i samband med ansökan på 49 700 000 SEK. Insatsen har förlängts till 2020 och är därmed på totalt 62 700 000 SEK. Sida är den enda givaren. The overall objective of the intervention is to strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services and reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the project seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. Following are the results to be achieved at outcome level: Result 1: Strengthened community and formal government child protection systems (referring to before the political transition in August 2021) improve access to and utilization of preventive and response services. Result 2: Violence against children is no longer tolerated in schools and at homes. Result 3: Children involved in or at risk of entering harmful work can access adequate support and protection that reduce their risk and improves their own and their families' livelihood opportunities as a way out of hazardous work. Result 4: Local Civil Society organizations (CSOs) demonstrate enhanced organizational operation capacity and more specific capacity in child rights and protection programming. Result 5: Community institutions, including those led by children and youth, are better able to respond to disasters affecting them. Result 6: Boys and girls are protected from the direct impact of conflict through the prevention and response to recruitment and use by armed forces or armed groups and indirect impact through awareness-raising and community-based risk reduction activities (Nangarhar province). Sweden Save the Children, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Save the Children, Sweden 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 0 0 6000000 6000000 Save the Children, Sweden 6000000 Save the Children, Sweden Afghanistan 2021-2024 Afghanistan 2021-2024 Strengthened institutions that uphold and guarantee the respect for human rights, democracy and the principals of rule of law. Stärkta institutioner som upprätthåller och garanterar respekt för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52050137-5205013703 Sweden The proposed intervention will build and expand on the previous project phase 2013-2015. The project will be implemented during the four-year period from 2016 to 2019 in six provinces. Five of the provinces are the same as in the previous project phase: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh and Kabul. An additional sixth province is added; Faryab as an additional humanitarian component was included in the project as transition from Save the Children's humanitarian work in Afghanistan. This is a part of Sida’s efforts to link humanitarian assistance with development aid. The overall objective of this program is strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the program seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. The project will begin with a five-month "Inception Phase starting in January 2016 and be reported in an inception report in June 2016. Conflict sensitivity is key, given the difficult situation of human rights in Afghanistan. The initial assessment suggested a project period of three years. The appraisal, and this decision is proposing a project period of four years as a four-year effort is better placed to measure results. The Results Strategy for Development Cooperation with Afghanistan 2015 - 2019 also allows for this. The total budget as of the application was 49.7 million SEK. The contribution has been extended until 2020 and the total budget is 62.7 million SEK. Sida is the only donor. Den föreslagna insatsen är en fortsättning av Rädda Barnens/Save the Childrens projekt för barns rätt till trygghet och skydd i Afghanistan (som pågått 2013 - 2015). Den nya insatsen är planerad att pågå 2016-2019 i sex provinser. Fem av provinserna är samma som i projektets första fas: Nangarhar, Sa-re-Pul, Jawzjan, Balkh och Kabul. En sjätte provins, Faryad, har tillkommit i och med att en humanitär komponent tagits över från Rädda Barnens humanitära barnrättsprogram i Afghanistan. Det är ett led i Sidas ansträngningar att öka arbetet med transition, dvs. överbryggning mellan humanitärt stöd och utvecklingsstöd. Möjligheten fanns i och med att Rädda Barnen varit verksamt med båda stödformerna i Afghanistan. Nu ges det humanitära arbetet möjlighet att arbeta mer med långsiktigt stöd i den svåra utdragna konflikten. Den humanitära komponenten och transitionen ska utvärderas under år två. Det övergripande målet för insatsen är att stärka barns rätt till trygghet och skydd, på en nationell, provinsiell, distrikt- och samhällsnivå i Afghanistan och att minska förekomsten av exploatering, försummelse, våld och övergrepp mot barn. Insatsen är ett projekt. Projektet kommer att inledas med en fem månader lång s.k. "Inception phase", en inledningsfas med start i januari 2016 och rapporteras i en slutrapport i juni 2016. Konfliktkänslighet är A och O givet den svåra situationen för mänskliga rättigheter i Afghanistan. Den inledande beredningen föreslog en projektperiod på tre år. Huvudberedningen och detta beslut föreslår en projektperiod på fyra år, då en fyraårig insats har också bättre förutsättningar att mäta resultat. Resultatstrategin för utvecklingssamarbetet med Afghanistan 2015 - 2019 ger också utrymme för det. Insatsens totala budget ligger i samband med ansökan på 49 700 000 SEK. Insatsen har förlängts till 2020 och är därmed på totalt 62 700 000 SEK. Sida är den enda givaren. The overall objective of the intervention is to strengthened child protection prevention initiatives and quality access to child protection response services and reduce instances of violence, exploitation and neglect of children. Specifically, the project seeks to strengthen child protection systems at the national, provincial, district and community level to protect children at risk of abuse, exploitation, violence and neglect. Following are the results to be achieved at outcome level: Result 1: Strengthened community and formal government child protection systems (referring to before the political transition in August 2021) improve access to and utilization of preventive and response services. Result 2: Violence against children is no longer tolerated in schools and at homes. Result 3: Children involved in or at risk of entering harmful work can access adequate support and protection that reduce their risk and improves their own and their families' livelihood opportunities as a way out of hazardous work. Result 4: Local Civil Society organizations (CSOs) demonstrate enhanced organizational operation capacity and more specific capacity in child rights and protection programming. Result 5: Community institutions, including those led by children and youth, are better able to respond to disasters affecting them. Result 6: Boys and girls are protected from the direct impact of conflict through the prevention and response to recruitment and use by armed forces or armed groups and indirect impact through awareness-raising and community-based risk reduction activities (Nangarhar province). Sweden Save the Children, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Save the Children, Sweden 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -340617 -340618 Save the Children, Sweden Afghanistan 2022-2024 Afghanistan 2022-2024 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-52060066 Sweden The main objective is to integrate women's rights agenda, their voice and leadership, in the political and social processes in Colombia to contribute to a sustainable peace. This will be done through two expected results: 1) Transitional justice with a gender perspective - to include measures to guarantee women's protection and their rights in the national legislation as well as in DDR processes and 2) Citizenship for Peace - to promote women's active participation in national and local initiatives for conflict resolution and peacebuilding, and even in possible post-conflict scenarios as key actors for development. UN Women har ansökt till Sida om finansiering på 31 MSEK för att genomföra programmet ”Kvinnors medborgarskap för fred, rättvisa och utveckling” i Colombia under perioden juli 2014 - december 2016. Det huvudsakliga målet med programmet är att integrera agendan för kvinnors rättigheter, deras röst och ledarskap i politiska och sociala processer i Colombia för att bidra till en hållbar fred. Två områden har identifierats för att nå de förväntade resultaten: 1) genuskänslig övergångsrättvisa – att inkludera åtgärder för att garantera åtgärder för och försvar av kvinnors rättigheter i nationell lagstiftning samt i DDR- och försoningsprocesser; samt 2) Medborgarskap för Fred – för att främja kvinnors aktiva deltagande i nationella och lokala initiativ för konfliktlösning och fredsbyggande, men även i ett eventuellt postkonfliktscenario som relevanta aktörer för utveckling. Följande strategier kommer att användas: 1) utveckling av statens kapaciteter; 2) stärkande av civilsamhällesorganisationer, särskilt kvinnoorganisationer; 3) främja kontakter mellan staten och civilsamhället; 4) koordinering av FN-systemet och det internationella samarbetet för en gemensam inverkan; 5) kunskapshantering för påverkan, kapacitetsbyggnad, kontroll och utvärdering; och 6) kommunikation för kulturell transformation. Den totala budgeten är 31 MSEK och det föreslås att Sverige bidrar med hela beloppet. The main objective of UN Women's country program for Colombia is to contribute to strengthen the political and economic empowerment of women, and their right to a life free from violence, both in the context of the conflict as well as beyond it, in a way that it supports the construction of stable and sustainable peace. This objective is based on the theory of change that to reestablish women's rights and to accelerate women's empowerment, the following elements need to coexist: 1) a peace agreement signed and go beyod the internal armed conflict as it is a threat to women's rights and to the sustainability of the progress achieved; 2) important investments need to be done to ensure the rights of women victims and to ensure the restauration of their rights; 3) inclusive development processess need to be enhanced to ensure that there are opportunities for women at all level. The main objective of the program "Women's citizenship for Peace, Justice and Development", was to promote the inclusion of women's rights, their agenda, voice and leadership in peacebuilding in Colombia.  The program focused on the following impact areas: 1) political empowerment of women to realize their rights and play a key role in the postconflict; 2) improved economic empowerment for women; 3) reduction in violence against women with a focus on prevention and empowerment of survivals of violence to rebuild their lives; 4) women drivers of peace and security . The following strategies were key in the implementation of the program: 1) Developing the State's capacities; 2) Strengthening women's organizations; 3) Strengthening the alliance and collaboration between civil society and the state; 4) Promoting coordination for joint advocacy with the UN and the international community; 5) Information and research management for capacity development, advocacy and monitoring and evaluation and f) Joint communication and advocacy for cultural change. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Human rights Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general The program was initially planned to be implemented from July 2014 to December 2016, but it was extended until May 2018, updating the products and activities. The aim with the extension was to consolidate the results; to strengthen the territorial peace approach within the Peace Agreement signed between the government and the FARC and to provide tools for the challenges ahead for the women, peace and security agenda and women's rights. It is important to highlight the context in which the program was implemented, which contributed to achieve the expected results, and which also meant new challenges and opportunities: 1) The peace negotiation process between the government of Colombia and the FARC - between 2012 and 2016, and at the same time the implementation of the Victims' Law. 2) The Final Peace Agreement signed in 2016, 3) The establishment of the institutional and juditial architecture for peace bringing opportunities and challenges to position women's role and leadership within these new entities. 4) The initial implementation of the peace agreement at a slow pace and the prevailing gaps in the implementation of the gender provisions of the peace agreement. Approximately 18,000 persons were beneficiaries of projects funded within the program -of which 69% were women. The program enabled support to 61 municipalities in 28 departments, reaching 24 public institutions and 47 of their sub/offices; 54 civil society organizations which include women's organizations, indigenous, mixed, and platforms and alliances, academic entities, among others. Outcome 1 - Transitional Justice Processes include measures to guarantee the exercise and protection of women’s human rights in the framework of strengthening the Rule of Law, DDR processes and Reconciliation The program contributed to the access of women victims' rights to truth, justice and reparation as a key element for peace building, through the support to the implementation of the Victim's Law, specially on issues related with their protection, land restitution, historic memory, victims' participation and collective and individual reparation. Some key results were: 1. The participative ellaboration of the "National Guarantee Program for Women Leaders and Human Rights Defenders" which was constructed with inputs from women's organizations and approved by the Ministry of Interior on July 2018. This program includes protection measures for women established in the Peace Agreement. 2. Strengthened women peace agendas and women's rights in the National Peace Council (Consejo Nacional de Paz). 3. Eleven collective reparation processes were supported in coordination with the Victim's Unit which benefitted five  women's organizations, two mixed organizations (labour union and local councils), four ethnic communities. The gender perspective was mainstreamed in individual and collective reparation processes, and women's needs, experiences and perspectives were included.  4. A national report on sexual violence, in line with the national law on sexual violence in conflict (Law 1719) was written and disseminated by the National Center of Historic Memory with support from the program. This report contributed to strengthen the visibility and accountability for crimes of sexual violence within the conflict. The report includes issues of social tolerance towards sexual violence and the construction of feminity and masculinity during the armed conflict. 5. Support to strengthen the strategies of four governmental entities to combat impunity on violence against women within the internal armed conflict: The General Attorney's Office, the Presidental Councellor for Human Rights, the Ministry of Justice and the Ombudsman's office. The aim was to guarantee their sustainability in the short term and to contribute to a national public policy in the medium term. Outcome 2 -  National and local level initiatives in place that promote women’s active citizenship and the incorporation of women´s human rights in early recovery, conflict resolution, and peace-building processes. The program contributed to highlight the gender perspective and the inclusion of women's rights agenda, their voice and leadership in the peace negotiation process; in peace consolidation and planning of the post-conflict, as well as to put gender equality and the prevention of gender-based violence as a condition for a sustainable peace. The program also contributed to promote economic empowerment initiatives from rural women and women victims of the armed conflict as a key component for the reconstruction of the social networks. Some key results were: 1) Women's empowerment and participation in the peace dialogues between the government and the FARC which contributed to the recognition of women as key actors for change during the negotiations and the implementation of the peace agreement. This contributed to the inclusion of more than 100 affirmative gender provisions in final peace agreement signed in 2016. 2) Five initiatives on women's economic empowerment were developed and implemented by women victims of the armed conflict. These initiatives contributed to strengthen women's position in the value chains of coffee and quinoa and generated positive and sustainable changes in gender relations for these women, their families and communities. 3) Strategic alliances between women's organizations and the Legal Commission for the Equality of Women in Congress contributed to the development of gender responsive laws. 4) The implementation of the communication strategy "De igual a igual" in thirteen departments contributed to increase the visibility for women as peacebuilders and masculinities to prevent gender based violence and promote gender equality. 5) Initiatives to promote non violent masculinities were in place and strengthened for the prevention of gender-based violence. This included initiatives of cultural transformation of gender stereotypes. This was done in alliance with a project within the UN MultiPartner Trust Fund (UNMPTF), in the departments of Natino, Putumayo, Chocó and Norte de Santander.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52060066-5206006601 Sweden The main objective is to integrate women's rights agenda, their voice and leadership, in the political and social processes in Colombia to contribute to a sustainable peace. This will be done through two expected results: 1) Transitional justice with a gender perspective - to include measures to guarantee women's protection and their rights in the national legislation as well as in DDR processes and 2) Citizenship for Peace - to promote women's active participation in national and local initiatives for conflict resolution and peacebuilding, and even in possible post-conflict scenarios as key actors for development. UN Women har ansökt till Sida om finansiering på 31 MSEK för att genomföra programmet ”Kvinnors medborgarskap för fred, rättvisa och utveckling” i Colombia under perioden juli 2014 - december 2016. Det huvudsakliga målet med programmet är att integrera agendan för kvinnors rättigheter, deras röst och ledarskap i politiska och sociala processer i Colombia för att bidra till en hållbar fred. Två områden har identifierats för att nå de förväntade resultaten: 1) genuskänslig övergångsrättvisa – att inkludera åtgärder för att garantera åtgärder för och försvar av kvinnors rättigheter i nationell lagstiftning samt i DDR- och försoningsprocesser; samt 2) Medborgarskap för Fred – för att främja kvinnors aktiva deltagande i nationella och lokala initiativ för konfliktlösning och fredsbyggande, men även i ett eventuellt postkonfliktscenario som relevanta aktörer för utveckling. Följande strategier kommer att användas: 1) utveckling av statens kapaciteter; 2) stärkande av civilsamhällesorganisationer, särskilt kvinnoorganisationer; 3) främja kontakter mellan staten och civilsamhället; 4) koordinering av FN-systemet och det internationella samarbetet för en gemensam inverkan; 5) kunskapshantering för påverkan, kapacitetsbyggnad, kontroll och utvärdering; och 6) kommunikation för kulturell transformation. Den totala budgeten är 31 MSEK och det föreslås att Sverige bidrar med hela beloppet. The main objective of UN Women's country program for Colombia is to contribute to strengthen the political and economic empowerment of women, and their right to a life free from violence, both in the context of the conflict as well as beyond it, in a way that it supports the construction of stable and sustainable peace. This objective is based on the theory of change that to reestablish women's rights and to accelerate women's empowerment, the following elements need to coexist: 1) a peace agreement signed and go beyod the internal armed conflict as it is a threat to women's rights and to the sustainability of the progress achieved; 2) important investments need to be done to ensure the rights of women victims and to ensure the restauration of their rights; 3) inclusive development processess need to be enhanced to ensure that there are opportunities for women at all level. The main objective of the program "Women's citizenship for Peace, Justice and Development", was to promote the inclusion of women's rights, their agenda, voice and leadership in peacebuilding in Colombia.  The program focused on the following impact areas: 1) political empowerment of women to realize their rights and play a key role in the postconflict; 2) improved economic empowerment for women; 3) reduction in violence against women with a focus on prevention and empowerment of survivals of violence to rebuild their lives; 4) women drivers of peace and security . The following strategies were key in the implementation of the program: 1) Developing the State's capacities; 2) Strengthening women's organizations; 3) Strengthening the alliance and collaboration between civil society and the state; 4) Promoting coordination for joint advocacy with the UN and the international community; 5) Information and research management for capacity development, advocacy and monitoring and evaluation and f) Joint communication and advocacy for cultural change. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 13000000 8000000 10000000 -8000000 8000000 0 13000000 0 8000000 0 31000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 10000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 13000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 8000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women SE-0-SE-6-52060066-5206006604 Sweden The main objective is to integrate women's rights agenda, their voice and leadership, in the political and social processes in Colombia to contribute to a sustainable peace. This will be done through two expected results: 1) Transitional justice with a gender perspective - to include measures to guarantee women's protection and their rights in the national legislation as well as in DDR processes and 2) Citizenship for Peace - to promote women's active participation in national and local initiatives for conflict resolution and peacebuilding, and even in possible post-conflict scenarios as key actors for development. UN Women har ansökt till Sida om finansiering på 31 MSEK för att genomföra programmet ”Kvinnors medborgarskap för fred, rättvisa och utveckling” i Colombia under perioden juli 2014 - december 2016. Det huvudsakliga målet med programmet är att integrera agendan för kvinnors rättigheter, deras röst och ledarskap i politiska och sociala processer i Colombia för att bidra till en hållbar fred. Två områden har identifierats för att nå de förväntade resultaten: 1) genuskänslig övergångsrättvisa – att inkludera åtgärder för att garantera åtgärder för och försvar av kvinnors rättigheter i nationell lagstiftning samt i DDR- och försoningsprocesser; samt 2) Medborgarskap för Fred – för att främja kvinnors aktiva deltagande i nationella och lokala initiativ för konfliktlösning och fredsbyggande, men även i ett eventuellt postkonfliktscenario som relevanta aktörer för utveckling. Följande strategier kommer att användas: 1) utveckling av statens kapaciteter; 2) stärkande av civilsamhällesorganisationer, särskilt kvinnoorganisationer; 3) främja kontakter mellan staten och civilsamhället; 4) koordinering av FN-systemet och det internationella samarbetet för en gemensam inverkan; 5) kunskapshantering för påverkan, kapacitetsbyggnad, kontroll och utvärdering; och 6) kommunikation för kulturell transformation. Den totala budgeten är 31 MSEK och det föreslås att Sverige bidrar med hela beloppet. The main objective of UN Women's country program for Colombia is to contribute to strengthen the political and economic empowerment of women, and their right to a life free from violence, both in the context of the conflict as well as beyond it, in a way that it supports the construction of stable and sustainable peace. This objective is based on the theory of change that to reestablish women's rights and to accelerate women's empowerment, the following elements need to coexist: 1) a peace agreement signed and go beyod the internal armed conflict as it is a threat to women's rights and to the sustainability of the progress achieved; 2) important investments need to be done to ensure the rights of women victims and to ensure the restauration of their rights; 3) inclusive development processess need to be enhanced to ensure that there are opportunities for women at all level. The main objective of the program "Women's citizenship for Peace, Justice and Development", was to promote the inclusion of women's rights, their agenda, voice and leadership in peacebuilding in Colombia.  The program focused on the following impact areas: 1) political empowerment of women to realize their rights and play a key role in the postconflict; 2) improved economic empowerment for women; 3) reduction in violence against women with a focus on prevention and empowerment of survivals of violence to rebuild their lives; 4) women drivers of peace and security . The following strategies were key in the implementation of the program: 1) Developing the State's capacities; 2) Strengthening women's organizations; 3) Strengthening the alliance and collaboration between civil society and the state; 4) Promoting coordination for joint advocacy with the UN and the international community; 5) Information and research management for capacity development, advocacy and monitoring and evaluation and f) Joint communication and advocacy for cultural change. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1000000 10000000 0 1000000 0 0 10000000 11000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 1000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 10000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Colombia 2016-2020 Colombia 2016-2020 Greater influence and meaningful participation for women in the peace process and the implementation of the peace agreement in accordance with the UN Security Council's resolutions on women, peace and security Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity to prevent and deal with the incidence of gender-related violence, with a focus on women and girls. Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52060066-5206006605 Sweden The main objective is to integrate women's rights agenda, their voice and leadership, in the political and social processes in Colombia to contribute to a sustainable peace. This will be done through two expected results: 1) Transitional justice with a gender perspective - to include measures to guarantee women's protection and their rights in the national legislation as well as in DDR processes and 2) Citizenship for Peace - to promote women's active participation in national and local initiatives for conflict resolution and peacebuilding, and even in possible post-conflict scenarios as key actors for development. UN Women har ansökt till Sida om finansiering på 31 MSEK för att genomföra programmet ”Kvinnors medborgarskap för fred, rättvisa och utveckling” i Colombia under perioden juli 2014 - december 2016. Det huvudsakliga målet med programmet är att integrera agendan för kvinnors rättigheter, deras röst och ledarskap i politiska och sociala processer i Colombia för att bidra till en hållbar fred. Två områden har identifierats för att nå de förväntade resultaten: 1) genuskänslig övergångsrättvisa – att inkludera åtgärder för att garantera åtgärder för och försvar av kvinnors rättigheter i nationell lagstiftning samt i DDR- och försoningsprocesser; samt 2) Medborgarskap för Fred – för att främja kvinnors aktiva deltagande i nationella och lokala initiativ för konfliktlösning och fredsbyggande, men även i ett eventuellt postkonfliktscenario som relevanta aktörer för utveckling. Följande strategier kommer att användas: 1) utveckling av statens kapaciteter; 2) stärkande av civilsamhällesorganisationer, särskilt kvinnoorganisationer; 3) främja kontakter mellan staten och civilsamhället; 4) koordinering av FN-systemet och det internationella samarbetet för en gemensam inverkan; 5) kunskapshantering för påverkan, kapacitetsbyggnad, kontroll och utvärdering; och 6) kommunikation för kulturell transformation. Den totala budgeten är 31 MSEK och det föreslås att Sverige bidrar med hela beloppet. The main objective of UN Women's country program for Colombia is to contribute to strengthen the political and economic empowerment of women, and their right to a life free from violence, both in the context of the conflict as well as beyond it, in a way that it supports the construction of stable and sustainable peace. This objective is based on the theory of change that to reestablish women's rights and to accelerate women's empowerment, the following elements need to coexist: 1) a peace agreement signed and go beyod the internal armed conflict as it is a threat to women's rights and to the sustainability of the progress achieved; 2) important investments need to be done to ensure the rights of women victims and to ensure the restauration of their rights; 3) inclusive development processess need to be enhanced to ensure that there are opportunities for women at all level. The main objective of the program "Women's citizenship for Peace, Justice and Development", was to promote the inclusion of women's rights, their agenda, voice and leadership in peacebuilding in Colombia.  The program focused on the following impact areas: 1) political empowerment of women to realize their rights and play a key role in the postconflict; 2) improved economic empowerment for women; 3) reduction in violence against women with a focus on prevention and empowerment of survivals of violence to rebuild their lives; 4) women drivers of peace and security . The following strategies were key in the implementation of the program: 1) Developing the State's capacities; 2) Strengthening women's organizations; 3) Strengthening the alliance and collaboration between civil society and the state; 4) Promoting coordination for joint advocacy with the UN and the international community; 5) Information and research management for capacity development, advocacy and monitoring and evaluation and f) Joint communication and advocacy for cultural change. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 0 0 -74200 0 0 3000000 0 3000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 3000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women -74199.74 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Colombia 2016-2020 Colombia 2016-2020 Greater influence and meaningful participation for women in the peace process and the implementation of the peace agreement in accordance with the UN Security Council's resolutions on women, peace and security Ökat inflytande och meningsfullt deltagande för kvinnor i fredsprocessen och fredsavtalens genomförande i enlighet med FN:s säkerhetsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity to prevent and deal with the incidence of gender-related violence, with a focus on women and girls. Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52080020 Sweden The intervention is aimed to optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations Guatemalas åklagarmyndighet har ansökt om medel från Sverige för finansiering av "Stärkande av teknisk kapacitet för strategisk brottsutredning från urfolkens perspektiv" under perioden 2015-2016. Insatsen syftar till att: 1) Stödja en förändrad modell för utredning av fall i åtta åklagarkontor på distriktsnivå, 2) Konsolidera en särskilt fokus på urfolken genom ett utredningsverktyg för diskrimineringsfall, en dialogprocess med lokala ledare, certifierade tolkar i urfolkens språk, expertrapporter, 3) Konsolidering av bevis i paradigmatiska fall relaterade till den interna väpnade konflikten genom expertrapporter och fortbildning av åklagare, 4) Stärkande av dataplattformen SICOMP för förvaltning av brottsfall. Budgeten är på totalt 10 miljoner SEK och Sverige finansierar den totala summan. Optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala Human rights Government & Civil Society-general In the case of Criminal Analysis Capacities, the Attorney General Office purchased and renewed the ArcGIS  systems used for the identification of criminal patterns and hot spots, providing also statistics and intelligence information. This tool is widely used by other prosecutors authorities, creating the possibility to share and combine the information on criminal structures. Regarding Indigenous Peoples, the Attorney Office used the Swedish contribution to train prosecutors on the special attention to victims of indigenous peoples, with a emphasis in improving the knowledge on customary law. Also, the Guatemalan Attorney Office used the Swedish support to consolidate a strong relationship with several traditional authorities in the country. 21 specialized studies in the application of customary law in different regions of Guatemala were conducted as part of this result. The studies were uses as evidence for different cases under litigation.   On regard of the litigation of emblematic Human Rights cases, the Swedish contribution was used to consolidate the evidence on at least 11 cases, including Molina Thyssen, Gerardi, AEU 89, Zamora Santos, Panzos, CNT, Achi, and others. At least 30 expert reports were conducted during the life of the program, with a special emphasis on the analysis of military, and military intelligence structures of the Guatemalan Army during the internal armed conflict. On regard of SICOMP, as this follow up system is unique in the Central American region, the upgrade and incorporation of new fields is a process made on a periodical basis. The report includes several mentions to the update of fields of SICOMP which were made because of the needs detected in the activities. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52080020-5208002001 Sweden The intervention is aimed to optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations Guatemalas åklagarmyndighet har ansökt om medel från Sverige för finansiering av "Stärkande av teknisk kapacitet för strategisk brottsutredning från urfolkens perspektiv" under perioden 2015-2016. Insatsen syftar till att: 1) Stödja en förändrad modell för utredning av fall i åtta åklagarkontor på distriktsnivå, 2) Konsolidera en särskilt fokus på urfolken genom ett utredningsverktyg för diskrimineringsfall, en dialogprocess med lokala ledare, certifierade tolkar i urfolkens språk, expertrapporter, 3) Konsolidering av bevis i paradigmatiska fall relaterade till den interna väpnade konflikten genom expertrapporter och fortbildning av åklagare, 4) Stärkande av dataplattformen SICOMP för förvaltning av brottsfall. Budgeten är på totalt 10 miljoner SEK och Sverige finansierar den totala summan. Optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations. Sweden ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 5000000 0 0 5000000 -5000000 0 0 0 5000000 5000000 Dev. country based NGOs 5000000 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-52080020-5208002002 Sweden The intervention is aimed to optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations Guatemalas åklagarmyndighet har ansökt om medel från Sverige för finansiering av "Stärkande av teknisk kapacitet för strategisk brottsutredning från urfolkens perspektiv" under perioden 2015-2016. Insatsen syftar till att: 1) Stödja en förändrad modell för utredning av fall i åtta åklagarkontor på distriktsnivå, 2) Konsolidera en särskilt fokus på urfolken genom ett utredningsverktyg för diskrimineringsfall, en dialogprocess med lokala ledare, certifierade tolkar i urfolkens språk, expertrapporter, 3) Konsolidering av bevis i paradigmatiska fall relaterade till den interna väpnade konflikten genom expertrapporter och fortbildning av åklagare, 4) Stärkande av dataplattformen SICOMP för förvaltning av brottsfall. Budgeten är på totalt 10 miljoner SEK och Sverige finansierar den totala summan. Optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations. Sweden ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Swedish International Development Cooperation Agency ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 5000000 5000000 ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese 5000000 ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Increased human security through rule of law, combating corruption and impunity, and reduced access to arms Ökad mänsklig säkerhet genom fokus på rättsstatens principer, bekämpande av korruption och straffrihet samt minskad tillgång till vapen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened respect for human rights, with focus on the situation of indigenous populations, women and children Stärkt respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på urfolks samt kvinnors och barns situation Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52080020-5208002003 Sweden The intervention is aimed to optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations Guatemalas åklagarmyndighet har ansökt om medel från Sverige för finansiering av "Stärkande av teknisk kapacitet för strategisk brottsutredning från urfolkens perspektiv" under perioden 2015-2016. Insatsen syftar till att: 1) Stödja en förändrad modell för utredning av fall i åtta åklagarkontor på distriktsnivå, 2) Konsolidera en särskilt fokus på urfolken genom ett utredningsverktyg för diskrimineringsfall, en dialogprocess med lokala ledare, certifierade tolkar i urfolkens språk, expertrapporter, 3) Konsolidering av bevis i paradigmatiska fall relaterade till den interna väpnade konflikten genom expertrapporter och fortbildning av åklagare, 4) Stärkande av dataplattformen SICOMP för förvaltning av brottsfall. Budgeten är på totalt 10 miljoner SEK och Sverige finansierar den totala summan. Optimise the technical capacity of the Guatemalan Attorney Office for the criminal investigation and strategic criminal prosecution, trough the transformation of the Management Case Model, the strengthening of the Human Rights Section and the specialised attention to Women, Indigenous Peoples and other vulnerable populations. Sweden ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Swedish International Development Cooperation Agency ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -77648 -77648.04 ODHAG/Human Rights Office of the Archdiocese Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Increased human security through rule of law, combating corruption and impunity, and reduced access to arms Ökad mänsklig säkerhet genom fokus på rättsstatens principer, bekämpande av korruption och straffrihet samt minskad tillgång till vapen Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52090019 Sweden The objective of the Swedish support to the Liberia Reconstruction Trust Fund is to support the Liberian government efforts to recover the country’s infrastructure. The LRTF is managed by the WB Stöd till Libera Reconstruction Trust Fund för att reparera/återuppbygga landets infrastruktur. Stödet går genom Världsbanken. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Liberia Road transport Transport & Storage SE-0-SE-6-52090019-5209001901 Sweden The objective of the Swedish support to the Liberia Reconstruction Trust Fund is to support the Liberian government efforts to recover the country’s infrastructure. The LRTF is managed by the WB Stöd till Libera Reconstruction Trust Fund för att reparera/återuppbygga landets infrastruktur. Stödet går genom Världsbanken. Sweden Liberian Swedish Feeder Roads Project Swedish International Development Cooperation Agency MPW/Ministry of Public Works Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 20000000 35000000 4708956 9325000 16800000 0 12000000 300000 9325000 0 0 20000000 35000000 -24162595 4500000 4708956 0 24162595 85833956 MPW/Ministry of Public Works 20000000 MPW/Ministry of Public Works 35000000 MPW/Ministry of Public Works 0 MPW/Ministry of Public Works 4708956 MPW/Ministry of Public Works 4325000 MPW/Ministry of Public Works 1000000 MPW/Ministry of Public Works 4000000 MPW/Ministry of Public Works 12000000 MPW/Ministry of Public Works 4500000 MPW/Ministry of Public Works 300000 MPW/Ministry of Public Works Liberia 2016-2020 Liberia 2016-2020 Improved conditions for inclusive and sustainable economic development, with focus on small-scale and sustainable farming Förbättrade förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling, med fokus på småskaligt och hållbart lantbruk Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions, especially for women and young people, for productive employment with decent working conditions Förbättrade förutsättningar framförallt kvinnor och ungdomar till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened conditions for free and fair trade Stärkta förutsättningar för fri och rättvis handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52090019-5209001902 Sweden The objective of the Swedish support to the Liberia Reconstruction Trust Fund is to support the Liberian government efforts to recover the country’s infrastructure. The LRTF is managed by the WB Stöd till Libera Reconstruction Trust Fund för att reparera/återuppbygga landets infrastruktur. Stödet går genom Världsbanken. Sweden Liberian Swedish Feeder Roads Project Swedish International Development Cooperation Agency Hifab International AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2722797 11045779 10249509 5090046 6540089 2722797 11045779.0000000019 0 786279 1317183 5090046 1357313 0 1006324 10249509 0 1392300 0 6783649 680690 -6783649 35648220 Hifab International AB 631720 Hifab International AB 2091077 Hifab International AB 648584 Hifab International AB 1355715 Hifab International AB 2119647 Hifab International AB 634053 Hifab International AB 890208 Hifab International AB 699312 Hifab International AB 863862.61 Hifab International AB 1004232 Hifab International AB 1010285 Hifab International AB 1819880 Hifab International AB 694135.05 Hifab International AB -17817.68 Hifab International AB 764121.15 Hifab International AB 953117 Hifab International AB 826657 Hifab International AB 2942027 Hifab International AB 0 Hifab International AB 1660195 Hifab International AB 1431287 Hifab International AB 995787 Hifab International AB 565979 Hifab International AB 441059 Hifab International AB 826817 Hifab International AB 1078340 Hifab International AB 224208 Hifab International AB 377568 Hifab International AB 427131 Hifab International AB 1148944 Hifab International AB 786279 Hifab International AB 1317183 Hifab International AB 1006324 Hifab International AB 1392300 Hifab International AB 1357313 Hifab International AB 680690 Hifab International AB 0 Hifab International AB Liberia 2016-2020 Liberia 2016-2020 Improved conditions for inclusive and sustainable economic development, with focus on small-scale and sustainable farming Förbättrade förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling, med fokus på småskaligt och hållbart lantbruk Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions, especially for women and young people, for productive employment with decent working conditions Förbättrade förutsättningar framförallt kvinnor och ungdomar till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened conditions for free and fair trade Stärkta förutsättningar för fri och rättvis handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52090019-5209001903 Sweden The objective of the Swedish support to the Liberia Reconstruction Trust Fund is to support the Liberian government efforts to recover the country’s infrastructure. The LRTF is managed by the WB Stöd till Libera Reconstruction Trust Fund för att reparera/återuppbygga landets infrastruktur. Stödet går genom Världsbanken. Sweden Liberian Swedish Feeder Roads Project Swedish International Development Cooperation Agency Mottagarlandets regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 25020 80898 119299 133000 -13701 0 141780 -60882 25020 225217 Mottagarlandets regering 25020 Mottagarlandets regering 27522 Mottagarlandets regering 53376 Mottagarlandets regering 119299 Mottagarlandets regering Liberia 2016-2020 Liberia 2016-2020 Improved conditions for inclusive and sustainable economic development, with focus on small-scale and sustainable farming Förbättrade förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling, med fokus på småskaligt och hållbart lantbruk Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52100103 Sweden UN Women's work aims att contributing to gender equality and women's empowerment in the Sudanese society. They are primarily working on an institutional level, supporting law reforms and building the capacity of relevant ministries and institutions on a parliamentary level. They are furthermore focusing part of their work towads gender-sensibilizing the planned constitution. UN Womens arbete syftar till att bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnor i det sudanesiska samhället. De arbetar primärt på den institutionella nivån med lagreformer och kapacitetsutveckling till relevanta ministerier och institutioner på riksdagsnivå. De avser därmed arbetar särskilt mot att den planerade nya konstitutionen präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Sudan (the) Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-52100103-5210010301 Sweden UN Women's work aims att contributing to gender equality and women's empowerment in the Sudanese society. They are primarily working on an institutional level, supporting law reforms and building the capacity of relevant ministries and institutions on a parliamentary level. They are furthermore focusing part of their work towads gender-sensibilizing the planned constitution. UN Womens arbete syftar till att bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnor i det sudanesiska samhället. De arbetar primärt på den institutionella nivån med lagreformer och kapacitetsutveckling till relevanta ministerier och institutioner på riksdagsnivå. De avser därmed arbetar särskilt mot att den planerade nya konstitutionen präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 0 10000000 10000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 10000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women SE-0-SE-6-52100103-5210010302 Sweden UN Women's work aims att contributing to gender equality and women's empowerment in the Sudanese society. They are primarily working on an institutional level, supporting law reforms and building the capacity of relevant ministries and institutions on a parliamentary level. They are furthermore focusing part of their work towads gender-sensibilizing the planned constitution. UN Womens arbete syftar till att bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnor i det sudanesiska samhället. De arbetar primärt på den institutionella nivån med lagreformer och kapacitetsutveckling till relevanta ministerier och institutioner på riksdagsnivå. De avser därmed arbetar särskilt mot att den planerade nya konstitutionen präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 5000000 5000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 5000000 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women SE-0-SE-6-52100103-5210010303 Sweden UN Women's work aims att contributing to gender equality and women's empowerment in the Sudanese society. They are primarily working on an institutional level, supporting law reforms and building the capacity of relevant ministries and institutions on a parliamentary level. They are furthermore focusing part of their work towads gender-sensibilizing the planned constitution. UN Womens arbete syftar till att bidra till jämställdhet och stärkandet av kvinnor i det sudanesiska samhället. De arbetar primärt på den institutionella nivån med lagreformer och kapacitetsutveckling till relevanta ministerier och institutioner på riksdagsnivå. De avser därmed arbetar särskilt mot att den planerade nya konstitutionen präglas av ett jämställdhetsperspektiv. Sweden UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Swedish International Development Cooperation Agency UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -26387 -26387 0 0 0 -26387 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women -26386.68 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women -1353690 UNWOMEN/United Nations Entity for Gender Equality and the Empowerment of Women Sudan 2018-2022 Sudan 2018-2022 Improved conditions for women’s and girls’ enjoyment of human rights, and for the rights of the child Förbättrade förutsättningar för kvinnors och flickors åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, samt för barnets rättigheter Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52120085 Sweden UNICEF has applied for funding of SEK 49.4 million for support for its country program regarding the thematic areas of Child Protection and Social Inclusion between 2016 and 2018. The components and results of the proposed intervention have a strong equality and rights-based focus, with Social Inclusion 'As an overall theme as well as integrated with Children's Protection, HIV and Aids, Water, Sanitation and Hygiene and Education. The intervention is in line with Swedish priorities, which aim to strengthen children's rights as part of social inclusion and poverty reduction. Sida's human rights perspective places children at the heart of the development agenda. The social inclusion area will define strategies for strengthening resilience, especially in vulnerable areas that are particularly vulnerable to extreme climate such as drought. There is an urgent need to work with preventive interventions to protect children from suffering. The proposed interventions shall ensure that: (a) age and gender-based child protection services are available in the selected areas; and (b) communities and families in the selected areas have knowledge and skills to protect children. The two main output targets address as well access as the demand for child protection. Strengthening the national case management system is the focus of the overall component, and the proposed interventions are consistent with and strengthening the National Action Plan on Violence Against Children in Zimbabwe. The contribution of SEK 49 million will be thematic support for UNICEF's country program between 2016 and 2018. 400,000 SEK is allocated for evaluation and follow-up. DFID and Swiss Development Cooperation will simultaneously support the Harmonized Cash Transfer (HCT), which is a major component in reducing vulnerability. UNICEF har ansökt om finansiering på 49,4 miljoner kronor för stöd till sitt landprogram avseende de tematiska områdena Barns Skydd och Socialt Inkluderande mellan 2016 och 2018. Den föreslagna interventionens komponenter och uppsatta resultat har ett starkt jämlikhets- och rättighetsbaserat fokus, med ’Socialt Inkluderande’ både som övergripande tema och som integrerat med Barns Skydd, HIV och Aids, Vatten, Sanitet och Hygien samt Utbildning. Interventionen är i linje med svenska prioriteringar, vilka syftar till att stärka barns rättigheter som en del av socialt inkluderande och fattigdomsbekämpning. Sidas mänskliga rättigheters-perspektiv placerar barn i centrum för utvecklingsagendan. Resultatområdet för socialt inkluderande ska definiera strategier för att stärka resiliens, speciellt i sårbara områden som är särskilt utsatta för extremt klimat så som torka. Det finns ett brådskande behov av att arbeta med förebyggande interventioner för att skydda barn från att drabbas. De föreslagna interventionerna ska säkerställa att a) ålders- och könsanpassad service för barns skydd finns tillgänglig i de utvalda områdena, och att b) samhällen och familjer i de utvalda områdena har kunskap och färdigheter för att skydda barn. De två huvudsakliga output-målen adresserar så väl tillgång som efterfrågan av barns skydd. Att stärka det nationella ärendehanteringssystemet ligger i fokus i den övergripande komponenten och de föreslagna interventionerna är förenliga med och stärker den nationella åtgärdsplanen kring våld mot barn i Zimbabwe. Bidraget på 49 miljoner SEK ska vara tematiskt stöd till UNICEF:s landprogram mellan 2016 och 2018. 400 000 SEK avsätts för utvärdering och uppföljning. DFID och Swiss Development Cooperation kommer samtidigt att bidra med stöd till det harmoniserade kontantöverföringsprogrammet (harmonised cash transfers, HCT), vilket utgör en stor del i att minska utsatthet. The Child Protection Fund (CPF) II’s goal is to realize the basic rights of the most vulnerable children in Zimbabwe through provision of critical child protection interventions within a child- and HIV-sensitive social protection framework. It builds on the 2011-2016 CPF to the National Action Plan for Vulnerable Children (NAP II) and adopts a multi-dimensional approach to child vulnerability which simultaneously addresses household poverty, gender disparities, disability, HIV and risk of violence, exploitation and abuse. Through a theory of change developed for CPF II, the programme aims to ensure that “children, families and communities access improved preventive and responsive child protection services reinforced by household and community economic resilience in targeted areas.” The CPF II outcomes are: 1)    increased availability and accessibility of age/gender-appropriate, affordable, and well-coordinated Child Protection services in targeted areas; 2)    families and communities in targeted areas have information, knowledge and skills on violence against children and how to protect children; 3)    improved evidence-based policies and legislative instruments to address violence against children implemented and reinforced by institutional capacity; 4)    Harmonised Social Cash Transfer (HSCT) beneficiary households have improved economic capacity to protect children from practices that expose them to violence, abuse and exploitation. Taking lessons from CPF I, CPF II has a stronger focus on violence reduction/prevention, information management, sustainability of the HSCT programme and governance structures and capacity. An increasing body of evidence about violence against children in Zimbabwe shows that violence is widespread and cuts across age, gender, and socio-economic status. These programme is in direct response to challenges faced by children in Zimbabwe around service provision, child protection and the law. The range and reach of services remain inadequate due to low staff capacity, concentration in urban areas, inadequate funding, weak referral pathways and use of tracking data, inadequate community knowledge and low confidence in systems. The effects of these barriers include less than 40 per cent of children that experienced sexual violence knowing where to get professional help. Only 2.4 per cent of female victims of sexual abuse access professional help and birth registration has stagnated. Constitutional provisions prohibiting marriage of persons under 18 years are yet to be operationalised.  Lack of birth certificates limits children’s access to justice. National Case Management (NCM) workers interviewed endorse a system-based solution to birth registration – e.g. certifying health centres and hospitals to register babies at birth and enlisting health-workers for registering those born at home.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Zimbabwe Social Protection Other Social Infrastructure & Services The Child Protection Fund (CPF), implemented by UNICEF, in partnership with the Ministry of Public Service, Labour and Social Welfare (MoPSLSW) has strengthen the social welfare system, particularly statutory child protection work, and has consolidated a national case management (MIS) system, as well as expanded  community prevention strategies and continuation of support supervision work for Probation Officers in the 18 districts where it has been implemented. Sweden has supported the CPF II since 2016, with the main goal to realize the basic rights of the most vulnerable children in Zimbabwe through provision of critical child protection interventions, within a child and HIV-sensitive social protection framework. It builds on the CPF Phase I (2011-2016), adopting a multi-dimensional poverty approach to child vulnerability which simultaneously addresses household poverty, gender disparities, disability, HIV and risk of violence, exploitation and gender-based abuse. Taking lessons from CPF I and CPF II, UNICEF has now submitted a request for a third phase, in order to increase focus on prevention of domestic violence through prevention, as well as enhancing the information management and governance structures and capacity.  UNICEF has gradually stepped up upstream advocacy work for political commitment and support for child protection in partnership with Government. UNICEF supported the standardization of child protection business processes in line with the national case management standards in all districts. Despite the political and electoral processes that crowded out the social sector legislative processes, the Child Protection team continued to invest in legislative and policy review, ensured that the Harmonized Marriages Bill, the Children’s Bill and the Child Justice Bill remained on the legislative agenda. Focus in 2019 will now be in pursuing finalization and enactment of critical legislation affecting legal protection of children and the approval by Treasury to finance Non-Public Probation Officers. UNICEF has also made significant contributions to the language and advancement of the Children’s Bill, Child Justice Bill, the Harmonised Marriages Bill and the Cybercrime Bill.  For the former three, adoption by Parliament is expected by the last quarter of 2019 which is a positive result.  The priority focus should remain on the afore-mentioned new legislation plus revisions to the existing Forensics Act, Disabled Person’s Act, Marriages Act, and Criminal Procedure and Evidence Act.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52120085-5212008501 Sweden UNICEF has applied for funding of SEK 49.4 million for support for its country program regarding the thematic areas of Child Protection and Social Inclusion between 2016 and 2018. The components and results of the proposed intervention have a strong equality and rights-based focus, with Social Inclusion 'As an overall theme as well as integrated with Children's Protection, HIV and Aids, Water, Sanitation and Hygiene and Education. The intervention is in line with Swedish priorities, which aim to strengthen children's rights as part of social inclusion and poverty reduction. Sida's human rights perspective places children at the heart of the development agenda. The social inclusion area will define strategies for strengthening resilience, especially in vulnerable areas that are particularly vulnerable to extreme climate such as drought. There is an urgent need to work with preventive interventions to protect children from suffering. The proposed interventions shall ensure that: (a) age and gender-based child protection services are available in the selected areas; and (b) communities and families in the selected areas have knowledge and skills to protect children. The two main output targets address as well access as the demand for child protection. Strengthening the national case management system is the focus of the overall component, and the proposed interventions are consistent with and strengthening the National Action Plan on Violence Against Children in Zimbabwe. The contribution of SEK 49 million will be thematic support for UNICEF's country program between 2016 and 2018. 400,000 SEK is allocated for evaluation and follow-up. DFID and Swiss Development Cooperation will simultaneously support the Harmonized Cash Transfer (HCT), which is a major component in reducing vulnerability. UNICEF har ansökt om finansiering på 49,4 miljoner kronor för stöd till sitt landprogram avseende de tematiska områdena Barns Skydd och Socialt Inkluderande mellan 2016 och 2018. Den föreslagna interventionens komponenter och uppsatta resultat har ett starkt jämlikhets- och rättighetsbaserat fokus, med ’Socialt Inkluderande’ både som övergripande tema och som integrerat med Barns Skydd, HIV och Aids, Vatten, Sanitet och Hygien samt Utbildning. Interventionen är i linje med svenska prioriteringar, vilka syftar till att stärka barns rättigheter som en del av socialt inkluderande och fattigdomsbekämpning. Sidas mänskliga rättigheters-perspektiv placerar barn i centrum för utvecklingsagendan. Resultatområdet för socialt inkluderande ska definiera strategier för att stärka resiliens, speciellt i sårbara områden som är särskilt utsatta för extremt klimat så som torka. Det finns ett brådskande behov av att arbeta med förebyggande interventioner för att skydda barn från att drabbas. De föreslagna interventionerna ska säkerställa att a) ålders- och könsanpassad service för barns skydd finns tillgänglig i de utvalda områdena, och att b) samhällen och familjer i de utvalda områdena har kunskap och färdigheter för att skydda barn. De två huvudsakliga output-målen adresserar så väl tillgång som efterfrågan av barns skydd. Att stärka det nationella ärendehanteringssystemet ligger i fokus i den övergripande komponenten och de föreslagna interventionerna är förenliga med och stärker den nationella åtgärdsplanen kring våld mot barn i Zimbabwe. Bidraget på 49 miljoner SEK ska vara tematiskt stöd till UNICEF:s landprogram mellan 2016 och 2018. 400 000 SEK avsätts för utvärdering och uppföljning. DFID och Swiss Development Cooperation kommer samtidigt att bidra med stöd till det harmoniserade kontantöverföringsprogrammet (harmonised cash transfers, HCT), vilket utgör en stor del i att minska utsatthet. The Child Protection Fund (CPF) II’s goal is to realize the basic rights of the most vulnerable children in Zimbabwe through provision of critical child protection interventions within a child- and HIV-sensitive social protection framework. It builds on the 2011-2016 CPF to the National Action Plan for Vulnerable Children (NAP II) and adopts a multi-dimensional approach to child vulnerability which simultaneously addresses household poverty, gender disparities, disability, HIV and risk of violence, exploitation and abuse. Through a theory of change developed for CPF II, the programme aims to ensure that “children, families and communities access improved preventive and responsive child protection services reinforced by household and community economic resilience in targeted areas.” The CPF II outcomes are: 1)    increased availability and accessibility of age/gender-appropriate, affordable, and well-coordinated Child Protection services in targeted areas; 2)    families and communities in targeted areas have information, knowledge and skills on violence against children and how to protect children; 3)    improved evidence-based policies and legislative instruments to address violence against children implemented and reinforced by institutional capacity; 4)    Harmonised Social Cash Transfer (HSCT) beneficiary households have improved economic capacity to protect children from practices that expose them to violence, abuse and exploitation. Taking lessons from CPF I, CPF II has a stronger focus on violence reduction/prevention, information management, sustainability of the HSCT programme and governance structures and capacity. An increasing body of evidence about violence against children in Zimbabwe shows that violence is widespread and cuts across age, gender, and socio-economic status. These programme is in direct response to challenges faced by children in Zimbabwe around service provision, child protection and the law. The range and reach of services remain inadequate due to low staff capacity, concentration in urban areas, inadequate funding, weak referral pathways and use of tracking data, inadequate community knowledge and low confidence in systems. The effects of these barriers include less than 40 per cent of children that experienced sexual violence knowing where to get professional help. Only 2.4 per cent of female victims of sexual abuse access professional help and birth registration has stagnated. Constitutional provisions prohibiting marriage of persons under 18 years are yet to be operationalised.  Lack of birth certificates limits children’s access to justice. National Case Management (NCM) workers interviewed endorse a system-based solution to birth registration – e.g. certifying health centres and hospitals to register babies at birth and enlisting health-workers for registering those born at home.  Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 30000000 0 0 30000000 0 0 0 0 0 25000000 -25000000 0 25000000 -25000000 30000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 30000000 UNICEF/United Nations Children's Fund SE-0-SE-6-52120085-5212008502 Sweden UNICEF has applied for funding of SEK 49.4 million for support for its country program regarding the thematic areas of Child Protection and Social Inclusion between 2016 and 2018. The components and results of the proposed intervention have a strong equality and rights-based focus, with Social Inclusion 'As an overall theme as well as integrated with Children's Protection, HIV and Aids, Water, Sanitation and Hygiene and Education. The intervention is in line with Swedish priorities, which aim to strengthen children's rights as part of social inclusion and poverty reduction. Sida's human rights perspective places children at the heart of the development agenda. The social inclusion area will define strategies for strengthening resilience, especially in vulnerable areas that are particularly vulnerable to extreme climate such as drought. There is an urgent need to work with preventive interventions to protect children from suffering. The proposed interventions shall ensure that: (a) age and gender-based child protection services are available in the selected areas; and (b) communities and families in the selected areas have knowledge and skills to protect children. The two main output targets address as well access as the demand for child protection. Strengthening the national case management system is the focus of the overall component, and the proposed interventions are consistent with and strengthening the National Action Plan on Violence Against Children in Zimbabwe. The contribution of SEK 49 million will be thematic support for UNICEF's country program between 2016 and 2018. 400,000 SEK is allocated for evaluation and follow-up. DFID and Swiss Development Cooperation will simultaneously support the Harmonized Cash Transfer (HCT), which is a major component in reducing vulnerability. UNICEF har ansökt om finansiering på 49,4 miljoner kronor för stöd till sitt landprogram avseende de tematiska områdena Barns Skydd och Socialt Inkluderande mellan 2016 och 2018. Den föreslagna interventionens komponenter och uppsatta resultat har ett starkt jämlikhets- och rättighetsbaserat fokus, med ’Socialt Inkluderande’ både som övergripande tema och som integrerat med Barns Skydd, HIV och Aids, Vatten, Sanitet och Hygien samt Utbildning. Interventionen är i linje med svenska prioriteringar, vilka syftar till att stärka barns rättigheter som en del av socialt inkluderande och fattigdomsbekämpning. Sidas mänskliga rättigheters-perspektiv placerar barn i centrum för utvecklingsagendan. Resultatområdet för socialt inkluderande ska definiera strategier för att stärka resiliens, speciellt i sårbara områden som är särskilt utsatta för extremt klimat så som torka. Det finns ett brådskande behov av att arbeta med förebyggande interventioner för att skydda barn från att drabbas. De föreslagna interventionerna ska säkerställa att a) ålders- och könsanpassad service för barns skydd finns tillgänglig i de utvalda områdena, och att b) samhällen och familjer i de utvalda områdena har kunskap och färdigheter för att skydda barn. De två huvudsakliga output-målen adresserar så väl tillgång som efterfrågan av barns skydd. Att stärka det nationella ärendehanteringssystemet ligger i fokus i den övergripande komponenten och de föreslagna interventionerna är förenliga med och stärker den nationella åtgärdsplanen kring våld mot barn i Zimbabwe. Bidraget på 49 miljoner SEK ska vara tematiskt stöd till UNICEF:s landprogram mellan 2016 och 2018. 400 000 SEK avsätts för utvärdering och uppföljning. DFID och Swiss Development Cooperation kommer samtidigt att bidra med stöd till det harmoniserade kontantöverföringsprogrammet (harmonised cash transfers, HCT), vilket utgör en stor del i att minska utsatthet. The Child Protection Fund (CPF) II’s goal is to realize the basic rights of the most vulnerable children in Zimbabwe through provision of critical child protection interventions within a child- and HIV-sensitive social protection framework. It builds on the 2011-2016 CPF to the National Action Plan for Vulnerable Children (NAP II) and adopts a multi-dimensional approach to child vulnerability which simultaneously addresses household poverty, gender disparities, disability, HIV and risk of violence, exploitation and abuse. Through a theory of change developed for CPF II, the programme aims to ensure that “children, families and communities access improved preventive and responsive child protection services reinforced by household and community economic resilience in targeted areas.” The CPF II outcomes are: 1)    increased availability and accessibility of age/gender-appropriate, affordable, and well-coordinated Child Protection services in targeted areas; 2)    families and communities in targeted areas have information, knowledge and skills on violence against children and how to protect children; 3)    improved evidence-based policies and legislative instruments to address violence against children implemented and reinforced by institutional capacity; 4)    Harmonised Social Cash Transfer (HSCT) beneficiary households have improved economic capacity to protect children from practices that expose them to violence, abuse and exploitation. Taking lessons from CPF I, CPF II has a stronger focus on violence reduction/prevention, information management, sustainability of the HSCT programme and governance structures and capacity. An increasing body of evidence about violence against children in Zimbabwe shows that violence is widespread and cuts across age, gender, and socio-economic status. These programme is in direct response to challenges faced by children in Zimbabwe around service provision, child protection and the law. The range and reach of services remain inadequate due to low staff capacity, concentration in urban areas, inadequate funding, weak referral pathways and use of tracking data, inadequate community knowledge and low confidence in systems. The effects of these barriers include less than 40 per cent of children that experienced sexual violence knowing where to get professional help. Only 2.4 per cent of female victims of sexual abuse access professional help and birth registration has stagnated. Constitutional provisions prohibiting marriage of persons under 18 years are yet to be operationalised.  Lack of birth certificates limits children’s access to justice. National Case Management (NCM) workers interviewed endorse a system-based solution to birth registration – e.g. certifying health centres and hospitals to register babies at birth and enlisting health-workers for registering those born at home.  Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency KIT Health & Education Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 167489 0 0 167489 0 0 0 0 167489 KIT Health & Education 167488.65 KIT Health & Education Zimbabwe 2017-2022 Zimbabwe 2017-2022 Improved conditions for democratic governance, reducing corruption, responsibility and accountability in public institutions. Förbättrade förutsättningar för demokratisk samhällsstyrning, minskad korruption, ansvarstagande och ansvarsutkrävande i de offentliga institutionerna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased capacity of civil society and independent media to carry out their democratic and investigative functions Ökad kapacitet i det civila samhället och oberoende media att utföra sina demokratiska och granskande funktioner. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened conditions for equality and respect for human rights, with a focus on women and girls Stärkta förutsättningar för jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnor och flickor. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52120085-5212008503 Sweden UNICEF has applied for funding of SEK 49.4 million for support for its country program regarding the thematic areas of Child Protection and Social Inclusion between 2016 and 2018. The components and results of the proposed intervention have a strong equality and rights-based focus, with Social Inclusion 'As an overall theme as well as integrated with Children's Protection, HIV and Aids, Water, Sanitation and Hygiene and Education. The intervention is in line with Swedish priorities, which aim to strengthen children's rights as part of social inclusion and poverty reduction. Sida's human rights perspective places children at the heart of the development agenda. The social inclusion area will define strategies for strengthening resilience, especially in vulnerable areas that are particularly vulnerable to extreme climate such as drought. There is an urgent need to work with preventive interventions to protect children from suffering. The proposed interventions shall ensure that: (a) age and gender-based child protection services are available in the selected areas; and (b) communities and families in the selected areas have knowledge and skills to protect children. The two main output targets address as well access as the demand for child protection. Strengthening the national case management system is the focus of the overall component, and the proposed interventions are consistent with and strengthening the National Action Plan on Violence Against Children in Zimbabwe. The contribution of SEK 49 million will be thematic support for UNICEF's country program between 2016 and 2018. 400,000 SEK is allocated for evaluation and follow-up. DFID and Swiss Development Cooperation will simultaneously support the Harmonized Cash Transfer (HCT), which is a major component in reducing vulnerability. UNICEF har ansökt om finansiering på 49,4 miljoner kronor för stöd till sitt landprogram avseende de tematiska områdena Barns Skydd och Socialt Inkluderande mellan 2016 och 2018. Den föreslagna interventionens komponenter och uppsatta resultat har ett starkt jämlikhets- och rättighetsbaserat fokus, med ’Socialt Inkluderande’ både som övergripande tema och som integrerat med Barns Skydd, HIV och Aids, Vatten, Sanitet och Hygien samt Utbildning. Interventionen är i linje med svenska prioriteringar, vilka syftar till att stärka barns rättigheter som en del av socialt inkluderande och fattigdomsbekämpning. Sidas mänskliga rättigheters-perspektiv placerar barn i centrum för utvecklingsagendan. Resultatområdet för socialt inkluderande ska definiera strategier för att stärka resiliens, speciellt i sårbara områden som är särskilt utsatta för extremt klimat så som torka. Det finns ett brådskande behov av att arbeta med förebyggande interventioner för att skydda barn från att drabbas. De föreslagna interventionerna ska säkerställa att a) ålders- och könsanpassad service för barns skydd finns tillgänglig i de utvalda områdena, och att b) samhällen och familjer i de utvalda områdena har kunskap och färdigheter för att skydda barn. De två huvudsakliga output-målen adresserar så väl tillgång som efterfrågan av barns skydd. Att stärka det nationella ärendehanteringssystemet ligger i fokus i den övergripande komponenten och de föreslagna interventionerna är förenliga med och stärker den nationella åtgärdsplanen kring våld mot barn i Zimbabwe. Bidraget på 49 miljoner SEK ska vara tematiskt stöd till UNICEF:s landprogram mellan 2016 och 2018. 400 000 SEK avsätts för utvärdering och uppföljning. DFID och Swiss Development Cooperation kommer samtidigt att bidra med stöd till det harmoniserade kontantöverföringsprogrammet (harmonised cash transfers, HCT), vilket utgör en stor del i att minska utsatthet. The Child Protection Fund (CPF) II’s goal is to realize the basic rights of the most vulnerable children in Zimbabwe through provision of critical child protection interventions within a child- and HIV-sensitive social protection framework. It builds on the 2011-2016 CPF to the National Action Plan for Vulnerable Children (NAP II) and adopts a multi-dimensional approach to child vulnerability which simultaneously addresses household poverty, gender disparities, disability, HIV and risk of violence, exploitation and abuse. Through a theory of change developed for CPF II, the programme aims to ensure that “children, families and communities access improved preventive and responsive child protection services reinforced by household and community economic resilience in targeted areas.” The CPF II outcomes are: 1)    increased availability and accessibility of age/gender-appropriate, affordable, and well-coordinated Child Protection services in targeted areas; 2)    families and communities in targeted areas have information, knowledge and skills on violence against children and how to protect children; 3)    improved evidence-based policies and legislative instruments to address violence against children implemented and reinforced by institutional capacity; 4)    Harmonised Social Cash Transfer (HSCT) beneficiary households have improved economic capacity to protect children from practices that expose them to violence, abuse and exploitation. Taking lessons from CPF I, CPF II has a stronger focus on violence reduction/prevention, information management, sustainability of the HSCT programme and governance structures and capacity. An increasing body of evidence about violence against children in Zimbabwe shows that violence is widespread and cuts across age, gender, and socio-economic status. These programme is in direct response to challenges faced by children in Zimbabwe around service provision, child protection and the law. The range and reach of services remain inadequate due to low staff capacity, concentration in urban areas, inadequate funding, weak referral pathways and use of tracking data, inadequate community knowledge and low confidence in systems. The effects of these barriers include less than 40 per cent of children that experienced sexual violence knowing where to get professional help. Only 2.4 per cent of female victims of sexual abuse access professional help and birth registration has stagnated. Constitutional provisions prohibiting marriage of persons under 18 years are yet to be operationalised.  Lack of birth certificates limits children’s access to justice. National Case Management (NCM) workers interviewed endorse a system-based solution to birth registration – e.g. certifying health centres and hospitals to register babies at birth and enlisting health-workers for registering those born at home.  Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 39000000 20000000 19000000 39000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 19000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Zimbabwe 2017-2022 Zimbabwe 2017-2022 Improved conditions for democratic governance, reducing corruption, responsibility and accountability in public institutions. Förbättrade förutsättningar för demokratisk samhällsstyrning, minskad korruption, ansvarstagande och ansvarsutkrävande i de offentliga institutionerna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased capacity of civil society and independent media to carry out their democratic and investigative functions Ökad kapacitet i det civila samhället och oberoende media att utföra sina demokratiska och granskande funktioner. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened conditions for equality and respect for human rights, with a focus on women and girls Stärkta förutsättningar för jämställdhet och respekt för mänskliga rättigheter, med fokus på kvinnor och flickor. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-52130038 Sweden Conciliation Resources is an international NGO working with people in conflict to prevent violence and build peace. This contribution is for continued core support. Conciliation Resources är en internationell NGO som specialiserar sig på fredsbyggande. Organisationen har särskilt profilerat sig genom sitt stöd till medling och inkluderande fredsprocesser men arbetar även våldsförebyggande och med policyarbete. På senare år har organisationen byggt upp en särskild kompetens vad gäller jämställdhetsintegrering inom fredsbyggande. Verksamheten sker i bortåt ett tjugotal länder och territorier på flera kontinenter. Insatsen gäller fortsatt kärnstöd om 32,5 MSEK över fyra år 2016 - 2019. The contribution will support Conciliation Resources to implement its strategic plan during the period 2016 - 2019. According to this plan, Conciliation Resources will make significant and documented contributions to preventing and transforming violent conflicts and promoting peaceful and inclusive societies. Moreover, Conciliation Resources has updated their theory of change which is, in the short version, formulated as follows: "Conciliation Resources aims to develop an environment conducive to and supportive of locally-led peacebuilding (‘Peace Enablers’), in the belief that this will build a foundation for constructive formal and informal peace processes. Peacebuilding initiatives and processes that are both politically sensitive and inclusive will contribute to sustainable and transformative peace outcomes."   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Conflict, Peace & Security GOAL 1 CAUSES AND DRIVERS OF CONFLICT ARE PEACEFULLY TRANSFORMED Significantly, after Conciliation Resource (CR) having accompanied the peace negotiations between the Government of Ethiopia and the Ogaden National Liberation Front throughout the six years of negotiations, a peace agreement was signed in October 2018 (according to the Uppsala Conflict Data Program this was one of the five peace agreements signed globally in 2018). CR helped drafting the agreement and after the peace agreement was signed CR continued working with the parties and brought together the Somali Regional Government and the Ogaden National Liberation Front leadership (ONLF), contributing to the creation of a Joint Committee – one of the pillars of the 2018 peace deal. In Nigeria, CR facilitated the signing of three formal peace agreements between herding and farming communities during 2019. In Bougainville, Papua New Guinea, CR provided core facilitation support to the ‘Post-referendum Ministerial Planning Taskforce’ in partnership with the United Nations – engaging both the national Papua New Guinea and Autonomous Bougainville Governments. This helped ensure a smooth and peaceful referendum on the political status of Bougainville in December 2019 and laid out the framework for intergovernmental dialogue post referendum.  In the Caucasus, CR has continued to facilitate the Limehouse Discussion Platform on the Abkhazia-Gerogia conflict (which is a semi-official alternative to the Geneva based talks that have not made a lot of progress). Following engagement with the Limehouse Discussion Platform dialogue and work by Conciliation Resources on access to higher education for students and young professionals from the disputed territories of the South Caucasus German Foreign Ministry officially endorsed German engagement in Abkhazia through education initiatives. These dialogues also helped feeding ideas into the formal Geneva Talks. CR continued work on the Karabakh Conflict Archive. CR also made material from the Memory Project archives on the Georgian-Abkhaz conflict public for the first time through an innovative exhibition held in Tbilisi. GOAL 2 APPROACHES TO BUILDING PEACE SUPPORT INCLUSION In 2017, Conciliation Resources was asked by the UN Population Fund (UNFPA) to contribute to the Progress Report on the UN Security Council Resolution (2250) on Youth, Peace and Security. Conciliation Resources undertook primary data collection, via a total of 43 focus group discussions with a total of 494 youth (61 % male) in Afghanistan, Kashmir, South Sudan, Georgian-Abkhaz context and Ogadeni diaspora in the UK. The results of the research were presented in Conciliation Resources’ January 2018 report, Youth aspirations for peace and security, and were used to feed into the report by the Independent author of the Progress Report, which was submitted by the UN Secretary General to the General Assembly and Security Council in March 2018. With specific and additional financial support from Sida, CR continued to deepen the work on youth inclusion further and could, among other things, engage the same youth on the content of the Progress Report. The additional funding also helped the organisation to draw important lessons on the work on youth inclusion in the coming years.  Furthermore, CR published an issue of the Accord (their series of regular research and policy reports), with 21 articles exploring different aspects of inclusion, and looking at examples from Colombia, Syria an Afghanistan among others. This publication offers research and practice-based insights to help better understand what inclusion means in practice in peace processes, and what need to considered in the ways CR pursue it, as well as influence wider sector discourse. One example of CR's work with groups that have been severely affected by conflicts is the work together with partners on the situation of 'half widows' in Kashmir. The half widows are women whose husbands ‘disappeared’ during the conflict in Kashmir (and have not been confirmed as either dead or alive). CR and partners have in various ways worked on improving the rights of this group. The Association Project estimates their total number in Kashmir at between 1,500 and 2,000. Conciliation Resources’ partner, Kargil Development Project (KDP), with sustained policy advocacy support and engagement from Conciliation Resources, has been engaging with Muslim religious leaders (the Ulema) in relation to the rights of half-widows, leading to a consensus statement on recognition of property rights for the half-widows. CR's work in Nigeria - both in the northeastern states of Borno and Yobe affected by the Boko Haram insurgency and the Plateau State affected by herder-farmer conflicts - has increased substantially during this period of Sida support. In Nigeria, CR together with local partners have established 25 Youth Peace Platforms (YPP). The youth-led groups focus on engaging at-risk and vulnerable young people, who are traditionally perceived as being the hardest to reach in society – often substance abusers, sex workers, orphans and victims or perpetrators of extreme violence. Through this network of 25 YPPs, young people are supported to rebuild their confidence, process the traumas of their past, analyse conflicts and voice their needs and concerns.  By showing their commitment for peace, these young people are beginning to challenge society’s negative stereotypes, and lay the foundations for greater trust and understanding between youth, their communities and officials.  GOAL 3 POLICY IS PRIORITISING CONFLICT PREVENTION AND PEACEBUILDING Leading a working group with the UK government, banks and NGOs, CR explored solutions to the impact of UK counter-terrorism legislation on the work of peacebuilders and humanitarian organisations. Through this, the group was successful in securing an exemption for humanitarian aid in the UK government counter-terrorism and border security legislation. Primarily with support from the UK, CR has established the Women Mediators across the Commonwealth network, which raised the profile of women mediators in international circles and contributed to the establishment of a Global Alliance of Regional Women Mediator Networks. Work on gender-sensitive conflict analysis has also been a key part of CR's work in the last few years.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52130038-5213003801 Sweden Conciliation Resources is an international NGO working with people in conflict to prevent violence and build peace. This contribution is for continued core support. Conciliation Resources är en internationell NGO som specialiserar sig på fredsbyggande. Organisationen har särskilt profilerat sig genom sitt stöd till medling och inkluderande fredsprocesser men arbetar även våldsförebyggande och med policyarbete. På senare år har organisationen byggt upp en särskild kompetens vad gäller jämställdhetsintegrering inom fredsbyggande. Verksamheten sker i bortåt ett tjugotal länder och territorier på flera kontinenter. Insatsen gäller fortsatt kärnstöd om 32,5 MSEK över fyra år 2016 - 2019. The contribution will support Conciliation Resources to implement its strategic plan during the period 2016 - 2019. According to this plan, Conciliation Resources will make significant and documented contributions to preventing and transforming violent conflicts and promoting peaceful and inclusive societies. Moreover, Conciliation Resources has updated their theory of change which is, in the short version, formulated as follows: "Conciliation Resources aims to develop an environment conducive to and supportive of locally-led peacebuilding (‘Peace Enablers’), in the belief that this will build a foundation for constructive formal and informal peace processes. Peacebuilding initiatives and processes that are both politically sensitive and inclusive will contribute to sustainable and transformative peace outcomes."   Sweden Conciliation Resources Swedish International Development Cooperation Agency Conciliation Resources Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5500000 11000000 0 0 -8000000 5500000 5500000 -8000000 8000000 8000000 8000000 5500000 0 -8000000 -8000000 8000000 0 16500000 Conciliation Resources 5500000 Conciliation Resources 5500000 Conciliation Resources 5500000 Conciliation Resources SE-0-SE-6-52130038-5213003804 Sweden Conciliation Resources is an international NGO working with people in conflict to prevent violence and build peace. This contribution is for continued core support. Conciliation Resources är en internationell NGO som specialiserar sig på fredsbyggande. Organisationen har särskilt profilerat sig genom sitt stöd till medling och inkluderande fredsprocesser men arbetar även våldsförebyggande och med policyarbete. På senare år har organisationen byggt upp en särskild kompetens vad gäller jämställdhetsintegrering inom fredsbyggande. Verksamheten sker i bortåt ett tjugotal länder och territorier på flera kontinenter. Insatsen gäller fortsatt kärnstöd om 32,5 MSEK över fyra år 2016 - 2019. The contribution will support Conciliation Resources to implement its strategic plan during the period 2016 - 2019. According to this plan, Conciliation Resources will make significant and documented contributions to preventing and transforming violent conflicts and promoting peaceful and inclusive societies. Moreover, Conciliation Resources has updated their theory of change which is, in the short version, formulated as follows: "Conciliation Resources aims to develop an environment conducive to and supportive of locally-led peacebuilding (‘Peace Enablers’), in the belief that this will build a foundation for constructive formal and informal peace processes. Peacebuilding initiatives and processes that are both politically sensitive and inclusive will contribute to sustainable and transformative peace outcomes."   Sweden Conciliation Resources Swedish International Development Cooperation Agency Conciliation Resources 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 4.4 - Till 2030 väsentligen öka det antal ungdomar och vuxna som har relevanta färdigheter, däribland tekniska färdigheter och yrkeskunnande, för sysselsättning, anständigt arbete och entreprenörskap. 4.4 - By 2030, substantially increase the number of youth and adults who have relevant skills, including technical and vocational skills, for employment, decent jobs and entrepreneurship. 4.7 - By 2030, ensure that all learners acquire the knowledge and skills needed to promote sustainable development, including, among others, through education for sustainable development and sustainable lifestyles, human rights, gender equality, promotion of a culture of peace and non-violence, global citizenship and appreciation of cultural diversity and of culture’s contribution to sustainable development. 4.7 - Senast 2030 säkerställa att alla studerande får de kunskaper och färdigheter som behövs för att främja en hållbar utveckling, bland annat genom utbildning för hållbar utveckling och hållbara livsstilar, mänskliga rättigheter, jämställdhet, främjande av en kultur av fred, icke-våld och globalt medborgarskap samt värdesättande av kulturell mångfald och kulturens bidrag till hållbar utveckling. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 17000000 15000000 4000000 0 9000000 4000000 6000000 0 9000000 0 0 32000000 Conciliation Resources 4000000 Conciliation Resources 4000000 Conciliation Resources 9000000 Conciliation Resources 6000000 Conciliation Resources 9000000 Conciliation Resources Sustainable peace 2017-2022 Hållbar fred 2017-2022 Strengthened capacity to prevent armed conflict and support inclusive peacebuilding and statebuilding processes Stärkt kapacitet att förebygga väpnad konflikt och stödja inkluderande freds- och statsbyggandeprocesser Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened participation and influence of women and of youth in dialogue and peace processes Stärkt deltagande och inflytande av kvinnor och av unga inom dialog och fredsprocesser Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52130038-5213003805 Sweden Conciliation Resources is an international NGO working with people in conflict to prevent violence and build peace. This contribution is for continued core support. Conciliation Resources är en internationell NGO som specialiserar sig på fredsbyggande. Organisationen har särskilt profilerat sig genom sitt stöd till medling och inkluderande fredsprocesser men arbetar även våldsförebyggande och med policyarbete. På senare år har organisationen byggt upp en särskild kompetens vad gäller jämställdhetsintegrering inom fredsbyggande. Verksamheten sker i bortåt ett tjugotal länder och territorier på flera kontinenter. Insatsen gäller fortsatt kärnstöd om 32,5 MSEK över fyra år 2016 - 2019. The contribution will support Conciliation Resources to implement its strategic plan during the period 2016 - 2019. According to this plan, Conciliation Resources will make significant and documented contributions to preventing and transforming violent conflicts and promoting peaceful and inclusive societies. Moreover, Conciliation Resources has updated their theory of change which is, in the short version, formulated as follows: "Conciliation Resources aims to develop an environment conducive to and supportive of locally-led peacebuilding (‘Peace Enablers’), in the belief that this will build a foundation for constructive formal and informal peace processes. Peacebuilding initiatives and processes that are both politically sensitive and inclusive will contribute to sustainable and transformative peace outcomes."   Sweden Conciliation Resources Swedish International Development Cooperation Agency Conciliation Resources Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 143000 0 143000 143000 Conciliation Resources 143000 Conciliation Resources Sustainable peace 2017-2022 Hållbar fred 2017-2022 Strengthened capacity to prevent armed conflict and support inclusive peacebuilding and statebuilding processes Stärkt kapacitet att förebygga väpnad konflikt och stödja inkluderande freds- och statsbyggandeprocesser Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened participation and influence of women and of youth in dialogue and peace processes Stärkt deltagande och inflytande av kvinnor och av unga inom dialog och fredsprocesser Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52170024 Sweden The purpose of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the Sexual Reproductive Health and Rights (SRHR) situation of women and adolescents in the Project areas. This project targets to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for Complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received Reproductive Health service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. This will be achieved by ensuring that poor and marginalized women and adolescents don't face any financial barrier to access safe MR and modern Family Planning (FP) methods; Providing comprehensive MR and PAC training to health service providers, raising awareness and creation of Demand of SRHR and Supporting Changes in the policy environments for abortion services. SRHR project will help Bangladesh to achieve universal health coverage (SDG 3), by ensuring safe MR services, increasing family planning use and reducing maternal mortality in Bangladesh and creating enabling Environment to exercise sexual reproductive Health and rights. Insatsen syftar på att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa i Bangladesh och är direkt kopplad till rättighets- och fattigdomsperspektivet. Insatsen ligger också i linje med de prioriteringarna i den svenska resultatstrategin med Bangladesh och inkluderar de fyra principerna om deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och ansvarsutkrävande på ett tillfredsställande sätt. Ambassaden bedömer att insatsen är relevant för svenskt stöd då det inkluderar mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som är de tematiska prioriteringar för svenskt utvecklingssamarbete. De identifierade indikatorerna bedöms vara realistiska och mätbara. Utbredd korruption, utmaningar kring projektets hållbarhet genom avsaknad av potentiella givare och växande religiösa känslor bedöms som de stora riskerna med programmet. Som riskreducerande åtgärder måste RHSTEP ta itu med de rekommendationer som identifierats i analysen om kapacitetsbedömning, bl. a. för att minimera de interna riskerna i samband med programmet. För att minska den externa risken kommer RHSTEP att ytterligare förbättra relationen med ministeriet, gemenskapen och andra relevanta intressenter. Dessa kommer att följas upp genom dialog. Programmet kommer att kontinuerligt följas upp av ambassaden. Utfasningen av stödet till RHSTEP från Sverige sker under angiven tidsperiod. Utvärderings sker mid-term. The overall objective of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the SRHR situation of women and adolescents in the project areas. There are 7 outcomes described in the Project. Outcome-1: Improved Skills of Service providers for SRHR services.; Outcome-2: Improved capacity of the consortium in SRHR program management.. Outcome-3: Increased access to quality SRHR services for women, adolescents and men; Outcome-4: Enhanced knowledge of the women and adolescents in the project areas to make informed choice pertaining to their sexual and reproductive health needs; Outcome-5: Strengthened monitoring, Research, Evaluation and Documentation processes in the consortium. Outcome-6: Strengthened advocacy and social networking initiatives for improving SRHR situation. Outcome-7: Sustainability of the consortium improved. During the entire project period it aims to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received reproductive health education and service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Personnel development for population and reproductive health Population Policies/Programmes & Reproductive Health   This is the last annual report of the project. In reality it is a report of 14 months activities. One of the major objectives of this project is to ensure quality SRH service provision to improve overall SRHR situation and reduction of maternal mortality. The Sustainable Development Goals (SDGs) aim to reduce the maternal mortality ratio (MMR) to less than 70 per 100?000 live One of many preconditions of rendering such service is, forming skilled service providers. To safeguard peoples sexual and reproductive health, the consortium has continued to impart comprehensive menstrual regulation (MR) training to the service providers of public and private sectors. Design of the comprehensive training is guided by the SRHR components which includes discussion of safe menstrual regulation services (MR), post abortion care (PAC), FP counselling, general counselling, adolescent reproductive health and so on. To achieve the goal consortium provides comprehensive MR, MRM and PAC training to doctors, nurses, FWVs, paramedics, SACMOs and midwives. The service providers also receive necessary knowledge on gender and human rights-based approaches to incorporate that in their day-to-day practices. In this reporting period, the consortium has imparted MR, MRM and PAC training to 73 service providers which is (112%) of the planned target. 34 participants received training on Gender Based Violence & Human Resources and Future Project planning. A workshop on Prevention of Corruption and Financial Irregularities were conducted where 37 staffs of RHSTEP and BAPSA. Around 30 staffs were trained on Gender Transformative and & Human Rights Based Approach. 3 training sessions were conducted on Sexual Harassment. During this reporting period, the consortium has rendered 791,284 (127%) services among 321,850 clients. RHSTEP served 287098 clients with 717969 (139%) services and BAPSA served 34752 clients with 73,315 (70%) services respectively. During the reporting year, 18537 (91%) clients were counselled for MR procedure and total MR related services were rendered to 18281 clients which is 91% of the target. RHSTEP rendered 15,416 (93%) and BAPSA rendered 2865 (80%) services by the trained service providers of consortium. The consortium continued to provide short acting, long acting and permanent method support. During this reporting period, 55009 (109%) family planning services were provided to the men and women at reproductive age. Total 46003 (128%) clients were supported from RHSTEP, and 9006 (62%) clients were supported from BAPSA centres. Among all the contraceptive acceptors, non-MR contraceptive acceptors were more in number which is 22967 (105%) and number of post MR contraceptive acceptors was 16700 (105%) due to proper counselling. Safe motherhood service is a priority more than ever. Safe motherhood services including antenatal care, delivery service and post-natal care services were provided to 32225 (107%) women in the year of the project. RHSTEP served 22262 (133%) clients during this period and BAPSA supported 9963 (74%) clients respectively. About 222(123%) normal vaginal delivery was conducted by the consortium. Nearly 1016 (76%) of the delivery cases required caesarean sectionwhich is quiet alarming . In this project year, the consortium has rendered 17836 (99%) reproductive organ cancer diagnostic and counselling service to the clients in catchment areas. For early detection of cancer of cervix, 4947 (94%) Pap smear and VIA test was performed along with 2477 (87%) follow-up. On the other hand, for early detection of breast cancer 4648 (78%) bimanual breast cancer screening tests were performed. LCC services also includes pathology and diagnostic services among the clients in the service areas. Total 613631 (140%) LCC, pathology and diagnostic services were rendered during the reporting period among which, RHSTEP provided 577474 (147%) services and BAPSA performed 32546 (81%) services. Total, 498702 pathology and diagnostic support was provided to the clients. Total 34455(78%) LCC service was delivered to the clients at centers and in school, community and garments 5022 services were provided accordingly. During this reporting period, 2150 clients were supported through telemedicine service from the consortium. Male were counseled while visiting consortium clinics as a clients individually or attendants of clients for LCC, RTI /STI as partners and contraceptive services. The consortium partners rendered 1870 (133%) services to male at their catchments areas in this reporting period. Alordhara Pathshala is the youth hub of RHSTEP that was working during the project period. Currently, RHSTEP is actively running 04 Pathshala centers in four distinctive areas of the country. Alordhara Pathshala centers are mobilizing local youth and adolescents through different initiatives along with promoting SRHR knowledge and book reading. Youth and adolescents are the group that largely adopted a modification in their life style during this times. Due to less sharing attitude with parents & guardian but more with peer, psychological burden is an increasing trend among this group of people. Alordhara Pathshala played an integral part in mobilizing the local youth and adolescents during this time to support them psychologically. The door of Pathshala was open to the youth to circulate books, disseminate information through fun activities and so on. Their safety and wellbeing was a priority concern above everything. Along with regular education through entertainment activities, Total 10799 youth and adolescents were connected with Pathshala in the reporting period. The project has been ended with good results. An evaluation was conducted in the 5th year of the project. According to the evaluation the project is on track. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52170024-5217002401 Sweden The purpose of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the Sexual Reproductive Health and Rights (SRHR) situation of women and adolescents in the Project areas. This project targets to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for Complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received Reproductive Health service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. This will be achieved by ensuring that poor and marginalized women and adolescents don't face any financial barrier to access safe MR and modern Family Planning (FP) methods; Providing comprehensive MR and PAC training to health service providers, raising awareness and creation of Demand of SRHR and Supporting Changes in the policy environments for abortion services. SRHR project will help Bangladesh to achieve universal health coverage (SDG 3), by ensuring safe MR services, increasing family planning use and reducing maternal mortality in Bangladesh and creating enabling Environment to exercise sexual reproductive Health and rights. Insatsen syftar på att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa i Bangladesh och är direkt kopplad till rättighets- och fattigdomsperspektivet. Insatsen ligger också i linje med de prioriteringarna i den svenska resultatstrategin med Bangladesh och inkluderar de fyra principerna om deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och ansvarsutkrävande på ett tillfredsställande sätt. Ambassaden bedömer att insatsen är relevant för svenskt stöd då det inkluderar mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som är de tematiska prioriteringar för svenskt utvecklingssamarbete. De identifierade indikatorerna bedöms vara realistiska och mätbara. Utbredd korruption, utmaningar kring projektets hållbarhet genom avsaknad av potentiella givare och växande religiösa känslor bedöms som de stora riskerna med programmet. Som riskreducerande åtgärder måste RHSTEP ta itu med de rekommendationer som identifierats i analysen om kapacitetsbedömning, bl. a. för att minimera de interna riskerna i samband med programmet. För att minska den externa risken kommer RHSTEP att ytterligare förbättra relationen med ministeriet, gemenskapen och andra relevanta intressenter. Dessa kommer att följas upp genom dialog. Programmet kommer att kontinuerligt följas upp av ambassaden. Utfasningen av stödet till RHSTEP från Sverige sker under angiven tidsperiod. Utvärderings sker mid-term. The overall objective of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the SRHR situation of women and adolescents in the project areas. There are 7 outcomes described in the Project. Outcome-1: Improved Skills of Service providers for SRHR services.; Outcome-2: Improved capacity of the consortium in SRHR program management.. Outcome-3: Increased access to quality SRHR services for women, adolescents and men; Outcome-4: Enhanced knowledge of the women and adolescents in the project areas to make informed choice pertaining to their sexual and reproductive health needs; Outcome-5: Strengthened monitoring, Research, Evaluation and Documentation processes in the consortium. Outcome-6: Strengthened advocacy and social networking initiatives for improving SRHR situation. Outcome-7: Sustainability of the consortium improved. During the entire project period it aims to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received reproductive health education and service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. Sweden RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Swedish International Development Cooperation Agency RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 13500000 0 12500000 11500000 0 0 0 0 0 0 0 7000000 0 0 -7000000 0 0 0 12500000 0 13500000 6000000 -4000000 8000000 -8000000 0 -6000000 0 0 0 0 11500000 4000000 37500000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 13500000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 12500000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 11500000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 More people with access to sexual and reproductive health and rights Ökat antal människor har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-52170024-5217002402 Sweden The purpose of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the Sexual Reproductive Health and Rights (SRHR) situation of women and adolescents in the Project areas. This project targets to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for Complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received Reproductive Health service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. This will be achieved by ensuring that poor and marginalized women and adolescents don't face any financial barrier to access safe MR and modern Family Planning (FP) methods; Providing comprehensive MR and PAC training to health service providers, raising awareness and creation of Demand of SRHR and Supporting Changes in the policy environments for abortion services. SRHR project will help Bangladesh to achieve universal health coverage (SDG 3), by ensuring safe MR services, increasing family planning use and reducing maternal mortality in Bangladesh and creating enabling Environment to exercise sexual reproductive Health and rights. Insatsen syftar på att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa i Bangladesh och är direkt kopplad till rättighets- och fattigdomsperspektivet. Insatsen ligger också i linje med de prioriteringarna i den svenska resultatstrategin med Bangladesh och inkluderar de fyra principerna om deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och ansvarsutkrävande på ett tillfredsställande sätt. Ambassaden bedömer att insatsen är relevant för svenskt stöd då det inkluderar mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som är de tematiska prioriteringar för svenskt utvecklingssamarbete. De identifierade indikatorerna bedöms vara realistiska och mätbara. Utbredd korruption, utmaningar kring projektets hållbarhet genom avsaknad av potentiella givare och växande religiösa känslor bedöms som de stora riskerna med programmet. Som riskreducerande åtgärder måste RHSTEP ta itu med de rekommendationer som identifierats i analysen om kapacitetsbedömning, bl. a. för att minimera de interna riskerna i samband med programmet. För att minska den externa risken kommer RHSTEP att ytterligare förbättra relationen med ministeriet, gemenskapen och andra relevanta intressenter. Dessa kommer att följas upp genom dialog. Programmet kommer att kontinuerligt följas upp av ambassaden. Utfasningen av stödet till RHSTEP från Sverige sker under angiven tidsperiod. Utvärderings sker mid-term. The overall objective of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the SRHR situation of women and adolescents in the project areas. There are 7 outcomes described in the Project. Outcome-1: Improved Skills of Service providers for SRHR services.; Outcome-2: Improved capacity of the consortium in SRHR program management.. Outcome-3: Increased access to quality SRHR services for women, adolescents and men; Outcome-4: Enhanced knowledge of the women and adolescents in the project areas to make informed choice pertaining to their sexual and reproductive health needs; Outcome-5: Strengthened monitoring, Research, Evaluation and Documentation processes in the consortium. Outcome-6: Strengthened advocacy and social networking initiatives for improving SRHR situation. Outcome-7: Sustainability of the consortium improved. During the entire project period it aims to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received reproductive health education and service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. Sweden RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Swedish International Development Cooperation Agency RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 0 0 498767 0 -300000 0 200000 0 -200000 0 300000 0 0 0 500000 0 0 0 0 -500000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 498767 0 0 498767 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 187252 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 311514.6 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Bangladesh 2021-2025 Bangladesh 2021-2025 Better opportunities for access to, and respect for, sexual and reproductive health and rights. Ökade förutsättningar för tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-52170024-5217002403 Sweden The purpose of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the Sexual Reproductive Health and Rights (SRHR) situation of women and adolescents in the Project areas. This project targets to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for Complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received Reproductive Health service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. This will be achieved by ensuring that poor and marginalized women and adolescents don't face any financial barrier to access safe MR and modern Family Planning (FP) methods; Providing comprehensive MR and PAC training to health service providers, raising awareness and creation of Demand of SRHR and Supporting Changes in the policy environments for abortion services. SRHR project will help Bangladesh to achieve universal health coverage (SDG 3), by ensuring safe MR services, increasing family planning use and reducing maternal mortality in Bangladesh and creating enabling Environment to exercise sexual reproductive Health and rights. Insatsen syftar på att förbättra sexuell och reproduktiv hälsa i Bangladesh och är direkt kopplad till rättighets- och fattigdomsperspektivet. Insatsen ligger också i linje med de prioriteringarna i den svenska resultatstrategin med Bangladesh och inkluderar de fyra principerna om deltagande, icke-diskriminering, öppenhet och ansvarsutkrävande på ett tillfredsställande sätt. Ambassaden bedömer att insatsen är relevant för svenskt stöd då det inkluderar mänskliga rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män som är de tematiska prioriteringar för svenskt utvecklingssamarbete. De identifierade indikatorerna bedöms vara realistiska och mätbara. Utbredd korruption, utmaningar kring projektets hållbarhet genom avsaknad av potentiella givare och växande religiösa känslor bedöms som de stora riskerna med programmet. Som riskreducerande åtgärder måste RHSTEP ta itu med de rekommendationer som identifierats i analysen om kapacitetsbedömning, bl. a. för att minimera de interna riskerna i samband med programmet. För att minska den externa risken kommer RHSTEP att ytterligare förbättra relationen med ministeriet, gemenskapen och andra relevanta intressenter. Dessa kommer att följas upp genom dialog. Programmet kommer att kontinuerligt följas upp av ambassaden. Utfasningen av stödet till RHSTEP från Sverige sker under angiven tidsperiod. Utvärderings sker mid-term. The overall objective of the project is to contribute in reduction of Maternal Mortality, morbidity from unsafe abortion and improve the SRHR situation of women and adolescents in the project areas. There are 7 outcomes described in the Project. Outcome-1: Improved Skills of Service providers for SRHR services.; Outcome-2: Improved capacity of the consortium in SRHR program management.. Outcome-3: Increased access to quality SRHR services for women, adolescents and men; Outcome-4: Enhanced knowledge of the women and adolescents in the project areas to make informed choice pertaining to their sexual and reproductive health needs; Outcome-5: Strengthened monitoring, Research, Evaluation and Documentation processes in the consortium. Outcome-6: Strengthened advocacy and social networking initiatives for improving SRHR situation. Outcome-7: Sustainability of the consortium improved. During the entire project period it aims to achieve 152825 MR conducted , 38910 patient managed for complications of unsafe abortion , distribution of 367716 FP methods , 155986 individual received reproductive health education and service at school, community and garments, Institutionalized and sustainable attention at the national level to ensure access to safe abortion and family planning. Sweden RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Swedish International Development Cooperation Agency RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 23000000 12000000 12000000 0 0 0 0 0 12000000 0 0 11000000 0 0 0 0 35000000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 11000000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 12000000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program 12000000 RHSTEP/Reproductive Health Services Training and Education Program Bangladesh 2021-2025 Bangladesh 2021-2025 Better prospects for a gender-equal society. Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Better opportunities for access to, and respect for, sexual and reproductive health and rights. Ökade förutsättningar för tillgång till och respekt för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-52170040 Sweden The intervention is considered to deliver sustainable results that contributes to the Results strategy for Bangladesh has made significant progress in increasing access to improved drinking water in both urban and rural areas, and to all segments of the population. As a result of this, Bangladesh achieved the Millennium Development Goal 7c related to drinking water well before the end date in 2015 and currently 98% of the population enjoys access to a protected drinking water source (JMP, 2015). However, looking past the quality proxy of “improved water source” reveals that the water supply is undermined by quality issues and unreliable service provision (MICS 2009). According to the most recent Multiple Indicator Cluster Survey, MICS, only 35 % of households consume water which meets the Bangladesh standard for both arsenic and bacteriological contamination. WHO estimate that chronic arsenic exposure leads to 43 000 deaths annually having a significant economic impact on the country. Despite improvements in prevention and treatment of waterborne disease, 15% of post-neonatal deaths all 6% of all U5 deaths are currently due to diarrhea. Arsenic contamination of shallow wells has been a recognized problem since the 1990s but, despite large investments by donors and government, the result has only been a decrease in exposure of 1%, which actually translates into an increased number of affected people given the population growth during the same period. Several factors contribute to this limited success and water quality issues in general, but at the core lay weak regulation and accountability, poor information management, and a lack of capacity of government to coordinate and engage with small scale entrepreneurs in the water sector. The proposed programme will support the government of Bangladesh to lead, coordinate and facilitate the implementation and management of water safety frameworks and protocols. The long term development goal is universal access to safe and sustainable drinking water and the expected outcomes of the project are: 1. By 2020, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned. 2. By 2020, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water. 3. By 2020, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors. Det föreslagna programmet kommer att stödja Bangladesh regerings arbete med att leda, samordna och främja genomförandet och förvaltningen av ramverk och metoder för skydd av vatten. Det långsiktiga utvecklingsmålet är allmän tillgång till säkert och hållbart dricksvatten. De förväntade resultaten av projektet är: 1. År 2020 ska roller och ansvar för reglering, kapacitetsuppbyggnad, tillhandahållande av tjänster och provning av vattenkvalitet vara tilldelade. 2. År 2020 är harmoniserade system och metoder utplacerade av ansvariga aktörer för leverans av arseniksäkert och bakteriologiskt säkert dricksvatten. 3. År 2020 används evidensbaserade system av ansvariga aktörer inom delsektorerna hälsa och dricksvatten. The key outcomes and outputs of the project are: 1. By 2021, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned 1.1 A government-led platform for adaptation and adoption of sub-sector wide scalable water safety models and protocols is established and functional 1.2 Drinking water safety policies and regulations are complied with and capacity of public/ private personnel developed to deliver safe water at-scale ' 2. By 2021, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water 2.1 A government-led national performance-based monitoring and surveillance system for urban and rural drinking water safety is established and functional ' 2.2 A harmonized National Arsenic Mitigation Protocol and evidence-based model is adopted and implemented securing safe water rights 3. By 2021, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors 3.1 Arsenicosis case detection and management protocol is operationalized & evidence and database of arsenicosis patients established and strengthened 3.2 The integrated WASH National Monitoring and Evaluation System is established, populated and functional 4. By 2021, Rohingya and Host Communities in Ukhiya and Teknaf Upazilas under Coxs Bazar District have sustainable WASH services 4.1 The Behaviour of both host and Rohingya communities have been changed through safe sanitation and hygiene intervention change and safe sanitation 4.2 Rohingya and Host communities are trained on Water Safety Plan (WSP) and able to ensure their own access to safe water 4.3 GoB departments and stakeholders are strengthened to ensure sustainable WASH services for the target communities. Following the projects successes, the Government of Bangladesh decided to upscale this approach in a $240 million worth programme directed at rural water supply and has requested technical support from UNICEF to expand the well-developed arsenic safe union model to the new programme locations. Consequently, the Swedish Embassy in Bangladesh and UNICEF discussed and agreed to continue support in this area, with a shift of UNICEFs role to solely render technical assistance while leveraging huge GoB resources. This revised role will allow focus on quality assurance of the larger Government programme, capacity building and targeting the poorest and most vulnerable, ensuring a strong equity lens to the intervention. The current contribution will thus be further extended to allow the continuation of support to DPHE while building on previous achievements. In September 2021, Embassy of Sweden and UNICEF decided that the support of the Swedish Embassy to UNICEF would be provided under the thematic funding modality (pooled funds received against the programmes approved by the Executive Board, i.e the UNICEF Country Programme) instead of a dedicated proposal. Therefore, this bridging phase will cover the first year of UNICEFs Country Programme 2022-26 (January December 2022) with a special focus on water safety, while the larger 3-year broader thematic proposal based on the UNICEF Bangladesh WASH Programme Strategy Note 2022-26, is being drafted. Objectives 5 and 6 for the extended period. These objectives are from the technical support to the government initiative. 5. By 2022, the National Water Quality Monitoring & Surveillance System is strengthened with a mechanism for water quality monitoring and management and adapted/used for informed decision-making with quality compliance regulated through the development/ revision, and implementation of the standardized water safety and arsenic mitigation guidelines and protocols. 5.1 Access to quality water resources by communities through water service is regulated through the enforcement of quality guidelines and protocols. 5.2 Management information system for water quality for informed decision making is established and regularly updated and expanded. 6. By 2022, the poorest and most vulnerable communities in arsenic-affected unions have access to safe, sustainable and climate resilient water services and contribute to sustainably clean and safe environment. 6.1 An informed and all-inclusive consultative process is followed in defining an action plan for safe/arsenic-free water services in selected priority unions. 6.2 Safe/arsenic free water systems that are climate resilient and sustainable are in place to serve targeted population.   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Basic drinking water supply Water Supply & Sanitation Narrative report: The narrative report underscores significant achievements, spanning the project life: - Establishment of the Policy Support Branch for local governance and WASH coordination. - Development of the National Implementation Plan on Arsenic Mitigation (IPAM) in 2018. - Completion of the National MICS 2018-2019 and Water Quality Thematic Report 2021. - Creation of the Nationwide WASH Bottleneck Analysis Tools (WASH BAT) report. - Development and dissemination of National Operation and Maintenance (O&M) Guidelines. - Introduction of the ASMITAS digital tool, incorporating 50,000 datasets. - Installation of 82 monitoring wells across 11 upazillas. - Successful implementation of the 'Arsenic-Safe Union' model, benefiting over 361,975 people. - Climate-resilient water safety planning across 10 unions and two municipalities. - Comprehensive training on water safety, sanitation, hygiene, and safe drilling for communities, local drillers, and LGIs. Acknowledging the challenges faced during the project, including the impact of the COVID-19 pandemic, Flood, Cyclone Amphan, geological complexities, and an increase in unit cost, demonstrates a transparent assessment. The identified Lessons Learned and Opportunities provide constructive insights: - Recognition of ASMITAS app potential to revolutionize manual data management for transparency. - Urgent need for scaled-up nationwide groundwater monitoring using technological advancements. - Realization of the replicable potential of project-generated aquifer data. - Call for scaling-up the capacity-building program for local drillers, emphasizing registration. - Emphasis on the rehabilitation focus and effective integration of guidelines for O&M capacities. In conclusion, the project's commendable achievements and lessons learned offer valuable insights for future initiatives. The approval of the narrative report is granted, and further initiatives are recommended, emphasizing technology integration, sector collaboration, and addressing identified challenges for sustainable impact. Financial Report: During the reporting period from September 1, 2017, to June 30, 2023, UNICEF received SEK 114,911,003.35 from the Embassy of Sweden/Sida, equivalent to US$ 12,909,626.46 (system discrepancy states UINCEF receives SEK 115,000,000). As of December 20, 2023, cumulative expenditure is US$ 12,825,420.74, resulting in a balance of US$ 84,205.72, with US$ 47,773.82 allocated for obligated commitments. The remaining balance is US$ 36,431.90 (US$ 84,205.72 - US$ 47,773.82). This Donor Statement of Activity is uncertified, and the final certified financial statement is anticipated within 12 to 18 months after the project concludes on June 30, 2023. The certified financial statement will address any discrepancies in the Donor Statement of Activity. A decision regarding the remaining balancewhether it returns to the Embassy or is absorbed by UNICEFwill be made. In summary, the financial report is approved, pending the final audited report for expense justification. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52170040-5217004001 Sweden The intervention is considered to deliver sustainable results that contributes to the Results strategy for Bangladesh has made significant progress in increasing access to improved drinking water in both urban and rural areas, and to all segments of the population. As a result of this, Bangladesh achieved the Millennium Development Goal 7c related to drinking water well before the end date in 2015 and currently 98% of the population enjoys access to a protected drinking water source (JMP, 2015). However, looking past the quality proxy of “improved water source” reveals that the water supply is undermined by quality issues and unreliable service provision (MICS 2009). According to the most recent Multiple Indicator Cluster Survey, MICS, only 35 % of households consume water which meets the Bangladesh standard for both arsenic and bacteriological contamination. WHO estimate that chronic arsenic exposure leads to 43 000 deaths annually having a significant economic impact on the country. Despite improvements in prevention and treatment of waterborne disease, 15% of post-neonatal deaths all 6% of all U5 deaths are currently due to diarrhea. Arsenic contamination of shallow wells has been a recognized problem since the 1990s but, despite large investments by donors and government, the result has only been a decrease in exposure of 1%, which actually translates into an increased number of affected people given the population growth during the same period. Several factors contribute to this limited success and water quality issues in general, but at the core lay weak regulation and accountability, poor information management, and a lack of capacity of government to coordinate and engage with small scale entrepreneurs in the water sector. The proposed programme will support the government of Bangladesh to lead, coordinate and facilitate the implementation and management of water safety frameworks and protocols. The long term development goal is universal access to safe and sustainable drinking water and the expected outcomes of the project are: 1. By 2020, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned. 2. By 2020, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water. 3. By 2020, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors. Det föreslagna programmet kommer att stödja Bangladesh regerings arbete med att leda, samordna och främja genomförandet och förvaltningen av ramverk och metoder för skydd av vatten. Det långsiktiga utvecklingsmålet är allmän tillgång till säkert och hållbart dricksvatten. De förväntade resultaten av projektet är: 1. År 2020 ska roller och ansvar för reglering, kapacitetsuppbyggnad, tillhandahållande av tjänster och provning av vattenkvalitet vara tilldelade. 2. År 2020 är harmoniserade system och metoder utplacerade av ansvariga aktörer för leverans av arseniksäkert och bakteriologiskt säkert dricksvatten. 3. År 2020 används evidensbaserade system av ansvariga aktörer inom delsektorerna hälsa och dricksvatten. The key outcomes and outputs of the project are: 1. By 2021, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned 1.1 A government-led platform for adaptation and adoption of sub-sector wide scalable water safety models and protocols is established and functional 1.2 Drinking water safety policies and regulations are complied with and capacity of public/ private personnel developed to deliver safe water at-scale ' 2. By 2021, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water 2.1 A government-led national performance-based monitoring and surveillance system for urban and rural drinking water safety is established and functional ' 2.2 A harmonized National Arsenic Mitigation Protocol and evidence-based model is adopted and implemented securing safe water rights 3. By 2021, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors 3.1 Arsenicosis case detection and management protocol is operationalized & evidence and database of arsenicosis patients established and strengthened 3.2 The integrated WASH National Monitoring and Evaluation System is established, populated and functional 4. By 2021, Rohingya and Host Communities in Ukhiya and Teknaf Upazilas under Coxs Bazar District have sustainable WASH services 4.1 The Behaviour of both host and Rohingya communities have been changed through safe sanitation and hygiene intervention change and safe sanitation 4.2 Rohingya and Host communities are trained on Water Safety Plan (WSP) and able to ensure their own access to safe water 4.3 GoB departments and stakeholders are strengthened to ensure sustainable WASH services for the target communities. Following the projects successes, the Government of Bangladesh decided to upscale this approach in a $240 million worth programme directed at rural water supply and has requested technical support from UNICEF to expand the well-developed arsenic safe union model to the new programme locations. Consequently, the Swedish Embassy in Bangladesh and UNICEF discussed and agreed to continue support in this area, with a shift of UNICEFs role to solely render technical assistance while leveraging huge GoB resources. This revised role will allow focus on quality assurance of the larger Government programme, capacity building and targeting the poorest and most vulnerable, ensuring a strong equity lens to the intervention. The current contribution will thus be further extended to allow the continuation of support to DPHE while building on previous achievements. In September 2021, Embassy of Sweden and UNICEF decided that the support of the Swedish Embassy to UNICEF would be provided under the thematic funding modality (pooled funds received against the programmes approved by the Executive Board, i.e the UNICEF Country Programme) instead of a dedicated proposal. Therefore, this bridging phase will cover the first year of UNICEFs Country Programme 2022-26 (January December 2022) with a special focus on water safety, while the larger 3-year broader thematic proposal based on the UNICEF Bangladesh WASH Programme Strategy Note 2022-26, is being drafted. Objectives 5 and 6 for the extended period. These objectives are from the technical support to the government initiative. 5. By 2022, the National Water Quality Monitoring & Surveillance System is strengthened with a mechanism for water quality monitoring and management and adapted/used for informed decision-making with quality compliance regulated through the development/ revision, and implementation of the standardized water safety and arsenic mitigation guidelines and protocols. 5.1 Access to quality water resources by communities through water service is regulated through the enforcement of quality guidelines and protocols. 5.2 Management information system for water quality for informed decision making is established and regularly updated and expanded. 6. By 2022, the poorest and most vulnerable communities in arsenic-affected unions have access to safe, sustainable and climate resilient water services and contribute to sustainably clean and safe environment. 6.1 An informed and all-inclusive consultative process is followed in defining an action plan for safe/arsenic-free water services in selected priority unions. 6.2 Safe/arsenic free water systems that are climate resilient and sustainable are in place to serve targeted population.   Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 12500000 25000000 5000000 6500000 0 12500000 12500000 20000000 10000000 0 -10000000 -12500000 0 5000000 0 -12500000 0 0 12500000 0 0 0 10000000 0 5000000 -10000000 0 0 0 6500000 49000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6500000 UNICEF/United Nations Children's Fund Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 Strengthened institutional capacity among authorities and other actors to better manage water resources in particularly neglected and vulnerable areas Ökad institutionell kapacitet hos myndigheter och andra aktörer att bättre förvalta vattenresurser i särskilt eftersatta och utsatta områden Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Better access to sustainable and resilient community water, sanitation and hygiene services Bättre tillgång till hållbara och motståndskraftiga samhällstjänster för vatten, sanitet och hygien Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-52170040-5217004003 Sweden The intervention is considered to deliver sustainable results that contributes to the Results strategy for Bangladesh has made significant progress in increasing access to improved drinking water in both urban and rural areas, and to all segments of the population. As a result of this, Bangladesh achieved the Millennium Development Goal 7c related to drinking water well before the end date in 2015 and currently 98% of the population enjoys access to a protected drinking water source (JMP, 2015). However, looking past the quality proxy of “improved water source” reveals that the water supply is undermined by quality issues and unreliable service provision (MICS 2009). According to the most recent Multiple Indicator Cluster Survey, MICS, only 35 % of households consume water which meets the Bangladesh standard for both arsenic and bacteriological contamination. WHO estimate that chronic arsenic exposure leads to 43 000 deaths annually having a significant economic impact on the country. Despite improvements in prevention and treatment of waterborne disease, 15% of post-neonatal deaths all 6% of all U5 deaths are currently due to diarrhea. Arsenic contamination of shallow wells has been a recognized problem since the 1990s but, despite large investments by donors and government, the result has only been a decrease in exposure of 1%, which actually translates into an increased number of affected people given the population growth during the same period. Several factors contribute to this limited success and water quality issues in general, but at the core lay weak regulation and accountability, poor information management, and a lack of capacity of government to coordinate and engage with small scale entrepreneurs in the water sector. The proposed programme will support the government of Bangladesh to lead, coordinate and facilitate the implementation and management of water safety frameworks and protocols. The long term development goal is universal access to safe and sustainable drinking water and the expected outcomes of the project are: 1. By 2020, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned. 2. By 2020, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water. 3. By 2020, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors. Det föreslagna programmet kommer att stödja Bangladesh regerings arbete med att leda, samordna och främja genomförandet och förvaltningen av ramverk och metoder för skydd av vatten. Det långsiktiga utvecklingsmålet är allmän tillgång till säkert och hållbart dricksvatten. De förväntade resultaten av projektet är: 1. År 2020 ska roller och ansvar för reglering, kapacitetsuppbyggnad, tillhandahållande av tjänster och provning av vattenkvalitet vara tilldelade. 2. År 2020 är harmoniserade system och metoder utplacerade av ansvariga aktörer för leverans av arseniksäkert och bakteriologiskt säkert dricksvatten. 3. År 2020 används evidensbaserade system av ansvariga aktörer inom delsektorerna hälsa och dricksvatten. The key outcomes and outputs of the project are: 1. By 2021, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned 1.1 A government-led platform for adaptation and adoption of sub-sector wide scalable water safety models and protocols is established and functional 1.2 Drinking water safety policies and regulations are complied with and capacity of public/ private personnel developed to deliver safe water at-scale ' 2. By 2021, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water 2.1 A government-led national performance-based monitoring and surveillance system for urban and rural drinking water safety is established and functional ' 2.2 A harmonized National Arsenic Mitigation Protocol and evidence-based model is adopted and implemented securing safe water rights 3. By 2021, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors 3.1 Arsenicosis case detection and management protocol is operationalized & evidence and database of arsenicosis patients established and strengthened 3.2 The integrated WASH National Monitoring and Evaluation System is established, populated and functional 4. By 2021, Rohingya and Host Communities in Ukhiya and Teknaf Upazilas under Coxs Bazar District have sustainable WASH services 4.1 The Behaviour of both host and Rohingya communities have been changed through safe sanitation and hygiene intervention change and safe sanitation 4.2 Rohingya and Host communities are trained on Water Safety Plan (WSP) and able to ensure their own access to safe water 4.3 GoB departments and stakeholders are strengthened to ensure sustainable WASH services for the target communities. Following the projects successes, the Government of Bangladesh decided to upscale this approach in a $240 million worth programme directed at rural water supply and has requested technical support from UNICEF to expand the well-developed arsenic safe union model to the new programme locations. Consequently, the Swedish Embassy in Bangladesh and UNICEF discussed and agreed to continue support in this area, with a shift of UNICEFs role to solely render technical assistance while leveraging huge GoB resources. This revised role will allow focus on quality assurance of the larger Government programme, capacity building and targeting the poorest and most vulnerable, ensuring a strong equity lens to the intervention. The current contribution will thus be further extended to allow the continuation of support to DPHE while building on previous achievements. In September 2021, Embassy of Sweden and UNICEF decided that the support of the Swedish Embassy to UNICEF would be provided under the thematic funding modality (pooled funds received against the programmes approved by the Executive Board, i.e the UNICEF Country Programme) instead of a dedicated proposal. Therefore, this bridging phase will cover the first year of UNICEFs Country Programme 2022-26 (January December 2022) with a special focus on water safety, while the larger 3-year broader thematic proposal based on the UNICEF Bangladesh WASH Programme Strategy Note 2022-26, is being drafted. Objectives 5 and 6 for the extended period. These objectives are from the technical support to the government initiative. 5. By 2022, the National Water Quality Monitoring & Surveillance System is strengthened with a mechanism for water quality monitoring and management and adapted/used for informed decision-making with quality compliance regulated through the development/ revision, and implementation of the standardized water safety and arsenic mitigation guidelines and protocols. 5.1 Access to quality water resources by communities through water service is regulated through the enforcement of quality guidelines and protocols. 5.2 Management information system for water quality for informed decision making is established and regularly updated and expanded. 6. By 2022, the poorest and most vulnerable communities in arsenic-affected unions have access to safe, sustainable and climate resilient water services and contribute to sustainably clean and safe environment. 6.1 An informed and all-inclusive consultative process is followed in defining an action plan for safe/arsenic-free water services in selected priority unions. 6.2 Safe/arsenic free water systems that are climate resilient and sustainable are in place to serve targeted population.   Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20500000 15000000 9500000 0 15000000 0 0 20500000 9500000 0 45000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 20500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 15000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 9500000 UNICEF/United Nations Children's Fund Bangladesh 2014-2020 Bangladesh 2014-2020 Focus on vulnerable groups in refugee areas, among host communities and rohingy refugees, especially women and children Fokus på sårbara grupper i flyktingmottagande områden, bland värdsamhällen och rohingyaflyktingar, särskilt kvinnor och barn Strengthening synergies between aid and migration policies Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken SE-0-SE-6-52170040-5217004005 Sweden The intervention is considered to deliver sustainable results that contributes to the Results strategy for Bangladesh has made significant progress in increasing access to improved drinking water in both urban and rural areas, and to all segments of the population. As a result of this, Bangladesh achieved the Millennium Development Goal 7c related to drinking water well before the end date in 2015 and currently 98% of the population enjoys access to a protected drinking water source (JMP, 2015). However, looking past the quality proxy of “improved water source” reveals that the water supply is undermined by quality issues and unreliable service provision (MICS 2009). According to the most recent Multiple Indicator Cluster Survey, MICS, only 35 % of households consume water which meets the Bangladesh standard for both arsenic and bacteriological contamination. WHO estimate that chronic arsenic exposure leads to 43 000 deaths annually having a significant economic impact on the country. Despite improvements in prevention and treatment of waterborne disease, 15% of post-neonatal deaths all 6% of all U5 deaths are currently due to diarrhea. Arsenic contamination of shallow wells has been a recognized problem since the 1990s but, despite large investments by donors and government, the result has only been a decrease in exposure of 1%, which actually translates into an increased number of affected people given the population growth during the same period. Several factors contribute to this limited success and water quality issues in general, but at the core lay weak regulation and accountability, poor information management, and a lack of capacity of government to coordinate and engage with small scale entrepreneurs in the water sector. The proposed programme will support the government of Bangladesh to lead, coordinate and facilitate the implementation and management of water safety frameworks and protocols. The long term development goal is universal access to safe and sustainable drinking water and the expected outcomes of the project are: 1. By 2020, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned. 2. By 2020, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water. 3. By 2020, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors. Det föreslagna programmet kommer att stödja Bangladesh regerings arbete med att leda, samordna och främja genomförandet och förvaltningen av ramverk och metoder för skydd av vatten. Det långsiktiga utvecklingsmålet är allmän tillgång till säkert och hållbart dricksvatten. De förväntade resultaten av projektet är: 1. År 2020 ska roller och ansvar för reglering, kapacitetsuppbyggnad, tillhandahållande av tjänster och provning av vattenkvalitet vara tilldelade. 2. År 2020 är harmoniserade system och metoder utplacerade av ansvariga aktörer för leverans av arseniksäkert och bakteriologiskt säkert dricksvatten. 3. År 2020 används evidensbaserade system av ansvariga aktörer inom delsektorerna hälsa och dricksvatten. The key outcomes and outputs of the project are: 1. By 2021, roles and responsibilities for regulation, capacity building, service provision and water quality testing are assigned 1.1 A government-led platform for adaptation and adoption of sub-sector wide scalable water safety models and protocols is established and functional 1.2 Drinking water safety policies and regulations are complied with and capacity of public/ private personnel developed to deliver safe water at-scale ' 2. By 2021, harmonized systems and procedures are deployed by stakeholders for the delivery of arsenic and bacteriologically safe drinking water 2.1 A government-led national performance-based monitoring and surveillance system for urban and rural drinking water safety is established and functional ' 2.2 A harmonized National Arsenic Mitigation Protocol and evidence-based model is adopted and implemented securing safe water rights 3. By 2021, evidence-based systems are used by accountable stakeholders in the health and drinking water sub-sectors 3.1 Arsenicosis case detection and management protocol is operationalized & evidence and database of arsenicosis patients established and strengthened 3.2 The integrated WASH National Monitoring and Evaluation System is established, populated and functional 4. By 2021, Rohingya and Host Communities in Ukhiya and Teknaf Upazilas under Coxs Bazar District have sustainable WASH services 4.1 The Behaviour of both host and Rohingya communities have been changed through safe sanitation and hygiene intervention change and safe sanitation 4.2 Rohingya and Host communities are trained on Water Safety Plan (WSP) and able to ensure their own access to safe water 4.3 GoB departments and stakeholders are strengthened to ensure sustainable WASH services for the target communities. Following the projects successes, the Government of Bangladesh decided to upscale this approach in a $240 million worth programme directed at rural water supply and has requested technical support from UNICEF to expand the well-developed arsenic safe union model to the new programme locations. Consequently, the Swedish Embassy in Bangladesh and UNICEF discussed and agreed to continue support in this area, with a shift of UNICEFs role to solely render technical assistance while leveraging huge GoB resources. This revised role will allow focus on quality assurance of the larger Government programme, capacity building and targeting the poorest and most vulnerable, ensuring a strong equity lens to the intervention. The current contribution will thus be further extended to allow the continuation of support to DPHE while building on previous achievements. In September 2021, Embassy of Sweden and UNICEF decided that the support of the Swedish Embassy to UNICEF would be provided under the thematic funding modality (pooled funds received against the programmes approved by the Executive Board, i.e the UNICEF Country Programme) instead of a dedicated proposal. Therefore, this bridging phase will cover the first year of UNICEFs Country Programme 2022-26 (January December 2022) with a special focus on water safety, while the larger 3-year broader thematic proposal based on the UNICEF Bangladesh WASH Programme Strategy Note 2022-26, is being drafted. Objectives 5 and 6 for the extended period. These objectives are from the technical support to the government initiative. 5. By 2022, the National Water Quality Monitoring & Surveillance System is strengthened with a mechanism for water quality monitoring and management and adapted/used for informed decision-making with quality compliance regulated through the development/ revision, and implementation of the standardized water safety and arsenic mitigation guidelines and protocols. 5.1 Access to quality water resources by communities through water service is regulated through the enforcement of quality guidelines and protocols. 5.2 Management information system for water quality for informed decision making is established and regularly updated and expanded. 6. By 2022, the poorest and most vulnerable communities in arsenic-affected unions have access to safe, sustainable and climate resilient water services and contribute to sustainably clean and safe environment. 6.1 An informed and all-inclusive consultative process is followed in defining an action plan for safe/arsenic-free water services in selected priority unions. 6.2 Safe/arsenic free water systems that are climate resilient and sustainable are in place to serve targeted population.   Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 21000000 0 0 3000000 0 18000000 21000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 18000000 UNICEF/United Nations Children's Fund Bangladesh 2021-2025 Bangladesh 2021-2025 Improved conditions for reduced environmental impact and sustainable use of natural resources. Stärkta förutsättningar för minskad miljöpåverkan och hållbart nyttjande av naturresurser. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52190012 Sweden The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Cambodia Lao People's Democratic Republic (the) Philippines (the) Thailand Viet Nam Asia, regional Environmental research Research/scientific institutions General Environment Protection Other Multisector The establishment of the Environmental Economics Institute for the Lower Mekong Subregion (EEI-LMS) at Khon Kaen University (Thailand) is a result of the EEPSEA contribution. By the end of the contribution, EEI-LMS has 223 members from Thailand (125), Lao PDR (16), Myanmar (49) and Cambodia (33). Swedish support facilitated the further development of the Environmental Economics Group - Philippines (EEG-Ph). During 2023 the EEG-Ph revised is vision statement to reflect the strategic shift of its focus from individual research to capacity building amongst academic, government and private sector stakeholders. EEPSEA's small research grants programme elicited 86 applications resulting in 22 funded projects (8 women, 14 men) in Lao PDR (4), Cambodia (7) and Myanmar (11) during the lifetime of the agreement, with 20 projects completed. EEPSEA awarded seven transdisciplinary research proposal development grants during the lifetime of the contribution. Grants covered areas including indigenous knowledge, water and agriculture, coral reef sustainability, water-related disaster, biodiversity, marine fisheries, and aquaculture. EEPSEA's seed grant initiative was intended to create opportunities for transdisciplinary projects, including environmental economics, that would contribute solutions to complex environmental challenges. The results of this programme component were limited. EEPSEA contributed to the development of Vietnam's new Environmental Protection Law and the National Action Plan on Circular Economy. These policy impacts were possible due to the trust that policymakers placed in EEPSEA as a credible and reliable organization. During September 2023 EEPSEA held a 2-day training workshop on "Measurement and Implementation of Circular Economy in Southeast Asia" at the University of Economics Ho Chi Minh City, Vietnam. Organized for 33 researchers (19 women, 14 men) from Southeast Asian nations, the workshop deepened their understanding of circular economy principles and enhance their skills in quantifying and implementing circular economy strategies effectively. A participant from Thailand's Circular Economy Task Force reflected afterwards that "this workshop enhanced my expertise in quantifying the circular transition. The knowledge will be invaluable as we fine-tune Thailand's national circular economy action plan." A participant from Vietnam's Institute of Strategy and Policy on Natural Resources and Environment explained that "the methodologies and measurement frameworks covered will allow us to develop a more robust, scientifically-grounded circular economy strategy with clear targets and monitoring mechanisms for Vietnam." Most participants were also presenters at the 2023 International Conference on Economics, Law and Government, which focused on accelerating inclusive green transitions in Developing Countries hosted by the University of Economics directly after the EEPSEA workshop. A senior environmental economist from Jönköping University, Sweden contributed to the training as a resource person. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52190012-5219001201 Sweden The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. Sweden EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia Swedish International Development Cooperation Agency EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 15.9 - By 2020, integrate ecosystem and biodiversity values into national and local planning, development processes, poverty reduction strategies and accounts. 15.9 - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt i räkenskaper. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 2000000 0 2500000 2500000 3000000 0 10000000 -6000000 0 0 6000000 -8500000 3000000 500000 2500000 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 2500000 0 0 0 0 0 0 0 0 10000000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 500000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 1500000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 2500000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 2500000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 3000000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt Greater impact of a gender equality perspective in research Ökat genomslag för ett jämställdhetsperspektiv i forskningen Other Övrigt More interfaces, networks and cooperation established between actors from research institutions on the one hand, and the business sector, public authorities and civil society on the other Fler kontaktytor, nätverk och samarbeten etablerade mellan aktörer från forskningsinstitutioner å ena sidan, och näringsliv, myndigheter och civilsamhälle å den andra Other Övrigt SE-0-SE-6-52190012-5219001202 Sweden The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency BDO Llp 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 15.9 - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt i räkenskaper. 15.9 - By 2020, integrate ecosystem and biodiversity values into national and local planning, development processes, poverty reduction strategies and accounts. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 137000 137000 137000 BDO Llp 137000 BDO Llp Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved regional cooperation and sustainable use of transboundary natural resources Förbättrad regional samverkan och hållbart nyttjande av gränsöverskridande naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52190012-5219001203 Sweden The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. The organization the Economy and Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) has applied to Sida for funding of 19 million SEK to implement the "Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia in Southeast Asia" during the period 2018-2022. Long-term sustainable development and lasting poverty alleviation requires that economic, social and environmental aspects are actively integrated into development. Environmental economics research, method development and capacity building are important components of this work, which can make a significant contribution to the development of plans, policies and legislation - locally, nationally, regionally and globally. The proposed support for EEPSEA and its environmental economics research program support a greener, cleaner and inclusive development, contributing to several of the Global Sustainable Development Goals under Agenda 2030 through support for research, capacity building and policy influence. The contribution aims at environmental economic capacity building with a well-designed approach to educating not only researchers but also decision makers and policy actors such as natural resource managers, local authorities, lawyers and journalists in environmental economics, thus making better use of research results. The program will contribute to enhanced high-quality research and relevance to poverty alleviation and sustainable development through research grants aimed at both countries with less capacity such as Myanmar, Lao PDR and Cambodia and more general open calls in the region. The initiative plans to work with cross-border environmental issues such as the use of water in the Mekong River, marine ecosystems, biodiversity corridors and regional toxic haze. The proposed program will also include a gender equality and rights perspective in research issues. These perspectives will also be integrated into the capacity building aimed at young researchers, decision makers and other policy actors. Other important aspects of the program are to facilitate cooperation between researchers in the region by providing a platform for the exchange of research results, knowledge and experiences of high relevance to regional development, and through this regional platform to increase the ability to conduct politically sensitive research and thereby strengthen the academic freedom. EEPSEA contributes through its work to finding solutions with a gender equality and rights perspective on complex environmental challenges. Nätverket Economy & Environment Partnership for Southeast Asia (EEPSEA Partnership) har ansökt om stöd från Sida med 19 MSEK för att genomföra programmet “Environmental Economics Partnership for Greener, Cleaner and Inclusive Development in Southeast Asia” i Sydostasien under 2018-2022. En långsiktigt hållbar utveckling och varaktig fattigdomsbekämpning förutsätter att ekonomiska, sociala och miljömässiga aspekter aktivt integreras i samhällsutvecklingen. Miljöekonomisk forskning, metodutveckling och kapacitetsbyggande är viktiga delar i detta arbete, vilka kan bidra väsentligt till framtagande av planer, policies och lagstiftning - lokalt, nationellt, regionalt och globalt. Det föreslagna stödet till EEPSEA och dess program inom miljöekonomiforskning stöder en utveckling som är grönare, renare och inkluderande och bidrar till flera av de globala målen för hållbar utveckling under Agenda 2030 genom stöd till forskning, kapacitetsbyggnad och policypåverkan. Insatsen syftar till miljöekonomisk kapacitetsuppbyggnad med ett väl utformat tillvägagångssätt för att utbilda inte bara forskare utan även beslutsfattare och policyaktörer som naturresursförvaltare, lokala myndigheter, jurister och journalister i miljöekonomi och därmed åstadkomma ett bättre utnyttjande av forskningsresultat. Programmet kommer att bidra till stärkt forskning av hög kvalitet och relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling genom utlysningar av forskningsanslag både riktat till svagare länder som Myanmar, Laos och Kambodja och allmänna inom regionen. Insatsen planerar arbeta med gränsöverskridande miljöproblem såsom användningen av vatten i Mekongfloden, det marina ekosystemnätet, biodiversitetskorridoren och luftföroreningar med regional spridning (s.k.toxic haze). Det föreslagna programmet kommer också att inkludera ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv i forskningsfrågorna. Dessa perspektiv kommer även att integreras i den kapacitetsbyggnad som riktar sig till yngre forskare, beslutsfattare och andra policyaktörer. Andra viktiga aspekter av programmet är att underlätta samarbetet mellan forskare inom regionen genom att erbjuda en plattform för utbyte av forskningsresultat, kunskap och erfarenheter av hög relevans för regional utveckling samt att genom denna regionala plattform öka möjligheten att bedriva politiskt känslig forskning och därmed stärka den akademiska friheten EEPSEA bidrar genom sitt arbete att hitta lösningar med ett jämställdhets- och rättighetsperspektiv på komplicerade miljöutmaningar. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. As a regional platform for environmental economics and transdisciplinary research, EEPSEA Partnership will contribute to addressing and finding solutions to complex environmental challenges, while being especially sensitive to the needs of the poor in order to support a development that is greener, cleaner and inclusive. Sweden EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia Swedish International Development Cooperation Agency EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 12.2 - By 2030, achieve the sustainable management and efficient use of natural resources. 12.2 - Senast 2030 uppnå en hållbar förvaltning och ett effektivt nyttjande av naturresurser. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 15.9 - By 2020, integrate ecosystem and biodiversity values into national and local planning, development processes, poverty reduction strategies and accounts. 15.9 - Senast 2020 integrera ekosystemens och den biologiska mångfaldens värden i nationella och lokala planerings- och utvecklingsprocesser, i strategier för fattigdomsminskning samt i räkenskaper. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1200000 2300000 -127869 0 0 2000000 0 0 -127869 0 1200000 0 300000 337213.1 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 337213.1 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 505819.65 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 674426.2 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 843032.75 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 674426.2 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 300000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 120000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 240000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 180000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 120000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 240000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 400000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 200000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 300000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 400000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 200000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 500000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 60000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 30000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 45000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 60000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 75000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia 30000 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -25573.844 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -12786.922 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -12786.922 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -19180.383 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -25573.844 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia -31967.305 EEPSEA/Economy and Environment Partnership for Southeast Asia Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Enhanced research capacity and sustainable research environments (Sida) Stärkt forskningskapacitet och hållbara forskningsmiljöer (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced global, regional and national research that is of relevance to the least developed countries and regions (Sida) Stärkt global, regional och nationell forskning av relevans för minst utvecklade länder och regioner (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced impact of research that is of relevance to poverty reduction and sustainable development (Sida) Stärkt genomslag för forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-52190014 Sweden UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Fiji Indonesia Cambodia Thailand Tonga Vanuatu Asia, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection Examples of results as reported by UNDP: • Contribution for ensuring that climate change is considered to be an integral part of the development agenda - Climate change is included in the 8th Five Year Plan in Bangladesh - Resilient infrastructure one of the six priorities of the new public debt policy in Cambodia - Law on Harmonization of Tax Regulation includes a focus on carbon tax in Indonesia. • Integration of climate change in the governance and Public Financial Management systems - Dedicated section on climate change in budget documents in Bangladesh - Risk informed development approach in planning and budgeting in the Pacific - Sector ministries negotiated increased budgets for climate change in Cambodia. • Contribution to ensuring that climate expenditures remain on track - Climate change public expenditure, as a share of GDP, rose from 1.2% to 2.3% of GDP in Cambodia. The work of UNDP contributed for example to eight investments to climate proof in roads and water infrastructure, in total USD 11.1 million. - Fiscal and system reforms in Bangladesh have influenced climate relevant budgetary allocations through incorporating climate in key performance indicators for 25 ministries/divisions, including in allocations for food security, social protection and health, in total USD 3 billion. • Mainstreaming climate change in planning and budgeting has had wider policy impacts and positive spin offs - Long term strategy for carbon neutrality in Cambodia - Green sukuks (Green Bonds) issued by the government of Indonesia which has mobilized USD 5.8 billion. • Gender equality and social inclusion inform policy and budgeting frameworks and project design - Gender aspects embedded in the Medium Term Budgetary Framework in Bangladesh - Gender and climate tagging mechanism in Indonesia - 150 risk-informed community projects prepared in Fiji. • Stronger uptake of the need to strengthen climate budgeting by the accountability actors - Climate Performance audits initiated in Bangladesh - Engaging Parliaments in Bangladesh, Cambodia, Indonesia and Thailand, e.g. to enhance budget scrutiny, transparency and accountability. - Climate expenditure reporting formalised in Indonesia, Bangladesh and Cambodia. • Capacity of civil society and research entities strengthened for evidence-based climate budgeting - Several CSOs in Bangladesh, Pacific and Indonesia supported research and advocacy - In Cambodia the Cambodia Development Resource Institute reviewed two existing climate change programmes with a focus on vulnerable groups - Collaborative research in Indonesia helped develop technical guidance on gender responsive climate budgeting. • Thought leadership on climate change integrated budgeting and planning - Repository of a wide range of Public Financial Management tools and knowledge on their use for climate related Public Financial Management reform - Engagement with and recognition by other international policy actors such as ADB, IMF, OECD, WB, including e.g. joint development of Public Financial Management tools and methodologies and technical assistance countries' climate budget reforms. - Contributing to the promotion of climate finance reforms in the region and beyond. This has for example led to Indonesia issuing Green Sukuks, Thailand pioneering Sustainability Bonds in 2020, and Bhutan issuing its first ever sovereign bond in 2021. The program in Asia has also inpired the Inclusive Budgeting and Financing for Climate Change in Africa Programme, supported by the Embassy of Sweden in Addis Abeba. • Contributing to the regional/global discourse on climate budgeting and planning - Partnership with UNFCCC, supporting countries on biennial assessments institutional partner to the Coalition of Finance Ministers for Climate Action - Climate Public Expenditure and Financial Accountability, National Baseline Assessments, etc. - Trainings with UNFCCC, Round tables, etc. Additional conclusions from the evaluation shows that the project, despite the challenges posed by the COVID19 pandemic, has contributed to: 1. The targeted countries are now, overall, better positioned to mainstream gender responsive climate change into planning and budgeting. 2. An improved transparency and accountability for change expenditures, budget allocations and overall leveraging of resources. 3. An improved streamlining of gender, diversity and inclusion across aspects of climate financing. 4. Regional knowledge exchange has been promoted throughout the project cycle, positively influencing other countries to pursue climate finance reform, such as the peer-to-peer exchange between Indonesia and Cambodia. 5. A positive influence on the global discourse on climate budgeting and planning. Overall the evaluation summarised that the program has contributed to that public budgets of around 8.7 bn USD in the targeted countries have mainstreamed climate change, 6.8 bn USD of innovative climate finance has been leveraged (e.g though the green bonds in Indonesia) and more than 72,000 beneficiaries have been supported through improved climate resilience. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52190014-5219001401 Sweden UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 19600000 15000000 12000000 36000000 7400000 0 -3000000 0 12000000 10900000 8700000 0 9000000 0 0 7400000 9000000 -9000000 9000000 0 9000000 0 -9000000 0 0 9000000 0 9000000 18000000 0 3600000 UNDP/United Nations Development Programme 10800000 UNDP/United Nations Development Programme 10800000 UNDP/United Nations Development Programme 4500000 UNDP/United Nations Development Programme 36000000 UNDP/United Nations Development Programme 9000000 UNDP/United Nations Development Programme 10800000 UNDP/United Nations Development Programme 4500000 UNDP/United Nations Development Programme 348000 UNDP/United Nations Development Programme 1044000 UNDP/United Nations Development Programme 1044000 UNDP/United Nations Development Programme 435000 UNDP/United Nations Development Programme 435000 UNDP/United Nations Development Programme 1044000 UNDP/United Nations Development Programme 3480000 UNDP/United Nations Development Programme 870000 UNDP/United Nations Development Programme 4360000 UNDP/United Nations Development Programme 1090000 UNDP/United Nations Development Programme 1308000 UNDP/United Nations Development Programme 1308000 UNDP/United Nations Development Programme 545000 UNDP/United Nations Development Programme 1308000 UNDP/United Nations Development Programme 436000 UNDP/United Nations Development Programme 545000 UNDP/United Nations Development Programme 360000 UNDP/United Nations Development Programme 900000 UNDP/United Nations Development Programme 1080000 UNDP/United Nations Development Programme 450000 UNDP/United Nations Development Programme 1080000 UNDP/United Nations Development Programme 450000 UNDP/United Nations Development Programme 1080000 UNDP/United Nations Development Programme 3600000 UNDP/United Nations Development Programme 300000 UNDP/United Nations Development Programme 720000 UNDP/United Nations Development Programme 2400000 UNDP/United Nations Development Programme 720000 UNDP/United Nations Development Programme 300000 UNDP/United Nations Development Programme 240000 UNDP/United Nations Development Programme 720000 UNDP/United Nations Development Programme 600000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 1440000 UNDP/United Nations Development Programme 480000 UNDP/United Nations Development Programme 600000 UNDP/United Nations Development Programme 1440000 UNDP/United Nations Development Programme 4800000 UNDP/United Nations Development Programme 1440000 UNDP/United Nations Development Programme 600000 UNDP/United Nations Development Programme 900000 UNDP/United Nations Development Programme 7200000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 900000 UNDP/United Nations Development Programme 720000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 1800000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 900000 UNDP/United Nations Development Programme 720000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 7200000 UNDP/United Nations Development Programme 1800000 UNDP/United Nations Development Programme 2160000 UNDP/United Nations Development Programme 900000 UNDP/United Nations Development Programme 888000 UNDP/United Nations Development Programme 296000 UNDP/United Nations Development Programme 888000 UNDP/United Nations Development Programme 370000 UNDP/United Nations Development Programme 2960000 UNDP/United Nations Development Programme 888000 UNDP/United Nations Development Programme 740000 UNDP/United Nations Development Programme 370000 UNDP/United Nations Development Programme Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved regional cooperation and sustainable use of transboundary natural resources Förbättrad regional samverkan och hållbart nyttjande av gränsöverskridande naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52190014-5219001403 Sweden UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 0 10000000 500000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 1000000 UNDP/United Nations Development Programme 500000 UNDP/United Nations Development Programme 400000 UNDP/United Nations Development Programme 4000000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 1000000 UNDP/United Nations Development Programme 400000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 500000 UNDP/United Nations Development Programme 4000000 UNDP/United Nations Development Programme 1200000 UNDP/United Nations Development Programme 500000 UNDP/United Nations Development Programme Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved regional cooperation and sustainable use of transboundary natural resources Förbättrad regional samverkan och hållbart nyttjande av gränsöverskridande naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52190014-5219001404 Sweden UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. UNDP Bangkok Regional Hub has applied for support from Sida amounting to 90 000 000 SEK for the implementation of the regional program "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance gender Equality". The countries that will be covered are Bangladesh, Cambodia, Indonesia, Thailand, and Tonga, Vanuatu in the Pacific, during the period 2017-2021 The programme builds on a previous phase supported by Sweden and aims to strengthen the capacity of the governments to implement their national and local budgeting reform and planning process to be able to systematically address climate change in their public investments in an integrated manner, and address gender equality, human rights and poverty. More details of the programme can be found at https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. The objective is: To increase in the number of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The planned results are: (a) Budget processes increasingly formulate climate change related investments that are gender responsive and have positive impacts on poverty and human rights. b) Accountability for gender-responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. c) Regional institutions increasingly play a role in the integrated approach to gender-responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. d) International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments that have positive impacts on poverty and human rights. During the assessment, there has been an intense dialogue between the Embassy and UNDP which, among other things, has resulted in better integration of gender equality and human rights in the program, as well as increased cooperation with UN Women and civil society. UNDP has responded to the Embassy issues in two "responses matrixes" attached to the decision. The responses have also been integrated into the text in the assessment. Sweden is the sole financier of the programme. Co-financing with other financiers will be further investigated. Forwarding of funds to other organisations will not be done. Assigned organisations will be paid after completion of work. UNDPs regionala enhet i Bangkok har ansökt om stöd från Sida uppgående till 90 000 000 SEK för genomförande av programmet "Strengthening the Governance of Climate Change Finance to Enhance Gender Equality" (Förbättrad styrning/genomförande av klimat-finansiering för förbättrad jämställdhet) under perioden 2017-2019. Länderna som berörs är Bangladesh, Indonesien, Kambodja, Thailand, Tonga och Vanuatu. Länderna kommer att samverka och utbyta erfarenheter genom programmet och de regionala organisationerna Pacific Island Forum (PIF) och Association of Southeast Asian Nations (ASEAN) kommer att stärkas. Programmet bygger på en tidigare fas finansierad av Sverige. Programmets syfte är att stärka ländernas kapacitet att genomföra nationell och lokal budgetreform, inklusive att söka internationell klimatfinansiering, samt uveckla planeringsprocesser för att systematiskt integrera effekterna av klimatförändringar i offentliga investeringar. Även jämställdhetsaspekter integreras för positiva effekter för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Mer information om programmet finns på https://www.climatefinance-developmenteffectiveness.org/. Det övergripande målet är "En ökning av antalet offentliga investeringar som adresserar klimatförändringar och samtidigt främjar jämställdhet, mänskliga rättigheter och fattigdomsminskning." Resultat som förväntas uppnås är: - Budgetprocesser som i ökande grad innehåller klimatinvesteringar som är jämställdhetsorienterade med positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Ansvarsutkrävande för klimatrelaterade investeringar som integrerar jämställdhet vilka har positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. - Regionala institutioner har förstärkt roll i ett integrerat arbetssätt för mer jämställdhetsorienterad klimatbudgetering med positiva resultat för fattigdoms minskning och mänskliga rättigheter. - Internationella policyprocesser ger högre prioritet för nationella budgetsystem som levererar mer jämställdhetsorienterade klimatinvesteringar vilka bidrar till positiva resultat för fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter. Under beredningen har en intensiv dialog mellan ambassaden och UNDP förts som bland annat resulterat i en bättre integrering av jämställdhet och mänskliga rättigheter i programmet samt utökat samarbete med UN Women och civilsamhället. UNDP har besvarat ambassadens frågor i två matriser som bifogas beslutet. Svaren har också integrerats i beredningstexten. Sverige är tillsvidare ensam finansiär av programmet vilket bedöms vara tillräckligt för genomförandet. DFID finansierar ett parallellt program i Sydasien. Ingen vidareförmedling av medel kommer att ske. De organisationer som ges uppdrag ersätts efter slutfört arbete. Programmet startar med en inledande fas på 6-månader då programdokument, resultatramverk, mm kommer att finslipas. Efter fyra månader av den inledande perioden ska UNDP till ambassaden inkomma med ett rapportutkast. Detta utgör en möjlighet för ambassaden att kommentera och påverka rapportens innehåll. Ambassaden ska godkänna rapporten vid 6-månaders periodens slut. Ytterligar åtgärder kan krävas av ambassaden om så är motiverat. En separat utbetalning kommer att göras för inception perioden. Rätten för ambassaden att godkänna resultaten från den inledande perioden är inte reglerad i avtalet. Den avtalsmall som fastställts mellan Sverige och UNDP kan endast justeras på centralnivå. Ambassaden har vidtagit de riskreducreande åtgärder som mallen tillåter, att dela upp utbetalningarna för 2017 en innan inledande perioden och en efter. Då det i avtalsmallen finns utrymme för att justera utbetalningsplan utifrån projektets utveckling finns en rätt att ändra utbetalningsplan för det fall att förväntningarna på inledande perioden inte infrias. Härutöver finns en rätt för parterna att säga upp avtalet med en månads uppsägningstid. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. The overall goal of the contribution is to increase the value and effectiveness of public investments that respond to climate change whilst also promoting gender equality, human rights and poverty reduction. The expected outcome is to have domestic budget systems that enable the delivery of gender responsive climate change related investments that would have positive impacts on poverty reduction and human rights. The programme has four specific outputs: Output 1: Budget processes increasingly formulate gender responsive climate change related investments that will have positive impacts on poverty and human rights. Output 2: Accountability for gender responsive climate change related investments that have impacts on poverty and human rights is enhanced. Output 3: Regional institutions play a role in the integrated approach to gender responsive climate change budgeting that have impacts on poverty and human rights. Output 4: International policy processes give increasing priority to strengthen domestic budget systems that enable delivery of gender responsive climate change investments and have a positive impact on poverty and human rights. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -76543 -76543 0 0 -9185.16 UNDP/United Nations Development Programme -3827.15 UNDP/United Nations Development Programme -30617.2 UNDP/United Nations Development Programme -9185.16 UNDP/United Nations Development Programme -7654.3 UNDP/United Nations Development Programme -9185.16 UNDP/United Nations Development Programme -3061.72 UNDP/United Nations Development Programme -3827.15 UNDP/United Nations Development Programme -9185.2116 UNDP/United Nations Development Programme -7654.343 UNDP/United Nations Development Programme -9185.2116 UNDP/United Nations Development Programme -3827.1715 UNDP/United Nations Development Programme -30617.372 UNDP/United Nations Development Programme -9185.2116 UNDP/United Nations Development Programme -3827.1715 UNDP/United Nations Development Programme -3061.7372 UNDP/United Nations Development Programme Regional Asia and Oceania 2022-2026 Regionalt Asien och Oceanien 2022-2026 Improved conditions for democracy and increased respect for human rights and the rule of law Stärkta förutsättningar för demokrati och ökad respekt för de mänskliga rättigheterna och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater gender equality, including reduced gender-based violence and greater economic empowerment for women Ökad jämställdhet, inklusive minskat könsrelaterat våld samt stärkt ekonomisk egenmakt Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved adaptability and strengthened resilience to climate change and environmental and natural disasters Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced climate impact, with a focus on increased access to renewable energy and higher energy efficiency Minskad klimatpåverkan, med fokus på ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52190016 Sweden ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Bhutan India Nepal Pakistan Asia, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection Overall the Embassy found that ICIMOD has made a lot of progress during the period of the contribution. It needs to be acknowledged that the COVID pandemic generated many challenges and difficulties, but that it was positive that ICIMOD still managed to conduct so much work e.g. by shifting to virtual meetings and training. The Embassy finds it evident that ICIMOD is a leading institution, both regionally and globally, when it comes to mountain development. Examples of results include: * ICIMOD's Regional Program on Adaptation and Resilience Building worked closely with regional member country partners on different innovative interventions, including nature-based resilient mountain solutions, resilient entrepreneurship, and clean energy. This resulted in direct benefits to over 14,000 people (50% women) and reaching over 100,000 people in the Hindu Kush Himalaya through scaling efforts. ICIMOD also benefited over 4,000 people (50% women) directly and an estimated 100,000 people indirectly through their inclusive and gender-responsive springshed management practices in their regional member countries. * ICIMOD's Regional Program on Transboundary Landscapes worked to promote conservation and sustainable use of natural resources in e.g. in the transboundary areas of India, Bhutan and Nepal under their Kanchenjunga Landscape Conservation and Development Initiative. Sustainable tourism concepts and approaches have been adopted, and ICIMOD managed to leverage substantial project resources from national resources to replicate cooperative tourism in the Kangchenjunga area: Bhutan (USD 200,000), India (USD 200,000), and Nepal (USD 20,000) directly benefiting 14,637 people (women 40%). Similarly, the concept and practices of rural tourism were taken to scale by conceptualizing circuit tourism in the Hindu Kush Karakoram Pamir Landscape and through media promotion. A total of 107 homestays (70 in Bhutan, 18 in India, and 19 in Nepal) directly benefited from homestay pilots. Homestays are primarily managed by women as family-run businesses engaging young family members as employees. * ICIMOD's Regional Program on River Basins and Cryosphere successfully pilot tested flood early warning systems and innovative approaches for agriculture water, energy, hazards, and springshed water management. ICIMOD strategically facilitated the scaling up/out of their innovations, approaches, and practices. For instance, in Pakistan ICIMOD worked together with the Gilgit-Baltistan Disaster Management Authority and initially piloted their approach for Community Based Flood Early Warning Systems in selected sites vulnerable to floods in four districts. These early warning systems saved precious lives and livestock. The authority has further integrated ICIMOD's early warning approach into their Green Climate Fund (GCF) funded programme to scale-up of glacial lake outburst flood risk reduction in Northern Pakistan. This programme is installing 50 weather-monitoring stations and 408 river discharge gauges/sensors enabling targeted vulnerable communities to receive and respond to early warnings. Pakistan's National Disaster Risk Management Fund Pakistan and the Aga Khan Agency for Habitat have also replicated ICIMOD's early warning approaches. Similar work has also been done in India and Nepal, where flood early warning was provided to more than 7,900 homes in Nepal and 12,500 homes in India. In both countries, these systems helped saving precious lives and livestock. Local governments in Nepal have since set up a basket fund for further community based early warning systems, and Save the Children, Oxfam as well as the Bihar Water Resources Department are replicating ICIMOD systems using their own funds, increasing the outreach manifolds. * ICIMOD's Regional Program on Atmosphere managed to contribute to climate mitigation by minimizing emissions from brick kilns in Nepal and Pakistan. This was done e.g. by introducing and scaling up the so called "zig-zag technology" of brick production, and by using LPG and pellets as an alternative fuel to replace coal. As a result, approximately 50% of the brick kilns in Nepal and 95% in Punjab, Pakistan converted to zig-zag technology, and most of these brick kilns use LPG for initial firing. Further, brick kilns in Nepal have started pellet manufacturing and application as an alternative to coal. ICIMOD's efforts contributing to reduce approximately 1.6 million tons of CO2 annually in Nepal and Pakistan. * During MTAP IV, ICIMOD published 382 peer-reviewed publications, which is an average of 76 publications per year. ICIMOD advanced the generation and use of relevant data, knowledge, and analysis, including their 2019 landmark publication "the Hindu Kush Himalaya Assessment". This was the first comprehensive assessment comprising important scientific research on the social, economic, and environmental pillars of sustainable mountain development. Utilizing the science generated over MTAP IV, many of ICIMOD's senior staff, including several SANDEE alumni, contributed to important global assessments done by e.g. the Intergovernmental Panel on Climate Change and the Intergovernmental Science-Policy Platform on Biodiversity and Ecosystem Services, ensuring that HKH mountain perspectives, knowledge, and voices were included. This also contributed to global recognition of the importance of mountains to ensure improved, resilient livelihoods and ecosystems. * During the MTAP IV period, ICIMOD developed and implemented gender action plans across their regional programmes that facilitated targeted interventions empowering women and raising awareness about structural inequalities that often go unnoticed. Their gender action plans also helped them to strategically link gender integrated and gender-focused work with our regional programmes and initiatives, mainly focusing on increased participation and enhanced capacity of women. One such example is the way ICIMOD addressed challenges associated with the extremely low representation of women in the Earth Observation and Geographical Information Systems workforce in the Hindu Kush Himalaya region. They conducted a series of training programmes exclusively targeting young and emerging women professionals. Altogether, they developed a critical mass of 822 women professionals in remote sensing who are now delivering technical services at their respective organisations. * During MTAP IV, ICIMOD made significant investments in enhancing human and institutional capacity of their partner organisations in the regional member countries to support scaling up/out of their mountain development efforts in the HKH region. ICIMOD successfully maintained their long-term partner relations with key organisations in the regional member countries, working in close partnership in a very hands-on and demand-driven capacity development manner. They co-developed solutions with partners and built institutional capacities in different disciplines relevant to sustainable development in mountain areas. Over MTAP IV, ICIMOD organised 235 capacity-building events reaching 5,478 professionals (33% of whom were women) from the Hindu Kush Himalaya region. They also conducted extensive capacity strengthening trainings on partnering approaches internally for their own staff and externally for staff from partner institutions. A total of 982 professionals (29% of whom were women) attended these trainings. * During the period ICIMOD worked to create and further strengthen the interface between science-based evidence and policy and practice, through which they tried to influence policies and decision-making processes for improved livelihoods, reduced social and physical vulnerabilities, and improved ecosystems in the Hindu Kush Himalaya region. Some of the policies influenced include; a frameworks to strengthen the entrepreneurship adopted by the Government of Nepal, the National Energy Policy in India, Ecotourism Policies in Bhutan, Nepal and India, Bhutans road map for organic agriculture, the new Forest Bill in Nepal, the revised Disaster Risk Management Plan in Gilgit-Baltistan (Pakistan), regulations on waste segregation at source and banned plastic bags in Kathmandu (Nepal), the Pakistani ban on construction of traditional brick kilns, etc. * ICIMOD's regional science-policy forums and knowledge exchange, data-sharing networks and platforms contribute significantly to bring together their regional member country partners for exchanging knowledge and experiences. This fosters transboundary collaboration on scientific issues and challenges of common interest pertaining to sustainable mountain development. One example includes the Two Punjabs-One Atmosphere-initiative that brought together researchers, practitioners and experts from diverse sectors and disciplines air quality monitoring, health, gender equality and social inclusion, livelihoods, knowledge management and communication, as well as those working on brick kilns, open burning and transport sectors, and regional pollution issues like smog and fog to share their knowledge and experience on air pollution in the Greater Punjab. As these actors from India and Pakistan rarely get to meet, this initiative brought a unique opportunity for cross-boarder contacts, interaction and learning. * During MTAP IV ICIMODs leadership changed hands from David Molden, with Pema Gyamtsho assuming the role of Director General in October 2020. This change, taking place during the height of the COVID-19 pandemic, did not allow for an in-person handing and taking over of responsibilities. Likewise, the tenure of the former Deputy Director General Eklabya Sharma ended in November 2022, with Izabella Koziell succeeding him in May 2021. The new leadership had to cope with the challenges posed by the pandemic while ensuring that the centre remained functional. The adoption of an online working modality enabled the centre to carry out most of its knowledge generation and capacity-building activities but significantly hampered its field activities. Despite these challenges the ICIMOD team managed to develop their new 2030 Strategy and their mid-term action plan IV (202326), in a consultative and participatory manner. The organisation also conducted a gender audit, adopted an Anti-Sexual Harassment Policy at the workplace, continued to work to ensure gender balance in their workforce e.g. by recruiting more women in senior positions. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-52190016-5219001601 Sweden ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks Sweden ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Swedish International Development Cooperation Agency ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.4 - By 2030, ensure the conservation of mountain ecosystems, including their biodiversity, in order to enhance their capacity to provide benefits that are essential for sustainable development. 15.4 - Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 26000000 20000000 27000000 27000000 27000000 0 10000000 0 0 0 13500000 0 0 0 10000000 0 0 26000000 10000000 0 20000000 13500000 13500000 -10000000 13500000 -10000000 13500000 0 13500000 0 10000000 0 0 0 0 -10000000 -10000000 0 0 0 10160000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 21590000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 81280000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1270000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 7620000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 5080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1040000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 260000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1560000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 4420000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 16640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 200000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1200000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 800000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 3400000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 12800000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1600000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 8640000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 2295000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1080000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 135000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 810000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 540000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved regional cooperation and sustainable use of transboundary natural resources Förbättrad regional samverkan och hållbart nyttjande av gränsöverskridande naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened capacity of regional actors to work for improved accountability and increased democratic space Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta för förbättrat ansvarsutkrävande och ökat demokratiskt utrymme Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened capacity of regional actors to work with human rights and gender equality Stärkt kapacitet hos regionala aktörer att arbeta med mänskliga rättigheter och jämställdhet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-52190016-5219001603 Sweden ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks Sweden ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Swedish International Development Cooperation Agency ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 400000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 6400000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 100000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1700000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 600000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 800000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 6400000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 400000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 800000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1700000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 100000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 600000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Regional Asia and Oceania 2016-2021 Regionalt Asien och Oceanien 2016-2021 Enhanced regional cooperation to strengthen resistance to common environmental and climate problems and natural disasters Stärkt regionalt samarbete för att stärka motståndskraft mot gemensamma miljö- och klimatproblem samt naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-52190016-5219001604 Sweden ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has applied for support from Sida amounting to 150 000 000 SEK for implementation of ICIMOD's operations in the Hindu Kush Himalayan region, according to the plan "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD is an intergovernmental organization which through regional cooperation generates and shares knowledge to promote sustainble development in the region. The organization's member countries are Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, China, India, Myanmar, Nepal and Pakistan. The ICIMOD's programs contribute to reduced poverty, reduced physical and social vulnerability and improvement of ecosystem services for men, women and children in the region. The Swedish contribution is given as overall program support in order to harmonize the support as far as possible for the effective implementation of the five-year plan. Program support includes support for regional programs, - innovation and integration as well as institutional functions. Planned strategic results are: - Dissemination of innovations and practices developed by ICIMOD and partners for adaptation to changes that result in positive results for men, women and children. E.g.: flood early warning systems and climate change adapted value chains. - Significant progress in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. E.g.: Measure, monitor and manage air pollution levels. - Significant progress in approaches and knowledge supporting gender equality and inclusive development. E.g.: Strengthen women's capacity and leadership roles in agriculture and local decision making bodies. - Significant progress in human and institutional capacity. E.g.: Strengthen the member countries' environmental management authorities. - Significantly affected policies through ICIMOD and partner organizations work. E.g.: contribute to improved environmental legislation in the region. - Strengthened regional cooperation related to sustainable development in mountain areas. E.g.: promote technical exchange between countries and joint management of transboundary natural resources. - Global awareness of the importance of mountain areas for improved and resilient living conditions and ecosystems. E.g.: influence at the global climate negotiations. The Swedish contribution will fund the completion of the current phase in 2017 and a broad program support for ICIMOD's five-year plan 2018-2022. Funding of the new five-year plan is planned with support from 8 donors where Sweden is included. In addition, smaller amounts will be provided from the eight member states. ICIMOD retains approximately 70% of the budget for regional programs and transmits about 30% to partner organizations. Sweden is a longstanding cooperation partner of ICIMOD, and Sweden has during the period 2012-2016 financed two of ICIMOD's initiatives, the climate change adaptation initiative HICAP and the Atmosphere initiative. ICIMOD performs annual audits of third party organizations that receive funds exceeding SEK 505,000. The environmental economics network SANDEE, which has for 15 years been supported with good results under Sweden's Strategy for Research Cooperation, will from 2017 be integrated into ICIMOD and take part of Sweden's new programme support to ICIMOD. SANDEE's results will continue to contribute to the Research Strategy. Sweden will also separately finance a Bilateral Associate Expert (BAE) position at ICIMOD, in the field of water and climate adaptation. ICIMOD har ansökt om stöd från Sida uppgående till 150 MSEK för genomförande av ICIMOD:s program i regionen Hindu Kush Himalaya enligt planen "Medium Term Action Plan, 2018-2022". ICIMOD är en mellanstatlig organisation som genom regionalt samarbete utvecklar och delar kunskap för att främja hållbar utveckling i regionen. Organisationens medlemsländer är Afganistan, Bangladesh, Bhutan, Kina, Indien, Myanmar, Nepal och Pakistan. ICIMOD:s program bidrar till minskad fattigdom, minskad fysisk och social sårbarhet samt förbättring av ekosysemtjänster för män, kvinnor och barn i regionen. Det svenska bidraget ges som ett programstöd i syfte att harmoniera stödet så långt möjligt för ett effektivt genomförande av femårsplanen. Programstödet innefattar stöd till regionala program, innovation och integration samt till institutionella funktioner. Det svenska stödet samfinansieras med andra givare. Planerade strategiska resultat är: - Spridning av innovationer och praxis som utvecklats av ICIMOD och partners för anpassning till förändringar som leder till positiva resultat för män, kvinnor och barn. T ex översvämningsvarningssystem och klimatanpassade värdekedjor. - Betydande framsteg i generering och användning av relevant data, kunskap och analys. T ex mäta, bevaka och hantera luftföroreningsnivåer. - Betydande framsteg i tillvägagångssätt och kunskap som stödjer jämställdhet och inkluderande utveckling. T ex stärka kvinnors kapacitet och ledarskapsroller inom jordbruk och lokala beslutsfattande institutioner. - Betydande framsteg i mänsklig- och institutionell kapacitet. T ex stärka medlemsländernas miljöförvaltning. - Betydligt påverkade policyer genom ICIMOD och partnerorganisationers arbete. T ex bidra till förbättrad miljölagstiftning i regionen. - Förstärkt regionalt samarbete relaterat till hållbar utveckling i bergsområden. T ex främja tekniskt kunskapsutbyte mellan länder och gemensam förvaltning av gränsöverskridande naturresurser. - Global kännedom om det aktuella bergsområdets (Hindu Kush Himalaya) betydelse för förbättrade och resilienta livsvillkor och ekosystem. T ex få genomslag i de globala klimatförhandlingarna. Det svenska bidraget ska finansiera slutförande av den pågående fasen under 2017 samt ett brett programstöd för ICIMOD:s femårsplan 2018-2022. Finansiering av den nya femårsplanen planeras ske med stöd från 8 givare där Sverige ingår. Dessutom kommer mindre belopp att tillhandahållas från de åtta medlemsländerna. ICIMOD behåller ca 70 % av budgeten för de regionala programmen och vidareförmedlar ca 30 % till partnerorganisationer. Sverige har samarbetat med ICIMOD under lång tid och har under perioden 2012-2016 finansierat två av ICIMOD:s initiativ: Atmosfärinitiativet samt klimatanpassningsinitiativet HICAP. ICIMOD ska enligt enligt föreslagna avtalsvillkor inkomma med årlig revision av tredje parts organisationer som får medel överstigande 505 000 SEK. Avtalsutkast har tagits fram i nära samarbete med JUR. Det miljöekonomiska forskningsnätverket SANDEE, som under 15 år med goda resultat stötts genom Sveriges Strategi för Forskningssamarbete, integreras från 2017 med ICIMOD och får härefter del av programstödet till organisationen. På så sätt kan synergier mellan forskning och regional utvecklingssamarbete nyttjas. Resultat kan även fortsättningsvis rapporteras på och bidra till Forskningsstrategin. Vid sidan om, men kopplat till detta stöd, kommer Sverige också att finansiera en Biträdande Bilateral Expert (BBE) till ICIMOD, inom området vatten och klimatanpassning. Beredningen är skriven på engelska eftersom nationell handläggare bidragit i beredningarbetet och kommer att delta i uppföljning av insatsen. ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks ICIMOD has seven strategic results guiding their work and outlined in their Strategy and Results Framework; 1) Widespread adoption of innovation and practices developed by ICIMOD and partners to adapt to change, leading to positive impacts for women, men and children. 2) Significant advances in the generation and use of relevant data, knowledge and analysis. 3) Significant advances made in approaches and knowledge that promote gender equality and inclusive development. 4) Significantly developed human and institutional capacity. 5) Policies considerably influenced by the work of ICIMOD and its partners. 6) Enhanced regional cooperation related to sustainable mountain development. 7) Global recognition of the importance of mountains to ensure improved and resilient livelihoods and ecosystems. There are six regional programmes with specific outcomes; 1) Adaptation and Resilience Building 2) Transboundary Landscapes 3) River Basins and Cryosphere 4) Atmosphere 5) Mountain Environment and Regional Information Systems 6) Mountain Knowledge and Action Networks Sweden ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Swedish International Development Cooperation Agency ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.4 - By 2030, ensure the conservation of mountain ecosystems, including their biodiversity, in order to enhance their capacity to provide benefits that are essential for sustainable development. 15.4 - Senast 2030 säkerställa att bevara bergsekosystemen, inklusive deras biologiska mångfald, i syfte att öka deras förmåga att producera nytta som behövs för en hållbar utveckling. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 21000000 0 0 9500000 11500000 0 13650000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1050000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1785000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 3360000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 210000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 945000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 575000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 977500 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 517500 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 7475000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1840000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 115000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 1520000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 6175000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 475000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 427500 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 807500 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development 95000 ICIMOD/International Centre for Integrated Mountain Development Regional Asia and Oceania 2022-2026 Regionalt Asien och Oceanien 2022-2026 Greater gender equality, including reduced gender-based violence and greater economic empowerment for women Ökad jämställdhet, inklusive minskat könsrelaterat våld samt stärkt ekonomisk egenmakt Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for sustainable management and sustainable use of natural resources, with a focus on increased protection, conservation and restoration of biodiversity and its ecosystem services Stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser, med fokus på ökat skydd, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och dess ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved adaptability and strengthened resilience to climate change and environmental and natural disasters Förbättrad anpassningsförmåga och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar och miljö- och naturkatastrofer Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced climate impact, with a focus on increased access to renewable energy and higher energy efficiency Minskad klimatpåverkan, med fokus på ökad tillgång till förnybar energi och en högre energieffektivitet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-53020013 Sweden The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bosnia and Herzegovina Decentralisation and support to subnational government Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-53020013-5302001301 Sweden The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 738720 4941768 4475657 5235456 2847299 287000 162000 289000 757000 18238900 Dev. country based NGOs 289000 Dev. country based NGOs 274000 Dev. country based NGOs 319000 Dev. country based NGOs 164000 Dev. country based NGOs 162000 Dev. country based NGOs 125000 Dev. country based NGOs 162000 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-53020013-5302001302 Sweden The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 206000 772000 350000 172000 350000 Dev. country based NGOs 336000 Dev. country based NGOs 218000 Dev. country based NGOs 218000 Dev. country based NGOs 172000 Dev. country based NGOs 206000 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-53020013-5302001303 Sweden The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. The goal of the project is to strengthen and further institutionalize the AMCs in BIH and to help develop strategic documents and services. The project should enhance the AMCs' capacities to act as democratic, legitimate, transparent, effective and sustainable institutions that will serve as a service-provider to their members and strengthen the influence of municipalities on higher levels of government. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Delegerat samarbete regering Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3412768 99720 4867456 4016657 2847299 99719.7 Delegerat samarbete regering 1969814.8600000001 Delegerat samarbete regering 1442952.99 Delegerat samarbete regering 151695.09 Delegerat samarbete regering 35623.17 Delegerat samarbete regering 2665577.6299999999 Delegerat samarbete regering 319009 Delegerat samarbete regering 844751.78 Delegerat samarbete regering 0 Delegerat samarbete regering 609428.12 Delegerat samarbete regering 17039.45 Delegerat samarbete regering 2305932.52 Delegerat samarbete regering 11516.76 Delegerat samarbete regering 1923539.01 Delegerat samarbete regering 18553.56 Delegerat samarbete regering 15956 Delegerat samarbete regering 2577291.4100000001 Delegerat samarbete regering Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-53050015 Sweden The programme includes two components - consolidating the principles of good governance within the security sector (armed forces) and the introduction of E-Parliament - working together to strengthen the general oversight and legislative function of the Parliament. It will be implemented through OSCE in the period March 2010-June 2013, with a total budget of 26,050,000 SEK. Programmet omfattar två komponenter, dels konsolidering av principerna för demokratisk samhällsstyrning inom säkerhetssektorn, samt att stärka parlamentets kontroll och styrning av de militära styrkorna. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Serbia Security system management and reform Legislatures and political parties Conflict, Peace & Security Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-53050015-5305001501 Sweden The programme includes two components - consolidating the principles of good governance within the security sector (armed forces) and the introduction of E-Parliament - working together to strengthen the general oversight and legislative function of the Parliament. It will be implemented through OSCE in the period March 2010-June 2013, with a total budget of 26,050,000 SEK. Programmet omfattar två komponenter, dels konsolidering av principerna för demokratisk samhällsstyrning inom säkerhetssektorn, samt att stärka parlamentets kontroll och styrning av de militära styrkorna. Sweden OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 16000000 10050000 1700000 0 -1086109 2550000 6000000 27750000 Other multilateral institution 6000000 Other multilateral institution 2550000 Other multilateral institution -1086109.3500000001 Other multilateral institution Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Västra Balkan: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-53050015-5305001502 Sweden The programme includes two components - consolidating the principles of good governance within the security sector (armed forces) and the introduction of E-Parliament - working together to strengthen the general oversight and legislative function of the Parliament. It will be implemented through OSCE in the period March 2010-June 2013, with a total budget of 26,050,000 SEK. Programmet omfattar två komponenter, dels konsolidering av principerna för demokratisk samhällsstyrning inom säkerhetssektorn, samt att stärka parlamentets kontroll och styrning av de militära styrkorna. Sweden OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe Swedish International Development Cooperation Agency Other multilateral institution Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -714113 10000000 7500000 10000000 Other multilateral institution 7500000 Other multilateral institution -714113.0600000001 Other multilateral institution Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Västra Balkan: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-53050015-5305001503 Sweden The programme includes two components - consolidating the principles of good governance within the security sector (armed forces) and the introduction of E-Parliament - working together to strengthen the general oversight and legislative function of the Parliament. It will be implemented through OSCE in the period March 2010-June 2013, with a total budget of 26,050,000 SEK. Programmet omfattar två komponenter, dels konsolidering av principerna för demokratisk samhällsstyrning inom säkerhetssektorn, samt att stärka parlamentets kontroll och styrning av de militära styrkorna. Sweden OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe Swedish International Development Cooperation Agency OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -979349 1700000 1700000 OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe -979349.05 OSCE/Organization for Security and Cooperation in Europe Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Västra Balkan: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-53050022 Sweden The objective of the programme is to advance women's human rights and to support the active and broad participation of women as free individuals and equal citizens through the implementation and expansion of the Human Rights Education Program for Women (HREP) and research, advocacy and lobbying to advance women's human rights in Turkey. Syftet med programmet är kvinnors mänskliga rättigheter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Turkey Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-53050022-5305002201 Sweden The objective of the programme is to advance women's human rights and to support the active and broad participation of women as free individuals and equal citizens through the implementation and expansion of the Human Rights Education Program for Women (HREP) and research, advocacy and lobbying to advance women's human rights in Turkey. Syftet med programmet är kvinnors mänskliga rättigheter. Sweden WWHR/Women for Women’s Human Rights Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3000000 3000000 500000 3000000 0 3000000 6500000 Dev. country based NGOs 3000000 Dev. country based NGOs 3000000 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-53050022-5305002203 Sweden The objective of the programme is to advance women's human rights and to support the active and broad participation of women as free individuals and equal citizens through the implementation and expansion of the Human Rights Education Program for Women (HREP) and research, advocacy and lobbying to advance women's human rights in Turkey. Syftet med programmet är kvinnors mänskliga rättigheter. Sweden WWHR/Women for Women’s Human Rights Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 210941 210941 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-53050022-5305002205 Sweden The objective of the programme is to advance women's human rights and to support the active and broad participation of women as free individuals and equal citizens through the implementation and expansion of the Human Rights Education Program for Women (HREP) and research, advocacy and lobbying to advance women's human rights in Turkey. Syftet med programmet är kvinnors mänskliga rättigheter. Sweden WWHR/Women for Women’s Human Rights Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 289059 172688 Dev. country based NGOs SE-0-SE-6-53050032 Sweden The programme aims to support the Turkish judiciary in fulfilling important demands in the process to conform to EU standards required for membership. The project addresses the problem of speed, efficiency and fairness within the justice system. The project will also support Turkey's legal reform with the establishment of a three-tier court system by introducing Courts of Appeal. Programmet syftar till att stödja den turkiska rättsväsendet att uppfylla viktiga krav i processen att anpassa sig till EU: s normer som krävs för medlemskap. Projektet tar upp problemet med snabbhet, effektivitet och rättvisa inom rättsväsendet. Projektet kommer också att stödja Turkiets rättsliga reformer med inrättandet av en tre nivåer domstolssystemet genom att införa hovrätter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Turkey Legal and judicial development Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-53050032-5305003201 Sweden The programme aims to support the Turkish judiciary in fulfilling important demands in the process to conform to EU standards required for membership. The project addresses the problem of speed, efficiency and fairness within the justice system. The project will also support Turkey's legal reform with the establishment of a three-tier court system by introducing Courts of Appeal. Programmet syftar till att stödja den turkiska rättsväsendet att uppfylla viktiga krav i processen att anpassa sig till EU: s normer som krävs för medlemskap. Projektet tar upp problemet med snabbhet, effektivitet och rättvisa inom rättsväsendet. Projektet kommer också att stödja Turkiets rättsliga reformer med inrättandet av en tre nivåer domstolssystemet genom att införa hovrätter. Sweden Domstolsverket Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2347316 5784138 4342755 2859785 843496 2347316 2368546 5784138 16177490 Regering i givarlandet 2347316 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 2856995 Regering i givarlandet 2927143 Regering i givarlandet 2616190 Regering i givarlandet -247644 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: A more efficient judiciary that more often guarantees the right to a fair trial, in accordance with European standards Turkiet: Ett mer effektivt rättsväsende som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-53050032-5305003202 Sweden The programme aims to support the Turkish judiciary in fulfilling important demands in the process to conform to EU standards required for membership. The project addresses the problem of speed, efficiency and fairness within the justice system. The project will also support Turkey's legal reform with the establishment of a three-tier court system by introducing Courts of Appeal. Programmet syftar till att stödja den turkiska rättsväsendet att uppfylla viktiga krav i processen att anpassa sig till EU: s normer som krävs för medlemskap. Projektet tar upp problemet med snabbhet, effektivitet och rättvisa inom rättsväsendet. Projektet kommer också att stödja Turkiets rättsliga reformer med inrättandet av en tre nivåer domstolssystemet genom att införa hovrätter. Sweden Domstolsverket Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2126679 1974209 81150 247644 Regering i givarlandet 1726565 Regering i givarlandet 718358 Regering i givarlandet 1408321 Regering i givarlandet -1408321 Regering i givarlandet 1408321 Regering i givarlandet 81150 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: A more efficient judiciary that more often guarantees the right to a fair trial, in accordance with European standards Turkiet: Ett mer effektivt rättsväsende som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-53050032-5305003204 Sweden The programme aims to support the Turkish judiciary in fulfilling important demands in the process to conform to EU standards required for membership. The project addresses the problem of speed, efficiency and fairness within the justice system. The project will also support Turkey's legal reform with the establishment of a three-tier court system by introducing Courts of Appeal. Programmet syftar till att stödja den turkiska rättsväsendet att uppfylla viktiga krav i processen att anpassa sig till EU: s normer som krävs för medlemskap. Projektet tar upp problemet med snabbhet, effektivitet och rättvisa inom rättsväsendet. Projektet kommer också att stödja Turkiets rättsliga reformer med inrättandet av en tre nivåer domstolssystemet genom att införa hovrätter. Sweden Domstolsverket Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 733106 202871.3 Donor Country NGO 530235.12 Donor Country NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: A more efficient judiciary that more often guarantees the right to a fair trial, in accordance with European standards Turkiet: Ett mer effektivt rättsväsende som i högre utsträckning garanterar rätten till en rättvis rättegång, i enlighet med europeisk standard Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54000076 Sweden Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Argentina Brazil Botswana Congo (the Democratic Republic of the) Chile Cameroon Ethiopia Gambia (the) Guinea Guatemala Indonesia India Iraq Cambodia Lesotho Mongolia Malawi Malaysia Niger (the) Nigeria Nepal Peru Philippines (the) Pakistan Palestine, State of Sierra Leone Thailand Timor-Leste Turkey Tanzania, United Republic of Uganda Viet Nam South Africa Zambia Southern Africa, regional Europe, regional South America, regional Developing countries, unspecified Central Asia, regional Western Africa, regional Middle East, regional Eastern Africa, regional Central America, regional Democratic participation and civil society STD control including HIV/AIDS Sectors not specified Government & Civil Society-general Population Policies/Programmes & Reproductive Health Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-54000076-5400007601 Sweden Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 134000000 43999999.9999999851 85999999.9999999851 85969115.9999999702 134000000 -247593.9999999999 42877787.0000000224 483692 Donor Country NGO 40200 Donor Country NGO 67000 Donor Country NGO 9552 Donor Country NGO 1621016 Donor Country NGO 4148614 Donor Country NGO 2745540 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 12934 Donor Country NGO 1165640 Donor Country NGO 13400 Donor Country NGO 13949834 Donor Country NGO 14804 Donor Country NGO 28140 Donor Country NGO 3327534 Donor Country NGO 24984 Donor Country NGO 469000 Donor Country NGO 140700 Donor Country NGO 249898 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 53600 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 33500 Donor Country NGO 20100 Donor Country NGO 50582 Donor Country NGO 8040 Donor Country NGO 33500 Donor Country NGO 412966 Donor Country NGO 375200 Donor Country NGO 7402 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 14166 Donor Country NGO 4417652 Donor Country NGO 337086 Donor Country NGO 46900 Donor Country NGO 52138 Donor Country NGO 1249490 Donor Country NGO 20100 Donor Country NGO 11064 Donor Country NGO 100500 Donor Country NGO 140700 Donor Country NGO 99014 Donor Country NGO 805848 Donor Country NGO 130448 Donor Country NGO 146528 Donor Country NGO 49384 Donor Country NGO 80400 Donor Country NGO 99966 Donor Country NGO 3329186 Donor Country NGO 4910772 Donor Country NGO 104266 Donor Country NGO 100500 Donor Country NGO 1004582 Donor Country NGO 13400 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 9552 Donor Country NGO 20100 Donor Country NGO 361800 Donor Country NGO 628066 Donor Country NGO 246560 Donor Country NGO 37010 Donor Country NGO 105532 Donor Country NGO 59136 Donor Country NGO 623076 Donor Country NGO 99652 Donor Country NGO 3325848 Donor Country NGO 20974 Donor Country NGO 72788 Donor Country NGO 67000 Donor Country NGO 460366 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 34860 Donor Country NGO 53600 Donor Country NGO 107200 Donor Country NGO 18824 Donor Country NGO 499796 Donor Country NGO 862960 Donor Country NGO 420936 Donor Country NGO 6700 Donor Country NGO 100500 Donor Country NGO 22152 Donor Country NGO 836916 Donor Country NGO 113900 Donor Country NGO 140697986 Donor Country NGO 3631400 Donor Country NGO 616400 Donor Country NGO 82060 Donor Country NGO 11677386 Donor Country NGO 5444974 Donor Country NGO 1875904 Donor Country NGO 46900 Donor Country NGO 20100 Donor Country NGO 16223308 Donor Country NGO 1232800 Donor Country NGO 3495234 Donor Country NGO 333748 Donor Country NGO 350814 Donor Country NGO 2456212 Donor Country NGO 163526 Donor Country NGO 167500 Donor Country NGO 3038206 Donor Country NGO 8914 Donor Country NGO 33500 Donor Country NGO 1744262 Donor Country NGO 3495268 Donor Country NGO 46900 Donor Country NGO 503134 Donor Country NGO 93800 Donor Country NGO 7402 Donor Country NGO 333748 Donor Country NGO 28018 Donor Country NGO 706926 Donor Country NGO 17234 Donor Country NGO 90694 Donor Country NGO 87100 Donor Country NGO 1706518 Donor Country NGO 2052864 Donor Country NGO 13400 Donor Country NGO 249898 Donor Country NGO 55196 Donor Country NGO 147446 Donor Country NGO 4951854 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 248400 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 10800 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 15750 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 78750 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 14625 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 8100 Donor Country NGO 13500 Donor Country NGO 1117800 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 8775 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 36450 Donor Country NGO 60750 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 269100 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 9450 Donor Country NGO 19125 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 609750 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 28125 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 331200 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 47250 Donor Country NGO 11475 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 11219400 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 63000 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 289800 Donor Country NGO 1449000 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 365850 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 1159200 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 351900 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 517500 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 18000 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 37800 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 1159200 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 8775 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 15750 Donor Country NGO 289800 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 11219400 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 10800 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 1449000 Donor Country NGO 351900 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 63000 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 28125 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 365850 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 331200 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 14625 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 19125 Donor Country NGO 78750 Donor Country NGO 11475 Donor Country NGO 9450 Donor Country NGO 47250 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 269100 Donor Country NGO 248400 Donor Country NGO 60750 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 37800 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 18000 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 517500 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 8100 Donor Country NGO 36450 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 13500 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 1117800 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 609750 Donor Country NGO 365850 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 248400 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 10800 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 78750 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 14625 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 13500 Donor Country NGO 8100 Donor Country NGO 1117800 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 8775 Donor Country NGO 28125 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 15750 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 60750 Donor Country NGO 36450 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 9450 Donor Country NGO 19125 Donor Country NGO 609750 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 269100 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 331200 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 47250 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 11475 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 11219400 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 63000 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 1449000 Donor Country NGO 289800 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 1159200 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 351900 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 517500 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 18000 Donor Country NGO 37800 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 1159200 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 15750 Donor Country NGO 289800 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 11219400 Donor Country NGO 609750 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 10800 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 5400 Donor Country NGO 14175 Donor Country NGO 351900 Donor Country NGO 1449000 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 63000 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 28125 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 365850 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 434700 Donor Country NGO 331200 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 41400 Donor Country NGO 2250 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 14625 Donor Country NGO 8775 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 11250 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 19125 Donor Country NGO 11475 Donor Country NGO 78750 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 47250 Donor Country NGO 9450 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 269100 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 248400 Donor Country NGO 60750 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 18000 Donor Country NGO 5625 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 3375 Donor Country NGO 207000 Donor Country NGO 310500 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 1350 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 9000 Donor Country NGO 2025 Donor Country NGO 37800 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 517500 Donor Country NGO 36450 Donor Country NGO 8100 Donor Country NGO 103500 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 675 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 23625 Donor Country NGO 16875 Donor Country NGO 10125 Donor Country NGO 7875 Donor Country NGO 144900 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 4725 Donor Country NGO 6750 Donor Country NGO 13500 Donor Country NGO 1125 Donor Country NGO 20700 Donor Country NGO 62100 Donor Country NGO 1117800 Donor Country NGO 165600 Donor Country NGO 17600 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 46200 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 2640 Donor Country NGO 33000 Donor Country NGO 55000 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 283360 Donor Country NGO 404800 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 21940160 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 118800 Donor Country NGO 3960 Donor Country NGO 17160 Donor Country NGO 80960 Donor Country NGO 4400 Donor Country NGO 202400 Donor Country NGO 121440 Donor Country NGO 154000 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 19800 Donor Country NGO 18480 Donor Country NGO 30800 Donor Country NGO 80960 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 15400 Donor Country NGO 3960 Donor Country NGO 2266880 Donor Country NGO 9240 Donor Country NGO 283360 Donor Country NGO 1012000 Donor Country NGO 22000 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 28600 Donor Country NGO 27720 Donor Country NGO 566720 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 2833600 Donor Country NGO 3960 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 688160 Donor Country NGO 2640 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 4400 Donor Country NGO 404800 Donor Country NGO 10560 Donor Country NGO 11000 Donor Country NGO 283360 Donor Country NGO 35200 Donor Country NGO 73920 Donor Country NGO 121440 Donor Country NGO 46200 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 607200 Donor Country NGO 22440 Donor Country NGO 323840 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 13200 Donor Country NGO 485760 Donor Country NGO 26400 Donor Country NGO 2185920 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 17600 Donor Country NGO 9240 Donor Country NGO 202400 Donor Country NGO 4400 Donor Country NGO 21120 Donor Country NGO 607200 Donor Country NGO 27720 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 15400 Donor Country NGO 123200 Donor Country NGO 2640 Donor Country NGO 19800 Donor Country NGO 33000 Donor Country NGO 40480 Donor Country NGO 850080 Donor Country NGO 37400 Donor Country NGO 1192400 Donor Country NGO 647680 Donor Country NGO 715440 Donor Country NGO 15400 Donor Country NGO 850080 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 323840 Donor Country NGO 92400 Donor Country NGO 2200 Donor Country NGO 22000 Donor Country NGO 33000 Donor Country NGO 10560 Donor Country NGO 202400 Donor Country NGO 71280 Donor Country NGO 121440 Donor Country NGO 33000 Donor Country NGO 13200 Donor Country NGO 19800 Donor Country NGO 607200 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 11000 Donor Country NGO 15840 Donor Country NGO 6600 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 526240 Donor Country NGO 11000 Donor Country NGO 80960 Donor Country NGO 1320 Donor Country NGO 9240 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -57811.927484 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -125.687862 Donor Country NGO -408.48555 Donor Country NGO -4363.164338 Donor Country NGO -13089.493015 Donor Country NGO -94.265896 Donor Country NGO -20725.030607 Donor Country NGO -565.595377 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -11998.701931 Donor Country NGO -502.751446 Donor Country NGO -31.421965 Donor Country NGO -219.953758 Donor Country NGO -61084.300738 Donor Country NGO -20725.030607 Donor Country NGO -8726.328677 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -4363.164338 Donor Country NGO -1508.254339 Donor Country NGO -3272.373254 Donor Country NGO -157.109827 Donor Country NGO -565.595377 Donor Country NGO -17502.034728 Donor Country NGO -597.017343 Donor Country NGO -1090.791085 Donor Country NGO -19634.239523 Donor Country NGO -17452.657354 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -31.421965 Donor Country NGO -5453.955423 Donor Country NGO -377.063585 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -607570.634122 Donor Country NGO -1090.791085 Donor Country NGO -408.48555 Donor Country NGO -11998.701931 Donor Country NGO -597.017343 Donor Country NGO -377.063585 Donor Country NGO -1759.630062 Donor Country NGO -14180.2841 Donor Country NGO -13089.493015 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -9817.119761 Donor Country NGO -1090.791085 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -10907.910846 Donor Country NGO -52357.972061 Donor Country NGO -6544.746508 Donor Country NGO -157.109827 Donor Country NGO -31.421965 Donor Country NGO -14180.2841 Donor Country NGO -125.687862 Donor Country NGO -31.421965 Donor Country NGO -219.953758 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -1665.364166 Donor Country NGO -62.843931 Donor Country NGO -5453.955423 Donor Country NGO -19634.239523 Donor Country NGO -314.219654 Donor Country NGO -1162.61272 Donor Country NGO -31.421965 Donor Country NGO -7635.537592 Donor Country NGO -345.641619 Donor Country NGO -345.641619 Donor Country NGO -251.375723 Donor Country NGO -188.531792 Donor Country NGO -282.797689 Donor Country NGO -1090.791085 Donor Country NGO -40359.27013 Donor Country NGO -2181.582169 Donor Country NGO -1090.791085 Donor Country NGO -7635.537592 Donor Country NGO 149688 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 791208 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 5544 Donor Country NGO 3696 Donor Country NGO 4928 Donor Country NGO 6776 Donor Country NGO 6776 Donor Country NGO 7392 Donor Country NGO 149688 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 22792 Donor Country NGO 6160 Donor Country NGO 384912 Donor Country NGO 106920 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 32648 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 4312 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 277992 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 3080 Donor Country NGO 171072 Donor Country NGO 1026432 Donor Country NGO 213840 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 256608 Donor Country NGO 277992 Donor Country NGO 34496 Donor Country NGO 11704 Donor Country NGO 235224 Donor Country NGO 8008 Donor Country NGO 8008 Donor Country NGO 11910888 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 7392 Donor Country NGO 106920 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 342144 Donor Country NGO 384912 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 11704 Donor Country NGO 343112 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 11088 Donor Country NGO 192456 Donor Country NGO 3080 Donor Country NGO 128304 Donor Country NGO 64152 Donor Country NGO 29568 Donor Country NGO 85536 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 406296 Donor Country NGO 1197504 Donor Country NGO 4312 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 9856 Donor Country NGO 235224 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 11088 Donor Country NGO 406296 Donor Country NGO 1848 Donor Country NGO 256608 Donor Country NGO 2464 Donor Country NGO 85536 Donor Country NGO 2464 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 1133352 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 4928 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 1848 Donor Country NGO 29568 Donor Country NGO 85536 Donor Country NGO 343112 Donor Country NGO 277992 Donor Country NGO 6160 Donor Country NGO 8008 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 22792 Donor Country NGO 34496 Donor Country NGO 4312 Donor Country NGO 384912 Donor Country NGO 342144 Donor Country NGO 5544 Donor Country NGO 3696 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 149688 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 406296 Donor Country NGO 64152 Donor Country NGO 6776 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 1133352 Donor Country NGO 11088 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 106920 Donor Country NGO 9856 Donor Country NGO 384912 Donor Country NGO 3080 Donor Country NGO 791208 Donor Country NGO 213840 Donor Country NGO 11704 Donor Country NGO 277992 Donor Country NGO 32648 Donor Country NGO 171072 Donor Country NGO 235224 Donor Country NGO 128304 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 2464 Donor Country NGO 192456 Donor Country NGO 2464 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 406296 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 256608 Donor Country NGO 4312 Donor Country NGO 1197504 Donor Country NGO 11704 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 106920 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 85536 Donor Country NGO 149688 Donor Country NGO 1026432 Donor Country NGO 6776 Donor Country NGO 235224 Donor Country NGO 7392 Donor Country NGO 8008 Donor Country NGO 7392 Donor Country NGO 3080 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 1232 Donor Country NGO 11910888 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 21384 Donor Country NGO 256608 Donor Country NGO 11088 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 42768 Donor Country NGO 616 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 320887.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 1194862.5 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 22037.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 33325 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 4300 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 30637.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 1299675 Donor Country NGO 859462.5 Donor Country NGO 251550 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 12514612.5 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 167700 Donor Country NGO 6450 Donor Country NGO 83729.550411 Donor Country NGO 1193146.093357 Donor Country NGO 3757.095211 Donor Country NGO 62797.162808 Donor Country NGO 146526.713219 Donor Country NGO 1297808.03137 Donor Country NGO 272121.038836 Donor Country NGO 1073.455774 Donor Country NGO 83729.550411 Donor Country NGO 3757.095211 Donor Country NGO 167459.100822 Donor Country NGO 1610.183662 Donor Country NGO 376782.976849 Donor Country NGO 1073.455774 Donor Country NGO 83729.550411 Donor Country NGO 251188.651233 Donor Country NGO 10197.829858 Donor Country NGO 104661.938014 Donor Country NGO 5367.278872 Donor Country NGO 22005.843377 Donor Country NGO 20932.387603 Donor Country NGO 2146.911549 Donor Country NGO 397715.364452 Donor Country NGO 209323.876027 Donor Country NGO 146526.713219 Donor Country NGO 2683.639436 Donor Country NGO 62797.162808 Donor Country NGO 10197.829858 Donor Country NGO 209323.876027 Donor Country NGO 230256.26363 Donor Country NGO 320426.548688 Donor Country NGO 41864.775205 Donor Country NGO 104661.938014 Donor Country NGO 9661.10197 Donor Country NGO 5904.00676 Donor Country NGO 2146.911549 Donor Country NGO 41864.775205 Donor Country NGO 536.727887 Donor Country NGO 1610.183662 Donor Country NGO 5904.00676 Donor Country NGO 12496635.3988419995 Donor Country NGO 83729.550411 Donor Country NGO 6977.462534 Donor Country NGO 230256.26363 Donor Country NGO 33277.129009 Donor Country NGO 9661.10197 Donor Country NGO 209323.876027 Donor Country NGO 1610.183662 Donor Country NGO 146526.713219 Donor Country NGO 2146.911549 Donor Country NGO 272121.038836 Donor Country NGO 1073.455774 Donor Country NGO 62797.162808 Donor Country NGO 1073.455774 Donor Country NGO 20932.387603 Donor Country NGO 1610.183662 Donor Country NGO 30593.489573 Donor Country NGO 1073.455774 Donor Country NGO 41864.775205 Donor Country NGO 397715.364452 Donor Country NGO 2683.639436 Donor Country NGO 41864.775205 Donor Country NGO 6977.462534 Donor Country NGO 2146.911549 Donor Country NGO 376782.976849 Donor Country NGO 536.727887 Donor Country NGO 6440.734647 Donor Country NGO 41864.775205 Donor Country NGO 4293.823098 Donor Country NGO 3757.095211 Donor Country NGO 5367.278872 Donor Country NGO 5367.278872 Donor Country NGO 858227.891713 Donor Country NGO 62797.162808 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 12514612.5 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 33325 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 1299675 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 251550 Donor Country NGO 167700 Donor Country NGO 30637.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 1194862.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 6450 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 859462.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 4300 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 22037.5 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 320887.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 320887.5 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 22037.5 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 4300 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 859462.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 1194862.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 30637.5 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 398287.5 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 537.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 5375 Donor Country NGO 167700 Donor Country NGO 251550 Donor Country NGO 146737.5 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 209625 Donor Country NGO 3762.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 1299675 Donor Country NGO 377325 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 6450 Donor Country NGO 41925 Donor Country NGO 5912.5 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 6987.5 Donor Country NGO 33325 Donor Country NGO 9675 Donor Country NGO 2687.5 Donor Country NGO 12514612.5 Donor Country NGO 1612.5 Donor Country NGO 272512.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 20962.5 Donor Country NGO 83850 Donor Country NGO 230587.5 Donor Country NGO 10212.5 Donor Country NGO 104812.5 Donor Country NGO 62887.5 Donor Country NGO 1075 Donor Country NGO 2150 Donor Country NGO -24.75939 Donor Country NGO -12.379695 Donor Country NGO -18.569543 Donor Country NGO -724.212158 Donor Country NGO -1207.020263 Donor Country NGO -2655.444578 Donor Country NGO -965.61621 Donor Country NGO -241.404053 Donor Country NGO -241.404053 Donor Country NGO -111.417255 Donor Country NGO -965.61621 Donor Country NGO -3138.252683 Donor Country NGO -117.607103 Donor Country NGO -30.949238 Donor Country NGO -111.417255 Donor Country NGO -383.770545 Donor Country NGO -80.468018 Donor Country NGO -2655.444578 Donor Country NGO -68.088323 Donor Country NGO -482.808105 Donor Country NGO -144118.219343 Donor Country NGO -74.27817 Donor Country NGO -965.61621 Donor Country NGO -724.212158 Donor Country NGO -482.808105 Donor Country NGO -3138.252683 Donor Country NGO -12.379695 Donor Country NGO -4345.272945 Donor Country NGO -14967.051255 Donor Country NGO -12.379695 Donor Country NGO -43.328933 Donor Country NGO -2414.040525 Donor Country NGO -2414.040525 Donor Country NGO -24.75939 Donor Country NGO -1689.828368 Donor Country NGO -2896.84863 Donor Country NGO -1931.23242 Donor Country NGO -61.898475 Donor Country NGO -117.607103 Donor Country NGO -24.75939 Donor Country NGO -482.808105 Donor Country NGO -6.189848 Donor Country NGO -1689.828368 Donor Country NGO -4586.676998 Donor Country NGO -18.569543 Donor Country NGO -724.212158 Donor Country NGO -43.328933 Donor Country NGO -1207.020263 Donor Country NGO -352.821308 Donor Country NGO -12.379695 Donor Country NGO -13760.030993 Donor Country NGO -482.808105 Donor Country NGO -24.75939 Donor Country NGO -724.212158 Donor Country NGO -12.379695 Donor Country NGO -9897.566153 Donor Country NGO -965.61621 Donor Country NGO -2414.040525 Donor Country NGO -18.569543 Donor Country NGO -61.898475 Donor Country NGO -68.088323 Donor Country NGO -43.328933 Donor Country NGO -4586.676998 Donor Country NGO -482.808105 Donor Country NGO -49.51878 Donor Country NGO -6.189848 Donor Country NGO -30.949238 Donor Country NGO -253.783748 Donor Country NGO -80.468018 Donor Country NGO -4345.272945 Donor Country NGO -3695.338958 Donor Country NGO -61.898475 Donor Country NGO -1689.828368 Donor Country NGO -18.569543 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54000076-5400007602 Sweden Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5474999.9999999981 6022500 5474999.9999999981 6022500 1992.9 Donor Country NGO 671410.2 Donor Country NGO 2912.7 Donor Country NGO 135429.6 Donor Country NGO 8584.8 Donor Country NGO 2912.7 Donor Country NGO 11344.2 Donor Country NGO 17366.7 Donor Country NGO 613.2 Donor Country NGO 443825.4 Donor Country NGO 1379.7 Donor Country NGO 108120.3 Donor Country NGO 28710.9 Donor Country NGO 919.8 Donor Country NGO 613.2 Donor Country NGO 8124.9 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 1686.3 Donor Country NGO 209517.3 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 85388.1 Donor Country NGO 6559619.4000000004 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 28710.9 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 2759.4 Donor Country NGO 56721 Donor Country NGO 11344.2 Donor Country NGO 90753.6 Donor Country NGO 34733.4 Donor Country NGO 210218.1 Donor Country NGO 459.9 Donor Country NGO 142152.9 Donor Country NGO 113442 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 40755.9 Donor Country NGO 22688.4 Donor Country NGO 625332.6 Donor Country NGO 209517.3 Donor Country NGO 1073.1 Donor Country NGO 1533 Donor Country NGO 74087.7 Donor Country NGO 50698.5 Donor Country NGO 63444.3 Donor Country NGO 766.5 Donor Country NGO 22688.4 Donor Country NGO 130808.7 Donor Country NGO 2759.4 Donor Country NGO 61341.9 Donor Country NGO 130107.9 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 1992.9 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 28710.9 Donor Country NGO 210218.1 Donor Country NGO 766.5 Donor Country NGO 1686.3 Donor Country NGO 82628.7 Donor Country NGO 1073.1 Donor Country NGO 49296.9 Donor Country NGO 63444.3 Donor Country NGO 5672.1 Donor Country NGO 145372.2 Donor Country NGO 7358.4 Donor Country NGO 1226.4 Donor Country NGO 1839.6 Donor Country NGO 147474.6 Donor Country NGO 17366.7 Donor Country NGO 1839.6 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 2452.8 Donor Country NGO 255441.6 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 34032.6 Donor Country NGO 101112.3 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 2759.4 Donor Country NGO 5672.1 Donor Country NGO 26608.5 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 58538.7 Donor Country NGO 2759.4 Donor Country NGO 37251.9 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 21286.8 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 1992.9 Donor Country NGO 1686.3 Donor Country NGO 26608.5 Donor Country NGO 255441.6 Donor Country NGO 85388.1 Donor Country NGO 53217 Donor Country NGO 196902.9 Donor Country NGO 2912.7 Donor Country NGO 2912.7 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 1379.7 Donor Country NGO 919.8 Donor Country NGO 766.5 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 1686.3 Donor Country NGO 15965.1 Donor Country NGO 1073.1 Donor Country NGO 37251.9 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 21286.8 Donor Country NGO 2452.8 Donor Country NGO 85147.2 Donor Country NGO 95790.6 Donor Country NGO 1839.6 Donor Country NGO 58538.7 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 69182.1 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 1533 Donor Country NGO 63860.4 Donor Country NGO 613.2 Donor Country NGO 282050.1 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 153.3 Donor Country NGO 1226.4 Donor Country NGO 69182.1 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 766.5 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 5321.7 Donor Country NGO 63860.4 Donor Country NGO 298015.2 Donor Country NGO 8584.8 Donor Country NGO 613.2 Donor Country NGO 95790.6 Donor Country NGO 1839.6 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 8124.9 Donor Country NGO 101112.3 Donor Country NGO 1992.9 Donor Country NGO 2964186.8999999999 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 47895.3 Donor Country NGO 306.6 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 31930.2 Donor Country NGO 10643.4 Donor Country NGO 1073.1 Donor Country NGO 7358.4 Donor Country NGO 42573.6 Donor Country NGO 459.9 Donor Country NGO 24090 Donor Country NGO 373395 Donor Country NGO 72270 Donor Country NGO 30112.5 Donor Country NGO 12045 Donor Country NGO 60225 Donor Country NGO 42157.5 Donor Country NGO 24090 Donor Country NGO 3595432.5 Donor Country NGO 42157.5 Donor Country NGO 108405 Donor Country NGO 108405 Donor Country NGO 18067.5 Donor Country NGO 30112.5 Donor Country NGO 18067.5 Donor Country NGO 42157.5 Donor Country NGO 12045 Donor Country NGO 48180 Donor Country NGO 6022.5 Donor Country NGO 60225 Donor Country NGO 12045 Donor Country NGO 12045 Donor Country NGO 6022.5 Donor Country NGO 78292.5 Donor Country NGO 12045 Donor Country NGO 343282.5 Donor Country NGO 66247.5 Donor Country NGO 78292.5 Donor Country NGO 18067.5 Donor Country NGO 66247.5 Donor Country NGO 24090 Donor Country NGO 18067.5 Donor Country NGO 114427.5 Donor Country NGO 60225 Donor Country NGO 246922.5 Donor Country NGO 114427.5 Donor Country NGO 24090 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54000076-5400007603 Sweden Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Framework agreement funds provided LO-TCO for activites that coincide with Sida's assignment to support civil society in developing countries. Includes an administration grant. Ramavtal med LO-TCO Biståndsnämnd för aktiviteter som bedrivs inom ramen för Sidas uppdrag att stödja det civila samhället i utvecklingsländer. Inkluderar administrationsbidrag. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1938599.9999999998 1938600 5815.8 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 23263.2 Donor Country NGO 36833.4 Donor Country NGO 120193.2 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 1938.6 Donor Country NGO 21324.6 Donor Country NGO 34894.8 Donor Country NGO 1938.6 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 9693 Donor Country NGO 34894.8 Donor Country NGO 25201.8 Donor Country NGO 21324.6 Donor Country NGO 110500.2 Donor Country NGO 15508.8 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 9693 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 36833.4 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 25201.8 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 1157344.2 Donor Country NGO 79482.6 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 34894.8 Donor Country NGO 1157344.2 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 15508.8 Donor Country NGO 23263.2 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 79482.6 Donor Country NGO 36833.4 Donor Country NGO 110500.2 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 36833.4 Donor Country NGO 9693 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 19386 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 34894.8 Donor Country NGO 1938.6 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 13570.2 Donor Country NGO 120193.2 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 7754.4 Donor Country NGO 21324.6 Donor Country NGO 25201.8 Donor Country NGO 21324.6 Donor Country NGO 3877.2 Donor Country NGO 1938.6 Donor Country NGO 25201.8 Donor Country NGO 5815.8 Donor Country NGO 9693 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54000150 Sweden Support to Swedish Agency for Oceans and Water (HAV) for the establishement of a global programme aiming at 1) increased impact of Swedish positons on oceans and water resources management 2) increase dev. countries influence of its fish resources; 3) protection of aquatic ecosystems and climat adaptation; 4) protection of biodiversity on international waters (Beyond National Jurisfdiction). - HaVs förslag till globalt program syftar till att genom stärkta svenska positioner och ståndpunkter bidra till: i) en rättvisare fördelning av fiskemöjligheter och kvoter för utvecklingsländer för att därmed ge fattiga kustlevande människor ökade möjligheter att själva förvalta och utöva inflytande över sina fiskeresurser. ii) att arbeta för införandet av internationella standards för att stärka utvecklingsländers position och inflytande i förhandlingar som rör hållbart licensfiske inom deras exklusiva ekonomiska zon, och därmed ger positiva ekonomiska, sociala och biologiska effekter. iii) skydd av akvatiska ekosystem och klimatanpassning bla genom 'good governance' av gränsöverskridande vattenresursförvaltning samt arbete för att minska utsläpp av miljöföroreningar till vattendrag,. iv) att verka för nytt protokoll under havsrättskonventionen för skydd av biologisk mångfald och marina ekosystem i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Deltagande (speciellt av kvinnor), rättvise frågor, samt transparens är viktiga tvärområden som ska genomsyra verksamheterna. Syftet med programmet vid programmets start var att ”tillvarata HaVs myndighetsspecifika kunnande i det svenska utvecklingssamarbetet […] och därigenom få ett bredare genomslag i nationella, regionala och globala processer för den svenska synen på utvecklingsfrågor inom fiske och akvatisk miljö.” Programmet inriktades mot fyra fokusområden: - Förvaltning och tillgång till fiskeresursen - Fiskeriavtal med utvecklingsländer - Akvatiska ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringar samt - Biologisk mångfald i marina ekosystem på internationellt vatten Under programmets första två år skedde såväl interna som externa förändringar. Externt påverkades programmet av politiskt engagemang och prioritering av havs- och vattenfrågor såväl nationellt som internationellt. Detta resulterade i att resultatramverket reviderades under våren 2016 och fem insatsområden för programmets fortsatta genomförande identifierades: - Kapacitetsuppbyggnad - Tillträde till fiskresursen - Fiskeriavtal - Integrerad och gränsöverskridande vattenförvaltning - Områdesbaserad förvaltning för skydd och bevarande av marin biologisk mångfald Problemanalysen som legat till grund för Globala programmets insatser har grundat sig i att klimatförändringar, överfiske och annan miljöförstöring har betydande inverkan på vattenekosystemen och deras förmåga att producera livsmedel och andra ekosystemtjänster som människor som lever i fattigdom är särskilt beroende av. Detta försämrar försörjningsmöjligheterna, livsmedelssäkerheten och tillgång till andra ekosystemtjänster som t.ex. vatten, för dessa människor, vilket bidrar till oförändrad eller ökad fattigdom. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Fishing policy and administrative management Fishing HaV har genom det globala programmet arbetat för att främja en mer sammanhållen havs- och vattenpolitik, inklusive fiskefrågorna. Bland annat har förvaltningsansatsen ”källa-till-hav” fått genomslag såväl i den svenska regeringens prioriteringar inom det akvatiska området liksom på flera globala arenor. Inom samtliga tematiska insatsområden har HaV bedrivit påverkansarbete som bidragit till en framåtrörelse avseende bl.a. ökad transparens inom fiskeriförvaltningen för förbättrat inflytande för utvecklingsländer, utvecklingsländers rättigheter till marina resurser bortom nationell jurisdiktion, ökade kunskaper om marint skräp och särskilt dess påverkan på små önationer under utveckling, förbättrade underlag om fiskbeståndsstatus för viktiga kommersiella arter för säkerställande av rättvisa avtal etc. Nedan listas exempel på resultat inom de fem tematiska områdena. Inom området kapacitetsuppbyggnad:- Påverkat FAO att vid COFI anta skrivningar om rättigheter till gränsöverskridande fiskresurser inom programmet för nyttjanderätter.- Bidragit med modeller för mer tillförlitliga beståndsuppskattningar. Inom området tillträde till fiskeresursen:- Verkat för att säkerställa att regelverket inom den externa dimensionen inom den gemensamma fiskeripolitiken (EU) efterlevs. Detta perspektiv hade annars inte diskuteras eller integrerats, i lika hög utsträckning.- Bidragit till att förbättra framtagande av de vetenskapliga underlag som legat till grund för beslut om fiskresursernas förvaltning inom/genom ex RFMO:er, EFDAN, PROFISH. Inom området hållbara och rättvisa fiskeriavtal med utvecklingsländer- Bidragit till att frågan om fiskeriavtalens betydelse för utvecklingskuststaternas möjligheter till utveckling tagits upp och diskuterats i olika internationella fora, bland annat inom FAO.- Bidragit till att genderfrågorna har fått en mer framträdande roll inom EU:s partnerskapsavtal om hållbart fiske. Inom området integrerad och gränsöverskridande vattenförvaltning- Bidragit till att källa-till-hav-ansatsen blivit en svensk prioritering som fått starkt genomslag i den globala diskursen.- Ökat förståelse, kunskap och implementering av ”källa till hav”-ansatsen och stärkt samarbete med Action Platform for Source-to-Sea Management. Inom området områdesbaserad förvaltning till skydd och bevarande av marin biologisk mångfald- Bidragit till att synliggöra betydelsen av ett implementeringsavtal för långsiktigt hållbar förvaltning som ökar utvecklingsländernas möjligheter till tillträde eller skydd av marina resurser som påverkar deras utvecklingsmöjligheter. En svaghet som är av stor relevans för Sida att bemöta i det fortsatta stödet till HaV är bristen i uppföljning och rapporter gällande fattigdomsrelevans inklusive rättighets- och jämställdhetsperspektiven. Se vidare nedan.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54000150-5400015001 Sweden Support to Swedish Agency for Oceans and Water (HAV) for the establishement of a global programme aiming at 1) increased impact of Swedish positons on oceans and water resources management 2) increase dev. countries influence of its fish resources; 3) protection of aquatic ecosystems and climat adaptation; 4) protection of biodiversity on international waters (Beyond National Jurisfdiction). - HaVs förslag till globalt program syftar till att genom stärkta svenska positioner och ståndpunkter bidra till: i) en rättvisare fördelning av fiskemöjligheter och kvoter för utvecklingsländer för att därmed ge fattiga kustlevande människor ökade möjligheter att själva förvalta och utöva inflytande över sina fiskeresurser. ii) att arbeta för införandet av internationella standards för att stärka utvecklingsländers position och inflytande i förhandlingar som rör hållbart licensfiske inom deras exklusiva ekonomiska zon, och därmed ger positiva ekonomiska, sociala och biologiska effekter. iii) skydd av akvatiska ekosystem och klimatanpassning bla genom 'good governance' av gränsöverskridande vattenresursförvaltning samt arbete för att minska utsläpp av miljöföroreningar till vattendrag,. iv) att verka för nytt protokoll under havsrättskonventionen för skydd av biologisk mångfald och marina ekosystem i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Deltagande (speciellt av kvinnor), rättvise frågor, samt transparens är viktiga tvärområden som ska genomsyra verksamheterna. Syftet med programmet vid programmets start var att ”tillvarata HaVs myndighetsspecifika kunnande i det svenska utvecklingssamarbetet […] och därigenom få ett bredare genomslag i nationella, regionala och globala processer för den svenska synen på utvecklingsfrågor inom fiske och akvatisk miljö.” Programmet inriktades mot fyra fokusområden: - Förvaltning och tillgång till fiskeresursen - Fiskeriavtal med utvecklingsländer - Akvatiska ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringar samt - Biologisk mångfald i marina ekosystem på internationellt vatten Under programmets första två år skedde såväl interna som externa förändringar. Externt påverkades programmet av politiskt engagemang och prioritering av havs- och vattenfrågor såväl nationellt som internationellt. Detta resulterade i att resultatramverket reviderades under våren 2016 och fem insatsområden för programmets fortsatta genomförande identifierades: - Kapacitetsuppbyggnad - Tillträde till fiskresursen - Fiskeriavtal - Integrerad och gränsöverskridande vattenförvaltning - Områdesbaserad förvaltning för skydd och bevarande av marin biologisk mångfald Problemanalysen som legat till grund för Globala programmets insatser har grundat sig i att klimatförändringar, överfiske och annan miljöförstöring har betydande inverkan på vattenekosystemen och deras förmåga att producera livsmedel och andra ekosystemtjänster som människor som lever i fattigdom är särskilt beroende av. Detta försämrar försörjningsmöjligheterna, livsmedelssäkerheten och tillgång till andra ekosystemtjänster som t.ex. vatten, för dessa människor, vilket bidrar till oförändrad eller ökad fattigdom. Sweden Havs- och vattenmyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Havs- och vattenmyndigheten Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 1876154 3568186 3958548 4989578 0 5300000 0 1287388 0 803347 574777 3568186 1876154 0 0 0 385561 0 518858 0 1661895 -4411527 0 0 492954 0 0 5400825 -3065952 14392466 Havs- och vattenmyndigheten 731056 Havs- och vattenmyndigheten 624127 Havs- och vattenmyndigheten 520971 Havs- och vattenmyndigheten 221910 Havs- och vattenmyndigheten 983941 Havs- och vattenmyndigheten 295233 Havs- och vattenmyndigheten 2067102.1699999999 Havs- och vattenmyndigheten 385561 Havs- och vattenmyndigheten 492954 Havs- och vattenmyndigheten 803347 Havs- och vattenmyndigheten 1287388 Havs- och vattenmyndigheten 989298 Havs- och vattenmyndigheten 574777 Havs- och vattenmyndigheten 1661895 Havs- och vattenmyndigheten 518858 Havs- och vattenmyndigheten 2234048 Havs- och vattenmyndigheten SE-0-SE-6-54000150-5400015002 Sweden Support to Swedish Agency for Oceans and Water (HAV) for the establishement of a global programme aiming at 1) increased impact of Swedish positons on oceans and water resources management 2) increase dev. countries influence of its fish resources; 3) protection of aquatic ecosystems and climat adaptation; 4) protection of biodiversity on international waters (Beyond National Jurisfdiction). - HaVs förslag till globalt program syftar till att genom stärkta svenska positioner och ståndpunkter bidra till: i) en rättvisare fördelning av fiskemöjligheter och kvoter för utvecklingsländer för att därmed ge fattiga kustlevande människor ökade möjligheter att själva förvalta och utöva inflytande över sina fiskeresurser. ii) att arbeta för införandet av internationella standards för att stärka utvecklingsländers position och inflytande i förhandlingar som rör hållbart licensfiske inom deras exklusiva ekonomiska zon, och därmed ger positiva ekonomiska, sociala och biologiska effekter. iii) skydd av akvatiska ekosystem och klimatanpassning bla genom 'good governance' av gränsöverskridande vattenresursförvaltning samt arbete för att minska utsläpp av miljöföroreningar till vattendrag,. iv) att verka för nytt protokoll under havsrättskonventionen för skydd av biologisk mångfald och marina ekosystem i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Deltagande (speciellt av kvinnor), rättvise frågor, samt transparens är viktiga tvärområden som ska genomsyra verksamheterna. Syftet med programmet vid programmets start var att ”tillvarata HaVs myndighetsspecifika kunnande i det svenska utvecklingssamarbetet […] och därigenom få ett bredare genomslag i nationella, regionala och globala processer för den svenska synen på utvecklingsfrågor inom fiske och akvatisk miljö.” Programmet inriktades mot fyra fokusområden: - Förvaltning och tillgång till fiskeresursen - Fiskeriavtal med utvecklingsländer - Akvatiska ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringar samt - Biologisk mångfald i marina ekosystem på internationellt vatten Under programmets första två år skedde såväl interna som externa förändringar. Externt påverkades programmet av politiskt engagemang och prioritering av havs- och vattenfrågor såväl nationellt som internationellt. Detta resulterade i att resultatramverket reviderades under våren 2016 och fem insatsområden för programmets fortsatta genomförande identifierades: - Kapacitetsuppbyggnad - Tillträde till fiskresursen - Fiskeriavtal - Integrerad och gränsöverskridande vattenförvaltning - Områdesbaserad förvaltning för skydd och bevarande av marin biologisk mångfald Problemanalysen som legat till grund för Globala programmets insatser har grundat sig i att klimatförändringar, överfiske och annan miljöförstöring har betydande inverkan på vattenekosystemen och deras förmåga att producera livsmedel och andra ekosystemtjänster som människor som lever i fattigdom är särskilt beroende av. Detta försämrar försörjningsmöjligheterna, livsmedelssäkerheten och tillgång till andra ekosystemtjänster som t.ex. vatten, för dessa människor, vilket bidrar till oförändrad eller ökad fattigdom. Sweden Havs- och vattenmyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Havs- och vattenmyndigheten Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 474408 474408 0 0 0 0 0 0 0 474408 Havs- och vattenmyndigheten 474408 Havs- och vattenmyndigheten SE-0-SE-6-54000150-5400015003 Sweden Support to Swedish Agency for Oceans and Water (HAV) for the establishement of a global programme aiming at 1) increased impact of Swedish positons on oceans and water resources management 2) increase dev. countries influence of its fish resources; 3) protection of aquatic ecosystems and climat adaptation; 4) protection of biodiversity on international waters (Beyond National Jurisfdiction). - HaVs förslag till globalt program syftar till att genom stärkta svenska positioner och ståndpunkter bidra till: i) en rättvisare fördelning av fiskemöjligheter och kvoter för utvecklingsländer för att därmed ge fattiga kustlevande människor ökade möjligheter att själva förvalta och utöva inflytande över sina fiskeresurser. ii) att arbeta för införandet av internationella standards för att stärka utvecklingsländers position och inflytande i förhandlingar som rör hållbart licensfiske inom deras exklusiva ekonomiska zon, och därmed ger positiva ekonomiska, sociala och biologiska effekter. iii) skydd av akvatiska ekosystem och klimatanpassning bla genom 'good governance' av gränsöverskridande vattenresursförvaltning samt arbete för att minska utsläpp av miljöföroreningar till vattendrag,. iv) att verka för nytt protokoll under havsrättskonventionen för skydd av biologisk mångfald och marina ekosystem i havsområden utanför nationell jurisdiktion. Deltagande (speciellt av kvinnor), rättvise frågor, samt transparens är viktiga tvärområden som ska genomsyra verksamheterna. Syftet med programmet vid programmets start var att ”tillvarata HaVs myndighetsspecifika kunnande i det svenska utvecklingssamarbetet […] och därigenom få ett bredare genomslag i nationella, regionala och globala processer för den svenska synen på utvecklingsfrågor inom fiske och akvatisk miljö.” Programmet inriktades mot fyra fokusområden: - Förvaltning och tillgång till fiskeresursen - Fiskeriavtal med utvecklingsländer - Akvatiska ekosystem, biologisk mångfald och klimatförändringar samt - Biologisk mångfald i marina ekosystem på internationellt vatten Under programmets första två år skedde såväl interna som externa förändringar. Externt påverkades programmet av politiskt engagemang och prioritering av havs- och vattenfrågor såväl nationellt som internationellt. Detta resulterade i att resultatramverket reviderades under våren 2016 och fem insatsområden för programmets fortsatta genomförande identifierades: - Kapacitetsuppbyggnad - Tillträde till fiskresursen - Fiskeriavtal - Integrerad och gränsöverskridande vattenförvaltning - Områdesbaserad förvaltning för skydd och bevarande av marin biologisk mångfald Problemanalysen som legat till grund för Globala programmets insatser har grundat sig i att klimatförändringar, överfiske och annan miljöförstöring har betydande inverkan på vattenekosystemen och deras förmåga att producera livsmedel och andra ekosystemtjänster som människor som lever i fattigdom är särskilt beroende av. Detta försämrar försörjningsmöjligheterna, livsmedelssäkerheten och tillgång till andra ekosystemtjänster som t.ex. vatten, för dessa människor, vilket bidrar till oförändrad eller ökad fattigdom. Sweden Havs- och vattenmyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Havs- och vattenmyndigheten 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 14.4 - By 2020, effectively regulate harvesting and end overfishing, illegal, unreported and unregulated fishing and destructive fishing practices and implement science-based management plans, in order to restore fish stocks in the shortest time feasible, at least to levels that can produce maximum sustainable yield as determined by their biological characteristics. 14.4 - Senast 2020 införa en effektiv fångstreglering och stoppa överfiske, olagligt, orapporterat och oreglerat fiske liksom destruktiva fiskemetoder samt genomföra vetenskapligt baserade förvaltningsplaner i syfte att återställa fiskbestånden så snabbt som möjligt, åtminstone till de nivåer som kan producera maximalt hållbart uttag, fastställt utifrån deras biologiska egenskaper. 14.7 - By 2030, increase the economic benefits to small island developing States and least developed countries from the sustainable use of marine resources, including through sustainable management of fisheries, aquaculture and tourism. 14.7 - Till 2030 öka den ekonomiska nyttan för små önationer under utveckling och de minst utvecklade länderna av ett hållbart nyttjande av marina resurser, bland annat genom en hållbar förvaltning av fiske, vattenbruk och turism. 14.b - Säkerställa tillträde för småskaliga icke-industriella fiskare till marina resurser och marknader. 14.b - Provide access for small-scale artisanal fishers to marine resources and markets. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5078659 762827 0 0 0 762827 979142 1693556.0000000002 1498929 -0.0000000003 0.0000000005 907031.9999999998 5841486 Havs- och vattenmyndigheten 1498929 Havs- och vattenmyndigheten 979142 Havs- och vattenmyndigheten 0 Havs- och vattenmyndigheten 1693556 Havs- och vattenmyndigheten 907032 Havs- och vattenmyndigheten 762827 Havs- och vattenmyndigheten Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-54000171 Sweden WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Congo (the Democratic Republic of the) Cameroon Indonesia Kenya Lao People's Democratic Republic (the) Madagascar Mozambique Tanzania, United Republic of Zambia Zimbabwe Eastern Africa, regional Developing countries, unspecified Asia, regional Environmental policy and administrative management Bio-diversity Democratic participation and civil society Multisector education/training Rural development General Environment Protection Government & Civil Society-general Other Multisector Resultatrapporten för programperioden 2014-2016 och slutrapporten för 2017 visade övervägande goda resultat. WWF rapporterar att programmålen har uppnåtts och i vissa fall överträffats. Exempel på resultat från perioden 2014-2017: - Programmet har på övergripande nivå vida överträffat målen för CSO/CBOs engagemang i påverkan i policydialog, kapacitet och upprättande av Community BasedNatural Resources Management. - Programmet på Madagaskar har rapporterat en signifikant ökning av engagemanget från CBO och CSO, inkluderat ungdomsrörelser, i påverkansarbetet som riktas motpolicy- och beslutsfattare, vilket stärker deras rättigheter till naturresurser. -Energiprogrammet i Eastern and Southern Africa har bidragit till att expandera tillgången till hållbar energilösningar. Exempelvis har verksamheten i Uganda bidragit till att etablera Kasese Clean Energy Champion District. Sida följde upp denna verksamhet under ett besök i maj 2017 och fick då ta del av hur lösningarna som fokuserar på matlagning och ljuskällor och även ett solenergidrivet bevattningssystem har resulterat i ett ökat antal civilsamhällesorganisationer som deltar i arbetet med att stärka förutsättningarna för civilsamhällets engagemang på energiområdet. Projektet tjänar som ett föredömligt exempel internationellt sett och har tjänat som modell för åtta nya hållbara energiprojekt som har etablerats i östra och södra Afrika. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54000171-5400017101 Sweden WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 60763000.0000080094 60700999.0000020042 27350000 -27350000 -1.000002 60701000.0000039712 60763000.0000080168 54699999.9999999925 7827048.9519699998 Donor Country NGO 3536035.74022 Donor Country NGO 10976313.5665879995 Donor Country NGO 707284.304128 Donor Country NGO 1134276.8314439999 Donor Country NGO 265155.101784 Donor Country NGO 5604171.4900000002 Donor Country NGO 3898554.0800000001 Donor Country NGO 2297400 Donor Country NGO 6432614.2319999998 Donor Country NGO 933644.093472 Donor Country NGO 8576818.9759999998 Donor Country NGO 973264.295496 Donor Country NGO 4661915.9679800002 Donor Country NGO 2414353.1864370001 Donor Country NGO 12882687.4484199993 Donor Country NGO 666306.975738 Donor Country NGO 353415.964336 Donor Country NGO 842365.297286 Donor Country NGO 2159947.177499 Donor Country NGO 6659262.6877359999 Donor Country NGO 3369148.7020840002 Donor Country NGO 5604171.4900000002 Donor Country NGO 1176050 Donor Country NGO 9472997.9039399996 Donor Country NGO 5652903.4160000002 Donor Country NGO 664364.54377 Donor Country NGO 7650912.3820000002 Donor Country NGO 1474712.8301959999 Donor Country NGO 457775.053824 Donor Country NGO 2172269.4802959999 Donor Country NGO 3150718.725174 Donor Country NGO 1764578.0409299999 Donor Country NGO 3021379.412 Donor Country NGO 9064887.9724359997 Donor Country NGO 6593949.5213700002 Donor Country NGO 1429942.635456 Donor Country NGO 2290400.5219999999 Donor Country NGO 268693.986 Donor Country NGO 236125.018 Donor Country NGO 1145200.2609999999 Donor Country NGO 525356.898 Donor Country NGO 2802085.7450000001 Donor Country NGO 4288409.4879999999 Donor Country NGO 624856.3105 Donor Country NGO 187058.8955 Donor Country NGO 319582.9985 Donor Country NGO 1949277.04 Donor Country NGO 234089.4575 Donor Country NGO 246758.543 Donor Country NGO 1510689.706 Donor Country NGO 461677.274 Donor Country NGO 2826451.7080000001 Donor Country NGO 457697.2975 Donor Country NGO 234089.4575 Donor Country NGO 126204.751 Donor Country NGO 3216307.1159999999 Donor Country NGO 95671.3435 Donor Country NGO 2802085.7450000001 Donor Country NGO 457697.2975 Donor Country NGO 700475.8639999999 Donor Country NGO 358258.648 Donor Country NGO 318398.12 Donor Country NGO 3825456.1910000001 Donor Country NGO 162844.84 Donor Country NGO 3825456.1910000001 Donor Country NGO 318398.12 Donor Country NGO 358258.648 Donor Country NGO 700475.8639999999 Donor Country NGO 1145200.2609999999 Donor Country NGO 457697.2975 Donor Country NGO 2802085.7450000001 Donor Country NGO 95671.3435 Donor Country NGO 3216307.1159999999 Donor Country NGO 126204.751 Donor Country NGO 234089.4575 Donor Country NGO 457697.2975 Donor Country NGO 1949277.04 Donor Country NGO 2826451.7080000001 Donor Country NGO 461677.274 Donor Country NGO 1510689.706 Donor Country NGO 246758.543 Donor Country NGO 234089.4575 Donor Country NGO 319582.9985 Donor Country NGO 187058.8955 Donor Country NGO 624856.3105 Donor Country NGO 4288409.4879999999 Donor Country NGO 2802085.7450000001 Donor Country NGO 525356.898 Donor Country NGO 162844.84 Donor Country NGO 236125.018 Donor Country NGO 268693.986 Donor Country NGO 198128.064 Donor Country NGO 117517.136 Donor Country NGO 66042.688 Donor Country NGO 1256874.906 Donor Country NGO 2368249.5150000001 Donor Country NGO 3296974.8149999999 Donor Country NGO 1059718.058 Donor Country NGO 234123.757 Donor Country NGO 167049.152 Donor Country NGO 2345031.3824999998 Donor Country NGO 98092.816 Donor Country NGO 99064.032 Donor Country NGO 320379.878 Donor Country NGO 2809394.0325000002 Donor Country NGO 1578833.01 Donor Country NGO 622276.3014999999 Donor Country NGO 3993518.79 Donor Country NGO 50503.232 Donor Country NGO 36906.208 Donor Country NGO 628437.453 Donor Country NGO 882289.035 Donor Country NGO 874883.513 Donor Country NGO 137912.672 Donor Country NGO 4736499.0300000003 Donor Country NGO 1207342.8899999999 Donor Country NGO 745499.3315 Donor Country NGO 418958.302 Donor Country NGO 1578833.01 Donor Country NGO 198128.064 Donor Country NGO 2345031.3824999998 Donor Country NGO 234123.757 Donor Country NGO 36906.208 Donor Country NGO 167049.152 Donor Country NGO 320379.878 Donor Country NGO 1256874.906 Donor Country NGO 4736499.0300000003 Donor Country NGO 117517.136 Donor Country NGO 418958.302 Donor Country NGO 2368249.5150000001 Donor Country NGO 1059718.058 Donor Country NGO 3993518.79 Donor Country NGO 98092.816 Donor Country NGO 2809394.0325000002 Donor Country NGO 3296974.8149999999 Donor Country NGO 137912.672 Donor Country NGO 50503.232 Donor Country NGO 66042.688 Donor Country NGO 622276.3014999999 Donor Country NGO 628437.453 Donor Country NGO 99064.032 Donor Country NGO 1207342.8899999999 Donor Country NGO 874883.513 Donor Country NGO 745499.3315 Donor Country NGO 882289.035 Donor Country NGO 1969200 Donor Country NGO 3446100 Donor Country NGO 4895650 Donor Country NGO 2297400 Donor Country NGO 3090550 Donor Country NGO 437600 Donor Country NGO 1504250 Donor Country NGO 1176050 Donor Country NGO 1121350 Donor Country NGO 7411850 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54000171-5400017103 Sweden WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 28212000 27350000 862000.0000000002 1213116 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2369808 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3187956 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2031264 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 451392 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 5049948 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1551660 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7645452 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3554712 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1156692 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2297400 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1121350 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3090550 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4895650 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1176050 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7411850 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3446100 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1969200 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1504250 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 437600 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 62064 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 47410 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 72408 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 108612 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 13792 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 154298 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 97406 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 35342 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 233602 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 37066 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54000171-5400017104 Sweden WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. WWF's program contains capcaity support to 204 CSOs, 185 CBOs and 97 coalitions, platforms and net-works to strengthen the rights of local people and vulnerable gruops to sustainable manage and use natural recources in about twenty countries. WWF: s program innehåller kapacitetsstöd till 204 CSOs, 185 CBOs och 97 koalitioner, plattformar och nätverk för att stärka lokalbefolkningernas och sårbara grups rättigheter för hållbar hantering och användning av naturresurser i cirka tjugo länder. FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad FRÅN BEREDNINGEN AV ANSÖKAN 2014-2016 Enligt det resultatramverk som Världsnaturfonden WWF presenterat är det övergripande effektmålet för den bidragssökta verksamheten att: "Peoples in programme areas are effectively controlling decisions and receiving full benefits from natural resources and exercising their responsibility for ensuring that key ecosystems and habitats are sustainably managed." Programmets förväntade resultat på medellång sikt är organiserade kring två huvudmål: 1) Civil society are key actors in influencing planning, decision making. and good governance of natural resources. 2.) Communities influence polic and decision making processes for improved rights to and management of natural resoures and optimize the benefits that derive from tose resources in a sustaiable way. KOMPLETTERANDE BEDÖMNING AV ANSÖKAN 2017 Insatsens avsedda effekt är oförändrad Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 70000000 -2135731.0000000009 -73000 30000000.0000000037 40000000 0 0 -165359 12810000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 8470000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7350000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 6650000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7000000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7000000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 8260000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4480000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1820000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4270000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1890000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4956000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2688000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1134000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4200000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 5082000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1092000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3990000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7686000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4410000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2562000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4200000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3388000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2800000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 756000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2660000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1792000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 728000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 5124000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 3304000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2940000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 1708000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 2800000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden -2135731 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden -73000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden -165359 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54020186 Sweden Danske Bank has a large investor network that has shown a growing interest in socially and environmentally sustainable investments, which has resulted in contact with the Swiss asset manager responsAbility Investment AG (responsAbility or rA) which has experience in financing projects in renewable energy, agriculture and financial inclusion in both middle- and low-income countries. Danske Bank and responsAbility have subsequently held discussions with Sida about the possibilities for a guarantee effort that aims to enable commercial investments in a number of countries for projects with a social focus based on the agreed global sustainability goals for water and sanitation, energy, sexual and reproductive health and rights (SRHR), agriculture and financial services with links to a general overall performance goal of improved health in line with Agenda 2030. responsAbility, which has extensive experience of investments in various projects, will act as an asset manager for the proposed guarantee effort and thus decide on which investments to various projects that are to be implemented in accordance with the criteria that will be included in the guarantee agreement between Sida and responsAbility. Danske Bank's role will be to attract commercial investors to provide investment capital through the purchase of social bonds from the fund that will be established for the lending operations themselves, and to contribute to a structure for the effort together with Sida and responsAbility. Without a guarantee where investors' credit risk is reduced, it will not be possible to attract commercial capital in the order of magnitude sought, which in this case is estimated to be approximately SEK 1.5 billion.The purpose of the guarantee effort is to provide an opportunity for responsAbility to lend money to more microfinance institutions as well as small and medium-sized companies than would otherwise be possible. The effort is structured so that certain loans can run for up to four years and the financial resources available to responsAbility can be lent again. This means that the insert has a revolving structure. Sida believes that a revolving structure enables a strengthening of possible development effects and that there is a potential to show the way for other investors.The expected effect of the effort is that the various loans through the planned fund to companies and microfinance institutions in low- and middle-income countries in mainly Africa, Latin America and Central, South and Southeast Asia, will contribute to improved living conditions and improved health and quality of life for women, men and children living in poverty, or alternatively belong to the lower income strata. Thus, people are given opportunities to also contribute to economic development through the mobilization of capital for lending via, among other things, microfinance institutions to both households and various companies for activities related to the global development goals. The projects will be financed through the funds that investors invest in the fund through the purchase of bonds. Lending to the projects takes place by the fund manager, responsAbility, assessing various projects on the basis of relevance-specific and financial criteria. Payment to the various borrowers will be made from the fund only after responsAbility has signed a loan agreement with the borrower concerned.The collaboration is initially expected to lead to responsAbility being able to issue just over 30 loans to various projects that are not currently pre-decided. As the fund has a revolving nature, the fund is estimated to issue a total of approximately 40-45 loans over the entire term. The average term of the loans will be 40 months and the average loan amount will be approximately USD 4,400,000. The warranty period is 6 years after the startingdate. Agenda 2030 och dess olika utvecklingsmål är i ett globalt perspektiv fortfarande starkt underfinansierad. Vare sig gåvobiståndet eller nationell egenfinansiering i låginkomstländerna kan täcka existerande finansieringsbehov. Att stimulera privatsektorn bedöms därför som en viktig och grundläggande beståndsdel för att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och få marknader att fungera på såväl den lokala som den nationella nivån i fattiga länder. Sidas bedömning är att det fortsättningsvis därför kommer att vara viktigt att kunna mobilisera finansiella resurser från olika källor, antingen i form av internationellt/nationellt pensions-, försäkrings- eller annat fondkapital, eller, som i fallet med denna garantiinsats genom internationella investerare som också ser ett mervärde i det sociala och miljömässiga fokus fonden har. Det är inte på förhand givet hur stor andel av investeringarna som kommer att genomföras i olika sektorer eller specifika länder. Den avsedda effekten av garantiinsatsen är förbättrade levnadsvillkor och förbättrad hälsa för kvinnor, män och barn i låg- och medelinkomstländer. Insatsen syftar också till förbättrade förutsättningar för människor som lever i fattigdom, alternativt tillhör de lägre inkomstskikten, att dra nytta av men också ges möjligheter till att bidra till ekonomisk utveckling. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte. Förbättrade levnads- och hälsovillkor ska uppnås genom bland annat minskad luftförorening utom- och inomhus vid matlagning med ved eller träkol genom till exempel användning av solpaneler för el, förbättrad tillgång till bättre och mer näringsrik och hållbart odlad mat, säkert dricksvatten och förbättrad sanitet och hygien, och tillgång till olika former av tjänster och varor för SRHR. Garantiinsatsen syftar till att stimulera finansiell inkludering i form av utlåning via olika mindre finansiella institutioner som av olika skäl inte har möjlighet att ta risker, och därmed inte är villiga att låna ut till olika entreprenörer inom t ex hälsosektorn, mindre företag eller investerare inom förnybar energi eller småskaliga bönder för att de ska kunna ställa om till nya grödor, odlingsmetoder eller förbättringar inom värdekedjorna. Genom garantiinsatsen kan risktäckning ske så att utlåning kan beviljas till dessa mer osäkra och riskbedömda låntagare. Finansiell inkludering ger möjligheter att skapa investeringar som kan ge långsiktiga utvecklingseffekter, vilket bedöms kunna bidra till fattigdomsminskning då mikrofinanskunder såsom enskilda hushåll och lägre inkomstgrupper i form av spar- och självhjälpsgrupper, men också små och medelstora företag, får tillgång till finansiering för att genomföra affärsmöjligheter men också ökad förmåga att motstå chocker. Danske Bank och kapitalförvaltaren responsAbility har fört diskussioner med Sida kring möjligheterna för en garantiinsats som syftar till att möjliggöra kommersiella investeringar i ett antal länder för projekt med ett socialt fokus. Danske Bank har ett stort investerarnätverk som visat ett växande intresse för socialt och miljömässigt hållbara investeringar och den schweiziska kapitalförvaltaren responsAbility Investment AG (responsAbility eller rA) som har erfarenheter av att finansiera projekt inom förnybar energi, jordbruk och finansiell inkludering i såväl medel- som låginkomstländer. Utan en garanti där investerarnas kreditrisk minskar kommer det inte vara möjligt att attrahera kommersiellt kapital i den storleksordning som eftersträvas, vilket i det här fallet uppskattas vara cirka 1,5 miljarder kronor. Genom att Sida ställer ut en garanti till responsAbility lyfts risk av för investerarna, vilket minskar osäkerheten för dem att investera på nya marknader och miljöer. Projekten kommer att finansieras genom de medel som investerarna placerar i fonden genom köp av obligationer. Utlåningen till projekten sker genom att fondförvaltaren, responsAbility, bedömer olika projekt utifrån relevansspecifika samt finansiella kriterier. Utbetalningen till de olika låntagarna kommer att ske från fonden först efter det att responsAbility skrivit ett låneavtal med berörd låntagare. Samarbetet förväntas initialt att kunna leda till att responsAbility kan ställa ut drygt 30 lån till olika i dagsläget ej förhandsbeslutade projekt. Då fonden har en revolverande karaktär beräknas fonden komma att ställa ut totalt cirka 40-45 lån över hela löptiden. Den genomsnittliga löptiden för lånen kommer att vara 40 månader och det genomsnittliga lånebeloppet cirka USD 4 400 000. Garantins giltighetstid är 6 år efter startdatum. Den avsedda, övergripande, effekten av insatsen är förbättrad hälsa och livskvalitet för kvinnor, män och barn i utvecklingsländer och förbättrade förutsättningar för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk utveckling genom investeringar i hälsa (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter/SRHR samt vatten, sanitet och hygien/WASH), energi, jordbruk samt finansiell inkludering. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte att förbättra levnads- och hälsovillkoren för individer i lägre inkomstgrupper i ett antal utvecklingsländer i framför allt Afrika, Central-, Syd- och Sydostasien samt Latinamerika. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Basic health care Energy generation, renewable sources - multiple technologies Business development services Basic Health Energy generation, renewable sources Business & Other Services Responsability har lånat ut samtliga medel som investerarna har tillhandahållit. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54020186-5402018610 Sweden Danske Bank has a large investor network that has shown a growing interest in socially and environmentally sustainable investments, which has resulted in contact with the Swiss asset manager responsAbility Investment AG (responsAbility or rA) which has experience in financing projects in renewable energy, agriculture and financial inclusion in both middle- and low-income countries. Danske Bank and responsAbility have subsequently held discussions with Sida about the possibilities for a guarantee effort that aims to enable commercial investments in a number of countries for projects with a social focus based on the agreed global sustainability goals for water and sanitation, energy, sexual and reproductive health and rights (SRHR), agriculture and financial services with links to a general overall performance goal of improved health in line with Agenda 2030. responsAbility, which has extensive experience of investments in various projects, will act as an asset manager for the proposed guarantee effort and thus decide on which investments to various projects that are to be implemented in accordance with the criteria that will be included in the guarantee agreement between Sida and responsAbility. Danske Bank's role will be to attract commercial investors to provide investment capital through the purchase of social bonds from the fund that will be established for the lending operations themselves, and to contribute to a structure for the effort together with Sida and responsAbility. Without a guarantee where investors' credit risk is reduced, it will not be possible to attract commercial capital in the order of magnitude sought, which in this case is estimated to be approximately SEK 1.5 billion.The purpose of the guarantee effort is to provide an opportunity for responsAbility to lend money to more microfinance institutions as well as small and medium-sized companies than would otherwise be possible. The effort is structured so that certain loans can run for up to four years and the financial resources available to responsAbility can be lent again. This means that the insert has a revolving structure. Sida believes that a revolving structure enables a strengthening of possible development effects and that there is a potential to show the way for other investors.The expected effect of the effort is that the various loans through the planned fund to companies and microfinance institutions in low- and middle-income countries in mainly Africa, Latin America and Central, South and Southeast Asia, will contribute to improved living conditions and improved health and quality of life for women, men and children living in poverty, or alternatively belong to the lower income strata. Thus, people are given opportunities to also contribute to economic development through the mobilization of capital for lending via, among other things, microfinance institutions to both households and various companies for activities related to the global development goals. The projects will be financed through the funds that investors invest in the fund through the purchase of bonds. Lending to the projects takes place by the fund manager, responsAbility, assessing various projects on the basis of relevance-specific and financial criteria. Payment to the various borrowers will be made from the fund only after responsAbility has signed a loan agreement with the borrower concerned.The collaboration is initially expected to lead to responsAbility being able to issue just over 30 loans to various projects that are not currently pre-decided. As the fund has a revolving nature, the fund is estimated to issue a total of approximately 40-45 loans over the entire term. The average term of the loans will be 40 months and the average loan amount will be approximately USD 4,400,000. The warranty period is 6 years after the startingdate. Agenda 2030 och dess olika utvecklingsmål är i ett globalt perspektiv fortfarande starkt underfinansierad. Vare sig gåvobiståndet eller nationell egenfinansiering i låginkomstländerna kan täcka existerande finansieringsbehov. Att stimulera privatsektorn bedöms därför som en viktig och grundläggande beståndsdel för att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och få marknader att fungera på såväl den lokala som den nationella nivån i fattiga länder. Sidas bedömning är att det fortsättningsvis därför kommer att vara viktigt att kunna mobilisera finansiella resurser från olika källor, antingen i form av internationellt/nationellt pensions-, försäkrings- eller annat fondkapital, eller, som i fallet med denna garantiinsats genom internationella investerare som också ser ett mervärde i det sociala och miljömässiga fokus fonden har. Det är inte på förhand givet hur stor andel av investeringarna som kommer att genomföras i olika sektorer eller specifika länder. Den avsedda effekten av garantiinsatsen är förbättrade levnadsvillkor och förbättrad hälsa för kvinnor, män och barn i låg- och medelinkomstländer. Insatsen syftar också till förbättrade förutsättningar för människor som lever i fattigdom, alternativt tillhör de lägre inkomstskikten, att dra nytta av men också ges möjligheter till att bidra till ekonomisk utveckling. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte. Förbättrade levnads- och hälsovillkor ska uppnås genom bland annat minskad luftförorening utom- och inomhus vid matlagning med ved eller träkol genom till exempel användning av solpaneler för el, förbättrad tillgång till bättre och mer näringsrik och hållbart odlad mat, säkert dricksvatten och förbättrad sanitet och hygien, och tillgång till olika former av tjänster och varor för SRHR. Garantiinsatsen syftar till att stimulera finansiell inkludering i form av utlåning via olika mindre finansiella institutioner som av olika skäl inte har möjlighet att ta risker, och därmed inte är villiga att låna ut till olika entreprenörer inom t ex hälsosektorn, mindre företag eller investerare inom förnybar energi eller småskaliga bönder för att de ska kunna ställa om till nya grödor, odlingsmetoder eller förbättringar inom värdekedjorna. Genom garantiinsatsen kan risktäckning ske så att utlåning kan beviljas till dessa mer osäkra och riskbedömda låntagare. Finansiell inkludering ger möjligheter att skapa investeringar som kan ge långsiktiga utvecklingseffekter, vilket bedöms kunna bidra till fattigdomsminskning då mikrofinanskunder såsom enskilda hushåll och lägre inkomstgrupper i form av spar- och självhjälpsgrupper, men också små och medelstora företag, får tillgång till finansiering för att genomföra affärsmöjligheter men också ökad förmåga att motstå chocker. Danske Bank och kapitalförvaltaren responsAbility har fört diskussioner med Sida kring möjligheterna för en garantiinsats som syftar till att möjliggöra kommersiella investeringar i ett antal länder för projekt med ett socialt fokus. Danske Bank har ett stort investerarnätverk som visat ett växande intresse för socialt och miljömässigt hållbara investeringar och den schweiziska kapitalförvaltaren responsAbility Investment AG (responsAbility eller rA) som har erfarenheter av att finansiera projekt inom förnybar energi, jordbruk och finansiell inkludering i såväl medel- som låginkomstländer. Utan en garanti där investerarnas kreditrisk minskar kommer det inte vara möjligt att attrahera kommersiellt kapital i den storleksordning som eftersträvas, vilket i det här fallet uppskattas vara cirka 1,5 miljarder kronor. Genom att Sida ställer ut en garanti till responsAbility lyfts risk av för investerarna, vilket minskar osäkerheten för dem att investera på nya marknader och miljöer. Projekten kommer att finansieras genom de medel som investerarna placerar i fonden genom köp av obligationer. Utlåningen till projekten sker genom att fondförvaltaren, responsAbility, bedömer olika projekt utifrån relevansspecifika samt finansiella kriterier. Utbetalningen till de olika låntagarna kommer att ske från fonden först efter det att responsAbility skrivit ett låneavtal med berörd låntagare. Samarbetet förväntas initialt att kunna leda till att responsAbility kan ställa ut drygt 30 lån till olika i dagsläget ej förhandsbeslutade projekt. Då fonden har en revolverande karaktär beräknas fonden komma att ställa ut totalt cirka 40-45 lån över hela löptiden. Den genomsnittliga löptiden för lånen kommer att vara 40 månader och det genomsnittliga lånebeloppet cirka USD 4 400 000. Garantins giltighetstid är 6 år efter startdatum. Den avsedda, övergripande, effekten av insatsen är förbättrad hälsa och livskvalitet för kvinnor, män och barn i utvecklingsländer och förbättrade förutsättningar för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk utveckling genom investeringar i hälsa (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter/SRHR samt vatten, sanitet och hygien/WASH), energi, jordbruk samt finansiell inkludering. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte att förbättra levnads- och hälsovillkoren för individer i lägre inkomstgrupper i ett antal utvecklingsländer i framför allt Afrika, Central-, Syd- och Sydostasien samt Latinamerika. Sweden Financing For Healthier Lives Dac Swedish International Development Cooperation Agency Offentliga Privata partnerskap 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 21772468 16347318 5425150 21772468 Offentliga Privata partnerskap 16347318 Offentliga Privata partnerskap 5425150 Offentliga Privata partnerskap Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-54020186-5402018611 Sweden Danske Bank has a large investor network that has shown a growing interest in socially and environmentally sustainable investments, which has resulted in contact with the Swiss asset manager responsAbility Investment AG (responsAbility or rA) which has experience in financing projects in renewable energy, agriculture and financial inclusion in both middle- and low-income countries. Danske Bank and responsAbility have subsequently held discussions with Sida about the possibilities for a guarantee effort that aims to enable commercial investments in a number of countries for projects with a social focus based on the agreed global sustainability goals for water and sanitation, energy, sexual and reproductive health and rights (SRHR), agriculture and financial services with links to a general overall performance goal of improved health in line with Agenda 2030. responsAbility, which has extensive experience of investments in various projects, will act as an asset manager for the proposed guarantee effort and thus decide on which investments to various projects that are to be implemented in accordance with the criteria that will be included in the guarantee agreement between Sida and responsAbility. Danske Bank's role will be to attract commercial investors to provide investment capital through the purchase of social bonds from the fund that will be established for the lending operations themselves, and to contribute to a structure for the effort together with Sida and responsAbility. Without a guarantee where investors' credit risk is reduced, it will not be possible to attract commercial capital in the order of magnitude sought, which in this case is estimated to be approximately SEK 1.5 billion.The purpose of the guarantee effort is to provide an opportunity for responsAbility to lend money to more microfinance institutions as well as small and medium-sized companies than would otherwise be possible. The effort is structured so that certain loans can run for up to four years and the financial resources available to responsAbility can be lent again. This means that the insert has a revolving structure. Sida believes that a revolving structure enables a strengthening of possible development effects and that there is a potential to show the way for other investors.The expected effect of the effort is that the various loans through the planned fund to companies and microfinance institutions in low- and middle-income countries in mainly Africa, Latin America and Central, South and Southeast Asia, will contribute to improved living conditions and improved health and quality of life for women, men and children living in poverty, or alternatively belong to the lower income strata. Thus, people are given opportunities to also contribute to economic development through the mobilization of capital for lending via, among other things, microfinance institutions to both households and various companies for activities related to the global development goals. The projects will be financed through the funds that investors invest in the fund through the purchase of bonds. Lending to the projects takes place by the fund manager, responsAbility, assessing various projects on the basis of relevance-specific and financial criteria. Payment to the various borrowers will be made from the fund only after responsAbility has signed a loan agreement with the borrower concerned.The collaboration is initially expected to lead to responsAbility being able to issue just over 30 loans to various projects that are not currently pre-decided. As the fund has a revolving nature, the fund is estimated to issue a total of approximately 40-45 loans over the entire term. The average term of the loans will be 40 months and the average loan amount will be approximately USD 4,400,000. The warranty period is 6 years after the startingdate. Agenda 2030 och dess olika utvecklingsmål är i ett globalt perspektiv fortfarande starkt underfinansierad. Vare sig gåvobiståndet eller nationell egenfinansiering i låginkomstländerna kan täcka existerande finansieringsbehov. Att stimulera privatsektorn bedöms därför som en viktig och grundläggande beståndsdel för att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och få marknader att fungera på såväl den lokala som den nationella nivån i fattiga länder. Sidas bedömning är att det fortsättningsvis därför kommer att vara viktigt att kunna mobilisera finansiella resurser från olika källor, antingen i form av internationellt/nationellt pensions-, försäkrings- eller annat fondkapital, eller, som i fallet med denna garantiinsats genom internationella investerare som också ser ett mervärde i det sociala och miljömässiga fokus fonden har. Det är inte på förhand givet hur stor andel av investeringarna som kommer att genomföras i olika sektorer eller specifika länder. Den avsedda effekten av garantiinsatsen är förbättrade levnadsvillkor och förbättrad hälsa för kvinnor, män och barn i låg- och medelinkomstländer. Insatsen syftar också till förbättrade förutsättningar för människor som lever i fattigdom, alternativt tillhör de lägre inkomstskikten, att dra nytta av men också ges möjligheter till att bidra till ekonomisk utveckling. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte. Förbättrade levnads- och hälsovillkor ska uppnås genom bland annat minskad luftförorening utom- och inomhus vid matlagning med ved eller träkol genom till exempel användning av solpaneler för el, förbättrad tillgång till bättre och mer näringsrik och hållbart odlad mat, säkert dricksvatten och förbättrad sanitet och hygien, och tillgång till olika former av tjänster och varor för SRHR. Garantiinsatsen syftar till att stimulera finansiell inkludering i form av utlåning via olika mindre finansiella institutioner som av olika skäl inte har möjlighet att ta risker, och därmed inte är villiga att låna ut till olika entreprenörer inom t ex hälsosektorn, mindre företag eller investerare inom förnybar energi eller småskaliga bönder för att de ska kunna ställa om till nya grödor, odlingsmetoder eller förbättringar inom värdekedjorna. Genom garantiinsatsen kan risktäckning ske så att utlåning kan beviljas till dessa mer osäkra och riskbedömda låntagare. Finansiell inkludering ger möjligheter att skapa investeringar som kan ge långsiktiga utvecklingseffekter, vilket bedöms kunna bidra till fattigdomsminskning då mikrofinanskunder såsom enskilda hushåll och lägre inkomstgrupper i form av spar- och självhjälpsgrupper, men också små och medelstora företag, får tillgång till finansiering för att genomföra affärsmöjligheter men också ökad förmåga att motstå chocker. Danske Bank och kapitalförvaltaren responsAbility har fört diskussioner med Sida kring möjligheterna för en garantiinsats som syftar till att möjliggöra kommersiella investeringar i ett antal länder för projekt med ett socialt fokus. Danske Bank har ett stort investerarnätverk som visat ett växande intresse för socialt och miljömässigt hållbara investeringar och den schweiziska kapitalförvaltaren responsAbility Investment AG (responsAbility eller rA) som har erfarenheter av att finansiera projekt inom förnybar energi, jordbruk och finansiell inkludering i såväl medel- som låginkomstländer. Utan en garanti där investerarnas kreditrisk minskar kommer det inte vara möjligt att attrahera kommersiellt kapital i den storleksordning som eftersträvas, vilket i det här fallet uppskattas vara cirka 1,5 miljarder kronor. Genom att Sida ställer ut en garanti till responsAbility lyfts risk av för investerarna, vilket minskar osäkerheten för dem att investera på nya marknader och miljöer. Projekten kommer att finansieras genom de medel som investerarna placerar i fonden genom köp av obligationer. Utlåningen till projekten sker genom att fondförvaltaren, responsAbility, bedömer olika projekt utifrån relevansspecifika samt finansiella kriterier. Utbetalningen till de olika låntagarna kommer att ske från fonden först efter det att responsAbility skrivit ett låneavtal med berörd låntagare. Samarbetet förväntas initialt att kunna leda till att responsAbility kan ställa ut drygt 30 lån till olika i dagsläget ej förhandsbeslutade projekt. Då fonden har en revolverande karaktär beräknas fonden komma att ställa ut totalt cirka 40-45 lån över hela löptiden. Den genomsnittliga löptiden för lånen kommer att vara 40 månader och det genomsnittliga lånebeloppet cirka USD 4 400 000. Garantins giltighetstid är 6 år efter startdatum. Den avsedda, övergripande, effekten av insatsen är förbättrad hälsa och livskvalitet för kvinnor, män och barn i utvecklingsländer och förbättrade förutsättningar för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk utveckling genom investeringar i hälsa (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter/SRHR samt vatten, sanitet och hygien/WASH), energi, jordbruk samt finansiell inkludering. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte att förbättra levnads- och hälsovillkoren för individer i lägre inkomstgrupper i ett antal utvecklingsländer i framför allt Afrika, Central-, Syd- och Sydostasien samt Latinamerika. Sweden Financing For Healthier Lives Dac Swedish International Development Cooperation Agency Offentliga Privata partnerskap 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 16347316 0 0 16347316 16347316 Offentliga Privata partnerskap 16347316 Offentliga Privata partnerskap Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54020186-5402018612 Sweden Danske Bank has a large investor network that has shown a growing interest in socially and environmentally sustainable investments, which has resulted in contact with the Swiss asset manager responsAbility Investment AG (responsAbility or rA) which has experience in financing projects in renewable energy, agriculture and financial inclusion in both middle- and low-income countries. Danske Bank and responsAbility have subsequently held discussions with Sida about the possibilities for a guarantee effort that aims to enable commercial investments in a number of countries for projects with a social focus based on the agreed global sustainability goals for water and sanitation, energy, sexual and reproductive health and rights (SRHR), agriculture and financial services with links to a general overall performance goal of improved health in line with Agenda 2030. responsAbility, which has extensive experience of investments in various projects, will act as an asset manager for the proposed guarantee effort and thus decide on which investments to various projects that are to be implemented in accordance with the criteria that will be included in the guarantee agreement between Sida and responsAbility. Danske Bank's role will be to attract commercial investors to provide investment capital through the purchase of social bonds from the fund that will be established for the lending operations themselves, and to contribute to a structure for the effort together with Sida and responsAbility. Without a guarantee where investors' credit risk is reduced, it will not be possible to attract commercial capital in the order of magnitude sought, which in this case is estimated to be approximately SEK 1.5 billion.The purpose of the guarantee effort is to provide an opportunity for responsAbility to lend money to more microfinance institutions as well as small and medium-sized companies than would otherwise be possible. The effort is structured so that certain loans can run for up to four years and the financial resources available to responsAbility can be lent again. This means that the insert has a revolving structure. Sida believes that a revolving structure enables a strengthening of possible development effects and that there is a potential to show the way for other investors.The expected effect of the effort is that the various loans through the planned fund to companies and microfinance institutions in low- and middle-income countries in mainly Africa, Latin America and Central, South and Southeast Asia, will contribute to improved living conditions and improved health and quality of life for women, men and children living in poverty, or alternatively belong to the lower income strata. Thus, people are given opportunities to also contribute to economic development through the mobilization of capital for lending via, among other things, microfinance institutions to both households and various companies for activities related to the global development goals. The projects will be financed through the funds that investors invest in the fund through the purchase of bonds. Lending to the projects takes place by the fund manager, responsAbility, assessing various projects on the basis of relevance-specific and financial criteria. Payment to the various borrowers will be made from the fund only after responsAbility has signed a loan agreement with the borrower concerned.The collaboration is initially expected to lead to responsAbility being able to issue just over 30 loans to various projects that are not currently pre-decided. As the fund has a revolving nature, the fund is estimated to issue a total of approximately 40-45 loans over the entire term. The average term of the loans will be 40 months and the average loan amount will be approximately USD 4,400,000. The warranty period is 6 years after the startingdate. Agenda 2030 och dess olika utvecklingsmål är i ett globalt perspektiv fortfarande starkt underfinansierad. Vare sig gåvobiståndet eller nationell egenfinansiering i låginkomstländerna kan täcka existerande finansieringsbehov. Att stimulera privatsektorn bedöms därför som en viktig och grundläggande beståndsdel för att uppnå en hållbar ekonomisk utveckling och få marknader att fungera på såväl den lokala som den nationella nivån i fattiga länder. Sidas bedömning är att det fortsättningsvis därför kommer att vara viktigt att kunna mobilisera finansiella resurser från olika källor, antingen i form av internationellt/nationellt pensions-, försäkrings- eller annat fondkapital, eller, som i fallet med denna garantiinsats genom internationella investerare som också ser ett mervärde i det sociala och miljömässiga fokus fonden har. Det är inte på förhand givet hur stor andel av investeringarna som kommer att genomföras i olika sektorer eller specifika länder. Den avsedda effekten av garantiinsatsen är förbättrade levnadsvillkor och förbättrad hälsa för kvinnor, män och barn i låg- och medelinkomstländer. Insatsen syftar också till förbättrade förutsättningar för människor som lever i fattigdom, alternativt tillhör de lägre inkomstskikten, att dra nytta av men också ges möjligheter till att bidra till ekonomisk utveckling. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte. Förbättrade levnads- och hälsovillkor ska uppnås genom bland annat minskad luftförorening utom- och inomhus vid matlagning med ved eller träkol genom till exempel användning av solpaneler för el, förbättrad tillgång till bättre och mer näringsrik och hållbart odlad mat, säkert dricksvatten och förbättrad sanitet och hygien, och tillgång till olika former av tjänster och varor för SRHR. Garantiinsatsen syftar till att stimulera finansiell inkludering i form av utlåning via olika mindre finansiella institutioner som av olika skäl inte har möjlighet att ta risker, och därmed inte är villiga att låna ut till olika entreprenörer inom t ex hälsosektorn, mindre företag eller investerare inom förnybar energi eller småskaliga bönder för att de ska kunna ställa om till nya grödor, odlingsmetoder eller förbättringar inom värdekedjorna. Genom garantiinsatsen kan risktäckning ske så att utlåning kan beviljas till dessa mer osäkra och riskbedömda låntagare. Finansiell inkludering ger möjligheter att skapa investeringar som kan ge långsiktiga utvecklingseffekter, vilket bedöms kunna bidra till fattigdomsminskning då mikrofinanskunder såsom enskilda hushåll och lägre inkomstgrupper i form av spar- och självhjälpsgrupper, men också små och medelstora företag, får tillgång till finansiering för att genomföra affärsmöjligheter men också ökad förmåga att motstå chocker. Danske Bank och kapitalförvaltaren responsAbility har fört diskussioner med Sida kring möjligheterna för en garantiinsats som syftar till att möjliggöra kommersiella investeringar i ett antal länder för projekt med ett socialt fokus. Danske Bank har ett stort investerarnätverk som visat ett växande intresse för socialt och miljömässigt hållbara investeringar och den schweiziska kapitalförvaltaren responsAbility Investment AG (responsAbility eller rA) som har erfarenheter av att finansiera projekt inom förnybar energi, jordbruk och finansiell inkludering i såväl medel- som låginkomstländer. Utan en garanti där investerarnas kreditrisk minskar kommer det inte vara möjligt att attrahera kommersiellt kapital i den storleksordning som eftersträvas, vilket i det här fallet uppskattas vara cirka 1,5 miljarder kronor. Genom att Sida ställer ut en garanti till responsAbility lyfts risk av för investerarna, vilket minskar osäkerheten för dem att investera på nya marknader och miljöer. Projekten kommer att finansieras genom de medel som investerarna placerar i fonden genom köp av obligationer. Utlåningen till projekten sker genom att fondförvaltaren, responsAbility, bedömer olika projekt utifrån relevansspecifika samt finansiella kriterier. Utbetalningen till de olika låntagarna kommer att ske från fonden först efter det att responsAbility skrivit ett låneavtal med berörd låntagare. Samarbetet förväntas initialt att kunna leda till att responsAbility kan ställa ut drygt 30 lån till olika i dagsläget ej förhandsbeslutade projekt. Då fonden har en revolverande karaktär beräknas fonden komma att ställa ut totalt cirka 40-45 lån över hela löptiden. Den genomsnittliga löptiden för lånen kommer att vara 40 månader och det genomsnittliga lånebeloppet cirka USD 4 400 000. Garantins giltighetstid är 6 år efter startdatum. Den avsedda, övergripande, effekten av insatsen är förbättrad hälsa och livskvalitet för kvinnor, män och barn i utvecklingsländer och förbättrade förutsättningar för fattiga människor att bidra till och dra nytta av ekonomisk utveckling genom investeringar i hälsa (sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter/SRHR samt vatten, sanitet och hygien/WASH), energi, jordbruk samt finansiell inkludering. Detta ska uppnås genom mobilisering av kapital för utlåning till verksamheter relaterade till de globala utvecklingsmålen i syfte att förbättra levnads- och hälsovillkoren för individer i lägre inkomstgrupper i ett antal utvecklingsländer i framför allt Afrika, Central-, Syd- och Sydostasien samt Latinamerika. Sweden Financing For Healthier Lives Dac Swedish International Development Cooperation Agency Offentliga Privata partnerskap 7.2 - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.2 - By 2030, increase substantially the share of renewable energy in the global energy mix. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 16347316 16347316 0 16347316 Offentliga Privata partnerskap 16347316 Offentliga Privata partnerskap Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Sustainable energy systems based on renewable energy. Hållbara energisystem baserade på förnybar energi. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-54030036 Sweden Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Bosnia and Herzegovina Moldova (the Republic of) Ukraine Kosovo Europe, regional Rural development Democratic participation and civil society Other Multisector Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-54030036-5403003601 Sweden Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3560000 6809999.9999999991 6475999.9999999991 3560000 3559999.9999999995 3560000.0000000005 1628116.0800000001 Donor Country NGO 1614749.52 Donor Country NGO 1165116.2 Donor Country NGO 387085.2 Donor Country NGO 436906.8 Donor Country NGO 1583728.3999999999 Donor Country NGO 2109304.8399999999 Donor Country NGO 1310113.9199999999 Donor Country NGO 1917260.48 Donor Country NGO 2000895.6000000001 Donor Country NGO 1716491.1599999999 Donor Country NGO 976231.8 Donor Country NGO 89973.66 Donor Country NGO 131800.1 Donor Country NGO 130749.9 Donor Country NGO 90696.34 Donor Country NGO 117453.3 Donor Country NGO 35900.82 Donor Country NGO 69697.68 Donor Country NGO 36189.18 Donor Country NGO 69142.32 Donor Country NGO 118396.7 Donor Country NGO 130749.9 Donor Country NGO 90696.34 Donor Country NGO 89973.66 Donor Country NGO 36189.18 Donor Country NGO 131800.1 Donor Country NGO 118396.7 Donor Country NGO 69142.32 Donor Country NGO 35900.82 Donor Country NGO 117453.3 Donor Country NGO 69697.68 Donor Country NGO 35900.82 Donor Country NGO 118396.7 Donor Country NGO 69142.32 Donor Country NGO 130749.9 Donor Country NGO 90696.34 Donor Country NGO 117453.3 Donor Country NGO 36189.18 Donor Country NGO 89973.66 Donor Country NGO 69697.68 Donor Country NGO 131800.1 Donor Country NGO 118396.7 Donor Country NGO 69142.32 Donor Country NGO 36189.18 Donor Country NGO 69697.68 Donor Country NGO 117453.3 Donor Country NGO 35900.82 Donor Country NGO 90696.34 Donor Country NGO 130749.9 Donor Country NGO 89973.66 Donor Country NGO 131800.1 Donor Country NGO 174041.28 Donor Country NGO 26144.64 Donor Country NGO 210246.48 Donor Country NGO 80114.24 Donor Country NGO 126365.76 Donor Country NGO 133293.52 Donor Country NGO 194995.44 Donor Country NGO 16575.36 Donor Country NGO 123624.56 Donor Country NGO 257088.96 Donor Country NGO 274518.72 Donor Country NGO 162991.04 Donor Country NGO 81495.52 Donor Country NGO 137259.36 Donor Country NGO 128544.48 Donor Country NGO 61812.28 Donor Country NGO 8287.68 Donor Country NGO 97497.72 Donor Country NGO 66646.76 Donor Country NGO 87020.64 Donor Country NGO 63182.88 Donor Country NGO 40057.12 Donor Country NGO 105123.24 Donor Country NGO 13072.32 Donor Country NGO 63182.88 Donor Country NGO 97497.72 Donor Country NGO 8287.68 Donor Country NGO 61812.28 Donor Country NGO 128544.48 Donor Country NGO 87020.64 Donor Country NGO 40057.12 Donor Country NGO 13072.32 Donor Country NGO 105123.24 Donor Country NGO 81495.52 Donor Country NGO 137259.36 Donor Country NGO 66646.76 Donor Country NGO 88510.5 Donor Country NGO 71956.5 Donor Country NGO 46297.8 Donor Country NGO 100739.1 Donor Country NGO 110751.6 Donor Country NGO 74893.5 Donor Country NGO 85039.5 Donor Country NGO 104850.9 Donor Country NGO 27474.3 Donor Country NGO 44482.2 Donor Country NGO 28595.7 Donor Country NGO 106408.4 Donor Country NGO 28595.7 Donor Country NGO 88510.5 Donor Country NGO 44482.2 Donor Country NGO 71956.5 Donor Country NGO 85039.5 Donor Country NGO 104850.9 Donor Country NGO 74893.5 Donor Country NGO 106408.4 Donor Country NGO 27474.3 Donor Country NGO 110751.6 Donor Country NGO 100739.1 Donor Country NGO 46297.8 Donor Country NGO 88510.5 Donor Country NGO 85039.5 Donor Country NGO 104850.9 Donor Country NGO 106408.4 Donor Country NGO 71956.5 Donor Country NGO 28595.7 Donor Country NGO 46297.8 Donor Country NGO 110751.6 Donor Country NGO 74893.5 Donor Country NGO 100739.1 Donor Country NGO 44482.2 Donor Country NGO 27474.3 Donor Country NGO 71956.5 Donor Country NGO 44482.2 Donor Country NGO 88510.5 Donor Country NGO 28595.7 Donor Country NGO 104850.9 Donor Country NGO 85039.5 Donor Country NGO 74893.5 Donor Country NGO 106408.4 Donor Country NGO 110751.6 Donor Country NGO 46297.8 Donor Country NGO 100739.1 Donor Country NGO 27474.3 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030036-5403003602 Sweden Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3249999.9999999995 243373 Donor Country NGO 230724 Donor Country NGO 356031 Donor Country NGO 30264 Donor Country NGO 501228 Donor Country NGO 225719 Donor Country NGO 469404 Donor Country NGO 146276 Donor Country NGO 297596 Donor Country NGO 47736 Donor Country NGO 383877 Donor Country NGO 317772 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030036-5403003603 Sweden Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Frame work agreement support to Swedish Cooperative Center (SCC) for operations in Eastern Europe/Reform East within the CSO-strategy for 2010-2012. Information and Sidas opinion can be found in E-doc 2009-001923. Ramanslagsstöd till Kooperation Utan Gränsers verksamhet inom Reformsamarbete i Östeuropa samt CSO-strategin 2010-2012. Mera information samt Sidas bedömning finns i Edoc ärende 2009-001923. Sweden We Effect Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2915999.9999999995 348636.96 Donor Country NGO 289996.2 Donor Country NGO 93691.08 Donor Country NGO 235758.6 Donor Country NGO 145741.68 Donor Country NGO 362867.04 Donor Country NGO 343533.96 Donor Country NGO 245381.4 Donor Country NGO 278623.8 Donor Country NGO 90016.92 Donor Country NGO 330062.04 Donor Country NGO 151690.32 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030072 Sweden One year framework agreement for information activities in Sweden 2010, sub-granted to Swedish CSO and for Forum SYds own information work. Ettårigt stöd till Forum Syd för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige. I stödet ingår vidareförmedlade stöd till svenska CSO samt Forum SYds egen verksamhet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-54030072-5403007201 Sweden One year framework agreement for information activities in Sweden 2010, sub-granted to Swedish CSO and for Forum SYds own information work. Ettårigt stöd till Forum Syd för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige. I stödet ingår vidareförmedlade stöd till svenska CSO samt Forum SYds egen verksamhet. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 19489000 230000 230000 19033000 19949000 Donor Country NGO 6500000 Donor Country NGO 5000000 Donor Country NGO 4000000 Donor Country NGO 3533000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030072-5403007203 Sweden One year framework agreement for information activities in Sweden 2010, sub-granted to Swedish CSO and for Forum SYds own information work. Ettårigt stöd till Forum Syd för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige. I stödet ingår vidareförmedlade stöd till svenska CSO samt Forum SYds egen verksamhet. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 226000 226000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030072-5403007204 Sweden One year framework agreement for information activities in Sweden 2010, sub-granted to Swedish CSO and for Forum SYds own information work. Ettårigt stöd till Forum Syd för informations- och kommunikationsverksamhet i Sverige. I stödet ingår vidareförmedlade stöd till svenska CSO samt Forum SYds egen verksamhet. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 230000 230000 230000 230000 Donor Country NGO 230000 Donor Country NGO 58000 Donor Country NGO 58000 Donor Country NGO 114000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030197 Sweden Support to Forum Syd's infomration and communication activities in Sweden and to sub-grants to other organisations via Forum Syd. Also includes support to self contribution to EU support. Stöd till Forum Syds informations och kommunikationsverksamhet i Sverige samt till vidareförmedling av stöd till andra organisationer. Innehåller även stöd till egeninsats vid EU stöd. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-54030197-5403019701 Sweden Support to Forum Syd's infomration and communication activities in Sweden and to sub-grants to other organisations via Forum Syd. Also includes support to self contribution to EU support. Stöd till Forum Syds informations och kommunikationsverksamhet i Sverige samt till vidareförmedling av stöd till andra organisationer. Innehåller även stöd till egeninsats vid EU stöd. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 22075274 22040858 1117433 0 20865856 21000000 45233565 Donor Country NGO 7500000 Donor Country NGO 6000000 Donor Country NGO 5500000 Donor Country NGO 2000000 Donor Country NGO 7500000 Donor Country NGO 4865856 Donor Country NGO 5000000 Donor Country NGO 3500000 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030197-5403019703 Sweden Support to Forum Syd's infomration and communication activities in Sweden and to sub-grants to other organisations via Forum Syd. Also includes support to self contribution to EU support. Stöd till Forum Syds informations och kommunikationsverksamhet i Sverige samt till vidareförmedling av stöd till andra organisationer. Innehåller även stöd till egeninsats vid EU stöd. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 914274 941058 985233 914274 Donor Country NGO 235000 Donor Country NGO 706058 Donor Country NGO 985233 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030197-5403019704 Sweden Support to Forum Syd's infomration and communication activities in Sweden and to sub-grants to other organisations via Forum Syd. Also includes support to self contribution to EU support. Stöd till Forum Syds informations och kommunikationsverksamhet i Sverige samt till vidareförmedling av stöd till andra organisationer. Innehåller även stöd till egeninsats vid EU stöd. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 99800 132200 161000 161000 Donor Country NGO 99800 Donor Country NGO 132200 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030462 Sweden This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Colombia Egypt Ethiopia Guatemala Honduras Haiti India Cambodia Liberia Myanmar Peru Palestine, State of South Sudan Eswatini Uganda South Africa Zimbabwe South Asia, regional Eastern Africa, regional Middle East, regional Central America, regional Africa, regional America, regional Developing countries, unspecified Democratic participation and civil society Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Rural development Reproductive health care Multisector education/training STD control including HIV/AIDS Basic health care Energy generation, renewable sources - multiple technologies Informal/semi-formal financial intermediaries Administrative costs (non-sector allocable) Low-cost housing Environmental policy and administrative management Bio-diversity Government & Civil Society-general Other Multisector Conflict, Peace & Security Population Policies/Programmes & Reproductive Health Basic Health Energy generation, renewable sources Banking & Financial Services Administrative Costs of Donors General Environment Protection Other Social Infrastructure & Services Insatsen har under perioden 2014-2017 haft goda resultat i både i termer av stärkt kapacitet hos Svenska kyrkans lokala partners, samt många konkreta utvecklingseffekter, inom programmets olika målområden. Majoriteten lokala partners inom insatsen har som en följd av sin stärkta kapacitet ingått fleråriga avtal med Svenska kyrkan under det nya ramavtalet som slöts med Sida för perioden 2018-2022. Exempel på konkreta utvecklingseffekter av insatsen är att Svenska kyrkans lokala CSO-partners direkt bidragit till fredsprocessen i Colombia 2016, samt till civilsamhällets rapportering om mänskliga rättigheter i samband med FNs UPR (Universal Periodic Review) i Syd-Sudan och i Myanmar 2015. Ett annat exempel är att samarbetet i Tanzania fått som effekt att kyrkor utökat sin hälsoservice till kvinnor och att sexuella och reproduktiva rättigheter (SRHR) numera ingår, samt med förbättrad kvalitet, inom den ordinarie hälsovård som kyrkorna bidrar till. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030462-5403046201 Sweden This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 97000000 97000000 45049993.9999999925 0 0.0000000027 -90100006 45050000 96927100.0000000894 97000000 90099999.9999999851 0 288090 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 114945 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 737273.934 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 30555 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 720322 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2176651.7245439999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1433660 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1613304 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 252879 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 348812 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1118119 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 122996 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 847004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 183330 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 37830 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 26772 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58006 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 48500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 383150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1615050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420980 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1134124 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 211848 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 588596 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4018699.7616519998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 361228 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2123136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 522054 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 531172 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 55872 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 209520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4271880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 49470 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 450080 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1974144 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 68676 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 717800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 607608 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3435338.3689000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 342806.4877 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 674732 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 269854 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3556267.0293180002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5917722.435242 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 213497 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 37248 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 197104 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2822496.3206600002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100492 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6790 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 326890 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 91180 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 215534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 397797 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 438828 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 32010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1205904 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 643692 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 473748 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420883 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1273851.9798399999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 15132 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 917232 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 821396 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3623532 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 57230 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 607608 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 383150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2752860 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 54708 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2239356.6725099999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3963420 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3036876 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 234546 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3706840.660464 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 798892 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 309202.019154 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 748646 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 441738 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 606444 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 410310 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 35890 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1473624 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 252879 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8426379.7635440007 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6140876 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1026648 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 483836 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 228532 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 129301 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 314183 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 186628 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2022450 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 121056 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 921888 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5418420 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 355602 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3292698.9342860002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 65475 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 330188 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1414574.41738 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8148 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 207483 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1805364 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3592833.0548040001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 43068 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1132586.5531280001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 81480 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 450080 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 38412 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 32010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2130963.1601359998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1323845.562682 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 452117 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 465309 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 156364 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 877656 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2006530.230272 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3596832.381232 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 93120 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 408370 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3065394 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 517980 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22310 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 85554 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 53641 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 717800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2446146 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1349464 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109416 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2861999.0834559998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 38412 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 67512 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2954725.8739999998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1641046 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495158 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 47724 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2492412.4962479998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 93217 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2282022 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 470377.675076 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 162378 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 48500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 35890 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 283531 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 585104 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1317616.8907999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 708907.9399999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 459392 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 364720 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 20952 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3723189.9120319998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 390813 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1192467.3786200001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 176249 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 134442 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4847631.784 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1148868 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 472584 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 897608.651196 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2190260 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 283531 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1575280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8929657.5908000004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3035837.9819999998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17460 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 33756 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3253999.0796159999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 530282.96016 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 99619 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5505873.9529240001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2123136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 43068 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 360161 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 367824 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 534276 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 505176 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17460 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 137934 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 661443 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1859029.4693400001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 31040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 245216 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 846039.916 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17460 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 14550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17654 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 776388 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2746167 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7886157.3820000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 237068 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 126294 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 473748 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 196716 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 117273 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 363459 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4012823.3485280001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 172272 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 143560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 97776 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 366660 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 130368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 185658 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18042 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 129204 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 199626 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 369085 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 39770 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 12610 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219511 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3848910.2976660002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 162378 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1923012.9934 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3616059.8092 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 689088 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1851885.08149 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1890336 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1023738 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 613040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 336784 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 410698 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 785991 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 586656 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1825152 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 199723 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 618860 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 559884 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 742923 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 419913 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 787640 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 33756 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 9021 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120959 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581418 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581418 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78570 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 839826 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219414 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 388194 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 452214 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 434560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219414 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 56745 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58636.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 65184 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 62565 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 479616.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151902 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2599212 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 303804 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 81189 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 438828 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1206777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 117273 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1098476.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 103741.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 61110 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 118146 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2166010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 225040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 434560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 618860 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60140 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 87203 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 106215 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 205349 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 75660 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 146276 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 945168 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 252588 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 103305 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 764457 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 112520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 194097 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1507380 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 467152 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64650.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 793072 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109755.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 586656 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 835461 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 292552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 564928 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78182 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 472584 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 847392 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 771344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60140 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1520960 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 92829 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 241918 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 393820 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 462981 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45105 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 333777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1129419.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 649803 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1808856 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 399446 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 423696 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 106748.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 225040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 430680 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78570 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 804518 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 749616 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1067533.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 210490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64602 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151902 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 303804 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109707 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 81189 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 113490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236292 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 456288 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 603388.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63147 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 203700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16878 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 430680 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 112520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 665274.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46608.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 174406 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 835461 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 244440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 252588 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151902 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581418 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78570 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 87203 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 210490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109707 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 787640 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1520960 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 419913 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 103305 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 434560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2599212 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 75660 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 618860 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 112520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1825152 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 586656 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 106215 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 241918 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64650.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 336784 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 479616.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 434560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 618860 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 61110 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 292552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 388194 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109755.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 559884 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236292 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1206777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 847392 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 65184 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1507380 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63147 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 452214 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 92829 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 410698 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 62565 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 33756 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120959 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 665274.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 430680 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64602 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 146276 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581418 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151902 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 9021 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 225040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60140 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 56745 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78182 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 303804 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 81189 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 586656 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 835461 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 835461 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 785991 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 199723 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16878 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 603388.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 393820 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 103741.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 749616 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1067533.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 742923 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219414 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 764457 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 78570 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 333777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1129419.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1808856 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 467152 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 225040 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 945168 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 804518 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45105 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2166010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 423696 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60140 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 118146 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 113490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 839826 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 194097 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 399446 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 771344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 81189 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 117273 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 438828 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 472584 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1098476.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 106748.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 430680 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 564928 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 462981 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 303804 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 244440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 793072 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 112520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 203700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219414 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 58636.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 456288 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 649803 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46608.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 174406 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 205349 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 128767.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 49809.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29100 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265586 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120862 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 307296 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 68967 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 195406.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7275 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 165094 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 863300 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 360161 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 638842 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 50246 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16005 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 50197.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 186628 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236874 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 72022.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1018694 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22698 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 27936 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 393723 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 811502 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 122608 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 57472.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 140553 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 40352 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 488880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 39285 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29682 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1381280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109125 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 118534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 902682 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 305550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 42777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 15277.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 489753 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 80752.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 569778 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 574240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 904428 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 48888 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24735 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16393 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6305 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 183330 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16005 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 126439.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 287217 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 344544 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 707906 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 172854 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 360549 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 124839 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 768240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11155 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 111307.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 293328 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 141765.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 674732 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 205155 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 323010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 105924 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 201663 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 86136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 806652 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 321846 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7566 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226107 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 305550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 863300 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226058.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17945 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60528 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 460944 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 183912 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 41613 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 191575 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 54708 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 26820.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29100 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 32737.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 13386 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4074 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18624 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 294298 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 513324 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 423502 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 80752.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 358900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 355311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 21534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 191575 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 102577.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 337366 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 10476 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 828768 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 15520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 306520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18915 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 229696 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 41613 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226107 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 144045 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 397118 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 126439.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1062344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 316899 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 250551 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 89482.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 51701 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 258990 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 91665 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 157091.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 34338 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 355311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17945 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 21534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 358900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1623004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1421244 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 567062 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 574434 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 129204 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 880566 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 311661 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 38800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22795 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 180080.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 451341 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 104760 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 28615 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 566577 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 27354 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 107670 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 141765.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 88124.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 480150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 220869 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 67221 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46657 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236874 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 201663 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 569778 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 79443 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 224458 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19885 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23862 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 74399 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 638842 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 310788 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29003 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8827 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 69840 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 195552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 59267 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 366078 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 552512 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 316899 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19206 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 174600 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265586 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2555368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 72022.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 71780 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 602952 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1450344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 28372.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 93314 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19206 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 40740 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46657 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 480150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109125 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -13.122 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -89.0838 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -721.71 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -70.1298 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -213.0867 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -61.236 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -28.8684 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -42.6465 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -2180.0016 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -906.2928 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -107.892 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -108.2565 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1359.4392 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -399.2004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -262.44 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -28.8684 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -476.3286 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -151.632 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -830.4768 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -165.3372 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -550.2492 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -293.9328 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -104.976 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -13.2678 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -94.77 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -467.1432 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -3840.9552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -960.2388 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -111.8286 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -35.8668 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -29.889 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -337.3812 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -119.4102 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -856.4292 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -303.1182 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -356.0436 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -70.1298 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -101.0394 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -331.9866 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -43.5942 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -721.71 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -132.4593 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -161.838 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -851.6178 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -43.011 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -157.464 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -51.6132 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1245.7152 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -440.8992 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -678.4074 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -270.6777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -58.32 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -41.1156 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -69.984 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -468.4554 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1323.5724 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -194.2056 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -863.4276 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -213.0867 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -852.3468 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -2439.5256 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -539.46 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -32.3676 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -26.973 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -534.0654 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -140.2596 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -236.1231 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16.767 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -77.7114 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -134.5005 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -376.6014 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -476.3286 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1596.8016 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -596.9052 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -339.8598 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -62.5482 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -345.2544 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -28.431 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -460.728 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -23.328 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -34.992 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -15.7464 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -507.0924 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -154.1835 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -287.955 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -32.3676 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -534.0654 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -539.46 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -121.3785 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -636.5628 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -771.5736 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -442.3572 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -27.9936 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6.1236 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -20.1204 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -49.2075 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -216.513 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -43.74 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -40.3137 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -82.2312 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -287.955 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -62.5482 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -190.0503 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -276.4368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -692.8416 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -90.9792 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -26.973 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -34.263 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -339.7869 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1297.62 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -459.27 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -339.8598 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -11.3724 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -483.7644 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1212.4728 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -129.4704 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -303.1182 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -159.2136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -2136.2616 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -485.514 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -308.367 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1014.1848 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -36.45 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -137.781 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -167.3055 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -5.103 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1154.736 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -389.286 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -36.45 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -94.77 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -187.6446 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -541.9386 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -9.477 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1064.0484 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -517.8816 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -431.7138 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -190.0503 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -24.057 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -275.562 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -164.025 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -24.6402 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -37.179 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -73.4832 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -863.136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -856.4292 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -121.3785 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -259.8156 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -96.6654 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -736.1442 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -22.9635 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -64.2978 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -459.27 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1356.8148 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -178.1676 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -164.025 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -2076.192 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -44.6148 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -59.049 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -734.832 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -60.6528 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -211.2642 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -86.3865 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -13.122 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -184.2912 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1219.7628 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -591.8022 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -41.9904 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -34.1172 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1531.1916 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -108.2565 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -356.0436 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -280.5192 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -75.4515 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -24.057 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -75.5244 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -960.2388 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -541.3554 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -68.526 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1297.62 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -248.1516 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -10.935 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -293.7141 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -103.6638 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -461.8944 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -181.6668 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -399.2004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -43.74 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -74.8683 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -193.5495 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 49809.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29100 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265586 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17945 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 337366 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 120862 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 307296 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 397118 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 68967 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29682 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 195406.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7275 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 863300 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 54708 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 360161 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 638842 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 50246 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16005 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 50197.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 186628 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236874 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 72022.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1018694 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22698 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 27936 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 460944 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 811502 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 57472.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 140553 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 40352 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 488880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 39285 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1381280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109125 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 118534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 902682 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 305550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 42777 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 15277.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 489753 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 64311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 172854 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 122608 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 569778 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 574240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 48888 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24735 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 72022.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16393 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109125 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46657 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 183330 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19206 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16005 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 126439.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 287217 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 344544 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6305 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 360549 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 124839 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 258990 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 768240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 111307.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 91665 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 674732 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 205155 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 323010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1421244 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 105924 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 201663 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 86136 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 806652 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 321846 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7566 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 707906 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 250551 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226107 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 305550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 24250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 863300 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22795 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 60528 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 183912 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 126439.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 41613 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29100 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 144045 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 32737.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 13386 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4074 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18624 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 38800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 294298 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 513324 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 423502 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 128767.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 358900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 355311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 21534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 191575 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 102577.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 10476 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23280 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 15520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 69840 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 306520 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18915 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 229696 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 41613 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226107 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 165094 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1062344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 316899 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 89482.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 51701 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 157091.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 93314 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11155 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 355311 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17945 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 21534 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 358900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1623004 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 567062 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 141765.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 574434 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 129204 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 880566 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 311661 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46560 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 27354 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 180080.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 451341 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 293328 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 828768 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 34338 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 104760 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 28615 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 566577 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 226058.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 107670 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 80752.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 88124.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 480150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 191575 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29003 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 220869 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 67221 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 26820.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 46657 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 236874 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 201663 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 569778 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 79443 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 224458 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19885 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 393723 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23862 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 74399 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 638842 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2555368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 310788 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8827 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 195552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 366078 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 109998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 552512 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 316899 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19206 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 174600 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265586 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 904428 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 80752.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 71780 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 602952 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1450344 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 28372.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 63050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 40740 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 141765.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 480150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 59267 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8730 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 299312.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1841013.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 630700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 49555 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2605962.2999999998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 566548.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 366436.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 92352.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 351930.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3663826.3999999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 135150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 299132 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 779004.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 273723.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 230205.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 231602.05 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 140916.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2407787.3500000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1274374.3999999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1432590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1038762.9 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 903883.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1346544.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3072410 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 984342.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 655612.65 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 946050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 875051.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581820.75 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 819910 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 117985.95 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1047682.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 187137.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 450500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1143774.45 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1888135.6000000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 495550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1621800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4640150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 620338.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 911361.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1612474.6499999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1265229.25 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan SE-0-SE-6-54030462-5403046202 Sweden This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 51950000 6899999.9999999981 0 45049999.9999999851 715351.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1050948.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2122988.7000000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1009076.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3542990 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 898319.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 756028.35 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1135107.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 519500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 315648.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 155850 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1469561.6000000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 162499.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1859446.3500000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 727300 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1090950 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 422561.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1208149.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265464.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1870200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2177328.3999999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1042324.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3005099.7000000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 106497.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1459015.75 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 405833.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 345155.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1197863.1000000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 670934.25 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 267074.95 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 571450 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5350850 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 653323.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1318958.55 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1652010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 945490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4224989.5999999996 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 136057.05 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1552785.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 174552 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 344948 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 215800.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 57145 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2776571.6499999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 620338.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 495550 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1621800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4640150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1888135.6000000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1143774.45 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 655612.65 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 984342.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 450500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1346544.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 366436.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 566548.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 351930.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 135150 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 299132 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 92352.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1841013.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 903883.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1038762.9 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1432590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 581820.75 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1265229.25 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 140916.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2407787.3500000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 630700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 273723.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 151368 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1274374.3999999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 230205.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 911361.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 875051.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 779004.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 187137.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1047682.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 946050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3072410 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2605962.2999999998 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 49555 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3663826.3999999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 231602.05 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 299312.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 819910 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1612474.6499999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 117985.95 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18071.1 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 246971.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 125580 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 28662.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45843.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 100415.7 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 35472.9 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 138441.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 561163.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7590 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 399137.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 470580 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 144900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 160466.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 134025.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 139587 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 35259 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 195187.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23184 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 41924.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 96600 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 368784.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 21583.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 193786.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 89113.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 219420 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 159100.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 281975.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 14145 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45816 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 20700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 119314.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 53902.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 86774.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 56124.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 206241 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 69000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 150765 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 175184.1 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 289192.8 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 710700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 248400 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 75900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 95013 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030462-5403046203 Sweden This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. This contribution is implemented by Church of Sweden in partnership with about 110 local civil society organisations in several cooperation countries in Africa, Asia, Latin America and the Middle East during 2014-2016 with support from Sida/CIVSAM amounting to 291 000 000 SEK, with the aim to strengthen civil society capacities and contribute to the following programme objectives: - Strengthening of people's sexual and reproductive health and rights. - People living in poverty have the right to protection and their social and economic emancipation is strengthened. - People have increased safety and protection, and are empowered to deal with conflicts and to participate in peace processes. - Women and men have improved opportunities and possibilities to equal participation, voice and leadership in the church and in society. - People's right to physical and sexual integrity in the church and in society is strengthened. Church of Sweden has proposed an extension of this contribution, on basis of the existing results framework, and with a budget of 119 419 916 for the year 2017, thereby increasing the total budget to 410 419 916 SEK for the period 2014-2017. Appraisal of the contribution: The appraisal during 2016 of this contribution is made in accordance with a decision on an additional contribution, since it builds upon the appraisal of the same programme for the period 2014-2016. Hence the assessment made for the period 2014-2016 is still relevant and referred to, whereas an update is given for the period 2017 with special emphasis on: - The relevance of the contribution in the light of the strategy for CSO support 2016-2022. - The development of the contribution during 2014-2016 and focus for 2017. - Capacities, internal management and control during 2016-2016. Syfte, budget och förväntade resultat: Insatsen har genomförts i en första program-fas av Svenska kyrkan i samarbete med omkring 110 lokala civila samhällsorganisationer (CSO), trosbaserade organisationer och lokala kyrkor i flertalet länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern under 2014-2016 med stöd från Sida/CIVSAM som uppgått till 291 000 000 SEK, i syfte att stärka civilsamhällets kapacitet och bidra till följande program-mål: -Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. -Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. -Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. -Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. -Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Svenska kyrkan har föreslagit en förlängning av insatsen, på basis av dess existerande resultatramverk, med en budget på 119 419 916 SEK för år 2017 vilket motsvarar en ökning om 23% jämfört med föregående år. Utifrån en samlad bedömning och med hänsyn till tillgängliga anslagsmedel föreslås i Sidas beredning att ansökan för 2017 finansieras med 105 000 000 SEK. Ny total budget för insatsen 2014-2017 blir därmed 396 000 000 SEK. För år 2017 har Svenska kyrkan budgeterat för utbetalningar till lokala samarbetsparter till en summa på 108 523 921 SEK, varav 94 904 250 SEK ingår i ansökan för 2017 och resterande del är utbetalningar av Sida-medel som redan är avtalade inom Svenska kyrkans EU-projekt. Denna totala andel som vidareförmedlas uppgår till 70% av totala budgeten för ram-insatsen och den redan avtalade EU-insatsen, beräknat på andelen utbetalningar som går direkt till lokala parter som Svenska kyrkan har avtal med. Att Svenska kyrkan räknar in Sida-stödet till egeninsatsen till sitt EU-projekt i andelen som vidareförmedlas påverkar inte bedömningen av ansökan för 2017. För tydlighetens skull kommer dock Sida be Svenska kyrkan att redovisa Sida-stödet till EU-insatsen separat i nästa ansökan. Av de medel som vidareförmedlas 2017 kommer 46 MSEK fördelas till parter i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda och Zimbabwe), 11,5 MSEK till Asien (Indien och Burma/Myanmar), 23 MSEK till Latinamerika (Colombia, Guatemala, Honduras och Haiti), och 14,4 MSEK till Mellanöstern (Egypten och Israel/Palestina). Inga utbetalningar kommer att ske till internationella avtalsparter eller svenska CSO. De lokala samarbetsparterna uppgår till omkring 110 CSO och/eller CSO-nätverk. Storleken på bidragen varierar mellan 80 000 SEK till omkring 5 MSEK. Svenska kyrkan räknar Lutherska världsförbundets (LVF) lokala/nationellt registrerade landkontor bland sina lokala CSO-partners. Svenska kyrkans samarbete med de lokala LVF-programmen utgör en stor andel av det totala stöd som förmedlas – närmare 22 %. I förlängningsansökan 2017 motsvarar det totalt 24,5 MSEK. Av dessa går 282 000 SEK till ett globalt program som administreras av kontoret i Genève – alla övriga medel går direkt till LVF:s landprogram och det arbete dessa kontor bedriver självständigt i samverkan med lokala CSO. Med egna medel stödjer Svenska kyrkan utöver detta den koordinerande funktionen i Geneve med 4,9 MSEK 2017, vilket kommer det lokala arbetet till godo bland annat gällande kvalitetssäkring och utvärdering. Medan den koordinerande funktionen via LVF i Genève bidrar med kvalitetssäkring av LVF-projekten, genomför Svenska kyrkans personal kvalitetssäkringen av övriga projekt inom programmet. Verksamhetskostnaderna hos Svenska kyrkan, vilket inkluderar kostnader som relaterar till handläggning av Sida-finansierade program och projekt, inklusive lön, fältbesök etc, kommer att uppgå till 16 679 000 SEK år 2017. Lönenivåerna inom Svenska kyrkan ligger på en godtagbar nivå, och är i linje med andra svenska ramorganisationer. Under 2014-2016 finansierade Svenska kyrkan dessa verksamhetskostnader helt med egna medel. För verksamheten 2017 har dock Svenska kyrkan behov av Sida-finansiering av dessa kostnader för att kunna genomföra programmet. Verksamhetskostnaderna för 2017 är beräknade utifrån de faktiska verksamhetskostnaderna 2016. Svenska kyrkan har planerat för kapacitetsutvecklingsaktiviteter med partners i syd för en summa på 17 927 546 SEK år 2017. Detta sker genom Svenska kyrkans egna personalinsatser i strategiskt utvalda länder/projekt. De utsända är antingen sekonderade till lokala samarbetsparter eller knytna till lokala ekumeniska nätverk och fora kopplade till det internationella nätverket ACT (Action of Churches Together). De utsända har funktionen "Svenska kyrkans regionala representant", alternativt "landrepresentant". Under 2017 kommer personalinsatser genomföras i Etiopien, Sydafrika, Afrikas horn/Sydsudan, Uganda, Zimbabwe, Colombia, Burma/Myanmar samt i Jerusalem. Dessa personalinsatser kommer omfatta kapacitetsstärkande aktiviteter med lokala CSO gällande genusrättvisa och hälsa, fredsfrämjande och konfliktkänslighet, rättighetsbaserat arbete, resultatstyrning samt finansiell styrning och kontroll. Svenska kyrkans lokala och regionala representation är också ett led i att förstärka dess lokala uppföljning. Svenska kyrkans egeninsats kommer att uppgå till 18 954 955 SEK för år 2017, vilket överstiger CIVSAMs krav på minst 10% av verksamhetsbidraget. De finansiella rapporterna till Sida kommer att omfatta hela budgeten, inklusive den i budgeten angivna egeninsatsen. Ansökande organisation: Svenska kyrkan har haft ett ramavtal med Sida sedan 1993 och har en lång tradition av internationellt utvecklingssamarbete och humanitära insatser i samverkan med lokala kyrkor, trosbaserade organisationer och lokala CSO, där merparten av arbetet traditionellt har finansierats från egna medel. Svenska kyrkans status som ramorganisation förnyades 2014 (Beslut 2014-001226). Svenska kyrkan bidrar med ett stort och väl etablerat nätverk både på lokala och globala nivåer. Svenska kyrkan har inga fältkontor men ett tjugotal sekonderade personer vid lokala samarbetsorganisationer. Svenska kyrkan har under åren visat på många goda resultat och en förmåga att hantera stora anslag både inom långsiktigt utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd. Ett antal förbättringsområden som Sida observerat och fört dialog om under avtalsperioden 2014-2016 har varit stärkta rutiner för uppföljning av lokala partners, särskilt avseende finansiell styrning och kontroll, samt tydligare rapportering om resultat och genomförandet av ett rättighetsperspektiv. Svenska kyrkan är registrerat som ett trossamfund i Sverige. Dess internationella verksamhet styrs formellt av kyrkostyrelsen och leds av den internationella avdelningen vid kyrkokansliet i Uppsala. Svenska kyrkans högsta beslutande organ är kyrkomötet med 251 ledamöter som utses genom val vart fjärde år. Organisationens främsta företrädare är ärkebiskopen. 2014 valdes Antjé Jackelén som första kvinnliga ärkebiskop i Sverige. Den internationella avdelningen är en del av Svenska kyrkans centrala nivå och har diversifierad finansiering och delvis självständig planering. Rådet för Internationell Mission och Diakoni fastställer strategier och övergripande mål för verksamheten och formulerar förslag till beslut inför kyrkostyrelsen. Omkring hundra personer är verksamma vid den internationella avdelningen, inklusive ett tjugotal personer som är utsända som sekonderad personal vid lokala samarbetsorganisationer. På den internationella avdelningen finns sedan 2014 en förstärkt stab för strategisk styrning, beredning, planering, uppföljning, utvärdering, rapportering, lärande, finansiell styrning och kontroll, samt samverkan med Svenska kyrkans internationella nätverk. Beredning av insatsen: Beredningen av den föreslagna förlängningen av denna insats för år 2017 har gjorts som ett kompletterande insatsbeslut, eftersom den bygger vidare på ram-programmet för perioden 2014-2016. Sida har således utgått från den omfattande beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2014-2016. Bedömningen som gjordes inför perioden 2014-2016 är fortsatt relevant och har därmed behållits i beredningen medan en kompletterande kommentar och bedömning gällande 2017 har lagts till. Eftersom nya frågor tillkommit i insatshanteringssystemet Trac sedan beredningen av ansökan 2014-2016 gjordes finns vissa frågor bara besvarade inför perioden 2017. Beredningen för förlängningen 2017 av insatsen lägger särskild tonvikt vid följande frågor: - Insatsens relevans i förhållande till den av regeringen beslutade strategin "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022". - Utvecklingen av Svenska kyrkans kapacitet, styrning och kontroll under perioden 2014-2016. - Planerade förändringar av ram-programmet 2017 i förhållande till perioden 2014-2016. Tidigare resultatuppfyllelse: Svenska kyrkans rapportering, som i enlighet med de avtalade rapporteringsrutinerna för insatsen fokuserar på eventuella avvikelser, för insatsen under perioden 2014-2016 har endast visat på få avvikelser från programmets planerade aktiviteter och målsättningar. På en övergripande nivå har Svenska kyrkans program bidragit till stärkt organisering av olika lokala utsatta målgrupper såsom kvinnor, HIV-smittade, jordbrukare, ursprungsbefolkningar/minoritetsfolk m fl och underlättat för deras utkrävande av deras mänskliga rättigheter och deltagande i samhället i insatsens olika program-länder i enlighet med Svenska kyrkans uppsatta policy-mål, dvs inom områdena sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, social och ekonomisk egenmakt, ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser, jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle, samt rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Exempel på insatsens resultat från perioden 2014-2016 ges i beredningen (se Kapitel 2 Insats- och avtalsupplägg, avsnitt b. "Bedömning av vilka belägg och tidigare erfarenhet talar för eller emot att resultaten kommer att uppfyllas".) Precis som beredningen inför perioden 2014-2016 konstaterade finns dock förbättringsområden gällande Svenska kyrkans förmåga att följa upp resultat på lokal nivå, rapportera tydliga resultat på övergripande nivå, samt integrera rättighetsperspektivets principer på lokal nivå. Ett ISK-stickprov från 2013 samt en ISK-granskning från 2016 har också resulterat i ett antal rekommendationer för att stärka Svenska kyrkans uppföljning och hantering av avtalsvillkor i efterföljande led. Sammanfattningsvis visar tidigare erfarenheter på att insatsen är av hög relevans och med en överlag god måluppfyllelse, men att Svenska kyrkan fortsatt bör stärka sitt arbete med uppföljning av avtalsvillkor hos lokala parter, rättighetsprinciperna i genomförandet av insatserna och tydligare följa upp och rapportera om konkreta resultat. Dialogfrågor som föreslås för 2017 är genomförande av rekommendationer från ISK-stickprovsgranskningen 2013 samt ISK-granskningen 2016, liksom genomförande av rättighetsperspektivet. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Svenska kyrkans förlängningsansökan för år 2017 grundas bland annat på följande dokument (som finns registrerade i Dox, ärende 13/001113): - Svenska kyrkans förlängningsansökan 2017, daterad 2016-09-29. - ISK-stickprov om Svenska kyrkan, utförd av Ernst & Young, 2013. - ISK-granskning om Svenska kyrkan (beställd av/i samverkan med HUM) utförd av KPMG, 2016. - Sidas tidigare beredning av Svenska kyrkans ram-program inför perioden 2014-2016. - Årliga avvikelse- och revisionsrapporter från Svenska kyrkan för perioden 2014-2016. - Rapporter från fältbesök inom insatsens projekt i Liberia, Sydafrika och Uganda under 2014-2016. - Svenska kyrkans projektutvärderingar från Etiopien, Indien, Swaziland och Zimbabwe, 2014-2015. - Sida Evaluation 2015:36, "Evaluation of the Strategy for Support via Swedish CSO 2010-2014". - Svenska kyrkans policy för integrering av miljö och klimat, 2008. - Svenska kyrkans anti-korruptionspolicy, uppdaterad version 2016. - Granskning av Svenska kyrkans konfliktperspektiv "Assessment of the Application from the Church of Sweden for Humanitarian Interventions in 2013", Sida Helpdesk on Human Security, 2013-02-08. - Riktlinjer för människorättsbaserat arbetssätt inom Svenska kyrkans internationella arbete, 2016-03-30. - Guiding questions for Conflict Impact Assessment, Church of Sweden, 2016-04-22. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Ej reviderad text nedan då bedömning av hela insatsen och avslut ska ske i augusti 2018. -- Ursprunglig bedömning inför perioden 2014-2016: I sitt långsiktiga utvecklingssamarbete vill Svenska kyrkan tillsammans med sina samarbetsparter genomföra ett arbete för att förbättra policyområdena; hälsa, genusrättvisa och jämställdhet, hållbar försörjning och fred och försoning. Svenska kyrkan arbetar därför genom sina policymål inom hälsa kring att stärka människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Inom genus och jämställdhet arbetar Svenska kyrkan med att skapa förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle liksom att arbeta med att stärka människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle. Vad gäller hållbar försörjning arbetar Svenska kyrkan för att människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och stärkt social och ekonomisk egenmakt. Inom Fred och Försoning arbetar kyrkan med att människor får ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. Vidare arbetar Svenska Kyrkan även med övrig programverksamhet för att skapa pastoral utveckling genom att samverkan med kyrkor och teologiska utbildningsinstitutioner fördjupas. Revidering 2017: Målsättningarna med de insatser som Svenska kyrkan ämnar genomföra med medel som ansöks om i ansökan för 2017 är desamma som för resultatramverket som beslutades som en del av ram-programmet 2014-2016, enligt följande: - Människors rätt till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter har stärkts. - Människor som lever i utsatthet har rätt till grundläggande trygghet och har stärkt social och ekonomisk egenmakt. - Människor har fått ökad trygghet, möjlighet och egenmakt att hantera konflikter och delta i freds- och försoningsprocesser. - Kvinnor och män har förbättrade förutsättningar och möjligheter till jämställt deltagande, röst och ledarskap i kyrka och samhälle. - Människors rätt till kroppslig och sexuell integritet i kyrka och samhälle har stärkts. Inom det pågående ram-programmet, samt med sökta medel för 2017, vill Svenska kyrkan i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Svenska kyrkan vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Svenska kyrkans utvecklingsprojekt under perioden 2014-2016 hade följande geografiska fördelning, och man avser följa samma ungefärliga fördelning under 2017: 48% till CSO-partners i Afrika (Etiopien, Liberia, Sydafrika, Sydsudan, Uganda, Zimbabwe), 20% till Asien (Burma/Myanmar, Indien), 23% till Latinamerika och Karibien (Colombia, Guatemala, Haiti, Honduras) och 9% till Mellanöstern (Egypten, Palestina). Kapacitetsstärkande insatser omfattar exempelvis rättighetsbaserat arbete, jämställdhet, miljö- och klimat, konfliktkänslighet, finansiell styrning och kontroll och RBM för CSO-partners i dessa regioner. Sedan ram-programmet inleddes 2014 har insatserna i Bangladesh, Kambodja och Peru fasats ut i enlighet med organisationens landfokuseringsplan. Svenska kyrkan deltar aktivt i policy-dialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Svenska kyrkans utvecklingssamarbete utgår dess övergripande policymål lärande/värdegrund, hälsa, genusrättvisa och jämställdhet samt hållbar försörjning och fred och försoning. För att uppnå dessa mål samverkar Svenska kyrkan i policy-dialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och interstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO i utvecklingsländer. Under 2017 kommer Svenska kyrkan, i enlighet med gällande CSO-strategi, att stärka sina insatser på området ”möjliggörande miljö” genom att ”bedriva kvalitativ och långsiktig policydialog för att förändra strukturella grundorsaker till orättvisa, ojämlikhet och kränkningar av mänskliga rättigheter ”, och verka för att stärka ett lokalt civilsamhälle och civilsamhällsaktörers roll som förändringsaktörer. Detta kommer ske dels genom ett policydialogarbete som stärker en möjliggörande miljö i politiska processer och bidrar till ansvarsutkrävande, och dels genom policydialog om företagens ansvar för mänskliga rättigheter. Svenska kyrkan arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, intern-flyktingar och migranter, samt hiv-smittade, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Svenska kyrkan till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 105000000 -0.0000000014 105000000 0 -61516 1111950 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 538020 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5145000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 270165 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4514370 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 672000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1666980 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5589990 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 395010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2436525 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2038050 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4830210 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1847370 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 827400 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 335160 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2748480 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 221760 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 376320 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 524790 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 682290 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 105000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1785000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1801800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4075785 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5718720 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5673780 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1113210 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1029420 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1570800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2475060 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 624960 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4416930 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1197000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23835000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1238475 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1455405 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3218880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 840000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 840000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 530880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1574055 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2688000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 52500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 787027.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2208465 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 341145 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1374240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 110880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2859360 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 312480 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 262395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 598500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 892500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1218262.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 619237.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 135082.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1609440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 336000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 923685 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 197505 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2572500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 900900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 555975 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2415105 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 413700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1344000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 269010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2836890 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 556605 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 514710 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2794995 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1019025 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 188160 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 785400 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2037892.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 210000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1237530 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2257185 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 727702.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11917500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 167580 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1218262.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 619237.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 210000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 135082.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2794995 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2836890 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 262395 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2859360 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 336000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 598500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1609440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 269010 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2572500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 892500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 923685 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 312480 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 197505 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 167580 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1374240 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1344000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 900900 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 727702.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 556605 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 514710 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 413700 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2037892.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 787027.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2257185 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 188160 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2415105 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11917500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 52500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 785400 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1237530 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 110880 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 265440 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 420000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 555975 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1019025 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833490 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2208465 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 341145 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -61516 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030475 Sweden LO-TCO Secretariat InfoCom Allocation 2014-2016. The Secretariat's role is to redistribute InfoCom allocations to Swedish Unions in order to carry out InfoCOm work in Sweden LO-TCO Biståndsnämnd (hädanefter Biståndsnämnden) har den 1 oktober år 2013 inkommit till Sida med en ansökan om informations- och kommunikationsbidrag för perioden 2014-2016. Ansökan är på totalt 35,1 MSEK för treårsperioden, varav 30,5 MSEK för verksamhetskostnader, 2,2 MSEK i vidareförmedlingsbidrag och 2,4 MSEK i administrationsbidrag. Sida gör bedömningen att ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten ”Bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige.” Sidas slutsats är att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att ” den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkraft i utvecklingsländer." LO-TCO Biståndsnämnd är en av de organisationer som har bedömts och godkänts av Sida som ramorganisation för stöd genom svenska civilsamhällesorganisationer. ORGANISATIONEN OCH DESS VERKSAMHET Biståndsnämnden är ett samarbetsorgan för LO och TCO och till dem anslutna nationella fackförbund med tillsammans cirka 2,8 miljoner medlemmar. Biståndsnämndens syfte är att vidareförmedla medel till fackföreningsrörelsens aktörer så dessa kan bedriva utvecklingsarbete i Syd och Öst samt till informations- och kommunikationsinsatser (hädanefter infokominsatser) i Sverige. Det övergripande målet för hela Biståndsnämndens infokomverksamhet är att tillse att den svenska allmänheten och framförallt svenska fackmedlemmar har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat, samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter. VERKSAMHETEN Biståndsnämnden ansöker - liksom föregående år - om infokom-medel för tre program; ”Facket Förändrar”, ”Schyst Resande” samt ”Hej då Fattigdom!” (Fairtrade). Biståndsnämnden driver själva programmet ”Facket förändrar” ”Facket förändrar” Programmet utförs av Biståndsnämnden, fackförbund och fackförbundspress. Målgruppen består främst av fackföreningsmedlemmar. Programmet utgörs av ett tjugotal projekt och har huvudsakligt fokus på mänskliga rättigheter i allmänhet och fackliga rättigheter i synnerhet. Inom ramen för detta program finns dels projekt som utförs av enskilda fackförbund och lokalavdelningar dels aktiviteter som utförs av LO-TCO Biståndnämnd centralt. Insatserna varierar; Materialproduktion, utbildningsinsatser, reportageresor för förbundspressen, Café världen - ett möteskoncept, omvärldsbevakning etc. ”Schyst resande” Schyst resande är ett nätverk som består av sex medlemsorganisationer. Syftet är att sätta fokus på turism och resande och de arbetsförhållanden många av de anställda i syd har inom relaterade branscher. Nätverket arbetar också med ekologiskt hållbar turism och resande. Insatsen riktar sig främst till allmänhet/konsumenter, turismutbildningar och reseföretag. Bland insatserna finns; Utbildningar av lärare på turismutbildningar, kampanjer, aktivt massmediearbete och kommunikation på sociala medier. ”Hej då fattigdom!” Denna insats drivs av föreningen Fairtrade, med 50 medlemsorganisationer, och syftar till att öka kännedomen om Fairtrade och dess verksamhet samt att få svenska konsumenter medvetna om vikten av rimliga produktionsvillkor för de personer som tillverkar/odlar, tar fram de varor vi köper i affärerna. Bland insatserna återfinns ”Ambassadörsutbildningar”, informationsmaterial mediebevakning och kampanjer. Fairtrade har tagit fram en strategi som är direktanpassad till olika fördefinierade målgrupper. Sidas bedömning är att verksamheten överlag är väsentlig och tidsenlig, då det i nuläget finns stor efterfrågan på denna typ av information. Resultaten för insatserna har varit goda de senaste åren. Sida ser detta som verksamhet med hög relevans.Därutöver har nyligen genomförda utvärderingar av Biståndsnämndens kapacitet och system för att kvalitetssäkra verksamheten, påvisat att stora förbättringar gjorts och att kontrollen är god. Tillägg 2017: Den utvecklingsproblematik som återfinns i Union to Unions ansökan för 2017 är densamma som för perioden 2014-2016, detta gäller även metoderna och interventionslogiken. Sida gör därför samma bedömning som i tidigare beredning, dvs. att insatsen är av fortsatt hög relevans för de utvecklingsproblem som insatsen avser att påverka. Jämfört med perioden 2014-2016 har vissa förändringar av insatsen gjorts. En tydligt inriktning mot Agenda 2030 av de 3 olika programmen, samt en anpassning mot den nya informations- och kommunikationsstrategin, då den tidigare löpte ut under 2016. FACKET FÖRÄNDRAR Omfattar efter SACO:s tillträde 2015 hela Sveriges fackliga organisationer. Union to Union har reviderat sin riktlinjer och strategier för ansökningsförfarandet från lokal fackliga organisationer. Ansökningar från lokala fackliga organisationer har sjunkit och därför kommer Union to Union under 2017 bland annat utbilda lokala informatörer i syfte att öka det globala engagemanget. ”HEJ DÅ FATTIGDOM” Har bytt namn till "Försörjning och framtidshopp - det börjar med Fairtrade". Inom programmet är den största förändringen en anpassning mot den nya strategins möjlighet till påverkansarbete. Detta har inneburit att programmet har utökats för att möjliggöra att Fairtrade kan gemensamt i varje land och region driva budskapet att rättvis handel är ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning. SCHYST RESANDE Under 2017 avser Union to Union utöka antalet ambassadörer för programmet från dagens 151 till 250. Vidare vill Union to Union även aktivera de egna organisationerna genom stöd till extra utbildningsinsatser för, av Union to Union, utvalda grupper och nyckelpersoner. Utöver detta tar man fram rapporter under 2017 som belyser olika utmaningar inom sektorn och även utreda möjligheten till en certifiering/märkning av resor. Sammanfattigsvis gör Sida bedömningen att insatsen, med den föreslagna förändringen för 2017, fortsatt är av hög relevans för den utvecklingsproblematik den avser att nå. Sidas sammanfattade bedömning av Biståndsnämndens Resultatramverk och måluppfyllelse relaterar till den modell för resultatuppföljning som Biståndsnämnden presenterar i sin ansökan och som bifogats i TRAC. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Insatsen inkluderar tre program, vilka är (1) Facket förändrar, (2) Försörjning och framtidshopp – det börjar med Fairtrade och (3) Schyst resande. Trots att insatsen inkluderar tre olika program med ett flertal olika aktiviteter lyckas Union to Union redovisa aktiviteterna för varje program på ett tydligt sätt.   FACKET FÖRÄNDRAR      Inom Union to Unions eget program ”Facket förändrar” genomförde Union to Union framgångsrikt bland annat lunchföreläsningar, producerade filmer och inlägg som spreds i sociala medier och skickade nyhetsbrev veckovis till sina abonnenter. Till exempel genomförde Union to Union tio lunchmöten i Stockholm med totalt 630 besökare. Lunchmötena nådde ytterligare 821 deltagare via YouTube och Facebook samt 272 personer via Union to Unions podcast “Globalt facksnack”. Dessa siffror låter imponerande men Union to Union nämner inte att det kan ha varit samma individer som deltog i flera lunchmöten och som nåddes via sociala medier flera gånger, så den faktiska siffran är högst sannolikt mycket lägre än det som Union to Union som det antalet nådda personer som union to union anger. Programmet hade även några oväntade resultat; t.ex. fick världsfacket ITUC:s ledare Sharan Burrow en helsidesintervju i Göteborgs-Posten med världsfacket, en av Union to Unions handläggare intervjuades om klimatfrågor i GodEl:s nyhetsbrev och Union to Union fick möjlighet att bidra med expertkommentarer i tidningen Hotellrevyn inför Yrkes-VM i Förenade Arabemiraten. I en utvärdering av en oberoende konsult framgår det att många fackförbund själva upplever att de arbetar mer med internationella frågor. Detta är en positiv indikator för att det finns effekter på outcomenivå. Det hade varit intressant att följa upp hur dessa fackförbund arbetar med frågorna och vad de förväntar sig för effekter. Detta görs enbart delvis; t.ex. visar konsultrapporten att fackförbunden skrev fler artiklar om globala frågor 2015 jämfört med baslinjeåret 2012. Dock är denna ökning väldigt liten. Under baslinjeåret 2012 publicerade 25 fackförbundstidningar artiklar och 19 av dessa fler än fem artiklar, under 2015 var det 28 tidningar som publicerad artiklar och 18 av dessa fler än fem.   FÖRSÖRJNING OCH FRAMTIDSHOPP – DET BÖRJAR MED FAIRTRADE Programmet ”Försörjning och framtidshopp – det börjar med Fairtrade” fokuserade mest på informationskampanjer, utbildning och aktivering av ambassadörer, Fairtrade City-diplomerade kommuner samt traditionella medier och sociala medier (främst Facebook, Instagram och Twitter). Till exempel visar Fairtrade City-kommunernas redovisning att diplomeringen över tid är ett effektivt verktyg för att öka andelen Fairtrade-märkta produkter i offentlig upphandling. Flertalet kommuner har under sin diplomeringstid ökat andelen Fairtrade-märkt kaffe och 21 kommuner redovisar i 2017 års omdiplomering att andelen inköpt Fairtrade-kaffe uppgår till 75 procent eller mer av den totala mängden inköpt kaffe. Göteborgs kommun visar i 2017 års redovisning att 96 procent av allt upphandlat kaffe är Fairtrade-märkt, en förbättring från 63 procent två år tidigare. Sida anser att det är positivt att effektmål bortom outputs redovisas inom programmet. T.ex. görs an analys av hur diplomeringen blir ”en morot” både för att öka den etiska offentliga konsumtionen och ett framgångsrikt sätt att stimulera ett brett samarbete mellan kommunen, näringslivet och föreningslivet kring frågor som rör etisk konsumtion. På detta sätt bidrar diplomeringen även till en norm i samhället som en långsiktig outcome. SCHYST RESANDE Nätverket Schyst resande producerade informationsmaterial, anordnade utbildningar, seminarier och rapporter som lyfter frågor om hållbart resande. Inom ramen för programmet utbildades även ambassadörer som är ute och föreläser på skolor, arrangerar events och är aktiva i Schyst resandes sociala medier. T.ex. så har 325 lärare beställt och använt materialet i sin undervisning av totalt 10 000 elever. Enligt en utvärdering anger 80 procent av lärarna som svarat på enkäten att deras elever har fått ökad kunskap om hållbar turism och hållbar utveckling. 50 procent av de lärare som svarat på enkäten, anger att de kan tänka sig att fortsätta att arbeta med temat schyst resande. Av eleverna svarar 80 procent att de har fått en djupare kunskap kring hållbar turism och hållbar utveckling och lika många anger att de kommer att välja hållbara alternativ nästa gång de reser. Dessa siffror kan ge en indikation för att insatsen kan ha långsiktiga effekter. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030475-5403047501 Sweden LO-TCO Secretariat InfoCom Allocation 2014-2016. The Secretariat's role is to redistribute InfoCom allocations to Swedish Unions in order to carry out InfoCOm work in Sweden LO-TCO Biståndsnämnd (hädanefter Biståndsnämnden) har den 1 oktober år 2013 inkommit till Sida med en ansökan om informations- och kommunikationsbidrag för perioden 2014-2016. Ansökan är på totalt 35,1 MSEK för treårsperioden, varav 30,5 MSEK för verksamhetskostnader, 2,2 MSEK i vidareförmedlingsbidrag och 2,4 MSEK i administrationsbidrag. Sida gör bedömningen att ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten ”Bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige.” Sidas slutsats är att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att ” den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkraft i utvecklingsländer." LO-TCO Biståndsnämnd är en av de organisationer som har bedömts och godkänts av Sida som ramorganisation för stöd genom svenska civilsamhällesorganisationer. ORGANISATIONEN OCH DESS VERKSAMHET Biståndsnämnden är ett samarbetsorgan för LO och TCO och till dem anslutna nationella fackförbund med tillsammans cirka 2,8 miljoner medlemmar. Biståndsnämndens syfte är att vidareförmedla medel till fackföreningsrörelsens aktörer så dessa kan bedriva utvecklingsarbete i Syd och Öst samt till informations- och kommunikationsinsatser (hädanefter infokominsatser) i Sverige. Det övergripande målet för hela Biståndsnämndens infokomverksamhet är att tillse att den svenska allmänheten och framförallt svenska fackmedlemmar har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat, samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter. VERKSAMHETEN Biståndsnämnden ansöker - liksom föregående år - om infokom-medel för tre program; ”Facket Förändrar”, ”Schyst Resande” samt ”Hej då Fattigdom!” (Fairtrade). Biståndsnämnden driver själva programmet ”Facket förändrar” ”Facket förändrar” Programmet utförs av Biståndsnämnden, fackförbund och fackförbundspress. Målgruppen består främst av fackföreningsmedlemmar. Programmet utgörs av ett tjugotal projekt och har huvudsakligt fokus på mänskliga rättigheter i allmänhet och fackliga rättigheter i synnerhet. Inom ramen för detta program finns dels projekt som utförs av enskilda fackförbund och lokalavdelningar dels aktiviteter som utförs av LO-TCO Biståndnämnd centralt. Insatserna varierar; Materialproduktion, utbildningsinsatser, reportageresor för förbundspressen, Café världen - ett möteskoncept, omvärldsbevakning etc. ”Schyst resande” Schyst resande är ett nätverk som består av sex medlemsorganisationer. Syftet är att sätta fokus på turism och resande och de arbetsförhållanden många av de anställda i syd har inom relaterade branscher. Nätverket arbetar också med ekologiskt hållbar turism och resande. Insatsen riktar sig främst till allmänhet/konsumenter, turismutbildningar och reseföretag. Bland insatserna finns; Utbildningar av lärare på turismutbildningar, kampanjer, aktivt massmediearbete och kommunikation på sociala medier. ”Hej då fattigdom!” Denna insats drivs av föreningen Fairtrade, med 50 medlemsorganisationer, och syftar till att öka kännedomen om Fairtrade och dess verksamhet samt att få svenska konsumenter medvetna om vikten av rimliga produktionsvillkor för de personer som tillverkar/odlar, tar fram de varor vi köper i affärerna. Bland insatserna återfinns ”Ambassadörsutbildningar”, informationsmaterial mediebevakning och kampanjer. Fairtrade har tagit fram en strategi som är direktanpassad till olika fördefinierade målgrupper. Sidas bedömning är att verksamheten överlag är väsentlig och tidsenlig, då det i nuläget finns stor efterfrågan på denna typ av information. Resultaten för insatserna har varit goda de senaste åren. Sida ser detta som verksamhet med hög relevans.Därutöver har nyligen genomförda utvärderingar av Biståndsnämndens kapacitet och system för att kvalitetssäkra verksamheten, påvisat att stora förbättringar gjorts och att kontrollen är god. Tillägg 2017: Den utvecklingsproblematik som återfinns i Union to Unions ansökan för 2017 är densamma som för perioden 2014-2016, detta gäller även metoderna och interventionslogiken. Sida gör därför samma bedömning som i tidigare beredning, dvs. att insatsen är av fortsatt hög relevans för de utvecklingsproblem som insatsen avser att påverka. Jämfört med perioden 2014-2016 har vissa förändringar av insatsen gjorts. En tydligt inriktning mot Agenda 2030 av de 3 olika programmen, samt en anpassning mot den nya informations- och kommunikationsstrategin, då den tidigare löpte ut under 2016. FACKET FÖRÄNDRAR Omfattar efter SACO:s tillträde 2015 hela Sveriges fackliga organisationer. Union to Union har reviderat sin riktlinjer och strategier för ansökningsförfarandet från lokal fackliga organisationer. Ansökningar från lokala fackliga organisationer har sjunkit och därför kommer Union to Union under 2017 bland annat utbilda lokala informatörer i syfte att öka det globala engagemanget. ”HEJ DÅ FATTIGDOM” Har bytt namn till "Försörjning och framtidshopp - det börjar med Fairtrade". Inom programmet är den största förändringen en anpassning mot den nya strategins möjlighet till påverkansarbete. Detta har inneburit att programmet har utökats för att möjliggöra att Fairtrade kan gemensamt i varje land och region driva budskapet att rättvis handel är ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning. SCHYST RESANDE Under 2017 avser Union to Union utöka antalet ambassadörer för programmet från dagens 151 till 250. Vidare vill Union to Union även aktivera de egna organisationerna genom stöd till extra utbildningsinsatser för, av Union to Union, utvalda grupper och nyckelpersoner. Utöver detta tar man fram rapporter under 2017 som belyser olika utmaningar inom sektorn och även utreda möjligheten till en certifiering/märkning av resor. Sammanfattigsvis gör Sida bedömningen att insatsen, med den föreslagna förändringen för 2017, fortsatt är av hög relevans för den utvecklingsproblematik den avser att nå. Sidas sammanfattade bedömning av Biståndsnämndens Resultatramverk och måluppfyllelse relaterar till den modell för resultatuppföljning som Biståndsnämnden presenterar i sin ansökan och som bifogats i TRAC. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Union to Union Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12700000 7300000 10000000 -10000000 5000000 5000000 12700000 10000000 7300000 30000000 Union to Union 5000000 Union to Union 5000000 Union to Union 2700000 Union to Union 2300000 Union to Union 5000000 Union to Union 5000000 Union to Union 5000000 Union to Union SE-0-SE-6-54030475-5403047502 Sweden LO-TCO Secretariat InfoCom Allocation 2014-2016. The Secretariat's role is to redistribute InfoCom allocations to Swedish Unions in order to carry out InfoCOm work in Sweden LO-TCO Biståndsnämnd (hädanefter Biståndsnämnden) har den 1 oktober år 2013 inkommit till Sida med en ansökan om informations- och kommunikationsbidrag för perioden 2014-2016. Ansökan är på totalt 35,1 MSEK för treårsperioden, varav 30,5 MSEK för verksamhetskostnader, 2,2 MSEK i vidareförmedlingsbidrag och 2,4 MSEK i administrationsbidrag. Sida gör bedömningen att ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten ”Bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige.” Sidas slutsats är att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att ” den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkraft i utvecklingsländer." LO-TCO Biståndsnämnd är en av de organisationer som har bedömts och godkänts av Sida som ramorganisation för stöd genom svenska civilsamhällesorganisationer. ORGANISATIONEN OCH DESS VERKSAMHET Biståndsnämnden är ett samarbetsorgan för LO och TCO och till dem anslutna nationella fackförbund med tillsammans cirka 2,8 miljoner medlemmar. Biståndsnämndens syfte är att vidareförmedla medel till fackföreningsrörelsens aktörer så dessa kan bedriva utvecklingsarbete i Syd och Öst samt till informations- och kommunikationsinsatser (hädanefter infokominsatser) i Sverige. Det övergripande målet för hela Biståndsnämndens infokomverksamhet är att tillse att den svenska allmänheten och framförallt svenska fackmedlemmar har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat, samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter. VERKSAMHETEN Biståndsnämnden ansöker - liksom föregående år - om infokom-medel för tre program; ”Facket Förändrar”, ”Schyst Resande” samt ”Hej då Fattigdom!” (Fairtrade). Biståndsnämnden driver själva programmet ”Facket förändrar” ”Facket förändrar” Programmet utförs av Biståndsnämnden, fackförbund och fackförbundspress. Målgruppen består främst av fackföreningsmedlemmar. Programmet utgörs av ett tjugotal projekt och har huvudsakligt fokus på mänskliga rättigheter i allmänhet och fackliga rättigheter i synnerhet. Inom ramen för detta program finns dels projekt som utförs av enskilda fackförbund och lokalavdelningar dels aktiviteter som utförs av LO-TCO Biståndnämnd centralt. Insatserna varierar; Materialproduktion, utbildningsinsatser, reportageresor för förbundspressen, Café världen - ett möteskoncept, omvärldsbevakning etc. ”Schyst resande” Schyst resande är ett nätverk som består av sex medlemsorganisationer. Syftet är att sätta fokus på turism och resande och de arbetsförhållanden många av de anställda i syd har inom relaterade branscher. Nätverket arbetar också med ekologiskt hållbar turism och resande. Insatsen riktar sig främst till allmänhet/konsumenter, turismutbildningar och reseföretag. Bland insatserna finns; Utbildningar av lärare på turismutbildningar, kampanjer, aktivt massmediearbete och kommunikation på sociala medier. ”Hej då fattigdom!” Denna insats drivs av föreningen Fairtrade, med 50 medlemsorganisationer, och syftar till att öka kännedomen om Fairtrade och dess verksamhet samt att få svenska konsumenter medvetna om vikten av rimliga produktionsvillkor för de personer som tillverkar/odlar, tar fram de varor vi köper i affärerna. Bland insatserna återfinns ”Ambassadörsutbildningar”, informationsmaterial mediebevakning och kampanjer. Fairtrade har tagit fram en strategi som är direktanpassad till olika fördefinierade målgrupper. Sidas bedömning är att verksamheten överlag är väsentlig och tidsenlig, då det i nuläget finns stor efterfrågan på denna typ av information. Resultaten för insatserna har varit goda de senaste åren. Sida ser detta som verksamhet med hög relevans.Därutöver har nyligen genomförda utvärderingar av Biståndsnämndens kapacitet och system för att kvalitetssäkra verksamheten, påvisat att stora förbättringar gjorts och att kontrollen är god. Tillägg 2017: Den utvecklingsproblematik som återfinns i Union to Unions ansökan för 2017 är densamma som för perioden 2014-2016, detta gäller även metoderna och interventionslogiken. Sida gör därför samma bedömning som i tidigare beredning, dvs. att insatsen är av fortsatt hög relevans för de utvecklingsproblem som insatsen avser att påverka. Jämfört med perioden 2014-2016 har vissa förändringar av insatsen gjorts. En tydligt inriktning mot Agenda 2030 av de 3 olika programmen, samt en anpassning mot den nya informations- och kommunikationsstrategin, då den tidigare löpte ut under 2016. FACKET FÖRÄNDRAR Omfattar efter SACO:s tillträde 2015 hela Sveriges fackliga organisationer. Union to Union har reviderat sin riktlinjer och strategier för ansökningsförfarandet från lokal fackliga organisationer. Ansökningar från lokala fackliga organisationer har sjunkit och därför kommer Union to Union under 2017 bland annat utbilda lokala informatörer i syfte att öka det globala engagemanget. ”HEJ DÅ FATTIGDOM” Har bytt namn till "Försörjning och framtidshopp - det börjar med Fairtrade". Inom programmet är den största förändringen en anpassning mot den nya strategins möjlighet till påverkansarbete. Detta har inneburit att programmet har utökats för att möjliggöra att Fairtrade kan gemensamt i varje land och region driva budskapet att rättvis handel är ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning. SCHYST RESANDE Under 2017 avser Union to Union utöka antalet ambassadörer för programmet från dagens 151 till 250. Vidare vill Union to Union även aktivera de egna organisationerna genom stöd till extra utbildningsinsatser för, av Union to Union, utvalda grupper och nyckelpersoner. Utöver detta tar man fram rapporter under 2017 som belyser olika utmaningar inom sektorn och även utreda möjligheten till en certifiering/märkning av resor. Sammanfattigsvis gör Sida bedömningen att insatsen, med den föreslagna förändringen för 2017, fortsatt är av hög relevans för den utvecklingsproblematik den avser att nå. Sidas sammanfattade bedömning av Biståndsnämndens Resultatramverk och måluppfyllelse relaterar till den modell för resultatuppföljning som Biståndsnämnden presenterar i sin ansökan och som bifogats i TRAC. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Union to Union Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12500000 0 0 6250000 6250000 12500000 Union to Union 6250000 Union to Union 6250000 Union to Union -933790 Union to Union 933790 Union to Union Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54030475-5403047504 Sweden LO-TCO Secretariat InfoCom Allocation 2014-2016. The Secretariat's role is to redistribute InfoCom allocations to Swedish Unions in order to carry out InfoCOm work in Sweden LO-TCO Biståndsnämnd (hädanefter Biståndsnämnden) har den 1 oktober år 2013 inkommit till Sida med en ansökan om informations- och kommunikationsbidrag för perioden 2014-2016. Ansökan är på totalt 35,1 MSEK för treårsperioden, varav 30,5 MSEK för verksamhetskostnader, 2,2 MSEK i vidareförmedlingsbidrag och 2,4 MSEK i administrationsbidrag. Sida gör bedömningen att ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag ur anslagsposten ”Bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige.” Sidas slutsats är att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att ” den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkraft i utvecklingsländer." LO-TCO Biståndsnämnd är en av de organisationer som har bedömts och godkänts av Sida som ramorganisation för stöd genom svenska civilsamhällesorganisationer. ORGANISATIONEN OCH DESS VERKSAMHET Biståndsnämnden är ett samarbetsorgan för LO och TCO och till dem anslutna nationella fackförbund med tillsammans cirka 2,8 miljoner medlemmar. Biståndsnämndens syfte är att vidareförmedla medel till fackföreningsrörelsens aktörer så dessa kan bedriva utvecklingsarbete i Syd och Öst samt till informations- och kommunikationsinsatser (hädanefter infokominsatser) i Sverige. Det övergripande målet för hela Biståndsnämndens infokomverksamhet är att tillse att den svenska allmänheten och framförallt svenska fackmedlemmar har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat, samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter. VERKSAMHETEN Biståndsnämnden ansöker - liksom föregående år - om infokom-medel för tre program; ”Facket Förändrar”, ”Schyst Resande” samt ”Hej då Fattigdom!” (Fairtrade). Biståndsnämnden driver själva programmet ”Facket förändrar” ”Facket förändrar” Programmet utförs av Biståndsnämnden, fackförbund och fackförbundspress. Målgruppen består främst av fackföreningsmedlemmar. Programmet utgörs av ett tjugotal projekt och har huvudsakligt fokus på mänskliga rättigheter i allmänhet och fackliga rättigheter i synnerhet. Inom ramen för detta program finns dels projekt som utförs av enskilda fackförbund och lokalavdelningar dels aktiviteter som utförs av LO-TCO Biståndnämnd centralt. Insatserna varierar; Materialproduktion, utbildningsinsatser, reportageresor för förbundspressen, Café världen - ett möteskoncept, omvärldsbevakning etc. ”Schyst resande” Schyst resande är ett nätverk som består av sex medlemsorganisationer. Syftet är att sätta fokus på turism och resande och de arbetsförhållanden många av de anställda i syd har inom relaterade branscher. Nätverket arbetar också med ekologiskt hållbar turism och resande. Insatsen riktar sig främst till allmänhet/konsumenter, turismutbildningar och reseföretag. Bland insatserna finns; Utbildningar av lärare på turismutbildningar, kampanjer, aktivt massmediearbete och kommunikation på sociala medier. ”Hej då fattigdom!” Denna insats drivs av föreningen Fairtrade, med 50 medlemsorganisationer, och syftar till att öka kännedomen om Fairtrade och dess verksamhet samt att få svenska konsumenter medvetna om vikten av rimliga produktionsvillkor för de personer som tillverkar/odlar, tar fram de varor vi köper i affärerna. Bland insatserna återfinns ”Ambassadörsutbildningar”, informationsmaterial mediebevakning och kampanjer. Fairtrade har tagit fram en strategi som är direktanpassad till olika fördefinierade målgrupper. Sidas bedömning är att verksamheten överlag är väsentlig och tidsenlig, då det i nuläget finns stor efterfrågan på denna typ av information. Resultaten för insatserna har varit goda de senaste åren. Sida ser detta som verksamhet med hög relevans.Därutöver har nyligen genomförda utvärderingar av Biståndsnämndens kapacitet och system för att kvalitetssäkra verksamheten, påvisat att stora förbättringar gjorts och att kontrollen är god. Tillägg 2017: Den utvecklingsproblematik som återfinns i Union to Unions ansökan för 2017 är densamma som för perioden 2014-2016, detta gäller även metoderna och interventionslogiken. Sida gör därför samma bedömning som i tidigare beredning, dvs. att insatsen är av fortsatt hög relevans för de utvecklingsproblem som insatsen avser att påverka. Jämfört med perioden 2014-2016 har vissa förändringar av insatsen gjorts. En tydligt inriktning mot Agenda 2030 av de 3 olika programmen, samt en anpassning mot den nya informations- och kommunikationsstrategin, då den tidigare löpte ut under 2016. FACKET FÖRÄNDRAR Omfattar efter SACO:s tillträde 2015 hela Sveriges fackliga organisationer. Union to Union har reviderat sin riktlinjer och strategier för ansökningsförfarandet från lokal fackliga organisationer. Ansökningar från lokala fackliga organisationer har sjunkit och därför kommer Union to Union under 2017 bland annat utbilda lokala informatörer i syfte att öka det globala engagemanget. ”HEJ DÅ FATTIGDOM” Har bytt namn till "Försörjning och framtidshopp - det börjar med Fairtrade". Inom programmet är den största förändringen en anpassning mot den nya strategins möjlighet till påverkansarbete. Detta har inneburit att programmet har utökats för att möjliggöra att Fairtrade kan gemensamt i varje land och region driva budskapet att rättvis handel är ett viktigt verktyg för fattigdomsbekämpning. SCHYST RESANDE Under 2017 avser Union to Union utöka antalet ambassadörer för programmet från dagens 151 till 250. Vidare vill Union to Union även aktivera de egna organisationerna genom stöd till extra utbildningsinsatser för, av Union to Union, utvalda grupper och nyckelpersoner. Utöver detta tar man fram rapporter under 2017 som belyser olika utmaningar inom sektorn och även utreda möjligheten till en certifiering/märkning av resor. Sammanfattigsvis gör Sida bedömningen att insatsen, med den föreslagna förändringen för 2017, fortsatt är av hög relevans för den utvecklingsproblematik den avser att nå. Sidas sammanfattade bedömning av Biståndsnämndens Resultatramverk och måluppfyllelse relaterar till den modell för resultatuppföljning som Biståndsnämnden presenterar i sin ansökan och som bifogats i TRAC. Sweden Union to Union Swedish International Development Cooperation Agency Union to Union Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -221042 -933790 -933790 Union to Union -221042.4 Union to Union Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54030509 Sweden Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala Honduras India Jordan Lebanon Moldova (the Republic of) Malawi Nepal Palestine, State of El Salvador Zambia Zimbabwe Developing countries, unspecified Democratic participation and civil society Multisector education/training Health education Business Policy and Administration STD control including HIV/AIDS Informal/semi-formal financial intermediaries Rural development Reproductive health care Government & Civil Society-general Other Multisector Basic Health Business & Other Services Population Policies/Programmes & Reproductive Health Banking & Financial Services IM:s arbete omfattas av fyra tematiska områden: ekonomisk försörjning, utbildning, hälsa och stöd till civilsamhället. I enlighet med IM:s förändringsteori behöver förändring äga rum på tre nivåer: individnivå, organisationsnivå samt insititionell nivå. Nedan presenteras några exempel på resultat: Ekonomisk försörjning Mål; Att människor som lever i utsatta situationer, framförallt kvinnor, ska kunna öka sina inkomster och höja sin sociala status. "In India, women’s group promoted by ATI got access to common land of 10 villages after negotiating with the local government representatives. As a result, 22.5 hectare of land was allocated to the women’s group in which they grew fodder grass and generated a revenue. IM’s Fair-trade partners MESH and SSA in India have succeeded in improving the capacity of the producer groups by introducing new techniques and designs. These products have found new markets in Japan and Europe. The support has increased income and enhanced livelihood to a highly marginalized group in India which is people with disabilities". "In Malawi IM partner WOLREC supported communities with business opportunities, to get government recognition and support under the Government’s Community Savings and Cooperative (COMSIP). By registering as Cooperatives, they have easier access to grants, technical support as well as training in book-keeping and business management". "In Jordan, 23 persons with disabilities (PWDs) were employed by companies through the support by IM’s partner Sana. The hotel chain, Landmark Hotel Amman is part of IM partner ecosystem as a leverage partner, and 26 of their employees underwent awareness training on employment of people with disabilities". Utbildning Mål; Att flickor och pojkar som lever i utsatta situationer ska ha tillgång till god undervisning på låg- och mellanstadiet på lika villkor, så att de kan uppnå sin fulla potential. "IM’s partner DIWA in Malawi revealed gaps and opportunities for children with disabilities both in and out of school. Baseline assessment clinic records showed failure by many teachers to identify some forms of disability as well as schools failing in keeping records. With the intervention, about 75 percent of teachers in the project intervention schools are now able to identify, support and refer to the relevant authorities the severe disabilities for further support. In total 645 boys and 643 girls with disabilities were enrolled in the intervention schools". "IM's partner in Moldova CRPD, together with a group of parents, sued the Ministry of Education for discrimination against pupils with learning disabilities and limiting their access to education. As a result of this litigation case, children with severe disabilities will have the opportunity to complete the full-time 9-year gymnasium cycle that has so far been limited to 8 classes. Through CRPD's involvement, Moldova has adopted international ISO standards in the area of accessibility". "IM’s partner Justice for Children Trust managed to set up junior councils and junior parliament and build their capacity to address child protection issues in Zimbabwe. Collaboration between junior parliament and their senior counterpart was held on issues like birth registration and right to education. Best practices on child protection were shared in the communities, including good parenting skills. JCT was also involved in different campaigns on child protection". Hälsa Mål; Att kvinnor och män i utsatta grupper ska ha lika tillgång till preventiva hälsoinsatser, med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. "In Zambia, IM’s partner NGOCC continued to scale up community approaches towards ending child marriages in the rural parts of northern Zambia, resulting in an increase of children being withdrawn from early marriages. 212 children were taken out of marriage and 70 girls were given the opportunity to return to school". "IM partner CYECE in Malawi helped boost access to SRHR services among the youths which significantly contributed towards improving their health, education, economic and moral well-being. Health workers were trained in delivering youth friendly health services in order to attract more youth". "In El Salvador IM partners have been active in advocacy work on anti-abortion legislation and 8 women convicted and imprisoned for homicide due to obstetric emergencies were liberated. The use of complementary strategies (national and international communication, strategic litigation, international advocacy, work for legislative reforms and at the same time the option of pardon by the executive branch) were key factors to the high number of liberated women". "In Jordan, 489 women survivors of sexual gender-based violence had safe and confidential access to psychosocial support, legal aid and case management services IM’s partners. A method normally used in IM’s work with refugees in Sweden on providing psychosocial assistance and protection (BIV/BIS), was adapted and successfully tried in Jordan, with 375 children who had experienced trauma and/ or had been involved in child labor, most of them were Syrian refugee children". Stöd till civilsamhället Mål; Att främja utvecklingen av ett starkt demokratiskt civilsamhälle för att stärka individer som lever i utsatta situationer så att de kan delta och påverka sitt samhälle. "IM Nepal worked with its partners to conduct a campaign on 16 days of Campaign Against Gender Based Violence (GBV). To mark the campaign, IM’s partners organized various programs on a range of issues affecting women at the local, provincial and federal level. The campaign helped raise awareness at the local level on the issue and legal provisions that protects women from GBV. It also brought together civil society members to put forward their demand for end of GBV and various issues affecting girls and women such as child marriage". "In the Middle East, a partner the Lebanese Women Democratic Gathering (RDFL) raised awareness in Lebanon on child marriage with the Not Before 18 campaign. RDFL engaged in conversation with 13 members of the Lebanese Parliament to lobby towards the endorsement of a new marriage law. The organization received support and approval for the new law from 31 MPs; the drafted law is currently at the Lebanese Parliament, waiting to be discussed. As part of the campaign, a national poll proved that 80% of Lebanese population is against child marriage". "IM partner Voinicel team in Moldova during 2018 empowered 160 parents to advocate for the right to education of their children, especially when talking about the right to receive free early intervention services, paid by the state. Given the fact that the full financing from the state is still a problem – parents were an important voice in advocacy". No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030509-5403050901 Sweden Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 32629997.9999999963 42200004.0000000075 2.0000000014 45381999.9999999925 -2 32630000 -42199996 22691000 0 19509000 0 42200000.0000000224 -45381997.9999999925 126082.312272 Donor Country NGO 1758811.5192839999 Donor Country NGO 395418.65476 Donor Country NGO 840603.081258 Donor Country NGO 106569.573468 Donor Country NGO 899179.364578 Donor Country NGO 531461.32371 Donor Country NGO 247661.68482 Donor Country NGO 802218.8138220001 Donor Country NGO 5539258.3825740004 Donor Country NGO 602793.684632 Donor Country NGO 129736.872048 Donor Country NGO 524496.132806 Donor Country NGO 3572628.5173200001 Donor Country NGO 832249.151222 Donor Country NGO 816665.406852 Donor Country NGO 7820878.1100960001 Donor Country NGO 11485.759296 Donor Country NGO 479239.862152 Donor Country NGO 204883.757442 Donor Country NGO 1654515.75783 Donor Country NGO 7374.379548 Donor Country NGO 1054840.79953 Donor Country NGO 36023.517792 Donor Country NGO 107548.473408 Donor Country NGO 1891571.3082280001 Donor Country NGO 44017.867302 Donor Country NGO 4339546.5830720002 Donor Country NGO 5938.659636 Donor Country NGO 3654.559776 Donor Country NGO 187655.118498 Donor Country NGO 6212918.0071799997 Donor Country NGO 1044.159936 Donor Country NGO 1679066.2549419999 Donor Country NGO 279591.1795 Donor Country NGO 1121907.9203860001 Donor Country NGO 5286.059676 Donor Country NGO 1003844.92983 Donor Country NGO 2310316.58402 Donor Country NGO 6024480.5175360003 Donor Country NGO 618204.232386 Donor Country NGO 19206.980832 Donor Country NGO 2174780.4946599999 Donor Country NGO 362598.524012 Donor Country NGO 1104402.914776 Donor Country NGO 147518.34227 Donor Country NGO 1143706.979698 Donor Country NGO 636882.490552 Donor Country NGO 291517.641448 Donor Country NGO 1287082.927416 Donor Country NGO 6086587.182976 Donor Country NGO 376419.656928 Donor Country NGO 5482960.1704080002 Donor Country NGO 407744.455008 Donor Country NGO 464200.705372 Donor Country NGO 9723.739404 Donor Country NGO 3001.959816 Donor Country NGO 63041.16 Donor Country NGO 93827.565 Donor Country NGO 369697.9 Donor Country NGO 5742.88 Donor Country NGO 591516.64 Donor Country NGO 18533.84 Donor Country NGO 105411.215 Donor Country NGO 165646.195 Donor Country NGO 1521145.3400000001 Donor Country NGO 3589.3 Donor Country NGO 4861.87 Donor Country NGO 480607.27 Donor Country NGO 64868.44 Donor Country NGO 595693.28 Donor Country NGO 500772.61 Donor Country NGO 63856.91 Donor Country NGO 2643.03 Donor Country NGO 53774.24 Donor Country NGO 203872.24 Donor Country NGO 1872178.8799999999 Donor Country NGO 4666.09 Donor Country NGO 188209.84 Donor Country NGO 619.97 Donor Country NGO 202110.22 Donor Country NGO 53284.79 Donor Country NGO 160980.105 Donor Country NGO 51783.81 Donor Country NGO 154600.94 Donor Country NGO 130895.245 Donor Country NGO 1202023.9399999999 Donor Country NGO 379780.57 Donor Country NGO 127208.055 Donor Country NGO 1500.98 Donor Country NGO 1827.28 Donor Country NGO 522.08 Donor Country NGO 167734.515 Donor Country NGO 2969.33 Donor Country NGO 123830.85 Donor Country NGO 861627.78 Donor Country NGO 170198.08 Donor Country NGO 198129.36 Donor Country NGO 172596.385 Donor Country NGO 1584969.6200000001 Donor Country NGO 22008.935 Donor Country NGO 489319.48 Donor Country NGO 3687.19 Donor Country NGO 91184.535 Donor Country NGO 272232.09 Donor Country NGO 127420.15 Donor Country NGO 1170111.8 Donor Country NGO 18011.76 Donor Country NGO 21388.965 Donor Country NGO 968001.58 Donor Country NGO 102441.885 Donor Country NGO 305840.99 Donor Country NGO 2969.33 Donor Country NGO 4861.87 Donor Country NGO 619.97 Donor Country NGO 203872.24 Donor Country NGO 1872178.8799999999 Donor Country NGO 379780.57 Donor Country NGO 64868.44 Donor Country NGO 595693.28 Donor Country NGO 18533.84 Donor Country NGO 170198.08 Donor Country NGO 18011.76 Donor Country NGO 165646.195 Donor Country NGO 1521145.3400000001 Donor Country NGO 160980.105 Donor Country NGO 63041.16 Donor Country NGO 93827.565 Donor Country NGO 3687.19 Donor Country NGO 127420.15 Donor Country NGO 1170111.8 Donor Country NGO 500772.61 Donor Country NGO 22008.935 Donor Country NGO 202110.22 Donor Country NGO 21388.965 Donor Country NGO 102441.885 Donor Country NGO 51783.81 Donor Country NGO 369697.9 Donor Country NGO 172596.385 Donor Country NGO 1584969.6200000001 Donor Country NGO 480607.27 Donor Country NGO 4666.09 Donor Country NGO 91184.535 Donor Country NGO 591516.64 Donor Country NGO 105411.215 Donor Country NGO 968001.58 Donor Country NGO 53284.79 Donor Country NGO 489319.48 Donor Country NGO 127208.055 Donor Country NGO 2643.03 Donor Country NGO 272232.09 Donor Country NGO 3589.3 Donor Country NGO 53774.24 Donor Country NGO 167734.515 Donor Country NGO 522.08 Donor Country NGO 5742.88 Donor Country NGO 1827.28 Donor Country NGO 861627.78 Donor Country NGO 123830.85 Donor Country NGO 305840.99 Donor Country NGO 154600.94 Donor Country NGO 1500.98 Donor Country NGO 198129.36 Donor Country NGO 63856.91 Donor Country NGO 188209.84 Donor Country NGO 130895.245 Donor Country NGO 1202023.9399999999 Donor Country NGO 169615.225 Donor Country NGO 175038.374 Donor Country NGO 56319.062 Donor Country NGO 913358.132 Donor Country NGO 342452.572 Donor Country NGO 711498.996 Donor Country NGO 1603527.588 Donor Country NGO 208757.2 Donor Country NGO 189016.03 Donor Country NGO 364304.005 Donor Country NGO 149669.836 Donor Country NGO 2632156 Donor Country NGO 175219.902 Donor Country NGO 159290.82 Donor Country NGO 268434.53 Donor Country NGO 2191950.6000000001 Donor Country NGO 245743.53 Donor Country NGO 1273986.1950000001 Donor Country NGO 448714.525 Donor Country NGO 376489.072 Donor Country NGO 271611.27 Donor Country NGO 1655535.3600000001 Donor Country NGO 342724.864 Donor Country NGO 156749.428 Donor Country NGO 145222.4 Donor Country NGO 994410.384 Donor Country NGO 760965.376 Donor Country NGO 36532.51 Donor Country NGO 256090.626 Donor Country NGO 77035.945 Donor Country NGO 2082353.0700000001 Donor Country NGO 148739.505 Donor Country NGO 652956.216 Donor Country NGO 349441.4 Donor Country NGO 380981.89 Donor Country NGO 426409.272 Donor Country NGO 1292388.5959999999 Donor Country NGO 5309.694 Donor Country NGO 4565.106 Donor Country NGO 1111154.6040000001 Donor Country NGO 366613.128 Donor Country NGO 327556.11 Donor Country NGO 300438.6 Donor Country NGO 561390.9840000001 Donor Country NGO 127881.495 Donor Country NGO 1790340.9299999999 Donor Country NGO 66233.055 Donor Country NGO 220178.574 Donor Country NGO 31409.49 Donor Country NGO 654253.824 Donor Country NGO 854962.416 Donor Country NGO 124857.6 Donor Country NGO 134768.172 Donor Country NGO 294663.936 Donor Country NGO 1423376.6399999999 Donor Country NGO 233522.73 Donor Country NGO 323693.328 Donor Country NGO 385790.475 Donor Country NGO 1095332.8049999999 Donor Country NGO 313216.995 Donor Country NGO 211282.47 Donor Country NGO 1884569.3999999999 Donor Country NGO 230791.47 Donor Country NGO 136953.18 Donor Country NGO 150648.498 Donor Country NGO 2263044 Donor Country NGO 128681.364 Donor Country NGO 162509.97 Donor Country NGO 179482.8 Donor Country NGO 1378662.0120000001 Donor Country NGO 611724.204 Donor Country NGO 294429.828 Donor Country NGO 785276.268 Donor Country NGO 48421.338 Donor Country NGO 150492.426 Donor Country NGO 145829.775 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54030509-5403050902 Sweden Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3376000 45382000.0000079945 22690999.000004001 3376000 22691001.0000050031 2967029.7779999999 Individuell Människohjälp 1249820.28 Individuell Människohjälp 778800.502 Individuell Människohjälp 79418.5 Individuell Människohjälp 299521.2 Individuell Människohjälp 780525.018 Individuell Människohjälp 3722503.932 Individuell Människohjälp 493438.486 Individuell Människohjälp 505328.570002 Individuell Människohjälp 252278.538 Individuell Människohjälp 499701.202 Individuell Människohjälp 266982.306 Individuell Människohjälp 1168677.264 Individuell Människohjälp 88948.72 Individuell Människohjälp 720076.194 Individuell Människohjälp 483318.3 Individuell Människohjälp 2920876.284 Individuell Människohjälp 458267.436 Individuell Människohjälp 1585420.1700019999 Individuell Människohjälp 111095.136 Individuell Människohjälp 698882.8 Individuell Människohjälp 2576971.4879999999 Individuell Människohjälp 284635.904 Individuell Människohjälp 281141.490002 Individuell Människohjälp 4167474.4419999998 Individuell Människohjälp 571813.2 Individuell Människohjälp 634712.652 Individuell Människohjälp 399588.510002 Individuell Människohjälp 4168336.7000000002 Individuell Människohjälp 823683.3 Individuell Människohjälp 2265605.5860000001 Individuell Människohjälp 2868596.2200000002 Individuell Människohjälp 272564.292 Individuell Människohjälp 8594930 Individuell Människohjälp 351347.444 Individuell Människohjälp 365688.156 Individuell Människohjälp 3376000 Individuell Människohjälp 624896.37 Individuell Människohjälp 44473.38 Individuell Människohjälp 1460405.9609999999 Individuell Människohjälp 389391.6705 Individuell Människohjälp 1288457.352 Individuell Människohjälp 360030.1635 Individuell Människohjälp 249845.0955 Individuell Människohjälp 2609407.5 Individuell Människohjälp 411832.575 Individuell Människohjälp 126136.4895 Individuell Människohjälp 1132777.8315000001 Individuell Människohjälp 39708.375 Individuell Människohjälp 175669.851 Individuell Människohjälp 199789.8525 Individuell Människohjälp 390253.9095 Individuell Människohjälp 133488.2115 Individuell Människohjälp 584325.7560000001 Individuell Människohjälp 1483482.1995000001 Individuell Människohjälp 246713.8065 Individuell Människohjälp 285900.3 Individuell Människohjälp 317349.333 Individuell Människohjälp 2084122.425 Individuell Människohjälp 252658.7175 Individuell Människohjälp 55546.344 Individuell Människohjälp 229128.669 Individuell Människohjälp 1861210.953 Individuell Människohjälp 142314.816 Individuell Människohjälp 2083691.3055 Individuell Människohjälp 792692.6175000001 Individuell Människohjälp 140567.6475 Individuell Människohjälp 182840.049 Individuell Människohjälp 1434266.5049999999 Individuell Människohjälp 241653.825 Individuell Människohjälp 349433.7 Individuell Människohjälp 149757.3 Individuell Människohjälp 136279.143 Individuell Människohjälp 136285.149 Individuell Människohjälp 149763.9 Individuell Människohjälp 349449.1 Individuell Människohjälp 241664.475 Individuell Människohjälp 1434329.7150000001 Individuell Människohjälp 182848.107 Individuell Människohjälp 140573.8425 Individuell Människohjälp 792727.5525 Individuell Människohjälp 2083783.1365 Individuell Människohjälp 142321.088 Individuell Människohjälp 1861292.9790000001 Individuell Människohjälp 229138.767 Individuell Människohjälp 624923.91 Individuell Människohjälp 55548.792 Individuell Människohjälp 1483547.5785000001 Individuell Människohjälp 252669.8525 Individuell Människohjälp 2084214.2749999999 Individuell Människohjälp 246724.6795 Individuell Människohjälp 317363.319 Individuell Människohjälp 285912.9 Individuell Människohjälp 584351.508 Individuell Människohjälp 133494.0945 Individuell Människohjälp 199798.6575 Individuell Människohjälp 175677.593 Individuell Människohjälp 39710.125 Individuell Människohjälp 1132827.7545 Individuell Människohjälp 126142.0485 Individuell Människohjälp 411850.725 Individuell Människohjälp 2609522.5 Individuell Människohjälp 249856.1065 Individuell Människohjälp 360046.0305 Individuell Människohjälp 390271.1085 Individuell Människohjälp 1288514.1359999999 Individuell Människohjälp 389408.8315 Individuell Människohjälp 1460470.3230000001 Individuell Människohjälp 44475.34 Individuell Människohjälp Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030509-5403050903 Sweden Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Framework agreement with Individuell Människohjälp during the period 2015-2017 within the strategy for support via Swedish civil society organisations ANSÖKAN OCH FÖRVÄNTADE RESULTAT IM har inkommit med en ansökan om rambidrag för år 2018 på sammanlagt 59 918 000 SEK. Ansökan avser en ettårig förlängning för 2018 av den pågående insatsen som genomförs under avtalsperioden 2015-2017. Den totala budgetökningen uppgår till 3,2 MKR (4,8 %) jämfört med 2017 års budget. Det ansökta bidraget ökar med 14,5 MKR (32%), jämfört med beviljat bidrag 2017. Ökningen beror till stor del på att IM minskar sin egeninsats från 22 % till 13 %, och till viss del att IM anpassar sin verksamhet mot den nya CSO-strategin. IM avser att inkomma med en flerårsansökan för 2019-2023. I den planerar IM att ansöka om 80 miljoner år 2019, med en gradvis ökning på årsbasis fram till 2023. Samtidigt vill IM minska egeninsatsen från 22%, i pågående insats, till 13% för 2018 och 10% från och med 2019. Programmet avseende ansökan 2018 kommer i stort sett att fortsätta som tidigare och baseras på samma ramverk, resultat, strategier och insatser som i föregående fas. Resultatramverket har uppdaterats och inkluderar resultat för 2018. IM:s långsiktiga mål är att människor som lever i fattigdom och utanförskap världen över ska ha möjlighet att hävda sina ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter, och leva ett värdigt liv. Ansökan till Sida avser enbart IM:s verksamhet i utvecklingsländer, ej den verksamhet som bedrivs i Sverige. I den internationella verksamheten fokuserar IM på ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter. Arbetet är indelat i följande fyra områden som är nära sammanlänkade och ömsesidigt förstärkande: utbildning, hälsa, försörjning och civila samhället. IM gör geografiska prioriteringar utifrån tre kriterier: 1) förutsättningarna för att IM ska kunna ge ett mervärde, 2) nivån av fattigdom och utanförskap, och 3) ekonomiska hänsyn som t.ex. kostnadseffektivitet. IM fokuserar på följande regioner och länder: - Centralamerika (Guatemala och El Salvador) - Mellanöstern (Jordanien och Palestina) - Södra Asien (Indien och Nepal) - Södra Afrika (Malawi, Zimbabwe och Zambia) - Moldavien Förutom de geografiska strategierna innehåller ansökan strategin för programmet IM Fair Trade Producer Development, som har som syfte att stärka organisationer och småföretag att bli medlemmar av Worlds Fair Trade Organisation, genom rådgivning i organisationsfrågor, arbetsrätt och produktutveckling. Utöver de resultat som IM avser att uppnå inom de tematiska områdena och programmet Fair Trade Producer Development tydliggör IM i sin ansökan för 2018 att förlängningsåret är ett år för utvärdering, reflektion och strategisk planering. Tonvikten under året kommer att vara att utforska IM:s roll och mervärde som givare och partner. Under året ska IM internt reflektera över lärdomar, revidera tillvägagångssätt och metoder, revidera partnerportföljer och granska närvaron i IM:s verksamhetsländer. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en medlemsbaserad svensk ideell biståndsorganisation som arbetar för en rättvis och medmänsklig värld. IM:s ändamål är att synliggöra och bekämpa fattigdom och utanförskap. Organisationen bildades 1938 som en reaktion på det förtryck, hat, våld och fascism som då präglade Europa. Högsta beslutande organ är årsmötet, som utser styrelsen. IM har idag ca 6800 medlemmar och ett stort antal volontärer är engagerade, främst i verksamheten i Sverige. 2016 var den totala insamlingen, exklusive offentliga bidrag drygt 73 miljoner kronor. De offentliga bidragen uppgick till 62 miljoner kronor, varav Sidas andel upgick till cirka 70 %. IM:s intäkter för 2016 uppgick sammanlagt till strax under 135 miljoner kronor. IM antogs som ramorganisation år 2013 och den aktuella ansökan avser en förlängning av den första avtalsperioden som ramorganisation. IM bedriver internationellt utvecklingssamarbete, integrationsarbete i Sverige och handelssamarbeten inom ramen för fair trade. IM verkar i regionerna Centralamerika, Europa, Mellanöstern, Södra Afrika, Sydasien och Sverige. Den internationella verksamheten genomförs främst tillsammans med partnerorganisationer eller i samverkan med andra aktörer. Huvudkontoret ligger i Lund och det finns 5 regionkontor runt om i landet som arbetar med verksamheten i Sverige. Den internationella verksamheten har genomgått en stor regionaliserings- och decentraliseringsprocess. Idag består den internationella avdelningen av sju personer på huvudkontoret i Lund, fyra regionala kontor och sju landkontor. Under 2016 var det totala antalet anställda på region- och landkontor 87 personer. IM hade under 2016 totalt 175 anställda. IM:s arbete genomsyras av ett rättighetsperspektiv. Från att tidigare ha genomfört de flesta insatser själva, stödjer IM numera lokala civilsamhällesorganisationer i samarbetsländerna i deras arbete att uppnå sina egna mål. Verksamhetens fokus har förflyttats från individnivå till att åstadkomma förändringar på organisationsnivå och institutionell nivå. I ansökan understryker IM att år 2018 är ett år för lärande och utveckling. Ett exempel på detta är att IM under slutet av 2017 planerar att ersätta det övergripande styrdokument, den strategiska plattformen 2011–2020, med ett nytt dokument: "IM 2030". IM 2030 visar de övergripande strategiska ambitionerna för IM inom fyra områden: organisation, kommunikation, utvecklingsarbete och ekonomisk tillväxt under 2018–2030. De strategiska ambitionerna kommer att operationaliseras genom konkreta mål av varje avdelning i deras respektive femåriga strategier. Den internationella avdelningen är decentraliserad och detta är en process som pågått under flera år. Arbetet med att få den nya organisationen att fungera fullt ut är ett pågående utvecklingsarbete där IM kontinuerligt fortsätter att identifiera och implementera nya arbetssätt. SIDAS SAMLADE STÖD TILL ORGANISATIONEN Utöver bidrag inom CSO-strategin erhåller IM stöd inom strategin för informations- och kommunikationsverksamhet i civilsamhället 2016-2022. Detta stöd har under perioden 2015-2107 uppgått till 4 600 000 kronor. För 2018 har IM ansökt om en förlängning av detta stöd om 1 727 000 kronor. BEREDNING Eftersom ansökan avser en förlängning av pågående avtalsperiod 2015-2017 bereds insatsen som ett kompletterande insatsbeslut. Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av insatsen, till exempel stickprovsrevision av avtalsefterlevnad 2017, tematiskt stickprov av integreringen av jämställdhetsperspektiven 2017, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas interna ställningstaganden till finansiella och narrativa rapporter under pågående avtal, årsrapporter samt årlig avvikelserapportering. Eftersom insatsen bereds som ett kompletterande insatsbeslut har beredningen utgått från den tidigare beredning som gjordes av ansökan för den pågående avtalsperioden 2015-2017. I de fall bedömningar är fortsatt relevanta har dessa behållits och vid behov kompletterats. Sidas insatshanteringssystem Trac har förändrats sedan 2014 då beredningen av ansökan 2015-2017 gjordes vilket gör att det tillkommit frågor som inte fanns då. I beredningen anges vilka bedömningar som gjorts 2015-2017 och vilka som tillkommit i beredningen av ansökan inför 2018.Om inte annat anges är riskbedömningarna i riskregistret uppdaterade utifrån ansökan 2018. Beredningen för ansökan 2015-2017 gjordes på engelska, denna tilläggsansökan har beretts på svenska på grund av språklagen. De pågående dialogmålen från ansökan 2015-2017 är: 1) Cross-cutting issues are mainstreamed in IM´s operations 2) Increased aid efficiency, 3) Further development of IM´s riskanalysis and riskmanagement. Dessa dialogmål har analyserats under relevanta avsnitt i beredningen. Ett fjärde dialogmål, som identifierades i beredningen av ansökan 2015-2017 ”Application and continued development of the Right Based Approach” har Sida bedömt som uppfyllt. Rättighetsperspektivet är dock något som Sida kommer att fortsätta att följa som en del av den ordinarie uppföljningen. Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Women, men, girls and boys living in poverty and exclusion in developing countries (and in Sweden) have increased their ability to claim their economic, social and cultural rights and thereby enhanced their ability to sustain a life in dignity. IM has applied a rights based approach and strengthened civil society (in Sweden) and abroad.  (The overall objective is taken from IM's Overall Result Framework, which includes results for activities in Sweden. These activities are not financed by Sida.) Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 35000000 17000000 35000000 -3417300 17000000 0 -60936 -2321.000006 0 -221183 971040 Individuell Människohjälp 34000 Individuell Människohjälp 113033 Individuell Människohjälp 1549856 Individuell Människohjälp 1150254 Individuell Människohjälp 103156 Individuell Människohjälp 430032 Individuell Människohjälp 140828 Individuell Människohjälp 108086 Individuell Människohjälp 354144 Individuell Människohjälp 358020 Individuell Människohjälp 137020 Individuell Människohjälp 232356 Individuell Människohjälp 1620270 Individuell Människohjälp 79424 Individuell Människohjälp 50830 Individuell Människohjälp 1027327 Individuell Människohjälp 166430 Individuell Människohjälp 1547255 Individuell Människohjälp 151470 Individuell Människohjälp 165240 Individuell Människohjälp 959293 Individuell Människohjälp 323000 Individuell Människohjälp 257890 Individuell Människohjälp 218484 Individuell Människohjälp 36836000 Individuell Människohjälp 180914 Individuell Människohjälp 773262 Individuell Människohjälp 92004 Individuell Människohjälp 51884 Individuell Människohjälp 157607 Individuell Människohjälp 940950 Individuell Människohjälp 100572 Individuell Människohjälp 319243 Individuell Människohjälp 44676 Individuell Människohjälp 254150 Individuell Människohjälp 35000000 Individuell Människohjälp -132.57552 Individuell Människohjälp -44.099 Individuell Människohjälp -13.731036 Individuell Människohjälp -4.642 Individuell Människohjälp -250.668 Individuell Människohjälp -7.083691 Individuell Människohjälp -130.971709 Individuell Människohjälp -18.70726 Individuell Människohjälp -10.843711 Individuell Människohjälp -14.083829 Individuell Människohjälp -15.432329 Individuell Människohjälp -24.70008 Individuell Människohjälp -20.680111 Individuell Människohjälp -6.099589 Individuell Människohjälp -105.573006 Individuell Människohjälp -58.712016 Individuell Människohjälp -19.227164 Individuell Människohjälp -48.88026 Individuell Människohjälp -128.467351 Individuell Människohjälp -12.561251 Individuell Människohjälp -140.260351 Individuell Människohjälp -22.722591 Individuell Människohjälp -43.58606 Individuell Människohjälp -211.245816 Individuell Människohjälp -48.351071 Individuell Människohjälp -29.829491 Individuell Människohjälp -157.0435 Individuell Människohjälp -34.698951 Individuell Människohjälp -31.723429 Individuell Människohjälp -21.517991 Individuell Människohjälp -14.75692 Individuell Människohjälp -211.600929 Individuell Människohjälp -221.214511 Individuell Människohjälp -22.56012 Individuell Människohjälp -6.939791 Individuell Människohjälp -35.209571 Individuell Människohjälp 257890 Individuell Människohjälp 50830 Individuell Människohjälp 165240 Individuell Människohjälp 1620270 Individuell Människohjälp 1549856 Individuell Människohjälp 108086 Individuell Människohjälp 157607 Individuell Människohjälp 232356 Individuell Människohjälp 254150 Individuell Människohjälp 1150254 Individuell Människohjälp 218484 Individuell Människohjälp 354144 Individuell Människohjälp 319243 Individuell Människohjälp 166430 Individuell Människohjälp 1027327 Individuell Människohjälp 140828 Individuell Människohjälp 92004 Individuell Människohjälp 1547255 Individuell Människohjälp 940950 Individuell Människohjälp 358020 Individuell Människohjälp 430032 Individuell Människohjälp 773262 Individuell Människohjälp 44676 Individuell Människohjälp 151470 Individuell Människohjälp 180914 Individuell Människohjälp 113033 Individuell Människohjälp 103156 Individuell Människohjälp 79424 Individuell Människohjälp 137020 Individuell Människohjälp 959293 Individuell Människohjälp 51884 Individuell Människohjälp 1836000 Individuell Människohjälp 34000 Individuell Människohjälp 100572 Individuell Människohjälp 323000 Individuell Människohjälp 971040 Individuell Människohjälp -3417300 Individuell Människohjälp -60936 Individuell Människohjälp -221183 Individuell Människohjälp Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030511 Sweden CIVICUS 2014-2017 Objectives: -Protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened and promote citizen participation and a vibrant civic space. Includes 6-month extension Jan-Jun 2018 (7 MSEK) and additional funding for 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS är en internationell CSO-allians med syfte att stärka aktivism och det civila samhället globalt. Sida har ett pågående 4-årigt kärnstödsavtal med CIVICUS (A543152, insatsnr: 54030511). CIVICUS har till Sida/CIVSAM inkommit med en tilläggsansökan på 1 277 375 USD (10 448 800 SEK) för utökad verksamhet under 2015. Denna utökade verksamhet har tillkommit under 2015, men är i linje med organisationens strategiska plan och omfattar planering (inkluderar kartläggning) och genomförande av sex regionala workshoppar inom "civilsamhällets innovationsprogram" (Civil Society Innovation Initiative, CSII) som är en del av det bredare samarbetet mellan Sida och USAID med fokus på vetenskap, teknik, innovation och partnerskap (det s.k. STIP-samarbetet). Ansökan inkluderar även tilläggsmedel för CIVICUS växelkursförluster 2015 om 988 600 SEK (120 000 USD) (Dox: 06167/15). CIVICUS genomför denna insats i nära samarbete med den internationella CSOn Counterpart International (CI). CIVICUS är sedan länge en strategisk partner till Sida, och CI är en strategisk partner till USAID som i sin tur erhåller stöd för denna insats från USAID som kompletterar Sidastödet. CIVICUS roll i denna insats är att utveckla den regionala kontextanalysen, kommunikation, delar av logistiken för workshopparna och rapportering från workshopparna. Övergripande aspekter i genomförandet av de sex workshopparna som moderering av workshopparna, underhåll av löpande dialog med civilsamhället via social media samt rapportering av insatsen delas av de båda samarbetsparterna CIVICUS och CI. Tre personer på heltid och tre på halvtid på CIVICUS är knutna till insatsen. Om Civil Society Innovation Initiative (CSII) Bakgrunden och problemet som denna insats adresserar är det krympande utrymmet för civilsamhället att verka internationellt. Den globala trenden av en växande skara länder som introducerar och stiftar lagar som på olika sätt kontrollerar och begränsar civilsamhällets organisationer att söka finansiering och verka fritt utgör en stor del av bakgrunden. Målet med CSII är ”to support new and established approaches to promote, strengthen, and connect a vibrant, pluralistic, and rights-based civil society in open, closing, and closed spaces through the establishment of demand-driven and cutting-edge Civil Society Innovation Initiative (CSII) hubs.” De regionala CSII-hubbarna som ska etableras världen över kommer att utgöra en mötesplats för att generera, utveckla och förverkliga nya idéer och samarbetsmodeller samt att bidra till kapacitetsutveckling och annan service som civila samhället själva kommer överens om. Det specifika målet för denna (förberedande) insats är att, genom sex regionala workshops och via andra kommunikationskanaler, ta fram underlag för beslut om nästa fas (fas 3 enligt nedan) för etablering av CSII-hubbarna. CSII:s tyngdpunkt och fokus ligger på regionala och lokala aktörer. Några av de funktioner som CSII-hubbarna kan komma att ha är facilitator (sammankallande funktion), kontaktyta för att sammanföra aktörer (såväl inom som utanför civilsamhället för att främja samverkan med den privata sektorn, akademiska sektorn etc), innovationsplattform (både v.g. finansieringsmodeller och teknologi) och rådgivare. Hubbarna är först och främst tänkta som plattformar som förstärker och kompletterar det redan existerande arbetet och nätverk i regionerna och ska stärka den långsiktiga bärkraften och kapaciteten bland CSO och andra aktörer. Därmed är det inte tänkt att detta ska vara en mekanism för projektfinansiering. USAID och Sida är de ursprungliga givarna, men från februari 2015 bildades en givargrupp (donor coordination group, DCG) och inkluderar Aga Khan Development Network (AKDN) och Open Society Foundations (OSF). Ambitionen är att utvidga DCG för att inkludera fler bilaterala givare, privata stiftelser som filantroper men även för att garantera en geografisk spridning bland givarna. Det är prioriterat att utformningen av insatsen genomförs i nära dialog mellan givare, civilsamhället och andra relevanta aktörer och att CSO själva gradvis tar över ägandeskapet så snart som möjligt. Givarna har valt att kalla detta en co-creation-process, eller gemensam programutveckling mellan givare och civilsamhällesorganisationer (CSO), där ett brett deltagande och transparens präglar arbetssättet. Sida är därmed, liksom övriga tre givare, delaktiga i den inledande utformningen av insatsen som sådan. Den input som klart väger tyngst, och som är styrande, i denna process är dock den från samarbetspartnerna CIVICUS och CI och förslag och rekommendationer från de regionala workshopparna. CSII-insatsen sker i tre faser: (1) co-creation, (2) co-design, och (3) etablering och genomförande av CSII-hubbarnas verksamhet. Co-creation-processen inleddes 2014 med att Sida och USAID, genom ett öppet ansökningsförfarande, bjöd in CSO från hela världen att lämna förslag på innovativa idéer om hur de skulle kunna bidra till CSII-processen. Av ca 300 ansökningar från CSO:s från hela världen antogs 45 för att delta på en workshop i Istanbul i november 2014. Workshoppen resulterade i en Concept Note, en gemensam vision med förslag på hur CSII-hubbarna skulle kunna se ut, vilken typ av service de kan erbjuda och hur olika modeller för styrning skulle kunna se ut, såväl på global som på regional nivå. Concept Note utgör utgångspunkten för arbetet på de regionala workshopparna. Co-design-fasen drivs helt av CIVICUS och Counterpart International, dock i nära samarbete med givargruppen. Syftet med de regionala co-design-workshopparna är, med Concept Note som utgångspunkt, att (1) utveckla en regional kontextanalys, (2) ta fram gemensamma förslag för hubbens funktioner och olika service, och (3) styrningsfrågor. De regionala co-design-workshopparna äger rum i Latinamerika & Karibien, Mellanöstern & Nordafrika, östra och södra Afrika, centrala och västra Afrika, Syd- och Centralasien samt Sydostasien. Samtliga regionala workshoppar genomförs under perioden april till september 2015. Tentativa datum och placeringar för samtliga workshoppar. 1. Latin America and the Caribbean 13-15 april Panama 2. Africa 1 (Eastern/Southern Africa) 17-19 maj Tanzania 3. South & Central Asia 13-15 juni Turkiet 4. Africa 2 (Western/Central Africa) 4-6 augusti Senegal 5. Southeast Asia 12-14 augusti Indonesien (att bekräfta) 6. Middle East & North Africa 8-10 sept. Cypern (datum att bekräfta) Placeringen av workshopparna har inte någon koppling till val av placering av själva CSII-hubbarna. Varje workshop deltar ca 30 representanter från civilsamhället eller andra relevanta aktörer i regionen, exempelvis privata aktörer. En nomineringslista tas fram av genomförandepartnerna CIVICUS och CI, som kompletteras av givarna, varefter det slutliga urvalet görs gemensamt av givarna och genomförandepartnerna. CIVICUS utökade verksamhet kommer att rapporteras till Sida i den årliga rapporteringen i enlighet med pågående avtal (A543152) samt i särskild ordning till ansvarig handläggare för CSII på Sida/CIVSAM i enlighet med ansökan, som biläggs tilläggsavtalet (Dox:016166/15). Detta tilläggsbeslut överstiger 5 000 000 SEK och är ett relativt stort belopp i förhållande till ursprungsavtalet, men Sida bedömer att det finns följande synnerliga skäl för detta beslut: Den utökade verksamhet som CIVICUS söker medel från Sida för ska genomföras under en begränsad tid och för att då minska den administrativa bördan, som ett separat avtal innebär, väljer Sida att istället infoga stödet i det redan pågående kärnstödet. Den utökade verksamheten bedöms vidare ligga helt i linje med CIVICUS strategiska plan. Inkluderar en 6-månaders förlängning jan-jun 2018 (7 MSEK) samt additionella medel för 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS is an international alliance of civil society dedicated to strengthen citizen action and civil society throughout the world, especially in areas where participatory democracy and citizens' freedom of association are challenged. It was established in 1993 and has its headquarter in South Africa. CIVICUS mission is: to strengthen citizen action and civil society throughout the world. CIVICUS vision is: a worldwide community of informed, inspired, committed citizens engaged in confronting the challenges facing humanity. CIVICUS works with organisations and individuals in over 100 countries to strengthen civil society. CIVICUS is, arguably, the only global network dedicated to the rights, freedoms, health and vitality of civil society. Its geographically and thematically diverse membership affirms its legitimacy as a Ieading voice on civil society issues globally. The objectives of this intervention is to; - protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened- promote citizen participation and a vibrant civic space, especially among marginalised groups and in countries where CIVICUS can make most impact- democratise the international arena so that civil society can play a meaningful part in global governance processes- connect civil society actors across the world in creative and effective ways to generate change- generate and communicate knowledge and analysis about the state of civil society and emerging trends. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general Example of results: The DataShift project aimed at leveraging new technologies for innovative, community-groundedaccountability, concluded its 24-month pilot-phase. The Innovation for Change (formerly Civil Society Innovation Initiative) initiative carried out in 7 regions. Examples of reported results is that there now is an innovation lab in Tajikistan and launching of an online sharing economy platform for the exchange of goods and services between CSOs in Latin America and the Caribbean. The Affinity Group of National Associations (AGNA) - CIVICUS' global network of civil society coordination and membership bodies enhanced its regional focus.  Launch of the CIVICUS Monitor - a new civic space tracking tool, October 2016. It provides monitoring of civic space in 195 countries. By 30 June 2017, 654 civic space updates in over 150 countries were made. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030511-5403051101 Sweden CIVICUS 2014-2017 Objectives: -Protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened and promote citizen participation and a vibrant civic space. Includes 6-month extension Jan-Jun 2018 (7 MSEK) and additional funding for 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS är en internationell CSO-allians med syfte att stärka aktivism och det civila samhället globalt. Sida har ett pågående 4-årigt kärnstödsavtal med CIVICUS (A543152, insatsnr: 54030511). CIVICUS har till Sida/CIVSAM inkommit med en tilläggsansökan på 1 277 375 USD (10 448 800 SEK) för utökad verksamhet under 2015. Denna utökade verksamhet har tillkommit under 2015, men är i linje med organisationens strategiska plan och omfattar planering (inkluderar kartläggning) och genomförande av sex regionala workshoppar inom "civilsamhällets innovationsprogram" (Civil Society Innovation Initiative, CSII) som är en del av det bredare samarbetet mellan Sida och USAID med fokus på vetenskap, teknik, innovation och partnerskap (det s.k. STIP-samarbetet). Ansökan inkluderar även tilläggsmedel för CIVICUS växelkursförluster 2015 om 988 600 SEK (120 000 USD) (Dox: 06167/15). CIVICUS genomför denna insats i nära samarbete med den internationella CSOn Counterpart International (CI). CIVICUS är sedan länge en strategisk partner till Sida, och CI är en strategisk partner till USAID som i sin tur erhåller stöd för denna insats från USAID som kompletterar Sidastödet. CIVICUS roll i denna insats är att utveckla den regionala kontextanalysen, kommunikation, delar av logistiken för workshopparna och rapportering från workshopparna. Övergripande aspekter i genomförandet av de sex workshopparna som moderering av workshopparna, underhåll av löpande dialog med civilsamhället via social media samt rapportering av insatsen delas av de båda samarbetsparterna CIVICUS och CI. Tre personer på heltid och tre på halvtid på CIVICUS är knutna till insatsen. Om Civil Society Innovation Initiative (CSII) Bakgrunden och problemet som denna insats adresserar är det krympande utrymmet för civilsamhället att verka internationellt. Den globala trenden av en växande skara länder som introducerar och stiftar lagar som på olika sätt kontrollerar och begränsar civilsamhällets organisationer att söka finansiering och verka fritt utgör en stor del av bakgrunden. Målet med CSII är ”to support new and established approaches to promote, strengthen, and connect a vibrant, pluralistic, and rights-based civil society in open, closing, and closed spaces through the establishment of demand-driven and cutting-edge Civil Society Innovation Initiative (CSII) hubs.” De regionala CSII-hubbarna som ska etableras världen över kommer att utgöra en mötesplats för att generera, utveckla och förverkliga nya idéer och samarbetsmodeller samt att bidra till kapacitetsutveckling och annan service som civila samhället själva kommer överens om. Det specifika målet för denna (förberedande) insats är att, genom sex regionala workshops och via andra kommunikationskanaler, ta fram underlag för beslut om nästa fas (fas 3 enligt nedan) för etablering av CSII-hubbarna. CSII:s tyngdpunkt och fokus ligger på regionala och lokala aktörer. Några av de funktioner som CSII-hubbarna kan komma att ha är facilitator (sammankallande funktion), kontaktyta för att sammanföra aktörer (såväl inom som utanför civilsamhället för att främja samverkan med den privata sektorn, akademiska sektorn etc), innovationsplattform (både v.g. finansieringsmodeller och teknologi) och rådgivare. Hubbarna är först och främst tänkta som plattformar som förstärker och kompletterar det redan existerande arbetet och nätverk i regionerna och ska stärka den långsiktiga bärkraften och kapaciteten bland CSO och andra aktörer. Därmed är det inte tänkt att detta ska vara en mekanism för projektfinansiering. USAID och Sida är de ursprungliga givarna, men från februari 2015 bildades en givargrupp (donor coordination group, DCG) och inkluderar Aga Khan Development Network (AKDN) och Open Society Foundations (OSF). Ambitionen är att utvidga DCG för att inkludera fler bilaterala givare, privata stiftelser som filantroper men även för att garantera en geografisk spridning bland givarna. Det är prioriterat att utformningen av insatsen genomförs i nära dialog mellan givare, civilsamhället och andra relevanta aktörer och att CSO själva gradvis tar över ägandeskapet så snart som möjligt. Givarna har valt att kalla detta en co-creation-process, eller gemensam programutveckling mellan givare och civilsamhällesorganisationer (CSO), där ett brett deltagande och transparens präglar arbetssättet. Sida är därmed, liksom övriga tre givare, delaktiga i den inledande utformningen av insatsen som sådan. Den input som klart väger tyngst, och som är styrande, i denna process är dock den från samarbetspartnerna CIVICUS och CI och förslag och rekommendationer från de regionala workshopparna. CSII-insatsen sker i tre faser: (1) co-creation, (2) co-design, och (3) etablering och genomförande av CSII-hubbarnas verksamhet. Co-creation-processen inleddes 2014 med att Sida och USAID, genom ett öppet ansökningsförfarande, bjöd in CSO från hela världen att lämna förslag på innovativa idéer om hur de skulle kunna bidra till CSII-processen. Av ca 300 ansökningar från CSO:s från hela världen antogs 45 för att delta på en workshop i Istanbul i november 2014. Workshoppen resulterade i en Concept Note, en gemensam vision med förslag på hur CSII-hubbarna skulle kunna se ut, vilken typ av service de kan erbjuda och hur olika modeller för styrning skulle kunna se ut, såväl på global som på regional nivå. Concept Note utgör utgångspunkten för arbetet på de regionala workshopparna. Co-design-fasen drivs helt av CIVICUS och Counterpart International, dock i nära samarbete med givargruppen. Syftet med de regionala co-design-workshopparna är, med Concept Note som utgångspunkt, att (1) utveckla en regional kontextanalys, (2) ta fram gemensamma förslag för hubbens funktioner och olika service, och (3) styrningsfrågor. De regionala co-design-workshopparna äger rum i Latinamerika & Karibien, Mellanöstern & Nordafrika, östra och södra Afrika, centrala och västra Afrika, Syd- och Centralasien samt Sydostasien. Samtliga regionala workshoppar genomförs under perioden april till september 2015. Tentativa datum och placeringar för samtliga workshoppar. 1. Latin America and the Caribbean 13-15 april Panama 2. Africa 1 (Eastern/Southern Africa) 17-19 maj Tanzania 3. South & Central Asia 13-15 juni Turkiet 4. Africa 2 (Western/Central Africa) 4-6 augusti Senegal 5. Southeast Asia 12-14 augusti Indonesien (att bekräfta) 6. Middle East & North Africa 8-10 sept. Cypern (datum att bekräfta) Placeringen av workshopparna har inte någon koppling till val av placering av själva CSII-hubbarna. Varje workshop deltar ca 30 representanter från civilsamhället eller andra relevanta aktörer i regionen, exempelvis privata aktörer. En nomineringslista tas fram av genomförandepartnerna CIVICUS och CI, som kompletteras av givarna, varefter det slutliga urvalet görs gemensamt av givarna och genomförandepartnerna. CIVICUS utökade verksamhet kommer att rapporteras till Sida i den årliga rapporteringen i enlighet med pågående avtal (A543152) samt i särskild ordning till ansvarig handläggare för CSII på Sida/CIVSAM i enlighet med ansökan, som biläggs tilläggsavtalet (Dox:016166/15). Detta tilläggsbeslut överstiger 5 000 000 SEK och är ett relativt stort belopp i förhållande till ursprungsavtalet, men Sida bedömer att det finns följande synnerliga skäl för detta beslut: Den utökade verksamhet som CIVICUS söker medel från Sida för ska genomföras under en begränsad tid och för att då minska den administrativa bördan, som ett separat avtal innebär, väljer Sida att istället infoga stödet i det redan pågående kärnstödet. Den utökade verksamheten bedöms vidare ligga helt i linje med CIVICUS strategiska plan. Inkluderar en 6-månaders förlängning jan-jun 2018 (7 MSEK) samt additionella medel för 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS is an international alliance of civil society dedicated to strengthen citizen action and civil society throughout the world, especially in areas where participatory democracy and citizens' freedom of association are challenged. It was established in 1993 and has its headquarter in South Africa. CIVICUS mission is: to strengthen citizen action and civil society throughout the world. CIVICUS vision is: a worldwide community of informed, inspired, committed citizens engaged in confronting the challenges facing humanity. CIVICUS works with organisations and individuals in over 100 countries to strengthen civil society. CIVICUS is, arguably, the only global network dedicated to the rights, freedoms, health and vitality of civil society. Its geographically and thematically diverse membership affirms its legitimacy as a Ieading voice on civil society issues globally. The objectives of this intervention is to; - protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened- promote citizen participation and a vibrant civic space, especially among marginalised groups and in countries where CIVICUS can make most impact- democratise the international arena so that civil society can play a meaningful part in global governance processes- connect civil society actors across the world in creative and effective ways to generate change- generate and communicate knowledge and analysis about the state of civil society and emerging trends. Sweden CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Swedish International Development Cooperation Agency CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 16448800 4000000 0 16448800 -2000000 6000000 6000000 6000000 -6000000 26448800 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 4000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 2000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 4000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 10448800 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 2000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 4000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation SE-0-SE-6-54030511-5403051102 Sweden CIVICUS 2014-2017 Objectives: -Protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened and promote citizen participation and a vibrant civic space. Includes 6-month extension Jan-Jun 2018 (7 MSEK) and additional funding for 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS är en internationell CSO-allians med syfte att stärka aktivism och det civila samhället globalt. Sida har ett pågående 4-årigt kärnstödsavtal med CIVICUS (A543152, insatsnr: 54030511). CIVICUS har till Sida/CIVSAM inkommit med en tilläggsansökan på 1 277 375 USD (10 448 800 SEK) för utökad verksamhet under 2015. Denna utökade verksamhet har tillkommit under 2015, men är i linje med organisationens strategiska plan och omfattar planering (inkluderar kartläggning) och genomförande av sex regionala workshoppar inom "civilsamhällets innovationsprogram" (Civil Society Innovation Initiative, CSII) som är en del av det bredare samarbetet mellan Sida och USAID med fokus på vetenskap, teknik, innovation och partnerskap (det s.k. STIP-samarbetet). Ansökan inkluderar även tilläggsmedel för CIVICUS växelkursförluster 2015 om 988 600 SEK (120 000 USD) (Dox: 06167/15). CIVICUS genomför denna insats i nära samarbete med den internationella CSOn Counterpart International (CI). CIVICUS är sedan länge en strategisk partner till Sida, och CI är en strategisk partner till USAID som i sin tur erhåller stöd för denna insats från USAID som kompletterar Sidastödet. CIVICUS roll i denna insats är att utveckla den regionala kontextanalysen, kommunikation, delar av logistiken för workshopparna och rapportering från workshopparna. Övergripande aspekter i genomförandet av de sex workshopparna som moderering av workshopparna, underhåll av löpande dialog med civilsamhället via social media samt rapportering av insatsen delas av de båda samarbetsparterna CIVICUS och CI. Tre personer på heltid och tre på halvtid på CIVICUS är knutna till insatsen. Om Civil Society Innovation Initiative (CSII) Bakgrunden och problemet som denna insats adresserar är det krympande utrymmet för civilsamhället att verka internationellt. Den globala trenden av en växande skara länder som introducerar och stiftar lagar som på olika sätt kontrollerar och begränsar civilsamhällets organisationer att söka finansiering och verka fritt utgör en stor del av bakgrunden. Målet med CSII är ”to support new and established approaches to promote, strengthen, and connect a vibrant, pluralistic, and rights-based civil society in open, closing, and closed spaces through the establishment of demand-driven and cutting-edge Civil Society Innovation Initiative (CSII) hubs.” De regionala CSII-hubbarna som ska etableras världen över kommer att utgöra en mötesplats för att generera, utveckla och förverkliga nya idéer och samarbetsmodeller samt att bidra till kapacitetsutveckling och annan service som civila samhället själva kommer överens om. Det specifika målet för denna (förberedande) insats är att, genom sex regionala workshops och via andra kommunikationskanaler, ta fram underlag för beslut om nästa fas (fas 3 enligt nedan) för etablering av CSII-hubbarna. CSII:s tyngdpunkt och fokus ligger på regionala och lokala aktörer. Några av de funktioner som CSII-hubbarna kan komma att ha är facilitator (sammankallande funktion), kontaktyta för att sammanföra aktörer (såväl inom som utanför civilsamhället för att främja samverkan med den privata sektorn, akademiska sektorn etc), innovationsplattform (både v.g. finansieringsmodeller och teknologi) och rådgivare. Hubbarna är först och främst tänkta som plattformar som förstärker och kompletterar det redan existerande arbetet och nätverk i regionerna och ska stärka den långsiktiga bärkraften och kapaciteten bland CSO och andra aktörer. Därmed är det inte tänkt att detta ska vara en mekanism för projektfinansiering. USAID och Sida är de ursprungliga givarna, men från februari 2015 bildades en givargrupp (donor coordination group, DCG) och inkluderar Aga Khan Development Network (AKDN) och Open Society Foundations (OSF). Ambitionen är att utvidga DCG för att inkludera fler bilaterala givare, privata stiftelser som filantroper men även för att garantera en geografisk spridning bland givarna. Det är prioriterat att utformningen av insatsen genomförs i nära dialog mellan givare, civilsamhället och andra relevanta aktörer och att CSO själva gradvis tar över ägandeskapet så snart som möjligt. Givarna har valt att kalla detta en co-creation-process, eller gemensam programutveckling mellan givare och civilsamhällesorganisationer (CSO), där ett brett deltagande och transparens präglar arbetssättet. Sida är därmed, liksom övriga tre givare, delaktiga i den inledande utformningen av insatsen som sådan. Den input som klart väger tyngst, och som är styrande, i denna process är dock den från samarbetspartnerna CIVICUS och CI och förslag och rekommendationer från de regionala workshopparna. CSII-insatsen sker i tre faser: (1) co-creation, (2) co-design, och (3) etablering och genomförande av CSII-hubbarnas verksamhet. Co-creation-processen inleddes 2014 med att Sida och USAID, genom ett öppet ansökningsförfarande, bjöd in CSO från hela världen att lämna förslag på innovativa idéer om hur de skulle kunna bidra till CSII-processen. Av ca 300 ansökningar från CSO:s från hela världen antogs 45 för att delta på en workshop i Istanbul i november 2014. Workshoppen resulterade i en Concept Note, en gemensam vision med förslag på hur CSII-hubbarna skulle kunna se ut, vilken typ av service de kan erbjuda och hur olika modeller för styrning skulle kunna se ut, såväl på global som på regional nivå. Concept Note utgör utgångspunkten för arbetet på de regionala workshopparna. Co-design-fasen drivs helt av CIVICUS och Counterpart International, dock i nära samarbete med givargruppen. Syftet med de regionala co-design-workshopparna är, med Concept Note som utgångspunkt, att (1) utveckla en regional kontextanalys, (2) ta fram gemensamma förslag för hubbens funktioner och olika service, och (3) styrningsfrågor. De regionala co-design-workshopparna äger rum i Latinamerika & Karibien, Mellanöstern & Nordafrika, östra och södra Afrika, centrala och västra Afrika, Syd- och Centralasien samt Sydostasien. Samtliga regionala workshoppar genomförs under perioden april till september 2015. Tentativa datum och placeringar för samtliga workshoppar. 1. Latin America and the Caribbean 13-15 april Panama 2. Africa 1 (Eastern/Southern Africa) 17-19 maj Tanzania 3. South & Central Asia 13-15 juni Turkiet 4. Africa 2 (Western/Central Africa) 4-6 augusti Senegal 5. Southeast Asia 12-14 augusti Indonesien (att bekräfta) 6. Middle East & North Africa 8-10 sept. Cypern (datum att bekräfta) Placeringen av workshopparna har inte någon koppling till val av placering av själva CSII-hubbarna. Varje workshop deltar ca 30 representanter från civilsamhället eller andra relevanta aktörer i regionen, exempelvis privata aktörer. En nomineringslista tas fram av genomförandepartnerna CIVICUS och CI, som kompletteras av givarna, varefter det slutliga urvalet görs gemensamt av givarna och genomförandepartnerna. CIVICUS utökade verksamhet kommer att rapporteras till Sida i den årliga rapporteringen i enlighet med pågående avtal (A543152) samt i särskild ordning till ansvarig handläggare för CSII på Sida/CIVSAM i enlighet med ansökan, som biläggs tilläggsavtalet (Dox:016166/15). Detta tilläggsbeslut överstiger 5 000 000 SEK och är ett relativt stort belopp i förhållande till ursprungsavtalet, men Sida bedömer att det finns följande synnerliga skäl för detta beslut: Den utökade verksamhet som CIVICUS söker medel från Sida för ska genomföras under en begränsad tid och för att då minska den administrativa bördan, som ett separat avtal innebär, väljer Sida att istället infoga stödet i det redan pågående kärnstödet. Den utökade verksamheten bedöms vidare ligga helt i linje med CIVICUS strategiska plan. Inkluderar en 6-månaders förlängning jan-jun 2018 (7 MSEK) samt additionella medel för 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS is an international alliance of civil society dedicated to strengthen citizen action and civil society throughout the world, especially in areas where participatory democracy and citizens' freedom of association are challenged. It was established in 1993 and has its headquarter in South Africa. CIVICUS mission is: to strengthen citizen action and civil society throughout the world. CIVICUS vision is: a worldwide community of informed, inspired, committed citizens engaged in confronting the challenges facing humanity. CIVICUS works with organisations and individuals in over 100 countries to strengthen civil society. CIVICUS is, arguably, the only global network dedicated to the rights, freedoms, health and vitality of civil society. Its geographically and thematically diverse membership affirms its legitimacy as a Ieading voice on civil society issues globally. The objectives of this intervention is to; - protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened- promote citizen participation and a vibrant civic space, especially among marginalised groups and in countries where CIVICUS can make most impact- democratise the international arena so that civil society can play a meaningful part in global governance processes- connect civil society actors across the world in creative and effective ways to generate change- generate and communicate knowledge and analysis about the state of civil society and emerging trends. Sweden CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Swedish International Development Cooperation Agency CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2000000 6000000 6000000 2000000 8000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 2000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 4000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 2000000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030511-5403051103 Sweden CIVICUS 2014-2017 Objectives: -Protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened and promote citizen participation and a vibrant civic space. Includes 6-month extension Jan-Jun 2018 (7 MSEK) and additional funding for 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS är en internationell CSO-allians med syfte att stärka aktivism och det civila samhället globalt. Sida har ett pågående 4-årigt kärnstödsavtal med CIVICUS (A543152, insatsnr: 54030511). CIVICUS har till Sida/CIVSAM inkommit med en tilläggsansökan på 1 277 375 USD (10 448 800 SEK) för utökad verksamhet under 2015. Denna utökade verksamhet har tillkommit under 2015, men är i linje med organisationens strategiska plan och omfattar planering (inkluderar kartläggning) och genomförande av sex regionala workshoppar inom "civilsamhällets innovationsprogram" (Civil Society Innovation Initiative, CSII) som är en del av det bredare samarbetet mellan Sida och USAID med fokus på vetenskap, teknik, innovation och partnerskap (det s.k. STIP-samarbetet). Ansökan inkluderar även tilläggsmedel för CIVICUS växelkursförluster 2015 om 988 600 SEK (120 000 USD) (Dox: 06167/15). CIVICUS genomför denna insats i nära samarbete med den internationella CSOn Counterpart International (CI). CIVICUS är sedan länge en strategisk partner till Sida, och CI är en strategisk partner till USAID som i sin tur erhåller stöd för denna insats från USAID som kompletterar Sidastödet. CIVICUS roll i denna insats är att utveckla den regionala kontextanalysen, kommunikation, delar av logistiken för workshopparna och rapportering från workshopparna. Övergripande aspekter i genomförandet av de sex workshopparna som moderering av workshopparna, underhåll av löpande dialog med civilsamhället via social media samt rapportering av insatsen delas av de båda samarbetsparterna CIVICUS och CI. Tre personer på heltid och tre på halvtid på CIVICUS är knutna till insatsen. Om Civil Society Innovation Initiative (CSII) Bakgrunden och problemet som denna insats adresserar är det krympande utrymmet för civilsamhället att verka internationellt. Den globala trenden av en växande skara länder som introducerar och stiftar lagar som på olika sätt kontrollerar och begränsar civilsamhällets organisationer att söka finansiering och verka fritt utgör en stor del av bakgrunden. Målet med CSII är ”to support new and established approaches to promote, strengthen, and connect a vibrant, pluralistic, and rights-based civil society in open, closing, and closed spaces through the establishment of demand-driven and cutting-edge Civil Society Innovation Initiative (CSII) hubs.” De regionala CSII-hubbarna som ska etableras världen över kommer att utgöra en mötesplats för att generera, utveckla och förverkliga nya idéer och samarbetsmodeller samt att bidra till kapacitetsutveckling och annan service som civila samhället själva kommer överens om. Det specifika målet för denna (förberedande) insats är att, genom sex regionala workshops och via andra kommunikationskanaler, ta fram underlag för beslut om nästa fas (fas 3 enligt nedan) för etablering av CSII-hubbarna. CSII:s tyngdpunkt och fokus ligger på regionala och lokala aktörer. Några av de funktioner som CSII-hubbarna kan komma att ha är facilitator (sammankallande funktion), kontaktyta för att sammanföra aktörer (såväl inom som utanför civilsamhället för att främja samverkan med den privata sektorn, akademiska sektorn etc), innovationsplattform (både v.g. finansieringsmodeller och teknologi) och rådgivare. Hubbarna är först och främst tänkta som plattformar som förstärker och kompletterar det redan existerande arbetet och nätverk i regionerna och ska stärka den långsiktiga bärkraften och kapaciteten bland CSO och andra aktörer. Därmed är det inte tänkt att detta ska vara en mekanism för projektfinansiering. USAID och Sida är de ursprungliga givarna, men från februari 2015 bildades en givargrupp (donor coordination group, DCG) och inkluderar Aga Khan Development Network (AKDN) och Open Society Foundations (OSF). Ambitionen är att utvidga DCG för att inkludera fler bilaterala givare, privata stiftelser som filantroper men även för att garantera en geografisk spridning bland givarna. Det är prioriterat att utformningen av insatsen genomförs i nära dialog mellan givare, civilsamhället och andra relevanta aktörer och att CSO själva gradvis tar över ägandeskapet så snart som möjligt. Givarna har valt att kalla detta en co-creation-process, eller gemensam programutveckling mellan givare och civilsamhällesorganisationer (CSO), där ett brett deltagande och transparens präglar arbetssättet. Sida är därmed, liksom övriga tre givare, delaktiga i den inledande utformningen av insatsen som sådan. Den input som klart väger tyngst, och som är styrande, i denna process är dock den från samarbetspartnerna CIVICUS och CI och förslag och rekommendationer från de regionala workshopparna. CSII-insatsen sker i tre faser: (1) co-creation, (2) co-design, och (3) etablering och genomförande av CSII-hubbarnas verksamhet. Co-creation-processen inleddes 2014 med att Sida och USAID, genom ett öppet ansökningsförfarande, bjöd in CSO från hela världen att lämna förslag på innovativa idéer om hur de skulle kunna bidra till CSII-processen. Av ca 300 ansökningar från CSO:s från hela världen antogs 45 för att delta på en workshop i Istanbul i november 2014. Workshoppen resulterade i en Concept Note, en gemensam vision med förslag på hur CSII-hubbarna skulle kunna se ut, vilken typ av service de kan erbjuda och hur olika modeller för styrning skulle kunna se ut, såväl på global som på regional nivå. Concept Note utgör utgångspunkten för arbetet på de regionala workshopparna. Co-design-fasen drivs helt av CIVICUS och Counterpart International, dock i nära samarbete med givargruppen. Syftet med de regionala co-design-workshopparna är, med Concept Note som utgångspunkt, att (1) utveckla en regional kontextanalys, (2) ta fram gemensamma förslag för hubbens funktioner och olika service, och (3) styrningsfrågor. De regionala co-design-workshopparna äger rum i Latinamerika & Karibien, Mellanöstern & Nordafrika, östra och södra Afrika, centrala och västra Afrika, Syd- och Centralasien samt Sydostasien. Samtliga regionala workshoppar genomförs under perioden april till september 2015. Tentativa datum och placeringar för samtliga workshoppar. 1. Latin America and the Caribbean 13-15 april Panama 2. Africa 1 (Eastern/Southern Africa) 17-19 maj Tanzania 3. South & Central Asia 13-15 juni Turkiet 4. Africa 2 (Western/Central Africa) 4-6 augusti Senegal 5. Southeast Asia 12-14 augusti Indonesien (att bekräfta) 6. Middle East & North Africa 8-10 sept. Cypern (datum att bekräfta) Placeringen av workshopparna har inte någon koppling till val av placering av själva CSII-hubbarna. Varje workshop deltar ca 30 representanter från civilsamhället eller andra relevanta aktörer i regionen, exempelvis privata aktörer. En nomineringslista tas fram av genomförandepartnerna CIVICUS och CI, som kompletteras av givarna, varefter det slutliga urvalet görs gemensamt av givarna och genomförandepartnerna. CIVICUS utökade verksamhet kommer att rapporteras till Sida i den årliga rapporteringen i enlighet med pågående avtal (A543152) samt i särskild ordning till ansvarig handläggare för CSII på Sida/CIVSAM i enlighet med ansökan, som biläggs tilläggsavtalet (Dox:016166/15). Detta tilläggsbeslut överstiger 5 000 000 SEK och är ett relativt stort belopp i förhållande till ursprungsavtalet, men Sida bedömer att det finns följande synnerliga skäl för detta beslut: Den utökade verksamhet som CIVICUS söker medel från Sida för ska genomföras under en begränsad tid och för att då minska den administrativa bördan, som ett separat avtal innebär, väljer Sida att istället infoga stödet i det redan pågående kärnstödet. Den utökade verksamheten bedöms vidare ligga helt i linje med CIVICUS strategiska plan. Inkluderar en 6-månaders förlängning jan-jun 2018 (7 MSEK) samt additionella medel för 2017 (11,2 MSEK). CIVICUS is an international alliance of civil society dedicated to strengthen citizen action and civil society throughout the world, especially in areas where participatory democracy and citizens' freedom of association are challenged. It was established in 1993 and has its headquarter in South Africa. CIVICUS mission is: to strengthen citizen action and civil society throughout the world. CIVICUS vision is: a worldwide community of informed, inspired, committed citizens engaged in confronting the challenges facing humanity. CIVICUS works with organisations and individuals in over 100 countries to strengthen civil society. CIVICUS is, arguably, the only global network dedicated to the rights, freedoms, health and vitality of civil society. Its geographically and thematically diverse membership affirms its legitimacy as a Ieading voice on civil society issues globally. The objectives of this intervention is to; - protect fundamental civil society rights in countries where they are threatened- promote citizen participation and a vibrant civic space, especially among marginalised groups and in countries where CIVICUS can make most impact- democratise the international arena so that civil society can play a meaningful part in global governance processes- connect civil society actors across the world in creative and effective ways to generate change- generate and communicate knowledge and analysis about the state of civil society and emerging trends. Sweden CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Swedish International Development Cooperation Agency CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 18200000 0 0 18200000 18200000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation 18200000 CIVICUS World Alliance for Citizen Participation Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030529 Sweden Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bangladesh Burkina Faso Benin Bolivia (Plurinational State of) China Colombia Egypt Ethiopia Guatemala Honduras Cambodia Malawi Nicaragua Pakistan Rwanda El Salvador Togo Thailand Timor-Leste Uganda Zambia Zimbabwe Far East Asia, regional Eastern Africa, regional South America, regional Asia, regional Central America, regional Developing countries, unspecified Democratic participation and civil society Reproductive health care STD control including HIV/AIDS Multisector education/training Government & Civil Society-general Population Policies/Programmes & Reproductive Health Other Multisector Outcome 1 - Children and youth have knowledge of their rights to protection against violence andhow to claim them From Plan Sweden's final report: "All countries have reported that children have increased their knowledge on their right to be free from violence as a result of the programmes. Children and youth have also gained capacities to advocate for violence-free environments at home, in communities and at schools". Outcome 2 - Parents and care-givers have knowledge and skills to implement positive non-violencediscipline methods with their children From Plan Sweden's final report: "Under this outcome, 70% of countries reported reaching targets while 15% reached partial targets and 15% reported that targets were not reached. Strategies under this outcome aim to change attitudes and behaviours; which takes time, and can therefore be difficult to measure". Outcome 3 - Communities are actively involved in preventing violence against children as well asreferring cases as needed to the formal child protection system From Plan Sweden's final report: "Under this outcome, over 90% of countries have reported to have reached targets. At the portfolio level, there is evidence that community members have been involved in referrals and actions to prevent and respond to violence, through community dialogues, community mobilisation, community-led initiatives as well as community-based child protection mechanisms (CBCPMs)". Outcome 4 - CSOs are supporting children, families, and communities to prevent violence againstchildren From Plan Sweden's final report: "At the portfolio level, 100% of countries have reported that they have reached targets under this outcome. CSOs, including youth led organisations, played important roles in child protection system strengthening, given the weakness of government child protection services in most target countries.CSOs delivered a range of services and work directly with families and communities as well as service providers to increase access and quality of existing services. In all countries, the strengthening of civil society has taken place on a multitude of levels - community, regional and national - and in a number of ways: awareness raising, referrals and service provision, policy advocacy and reform, and being an agenda setter for improved child protection systems. Stronger collaboration between CSOs has led to collective advocacy for increased state accountability for child protection at different levels across the programme portfolio". Outcome 5 - Effective child protection systems are put in place with strong coordination among allinvolved actors From Plan Sweden's final report: "Effective child protection systems are dependent on a competent workforce, effective coordination and access to quality services. At a portfolio level, around 90% of countries have indicated that they reached the set targets under this outcome". Outcome 6 - Legislation and policies are in place to protect children against violence and necessarybudget provisions have been to support effective child protection systems From Plan Sweden's final report: "On portfolio level 88% of countries have reported that they have reached targets under this result. Plan International and CSO partners have been a part of advocacy efforts towards government, as well as providing technical support for the drafting of policies and legislation. Further, in many countries the child protection sector is often the most underfunded sector, meaning that it is understaffed and there is a lack of services and interventions, especially in remote and rural areas. Programmes have therefore included advocacy efforts to ensure increased budget allocations at the local and national levels". Sida's comments on Plans reporting against the outcomes The six above outcome areas are large and aspirational in nature and the programmes that falls under these 6 outcomes are implemented in 21 countries with different levels of capacity (incl. technical and operational) and resources and in contextual environments that differ to a large degree. These factors should be taken into account when reviewing the results reported by Plan. It is Sidas impression based on the collaboration with Plan Sweden, that the organisation has set a high level of ambition in this programme from the start and that the capacity on Results-Based Management (RBM) has not been as strong as needed. The formulation of the six outcomes illustrates this challenge.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030529-5403052901 Sweden Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   Sweden Plan International Sverige Swedish International Development Cooperation Agency Plan International Sverige 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 130000000 60400000 0 0 120799999.9999999851 130000000 130000000 -60399999.9999999925 -130000000 62000000 -62000000 44460 Plan International Sverige 50700 Plan International Sverige 1703890.8 Plan International Sverige 2031684.8 Plan International Sverige 39000 Plan International Sverige 33540 Plan International Sverige 361920 Plan International Sverige 565500 Plan International Sverige 1673880 Plan International Sverige 1848729.6000000001 Plan International Sverige 995280 Plan International Sverige 34320 Plan International Sverige 7020 Plan International Sverige 3297400 Plan International Sverige 17940 Plan International Sverige 1883200 Plan International Sverige 24180 Plan International Sverige 1503000 Plan International Sverige 1470300 Plan International Sverige 361920 Plan International Sverige 2551200 Plan International Sverige 144300 Plan International Sverige 5185510.4000000004 Plan International Sverige 203580 Plan International Sverige 9360 Plan International Sverige 37440 Plan International Sverige 701220 Plan International Sverige 1289340 Plan International Sverige 1154250 Plan International Sverige 12480 Plan International Sverige 475020 Plan International Sverige 16380 Plan International Sverige 7020 Plan International Sverige 1563400 Plan International Sverige 23400 Plan International Sverige 1289340 Plan International Sverige 3509460 Plan International Sverige 57720 Plan International Sverige 3627800 Plan International Sverige 35364600 Plan International Sverige 24960 Plan International Sverige 701220 Plan International Sverige 5116600 Plan International Sverige 271440 Plan International Sverige 1957271.6000000001 Plan International Sverige 7084088.4000000004 Plan International Sverige 9149050 Plan International Sverige 293610 Plan International Sverige 10492600 Plan International Sverige 2007600 Plan International Sverige 8294915.2000000002 Plan International Sverige 4583800 Plan International Sverige 475020 Plan International Sverige 16380 Plan International Sverige 920200 Plan International Sverige 4935400 Plan International Sverige 3990750 Plan International Sverige 23400 Plan International Sverige 8492200 Plan International Sverige 12480 Plan International Sverige 4011600 Plan International Sverige 5201800 Plan International Sverige 12297600 Plan International Sverige 4184700 Plan International Sverige 4292200 Plan International Sverige 24180 Plan International Sverige 203580 Plan International Sverige 7020 Plan International Sverige 26520 Plan International Sverige 21840 Plan International Sverige 19500 Plan International Sverige 5173600 Plan International Sverige 4682789.2000000002 Plan International Sverige 633360 Plan International Sverige 203580 Plan International Sverige 1684200 Plan International Sverige 3198000 Plan International Sverige 520260 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 6240 Plan International Sverige 486330 Plan International Sverige 836940 Plan International Sverige 1119300 Plan International Sverige 8190 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 1705600 Plan International Sverige 4680 Plan International Sverige 1652300 Plan International Sverige 1599000 Plan International Sverige 18720 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 3038100 Plan International Sverige 11700 Plan International Sverige 384540 Plan International Sverige 316680 Plan International Sverige 8190 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 350610 Plan International Sverige 3038100 Plan International Sverige 735150 Plan International Sverige 565500 Plan International Sverige 2665000 Plan International Sverige 1492400 Plan International Sverige 10920 Plan International Sverige 11700 Plan International Sverige 12090 Plan International Sverige 22230 Plan International Sverige 22230 Plan International Sverige 3464500 Plan International Sverige 19500 Plan International Sverige 2291900 Plan International Sverige 180960 Plan International Sverige 6240 Plan International Sverige 497640 Plan International Sverige 1652300 Plan International Sverige 644670 Plan International Sverige 644670 Plan International Sverige 282750 Plan International Sverige 28860 Plan International Sverige 350610 Plan International Sverige 9860500 Plan International Sverige 12480 Plan International Sverige 17160 Plan International Sverige 260130 Plan International Sverige 8970 Plan International Sverige 2558400 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 1599000 Plan International Sverige 13260 Plan International Sverige 852800 Plan International Sverige 237510 Plan International Sverige 361920 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 135720 Plan International Sverige 542880 Plan International Sverige 2345200 Plan International Sverige 339300 Plan International Sverige 180960 Plan International Sverige 16770 Plan International Sverige 1332500 Plan International Sverige 9750 Plan International Sverige 1119300 Plan International Sverige 72150 Plan International Sverige 237510 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 339300 Plan International Sverige 1225900 Plan International Sverige 639600 Plan International Sverige 12090 Plan International Sverige 25350 Plan International Sverige 1812200 Plan International Sverige 852800 Plan International Sverige 3944200 Plan International Sverige 2092350 Plan International Sverige 8190 Plan International Sverige 6240 Plan International Sverige 19500 Plan International Sverige 2291900 Plan International Sverige 10920 Plan International Sverige 180960 Plan International Sverige 1332500 Plan International Sverige 3038100 Plan International Sverige 350610 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 497640 Plan International Sverige 3944200 Plan International Sverige 1492400 Plan International Sverige 3038100 Plan International Sverige 3464500 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 836940 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 12480 Plan International Sverige 9860500 Plan International Sverige 2665000 Plan International Sverige 735150 Plan International Sverige 384540 Plan International Sverige 22230 Plan International Sverige 135720 Plan International Sverige 4680 Plan International Sverige 542880 Plan International Sverige 11700 Plan International Sverige 12090 Plan International Sverige 12090 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 350610 Plan International Sverige 1652300 Plan International Sverige 17160 Plan International Sverige 1225900 Plan International Sverige 2558400 Plan International Sverige 237510 Plan International Sverige 8190 Plan International Sverige 2092350 Plan International Sverige 1705600 Plan International Sverige 25350 Plan International Sverige 852800 Plan International Sverige 16770 Plan International Sverige 72150 Plan International Sverige 1119300 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 486330 Plan International Sverige 11700 Plan International Sverige 1812200 Plan International Sverige 339300 Plan International Sverige 1599000 Plan International Sverige 8970 Plan International Sverige 9750 Plan International Sverige 479700 Plan International Sverige 316680 Plan International Sverige 260130 Plan International Sverige 644670 Plan International Sverige 1599000 Plan International Sverige 852800 Plan International Sverige 282750 Plan International Sverige 28860 Plan International Sverige 13260 Plan International Sverige 565500 Plan International Sverige 22230 Plan International Sverige 644670 Plan International Sverige 18720 Plan International Sverige 1652300 Plan International Sverige 639600 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 2345200 Plan International Sverige 3510 Plan International Sverige 339300 Plan International Sverige 6240 Plan International Sverige 361920 Plan International Sverige 101790 Plan International Sverige 1119300 Plan International Sverige 237510 Plan International Sverige 180960 Plan International Sverige 2536800 Plan International Sverige 2053600 Plan International Sverige 724800 Plan International Sverige 1774310.3999999999 Plan International Sverige 543600 Plan International Sverige 3072850 Plan International Sverige 2964915.2000000002 Plan International Sverige 934810.8 Plan International Sverige 900684.8 Plan International Sverige 1026800 Plan International Sverige 249150 Plan International Sverige 1389200 Plan International Sverige 1124889.6000000001 Plan International Sverige 1812000 Plan International Sverige 604000 Plan International Sverige 241600 Plan International Sverige 483200 Plan International Sverige 15643600 Plan International Sverige 3563600 Plan International Sverige 604000 Plan International Sverige 475650 Plan International Sverige 1967288.3999999999 Plan International Sverige 792750 Plan International Sverige 845600 Plan International Sverige 871511.6 Plan International Sverige 2536800 Plan International Sverige 845600 Plan International Sverige 1630800 Plan International Sverige 2416000 Plan International Sverige 302000 Plan International Sverige 1058389.2 Plan International Sverige 4409200 Plan International Sverige SE-0-SE-6-54030529-5403052902 Sweden Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   Sweden Plan International Sverige Swedish International Development Cooperation Agency Plan International Sverige 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 100064000 100000000 62000000 35000000 60399999.9999999925 0 9664000.0000000019 62000000.0000000075 29999999.9999999963 0 65000000 613500 Plan International Sverige 586256 Plan International Sverige 13606560 Plan International Sverige 1496400 Plan International Sverige 9627088 Plan International Sverige 2672768 Plan International Sverige 5884896 Plan International Sverige 8695668.5439999998 Plan International Sverige 3465376 Plan International Sverige 3222640 Plan International Sverige 412764 Plan International Sverige 2421030.5279999999 Plan International Sverige 6744688 Plan International Sverige 6170896 Plan International Sverige 48998576 Plan International Sverige 1577600 Plan International Sverige 7675920 Plan International Sverige 7661728 Plan International Sverige 982514 Plan International Sverige 2295607.9360000002 Plan International Sverige 2152200 Plan International Sverige 3368640 Plan International Sverige 1200000 Plan International Sverige 1420800 Plan International Sverige 13104756 Plan International Sverige 310000 Plan International Sverige 2544576 Plan International Sverige 1830306 Plan International Sverige 2901055.4879999999 Plan International Sverige 7604176 Plan International Sverige 2187468 Plan International Sverige 1580500 Plan International Sverige 9294640.5120000001 Plan International Sverige 5569872 Plan International Sverige 10057776 Plan International Sverige 1519200 Plan International Sverige 11566688 Plan International Sverige 2300539.4559999998 Plan International Sverige 6500000 Plan International Sverige 4821881.4720000001 Plan International Sverige 4200000 Plan International Sverige 18782672 Plan International Sverige 5089472 Plan International Sverige 5941864.0640000002 Plan International Sverige 1402440 Plan International Sverige 302000 Plan International Sverige 1026800 Plan International Sverige 2536800 Plan International Sverige 604000 Plan International Sverige 871511.6 Plan International Sverige 249150 Plan International Sverige 724800 Plan International Sverige 934810.8 Plan International Sverige 1751116.8 Plan International Sverige 2536800 Plan International Sverige 845600 Plan International Sverige 543600 Plan International Sverige 1389200 Plan International Sverige 1774310.3999999999 Plan International Sverige 241600 Plan International Sverige 604000 Plan International Sverige 1967288.3999999999 Plan International Sverige 792750 Plan International Sverige 1630800 Plan International Sverige 475650 Plan International Sverige 845600 Plan International Sverige 1812000 Plan International Sverige 3072850 Plan International Sverige 2416000 Plan International Sverige 3563600 Plan International Sverige 2114483.2000000002 Plan International Sverige 15643600 Plan International Sverige 2053600 Plan International Sverige 1124889.6000000001 Plan International Sverige 483200 Plan International Sverige 4409200 Plan International Sverige 1058389.2 Plan International Sverige 169342.272 Plan International Sverige 705472 Plan International Sverige 77312 Plan International Sverige 179982.336 Plan International Sverige 2502976 Plan International Sverige 338317.312 Plan International Sverige 570176 Plan International Sverige 386560 Plan International Sverige 491656 Plan International Sverige 289920 Plan International Sverige 135296 Plan International Sverige 283889.664 Plan International Sverige 76104 Plan International Sverige 260928 Plan International Sverige 126840 Plan International Sverige 314766.144 Plan International Sverige 96640 Plan International Sverige 38656 Plan International Sverige 222272 Plan International Sverige 86976 Plan International Sverige 135296 Plan International Sverige 405888 Plan International Sverige 280178.688 Plan International Sverige 149569.728 Plan International Sverige 115968 Plan International Sverige 39864 Plan International Sverige 139441.856 Plan International Sverige 96640 Plan International Sverige 405888 Plan International Sverige 328576 Plan International Sverige 164288 Plan International Sverige 48320 Plan International Sverige 690000 Plan International Sverige 881280 Plan International Sverige 120000 Plan International Sverige 900000 Plan International Sverige 393750 Plan International Sverige 810000 Plan International Sverige 1200000 Plan International Sverige 300000 Plan International Sverige 525690 Plan International Sverige 1050240 Plan International Sverige 510000 Plan International Sverige 1260000 Plan International Sverige 270000 Plan International Sverige 123750 Plan International Sverige 869760 Plan International Sverige 558720 Plan International Sverige 150000 Plan International Sverige 1526250 Plan International Sverige 2190000 Plan International Sverige 1020000 Plan International Sverige 240000 Plan International Sverige 1260000 Plan International Sverige 464310 Plan International Sverige 300000 Plan International Sverige 420000 Plan International Sverige 432870 Plan International Sverige 977130 Plan International Sverige 236250 Plan International Sverige 360000 Plan International Sverige 7770000 Plan International Sverige 420000 Plan International Sverige 1770000 Plan International Sverige 832320 Plan International Sverige 2880000 Plan International Sverige 245400 Plan International Sverige 1040000 Plan International Sverige 1179120 Plan International Sverige 632200 Plan International Sverige 607680 Plan International Sverige 5240000 Plan International Sverige 1721440 Plan International Sverige 2800000 Plan International Sverige 728960 Plan International Sverige 1200000 Plan International Sverige 2040000 Plan International Sverige 1680000 Plan International Sverige 1240000 Plan International Sverige 1000000 Plan International Sverige 2600000 Plan International Sverige 120000 Plan International Sverige 1351680 Plan International Sverige 598560 Plan International Sverige 520000 Plan International Sverige 2400000 Plan International Sverige 480000 Plan International Sverige 631040 Plan International Sverige 860880 Plan International Sverige 440000 Plan International Sverige 360000 Plan International Sverige 568320 Plan International Sverige 527800 Plan International Sverige 600000 Plan International Sverige 1160000 Plan International Sverige 354600 Plan International Sverige 1360000 Plan International Sverige 3600000 Plan International Sverige 1500000 Plan International Sverige 540000 Plan International Sverige 2027520 Plan International Sverige 900000 Plan International Sverige 3060000 Plan International Sverige 1740000 Plan International Sverige 1768680 Plan International Sverige 1093440 Plan International Sverige 1800000 Plan International Sverige 180000 Plan International Sverige 897840 Plan International Sverige 7860000 Plan International Sverige 4200000 Plan International Sverige 1248480 Plan International Sverige 946560 Plan International Sverige 4320000 Plan International Sverige 948300 Plan International Sverige 852480 Plan International Sverige 1560000 Plan International Sverige 660000 Plan International Sverige 1291320 Plan International Sverige 2040000 Plan International Sverige 368100 Plan International Sverige 2582160 Plan International Sverige 791700 Plan International Sverige 720000 Plan International Sverige 1860000 Plan International Sverige 3900000 Plan International Sverige 2520000 Plan International Sverige 531900 Plan International Sverige 780000 Plan International Sverige 911520 Plan International Sverige 744000 Plan International Sverige 221743 Plan International Sverige 416268 Plan International Sverige 155000 Plan International Sverige 744000 Plan International Sverige 2263000 Plan International Sverige 930000 Plan International Sverige 186000 Plan International Sverige 1085000 Plan International Sverige 1271000 Plan International Sverige 436170 Plan International Sverige 491257 Plan International Sverige 2139000 Plan International Sverige 701220 Plan International Sverige 493830 Plan International Sverige 1302000 Plan International Sverige 2077000 Plan International Sverige 4991000 Plan International Sverige 961000 Plan International Sverige 837000 Plan International Sverige 589992 Plan International Sverige 216008 Plan International Sverige 910780 Plan International Sverige 93000 Plan International Sverige 651000 Plan International Sverige 1457000 Plan International Sverige 434000 Plan International Sverige 428358 Plan International Sverige 699732 Plan International Sverige 1028642 Plan International Sverige 372000 Plan International Sverige 992000 Plan International Sverige 682000 Plan International Sverige 2139000 Plan International Sverige 651000 Plan International Sverige 2263000 Plan International Sverige 221743 Plan International Sverige 434000 Plan International Sverige 372000 Plan International Sverige 416268 Plan International Sverige 186000 Plan International Sverige 682000 Plan International Sverige 744000 Plan International Sverige 93000 Plan International Sverige 155000 Plan International Sverige 992000 Plan International Sverige 1028642 Plan International Sverige 961000 Plan International Sverige 699732 Plan International Sverige 2077000 Plan International Sverige 491257 Plan International Sverige 930000 Plan International Sverige 589992 Plan International Sverige 701220 Plan International Sverige 1457000 Plan International Sverige 837000 Plan International Sverige 744000 Plan International Sverige 1302000 Plan International Sverige 4991000 Plan International Sverige 1271000 Plan International Sverige 493830 Plan International Sverige 1085000 Plan International Sverige 216008 Plan International Sverige 436170 Plan International Sverige 428358 Plan International Sverige 910780 Plan International Sverige Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030529-5403052903 Sweden Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) Plan Sweden's 3,5-year program for child rights is planned to be implemented in 19 country programs, four regional programs and one global advocacy and innovation program. Thematic focus areas are: 1. Right to education 2. Right to sexual and reproductive health 3. Citizenship and governance 4. Governance 5. Disaster risk reduction and resilience. Introduktion: Plan Sverige har inkommit med en ansökan om rambidrag på sammanlagt 452 000 000 kr för en 3,5-årsperiod som börjar i januari 2015 och fortsätter till 30 juni 2018. Anledningen till att avtalsperioden föreslås vara 3,5 år är att Sida har ställt sig positivt till att anpassa avtalsperioden och rapporteringsschemat till Plan Sveriges brutna räkenskapsår. Budgeten för verksamheten ligger på en högre nivå än tidigare år, och ett godkännande av den föreslagna budgetnivån skulle innebära en höjning av rambidraget med drygt 28 procent (från drygt 101 MSEK per år till 130 MSEK per år). Sida bedömer att ökningen är välplanerad och bygger på styrkorna i tidigare program. Ansökan är skriven i enlighet med instruktionen för stöd under Strategin för stöd genom det svenska civilsamhället. Sida bedömer att ansökan är komplett och att verksamheten är relevant i förhållande till strategin. Ansökande organisation: Plan Sverige är en del av den internationella barnrättsfederationen Plan International som har verksamhet och landkontor i över 50 länder i Afrika, Asien och Latinamerika. Plan Sverige grundades 1997 och är en av 21 nationella organisationer i Plan-federationen. Plan Sverige är en stiftelse (inte en medlemsorganisation). Däremot har organisationen ett starkt nätverk av faddrar som varje år bidrar med mer än 60 procent av organisationens budget. Medlen från fadderverksamheten ger Plan (både internationellt och i Sverige) en stabilitet som ger möjligheter att fastanställa personal oberoende av eventuell kortsiktighet hos givare, samt betala för budgetposter som tidvis är svåra att samla in medel till. Plan Sverige har varit ramorganisation sedan 2006 (förnyad ramstatus 2014) och Sidas samlade erfarenhet av ramsamarbetet är god. På senare år har organisationen även fått status som strategisk partner för Sidas humanitära enhet och ECHO-status för samarbete med EU i humanitära frågor. Plan Sverige har under de senaste åren stärkt sin personalstyrka, och närmare 20 personer är på olika sätt delaktiga i att hantera ramanslaget. Av dessa är sju regionsamordnare, fem tematiska rådgivare, en programekonom, en verksamhetscontroller på heltid (ny tjänst), chefer, samordnare av institutionella givare och administrativ personal. Plan Sverige samarbetar med Plan Internationals landkontor för insatsen, och landkontoren fungerar både som vidareförmedlare till civilsamhällesorganisationer och som genomförare av delar av programmet. Beredningen av insatsen har i största möjliga mån försökt bedöma landkontorens kapacitet i båda dessa roller. Sida bedömer att Plan Sverige fortsatt är en relevant partner i ramsamabetet med kapacitet att hantera ramanslag från Sida. Ansökan: Ansökan för perioden 2015-2018 har till syfte att "barn och ungdomar, tillsammans med civilsamhället, kräver sina rättigheter från ansvarstagare som aktivt engagerar sig för att respektera, skydda och uppfylla dessa rättigheter" (fritt översatt). Verksamheten ska ske i 19 länder, fyra regionala initiativ samt ett globalt program för påverkansarbete och innovation. Plan Sveriges ansökan är i stort en fortsättning på den verksamhet som organisationen haft under de senaste fyra åren under två avtal: Ramavtalet och avtalet gällande regeringens satsning på barns och ungdomars rätt till hälsa och utbildning. Nuvarande ansökan har för första gången helt integrerat de två ansatserna, och har resulterat i fem tematiska resultatområden/program: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning 4. Barnrättsstyrning 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft) Sida bedömer att programmet är väl sammansatt, bygger på Plan Sveriges och Plan Internationals styrkor och på väl beprövande metoder - tillsammans med en vilja att hitta innovativa sätt att nå ännu bättre resultat. Sida bedömer att Plan Sverige i sin ansökan har presenterat en realistisk plan för sin verksamhet och att organisationen har de rutiner, system och den kapacitet som behövs för att genomföra programmet och rapportera resultaten. Sidas sammanfattande bedömning av Plan Sveriges resultatramverk är att organisationen behöver lägga ner mer arbete på att ta fram utgångsvärden (sk baselines) och målvärden, men att ramverket ändå fyller sin funktion som planerings- och uppföljningsverktyg. Förväntade resultat: Plan Sverige har presenterat förväntade resultat på landnivå, regional nivå och global nivå. Varje geografisk nivå har 3-6 resultatområden med indikatorer, som i sin tur används för att sammanfatta resultaten inom varje tematiskt område. För varje tematiskt resultatområde presenterar organisationen också 4-6 förväntade resultat, som i sammanfattning är följande: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd mot våld: Förväntade resultat är familjer och samhällen som kan ge barn och ungdomar bättre skydd mot alla former av våld. Uppbyggnad av barns och ungdomars kunskaper och kapacitet; stärkande av familjer och samhällens möjligheter att skydda barn; stöd till civilsamhällesaktörer för att leverera service och utkräva rättigheter; samt ett systematiskt arbete med ansvarsbärande institutioner för barns rätt till skydd mot våld är viktiga förväntade resultat. Exempel på förväntade resultat: Traditionella ledare i Malawi har bättre kunskaper om hur skadliga vissa traditioner kan vara för barn (tex vissa initiationsriter, barnäktenskap) och arbetar aktivt för att förebygga eller förändra hur de används. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Förväntade resultat är kunskap, kapacitet och möjligheter hos barn och ungdomar att göra självständiga, informerade val för att åtnjuta en sexualitet som är fri från tvång, hot, våld, diskriminering eller hälsorisker. Sexuellt våld, barnäktenskap, preventivmedel, säkra aborter, HIV och frågor kring homo-, bi- och transsexuella ungdomars rättigheter är frågor som ryms inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar i Bangladesh har kunskaper om sexuella och reproduktiva rättigheter, och har bättre tillgång till hälsoservice på sina egna villkor. 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: Förväntade resultat är en förbättrad respekt för barns och ungdomars rätt att vara delaktiga i beslut som rör dem och deras liv. Samarbete med civilsamhällesorganisationer som leds av och har aktivt deltagande från barn och ungdomar är en viktig del av arbetet för att stärka barns och ungdomars möjligheter till ansvarsutkrävande och deltagande på lokal, regional och nationell nivå. Icke-diskriminering är ett starkt fokus inom detta resultatområde. Exempel på förväntade resultat: Barn och ungdomar med funktionshinder i Egypten har bättre möjligheter att få tillgång till skolgång och inflytande över sin livssituation. 4. Barnrättsstyrning: Förväntade resultat är stärkta civilsamhällesorganisationer som kan länka ihop samarbetsländers nationella, regionala och internationella åtaganden inom barns rättigheter med ansvarsutkrävande på lokal, provinsiell och nationell nivå. Så kallad skuggrapportering under konventioner är en del av det arbetet. Exempel på förväntade resultat: En koalition av organisationer som arbetar för barns och ungdomars rättigheter har bildats i Thailand för att stärka organisationernas arbetsdelning och påverkansmöjligheter. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Förväntade resultat är civilsamhälle, offentliga institutioner och samhällen som tar tillvara barns rättigheter i förberedelser för naturkatastrofer - och som arbetar för att barn ska tas med i arbetet för att stärka motståndskraften när naturkatastrofer inträffar. Exempel på förväntade resultat: Det regionala programmet för säkra skolor i Asien har fortsatt nå resultat i Bangladesh, Kambodja, Myanmar, Indonesien, Östtimor och Thailand så att fler skolor i området har planer för hur barns rätt till utbildning ska kunna tillgodoses även i katastrofsituationer. Målvärden anges sällan och utgångsvärden är i allmänhet inte en del av ansökan utan utvecklas separat. Sida bedömer att Plan Sveriges förväntade resultat är relevanta och realistiska, men att målvärden på landnivå behöver uttryckas tydligare. Tidigare resultatuppfyllelse: Plan Sveriges ansökan bygger på väl beprövade metoder och program som kunnat uppvisa goda resultat under de senaste 3-4 åren. Sida (CIVSAM) har varit nöjda med den resultatrapportering som organisationen har lämnat in, och betydande resultat har uppvisats inom till exempel barns rätt till skydd mot våld och barns sexuella och reproduktiva rättigheter. Några exempel på uppnådda resultat inom de programområden som återfinns i nuvarande ansökan: 1. Barns och ungdomars rätt till skydd från våld: Nedgång i våld i skolmiljön (från 83% till 56%) i projektområden i Uganda. Ökad rapportering av fall av våld mot barn i projektområden i Kambodja. 2. Barns och ungdomars rätt till sexuell och reproduktiv hälsa: Stor förändring i inställningen till barnäktenskap i projektområden i Egypten (från 22% negativa i baslinjestudien till 70% negativa i utvärderingen). 3. Barns och ungdomars medborgarskap och samhällsstyrning: 211 barnledda initiativ mot våld i hemmet, för jämställdhet och för miljöförbättringar genomfördes i Egypten. 4. Barnrättsstyrning: Skuggrapporter under barnkonventionen skickades för första gången från Bangladesh, Nepal, Östtimor och Rwanda - och påverkade de slutgiltiga rekommendationerna. 5. Barns rättigheter i katastrofsituationer (riskförebyggande och motståndskraft): Nationella riktlinjer för säkra skolor antogs i Kina, Indonesien och Kambodja. Sida bedömer att Plan Sverige visat prov på förmåga att uppnå resultat liknande de nu planerade, och att detta stärker bedömningen att Plan Sverige har kapacitet att leverera de resultat som ställts upp i ansökan. Grund för Sidas bedömning: Sidas bedömning av Plan Sveriges ansökan grundas på följande dokumentation: -Plan Sveriges ansökan om rambidrag 2015-2018 (Dokumentnummer i Dox: 034258/14) -Plan Sveriges slutrapport för avtalsperioden 2011-2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -Plan Sveriges revisionsrapport för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016814/14) -SIPUs organisationsbedömning inför ramkriteriebeslut 2013 (Dokumentnummer i Dox: 028608/13) -Sida CIVSAMs ramkriteriebedömning 2014 (Dokumentnummer i Dox: 014756/14) -Plan Sveriges Inköpspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035421/14) -Plans Jämställdhetspolicy (Dokumentnummer i Dox: 035950/14) -Plans Upphandlingspolicy (Dokumentnummer i Dox: 040874/13) -Plans Anti-korruptions- och anti-bedrägeripolicy (Dokumentnummer i Dox: 034159/14) -Plans Code of Conduct med sk Whistleblower-policy (Dokumentnummer i Dox: 034610/14) -Sidas humanitära enhets beredning av stöd för 2013 (Dokumentnummer i Dox: 016949/13) -Jarskog konsults systemrevision av Plan Sverige 2010 (Dokumentnummer i Dox: 2010-016356) -Vauxs rapport om Plans Disaster Risk Management Policy (Dokumentnummer i Dox: 035850/14) -Intryck från fältbesök (humanitära enheten Pakistan och Bangladesh; CIVSAM Uganda och Pakistan) de senaste tre åren. -Samt 43 dokument i ett begärt stickprov från Plan Sveriges verksamhet i Guatemala och Uganda (bedömningspromemorior, avtal i efterföljande led, revisioner, interna beslut, resultatramverk osv) (Dokumentnummer i Dox: Guatemala 037283/14, Uganda 037279/14) Sida har i samband med beredningen av ansökan konsulterat följande funktioner: -Jurist på Sidas juridikenhet (JUR) (avtal, Plans inköpspolicy) -Handläggare på Sidas humanitära enhet (HUM) (organisationsbedömning, intern styrning och kontroll, integration humanitärt/utveckling) -Rådgivare i Anti-korruption, Sidas avdelning för partnerskap och innovation (PARTNER) -Sidas helpdesk för mänsklig säkerhet och konflikt (konfliktkänslighet) -Enhetscontroller, Sidas enhet för det civila samhället (CIVSAM) The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   The overall goal of Plan International Swedens programme during the period 1 January 2015 - 30 June 2019 was: "Together with civil society organisations, children and youth claim their rights from duty bearers, who actively commit to respect, protect and fulfil these rights". The programme has been implemented through 23 different programs in 21 countries together with 150 local CSO's in Africa, Asia and in Latinamerica. The four focus areas for the entire programme: - Childrens and young people's right to protection (Art 19 UN Convention on the Rights of the Child) - Young people's right to sexual and reproductive health - Child and youth rights governance and participation - Children's rights in disaster risk reduction and resilience   Sweden Plan International Sverige Swedish International Development Cooperation Agency Plan International Sverige 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 130000000 0.0000000028 37999999.9999999851 0 -40990 0 27000000.0000000037 64999999.9999999925 0 0 0 0 -83263 4550000 Plan International Sverige 3120000 Plan International Sverige 20930000 Plan International Sverige 905840 Plan International Sverige 3819400 Plan International Sverige 4030000 Plan International Sverige 1745640 Plan International Sverige 2060110 Plan International Sverige 929890 Plan International Sverige 5330000 Plan International Sverige 2474160 Plan International Sverige 390000 Plan International Sverige 3510000 Plan International Sverige 2070900 Plan International Sverige 3120000 Plan International Sverige 2860000 Plan International Sverige 4160000 Plan International Sverige 5460000 Plan International Sverige 2934360 Plan International Sverige 9490000 Plan International Sverige 780000 Plan International Sverige 3900000 Plan International Sverige 1829100 Plan International Sverige 1820000 Plan International Sverige 4313660 Plan International Sverige 1560000 Plan International Sverige 6110000 Plan International Sverige 2940600 Plan International Sverige 1796340 Plan International Sverige 8710000 Plan International Sverige 8970000 Plan International Sverige 2730000 Plan International Sverige 650000 Plan International Sverige 1971000 Plan International Sverige 1107000 Plan International Sverige 162000 Plan International Sverige 362556 Plan International Sverige 135000 Plan International Sverige 1134000 Plan International Sverige 427869 Plan International Sverige 945000 Plan International Sverige 1809000 Plan International Sverige 430110 Plan International Sverige 1863000 Plan International Sverige 610740 Plan International Sverige 193131 Plan International Sverige 567000 Plan International Sverige 513864 Plan International Sverige 793260 Plan International Sverige 81000 Plan International Sverige 729000 Plan International Sverige 837000 Plan International Sverige 648000 Plan International Sverige 4347000 Plan International Sverige 188136 Plan International Sverige 378000 Plan International Sverige 373086 Plan International Sverige 895914 Plan International Sverige 1269000 Plan International Sverige 594000 Plan International Sverige 864000 Plan International Sverige 324000 Plan International Sverige 379890 Plan International Sverige 648000 Plan International Sverige 810000 Plan International Sverige 609444 Plan International Sverige 1026000 Plan International Sverige 534660 Plan International Sverige 510264 Plan International Sverige 190000 Plan International Sverige 1178000 Plan International Sverige 1260916 Plan International Sverige 228000 Plan International Sverige 723216 Plan International Sverige 114000 Plan International Sverige 912000 Plan International Sverige 6118000 Plan International Sverige 1596000 Plan International Sverige 912000 Plan International Sverige 2546000 Plan International Sverige 1140000 Plan International Sverige 859560 Plan International Sverige 1330000 Plan International Sverige 602186 Plan International Sverige 1786000 Plan International Sverige 605340 Plan International Sverige 456000 Plan International Sverige 798000 Plan International Sverige 2774000 Plan International Sverige 271814 Plan International Sverige 857736 Plan International Sverige 1558000 Plan International Sverige 264784 Plan International Sverige 1216000 Plan International Sverige 525084 Plan International Sverige 1116440 Plan International Sverige 532000 Plan International Sverige 2622000 Plan International Sverige 836000 Plan International Sverige 1430000 Plan International Sverige 4485000 Plan International Sverige 910000 Plan International Sverige 1909700 Plan International Sverige 898170 Plan International Sverige 2080000 Plan International Sverige 452920 Plan International Sverige 2665000 Plan International Sverige 1467180 Plan International Sverige 464945 Plan International Sverige 4745000 Plan International Sverige 1365000 Plan International Sverige 780000 Plan International Sverige 1035450 Plan International Sverige 3055000 Plan International Sverige 1030055 Plan International Sverige 2275000 Plan International Sverige 1470300 Plan International Sverige 1950000 Plan International Sverige 4355000 Plan International Sverige 1560000 Plan International Sverige 2730000 Plan International Sverige 10465000 Plan International Sverige 1560000 Plan International Sverige 195000 Plan International Sverige 390000 Plan International Sverige 2156830 Plan International Sverige 2015000 Plan International Sverige 325000 Plan International Sverige 914550 Plan International Sverige 1237080 Plan International Sverige 1755000 Plan International Sverige 872820 Plan International Sverige -83262.75 Plan International Sverige -40990 Plan International Sverige 0 Plan International Sverige Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030543 Sweden Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Armenia Angola Azerbaijan Bosnia and Herzegovina Bangladesh Burkina Faso Bolivia (Plurinational State of) Brazil Belarus Congo (the Democratic Republic of the) Cameroon Colombia Ecuador Egypt Ethiopia Georgia Ghana Gambia (the) Guatemala Haiti Indonesia India Iraq Kenya Kyrgyzstan Cambodia Kazakhstan Lebanon Liberia Mali Myanmar Malawi Mexico Mozambique Namibia Niger (the) Nigeria Nicaragua Nepal Peru Philippines (the) Pakistan Palestine, State of Serbia Rwanda Sudan (the) Sierra Leone Senegal Somalia South Sudan Togo Thailand Tajikistan Tunisia Tanzania, United Republic of Ukraine Uganda Uzbekistan Viet Nam Yemen South Africa Zambia Zimbabwe South Asia, regional Europe, regional Developing countries, unspecified Eastern Africa, regional Middle East, regional Democratic participation and civil society Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general Analys och exempel nedan baseras på ForumCivs narrativa resultatrapport för 2018-2020 (dox 019253/21, 020274/21), en extern halvtidsutvärdering 2021 (dox 019253/21, bilaga 5a) samt ForumCivs årsrapport 2021 (dox 020260/22). På ett övergripande plan har insatsen bidragit till att lokala samarbetsorganisationer har stärkt sin kapacitet inom de tematiska frågor de arbetar med. De har också stärkt sin förmåga att hantera projekt rent administrativt, och nätverkandet organisationer emellan har ökat. Rättighetsbärare utkräver i högre grad sina rättigheter och deltar i demokratiska processer och beslut. Insatsen har också påverkat ansvarsbärares beslut och agerande. Under perioden 2018-2020 förmedlade ForumCiv stöd till 261 insatser till 146 olika svenska civilsamhällesorganisationer som i sin tur samarbetar med 401 lokala partnerorganisationer. Antalet CSOer, CBOer, nätverk och andra civilsamhällesaktörer som uppskattats ha gynnats av dessa insatser uppgår till 14 000. Den externa halvtidsutvärderingen för 2018-2020 sammanfattar att resultat framförallt har rapporterats på rättighetsbärarnivå och organisationsnivå. Det finns inga bevis på att dessa förändringar bidragit till positiva förändringar på makro-nivå, men ForumCiv bedömer att denna typ av förändringar utgör viktiga förutsättningar för att bidra till en positiv förändring bland rättighetsbärare, samt för civilsamhället i stort att verka och utvecklas självständigt. Några exempel på konkreta resultat: Hungerprojektet i Indien I Indien har Hungerprojektet Sverige i samarbete med Hunger Project India genomfört ett program för att stärka folkvalda kvinnor i panchayats, som är en form av by-, kvarters- eller distriktråd som finns över hela landet. Sedan en förändring av konstitutionen 1992 ska kvinnor utgöra minst en tredjedel av representanterna i dessa råd, vilket har inneburit att över en miljon kvinnor nu är invalda. Det är med andra ord en enorm förändring för kvinnors sociala och politiska deltagande, men bristerna har ändå varit stora när det gäller kvinnors faktiska inflytande. Hunger Project Indias program Capacity Building of Elected Women Representatives utvärderades 2020 och visar att verksamheten framgångsrikt har bidragit till att stärka kvinnliga representanters kapacitet och skapa en mer gynnsam miljö för dem att verka i, både inom institutionerna och i det omgivande samhället. De kvinnor som deltagit i programmet agerar mer självständigt utifrån sin plattform, istället för att, som tidigare ofta var fallet, i praktiken styras av män. Det har inneburit att andra frågor har kommit upp på dagordningen och att beslut som gynnar hela samhället har fattats. Några exempel från området Veerangana: - Kvinnliga läkare har utsetts i några lokala vårdcentraler. - Fler läkare har anställts i områden med få läkare. - Förbättrad tillgång till barnmorskor. - Bättre tillgång till änkepension och pension för kvinnor. - Förbättrad infrastruktur - vägar, elektricitet, gatubelysning, m.m. - Kvalitetssäkring av skolor - Distribuering av skolmåltider Kapacitetsstärkandet har också fått effekter i kvinnornas familjer i form av ökad jämställdhet - tre femtedelar av deltagarna rapporterar att de nu till skillnad från tidigare kan lämna hemmet utan att be om lov och att den tid de lägger på hushållsarbete har minskat. Utvärderingen redovisar en lång rad ytterligare resultat av programmet. RFSL stöd till en regional rörelse för LGBTIQ-rättigheter RFSL gav under åren 2018-2020 stöd till sex partnerorganisationer i östra och södra Afrika samt Sydostasien. Programmet redovisar en mängd resultat, bland annat följande: - Många LGBTIQ-personer som deltog i programmet fick stärkt självkänsla och vågade ta steget från en isolerad tillvaro till ett bli aktiva och påverka sina samhällen. Några gräsrotsgrupper lyckades bidra till att deltagarnas familjer accepterade dem. - Stärkt nätverkande organisationer emellan, och stärkt kapacitet hos enskilda organisationer i termer av bland annat ledarskap, organisationsstyrning och säkerhet. - LGTBITQ-vänligare lagar och policyer i bland annat Filipinerna, Indien och Botswana. Stärkta policyer i Sri Lanka för att motverka missbruk I Sri Lanka fick organisationen Alcohol and Drug Information Centre (ADIC) stöd av IOGT-NTO. ADIC verkar sedan länge tillsammans med civilsamhällesorganisationer, yrkesverksamma och experter, aktivister och politiska ledare för en ny och förbättrad alkohol- och tobakslagstiftning. Då arbetet med en ny lag på området har dragit ut på tiden beslutade ADIC att utbilda folkvalda på lokal nivå (local councils). Efter utbildningarna fattade 23 av 31 deltagande lokala församlingar beslut om policyer som på lokal nivå ska motverka missbruk av alkohol och tobak. Efter påstötningar från lokala församlingar togs frågan om en ny lag upp i det nationella parlamentet och i den nationella budgeten för 2022 ökades skattenivån på alkohol och tobak. Kvinnor i Colombia engagerade i genomförandet av fredsavtalet Stöd till LIMPAL Colombia genom Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet. LIMPAL bidrog under 2022 till att stärka kvinnors kunskap om och engagemang i frågor relaterade till genusaspekter på fredsavtalet. Aktiviteterna, som inkluderade bland annat en feministisk utbildning för fred och rättskipning vid könsbaserat våld, samt påverkansarbete på lokal och nationell nivå, inkluderade en stor bredd av kvinnor och bidrog därmed till att skapa förståelse mellan olika grupper inom samhället. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030543-5403054301 Sweden Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 3.5 - Strengthen the prevention and treatment of substance abuse, including narcotic drug abuse and harmful use of alcohol. 3.5 - Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 4.2 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.2 - By 2030, ensure that all girls and boys have access to quality early childhood development, care and pre-primary education so that they are ready for primary education. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 250614000 253385305.9999999106 263000694.0000000596 224528568 217869011.0000000298 -77900 172122000.0000000596 230000000 -0.0000000034 148800000 0 230000000 66263305.9999992996 -0.0000000255 0.0000000275 14422400.0000000019 0 101814000.0000000596 0 230000000 -230000000 40032314.9999998659 15000000 0 -230000000 210577599.999999851 0.0000000093 -471431.9999999999 0 0 201715430.0000002086 -408022.0000000001 0.0000000451 0 -210000000 0 202968378.9999999702 -0.0000000001 0 0 0 0 -77900 -0.0000000003 0 0 0.0000000297 -0.0000000006 0.0000000182 16947864.9999999367 -0.0000000001 -386261.9999999999 1002456 ForumCiv 501228 ForumCiv 157169.9976 ForumCiv 673585.704 ForumCiv 29294842.0519200005 ForumCiv 10388936.8413600009 ForumCiv 14110649.7581999991 ForumCiv 1007998.612 ForumCiv 506770.612 ForumCiv 224528.568 ForumCiv 250614 ForumCiv 9776371.4299999997 ForumCiv 2610578.7370000002 ForumCiv 4265719.9239999996 ForumCiv 666849.84696 ForumCiv 1534000 ForumCiv 1199587.0919999999 ForumCiv 4992730.0810000002 ForumCiv 4464154.8140000002 ForumCiv 3096846.1639999999 ForumCiv 1436697.453 ForumCiv 8134067.9179999996 ForumCiv 776615.388 ForumCiv 4885532.9400000004 ForumCiv 442397.579 ForumCiv 2174092.8199999998 ForumCiv 1442609.115 ForumCiv 6653749.4711999996 ForumCiv 1251757.956 ForumCiv 4275023.9347200003 ForumCiv 740944.2744 ForumCiv 3257982 ForumCiv 506770.612 ForumCiv 705398.273 ForumCiv 898114.272 ForumCiv 3758424.798 ForumCiv 3574770.6120000002 ForumCiv 4866466.1864 ForumCiv 673585.704 ForumCiv 1257359.9808 ForumCiv 827719841.7636400461 ForumCiv 246981.4248 ForumCiv 4400685.9189999998 ForumCiv 2817386 ForumCiv 224528.568 ForumCiv 71849.14176 ForumCiv 217869.011 ForumCiv 435738.022 ForumCiv 449057.136 ForumCiv 731299.1800000001 ForumCiv 22013763.1479999982 ForumCiv 33938371.8940000013 ForumCiv 1232711.7050000001 ForumCiv 11049539.0370000005 ForumCiv 477913.874 ForumCiv 4965927.0515999999 ForumCiv 673585.704 ForumCiv 516386 ForumCiv 1027229.388 ForumCiv 1729866.929 ForumCiv 1765383.2239999999 ForumCiv 1005227.306 ForumCiv 1228443.8300000001 ForumCiv 13985436.3680000007 ForumCiv 1846534.568 ForumCiv 36204192.7802800015 ForumCiv 5015664.5829999996 ForumCiv 2892810.2069999999 ForumCiv 4306388.6330000004 ForumCiv 1725588.48 ForumCiv 8286184.1379199997 ForumCiv 30125850.64824 ForumCiv 442397.579 ForumCiv 6719641.1789999995 ForumCiv 4348185.6399999997 ForumCiv 15301907.3460000008 ForumCiv 2090360.96808 ForumCiv 503999.306 ForumCiv 2597335.9230399998 ForumCiv 1809700.2580800001 ForumCiv 9739935.6170000006 ForumCiv 595200 ForumCiv 595200 ForumCiv 1190400 ForumCiv 148800 ForumCiv 148800 ForumCiv 4166400 ForumCiv 0 ForumCiv 446400 ForumCiv 1934400 ForumCiv 744000 ForumCiv 0 ForumCiv 595200 ForumCiv 0 ForumCiv 297600 ForumCiv 2232000 ForumCiv 297600 ForumCiv 1339200 ForumCiv 446400 ForumCiv 297600 ForumCiv 148800 ForumCiv 2976000 ForumCiv 1190400 ForumCiv 148800 ForumCiv 148800 ForumCiv 148800 ForumCiv 1339200 ForumCiv 1636800 ForumCiv 446400 ForumCiv 148800 ForumCiv 1041600 ForumCiv 2232000 ForumCiv 1041600 ForumCiv 297600 ForumCiv 0 ForumCiv 297600 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 446400 ForumCiv 446400 ForumCiv 1636800 ForumCiv 3720000 ForumCiv 297600 ForumCiv 1041600 ForumCiv 0 ForumCiv 148800 ForumCiv 297600 ForumCiv 595200 ForumCiv 2529600 ForumCiv 107433600 ForumCiv 595200 ForumCiv 148800 ForumCiv 595200 ForumCiv 148800 ForumCiv 1527210 ForumCiv 509070 ForumCiv 814512 ForumCiv 1730838 ForumCiv 101814 ForumCiv 203628 ForumCiv 305442 ForumCiv 203628 ForumCiv 407256 ForumCiv 1119954 ForumCiv 2545350 ForumCiv 203628 ForumCiv 712698 ForumCiv 101814 ForumCiv 101814 ForumCiv 814512 ForumCiv 0 ForumCiv 916326 ForumCiv 0 ForumCiv 101814 ForumCiv 0 ForumCiv 407256 ForumCiv 2850792 ForumCiv 1323582 ForumCiv 407256 ForumCiv 407256 ForumCiv 305442 ForumCiv 101814 ForumCiv 101814 ForumCiv 1119954 ForumCiv 73509708 ForumCiv 305442 ForumCiv 203628 ForumCiv 407256 ForumCiv 1527210 ForumCiv 101814 ForumCiv 712698 ForumCiv 0 ForumCiv 101814 ForumCiv 305442 ForumCiv 407256 ForumCiv 712698 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 2036280 ForumCiv 0 ForumCiv 203628 ForumCiv 203628 ForumCiv 203628 ForumCiv 101814 ForumCiv 101814 ForumCiv 916326 ForumCiv 305442 ForumCiv 1032732 ForumCiv 0 ForumCiv 344244 ForumCiv 172122 ForumCiv 6368514 ForumCiv 344244 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 344244 ForumCiv 0 ForumCiv 1721220 ForumCiv 688488 ForumCiv 0 ForumCiv 688488 ForumCiv 1376976 ForumCiv 2065464 ForumCiv 344244 ForumCiv 0 ForumCiv 172122 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 2237586 ForumCiv 172122 ForumCiv 4475172 ForumCiv 172122 ForumCiv 172122 ForumCiv 1893342 ForumCiv 688488 ForumCiv 688488 ForumCiv 344244 ForumCiv 344244 ForumCiv 1893342 ForumCiv 2581830 ForumCiv 1549098 ForumCiv 860610 ForumCiv 2581830 ForumCiv 172122 ForumCiv 172122 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 516366 ForumCiv 172122 ForumCiv 1032732 ForumCiv 344244 ForumCiv 344244 ForumCiv 130468476 ForumCiv 1204854 ForumCiv 344244 ForumCiv 172122 ForumCiv 860610 ForumCiv 0 ForumCiv 795159.672 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 728896.366 ForumCiv 0 ForumCiv 463843.142 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 331316.53 ForumCiv 265053.224 ForumCiv 0 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 0 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 728896.366 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 993949.59 ForumCiv 265053.224 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 198789.918 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 397579.836 ForumCiv 0 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 331316.53 ForumCiv 2451742.3220000002 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 0 ForumCiv 861422.978 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 1722845.956 ForumCiv 397579.836 ForumCiv 265053.224 ForumCiv 0 ForumCiv 50227585.9479999989 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 0 ForumCiv 993949.59 ForumCiv 132526.612 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 265053.224 ForumCiv 530106.448 ForumCiv 596369.754 ForumCiv 0 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 662633.0600000001 ForumCiv 66263.306 ForumCiv 15000 ForumCiv 30000 ForumCiv 165000 ForumCiv 0 ForumCiv 90000 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 30000 ForumCiv 30000 ForumCiv 60000 ForumCiv 150000 ForumCiv 120000 ForumCiv 60000 ForumCiv 180000 ForumCiv 90000 ForumCiv 30000 ForumCiv 15000 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 195000 ForumCiv 15000 ForumCiv 15000 ForumCiv 390000 ForumCiv 555000 ForumCiv 15000 ForumCiv 60000 ForumCiv 60000 ForumCiv 15000 ForumCiv 30000 ForumCiv 30000 ForumCiv 225000 ForumCiv 135000 ForumCiv 0 ForumCiv 75000 ForumCiv 225000 ForumCiv 15000 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 0 ForumCiv 165000 ForumCiv 45000 ForumCiv 15000 ForumCiv 30000 ForumCiv 30000 ForumCiv 11370000 ForumCiv 0 ForumCiv 30000 ForumCiv 105000 ForumCiv 15000 ForumCiv 75000 ForumCiv 0 ForumCiv 1826715.4110000001 ForumCiv 1217810.274 ForumCiv 4465304.3380000005 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 128276015.5279999971 ForumCiv 1420778.6529999999 ForumCiv 811873.5159999999 ForumCiv 1014841.895 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 1014841.895 ForumCiv 5683114.6119999997 ForumCiv 3044525.6850000001 ForumCiv 1217810.274 ForumCiv 202968.379 ForumCiv 1623747.0319999999 ForumCiv 1217810.274 ForumCiv 8524671.9179999996 ForumCiv 2029683.79 ForumCiv 3044525.6850000001 ForumCiv 811873.5159999999 ForumCiv 1420778.6529999999 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 811873.5159999999 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 1420778.6529999999 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 1826715.4110000001 ForumCiv 7509830.023 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 2232652.1690000002 ForumCiv 202968.379 ForumCiv 1014841.895 ForumCiv 3653430.8220000002 ForumCiv 1623747.0319999999 ForumCiv 1217810.274 ForumCiv 1826715.4110000001 ForumCiv 1623747.0319999999 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 811873.5159999999 ForumCiv 202968.379 ForumCiv 2841557.3059999999 ForumCiv 811873.5159999999 ForumCiv 202968.379 ForumCiv 405936.758 ForumCiv 608905.137 ForumCiv 160129.26 ForumCiv 320258.52 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 160129.26 ForumCiv 400323.15 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 120096.945 ForumCiv 440355.465 ForumCiv 320258.52 ForumCiv 40032.315 ForumCiv 600484.725 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 1120904.8200000001 ForumCiv 200161.575 ForumCiv 160129.26 ForumCiv 240193.89 ForumCiv 160129.26 ForumCiv 200161.575 ForumCiv 1681357.23 ForumCiv 240193.89 ForumCiv 280226.205 ForumCiv 360290.835 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 880710.9300000001 ForumCiv 25300423.0799999982 ForumCiv 320258.52 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 240193.89 ForumCiv 240193.89 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 360290.835 ForumCiv 280226.205 ForumCiv 280226.205 ForumCiv 600484.725 ForumCiv 720581.67 ForumCiv 40032.315 ForumCiv 560452.41 ForumCiv 1481195.655 ForumCiv 80064.63 ForumCiv 40032.315 ForumCiv 40032.315 ForumCiv 200161.575 ForumCiv 160129.26 ForumCiv 360290.835 ForumCiv 40000 ForumCiv 220000 ForumCiv 80000 ForumCiv 840000 ForumCiv 140000 ForumCiv 40000 ForumCiv 120000 ForumCiv 180000 ForumCiv 40000 ForumCiv 360000 ForumCiv 300000 ForumCiv 560000 ForumCiv 20000 ForumCiv 100000 ForumCiv 40000 ForumCiv 180000 ForumCiv 160000 ForumCiv 80000 ForumCiv 60000 ForumCiv 80000 ForumCiv 20000 ForumCiv 20000 ForumCiv 20000 ForumCiv 280000 ForumCiv 40000 ForumCiv 40000 ForumCiv 740000 ForumCiv 40000 ForumCiv 160000 ForumCiv 200000 ForumCiv 180000 ForumCiv 80000 ForumCiv 80000 ForumCiv 140000 ForumCiv 40000 ForumCiv 120000 ForumCiv 12640000 ForumCiv 120000 ForumCiv 300000 ForumCiv 100000 ForumCiv 100000 ForumCiv 140000 ForumCiv 120000 ForumCiv 160000 ForumCiv 440000 ForumCiv 40000 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -3300.024 ForumCiv -518.5752 ForumCiv -14.14296 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -4667.1768 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -471.432 ForumCiv -942.864 ForumCiv -942.864 ForumCiv -150.85824 ForumCiv -471.432 ForumCiv -2970.0216 ForumCiv -15085.824 ForumCiv -942.864 ForumCiv -17914.416 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -4224.03072 ForumCiv -471.432 ForumCiv -2357.16 ForumCiv -660.0048 ForumCiv -2640.0192 ForumCiv -2328.87408 ForumCiv -3799.74192 ForumCiv -1885.728 ForumCiv -18711.13608 ForumCiv -1555.7256 ForumCiv -4389.03192 ForumCiv -289803.39336 ForumCiv -2828.592 ForumCiv -330.0024 ForumCiv -471.432 ForumCiv -21813.15864 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -1272.8664 ForumCiv -1400.15304 ForumCiv -7542.912 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -942.864 ForumCiv -7071.48 ForumCiv -1414.296 ForumCiv -14934.96576 ForumCiv -471.432 ForumCiv -942.864 ForumCiv -8976.06528 ForumCiv -3300.024 ForumCiv -471.432 ForumCiv -3300.024 ForumCiv -471.432 ForumCiv -471.432 ForumCiv -1885.728 ForumCiv -1414.296 ForumCiv 6671098.3679999998 ForumCiv 694906.08 ForumCiv 231635.36 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 421155.2 ForumCiv 1886775.2960000001 ForumCiv 1052888 ForumCiv 294808.64 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 1040253.344 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 67384.832 ForumCiv 6738483.2000000002 ForumCiv 8001948.7999999998 ForumCiv 3158664 ForumCiv 421155.2 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 2084718.24 ForumCiv 1474043.2 ForumCiv 842310.4 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 421155.2 ForumCiv 1697255.456 ForumCiv 3369241.6000000001 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 9743425.5519999992 ForumCiv 147404.32 ForumCiv 1960477.456 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 1474043.2 ForumCiv 6317.328 ForumCiv 1179234.5600000001 ForumCiv 4009397.5040000002 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 1326638.8799999999 ForumCiv 129448368.047999993 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 631732.8 ForumCiv 210577.6 ForumCiv 1263465.6000000001 ForumCiv 421155.2 ForumCiv 568559.52 ForumCiv 842310.4 ForumCiv 625415.472 ForumCiv 1474043.2 ForumCiv 8357824.9440000001 ForumCiv 421155.2 ForumCiv 548051.2 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 100956.8 ForumCiv 15864.64 ForumCiv 432.672 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 142781.76 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 28844.8 ForumCiv 28844.8 ForumCiv 4615.168 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 90861.12 ForumCiv 461516.8 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 28844.8 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 129224.704 ForumCiv 80765.44 ForumCiv 20191.36 ForumCiv 72112 ForumCiv 116244.544 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 572425.056 ForumCiv 47593.92 ForumCiv 134272.544 ForumCiv 8865881.9519999996 ForumCiv 10095.68 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 216336 ForumCiv 28844.8 ForumCiv 230758.4 ForumCiv 42834.528 ForumCiv 38940.48 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 667324.448 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 71246.656 ForumCiv 456901.632 ForumCiv 14422.4 ForumCiv 28844.8 ForumCiv 274602.496 ForumCiv 100956.8 ForumCiv 57689.6 ForumCiv 43267.2 ForumCiv 57689.6 ForumCiv 86534.4 ForumCiv 100956.8 ForumCiv 14422.4 ForumCiv -816.044 ForumCiv -1632.088 ForumCiv -5304.286 ForumCiv -281943.202 ForumCiv -2448.132 ForumCiv -5304.286 ForumCiv -1632.088 ForumCiv -9792.528 ForumCiv -408.022 ForumCiv -408.022 ForumCiv -408.022 ForumCiv -6528.352 ForumCiv -4896.264 ForumCiv -2040.11 ForumCiv -408.022 ForumCiv -3264.176 ForumCiv -2040.11 ForumCiv -1632.088 ForumCiv -408.022 ForumCiv -1632.088 ForumCiv -1224.066 ForumCiv -408.022 ForumCiv -2856.154 ForumCiv -2856.154 ForumCiv -12240.66 ForumCiv -5712.308 ForumCiv -12648.682 ForumCiv -3264.176 ForumCiv -816.044 ForumCiv -6528.352 ForumCiv -12240.66 ForumCiv -2448.132 ForumCiv -408.022 ForumCiv -1224.066 ForumCiv -2040.11 ForumCiv -3672.198 ForumCiv -1224.066 ForumCiv -3264.176 ForumCiv 3227446.8799999999 ForumCiv 806861.72 ForumCiv 2622300.5899999999 ForumCiv 1210292.5800000001 ForumCiv 605146.29 ForumCiv 1815438.8700000001 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 403430.86 ForumCiv 1613723.4399999999 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 605146.29 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 6051462.9000000004 ForumCiv 403430.86 ForumCiv 806861.72 ForumCiv 1613723.4399999999 ForumCiv 1412008.01 ForumCiv 6253178.3300000001 ForumCiv 2622300.5899999999 ForumCiv 6051462.9000000004 ForumCiv 139385362.1299999952 ForumCiv 1613723.4399999999 ForumCiv 1008577.15 ForumCiv 2420585.1600000001 ForumCiv 3227446.8799999999 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 2824016.02 ForumCiv 4841170.3200000003 ForumCiv 806861.72 ForumCiv 1008577.15 ForumCiv 806861.72 ForumCiv 1008577.15 ForumCiv 605146.29 ForumCiv 201715.43 ForumCiv 1210292.5800000001 ForumCiv 1412008.01 ForumCiv 152530.785 ForumCiv 220322.245 ForumCiv 525383.8149999999 ForumCiv 118635.055 ForumCiv 50843.595 ForumCiv 135582.92 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 33895.73 ForumCiv 508435.95 ForumCiv 33895.73 ForumCiv 67791.46 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 50843.595 ForumCiv 237270.11 ForumCiv 220322.245 ForumCiv 84739.325 ForumCiv 67791.46 ForumCiv 271165.84 ForumCiv 118635.055 ForumCiv 271165.84 ForumCiv 84739.325 ForumCiv 406748.76 ForumCiv 67791.46 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 101687.19 ForumCiv 84739.325 ForumCiv 203374.38 ForumCiv 135582.92 ForumCiv 101687.19 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 50843.595 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 16947.865 ForumCiv 508435.95 ForumCiv 11710974.7149999999 ForumCiv 135582.92 ForumCiv 67791.46 ForumCiv -3090.096 ForumCiv -266907.042 ForumCiv -11587.86 ForumCiv -386.262 ForumCiv -386.262 ForumCiv -1158.786 ForumCiv -1931.31 ForumCiv -386.262 ForumCiv -1545.048 ForumCiv -386.262 ForumCiv -2317.572 ForumCiv -3090.096 ForumCiv -4635.144 ForumCiv -2317.572 ForumCiv -386.262 ForumCiv -1545.048 ForumCiv -9270.288 ForumCiv -1931.31 ForumCiv -6180.192 ForumCiv -2703.834 ForumCiv -6180.192 ForumCiv -1545.048 ForumCiv -1931.31 ForumCiv -386.262 ForumCiv -5021.406 ForumCiv -5407.668 ForumCiv -1158.786 ForumCiv -1545.048 ForumCiv -772.524 ForumCiv -11587.86 ForumCiv -772.524 ForumCiv -386.262 ForumCiv -3090.096 ForumCiv -1158.786 ForumCiv -2703.834 ForumCiv -11974.122 ForumCiv -5021.406 ForumCiv -3476.358 ForumCiv -77900 ForumCiv Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030543-5403054303 Sweden Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 3.5 - Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 3.5 - Strengthen the prevention and treatment of substance abuse, including narcotic drug abuse and harmful use of alcohol. 4.2 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.2 - By 2030, ensure that all girls and boys have access to quality early childhood development, care and pre-primary education so that they are ready for primary education. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -15017902 -918681 -13847881 -251340 0 0 0 -15017902 ForumCiv -13847881 ForumCiv -251340 ForumCiv -918681 ForumCiv Development cooperation with civil society 2024 Utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024 Increased ability for civil society, and its target groups, to organize on issues related to democracy, human rights and freedoms, principles of the rule of law, equality, free market and property rights, accountability, tolerance, anti-corruption and/or peace and security. Ökad förmåga för civilsamhället, och dess målgrupper, att organisera sig i frågor som rör demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, fri marknad och äganderätt, ansvarsutkrävande, tolerans, antikorruption och/eller fred och säkerhet. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased efficiency, local anchoring and transparency of civil society actors. Ökad effektivitet, lokal förankring och transparens hos civilsamhällesaktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for dialogue and collaboration within civil society, as well as between civil society and other actors. Förbättrade förutsättningar för dialog och samverkan inom civilsamhället, samt mellan civilsamhället och andra aktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for civil society actors to act independently and find diversified funding. Förbättrade förutsättningar för civilsamhällesaktörer att agera självständigt och finna diversifierad finansiering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030543-5403054304 Sweden Forum Syd framework agreement 2018-2020 inkl My Right 1. Ansökan och förväntade resultat Forum Syd har inkommit med en ansökan om rambidrag om sammanlagt 1 262 472 852 kr. Ansökan avser ett femårigt program 2018-2022, vilket är en fortsättning och utveckling av det program som har genomförts 2014-2016 och förlängts till 2017. Det ansökta beloppet är totalt per år ca 42 500 000 kr (20 %) högre än rambidraget till Forum Syd under 2017. Den största andelen av ökningen, 30 000 000 kr per år, härrör från det faktum att Forum Syd inför denna avtalsperiod godkänt MyRight som sk. programavtalsorganisation (PCO). Sida hade redan på förhand erbjudit Forum Syd att ansöka om ett större belopp motsvarande Forum Syds förslag om stöd till MyRight som inför denna avtalsperiod inte fått förnyad status som ramorganisation hos Sida. Forum Syd ansöker om medel för svenska enskilda organisationers (SvEOs) insatser som bedrivs i samarbete med lokala enskilda organisationer (LEOs) i utvecklingsländer. Större delen av ansökt bidrag (70,6 %) avsätts till programinsatser hos de 18 större SvEOs som benämns programavtalsorganisationer (PCOs). Utöver detta avsätts medel (24,8 %) för olika SvEOs planerade projektinsatser, samt till det s.k. löpande anslaget (4,6 %), där t.ex. nya SvEOs kan söka för mindre projektinsatser under året. Forum Syd har inför 2018 redan intecknade insatser som uppgår till ca 400 000 000 kr, vilket motsvarar knappt 40 % av de budgeterade verksamhetskostnaderna. Det övergripande målet med Forum Syds insats är "stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Resultat finns som visar förändringar mot ett rättvist, jämställt och miljömässigt hållbart samhälle". Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå förväntade resultat anser Forum Syd att förändringar måste ske på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare och andra aktörer. Inom dessa ramar kommer Forum Syd vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Forum Syds resultatmodell anger olika typer av förändringar på de tre aktörsnivåerna som bidrar till det övergripande målet. Dessa typer av förändringar utgör insatsens effektmål på den aggregerade nivån. Förändringarna kan gälla antingen relationer, attityder, beteenden eller arbetssätt som kan härledas direkt till respektive insats aktiviteter, eller förändringar i strukturer och processer som respektive insats bidragit till. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till ”Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022" (CSO-strategin) samt övriga gällande instruktioner. 2. Ansökande organisation Forum Syd är en medlemsstyrd organisation med 143 medlemsorganisationer. Medlemmarna är biståndsaktörer i det svenska civila samhället. Organisationen grundades 1995 och är den största plattformen för det civila samhället i Sverige. Organisationens vision är en värld där alla människor har makt att förändra sina liv och samhällen, och därför arbetar Forum Syd för organisering av ett starkt civilt samhälle. För att uppnå visionen arbetar Forum Syd med följande verksamheter: 1) Vidareförmedling av medel från CSO-anslaget till SvEO och deras samarbetspartners i verksamhetsländerna (LEO), 2) genomförande av egna program med finansiering från bl.a. andra anslag på Sida, 3) utgöra en plattform för biståndsaktörer i det civila samhället i Sverige och därigenom bedriva påverkansarbete, samt 4) vidareförmedling av medel från informations- och kommunikationsanslaget till svenska enskilda organisationer. Den aktuella ansökan avser det första verksamhetsområdet där Forum Syd planerar att vidareförmedla medel från CSO-anslaget till ca 100 SvEO, som i sin tur ger bidrag till ca 300 LEO. Forum Syd har varit ramorganisation och förmedlat stöd från Sida sedan 1995. Forum Syd bidrar till genomförandet av CSO-strategin genom sitt stöd till en mångfald av svenska och utländska organisationer, som har olika storlek, tematiskt fokus, olika organisationsform o.s.v. Det som skiljer Forum Syd från övriga ramorganisationer är att de vidareförmedlar pengar inte bara till sina egna medlemmar utan också till ickemedlemmar som inte har någon naturlig hemvist under någon av de övriga ramorganisationerna. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja Forum Syd fortsatt ramstatus i april 2014 (beslutsnr. 2014-001226). Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur CSO-anslaget. Beslutet gäller tills dess att en ny ramkriteriebedömning genomförs. Forum Syds huvudkontor ligger i Stockholm och organisationen har därutöver regionala s.k. hubbar i Kenya, Colombia och Litauen, samt landkontor i Kambodja och Somalia. Under kommande avtalsperiod planerar Forum Syd att också öppna ett kontor i Liberia. Forum Syd har under 2016-2017 genomgått en större omorganisation under namnet Going Glocal, där huvudfokus legat på decentralisering av delar av projekt- och programhantering, samt på effektivisering och samordning av hela organisationen. 3. Sidas samlade stöd till organisationen Ansökningen gäller Forum Syds rambidrag inom ramen för CSO-strategin. Utöver det får Forum Syd medel av Sida inom informations- och kommunikationsstrategin, samt de bilaterala strategierna: Liberia, Kambodja, Kenya och Somalia. Sida finansierar även Forum Syds egeninsats, inom ramen för CSO-strategin, i tre pågående insatser där EU är huvudfinansiär. Stödet från alla dessa anslag uppgick sammanlagt till ca 82 000 000 kr 2016. Forum Syds verksamhet är i det närmaste helt finansierad av Sida. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen av denna insats, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, ett flertal utvärderingar genomförda 2016-2017, tematiska stickprov av jämställdhets- respektive konfliktkänslighetsperspektiven 2016, stickprovsrevision 2015, reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till Forum Syds tidigare rapporter, samt sammanfattande resultatuppdateringar. Under beredningen har också samtliga handläggare av stöd till Forum Syd på Sidas andra avdelningar och på utlandsmyndigheterna beretts tillfälle att bidra till analysen. Information har inkommit gällande verksamheten i Kambodja, Kenya och Somalia. Samråd har ägt rum med ansvarig jurist på Enheten för juridik (JUR). Det övergripande målet med Forum Syds insats är att stärkta marginaliserade människor som lever i fattigdom har demokratiskt inflytande och tillgång till rättigheter. Forum Syd vill därmed bidra till förändringar mot rättvisa-, jämställda- och miljömässigt hållbara samhällen. Målet bygger på att det finns behov av att världens samhällen utvecklas mot att bli mer rättvisa, jämställda och miljömässigt hållbara. För att uppnå det övergripande målet kommer Forum Syd att främst stödja förändringar på tre aktörsnivåer: 1) lokal samarbetspartner, 2) rättighetsinnehavare, och 3) ansvarsbärare. Inom dessa ramar kommer Forum Syd att vidareförmedla medel inom en rad olika tematiska områden och verksamheter, i ett stort antal länder och regioner. Kontexten och de specifika utvecklingsproblemen för respektive insats varierar således. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 3.5 - Strengthen the prevention and treatment of substance abuse, including narcotic drug abuse and harmful use of alcohol. 3.5 - Stärka insatserna för att förebygga och behandla drogmissbruk, inklusive narkotikamissbruk och skadligt alkoholbruk. 4.2 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.2 - By 2030, ensure that all girls and boys have access to quality early childhood development, care and pre-primary education so that they are ready for primary education. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1848820 -82600 0 -1641800 -207020 -82600 -1931420 ForumCiv -1641800 ForumCiv -207020 ForumCiv -82600 ForumCiv Development cooperation with civil society 2025-2029 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025–2029 Increased ability for civil society, and its target groups, to organize on issues related to democracy, human rights and freedoms, principles of the rule of law, equality, free market and property rights, accountability, tolerance, anti-corruption and/or peace and security. Ökad förmåga för civilsamhället, och dess målgrupper, att organisera sig i frågor som rör demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, fri marknad och äganderätt, ansvarsutkrävande, tolerans, antikorruption och/eller fred och säkerhet. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030551 Sweden Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Egypt Ethiopia Haiti India Liberia Myanmar Pakistan South Sudan Tanzania, United Republic of Uganda South Africa Zimbabwe Developing countries, unspecified Central America, regional Middle East, regional Democratic participation and civil society Reproductive health care STD control including HIV/AIDS Multisector education/training Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Human rights Women’s rights organisations and movements, and government institutions Agricultural development Vocational training Rural development Population Policies/Programmes & Reproductive Health Government & Civil Society-general Other Multisector Conflict, Peace & Security Agriculture Secondary Education Det är tydligt att SvK har en viktig roll att spela i dessa svåra kontexter i världen och deras möjligheter att skapa relationer, förändra och påverka. Myndigheter och institutioner styrda av religiösa ledare och regler har fortsatt ha stort inflytande över normer och regler som påverkar individuellt och kollektivt beteende, inklusive normer relaterade till familj, könsroller, reproduktion, sexualitet och sexualundervisning. Dessa makthavare har också roller som lagstiftare, moraliska kompasser, förespråkare på den nationell och global nivå och avgörande beslutsfattare i humanitärt samt utvecklingsarbete. Act SvK har betonat vikten av en analys baserat på teologi för en framgångsrik implementering av svenskt utvecklingsbistånd. Därmed blir Svenska kyrkans roll betydelsefull i utvecklingsarbetet med kristna och andra religiösa aktörer. Några exempel på resultat: Jämställdhet i Myanmar: SvK lägger mycket resurser på att främja jämställdhetsfrågor genom påverka andra aktörer att integrera jämställdhet och genusrättvisa i deras teologiska utbildning. Detta arbete har visat på resultat i bland annat Myanmar där Myanmar Institute of theology beslutade att oavsett vilket program man går på institutet måste samtliga även gå en genuskurs vilket gör det till en obligatorisk kurs på institutet. Mobilapp för att förhindra SGBV-fall: Partners som arbetar med programmet i Sydafrika har implementerat innovativa opinionsbildningsverktyg i sitt arbete för att kunna få feedback samt öka medborgares deltagande och möjlighet att göra sin röst hörd. Detta har inkluderat skapandet av appen ACT Ubumbano Community Voice som har varit mycket användbart verktyg under pandemin för att förhinndra SGBV-fall då andra aktiviteter inte kunde genomföras. Idag är ACT Ubumbano en officiell organisation och utgör en plattform där civilsamhället samlas. Från Voice-appen har även två aktiviteter härletts: Solidaritetshubbarna (mötesplatser för reflektion och handling) och Solidaritetsfonderna (små bidrag för gräsrotsutveckling). Generationsöverskridande samarbete i fredsprocessen i Sydsudan: Ett signifikant resultat har uppnåtts i det sydsudanesiska programmet kring de utmaningar av generationsöverskridande konflikt och maktdelning som funnits i landet. I linje med the UN Youth Peace and Secucirty agendan har både äldre och ungdomar deltagit i The Community Development Support Service (CDSS) inom fredsprogrammet vilket har resulterat i konstruktiv dialog kring beslutsfattande. Dessutom har CDSS-projektet faciliterat dialog och engagemang mellan ungdomar från olika etniska bakgrunder och en kommittee för "Just Peace and Rescue" skapades. Ungdomar och äldre ser möligheterna att dela ägandeskapet i fredsporcessen för att kunna söka och identifiera lösningar tillsammans. Som ett resultat har kriminaliteten minskat på olika sätt och lokal polis har börjat samarbeta för social sammanhållning. SRHR i Tanzania: The Evangelical Lutheran Church of Tanzania (ELCT) Vujna Ukimya (Break the Silence)-projektet har arbetat med religiösa ledare i deras SRHR-arbete i Tanzania och skapat kopplingar mellan skolor, hälsoinrättningar och kyrkor. Ett konkret exempel är att en partner i Tarime-distriktet i Tanzania arbetade förebyggande mot könsstympning, började lokala myndigheter och polisen att tillämpa en lag mot könsstympning från 1998. Det blev uppenbart för invånarna att könsstympning är brottsligt. Deras attityd och beteende förändrades vilket ledde till att antalet fall av könsstympning i distriktet minskade åren 2018-2020. De religiösa aktörerna bryter ner stigmatiseringar kring SRHR genom att prata om detta ämne. På hälsoinstitutionen har de stärkt tjänsterna för ungdomar för att säkerställa att grupper med behov kan få tillgång till familjeplaneringsmetoder, genom att utbilda vårdgivare i hur man kan ge ungdomar kvalitetstjänster och begränsa diskriminering av dem. De har också ökat tillgången till SRHR-information som är en förutsättning för tillgången till tjänsterna. ELCT har också kapacitetsstärkt religiösa ledare på SRHR, som i sin tur har inkluderat SRHR-frågor i sina söndagsgudstjänster och hänvisat rättighetsinnehavare till hälsokliniker. Stärkta rättigheter för kvinnor i Honduras: Då en av utmaningarna i Honduras har varit de fundamentalistiskt religiösa aktörerna med stärk närvaro inom staten, har Ecuménicas por el Derecho a Decidir (EDD) haft en viktig roll i att visa ett annat kristet perspektiv. De förespråkar kvinnors rätt till sina kroppar och sin graviditet, även om de dessvärre inte kan förespråka abort öppet på grund av de nationella lagarna. EDD har hållit i kurser för poliskårer i Tegucigalpa om genus och jämställdhet. Detta har resulterat i att mänskliga rättigheter har blivit respekterade i större utsträckning när kvinnor har blivit arresterade. Samtidigt har EDD tagit kontakt med lärarnas fackförbund och genomfört kurser och kapacitetsstärkande aktiviteter med lärare kring SRHR. EDD kan konstatera efter en egen utredning att flickor mellan 11-15 år har ett mycket stort förtroende till lärare kring SRHR-frågor.Under 2020 deltog 40 lärare från 10 olika regioner i Honduras, inkluderat lärare från urfolksgrupper och Garífuna. EDD kan konstatera att flickor i dessa skolor där lärarna har genomgått utbildningen är bättre informerade om sina rättigheter och att de har bättre kunskap om hur man undviker oönskade graviditeter eller sexuella sjukdomar. Global Policy Dialogue: Act SvK blivit kända inom ACT-alliansen som en aktör som har kompetens inom genus och SRHR. Deras arbete har också bidragit till att genus har lyfts på de globala ACT- och LWF-mötena, stora allianser vars budskap från årliga möten når en stor målgrupp. När dessa frågor som av många upplevs som känsliga har lyfts och pratats om på en säker plats som ett globalt möte, förbättras förutsättningarna att fortsätta diskussionerna på lokal nivå vilket också sker. Act Svenska kyrkan har fått utrymme att driva olika frågor på global nivå. Till exempel hade Act Svk med en representant i Sveriges officiella delegation till Commission on the Status of Women. De hade också en representatnt i ACT-delegationen vid den internationella konferensen om befolkning och utveckling ICPD 25 i Nairobi, där progressiva religiösa ledare bidrog till att främja SRHR. 2019 fick även SvK sin ackreditering som observatör till UNFCCC:s globala partskonferenser (COP). Sedan 2020 finns en global policydialog färdplan för klimaträttvisa på plats. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030551-5403055101 Sweden Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 115000000 115000000 115000000 115000000 107349906.0000000149 -239400 0 100000000 0 0 115000000 0 57500000 100000000 0 57500000 0 0 0 57500000 0 0 -100000000 0 0 57500000 -100000000 100000000 0 57500000 0.0000000011 0 -100000000 57500000 0 0 0 -549720.0000000033 -0.0000000002 57500000 -239400 0 50621192.0000000149 -221565.9999999997 169885522.6337600052 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11155000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 214699.812 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 10925000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 40519493.4200000018 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2189938.0824000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2633649.1540000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 19780000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4830497.1799999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6900000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 30782495.3000000007 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 29670994.3599999994 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3503900.9318400002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 966149.154 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7091998.1200000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 12730698.8719999995 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1955000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 12420497.1799999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 12535000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 23460497.1799999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 22827997.1799999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3213529.7368000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 45470963.6832000017 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2530000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 44275994.3599999994 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1610000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 8912997.1799999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3220497.1800000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3220497.1800000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 9545000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 16636998.1199999992 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6785000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3565000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1955000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4255000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7015000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 760725 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7590000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18515000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1955000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5980000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 11314275 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6210000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6095000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 10925000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17940000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1610000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2530000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1897500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2932500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1840000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18687500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3220000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3450000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1782500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4657500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5232500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6037500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1897500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5232500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1782500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3450000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 6037500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4657500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3220000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1840000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2932500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 18687500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1667500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 805000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2300000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5139637.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1063750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1150000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1351250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1437500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3277500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1351250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1265000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7705000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 747500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1063750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17825000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 667862.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5692500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3277500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1063750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3277500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 805000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5692500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3277500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 667862.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1351250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1380000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2300000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 7705000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1265000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 747500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1063750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1150000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17825000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5139637.5 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1437500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1351250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 977500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 977500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1408750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 408250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3674250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3910000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5577500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1408750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2702500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 20240000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2932500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3910000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1610000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 805000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 345000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1955000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1408750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 977500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 805000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3910000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1955000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1408750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2932500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 977500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2702500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1610000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 20240000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 345000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3674250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 5577500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 408250 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1495000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 833750 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3910000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 4025000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1876800 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 690000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3450000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1150000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1173000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 115000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3864000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 161000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 517500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1150000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 20410200 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2875000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3450000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1725000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 517500 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -4947.48 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -32983.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -27486 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -195128.6112 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -4947.48 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1539.216 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -36941.184 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -10994.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1099.44 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -11214.288 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -10994.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -32983.2 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6596.64 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -17942.8608 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -38480.4 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -16491.6 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3543483.4399999999 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1652275.70688 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 607454.304 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1012423.84 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3037271.52 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1032672.3168 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 101242.384 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1012423.84 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3401744.1024000002 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 141739.3376 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 455590.728 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 2531059.6000000001 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 3037271.52 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 17968498.3123200014 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1518635.76 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 455590.728 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1994.094 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -78647.06736 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -11078.3 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -13293.96 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -1994.094 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -620.3848 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -14889.2352 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -4431.32 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -443.132 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -4519.9464 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -13293.96 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -4431.32 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -2658.792 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -7231.91424 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -15509.62 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6646.98 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -239400 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030551-5403055103 Sweden Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 320000 -53187 -53187 320000 266813 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 320000 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -53187 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Increased access to and strengthened impact for innovative cooperation- and financing modalities and methods Ökad tillgång till och stärkt genomslag för innovativa samverkans- och finansieringsformer och metoder Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54030551-5403055104 Sweden Svenska kyrkan framework agreement 2018-2022 1. Ansökan och förväntade resultat SvK har inkommit till Sida med en ansökan för ramprogram 2018-2022 om sammanlagt 700 MSEK, vilket är en fortsättning samt utveckling av ramprogrammet 2014-2016 med förlängningsår 2017. SvK ansöker om 140 MSEK/år och det innebär en ökning med 33% jämfört med verksamhetsår 2017 då det årliga bidraget uppgick till 105 MSEK. Den ansökta budgetökningen motiverar SvK med att organisationen de senaste åren har genomgått ett omfattande fokuserings- och kvalitetsutvecklingsarbete och därmed nu ser ny potential för utökat samarbete, innovation och möjlighet att ansvarsfullt skala upp verksamheten. De specifika delar av ansökan som volymmässigt är större jämfört med ansökan 2017 är främst en pilotsatsning på resiliensprogram (samspel humanitärt stöd och långsiktig utveckling i Irak, Sydsudan och Haiti) samt satsningar inom Global Policy Dialogue (GPD)-programmet, tematisk utveckling och en klagomålsmekanism (Complaints and Response Mechanism, CRM). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten är relevant i förhållande till Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället för perioden 2016-2022 (CSO-strategin). Sida bedömer vidare att SvK och de organisationer de vidareförmedlar till har kapacitet att genomföra verksamheten. 2. Ansökande organisation SvK har varit ramorganisation sedan 1993. Under 2013 genomförde Sida en s.k. ramkriteriebedömning av befintliga och potentiella nya ramorganisationer. Resultatet av denna samt Sidas sammanvägda bedömning ledde till att Sida fattade beslut om att bevilja SvK fortsatt ramstatus den 11 april 2014, se beslutsnummer 2014-001226. SvK är Sveriges största kristna trossamfund med 6,1 miljoner medlemmar i drygt 1300 församlingar. SvK:s kansli ligger i Uppsala och dess internationella avdelning med ca 100 medarbetare sköter det långsiktiga utvecklingssamarbetet samt det humanitära stödet. I tillägg finns 12 utsända regionala representanter (sk. liason officers) i samarbetsländerna. SvK har våren 2017 antagit en ny strategisk plan för sitt internationella arbete för perioden 2018-2022 och strategin gäller för hela SvK:s internationella verksamhet, dvs. både humanitärt stöd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I strategin specificerar SvK att kyrkans övergripande vision är ”ett liv i Guds rike, en helad skapelse och mänsklighet i samhörighet, rättvisa, frihet och fred". Med utgångspunkt i sin utvecklingssyn samt omvärldsanalys har SvK i sin strategiska plan identifierat sammanlagt 6 tematiska områden där SvK aktivt vill verka för förändring. De tematiska områdena styr hela det långsiktiga utvecklingssamarbetet och är följande: teologi och utveckling; rättvis fred; genusrättvisa och jämställdhet; sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter; rättvis och hållbar försörjning; samt rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Det tematiska området rädda liv och lindra nöd gäller i denna ansökan enbart för pilotprogrammen för resiliens. SvK:s ansökan till Sida/CIVSAM innehåller sammanlagt 14 landprogram (inkl. pilotprogrammen för stärkt resiliens i Irak, Sydsudan och Haiti), 3 regionala program (Centralamerika,Mellanöstern och Södra Afrika) samt ett påverkansprogram Global Policy Dialogue (GPD). Det sistnämnda önskar SvK att endast delvis finansiera via CSO-strategin. Samtliga land- respektive regionprogram utgår från de 6 tematiska områdena, vilka i sin tur innehåller totalt 9 strategiska mål (strategic goals, SG). Vänligen notera att i SvK:s ansökan från 1 oktober 2017 kallades dessa för strategiska mål, men SvK har i reviderat resultatramverk i januari 2018 döpt om dem till tematiska mål (thematic goals, TG). I beredning av utvecklingsinsatsen, som Sida härmed fattar beslut om, benämns utvecklingsinsatsen oftast som ’ramprogrammet’ och då åsyftas den verksamhet som SvK söker finansiering för från CSO-strategin. Inom land- och regionprogrammen implementerar SvK inte verksamhet själv, utan det gör de sk. samarbetsorganisationerna som kan vara kyrkor, ekumeniska nätverk eller andra utvecklingsorganisationer såsom civilsamhällesorganisationer (CSO) eller små, lokala samhällsförankrade organisationer (Community-Based Organisations, CBO). Land- och regionprogrammen innehåller därefter i sin tur projekt och/eller program som t.ex. hanteras av en enskild samarbetsorganisation. SvK arbetar med sina samarbetsorganisationer i utvalda länder i Afrika, Asien, Latinamerika och Mellanöstern. SvK:s långsiktiga utvecklingssamarbete syftar till att adressera grundorsaker till orättvisor och fattigdomsproblem och bidra till hållbara, inkluderande och fredliga samhällen, där människor som lever i utsatthet känner tro på framtiden och till den egna förmågan. Tillsammans med sina samarbetsorganisationer vill SvK bidra till att demokratisera samhällen genom att de själva fungerar som modeller för en demokratisk kultur samt vill öka respekten för mänskliga rättigheter och hålla beslutsfattare ansvariga inför sina medborgare. SvK vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkor och som rättighetsbärare och medborgare i samhället. Vidare vill SvK verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartner i ännu större utsträckning ska kunna bli dynamiska civilsamhällsaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Ökad mänsklig värdighet, stärkt civilsamhälle och ansvarsutkrävande ses som nyckelfrågor för att uppnå detta, liksom arbete för ökad samhällelig och individuell motståndskraft och återhämtningsförmåga genom katastrof- och konfliktförebyggande insatser. SvK arbetar exempelvis genom sina samarbetsorganisationer med självhjälpsgrupper för att stärka kvinnor, öka produktivitet genom att introducera grödor som tål torka, eller stärka små organisationer som representerar målgrupper som i sin tur ska kunna stärka sin egen organisering och kapacitet att utkräva sina rättigheter och stärka sitt självstyre. Merparten av verksamheten är således kapacitetsstärkande av lokala organisationer samt rättighetsbärare. SvK är medlem i Action by Churches Together (ACT-alliansen), Kyrkornas världsråd (KV) och Lutherska världsförbundet (LVF), organisationer med världsomspännande nätverk av hundratals kristna medlemsorganisationer som samverkar kring utvecklingsfrågor. SvK:s internationella verksamhet påverkas av dessa tre organisationers strategiska inriktningar och SvK:s tillgång till deras breda nätverk underlättar det påverkansarbete som SvK bedriver. SvK arbetar bl.a. med givarharmonisering i alla tre organisationerna. 3. Sidas samlade stöd till organisationen SvK har en relativt diversifierad intäktsbas och eftersträvar att bredda finansieringen ytterligare. För verksamhetsår 2016 utgjorde finansiering från Sida (CSO-strategin, den humanitära strategin och informations- och kommunikationsstrategin) ca 43% av de totala intäkterna för SvK:s internationella verksamhet. Övriga intäkter utgörs bl.a. av kyrkans medlemsavgifter, kollekt, gåvor samt i mindre utsträckning bidrag från EU-kommissionen. Sida har i tillägg till ramprogrammet ett pågående avtal med SvK inom informations- och kommunikationsstrategin (insats om 3 MSEK för 2017-2018), samt inom den humanitära strategin (insats om 199 MSEK för 2014-2017). Beredning av en ny humanitär insats för en kommande treårig verksamhetsperiod påbörjas inom kort. Sida finansierar även SvK:s egeninsats om 3,5 MSEK för 2018 i ett pågående projekt i Uganda för vilket EU- kommissionen är huvudfinansiär. SvK har indikerat att nya ansökningar om stöd för EU- egeninsatser ska inkomma i närtid till Sida/CIVSAM. 4. Beredningen Sida har haft tillgång till ett omfattande underlag för beredningen, bl.a. ett dokumentationsstickprov genomfört 2017, två utvärderingar genomförda 2016, tematiska stickprov av miljö- och klimatperspektiven respektive konfliktkänslighetsperspektivet från 2017, stickprovsrevision 2013 (Ernst&Young) och ISK-granskning 2016 (KPMG), reserapporter från uppföljningsresor, Sidas ställningstaganden till tidigare rapporter, samt Sidas sammanfattande resultatuppdateringar. Konsultationer har skett med ansvarig controller på Sida/CIVSAM, Sidas humanitära enhet, Sida Partnership Forum (SPF), Irakgruppen inom avdelningen HumAsien, Afrikaavdelningens ansvariga för Sydsudan, Sidas chefsutvärderare, och ämnesföreträdare resultat. Obligatoriskt samråd har även ägt rum med ansvarig jurist på avdelningen för Upphandling och Juridik. Inom detta ramprogram ska Act Svenska kyrkan (Act Svk), i samarbete med kyrkor, ekumeniska nätverk och andra utvecklingsorganisationer, bidra till att demokratisera samhällen genom att själva vara modeller för en demokratisk kultur, öka respekten för mänskliga rättigheter och göra beslutsfattare tillgängliga och ansvariga inför sina medborgare. Act Svk vill bidra till att stärka människor som aktiva deltagare i kyrkorna och som rättighetsbärare och medborgare i samhället och verka aktivt för stärkandet av det civila samhället genom kapacitetsstärkande åtgärder för att samarbetspartners i ännu större utsträckning kan bli dynamiska civilsamhällesaktörer som förändrar kyrkor och samhällen i en positiv riktning. Act Svk:s internationella arbete bedrivs inom ramen för sammanlagt sex tematiska områden och varje tematiskt område har ett eller två övergripande strategiska mål som specificerar de förändringar som SvK vill bidra till att uppnå. De sex tematiska områdena är: 1. Teologi och utveckling, 2. Rättvis fred, 3. Genusrättvisa och jämställdhet, 4. Sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, 5. Rättvis och hållbar försörjning samt 6. Rädda liv, lindra nöd och upprätthålla mänsklig värdighet. Den sistnämnda är inom CSO-anslaget enbart aktuell för pilotprogrammen för resiliens. Act Svk:s projekt genomförs under perioden 2018-2022 i land- och regionprogram samt i ett globalt påverkansprogram (GPD). Act Svk deltar aktivt i policydialog och opinionsbildning gentemot beslutsfattare för att bidra till en utvecklingspolitik som utgår från perspektiven och rättigheterna hos människor som är nedtystade eller lever i utsatta situationer. Act Svk:s utvecklingssamarbete utgår från ovan nämnda sex övergripande tematiska områden med tillhörande nio strategiska mål (SG). För att uppnå dessa mål samverkar Act Svk i policydialog med lokala kyrkor, ekumeniska nätverk, SRHR-nätverk, hiv-positivas nätverk, media, beslutsfattare (regeringar och parlament), och mellanstatliga organisationer som FN och EU, ett arbetssätt som stärker civilsamhällenas roll och gynnar samhällsklimatet för CSO:er i utvecklingsländer. Act Svk arbetar genomgående med ett rättighetsperspektiv till förmån för särskilt utsatta grupper i utvecklingsländer/kontext, med särskilt fokus på kvinnor, barn, ungdomar, ursprungsbefolkningar, flyktingar, internflyktingar samt migranter, och verkar även för en dialog över religiösa gränser, särskilt i fredsfrämjande syften i länder som präglas av konflikt och/eller post-konflikt. Således bidrar Act Svk till att stärka en mångfald inom civilsamhället. Sweden Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -6118187 -6494377 376190 -6118187 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan -6494376.7199999997 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan 376189.72 Trossamfundet Svenska Kyrkan/Act Svenska Kyrkan Development cooperation with civil society 2024 Utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024 Increased ability for civil society, and its target groups, to organize on issues related to democracy, human rights and freedoms, principles of the rule of law, equality, free market and property rights, accountability, tolerance, anti-corruption and/or peace and security. Ökad förmåga för civilsamhället, och dess målgrupper, att organisera sig i frågor som rör demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, fri marknad och äganderätt, ansvarsutkrävande, tolerans, antikorruption och/eller fred och säkerhet. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased efficiency, local anchoring and transparency of civil society actors. Ökad effektivitet, lokal förankring och transparens hos civilsamhällesaktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for dialogue and collaboration within civil society, as well as between civil society and other actors. Förbättrade förutsättningar för dialog och samverkan inom civilsamhället, samt mellan civilsamhället och andra aktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for civil society actors to act independently and find diversified funding. Förbättrade förutsättningar för civilsamhällesaktörer att agera självständigt och finna diversifierad finansiering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030563 Sweden The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala India Jordan Lebanon Moldova (the Republic of) Montenegro Malawi Mexico Nepal Palestine, State of El Salvador Eswatini Ukraine Zambia Zimbabwe Middle East, regional Southern Africa, regional Central America, regional South Asia, regional Developing countries, unspecified Europe, regional Democratic participation and civil society Human rights Women’s rights organisations and movements, and government institutions Informal/semi-formal financial intermediaries Business Policy and Administration Multisector education/training Rural development Bio-diversity Reproductive health care Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Basic health care STD control including HIV/AIDS Vocational training Culture and recreation Government & Civil Society-general Banking & Financial Services Business & Other Services Other Multisector General Environment Protection Population Policies/Programmes & Reproductive Health Conflict, Peace & Security Basic Health Secondary Education Other Social Infrastructure & Services "In Central America, partners have reached around 2,700 individuals with information on abortion, adolescent pregnancy, LGBTQ murders, masculinities, racism, violence against women and people with disabilities and sexual rights. An innovative way of doing sex education is a Digital Sexual Education Museum (see: museo.incidejoven.org) developed by a youth led Guatemalan partner. Rights holders, in particular women, now demonstrate increased confidence to talk about their sexuality and demand access to health services and comprehensive sexual education". "In Eastern Europe, partners have been working on empowering persons with disabilities to advocate for their own rights. In total 58 self-advocates have been working together doing advocacy. On the local level, the self-advocates have raised awareness reness via short videos, photography exhibitions and speeches on TV. Self-advocates have also been representatives at international levels for instance in the UN Committee Youth Advisory Group to advocate for alternative care for children and youth with disabilities, and at the 13th Conference of States Parties to the Convention on the Rights of Persons with Disabilities (COSP), which is one of the largest and most important global forums on disability issues. This as well as other partner advocacy led to that Moldova now include persons with disabilities in the Governments emergency plans". "IM and partners in Southern Africa are working with child marriages , reaching over 3,000 girls. Rights holders, including local and religious leaders, parents, and teachers, are actively taking a stand against child marriages. Men and boys have gained increased capacity to become champions for ending child marriage". "In Southern Africa 3,500 rights holders were reached with income generating activities. For example, 30 women involved in poultry farming in Zambia raised their income. In Moldova 45 companies and businesses have created jobs for persons with disabilities. Total 171 persons with disabilities (76 women, 95 men) have been successfully employed in the open labour market in Jordan. In Palestine, 100 youth were formally employed because of partners work. In Nepal, more than 93 landless families gained access to land due to partner assistance". "In Middle East, one of IMs regional partners has worked on activating an online platform for documenting violations of freedom of expression online. By end of 2021, the platform function as a resource for journalist, researchers, activists, and lawyers. The organisation has also founded formal alliances, such as the Arab alliance of digital rights, consisting of like-minded CSOs, lawyers and technologists across the region. The alliance has been able to reach tech-giants such as Facebook and Google with its advocacy". No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030563-5403056301 Sweden The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 60399999.9999999925 65000000 70000000 70000000 62699999.9999999925 49000000 45000000 0.0000000072 0 49000000 -0.0000000008 50000000 41000000.0000000149 -6300000 50000000 20000000 0 0 0 -0.0000000019 19400000 43890000.0000000075 0 -0.0000000024 -50000000 0 0.0000000009 0 -0.0000000002 27300000 -50000000 18810000.0000000037 21000000 8995090 Individuell Människohjälp 3378005 Individuell Människohjälp 4813005 Individuell Människohjälp 3457669 Individuell Människohjälp 320397 Individuell Människohjälp 600800 Individuell Människohjälp 94050 Individuell Människohjälp 115117.2 Individuell Människohjälp 4589110.4000000004 Individuell Människohjälp 4933876 Individuell Människohjälp 5045150 Individuell Människohjälp 297511.5 Individuell Människohjälp 910842.9 Individuell Människohjälp 1857411.3999999999 Individuell Människohjälp 297511.5 Individuell Människohjälp 600800 Individuell Människohjälp 94050 Individuell Människohjälp 4088169.6000000001 Individuell Människohjälp 35982700 Individuell Människohjälp 315819.9 Individuell Människohjälp 11461904.8000000007 Individuell Människohjälp 128158.8 Individuell Människohjälp 2729405.1000000001 Individuell Människohjälp 5861905 Individuell Människohjälp 2330946.2000000002 Individuell Människohjälp 9261800 Individuell Människohjälp 186219 Individuell Människohjälp 260900 Individuell Människohjälp 517275 Individuell Människohjälp 2685219.3999999999 Individuell Människohjälp 2108527.8999999999 Individuell Människohjälp 5998989.4000000004 Individuell Människohjälp 15842033 Individuell Människohjälp 20730238 Individuell Människohjälp 107593.2 Individuell Människohjälp 2046876 Individuell Människohjälp 1187448 Individuell Människohjälp 5029750 Individuell Människohjälp 3791459 Individuell Människohjälp 11402775 Individuell Människohjälp 3360842.8999999999 Individuell Människohjälp 13272645 Individuell Människohjälp 1182449.7 Individuell Människohjälp 251113.5 Individuell Människohjälp 934146.4 Individuell Människohjälp 14924630.4000000004 Individuell Människohjälp 159818.4 Individuell Människohjälp 3552078 Individuell Människohjälp 219856 Individuell Människohjälp 423225 Individuell Människohjälp 642600 Individuell Människohjälp 700296.3 Individuell Människohjälp 12203887.9000000004 Individuell Människohjälp 853848 Individuell Människohjälp 65000 Individuell Människohjälp 312496.8 Individuell Människohjälp 394653.6 Individuell Människohjälp 264343.2 Individuell Människohjälp 1850800 Individuell Människohjälp 2266291.2000000002 Individuell Människohjälp 3303152 Individuell Människohjälp 374790 Individuell Människohjälp 264844.8 Individuell Människohjälp 12650119.8000000007 Individuell Människohjälp 2136725 Individuell Människohjälp 517275 Individuell Människohjälp 169478.1 Individuell Människohjälp 2654333.6000000001 Individuell Människohjälp 3182200 Individuell Människohjälp 99316.8 Individuell Människohjälp 8119259 Individuell Människohjälp 2603436.6000000001 Individuell Människohjälp 1623900 Individuell Människohjälp 1044582 Individuell Människohjälp 11632650 Individuell Människohjälp 3413650 Individuell Människohjälp 245784 Individuell Människohjälp 22148050.6000000015 Individuell Människohjälp 140000 Individuell Människohjälp 2723760.3999999999 Individuell Människohjälp 4551600 Individuell Människohjälp 99316.8 Individuell Människohjälp 186219 Individuell Människohjälp 1924025 Individuell Människohjälp 709956 Individuell Människohjälp 634106 Individuell Människohjälp 123000 Individuell Människohjälp 877769 Individuell Människohjälp 3909514 Individuell Människohjälp 108486 Individuell Människohjälp 1982760 Individuell Människohjälp 149240 Individuell Människohjälp 2361231 Individuell Människohjälp 1353984 Individuell Människohjälp 1845000 Individuell Människohjälp 779000 Individuell Människohjälp 3526000 Individuell Människohjälp 3526000 Individuell Människohjälp 615000 Individuell Människohjälp 154775 Individuell Människohjälp 5084000 Individuell Människohjälp 1148000 Individuell Människohjälp 870225 Individuell Människohjälp 2172016 Individuell Människohjälp 3362000 Individuell Människohjälp 267894 Individuell Människohjälp 574000 Individuell Människohjälp 1804000 Individuell Människohjälp 1422044 Individuell Människohjälp 1640000 Individuell Människohjälp 776000 Individuell Människohjälp 672869.6 Individuell Människohjälp 853600 Individuell Människohjälp 271600 Individuell Människohjälp 126759.6 Individuell Människohjälp 1590800 Individuell Människohjälp 1027734.4 Individuell Människohjälp 411765 Individuell Människohjälp 543200 Individuell Människohjälp 2405600 Individuell Människohjälp 73235 Individuell Människohjälp 291000 Individuell Människohjälp 1668400 Individuell Människohjälp 1668400 Individuell Människohjälp 368600 Individuell Människohjälp 873000 Individuell Människohjälp 640665.6 Individuell Människohjälp 1117265.3999999999 Individuell Människohjälp 70616 Individuell Människohjälp 938184 Individuell Människohjälp 51332.4 Individuell Människohjälp 1849867.6000000001 Individuell Människohjälp 415334.6 Individuell Människohjälp 58200 Individuell Människohjälp 300040.4 Individuell Människohjälp 335930.4 Individuell Människohjälp 1182150 Individuell Människohjälp 45000 Individuell Människohjälp 2340000 Individuell Människohjälp 1913175 Individuell Människohjälp 2510640 Individuell Människohjälp 1215000 Individuell Människohjälp 1035000 Individuell Människohjälp 1449360 Individuell Människohjälp 259470 Individuell Människohjälp 4539240 Individuell Människohjälp 2970000 Individuell Människohjälp 1012230 Individuell Människohjälp 1575000 Individuell Människohjälp 942390 Individuell Människohjälp 2012850 Individuell Människohjälp 1935000 Individuell Människohjälp 3925530 Individuell Människohjälp 945000 Individuell Människohjälp 180000 Individuell Människohjälp 320760 Individuell Människohjälp 4050000 Individuell Människohjälp 2387610 Individuell Människohjälp 22770 Individuell Människohjälp 561825 Individuell Människohjälp 495000 Individuell Människohjälp 5175000 Individuell Människohjälp 1115840 Individuell Människohjälp 115320 Individuell Människohjälp 540000 Individuell Människohjälp 2300000 Individuell Människohjälp 20000 Individuell Människohjälp 449880 Individuell Människohjälp 644160 Individuell Människohjälp 2017440 Individuell Människohjälp 1320000 Individuell Människohjälp 1061160 Individuell Människohjälp 460000 Individuell Människohjälp 700000 Individuell Människohjälp 525400 Individuell Människohjälp 420000 Individuell Människohjälp 80000 Individuell Människohjälp 220000 Individuell Människohjälp 860000 Individuell Människohjälp 850300 Individuell Människohjälp 142560 Individuell Människohjälp 1800000 Individuell Människohjälp 1040000 Individuell Människohjälp 10120 Individuell Människohjälp 249700 Individuell Människohjälp 1744680 Individuell Människohjälp 418840 Individuell Människohjälp 894600 Individuell Människohjälp 686000 Individuell Människohjälp 405720 Individuell Människohjälp 274400 Individuell Människohjälp 1044680 Individuell Människohjälp 294000 Individuell Människohjälp 3065440 Individuell Människohjälp 699720 Individuell Människohjälp 1396500 Individuell Människohjälp 323400 Individuell Människohjälp 2146200 Individuell Människohjälp 470400 Individuell Människohjälp 631120 Individuell Människohjälp 405720 Individuell Människohjälp 323400 Individuell Människohjälp 896210 Individuell Människohjälp 2205000 Individuell Människohjälp 1266160 Individuell Människohjälp 735000 Individuell Människohjälp 2391200 Individuell Människohjälp 449820 Individuell Människohjälp 5880000 Individuell Människohjälp 754600 Individuell Människohjälp 517440 Individuell Människohjälp 308700 Individuell Människohjälp 964320 Individuell Människohjälp 375830 Individuell Människohjälp 1406300 Individuell Människohjälp 281260 Individuell Människohjälp 1205400 Individuell Människohjälp 470400 Individuell Människohjälp 4557000 Individuell Människohjälp 367500 Individuell Människohjälp 1372000 Individuell Människohjälp 784000 Individuell Människohjälp 1366120 Individuell Människohjälp 2196180 Individuell Människohjälp 1125040 Individuell Människohjälp 1618960 Individuell Människohjälp 2778300 Individuell Människohjälp 560560 Individuell Människohjälp 2520000 Individuell Människohjälp 299880 Individuell Människohjälp 173880 Individuell Människohjälp 117600 Individuell Människohjälp 1953000 Individuell Människohjälp 516600 Individuell Människohjälp 384090 Individuell Människohjälp 542640 Individuell Människohjälp 126000 Individuell Människohjälp 323400 Individuell Människohjälp 161070 Individuell Människohjälp 270480 Individuell Människohjälp 138600 Individuell Människohjälp 945000 Individuell Människohjälp 1313760 Individuell Människohjälp 315000 Individuell Människohjälp 447720 Individuell Människohjälp 1190700 Individuell Människohjälp 221760 Individuell Människohjälp 294000 Individuell Människohjälp 1024800 Individuell Människohjälp 132300 Individuell Människohjälp 598500 Individuell Människohjälp 120540 Individuell Människohjälp 413280 Individuell Människohjälp 588000 Individuell Människohjälp 919800 Individuell Människohjälp 482160 Individuell Människohjälp 138600 Individuell Människohjälp 240240 Individuell Människohjälp 173880 Individuell Människohjälp 336000 Individuell Människohjälp 693840 Individuell Människohjälp 602700 Individuell Människohjälp 941220 Individuell Människohjälp 157500 Individuell Människohjälp 585480 Individuell Människohjälp 201600 Individuell Människohjälp 192780 Individuell Människohjälp 201600 Individuell Människohjälp 1470000 Individuell Människohjälp 1372000 Individuell Människohjälp 1014300 Individuell Människohjälp 245000 Individuell Människohjälp 1225000 Individuell Människohjälp 490000 Individuell Människohjälp 980000 Individuell Människohjälp 1190700 Individuell Människohjälp 882000 Individuell Människohjälp 1372000 Individuell Människohjälp 2205000 Individuell Människohjälp 882000 Individuell Människohjälp 1225000 Individuell Människohjälp 1470000 Individuell Människohjälp 470400 Individuell Människohjälp 98000 Individuell Människohjälp 2254000 Individuell Människohjälp 1715000 Individuell Människohjälp 980000 Individuell Människohjälp 490000 Individuell Människohjälp 1127000 Individuell Människohjälp 245000 Individuell Människohjälp 926100 Individuell Människohjälp 205800 Individuell Människohjälp 1029000 Individuell Människohjälp 1176000 Individuell Människohjälp 980000 Individuell Människohjälp 882000 Individuell Människohjälp 1715000 Individuell Människohjälp 744800 Individuell Människohjälp 294000 Individuell Människohjälp 686000 Individuell Människohjälp 411600 Individuell Människohjälp 441000 Individuell Människohjälp 1470000 Individuell Människohjälp 980000 Individuell Människohjälp 1200500 Individuell Människohjälp 1176000 Individuell Människohjälp 1102500 Individuell Människohjälp 882000 Individuell Människohjälp 744800 Individuell Människohjälp 4312000 Individuell Människohjälp 490000 Individuell Människohjälp 1470000 Individuell Människohjälp 1102500 Individuell Människohjälp 588000 Individuell Människohjälp 588000 Individuell Människohjälp -75600 Individuell Människohjälp -75600 Individuell Människohjälp -141750 Individuell Människohjälp -189000 Individuell Människohjälp -63000 Individuell Människohjälp -554400 Individuell Människohjälp -95760 Individuell Människohjälp -113400 Individuell Människohjälp -141750 Individuell Människohjälp -154350 Individuell Människohjälp -126000 Individuell Människohjälp -189000 Individuell Människohjälp -56700 Individuell Människohjälp -52920 Individuell Människohjälp -88200 Individuell Människohjälp -37800 Individuell Människohjälp -95760 Individuell Människohjälp -220500 Individuell Människohjälp -113400 Individuell Människohjälp -151200 Individuell Människohjälp -126000 Individuell Människohjälp -151200 Individuell Människohjälp -132300 Individuell Människohjälp -26460 Individuell Människohjälp -119070 Individuell Människohjälp -31500 Individuell Människohjälp -63000 Individuell Människohjälp -126000 Individuell Människohjälp -220500 Individuell Människohjälp -289800 Individuell Människohjälp -12600 Individuell Människohjälp -60480 Individuell Människohjälp -157500 Individuell Människohjälp -144900 Individuell Människohjälp -113400 Individuell Människohjälp -283500 Individuell Människohjälp -176400 Individuell Människohjälp -113400 Individuell Människohjälp -153090 Individuell Människohjälp -126000 Individuell Människohjälp -63000 Individuell Människohjälp -157500 Individuell Människohjälp -31500 Individuell Människohjälp -130410 Individuell Människohjälp -176400 Individuell Människohjälp -189000 Individuell Människohjälp -189000 Individuell Människohjälp 515970 Individuell Människohjälp 54600 Individuell Människohjälp 262080 Individuell Människohjälp 1255800 Individuell Människohjälp 136500 Individuell Människohjälp 414960 Individuell Människohjälp 614250 Individuell Människohjälp 614250 Individuell Människohjälp 819000 Individuell Människohjälp 163800 Individuell Människohjälp 273000 Individuell Människohjälp 491400 Individuell Människohjälp 819000 Individuell Människohjälp 2402400 Individuell Människohjälp 955500 Individuell Människohjälp 546000 Individuell Människohjälp 565110 Individuell Människohjälp 245700 Individuell Människohjälp 655200 Individuell Människohjälp 546000 Individuell Människohjälp 382200 Individuell Människohjälp 491400 Individuell Människohjälp 682500 Individuell Människohjälp 327600 Individuell Människohjälp 546000 Individuell Människohjälp 229320 Individuell Människohjälp 764400 Individuell Människohjälp 546000 Individuell Människohjälp 955500 Individuell Människohjälp 819000 Individuell Människohjälp 491400 Individuell Människohjälp 491400 Individuell Människohjälp 573300 Individuell Människohjälp 819000 Individuell Människohjälp 327600 Individuell Människohjälp 114660 Individuell Människohjälp 414960 Individuell Människohjälp 136500 Individuell Människohjälp 663390 Individuell Människohjälp 273000 Individuell Människohjälp 668850 Individuell Människohjälp 1228500 Individuell Människohjälp 273000 Individuell Människohjälp 682500 Individuell Människohjälp 627900 Individuell Människohjälp 655200 Individuell Människohjälp 764400 Individuell Människohjälp 1209257.28 Individuell Människohjälp 525363.3 Individuell Människohjälp 185040.24 Individuell Människohjälp 840054.6 Individuell Människohjälp 779486.4 Individuell Människohjälp 130353.3 Individuell Människohjälp 75315.24 Individuell Människohjälp 130353.3 Individuell Människohjälp 43890 Individuell Människohjälp 362092.5 Individuell Människohjälp 855855 Individuell Människohjälp 185391.36 Individuell Människohjälp 296257.5 Individuell Människohjälp 1179675.4199999999 Individuell Människohjälp 404753.58 Individuell Människohjälp 208258.05 Individuell Människohjälp 208258.05 Individuell Människohjälp 790020 Individuell Människohjälp 175560 Individuell Människohjälp 265622.28 Individuell Människohjälp 362092.5 Individuell Människohjälp 172048.8 Individuell Människohjälp 224277.9 Individuell Människohjälp 486169.53 Individuell Människohjälp 521413.2 Individuell Människohjälp 1367173.5 Individuell Människohjälp 151683.84 Individuell Människohjälp 617005.62 Individuell Människohjälp 820743 Individuell Människohjälp 1547122.5 Individuell Människohjälp 296257.5 Individuell Människohjälp 709701.3 Individuell Människohjälp 711281.34 Individuell Människohjälp 89711.16 Individuell Människohjälp 118634.67 Individuell Människohjälp 724185 Individuell Människohjälp 731207.4 Individuell Människohjälp 2073012.48 Individuell Människohjälp 69521.76 Individuell Människohjälp 186093.6 Individuell Människohjälp 175779.45 Individuell Människohjälp 218747.76 Individuell Människohjälp 65835 Individuell Människohjälp 521413.2 Individuell Människohjälp 779223.0600000001 Individuell Människohjälp 69521.76 Individuell Människohjälp 855855 Individuell Människohjälp 796603.5 Individuell Människohjälp 616435.05 Individuell Människohjälp 515707.5 Individuell Människohjälp 796603.5 Individuell Människohjälp 221073.93 Individuell Människohjälp 637590.03 Individuell Människohjälp 386714.79 Individuell Människohjälp 709701.3 Individuell Människohjälp 637590.03 Individuell Människohjälp 490207.41 Individuell Människohjälp 4520670 Individuell Människohjälp 1228920 Individuell Människohjälp 65835 Individuell Människohjälp 80582.04 Individuell Människohjälp 3160080 Individuell Människohjälp 592515 Individuell Människohjälp 537213.6 Individuell Människohjälp 783436.5 Individuell Människohjälp 499907.1 Individuell Människohjälp 175560 Individuell Människohjälp 1945292.5800000001 Individuell Människohjälp 461108.34 Individuell Människohjälp 514083.57 Individuell Människohjälp 208358.37 Individuell Människohjälp 341401.5 Individuell Människohjälp 79754.4 Individuell Människohjälp 50843.43 Individuell Människohjälp 165734.91 Individuell Människohjälp 75334.05 Individuell Människohjälp 214245.9 Individuell Människohjälp 505575.18 Individuell Människohjälp 338580 Individuell Människohjälp 518253.12 Individuell Människohjälp 220321.53 Individuell Människohjälp 210088.89 Individuell Människohjälp 1937430 Individuell Människohjälp 155182.5 Individuell Människohjälp 18810 Individuell Människohjälp 223462.8 Individuell Människohjälp 113838.12 Individuell Människohjälp 334065.6 Individuell Människohjälp 310365 Individuell Människohjälp 173465.82 Individuell Människohjälp 225155.7 Individuell Människohjälp 73735.2 Individuell Människohjälp 96119.1 Individuell Människohjälp 663052.5 Individuell Människohjälp 230234.4 Individuell Människohjälp 360023.4 Individuell Människohjälp 79453.44 Individuell Människohjälp 264430.98 Individuell Människohjälp 65007.36 Individuell Människohjälp 221017.5 Individuell Människohjälp 155182.5 Individuell Människohjälp 75240 Individuell Människohjälp 75240 Individuell Människohjälp 89253.45 Individuell Människohjälp 89253.45 Individuell Människohjälp 585931.5 Individuell Människohjälp 833696.8199999999 Individuell Människohjälp 126967.5 Individuell Människohjälp 32277.96 Individuell Människohjälp 55865.7 Individuell Människohjälp 55865.7 Individuell Människohjälp 313374.6 Individuell Människohjälp 79302.96 Individuell Människohjälp 197617.86 Individuell Människohjälp 888433.92 Individuell Människohjälp 29795.04 Individuell Människohjälp 526680 Individuell Människohjälp 333952.74 Individuell Människohjälp 93749.04 Individuell Människohjälp 273252.87 Individuell Människohjälp 273252.87 Individuell Människohjälp 38447.64 Individuell Människohjälp 366795 Individuell Människohjälp 223462.8 Individuell Människohjälp 34535.16 Individuell Människohjälp 1354320 Individuell Människohjälp 351747 Individuell Människohjälp 264186.45 Individuell Människohjälp 335758.5 Individuell Människohjälp 28215 Individuell Människohjälp 28215 Individuell Människohjälp 304157.7 Individuell Människohjälp 366795 Individuell Människohjälp 341401.5 Individuell Människohjälp 94745.97 Individuell Människohjälp 304834.86 Individuell Människohjälp 253935 Individuell Människohjälp 126967.5 Individuell Människohjälp 304157.7 Individuell Människohjälp 29795.04 Individuell Människohjälp Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater understanding and engagement in civil society in developing countries for global development and sustainability, and strengthened advocacy for these matters vis-à-vis decision-makers Ökad förståelse och engagemang hos civilsamhället i utvecklingsländer för globala utvecklings- och hållbarhetsfrågor och stärkt påverkansarbete för detta gentemot beslutsfattare Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030563-5403056302 Sweden The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -386012.000087 0 -259535.000052 -126477.0000349999 -7006.117804 Individuell Människohjälp -6255.710474 Individuell Människohjälp -4275.854923 Individuell Människohjälp -6890.314204 Individuell Människohjälp -579.018 Individuell Människohjälp -4724.78688 Individuell Människohjälp -7527.234 Individuell Människohjälp -7527.234 Individuell Människohjälp -4311.368029 Individuell Människohjälp -12024.273804 Individuell Människohjälp -10375.230538 Individuell Människohjälp -3401.151732 Individuell Människohjälp -1923.883808 Individuell Människohjälp -708.718032 Individuell Människohjälp -6241.814044 Individuell Människohjälp -3184.599004 Individuell Människohjälp -1636.69088 Individuell Människohjälp -1545.978061 Individuell Människohjälp -18232.118783 Individuell Människohjälp -5426.556698 Individuell Människohjälp -611.443008 Individuell Människohjälp -386.012 Individuell Människohjälp -4585.82256 Individuell Människohjälp -6241.814044 Individuell Människohjälp -13606.923004 Individuell Människohjälp -4535.641004 Individuell Människohjälp -6369.198 Individuell Människohjälp -3184.599004 Individuell Människohjälp -5607.596326 Individuell Människohjälp -5607.596326 Individuell Människohjälp -789.008528 Individuell Människohjälp -17108.823866 Individuell Människohjälp -4396.676684 Individuell Människohjälp -10635.402623 Individuell Människohjälp -7388.26968 Individuell Människohjälp -4585.82256 Individuell Människohjälp -7218.4244 Individuell Människohjälp -5421.538541 Individuell Människohjälp -6855.57312 Individuell Människohjälp -10808.336 Individuell Människohjälp -1944.342443 Individuell Människohjälp -1831.626941 Individuell Människohjälp -1972.521324 Individuell Människohjälp -1544.048 Individuell Människohjälp -2336.144623 Individuell Människohjälp -4055.442074 Individuell Människohjälp -27792.864 Individuell Människohjälp -1334.057472 Individuell Människohjälp -1630.514688 Individuell Människohjälp -6853.25705 Individuell Människohjälp -662.396592 Individuell Människohjälp -7006.117804 Individuell Människohjälp -1831.626941 Individuell Människohjälp -4521.358555 Individuell Människohjälp -4620.563644 Individuell Människohjälp -1513.16704 Individuell Människohjälp -1627.426592 Individuell Människohjälp -6948.216 Individuell Människohjälp -5211.162 Individuell Människohjälp -2605.581004 Individuell Människohjälp -2605.581004 Individuell Människohjälp -6430.95992 Individuell Människohjälp -39759.236 Individuell Människohjälp -1043.390438 Individuell Människohjälp -3559.802666 Individuell Människohjälp -1544.048 Individuell Människohjälp -579.018 Individuell Människohjälp -1146.455644 Individuell Människohjälp -611.443008 Individuell Människohjälp -1146.455644 Individuell Människohjälp -3049.536252 Individuell Människohjälp -5060.9325 Individuell Människohjälp -1017.3772 Individuell Människohjälp -1326.223852 Individuell Människohjälp -4609.3416 Individuell Människohjälp -1096.27584 Individuell Människohjälp -259.535 Individuell Människohjälp -4196.680952 Individuell Människohjälp -5060.9325 Individuell Människohjälp -1307.277795 Individuell Människohjälp -3039.933455 Individuell Människohjälp -6975.781732 Individuell Människohjälp -4671.63 Individuell Människohjälp -4967.4999 Individuell Människohjälp -4323.8531 Individuell Människohjälp -4206.024212 Individuell Människohjälp -701.523106 Individuell Människohjälp -1038.14 Individuell Människohjälp -11503.110272 Individuell Människohjälp -2726.674712 Individuell Människohjälp -770.818952 Individuell Människohjälp -445.36206 Individuell Människohjälp -770.818952 Individuell Människohjälp -1751.861252 Individuell Människohjälp -4853.3045 Individuell Människohjälp -530.48954 Individuell Människohjälp -2874.869195 Individuell Människohjälp -1038.14 Individuell Människohjälp -2956.103652 Individuell Människohjälp -896.95296 Individuell Människohjälp -3648.543032 Individuell Människohjälp -1751.861252 Individuell Människohjälp -4196.680952 Individuell Människohjälp -2141.163752 Individuell Människohjälp -26732.105 Individuell Människohjälp -3770.264946 Individuell Människohjälp -2898.746415 Individuell Människohjälp -389.3025 Individuell Människohjälp -476.50626 Individuell Människohjälp -9148.608752 Individuell Människohjälp -4282.3275 Individuell Människohjälp -4632.699752 Individuell Människohjälp -8084.515252 Individuell Människohjälp -1570.70582 Individuell Människohjälp -7150.70832 Individuell Människohjälp -411.10344 Individuell Människohjälp -3083.2758 Individuell Människohjälp -18686.52 Individuell Människohjälp -7266.98 Individuell Människohjälp -3176.7084 Individuell Människohjälp -3503.7225 Individuell Människohjälp -1231.493575 Individuell Människohjälp -1231.493575 Individuell Människohjälp -2393.431772 Individuell Människohjälp -3106.633952 Individuell Människohjälp -1293.52244 Individuell Människohjälp -1094.19956 Individuell Människohjälp -12258.35712 Individuell Människohjälp -4607.784392 Individuell Människohjälp -411.10344 Individuell Människohjälp -3083.2758 Individuell Människohjälp -2141.163752 Individuell Människohjälp -4710.560252 Individuell Människohjälp -4710.560252 Individuell Människohjälp -3770.264946 Individuell Människohjälp -3645.169075 Individuell Människohjälp -1100.4284 Individuell Människohjälp -2286.762886 Individuell Människohjälp -1039.437675 Individuell Människohjälp -389.3025 Individuell Människohjälp -189.7155 Individuell Människohjälp -506.540386 Individuell Människohjälp -1114.388846 Individuell Människohjälp -536.26248 Individuell Människohjälp -1776.369466 Individuell Människohjälp -1837.33138 Individuell Människohjälp -2295.557552 Individuell Människohjälp -2295.557552 Individuell Människohjälp -1043.435252 Individuell Människohjälp -1502.54676 Individuell Människohjälp -200.339568 Individuell Människohjälp -2245.472658 Individuell Människohjälp -5973.761663 Individuell Människohjälp -533.227032 Individuell Människohjälp -630.361368 Individuell Människohjälp -1513.929692 Individuell Människohjälp -1166.370894 Individuell Människohjälp -600.133366 Individuell Människohjälp -600.133366 Individuell Människohjälp -1707.4395 Individuell Människohjälp -1548.07848 Individuell Människohjälp -3541.356 Individuell Människohjälp -9106.344 Individuell Människohjälp -1502.54676 Individuell Människohjälp -232.211772 Individuell Människohjälp -200.339568 Individuell Människohjälp -3484.694303 Individuell Människohjälp -765.438803 Individuell Människohjälp -3939.758552 Individuell Människohjälp -2257.614452 Individuell Människohjälp -2086.8705 Individuell Människohjälp -4458.314252 Individuell Människohjälp -189.7155 Individuell Människohjälp -1412.621614 Individuell Människohjälp -1837.33138 Individuell Människohjälp -13027.131 Individuell Människohjälp -1043.435252 Individuell Människohjälp -2045.133092 Individuell Människohjälp -853.719752 Individuell Människohjälp -1778.013666 Individuell Människohjälp -437.104512 Individuell Människohjälp -1440.573032 Individuell Människohjälp -505.908 Individuell Människohjälp -1400.985728 Individuell Människohjälp -258.518988 Individuell Människohjälp -2365.1199 Individuell Människohjälp -853.719752 Individuell Människohjälp -375.636692 Individuell Människohjälp -217.034532 Individuell Människohjälp -1328.767362 Individuell Människohjälp -5605.713594 Individuell Människohjälp -505.908 Individuell Människohjälp -341.867332 Individuell Människohjälp -2049.686262 Individuell Människohjälp -2107.10682 Individuell Människohjälp -2420.76978 Individuell Människohjälp -2276.586 Individuell Människohjälp -375.636692 Individuell Människohjälp -3399.448806 Individuell Människohjälp -1481.4251 Individuell Människohjälp -637.064648 Individuell Människohjälp -2466.3015 Individuell Människohjälp -2045.133092 Individuell Människohjälp -126.477 Individuell Människohjälp -534.238848 Individuell Människohjälp -2246.23152 Individuell Människohjälp -646.297472 Individuell Människohjälp -495.78984 Individuell Människohjälp -2466.3015 Individuell Människohjälp -1486.104752 Individuell Människohjälp Development cooperation with civil society 2024 Utvecklingssamarbete med det civila samhället 2024 Increased ability for civil society, and its target groups, to organize on issues related to democracy, human rights and freedoms, principles of the rule of law, equality, free market and property rights, accountability, tolerance, anti-corruption and/or peace and security. Ökad förmåga för civilsamhället, och dess målgrupper, att organisera sig i frågor som rör demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, fri marknad och äganderätt, ansvarsutkrävande, tolerans, antikorruption och/eller fred och säkerhet. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased efficiency, local anchoring and transparency of civil society actors. Ökad effektivitet, lokal förankring och transparens hos civilsamhällesaktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened space for an independent and pluralistic civil society. Stärkt utrymme för ett fristående och pluralistiskt civilsamhälle. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for dialogue and collaboration within civil society, as well as between civil society and other actors. Förbättrade förutsättningar för dialog och samverkan inom civilsamhället, samt mellan civilsamhället och andra aktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for civil society actors to act independently and find diversified funding. Förbättrade förutsättningar för civilsamhällesaktörer att agera självständigt och finna diversifierad finansiering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030563-5403056303 Sweden The contribution constitutes Sida's support to IM Swedish Development Partner for the period 2019 to 2023 within the Strategy for support via Swedish civil society organisations 2016-2022. INSATSEN IM Individuell Människohjälp (IM) har inkommit med en ansökan avseende ett femårigt program under Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016–2022 (CSO-strategin). Programmet blir det andra som IM genomför sedan organisationen beviljades status som ramorganisation under CSO-strategin i juli 2013. Det följer direkt på det nuvarande avtalet för perioden 2015–2017 med förlängning 2018 och bygger till stor del på erfarenheterna från detta. Titel "Connecting for Societal Change Sida CIVSAM application 2019-2023" Vision En rättvis värld med respekt för människors grundläggande värde (fritt översatt från engelska). Övergripande programmål Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: rätt till social inkludering; rätt till ekonomisk inkludering; stärkt civilsamhälle och säkrat utrymme för det civila samhället (fritt översatt från engelska). Geografiska komponenter 1) Södra Afrika (Zambia, eSwantini, och Zimbabwe) med regionkontor i Lilongwe/Malawi och landkontor i Lilongwe och Harare/Zimbabwe. 24 procent av budgeten. 2) MENA (Jordanien och Palestina) med regionkontor i Amman/Jordanien och landkontor i Amman och Ramallah/Palestina. 22 procent av budgeten. 3) Södra Asien (Nepal och Indien) med regionkontor i Kathmandu/Nepal och landkontor i Kathmandu och Dehradun/Indien. 19 procent av budgeten. 4) Centralamerika (El Salvador och Guatemala) med regionkontor i Panajachel/Guatemala. 19 procent av budgeten. 5) Europa (Moldavien och Ukraina) med regionkontor i Chisinau/Moldavien. 12 procent av budgeten. 6) Globalt program som hanteras från huvudkontoret i Lund. Syftar till att ta tillvara på synergier i verksamheten. Under 2019 kommer fokus att vara på "civic space". IM:s ambition är att organisationen ska utvecklas till en dynamisk, inflytelserik och skarp röst som adresserar globala utmaningar. 4 procent av budgeten. Personal Enligt ansökan ska insatsen finansiera totalt ca 71 tjänster hos IM. 56 tjänster vid region- och landkontor fördelade på 28 programansvariga, 11 chefer, 14 ekonomiansvariga, och tre påverkansansvariga (deltid). Fyra av dessa tjänster (tre regionchefer och en landchef) innehas av svenskar. I Sverige kommer Sida att finansiera sammanlagt ca 15 tjänster. Fem tematiska specialister (till 80 procent) samt en koordinator för IM:s globala program finansieras via verksamhetskostnader. nio tjänster finansieras via administrationsschablonen: PME-rådgivare, risk/säkerhet rådgivare, rådgivare Humanium, två chefer, två controllers, samt två tjänster inom HR och IT-support. Budget och ansökt belopp Programmets totala budget är 598 069 000 kr och det ansökta beloppet uppgår till 542 279 000 kr. Mellanskillnaden täcks av IM:s egeninsats om 55 790 000 kr. IM ansöker om en progressiv fördelning över åren: 94 190 000 kr (2019), 112 402 000 kr (2020), 131 504 000 kr (2021), 130 495 000 (2022), och 129 478 000 (2023). Det ansökta beloppet motsvarar ett genomsnittligt årligt Sida-bidrag om 108 455 800 kr. Sidas stöd till IM för 2018 uppgår som jämförelse till 52 000 000 kr. Det ansökta beloppet innebär en genomsnittlig årlig ökning om totalt 56 455 800 kr, vilket motsvarar en ökning om ca 108 procent. Nya program i ansökan jämfört med 2018 (se även budgetavsnittet) "Partner eco system:" riktar sig till ett bredare nätverk än bara de partners som IM ingår avtal med. Det inkluderar så kallade ”leverage partners" som är aktörer och organisationer med vilka det är avgörande att IM koordinerar för att uppnå målen i övriga insatser i ansökan. Exempel är lokala myndigheter, aktörer i den privata sektorn, media, CSOs, aktivister, influencers och politiska beslutsfattare. "Dialogue partners" är enligt IM:s definition aktörer som har en svagare anknytning till IM än "leverage partners." Exempel är ambassader, internationella CSOs, och vissa nationella och regionala CSOs. "Global program on civic space:" syftar till att hitta former för systematisk samverkan, synergier och länkar mellan existerande initiativ hos IM:s partners för att motverka det krympande utrymmet för det civila samhället att verka. "Civil Society Fund:" en ny finansieringsform som ska möjliggöra för IM att kunna bidra till förändring genom ett mer anpassningsbart stöd. Exempel på möjliga mottagare av bidrag från denna fond är sociala rörelser i sociala medier. Två regionala program gällande "civic space:" ett i Europa och ett i södra Afrika. ANSÖKANDE ORGANISATION IM är en av Sidas så kallade ramorganisationer inom CSO-strategin. Sida genomförde en omfattande utvärdering av organisationen och dess verksamhet inför beslut om att bevilja IM behörighet som ramorganisation 2013-07-12. IM:s första avtal som ramorganisation gällde perioden 2015–2017. Efter att IM under 2017 inkommit med en tilläggsansökan om stöd för 2018 förlängdes avtalet till att gälla 2015–2018. Sida har i dialogen med IM välkomnat en ansökan om ett flerårigt stöd från och med 2019, som överrensstämmer med perioden för IM:s strategiska plan för organisationen. IM är en medlemsbaserad, religiöst och partipolitiskt obunden, svensk ideell biståndsorganisation som grundades 1938. IM arbetar för att bekämpa fattigdom och utanförskap genom bistånd, fair trade och integration. IM:s internationella arbete utgår från de mänskliga rättigheterna och utformas som hjälp till självhjälp. Stärkt civilsamhälle genom att IM, som en feministisk och antirasistisk förändringsaktör, katalyserar djupgående samhällsförändringar med fokus på: Rätt till social inkluderingEnligt IM omfattar socal inkludering rätten till deltagande, möjligheten att fritt bidra till samhället och rätten till icke-diskriminering. Det kan till exempel handla om att människor med funktionsnedsättning inte erhåller det stöd de behöver vad gäller tillgång till utbildning, meningsfull sysselsättning och hälso- och sjukvård. För att uppnå social inkludering kommer IM till exempel i Jordanien att arbeta med partners för att stärka utsatta gruppers kapacitet att utkräva sina rättigheter. IM kommer i Jordanien även att föra dialog med lokala och nationella ledare i syfte att förbättra lagstiftningen och de strukturer som finns för att säkerställa social inkludering.  Rätt till ekonomisk inkluderingEnligt IM handlar ekonomisk inkludering om att ge marginaliserade grupper möjligheten att ha ägarskap över sitt ekonomiska liv. Målgruppen ska ges möjlighet till en förbättrad ekonomisk situation samtidigt som deras status i samhället stärks.  För att uppnå ekonomisk inkludering kommer IM till exempel i Malawi att fortsätta att stödja "village savings and loan associations" för kvinnor. Vidare kommer IM i Malawi att stödja unga människors initiativ gällande klimatsmarta bevattningssystem som drivs av solenergi. IM Malawi är även medlem i "Movement for Community Led Development - Malawi chapter" som övervakar regeringens åtagande enligt SDG:s 4,5,8 och 9. Stärkt civilsamhälleIM lyfter fram det civila samhällets betydelse i ett demokratiskt samhälle, som röstbärare och för att stärka medvetenheten ibland målgrupper om deras rättigheter. För att kunna spela denna roll behöver civilsamhället vara starkt och ha tillräcklig kapacitet. En central del i IM:s strategi för att stärka det civila samhället är IM:s program för "organisational and capacity development (OCD)" för partners.  En nyhet inför 2019-2023 är att IM kommer att uppmuntra partners att avsätta medel i deras budget från IM för organisationsutveckling. Detta till skillnad från tidigare då alla medel dedikerade till kapacitetsutveckling har varit del av IM:s budgetar. IM motiverar dena förändring med att ett erbjudande om stöd som bygger på ett verkligt behov har bättre förutsättningar att vara framgångsrikt än motsatsen. Samtidigt kommer IM:s organisationsbedömningar samt dialogen med partners även fortsättningsvis att att vara en viktig del av det OCD som IM bidrar med till respektive partner.    IM har även för avsikt att under kommande period stärka möjligheterna för partners att lära av varandra. IM:s nätverksmöten är en del i detta. Vissa partners är även experter inom tematiska områden och kan bidra med utbildning för andra partners. I södra Afrika till exempel har "Just Associates" stark kompetens gällande jämställdhetsfrågor och kan vara en resurs för andra partners i regionen. IM har valt att prioritera ett antal områden för den kompetensutveckling som IM själva genomför och har budgetansvar för. Det gäller till exempel tematiska tvärfrågor, såsom miljö- och klimat och konflikt, samt anti-korruption, riskhantering och intern styrning och kontroll.     Säkrat utrymme för det civila samhälletAtt motverka trenden med ett krympande utrymme för det civila samhället att verka är en prioriterad fråga för IM. För att bidra till detta kommer IM till exempel i södra Asien att initiera ett regionalt program om "civic space" och att anordna nätverksmöten för partners tillsammans med landkontoren i Indien och Nepal. I Indien kommer IM även att arbeta för att stärka partners interna kontrollsystem för att möta de krav som ställs av regeringen. Några av IM:s samarbetspartners i Nepal är människorättsorganisationer som driver påverkansinitiativ gällande "civic space."  Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -195293 -195293 0 -195293 Individuell Människohjälp -195293 Individuell Människohjälp Development cooperation with civil society 2025-2029 Strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med det civila samhället 2025–2029 Increased ability for civil society, and its target groups, to organize on issues related to democracy, human rights and freedoms, principles of the rule of law, equality, free market and property rights, accountability, tolerance, anti-corruption and/or peace and security. Ökad förmåga för civilsamhället, och dess målgrupper, att organisera sig i frågor som rör demokrati, mänskliga fri- och rättigheter, rättsstatens principer, jämställdhet, fri marknad och äganderätt, ansvarsutkrävande, tolerans, antikorruption och/eller fred och säkerhet. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030589 Sweden Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bosnia and Herzegovina Bolivia (Plurinational State of) Iraq Jordan North Macedonia Namibia Philippines (the) Pakistan Palestine, State of Serbia Somalia Eswatini Turkey South Africa Zimbabwe Southern Africa, regional Middle Africa, regional North of Sahara, regional Europe, regional Developing countries, unspecified Middle East, regional Asia, regional South America, regional Central Asia, regional Democratic participation and civil society Multisector education/training STD control including HIV/AIDS Civilian peace-building, conflict prevention and resolution Government & Civil Society-general Other Multisector Population Policies/Programmes & Reproductive Health Conflict, Peace & Security Exempel på resultat som uppnåtts: Stöd till organisering för mänskliga rättigheter; Sydafrika; Ett ökat självbestämmande hos marginaliserade samhällsgrupper, har resulterat i att de själva kan leda och styra kampen för sina rättigheter. Till exempel har organisationen SALO:s arbete med att utmana främlingsfientlighet i invandrartäta befolkningsområden bidragit till att det skapats lokala sammanslutningar som representerar migranters rättigheter som samarbetar med myndigheter; TCOEs arbete på landsbygden har också fokuserat på att integrera migrantarbetare, vilket lett till ökad samhörighet och igenkännande mellan lokalbefolkningen och migranterna. Detta har minskat samhällsklyftorna dem emellan och bidragit till en reducrad riks för att migrantarbetare blir exploaterade av lokalbefolkningen. Organisering, folkbildning och opinionsbildning; Zimbabwe; AWC och WIPSUs projekt har medfört en ökad representation av kvinnor i beslutsfattande positioner på olika samhällsnivåer såsom i hälsokommittéer och vattenpunktskommittéer. Kvinnorna som deltagit i projekten är mer självsäkra och har lättare att hävda sig inom politiska partier, i parlamentet och inom arbetarrörelsen. Konsolidering av arbetarrörelsen; Filippinerna; Under projektperioden har fiskare vid Mariners' Alliance for Regional and International Networking Organization (MARINO) och United Workers of Citra Mina Group of Companies (UWCGC) kämpat för arbetarnas rätt att behandlas som arbetstagare och inte som slavar av lokala fiskeföretag. Projektet har lett till att fiskarna blivit medvetna om sina mänskliga rättigheter och i arbetsrättsliga frågor såsom rätten till sociala förmåner och anständiga löner. Kvinnor och ungdomars deltagande i demokratiska processer; Palestina; Kvinnor som deltar i de fem projekten som OPC stött har utvecklat en starkare förståelse för sina rättigheter och många av dem har börjat kräva sina rättigheter. Ett projekt ledd av Palestinian Youth Union resulterade i att (unga) kvinnor blev vald till politiska poster på kommunal nivå medan HDIPs kapacitets-förstärkande aktiviteter ledde till att nio av 25 kvinnor kandiderade till politiska poster i kommuner. PYALARAs projektet har därtill ökat unga palestiniers aktiva deltagande i beslutsfattande processer i olika frågor som behandlas av lokala myndigheter. Oväntade resultat Palestina; Partnern PYALARA ändrade sin insats under projektperioden för att ägna mer uppmarksmhet åt att stärka ungas röster och agenda med hjälp av kapacitetsstärkande insatser. Det ledde till att ungdomsorganisationer drev påverkansarbete för att sänka åldern för att bli valbara till politiska poster på kommunal nivå och framgångsrikt tävla om lokala val. Västra Balkan; Ett mindre lyckat resultat var det faktum att ungdomar, som deltagit arbetsskapande utbildningar i engelska och IT valde att därefter migrera till EU-länder. Utvärderingen drar slutsatsen att det är viktigt för Palmecentret stödjer lokala partners metoder för att involvera unga i aktiviteter efter att de tagit del i olika utbildningar. (Utvärdering s. 15) Zimbabwe; Kvinnliga parlamentariker som tagit del av olika utbildningar som initierats av OPCs partners lyckades inte behålla sina platser i parlamentet i valet 2018. Detta kan förklaras av att de dels saknas en sammanslutning av kvinnor i parlamentet och att det finns en kultur präglad av självpositionering på bekostnad av kollektiva agendor. Framöver är det en rekommendation att programmet även riktar sig till kvinnor som förlorade i val men som är beredda att agera mentorer för sittande och blivande kvinnliga kandidater. Sydafrika; En oväntad utveckling inträffade inom ETU:s stöd till lokala kommuner som syftade till att stärka det civila samhällets förmåga att representera fattiga samhällen och marginaliserade grupper. I Knysna kommun var andelen män i lokala kommittéer och inom det civila samhället begränsat. Detta faktum kan leda till att kommunal samhällsservice betraktas som ett kvinnoarbete och kvinnoansvar. Lärdomar Exempel på lärdomar under avtalsperioden; OPC behöver stärka partners M&E-system, involvera partners i hela projektcykeln inklusive påverkanskampanjer, erbjuda mer skräddarsydd kapacitetsutveckling till partners, vikten av stärka partners i resursmobilisering för att begränsa beroendet av OPC. Fler partners behöver arbeta mer med strategiskt påverkansarbete, som påverka en bredare grupp, och stärka sitt arbete för förändringar i policys och lagar på olika samhällsnivåer. Interna organisatoriska förändringar och resultat Efter att organisationen vuxit snabbt beroende på ökad finansiering fanns behov av konsolidering, ökad strategisk styrning, effektivitet och tydlighet. Som ett resultat följde två större förändringar: - En större omorganisation startade 2017. Dock kvarstod en del samordningsutmaningar i den internationella avdelningen. Dessa har OPC försökt hantera genom ytterligare organisationsförändringar under avtalsperioden. - Översyn av styrdokument; uppdaterat policyramverk, bestående av 10 policys, samt nya strategier för det internationella arbetet, kommunikation och påverkan.     No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54030589-5403058901 Sweden Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 74300000 0 0 0 74672000 -75269000 75495000 74300000.0000000149 0 -74672000 0 75269000 -75495000 668700 Olof Palme International Center 571738.5 Olof Palme International Center 2157672 Olof Palme International Center 965900 Olof Palme International Center 35292500 Olof Palme International Center 3715000 Olof Palme International Center 520100 Olof Palme International Center 294228 Olof Palme International Center 74300 Olof Palme International Center 222900 Olof Palme International Center 1537044.1000000001 Olof Palme International Center 520100 Olof Palme International Center 594400 Olof Palme International Center 5488243.7999999998 Olof Palme International Center 74300 Olof Palme International Center 9682255.9000000004 Olof Palme International Center 445800 Olof Palme International Center 307156.2 Olof Palme International Center 347724 Olof Palme International Center 74300 Olof Palme International Center 5146315.2000000002 Olof Palme International Center 301360.8 Olof Palme International Center 594400 Olof Palme International Center 2771761.5 Olof Palme International Center 1931800 Olof Palme International Center 765419 Olof Palme International Center 259000 Olof Palme International Center 481000 Olof Palme International Center 1380285 Olof Palme International Center 259000 Olof Palme International Center 152958 Olof Palme International Center 2562768 Olof Palme International Center 222000 Olof Palme International Center 150072 Olof Palme International Center 962000 Olof Palme International Center 2733042 Olof Palme International Center 173160 Olof Palme International Center 1850000 Olof Palme International Center 296000 Olof Palme International Center 37000 Olof Palme International Center 111000 Olof Palme International Center 37000 Olof Palme International Center 4821581 Olof Palme International Center 333000 Olof Palme International Center 1074480 Olof Palme International Center 146520 Olof Palme International Center 296000 Olof Palme International Center 284715 Olof Palme International Center 17575000 Olof Palme International Center 37000 Olof Palme International Center 37300 Olof Palme International Center 17717500 Olof Palme International Center 287023.5 Olof Palme International Center 298400 Olof Palme International Center 147708 Olof Palme International Center 1083192 Olof Palme International Center 335700 Olof Palme International Center 4860674.9000000004 Olof Palme International Center 37300 Olof Palme International Center 111900 Olof Palme International Center 37300 Olof Palme International Center 298400 Olof Palme International Center 1865000 Olof Palme International Center 174564 Olof Palme International Center 2755201.7999999998 Olof Palme International Center 969800 Olof Palme International Center 151288.8 Olof Palme International Center 223800 Olof Palme International Center 2583547.2000000002 Olof Palme International Center 154198.2 Olof Palme International Center 261100 Olof Palme International Center 1391476.5 Olof Palme International Center 484900 Olof Palme International Center 261100 Olof Palme International Center 771625.1 Olof Palme International Center SE-0-SE-6-54030589-5403058902 Sweden Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2191860 74672000 72269000 78495000 40747500 2191860 0.0000000029 37634499.9999999925 -867178.9999999998 37747499.9999999925 0 37335999.9999999925 -2984794 34634500 -1393812.0000000002 37335999.9999999851 0 289076 Olof Palme International Center 7205477.8590000002 Olof Palme International Center 109690862 Olof Palme International Center 74672 Olof Palme International Center 1805385 Olof Palme International Center 2475549.1800000002 Olof Palme International Center 2549662 Olof Palme International Center 12576451.2579999994 Olof Palme International Center 2188317 Olof Palme International Center 4063771.27 Olof Palme International Center 1576632 Olof Palme International Center 522704 Olof Palme International Center 455678 Olof Palme International Center 903632.996 Olof Palme International Center 1849120.04 Olof Palme International Center 2103596 Olof Palme International Center 380446.82 Olof Palme International Center 797524.742 Olof Palme International Center 1504208.1410000001 Olof Palme International Center 10058479 Olof Palme International Center 11910315 Olof Palme International Center 5939831 Olof Palme International Center 16857666.9640000015 Olof Palme International Center 604039 Olof Palme International Center 541819 Olof Palme International Center 392475 Olof Palme International Center 26883180.7300000004 Olof Palme International Center 1427288 Olof Palme International Center 2191860 Olof Palme International Center 970736 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center 2165488 Olof Palme International Center 336024 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 17958616 Olof Palme International Center 138889.92 Olof Palme International Center 1232088 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 2368483.8319999999 Olof Palme International Center 2175942.0800000001 Olof Palme International Center 158080.624 Olof Palme International Center 37336 Olof Palme International Center 1754792 Olof Palme International Center 34498.464 Olof Palme International Center 413533.536 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 198963.544 Olof Palme International Center 112008 Olof Palme International Center 74672 Olof Palme International Center 149344 Olof Palme International Center 4461950.6880000001 Olof Palme International Center 690417.312 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center -3225.90588 Olof Palme International Center -6070.253 Olof Palme International Center -28616.907 Olof Palme International Center -8671.79 Olof Palme International Center -801.273395 Olof Palme International Center -55011.234224 Olof Palme International Center -6070.253 Olof Palme International Center -6070.253 Olof Palme International Center -50296.382 Olof Palme International Center -8671.79 Olof Palme International Center -9604.874605 Olof Palme International Center -7804.611 Olof Palme International Center -867.179 Olof Palme International Center -50539.19212 Olof Palme International Center -22546.654 Olof Palme International Center -103634.827931 Olof Palme International Center -1734.358 Olof Palme International Center -3671.635885 Olof Palme International Center -40757.413 Olof Palme International Center -3468.716 Olof Palme International Center -4621.196891 Olof Palme International Center -2601.537 Olof Palme International Center -8671.79 Olof Palme International Center -417113.099 Olof Palme International Center -16035.874069 Olof Palme International Center 37336 Olof Palme International Center 34498.464 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center 74672 Olof Palme International Center 138889.92 Olof Palme International Center 2368483.8319999999 Olof Palme International Center 2175942.0800000001 Olof Palme International Center 413533.536 Olof Palme International Center 149344 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 690417.312 Olof Palme International Center 198963.544 Olof Palme International Center 336024 Olof Palme International Center 1754792 Olof Palme International Center 2165488 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center 112008 Olof Palme International Center 4461950.6880000001 Olof Palme International Center 1232088 Olof Palme International Center 158080.624 Olof Palme International Center 373360 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 970736 Olof Palme International Center 17958616 Olof Palme International Center 261352 Olof Palme International Center 250984.4805 Olof Palme International Center 18064560 Olof Palme International Center 978497 Olof Palme International Center 225807 Olof Palme International Center 338710.5 Olof Palme International Center 1216761.0194999999 Olof Palme International Center 372129.936 Olof Palme International Center 4545908.8894999996 Olof Palme International Center 75269 Olof Palme International Center 301076 Olof Palme International Center 2107532 Olof Palme International Center 1693552.5 Olof Palme International Center 685286.6105 Olof Palme International Center 225807 Olof Palme International Center 151742.304 Olof Palme International Center 422710.704 Olof Palme International Center 2049650.139 Olof Palme International Center 3089039.7599999998 Olof Palme International Center 133150.861 Olof Palme International Center 489248.5 Olof Palme International Center 66537.796 Olof Palme International Center 150538 Olof Palme International Center 1558552.5 Olof Palme International Center 630659.6105 Olof Palme International Center 311710.5 Olof Palme International Center 342465.936 Olof Palme International Center 16624560 Olof Palme International Center 207807 Olof Palme International Center 139646.304 Olof Palme International Center 69269 Olof Palme International Center 4183535.8895 Olof Palme International Center 138538 Olof Palme International Center 1886264.139 Olof Palme International Center 450248.5 Olof Palme International Center 207807 Olof Palme International Center 389014.704 Olof Palme International Center 277076 Olof Palme International Center 230977.4805 Olof Palme International Center 1939532 Olof Palme International Center 2842799.7599999998 Olof Palme International Center 61233.796 Olof Palme International Center 900497 Olof Palme International Center 1119768.0194999999 Olof Palme International Center 122536.861 Olof Palme International Center 244485 Olof Palme International Center 1833637.5 Olof Palme International Center 259317.09 Olof Palme International Center 1711395 Olof Palme International Center 366727.5 Olof Palme International Center 382374.54 Olof Palme International Center 1248340.4099999999 Olof Palme International Center 244485 Olof Palme International Center 4791294.7874999996 Olof Palme International Center 448222.5 Olof Palme International Center 19151325 Olof Palme International Center 1100182.5 Olof Palme International Center 122242.5 Olof Palme International Center 709617.7125 Olof Palme International Center 81495 Olof Palme International Center 153699.57 Olof Palme International Center 2226280.4100000001 Olof Palme International Center 434368.35 Olof Palme International Center 203737.5 Olof Palme International Center 203737.5 Olof Palme International Center 137074.59 Olof Palme International Center 3212695.8900000001 Olof Palme International Center 95349.15 Olof Palme International Center 448222.5 Olof Palme International Center 937192.5 Olof Palme International Center 1019182.5 Olof Palme International Center 415222.5 Olof Palme International Center 1698637.5 Olof Palme International Center 240225.09 Olof Palme International Center 17741325 Olof Palme International Center 226485 Olof Palme International Center 402388.35 Olof Palme International Center 868192.5 Olof Palme International Center 1156432.4099999999 Olof Palme International Center 339727.5 Olof Palme International Center 657372.7125 Olof Palme International Center 188737.5 Olof Palme International Center 354222.54 Olof Palme International Center 188737.5 Olof Palme International Center 2062372.4099999999 Olof Palme International Center 1585395 Olof Palme International Center 142383.57 Olof Palme International Center 415222.5 Olof Palme International Center 88329.15 Olof Palme International Center 226485 Olof Palme International Center 113242.5 Olof Palme International Center 126982.59 Olof Palme International Center 2976163.8900000001 Olof Palme International Center 75495 Olof Palme International Center 4438539.7874999996 Olof Palme International Center -2984794 Olof Palme International Center -1393812 Olof Palme International Center Support through Swedish civil society organisations 2016-2022 Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2016-2022 Improved aid- and development-effectiveness in civil society support Ett mer bistånds- och utvecklingseffektivt stöd till civilsamhället Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased impact of the rights perspective in the work of civil society organisations and strengthened ability of civil society to represent – and act in close collaboration with – people living in poverty Ökat genomslag för rättighetsperspektivet i civilsamhällets arbete samt stärkt förmåga hos civilsamhället att representera och agera i nära samråd med människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Greater awareness, engagement and capacity among people living in poverty, enabling them to work for democracy and to organise in order to assert their human rights Ökad medvetenhet, engagemang och kapacitet hos människor som lever i fattigdom att arbeta för demokrati och organisera sig för att kunna utkräva sina mänskliga rättigheter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased diversity within civil society in developing countries that represents and/or acts for the benefit of people living in poverty Ökad mångfald inom det civilsamhälle i utvecklingsländer som representerar och/eller agerar till förmån för människor som lever i fattigdom Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for civil society to promote an enabling environment for civil society in developing countries Stärkta möjligheter för civilsamhället att arbeta för en gynnsam miljö för civilsamhället i utvecklingsländer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Established and/or strengthened dialogue mechanisms and meeting places in developing countries for collaboration within civil society and between civil society and other development actors Inrättade och/eller stärkta dialogmekanismer och mötesplatser i utvecklingsländer för samverkan inom/mellan civilsamhället och andra aktörer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-54030589-5403058903 Sweden Framework support to Olof Palme International Centre for 2016-2019 for programmes that relate to Sida's mandate to support civil society organsiations in developing countries that, with a rights-based approach, contributes to poverty reduction. RAMSTATUS Olof Palmes Internationella Center (OPC) beviljades fortsatt behörighet som ramorganisation under anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället” i januari 2014 och beslutet gäller tills dess att ny ramkriteriebedömning genomförs. Ramstatus innebär att organisationen har granskats och godkänts enligt kriterier gällande bl.a. representativitet, självständighet, tillräckliga system för intern styrning och kontroll, kapacitet att uppnå och redovisa mot relevanta resultat "Strategin för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället" (kallad CSO-strategin) och kapacitet att anpassa sig och förnya sig samt slutligen kapacitet och kompetens i policy-, och metodarbete. Ramstatus ger organisationen rätt att söka medel ur anslagsposten ”Stöd genom svenska organisationer i det civila samhället”. Sida och OPC har undertecknat ett Avtal om allmänna villkor den 20 januari 2015 med giltighetstid till och med den 31 december 2022. -------------------------------------------------------------------------------------- OPC har till Sida den 1 oktober 2015 inkommit med ansökan om ramstöd för verksamhetsperiod 2016-2019 från anslaget för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället (CSO-anslaget). Organisationen ansöker om rambidrag om 368 024 628 SEK. Ansökt belopp inkluderar verksamhetskostnader, kostnader direkt kopplade till vidareförmedling av bidrag samt administrationskostnader. Ansökt belopp per år är (ca): 2016: 91 MSEK 2017: 91 MSEK 2018: 92 MSEK 2019: 92 MSEK Ansökt budget för år 2016 är en ökning med drygt 13% jämfört med beviljad budget för 2015 samt en 35%ig ökning jämfört med beviljad budget för 2014. ANSÖKANDE ORGANISATION OPC är en svensk ideell organisation som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter och fred samt utvecklande av det civila samhället. OPC är förankrat i den internationella arbetarrörelsen samt även förankrat i de specifika landkontexter där projekten genomförs. Organisationen bildades i sin nuvarande form 1992 som den svenska arbetarrörelsens samarbetsorganisation för internationell verksamhet och opinionsbildning. OPC är en av Sidas ramorganisationer och har ett pågående samarbete med Sida/CIVSAM inom regeringens "Strategi för stöd genom svenska organisationer i det civila samhället 2010-2014", men även ett flertal stöd från andra strategier inom Sida. Strategin är förlängd att gälla t.o.m. 31 december 2016. Det övergripande målet i OPC:s verksamhet är "Fattiga människors makt att påverka sina samhällen och sina egna liv stärks genom gemensamt agerande". OPC arbetar integrerat med tre huvudområden inom det internationella utvecklingssamarbetet: -folkligt deltagande -fackligt samhällsarbete -partipolitisk organisering (stöds ej inom CSO-strategin.) OPC har 27 medlemsorganisationer (MO) ur den svenska arbetarrörelsen som de samarbetar med i projekt. Merparten av OPC:s medlemsorganisationer är förbund baserade på enskilda medlemmar, oftast anslutna genom lokala föreningar, klubbar och avdelningar. Andra är medlemsorganisationer som samlar organisationer, exempelvis ABF och LO. OPC har fem lokalkontor; Palestina, Sydafrika, Albanien, Kosovo och Serbien. Dessutom finns en lokal koordinatör anställd på konsultbasis i Burma och en i Litauen, men de är inte registrerade landkontor. Kontoret i Serbien finansieras delvis via CSO-strategin och kontoren i Albanien och Kosovo finansieras helt via andra Sida-medel. Sydafrikakontoret är regionalt och inkluderar verksamheten i Sydafrika, Namibia och Zimbabwe, medan det regionala lokalkontoret i Serbien ansvarar för verksamheten i Bosnien-Hercegovina och Serbien. OPC arbetar nära sina samarbetspartner och är ofta uppskattade i dessa partnerskap. De arbetar långsiktigt och ger viktigt stöd till sina samarbetsorganisationer. OPC bygger sitt arbete kring internationell solidaritet och de erbjuder sina samarbetspartner kontakter inom internationella nätverk. I och med sina medlemsorganisationer har OPC en stark förankring i Sverige. OPC genomför utbildningar kring bl.a. arbetsrätt, kvinnors rättigheter, rätten till organisationsfrihet m.m. samt utbildar inom möjligheterna att påverka för att utkräva sina rättigheter. Utbildningarna är överlag uppskattade och relevanta. De stärker sina samarbetsorganisationers kapacitet så att dessa i sin tur effektivare ska kunna företräda sina medlemmar samt att samarbetsorganisationerna ska kunna verka som demokratiska förebilder. ANSÖKAN FÖR 2016-2019 Ansökan baserar sig på OPC:s verksamhetsstrategi som gäller för åren 2015-2019. OPC:s utgångspunkt för ansökan är en mångdimensionell definition av fattigdom, där brist på demokratiska rättigheter och politiskt deltagande ses som en viktig del av fattigdomen som ofta sammanfaller med och förstärks av brist på resurser och möjligheter. OPC:s förändringsteori innefattar att öka människors kunskap och medvetenhet om sina rättigheter, bygga upp målgruppens förmåga att tillvarata sina intressen och utkräva sina rättigheter och stärka kapaciteten för demokratisk organisering så att kraften att uppnå samhällsförändring genom att påverka beslutsfattare och ändra diskriminerande normer i samhället ökar. I ansökan för 2016-2019 planerar OPC verksamhet i sammanlagt 26 länder, inom 7 landprogram och 4 tematiska program varav merparten är fortsättning på pågående verksamhet från tidigare programperioder. De tematiska programmen är: "Förändringsaktörer i auktoritära stater", "Sociala trygghetssystem", "Empowering the workers' movement for decent work" och samt "Kvalitetssäkringsprogrammet". Verksamheten fördelas på ca 120 samarbetsprojekt, varav ca 47 bedrivs helt eller delvis av medlemsorganisationerna och resten direkt av OPC. HISTORIK Sida och OPC har samarbetat under många år och Sida betraktar OPC som en viktig strategisk partner för att nå målet om ett stärkt civilt samhälle. Under åren har dock Sida även bedömt en del områden som mindre tillfredsställande, bl.a. en bristande förmåga att följa upp aktiviteter och resultat, otillfredsställande styrdokument och bristande tillämpning av dessa, svagheter avseende finansiell styrning och kontroll, samt svagheter avseende planering, uppföljning och utvärdering av verksamheten. Organisationen hade även tidigare utmaningar i att OPC spritt sig geografiskt för tunt och brett, vilket senare åtgärdades. Inför verksamhetsperiodeden 2012-14 såg Sida tydliga förbättringar och gjorde bedömningen att OPC stärkt sig inom flera områden såsom stärkta system för intern styrning och kontroll, mer koherenta program, en geografisk fokusering (fasat ut 18 länder), samt en förändrad och mer ändamålsenlig roll för medlemsorganisationerna. Helhetsbedömningen var överlag positiv varpå OPC beviljades utökade anslag. OPC genomgick senare också en ramkriteriebedömning och fick förnyad ramstatus 2014. Hösten 2014 ansökte OPC om stöd för verksamhetsår 2015 och beviljades en volymökning om 13% jämfört med föregående år, baserat på bl.a. en positiv ramkriteriebedömning samt en övergripande positiv bedömning i Sidas beredning för programperioden 2012-14. Därefter har Sida under 2015 låtit genomföra tematiska stickprov (inom jämställdhet och miljö & klimat) och en stickprovsrevision i samarbetsländer och med analys av OPC:s huvudkontor. Sida har dessutom tagit hjälp av helpdesk för konflikt för att genomföra en analys av OPC:s ansökan och inhämtat mer information om verksamheten vid två uppföljningsresor under 2015. Flera av uppföljningsfrågorna nämnda i avtalet för programperioden 2012-14 är sådant som Sida fortfarande hösten 2015 identifierar som utmaningar för OPC, t.ex integrering av tematiska prioriteringar, hållbarhet i resultaten samt utmaningar kopplat till riskanalyser. Sida bedömer att OPC inte fullt ut har nått framsteg i den utsträckning som förväntades under den senaste längre avtalsperioden. Nedan ges ett antal exempel på programresultat som OPC avser att uppnå under kommande period. EXEMPEL FÖRVÄNTADE RESULTAT UNDER PERIOD 2016-2019: 1) Tematiskt program "Sociala trygghetssystem" (fokus Latinamerika): Programmålet är att samarbetsorganisationerna inom programmet bidrar till att stärka social trygghet och sociala trygghetssystem för sina medlemmar och målgrupper. Delmål: Organisationerna har stärkt sin bas för mobilisering och organisering av medlemmar i frågor som rör deras rättigheter. Riktmärke: 4000 medlemmar, varav 90% kvinnor har deltagit i utbildningar som rör deras rättigheter och sociala trygghetssystem vid programperiodens slut. Utgångsvärde: Ca 750 fackliga ledare på basnivå har utbildats (2014). 2) Zimbabwe, program "Organisering, utbildning och påverkan": Programmål: samarbetsorganisationerna har bidragit till ökat demokratiskt deltagande, jämlikhet och mänskliga rättigheter för målgruppen. Samarbetspartner fokuserar på bl.a att bevaka implementeringen av den nya konstitutionen med dess positiva förbättringar för målgruppen. Delmål: Målgruppens deltagande påverkar implementeringen av den nya konstitutionen och bidrar till förbättrad arbetsrättslagstiftning. Riktmärke: 80 % av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. Utgångsvärde 70% av lantarbetarna har tillgång till adekvat hälsovård på sin arbetsplats. 3) Filippinerna, program "Konsolidering av arbetarrörelsen": Programmål: samarbetsorganisationerna och deras målgrupper, ffa organiserade arbetare, kvinnor och ungdomar har ökat sin medvetenhet och kapacitet att utkräva respekt för sina rättigheter. Riktmärke: Minst 5 nya eller omförhandlade kollektivavtal per år. Utgångsvärde: 5 st år 2014. EXEMPEL TIDIGARE UPPNÅDDA RESULTAT UNDER PROGRAMPERIOD 2012-2014: 1) I Sydafrika har OPC:s samarbetsorganisationer förbättrat sin förmåga att mobilisera målgruppen ffa kvinnor, arbetare och landsbygdsbefolkning genom att under 2014 ha nått ut till 32 000 människor jämfört med ett utgångsvärde på 10 000 människor för år 2011. 2) I Zimbabwe har det under programperioden antagits en ny konstitution som ersätter konstitutionen från 1979. OPC:s samarbetsorganisationers arbete har spelat en viktig roll i arbetet med att ta fram den nya konstitutionen, som innehåller förbättringar gällande kvinnors rättigheter, diskriminering, strejkrätt samt media och yttrandefrihet. 3) I Palestina har kvinnors och ungdomars rättigheter prioriterats, genom att OPC:s samarbetsorganisation bl.a. bidragit till att förbereda lagförslag för att kriminalisera hedersmord. ANDRA SIDA-STÖD OPC får även stöd från andra delar av Sida för sin verksamhet och är för närvarande i en situation där OPC ansöker om förnyad finansiering från Sida för i stort sett samtliga delar av sin verksamhet. Ansökningar för svenska partianknutna organisationer (PAO) 2016-2018 57 MSEK, Albanien 2016-2020 18,7 MSEK, Kosovo 2016-2020 25 MSEK, Serbien 2016-2020 30,6 MSEK, Informations- och kommunikationsstöd 2016-2019 6 MSEK samt Stöd för insats i Ryssland tillsammans med SILC och Green Forum 2016-2018 15 MSEK. Sammanlagda ansökta belopp blir således 162,3 MSEK. Ett bilateralt Burma-stöd finns beviljat av Sida sedan tidigare på sammanlagt 30 MSEK för 2015-2018. OPC har också ett pågående bilateralt stöd från Sida för verksamhet i Ryssland på 4,2 MSEK för 2013-2015 med en planerad förlängning på ytterligare 0,5 MSEK för verksamhetsår 2016. Sida stod för sammanlagt ca 90% av OPC:s intäkter under 2014. (se OPC:s årsredovisning 2014). Samråd har ägt rum med Sidas juridiska avdelning. Verksamhetscontrollern för CIVSAM har konsulterats bl.a. för budgetfrågor. Synpunkter har också begärts in från relevanta svenska utlandsmyndigheter samt andra enheter på Sida som hanterar avtal med OPC. Därutöver har granskningar gjorts av integreringen av tvärfrågor i OPC:s verksamhet genom Sidas ramavtal för jämställdhet, helpdesken för miljö och klimat och helpdesken för mänsklig säkerhet gällande konfliktperspektivet. Underlag som granskats i samband med Sidas bedömning av OPC:s ansökan: (finns registrerade i Dox-ärende 15/001105 om inte annat anges) - Reserapport Zimbabwe, mars 2015 - Reserapport Serbien och Bosnien-Hercegovina, juni 2015 - Ramkriteriebedömning av OPC, SIPU 2013 med bilagor - OPC:s partnerskapsutvärdering, Rightshouse mars 2015 - OPC:s egna utvärdering av kärnstöd i Sydafrika, feb 2014 - Analys av OPC:s ansökan från helpdesken för mänsklig säkerhet (konfliktsensitivitet) - Stickprovsrevision, "Report on the review of the internal control systems of framework organisations including their partner organisations- OPC", 2015 - Tematiskt stickprov jämställdhet, Dox-ärende 15/000442 - Tematiskt stickprov miljö och klimat, Dox-ärende 15/000600 Beredning av OPC:s ramstöd 2016-2019 har genomförts som ett samarbete mellan två programansvariga på enheten CIVSAM på Sida. En programansvarig, Anna Winström, Sidas fokalpunkt för OPC, har fokuserat på intern styrning och kontroll, samt tagit ett helhetsansvar för bedömning av insatsen. Den andra programansvariga, Charlotte Ståhl, har fokuserat på främst tematiska frågeställningar. De två programansvariga har haft regelbundna avstämningar och fört diskussioner under beredningens gång i syfte att belysa OPC:s verksamhet och organisation ur olika infallsvinklar och förbättra bedömningarna i sin helhet. Föredragande i ärendet är Anna Winström. Visionen för Olof Palmes Internationella Centers (OPC) verksamhet är: En värld med fredliga samhällen grundade på demokratins ideal och alla människors lika värde och rättigheter. Det övergripande målet för OPC:s utvecklingssamarbete är att: Verksamheten ska leda till att Palmecentrets samarbetsorganisationer, och personer som verkar inom dem, utvecklar sin förmåga att aktivera och organisera människor i deras strävan att påverka de samhällen de lever i, och därmed sina egna liv. Centralt i samarbetet är inriktningen på att öka kunskapen om vad de mänskliga rättigheterna är och hur man kan kräva sin rätt. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1080000 1575000 0 1080000 1575000 -59434 2655000 Olof Palme International Center 1080000 Olof Palme International Center 787500 Olof Palme International Center 787500 Olof Palme International Center -59434 Olof Palme International Center Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Strengthened capacity of institutions for economic integration with the EU Västra Balkan: Stärkt kapacitet hos institutioner för fortsatt ekonomisk integration med EU Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54040182 Sweden Support to urban development and cooperation between researchers, policy makers, civil society and private sector, in Gothenburg, Stockholm, Kisumu Kenya, Cape Town South Africa, Manchester UK, Bangalore India. Mistra Urban Futures ("MUF" eller "Centret") har sitt ursprung 2008 då Mistra stiftelsen för miljöstrategisk forskning gjorde en öppen inbjudan till att lämna förslag om ett forsknings-och praktikcenter för hållbar stadsutveckling. Ett förslag som lagts fram av Göteborgs Consortium valdes under 2009, och Chalmers Tekniska Högskola utsågs som värdorganisation för centret. MUF inrättades formellt 2010 och strävar efter att vara ett internationellt forskningsbaserat kunskapscenter med fokus på städer och dess utmaningar. Forskningen som genomförs av MUF är avsett att stödja förändring och övergång mot hållbarhet. För att uppnå bästa resultat anses samproduktion ("co-production") och medskapande av ny kunskap om planering och förvaltning mellan den akademiska världen, kommuner, näringsliv och andra aktörer i det civila samhället viktig. MUF är organiserat som en nätverksstruktur av lokala interaktiva plattformar ("local interactive platforms" eller LIPS), vilket också underlättar samarbeten mellan nord-syd. Ett mål är att tillämpningen av deras forskningskunskap på lokal nivå blir relevant för utformningen av den globala politiken för hållbar stadsutveckling. Mistra Foundation har åtagit sig att stödja MUF under en 10-årsperiod, vilket inkluderar en uppbyggnadsfas i 2010-2011, en första operativ fas i 2012-2015, och en andra fas i 2016-2019. Andra finansiärer är Sida och Göteborgs Consortium (bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och regionen Västra Götaland), tillsammans med gemensamma finansiärer av de olika LIP utomlands. Centret har för närvarande fyra LIP i Kapstaden (CTLIP), Kisumu (KLIP), Göteborg (GOLIP) och Manchester (GMLP). MUF har för avsikt att fortsätta följa principen om medfinansiering under framtida expansion och etablering av nya LIPs. MUF leds av en internationell expertstyrelse, och förvaltas av ett Sekretariat som leds av en Centre Director. Chalmers upplåter kontor för MUF i sina universitetslokaler i Göteborg. Under uppbyggnadsfasen (2010-2011) fokuserade MUF på att etablera en effektiv förvaltningsstruktur för hela nätverket, bland annat med system för kvalitetskontroll, administrativa rutiner, arbetsmetoder (mellan MUF Sekretariat i Chalmers och LIP). Fem pilotprojekt genomfördes under denna period i syfte att genomföra och utvärdera metoden för ”knowledge co-production”. En strategisk plan för 2012-2015 togs fram inom ramen för fas 1, med aktiviteter fokuserade kring visionen om "Fair, Green and Dense Cities", som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter. Under denna fas genomfördes mer än 70 urbana forskningsprojekt, 600 personer engagerades i MUF, MUF producerade mer än 400 vetenskapliga publikationer och hade mer än 500 akademiska och vetenskapliga citeringar inom en betydande geografisk spridning. En mid-term utvärdering av MUF på uppdrag av Mistra stiftelsen gjordes i maj 2015 och omfattade perioden 2010-2015. Slutsatsen från den internationella oberoende utvärderingspanelen är att många av de kunskapsprodukter som har tagits fram genom MUF är av hög akademisk och vetenskaplig standard. Dessutom betonar de det unika och värdefulla bidraget från MUF som är utvecklingen och tillämpningen av principerna om samproduktion och medskapande (co-production and co-creation). Resultaten och effekterna av samproduktion i den vetenskapliga processen har precis börjat visas, men är mycket lovande för den återstående programperioden. Den övergripande slutsatsen från utvärderingen är att MUF "kommer att spela en avgörande global roll för att stödja och genomföra visionen om rättvisare, grönare och mer tillgängliga städer". En ny strategisk plan för 2016-2019 (fas 2) har utvecklats som bygger på erfarenheter och resultat från fas 1, och viktiga rekomendationer från mid-term utvärderingen. Under fas 2 kommer MUF att öka antalet LIP och partnerskap i Sverige och utomlands; engagera sig proaktivt i strategiska globala initiativ som Habitat III och Agenda 2030; och genomföra flera kollaborativa och komparativa forskningsprojekt mellan LIPs. Visionen "Fair, Green and Accessible Cities" kommer att användas för att visualisera centrets prioriteringar och syn på de fyra huvudsakliga dimensionerna av hållbar utveckling: sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska. De fem viktigaste kunskapsteman för MUFs forskningsagenda under denna fas är: - Hållbar fysisk urbanisering och urbana kvaliteter (sustainable spatial urbanisation and urban qualities); - Urban social hållbarhet (urban social sustainability); - Integration av ekonomiska, sociala och ekologiska system (integration of economic, social and ecological systems); - Hållbara urbana livsstilar (sustainable urban lifestyles); - Företagsdriven hållbar stadsutveckling (enterprise-driven sustainable urban development) Sida har sedan tidigare stött MUF med totalt MSEK 35,7, varav MSEK 6 för uppbyggnadsfasen och MSEK 29,7 MSEK för fas 1. Detta motsvarar cirka 11% av den totala finansieringen till MUF. Sida-medel har främst använts till att finansiera verksamheten av LIPs i Kisumu och Kapstaden samt till det globala uppsökande- och påverkansarbetet som utförs av MUF sekretariatet. Chalmers har ansökt om finansiering från Sida på MSEK 44 miljoner kronor för MUF verksamheten 2016-2019, vilket motsvarar en ökning av cirka 19% av det totala bidraget under 2010-2015, men bara en mindre ökning (9%) av det genomsnittliga årliga bidraget under åren 2013- 2015. Chalmers kommer att vara Sidas avtalspartner under denna fas. Tidigare har Sida-medel kanaliserats via Mistra stiftelsen. Styrmekanismerna för MUF kommer att vara MUF styrelse ("the Centre Board of Directors"). Centrets styrelse är ansvarig för att fatta strategiska beslut för utvecklingen av Mistra Urban Futures; att anta strategier, budgetar, årliga operativa planer, och rapporter; och att följa upp centrets planer och aktiviteter. Styrelseledamöterna kategoriseras som ordinarie och ex officio ("adjungerad"). Sida och andra finansiärer har rätt att utse en person som ex officio medlem med närvaro- och yttranderätt till Centrets styrelse. Som ex officio medlem får Sida ingen rösträtt när beslut fattas av styrelsen, och ingen ersättning för deltagande i styrelsemöten. Sida bedömer att det skulle vara av strategisk betydelse för programmet och samarbetet med Chalmers för Sida att upprätthålla en aktiv roll i styrelsen under fas 2 och att omfattas av de regler och restriktioner som gäller för ex officio medlemmar. Styrelsen är den mest effektiva plattformen för givarsamordning för programmet och för att harmonisera och arbeta igenom de etablerade förfarandena och rutinerna för centret. Att ställa viktiga frågor under styrelsemöten möjliggör bättre diskussion för alla berörda parter och snabbare beslutsfattande och handling. Att delta som ex officio styrelsemedlem ger Sida djupare insikter och en bättre förståelse av programmet på många nivåer, jämfört med att bara läsa rapporter från MUF. Mistra Urban Futures (MUF) was an international knowledge Centre for urban development hosted by Chalmers University of Technology (agreement partner). The Centre was established in 2010 and visioned a world with sustainable urbanization where cities are "fair, green and accessible". With transdisciplinarity and co-production (including co-design and co-creation) of knowledge as its methodological approach, the Centre's objective was to address how transitions and transformations towards sustainable urban development could be achieved. MUF brought researchers and practitioners together to co-create knowledge and solutions for urban transitioning. Its core network comprised of local interactive platforms in Gothenburg, Kisumu, Cape Town, Sheffield/Manchester and Malmö/ Lund, a smaller partnership node in Stockholm, and two project-based partnerships in Shimla (India) and Buenos Aires. Other global activities were implemented in collaboration with UN agencies, think tanks and the European research community. Sida was one of 3 major funders to MUF, together with Mistra Foundation and the Gothenburg Consortium (composed of Chalmers University of Technology, University of Gothenburg, City of Gothenburg, the Västra Götaland Region, the County Administration Board of Västra Götaland, the Göteborg Region and IVL Swedish Environmental Institute). Sida's funds were soft-earmarked to activities tackling poverty, gender inequality and environmental unsustainability primarily in and with the global South; for comparative research projects across platforms in the South; and as part of engagement with global agendas promoting these aims, most notably the Sustainable Development Goals (SDGs) and the New Urban Agenda (NUA). The Strategic Plan for 2016-2019 included an international collaborative framework and a comparative research agenda called Realising Just Cities, which had two central strategic objectives: Strategic Objective 1: To deliver evidence-based outcomes that address the challenges facing cities and which make a difference in practice; Strategic Objective 2: To diversify the Centre's research base and forging strategic partnerships with selected international organisations. The collaborative framework included three sets of cross-cutting core processes essential for working towards the realisation of just cities, and on which reflection, comparison, analysis and learning was conducted: - urban change, referring to processes of urban transformation which facilitate or constrain cities in becoming more just; - urban knowledge, referring to the social organisation of different knowledge and practices to support transitions to more just cities; and - urban governance, referring to the relationships and processes amongst governance stakeholders to help achieve just cities. Towards the end of the 2016-19 programme period, Sida approved a 12-month "consolidation year" project to finalise and publish all remaining material. The objective was to extract, collect, reflect and help institutionalise good practices and share the findings of Mistra Urban Futures programme to relevant target groups. Owing to the outbreak of the Covid 19 pandemic, the programme, with a total budget of 10 MSEK, was extended to 15 months, and all travel plans were cancelled with travel budgets reallocated to the development of digital events. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Urban development and management Other Multisector The Phase 2 2019 Evaluation Report summarized MUF's key results for the 2016-19 period: Localisation of global Agenda 2030 The Centre contributed to the local implementation of SDG goal 11 and the New Urban Agenda. Transdisciplinary coproduction was used to advance SDGs implementation in Buenos Aires, Cape Town, Gothenburg, Kisumu, Malmö, Sheffield and Shimla while the Kenyan government selected Kisumu as a pilot study for SDG implementation. Fostering dialogue to break traditional silos MUF developed neutral platforms for interaction, exchange and learning in Buenos Aires, Cape Town, Gothenburg, Kisumu, Malmö, Sheffield and Shimla, including different stakeholders, for meetings, learnings and peer review within and between these cities: City-to-city peer learning For example, the project 'Governance and Policy for Sustainability', involving the Cape Town, Gothenburg and Sheffield Manchester platforms, resulted in joint publications between academics and city practitioners. It supported the development of an environmental charter in Manchester when a new Mayor was installed. The Centre brought credibility and legitimacy to the research and this also helped in acquiring national funding. Another project was the 'Food Value Chain' which includes two clusters, one involving Cape Town, Kisumu and Gothenburg, the other one involving Sheffield, Manchester and Gothenburg. The project covered different aspects of the food value chain including production, distribution, processing, packaging, consumption and waste management. It resulted in several policy recommendations which were also published in policy briefs. Examples include two publications discussing the problematic situation of food security in Kisumu. Together, they found that distant production sources, considerable losses of food at market places, damage under transportation, and lack of storage and preservation facilities had contributed to high food costs. Kisumu Platform results The Kisumu Local Interaction Platform (KLIP) supported Kisumu's citizens, local government officials and researchers to acquire skills on how to undertake transdisciplinary knowledge co production research and apply it to develop collaborative approaches to solve key challenges. These approaches led to the formation of the Kibuye Market Waste Management CBO, the women tour guide association in Dunga and Dunga Eco-tourism and Environmental Youth group (DECTA). The Ecotourism project resulted in strategies for preservation and development of cultural and heritage sites at Kit-Mikayi and Abindu, as well as the establishment of new Ecotourism organisations including one for female guides. There were also learnings on possible pitfalls in transdisciplinary coproduction research projects and how these could be avoided. The waste management project involved not only researchers and city officials but also people managing waste in practice at, for example, dump sites and marketplaces. Four articles were published on waste management, including, for example, on the potential for energy briquette production from market waste. KLIPs capacity building activities, including masters, PhD and post-doctoral research training and staff exchanges, trained up over 30 researchers employed at the local universities, the municipality and other government departments, who were engaged in the city's sustainable development. At the municipal level, the process of policy initiation, formulation and approval became much more participatory and evidence based, driven by findings and recommendations from KLIP research projects. For example, KLIP's co-production research and capacity buiding supported the city's planning, reorganization and upgrading initiative - which led to the rehabilitation of Oile market into a city park, the relocation of street vendors, the modernization of markets, the development of a non-motorized transport strategy for Kisumu, and a policy framework on food security. MUF documented KLIP's progress in around 60 scientific publications in peer reviewed international journals and book chapters, over 15 policy briefs with specific recommendations shared with policy makers, 10 papers presented at international conferences, and over 20 news reports. Cape Town experiences shared across Africa The Cape Town Local Interaction Platform (CTLIP) developed co-production initiatives to promote sustainable and inclusive urban development across thematic areas: -CTLIP developed the the Living Cape Framework Policy with the Western Cape Provincial Government. Implementation involved the creation of five testbeds of innovation to bolster participatory processes for the province's cities and towns. -CTLIPs embedded researcher at the city of Cape Town introduced the concept of accessibility-focused planning and transport justice.This led the city to change the planning protocols to incorporate accessibility as a primary premise for decisionmaking. The city is now developing one of the world's first metropolitan accessibility strategies based on an integrated accessibility model. -CTLIP supported Cape Town's Arts and Culture Unit to improve planning around cultural heritage through the production of a series of reports on cultural heritage planning. -Research on public financing for urban development conducted together with city officials was developed into a series of journal articles that have fed into city planning on how financial flows shape urban development. -The flagship Realizing Just Cities publication was produced with the African Centre for Cities and it has been shared with the members of the African Urban Research Initiative, a network of 20 research institutes across Africa. -According to MUF's Narrative Report to the Consolidation Programme 2020-21, MUFs Cultural Heritage and Just Cities work underpinned the South Africa-EU Dialogue, which emerged from ten years of engagement between the African Centre for Cities (ACC), the City of Cape Town, and a number of political, practitioner and academic partners. The dialogue focused on the implementation of global and local policy agendas through a cultural lens. It led to the sharing of case studies and best practices about the role of cultural mapping, planning and impact assessment in promoting sustainable and just cities. Four policy briefs were also produced. -During the Consolidation Program in 2021, the African Centre for Cities developed training materials on its two key knowledge co-production methods: the CityLab model which was replicated in Johannesburg, Tanzania, Ghana and London and the embedded researcher model which was replicated in Sweden and in a number of cities across Africa through the FRACTAL (Future Resilience for African Cities and Lands) project. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54040182-5404018201 Sweden Support to urban development and cooperation between researchers, policy makers, civil society and private sector, in Gothenburg, Stockholm, Kisumu Kenya, Cape Town South Africa, Manchester UK, Bangalore India. Mistra Urban Futures ("MUF" eller "Centret") har sitt ursprung 2008 då Mistra stiftelsen för miljöstrategisk forskning gjorde en öppen inbjudan till att lämna förslag om ett forsknings-och praktikcenter för hållbar stadsutveckling. Ett förslag som lagts fram av Göteborgs Consortium valdes under 2009, och Chalmers Tekniska Högskola utsågs som värdorganisation för centret. MUF inrättades formellt 2010 och strävar efter att vara ett internationellt forskningsbaserat kunskapscenter med fokus på städer och dess utmaningar. Forskningen som genomförs av MUF är avsett att stödja förändring och övergång mot hållbarhet. För att uppnå bästa resultat anses samproduktion ("co-production") och medskapande av ny kunskap om planering och förvaltning mellan den akademiska världen, kommuner, näringsliv och andra aktörer i det civila samhället viktig. MUF är organiserat som en nätverksstruktur av lokala interaktiva plattformar ("local interactive platforms" eller LIPS), vilket också underlättar samarbeten mellan nord-syd. Ett mål är att tillämpningen av deras forskningskunskap på lokal nivå blir relevant för utformningen av den globala politiken för hållbar stadsutveckling. Mistra Foundation har åtagit sig att stödja MUF under en 10-årsperiod, vilket inkluderar en uppbyggnadsfas i 2010-2011, en första operativ fas i 2012-2015, och en andra fas i 2016-2019. Andra finansiärer är Sida och Göteborgs Consortium (bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och regionen Västra Götaland), tillsammans med gemensamma finansiärer av de olika LIP utomlands. Centret har för närvarande fyra LIP i Kapstaden (CTLIP), Kisumu (KLIP), Göteborg (GOLIP) och Manchester (GMLP). MUF har för avsikt att fortsätta följa principen om medfinansiering under framtida expansion och etablering av nya LIPs. MUF leds av en internationell expertstyrelse, och förvaltas av ett Sekretariat som leds av en Centre Director. Chalmers upplåter kontor för MUF i sina universitetslokaler i Göteborg. Under uppbyggnadsfasen (2010-2011) fokuserade MUF på att etablera en effektiv förvaltningsstruktur för hela nätverket, bland annat med system för kvalitetskontroll, administrativa rutiner, arbetsmetoder (mellan MUF Sekretariat i Chalmers och LIP). Fem pilotprojekt genomfördes under denna period i syfte att genomföra och utvärdera metoden för ”knowledge co-production”. En strategisk plan för 2012-2015 togs fram inom ramen för fas 1, med aktiviteter fokuserade kring visionen om "Fair, Green and Dense Cities", som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter. Under denna fas genomfördes mer än 70 urbana forskningsprojekt, 600 personer engagerades i MUF, MUF producerade mer än 400 vetenskapliga publikationer och hade mer än 500 akademiska och vetenskapliga citeringar inom en betydande geografisk spridning. En mid-term utvärdering av MUF på uppdrag av Mistra stiftelsen gjordes i maj 2015 och omfattade perioden 2010-2015. Slutsatsen från den internationella oberoende utvärderingspanelen är att många av de kunskapsprodukter som har tagits fram genom MUF är av hög akademisk och vetenskaplig standard. Dessutom betonar de det unika och värdefulla bidraget från MUF som är utvecklingen och tillämpningen av principerna om samproduktion och medskapande (co-production and co-creation). Resultaten och effekterna av samproduktion i den vetenskapliga processen har precis börjat visas, men är mycket lovande för den återstående programperioden. Den övergripande slutsatsen från utvärderingen är att MUF "kommer att spela en avgörande global roll för att stödja och genomföra visionen om rättvisare, grönare och mer tillgängliga städer". En ny strategisk plan för 2016-2019 (fas 2) har utvecklats som bygger på erfarenheter och resultat från fas 1, och viktiga rekomendationer från mid-term utvärderingen. Under fas 2 kommer MUF att öka antalet LIP och partnerskap i Sverige och utomlands; engagera sig proaktivt i strategiska globala initiativ som Habitat III och Agenda 2030; och genomföra flera kollaborativa och komparativa forskningsprojekt mellan LIPs. Visionen "Fair, Green and Accessible Cities" kommer att användas för att visualisera centrets prioriteringar och syn på de fyra huvudsakliga dimensionerna av hållbar utveckling: sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska. De fem viktigaste kunskapsteman för MUFs forskningsagenda under denna fas är: - Hållbar fysisk urbanisering och urbana kvaliteter (sustainable spatial urbanisation and urban qualities); - Urban social hållbarhet (urban social sustainability); - Integration av ekonomiska, sociala och ekologiska system (integration of economic, social and ecological systems); - Hållbara urbana livsstilar (sustainable urban lifestyles); - Företagsdriven hållbar stadsutveckling (enterprise-driven sustainable urban development) Sida har sedan tidigare stött MUF med totalt MSEK 35,7, varav MSEK 6 för uppbyggnadsfasen och MSEK 29,7 MSEK för fas 1. Detta motsvarar cirka 11% av den totala finansieringen till MUF. Sida-medel har främst använts till att finansiera verksamheten av LIPs i Kisumu och Kapstaden samt till det globala uppsökande- och påverkansarbetet som utförs av MUF sekretariatet. Chalmers har ansökt om finansiering från Sida på MSEK 44 miljoner kronor för MUF verksamheten 2016-2019, vilket motsvarar en ökning av cirka 19% av det totala bidraget under 2010-2015, men bara en mindre ökning (9%) av det genomsnittliga årliga bidraget under åren 2013- 2015. Chalmers kommer att vara Sidas avtalspartner under denna fas. Tidigare har Sida-medel kanaliserats via Mistra stiftelsen. Styrmekanismerna för MUF kommer att vara MUF styrelse ("the Centre Board of Directors"). Centrets styrelse är ansvarig för att fatta strategiska beslut för utvecklingen av Mistra Urban Futures; att anta strategier, budgetar, årliga operativa planer, och rapporter; och att följa upp centrets planer och aktiviteter. Styrelseledamöterna kategoriseras som ordinarie och ex officio ("adjungerad"). Sida och andra finansiärer har rätt att utse en person som ex officio medlem med närvaro- och yttranderätt till Centrets styrelse. Som ex officio medlem får Sida ingen rösträtt när beslut fattas av styrelsen, och ingen ersättning för deltagande i styrelsemöten. Sida bedömer att det skulle vara av strategisk betydelse för programmet och samarbetet med Chalmers för Sida att upprätthålla en aktiv roll i styrelsen under fas 2 och att omfattas av de regler och restriktioner som gäller för ex officio medlemmar. Styrelsen är den mest effektiva plattformen för givarsamordning för programmet och för att harmonisera och arbeta igenom de etablerade förfarandena och rutinerna för centret. Att ställa viktiga frågor under styrelsemöten möjliggör bättre diskussion för alla berörda parter och snabbare beslutsfattande och handling. Att delta som ex officio styrelsemedlem ger Sida djupare insikter och en bättre förståelse av programmet på många nivåer, jämfört med att bara läsa rapporter från MUF. Mistra Urban Futures (MUF) was an international knowledge Centre for urban development hosted by Chalmers University of Technology (agreement partner). The Centre was established in 2010 and visioned a world with sustainable urbanization where cities are "fair, green and accessible". With transdisciplinarity and co-production (including co-design and co-creation) of knowledge as its methodological approach, the Centre's objective was to address how transitions and transformations towards sustainable urban development could be achieved. MUF brought researchers and practitioners together to co-create knowledge and solutions for urban transitioning. Its core network comprised of local interactive platforms in Gothenburg, Kisumu, Cape Town, Sheffield/Manchester and Malmö/ Lund, a smaller partnership node in Stockholm, and two project-based partnerships in Shimla (India) and Buenos Aires. Other global activities were implemented in collaboration with UN agencies, think tanks and the European research community. Sida was one of 3 major funders to MUF, together with Mistra Foundation and the Gothenburg Consortium (composed of Chalmers University of Technology, University of Gothenburg, City of Gothenburg, the Västra Götaland Region, the County Administration Board of Västra Götaland, the Göteborg Region and IVL Swedish Environmental Institute). Sida's funds were soft-earmarked to activities tackling poverty, gender inequality and environmental unsustainability primarily in and with the global South; for comparative research projects across platforms in the South; and as part of engagement with global agendas promoting these aims, most notably the Sustainable Development Goals (SDGs) and the New Urban Agenda (NUA). The Strategic Plan for 2016-2019 included an international collaborative framework and a comparative research agenda called Realising Just Cities, which had two central strategic objectives: Strategic Objective 1: To deliver evidence-based outcomes that address the challenges facing cities and which make a difference in practice; Strategic Objective 2: To diversify the Centre's research base and forging strategic partnerships with selected international organisations. The collaborative framework included three sets of cross-cutting core processes essential for working towards the realisation of just cities, and on which reflection, comparison, analysis and learning was conducted: - urban change, referring to processes of urban transformation which facilitate or constrain cities in becoming more just; - urban knowledge, referring to the social organisation of different knowledge and practices to support transitions to more just cities; and - urban governance, referring to the relationships and processes amongst governance stakeholders to help achieve just cities. Towards the end of the 2016-19 programme period, Sida approved a 12-month "consolidation year" project to finalise and publish all remaining material. The objective was to extract, collect, reflect and help institutionalise good practices and share the findings of Mistra Urban Futures programme to relevant target groups. Owing to the outbreak of the Covid 19 pandemic, the programme, with a total budget of 10 MSEK, was extended to 15 months, and all travel plans were cancelled with travel budgets reallocated to the development of digital events. Sweden Chalmers Tekniska Högskola AB Swedish International Development Cooperation Agency Chalmers Tekniska Högskola AB 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.6 - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.6 - By 2030, reduce the adverse per capita environmental impact of cities, including by paying special attention to air quality and municipal and other waste management. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8800000 11200000 0 0 0 -12000000 6600000 8400000 12000000 2800000 8800000 0 -6600000 -11200000 0 0 12000000 -12000000 0 11200000 0 0 0 20000000 Chalmers Tekniska Högskola AB 6600000 Chalmers Tekniska Högskola AB 2200000 Chalmers Tekniska Högskola AB 8400000 Chalmers Tekniska Högskola AB 2800000 Chalmers Tekniska Högskola AB SE-0-SE-6-54040182-5404018202 Sweden Support to urban development and cooperation between researchers, policy makers, civil society and private sector, in Gothenburg, Stockholm, Kisumu Kenya, Cape Town South Africa, Manchester UK, Bangalore India. Mistra Urban Futures ("MUF" eller "Centret") har sitt ursprung 2008 då Mistra stiftelsen för miljöstrategisk forskning gjorde en öppen inbjudan till att lämna förslag om ett forsknings-och praktikcenter för hållbar stadsutveckling. Ett förslag som lagts fram av Göteborgs Consortium valdes under 2009, och Chalmers Tekniska Högskola utsågs som värdorganisation för centret. MUF inrättades formellt 2010 och strävar efter att vara ett internationellt forskningsbaserat kunskapscenter med fokus på städer och dess utmaningar. Forskningen som genomförs av MUF är avsett att stödja förändring och övergång mot hållbarhet. För att uppnå bästa resultat anses samproduktion ("co-production") och medskapande av ny kunskap om planering och förvaltning mellan den akademiska världen, kommuner, näringsliv och andra aktörer i det civila samhället viktig. MUF är organiserat som en nätverksstruktur av lokala interaktiva plattformar ("local interactive platforms" eller LIPS), vilket också underlättar samarbeten mellan nord-syd. Ett mål är att tillämpningen av deras forskningskunskap på lokal nivå blir relevant för utformningen av den globala politiken för hållbar stadsutveckling. Mistra Foundation har åtagit sig att stödja MUF under en 10-årsperiod, vilket inkluderar en uppbyggnadsfas i 2010-2011, en första operativ fas i 2012-2015, och en andra fas i 2016-2019. Andra finansiärer är Sida och Göteborgs Consortium (bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och regionen Västra Götaland), tillsammans med gemensamma finansiärer av de olika LIP utomlands. Centret har för närvarande fyra LIP i Kapstaden (CTLIP), Kisumu (KLIP), Göteborg (GOLIP) och Manchester (GMLP). MUF har för avsikt att fortsätta följa principen om medfinansiering under framtida expansion och etablering av nya LIPs. MUF leds av en internationell expertstyrelse, och förvaltas av ett Sekretariat som leds av en Centre Director. Chalmers upplåter kontor för MUF i sina universitetslokaler i Göteborg. Under uppbyggnadsfasen (2010-2011) fokuserade MUF på att etablera en effektiv förvaltningsstruktur för hela nätverket, bland annat med system för kvalitetskontroll, administrativa rutiner, arbetsmetoder (mellan MUF Sekretariat i Chalmers och LIP). Fem pilotprojekt genomfördes under denna period i syfte att genomföra och utvärdera metoden för ”knowledge co-production”. En strategisk plan för 2012-2015 togs fram inom ramen för fas 1, med aktiviteter fokuserade kring visionen om "Fair, Green and Dense Cities", som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter. Under denna fas genomfördes mer än 70 urbana forskningsprojekt, 600 personer engagerades i MUF, MUF producerade mer än 400 vetenskapliga publikationer och hade mer än 500 akademiska och vetenskapliga citeringar inom en betydande geografisk spridning. En mid-term utvärdering av MUF på uppdrag av Mistra stiftelsen gjordes i maj 2015 och omfattade perioden 2010-2015. Slutsatsen från den internationella oberoende utvärderingspanelen är att många av de kunskapsprodukter som har tagits fram genom MUF är av hög akademisk och vetenskaplig standard. Dessutom betonar de det unika och värdefulla bidraget från MUF som är utvecklingen och tillämpningen av principerna om samproduktion och medskapande (co-production and co-creation). Resultaten och effekterna av samproduktion i den vetenskapliga processen har precis börjat visas, men är mycket lovande för den återstående programperioden. Den övergripande slutsatsen från utvärderingen är att MUF "kommer att spela en avgörande global roll för att stödja och genomföra visionen om rättvisare, grönare och mer tillgängliga städer". En ny strategisk plan för 2016-2019 (fas 2) har utvecklats som bygger på erfarenheter och resultat från fas 1, och viktiga rekomendationer från mid-term utvärderingen. Under fas 2 kommer MUF att öka antalet LIP och partnerskap i Sverige och utomlands; engagera sig proaktivt i strategiska globala initiativ som Habitat III och Agenda 2030; och genomföra flera kollaborativa och komparativa forskningsprojekt mellan LIPs. Visionen "Fair, Green and Accessible Cities" kommer att användas för att visualisera centrets prioriteringar och syn på de fyra huvudsakliga dimensionerna av hållbar utveckling: sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska. De fem viktigaste kunskapsteman för MUFs forskningsagenda under denna fas är: - Hållbar fysisk urbanisering och urbana kvaliteter (sustainable spatial urbanisation and urban qualities); - Urban social hållbarhet (urban social sustainability); - Integration av ekonomiska, sociala och ekologiska system (integration of economic, social and ecological systems); - Hållbara urbana livsstilar (sustainable urban lifestyles); - Företagsdriven hållbar stadsutveckling (enterprise-driven sustainable urban development) Sida har sedan tidigare stött MUF med totalt MSEK 35,7, varav MSEK 6 för uppbyggnadsfasen och MSEK 29,7 MSEK för fas 1. Detta motsvarar cirka 11% av den totala finansieringen till MUF. Sida-medel har främst använts till att finansiera verksamheten av LIPs i Kisumu och Kapstaden samt till det globala uppsökande- och påverkansarbetet som utförs av MUF sekretariatet. Chalmers har ansökt om finansiering från Sida på MSEK 44 miljoner kronor för MUF verksamheten 2016-2019, vilket motsvarar en ökning av cirka 19% av det totala bidraget under 2010-2015, men bara en mindre ökning (9%) av det genomsnittliga årliga bidraget under åren 2013- 2015. Chalmers kommer att vara Sidas avtalspartner under denna fas. Tidigare har Sida-medel kanaliserats via Mistra stiftelsen. Styrmekanismerna för MUF kommer att vara MUF styrelse ("the Centre Board of Directors"). Centrets styrelse är ansvarig för att fatta strategiska beslut för utvecklingen av Mistra Urban Futures; att anta strategier, budgetar, årliga operativa planer, och rapporter; och att följa upp centrets planer och aktiviteter. Styrelseledamöterna kategoriseras som ordinarie och ex officio ("adjungerad"). Sida och andra finansiärer har rätt att utse en person som ex officio medlem med närvaro- och yttranderätt till Centrets styrelse. Som ex officio medlem får Sida ingen rösträtt när beslut fattas av styrelsen, och ingen ersättning för deltagande i styrelsemöten. Sida bedömer att det skulle vara av strategisk betydelse för programmet och samarbetet med Chalmers för Sida att upprätthålla en aktiv roll i styrelsen under fas 2 och att omfattas av de regler och restriktioner som gäller för ex officio medlemmar. Styrelsen är den mest effektiva plattformen för givarsamordning för programmet och för att harmonisera och arbeta igenom de etablerade förfarandena och rutinerna för centret. Att ställa viktiga frågor under styrelsemöten möjliggör bättre diskussion för alla berörda parter och snabbare beslutsfattande och handling. Att delta som ex officio styrelsemedlem ger Sida djupare insikter och en bättre förståelse av programmet på många nivåer, jämfört med att bara läsa rapporter från MUF. Mistra Urban Futures (MUF) was an international knowledge Centre for urban development hosted by Chalmers University of Technology (agreement partner). The Centre was established in 2010 and visioned a world with sustainable urbanization where cities are "fair, green and accessible". With transdisciplinarity and co-production (including co-design and co-creation) of knowledge as its methodological approach, the Centre's objective was to address how transitions and transformations towards sustainable urban development could be achieved. MUF brought researchers and practitioners together to co-create knowledge and solutions for urban transitioning. Its core network comprised of local interactive platforms in Gothenburg, Kisumu, Cape Town, Sheffield/Manchester and Malmö/ Lund, a smaller partnership node in Stockholm, and two project-based partnerships in Shimla (India) and Buenos Aires. Other global activities were implemented in collaboration with UN agencies, think tanks and the European research community. Sida was one of 3 major funders to MUF, together with Mistra Foundation and the Gothenburg Consortium (composed of Chalmers University of Technology, University of Gothenburg, City of Gothenburg, the Västra Götaland Region, the County Administration Board of Västra Götaland, the Göteborg Region and IVL Swedish Environmental Institute). Sida's funds were soft-earmarked to activities tackling poverty, gender inequality and environmental unsustainability primarily in and with the global South; for comparative research projects across platforms in the South; and as part of engagement with global agendas promoting these aims, most notably the Sustainable Development Goals (SDGs) and the New Urban Agenda (NUA). The Strategic Plan for 2016-2019 included an international collaborative framework and a comparative research agenda called Realising Just Cities, which had two central strategic objectives: Strategic Objective 1: To deliver evidence-based outcomes that address the challenges facing cities and which make a difference in practice; Strategic Objective 2: To diversify the Centre's research base and forging strategic partnerships with selected international organisations. The collaborative framework included three sets of cross-cutting core processes essential for working towards the realisation of just cities, and on which reflection, comparison, analysis and learning was conducted: - urban change, referring to processes of urban transformation which facilitate or constrain cities in becoming more just; - urban knowledge, referring to the social organisation of different knowledge and practices to support transitions to more just cities; and - urban governance, referring to the relationships and processes amongst governance stakeholders to help achieve just cities. Towards the end of the 2016-19 programme period, Sida approved a 12-month "consolidation year" project to finalise and publish all remaining material. The objective was to extract, collect, reflect and help institutionalise good practices and share the findings of Mistra Urban Futures programme to relevant target groups. Owing to the outbreak of the Covid 19 pandemic, the programme, with a total budget of 10 MSEK, was extended to 15 months, and all travel plans were cancelled with travel budgets reallocated to the development of digital events. Sweden Chalmers Tekniska Högskola AB Swedish International Development Cooperation Agency Chalmers Tekniska Högskola AB 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.6 - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.6 - By 2030, reduce the adverse per capita environmental impact of cities, including by paying special attention to air quality and municipal and other waste management. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 10914994 10000000 0 0 0 6000000 0 9000000 0 3000000 9000000 0 4000000 0 0 0 0 1914994 0 32914994 Chalmers Tekniska Högskola AB 9000000 Chalmers Tekniska Högskola AB 3000000 Chalmers Tekniska Högskola AB 9000000 Chalmers Tekniska Högskola AB 1914994 Chalmers Tekniska Högskola AB 6000000 Chalmers Tekniska Högskola AB 4000000 Chalmers Tekniska Högskola AB Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-54040182-5404018203 Sweden Support to urban development and cooperation between researchers, policy makers, civil society and private sector, in Gothenburg, Stockholm, Kisumu Kenya, Cape Town South Africa, Manchester UK, Bangalore India. Mistra Urban Futures ("MUF" eller "Centret") har sitt ursprung 2008 då Mistra stiftelsen för miljöstrategisk forskning gjorde en öppen inbjudan till att lämna förslag om ett forsknings-och praktikcenter för hållbar stadsutveckling. Ett förslag som lagts fram av Göteborgs Consortium valdes under 2009, och Chalmers Tekniska Högskola utsågs som värdorganisation för centret. MUF inrättades formellt 2010 och strävar efter att vara ett internationellt forskningsbaserat kunskapscenter med fokus på städer och dess utmaningar. Forskningen som genomförs av MUF är avsett att stödja förändring och övergång mot hållbarhet. För att uppnå bästa resultat anses samproduktion ("co-production") och medskapande av ny kunskap om planering och förvaltning mellan den akademiska världen, kommuner, näringsliv och andra aktörer i det civila samhället viktig. MUF är organiserat som en nätverksstruktur av lokala interaktiva plattformar ("local interactive platforms" eller LIPS), vilket också underlättar samarbeten mellan nord-syd. Ett mål är att tillämpningen av deras forskningskunskap på lokal nivå blir relevant för utformningen av den globala politiken för hållbar stadsutveckling. Mistra Foundation har åtagit sig att stödja MUF under en 10-årsperiod, vilket inkluderar en uppbyggnadsfas i 2010-2011, en första operativ fas i 2012-2015, och en andra fas i 2016-2019. Andra finansiärer är Sida och Göteborgs Consortium (bestående av Chalmers tekniska högskola, Göteborgs universitet, Göteborgs stad, Göteborgsregionens kommunalförbund (GR), IVL Svenska Miljöinstitutet, Länsstyrelsen i Västra Götaland och regionen Västra Götaland), tillsammans med gemensamma finansiärer av de olika LIP utomlands. Centret har för närvarande fyra LIP i Kapstaden (CTLIP), Kisumu (KLIP), Göteborg (GOLIP) och Manchester (GMLP). MUF har för avsikt att fortsätta följa principen om medfinansiering under framtida expansion och etablering av nya LIPs. MUF leds av en internationell expertstyrelse, och förvaltas av ett Sekretariat som leds av en Centre Director. Chalmers upplåter kontor för MUF i sina universitetslokaler i Göteborg. Under uppbyggnadsfasen (2010-2011) fokuserade MUF på att etablera en effektiv förvaltningsstruktur för hela nätverket, bland annat med system för kvalitetskontroll, administrativa rutiner, arbetsmetoder (mellan MUF Sekretariat i Chalmers och LIP). Fem pilotprojekt genomfördes under denna period i syfte att genomföra och utvärdera metoden för ”knowledge co-production”. En strategisk plan för 2012-2015 togs fram inom ramen för fas 1, med aktiviteter fokuserade kring visionen om "Fair, Green and Dense Cities", som omfattar sociala, miljömässiga och ekonomiska hållbarhetsaspekter. Under denna fas genomfördes mer än 70 urbana forskningsprojekt, 600 personer engagerades i MUF, MUF producerade mer än 400 vetenskapliga publikationer och hade mer än 500 akademiska och vetenskapliga citeringar inom en betydande geografisk spridning. En mid-term utvärdering av MUF på uppdrag av Mistra stiftelsen gjordes i maj 2015 och omfattade perioden 2010-2015. Slutsatsen från den internationella oberoende utvärderingspanelen är att många av de kunskapsprodukter som har tagits fram genom MUF är av hög akademisk och vetenskaplig standard. Dessutom betonar de det unika och värdefulla bidraget från MUF som är utvecklingen och tillämpningen av principerna om samproduktion och medskapande (co-production and co-creation). Resultaten och effekterna av samproduktion i den vetenskapliga processen har precis börjat visas, men är mycket lovande för den återstående programperioden. Den övergripande slutsatsen från utvärderingen är att MUF "kommer att spela en avgörande global roll för att stödja och genomföra visionen om rättvisare, grönare och mer tillgängliga städer". En ny strategisk plan för 2016-2019 (fas 2) har utvecklats som bygger på erfarenheter och resultat från fas 1, och viktiga rekomendationer från mid-term utvärderingen. Under fas 2 kommer MUF att öka antalet LIP och partnerskap i Sverige och utomlands; engagera sig proaktivt i strategiska globala initiativ som Habitat III och Agenda 2030; och genomföra flera kollaborativa och komparativa forskningsprojekt mellan LIPs. Visionen "Fair, Green and Accessible Cities" kommer att användas för att visualisera centrets prioriteringar och syn på de fyra huvudsakliga dimensionerna av hållbar utveckling: sociala, kulturella, ekonomiska och ekologiska. De fem viktigaste kunskapsteman för MUFs forskningsagenda under denna fas är: - Hållbar fysisk urbanisering och urbana kvaliteter (sustainable spatial urbanisation and urban qualities); - Urban social hållbarhet (urban social sustainability); - Integration av ekonomiska, sociala och ekologiska system (integration of economic, social and ecological systems); - Hållbara urbana livsstilar (sustainable urban lifestyles); - Företagsdriven hållbar stadsutveckling (enterprise-driven sustainable urban development) Sida har sedan tidigare stött MUF med totalt MSEK 35,7, varav MSEK 6 för uppbyggnadsfasen och MSEK 29,7 MSEK för fas 1. Detta motsvarar cirka 11% av den totala finansieringen till MUF. Sida-medel har främst använts till att finansiera verksamheten av LIPs i Kisumu och Kapstaden samt till det globala uppsökande- och påverkansarbetet som utförs av MUF sekretariatet. Chalmers har ansökt om finansiering från Sida på MSEK 44 miljoner kronor för MUF verksamheten 2016-2019, vilket motsvarar en ökning av cirka 19% av det totala bidraget under 2010-2015, men bara en mindre ökning (9%) av det genomsnittliga årliga bidraget under åren 2013- 2015. Chalmers kommer att vara Sidas avtalspartner under denna fas. Tidigare har Sida-medel kanaliserats via Mistra stiftelsen. Styrmekanismerna för MUF kommer att vara MUF styrelse ("the Centre Board of Directors"). Centrets styrelse är ansvarig för att fatta strategiska beslut för utvecklingen av Mistra Urban Futures; att anta strategier, budgetar, årliga operativa planer, och rapporter; och att följa upp centrets planer och aktiviteter. Styrelseledamöterna kategoriseras som ordinarie och ex officio ("adjungerad"). Sida och andra finansiärer har rätt att utse en person som ex officio medlem med närvaro- och yttranderätt till Centrets styrelse. Som ex officio medlem får Sida ingen rösträtt när beslut fattas av styrelsen, och ingen ersättning för deltagande i styrelsemöten. Sida bedömer att det skulle vara av strategisk betydelse för programmet och samarbetet med Chalmers för Sida att upprätthålla en aktiv roll i styrelsen under fas 2 och att omfattas av de regler och restriktioner som gäller för ex officio medlemmar. Styrelsen är den mest effektiva plattformen för givarsamordning för programmet och för att harmonisera och arbeta igenom de etablerade förfarandena och rutinerna för centret. Att ställa viktiga frågor under styrelsemöten möjliggör bättre diskussion för alla berörda parter och snabbare beslutsfattande och handling. Att delta som ex officio styrelsemedlem ger Sida djupare insikter och en bättre förståelse av programmet på många nivåer, jämfört med att bara läsa rapporter från MUF. Mistra Urban Futures (MUF) was an international knowledge Centre for urban development hosted by Chalmers University of Technology (agreement partner). The Centre was established in 2010 and visioned a world with sustainable urbanization where cities are "fair, green and accessible". With transdisciplinarity and co-production (including co-design and co-creation) of knowledge as its methodological approach, the Centre's objective was to address how transitions and transformations towards sustainable urban development could be achieved. MUF brought researchers and practitioners together to co-create knowledge and solutions for urban transitioning. Its core network comprised of local interactive platforms in Gothenburg, Kisumu, Cape Town, Sheffield/Manchester and Malmö/ Lund, a smaller partnership node in Stockholm, and two project-based partnerships in Shimla (India) and Buenos Aires. Other global activities were implemented in collaboration with UN agencies, think tanks and the European research community. Sida was one of 3 major funders to MUF, together with Mistra Foundation and the Gothenburg Consortium (composed of Chalmers University of Technology, University of Gothenburg, City of Gothenburg, the Västra Götaland Region, the County Administration Board of Västra Götaland, the Göteborg Region and IVL Swedish Environmental Institute). Sida's funds were soft-earmarked to activities tackling poverty, gender inequality and environmental unsustainability primarily in and with the global South; for comparative research projects across platforms in the South; and as part of engagement with global agendas promoting these aims, most notably the Sustainable Development Goals (SDGs) and the New Urban Agenda (NUA). The Strategic Plan for 2016-2019 included an international collaborative framework and a comparative research agenda called Realising Just Cities, which had two central strategic objectives: Strategic Objective 1: To deliver evidence-based outcomes that address the challenges facing cities and which make a difference in practice; Strategic Objective 2: To diversify the Centre's research base and forging strategic partnerships with selected international organisations. The collaborative framework included three sets of cross-cutting core processes essential for working towards the realisation of just cities, and on which reflection, comparison, analysis and learning was conducted: - urban change, referring to processes of urban transformation which facilitate or constrain cities in becoming more just; - urban knowledge, referring to the social organisation of different knowledge and practices to support transitions to more just cities; and - urban governance, referring to the relationships and processes amongst governance stakeholders to help achieve just cities. Towards the end of the 2016-19 programme period, Sida approved a 12-month "consolidation year" project to finalise and publish all remaining material. The objective was to extract, collect, reflect and help institutionalise good practices and share the findings of Mistra Urban Futures programme to relevant target groups. Owing to the outbreak of the Covid 19 pandemic, the programme, with a total budget of 10 MSEK, was extended to 15 months, and all travel plans were cancelled with travel budgets reallocated to the development of digital events. Sweden Chalmers Tekniska Högskola AB Swedish International Development Cooperation Agency Chalmers Tekniska Högskola AB 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.6 - By 2030, reduce the adverse per capita environmental impact of cities, including by paying special attention to air quality and municipal and other waste management. 11.6 - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -100866 -100866 -100866 Chalmers Tekniska Högskola AB -100866 Chalmers Tekniska Högskola AB Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 More environmentally sustainable and inclusive cities and societies. Fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-54050127 Sweden International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Agricultural education/training Agriculture SE-0-SE-6-54050127-5405012701 Sweden International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. Sweden SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Swedish International Development Cooperation Agency SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2974997 4942030 791371 0 0 54000 791371 2974997 4942030 -1421922 53361 8762398 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 2965218 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 9779 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 988406 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 2965218 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 988406 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 791371 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet -791371 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet -630551 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet 53361 SLU/Sveriges lantbruksuniversitet SE-0-SE-6-54050127-5405012703 Sweden International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. Sweden SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2965218 3953624 1837324 2965218 -1289965 3953624 1837324 0 1 8756166 University College Research Other 2965218 University College Research Other 988406 University College Research Other 2965218 University College Research Other 988406 University College Research Other 848918 University College Research Other -848918 University College Research Other -441047 University College Research Other 0 University College Research Other 0 University College Research Other SE-0-SE-6-54050127-5405012704 Sweden International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. International Training Programmet 287k Genetic Resoursec aims to build Capacity to Manage Biodiversity and Food Security in connection to Trade and Regulation. Sweden SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -42831 1 0 -42831 University College Research Other SE-0-SE-6-54050276 Sweden Bilateral associate experts. A training program for young Swedish academics. The aim is to have an impact on Swedish priorities in international development cooperation and feedback of experience to the Swedish actors. The program includes up to three years. Bilaterala biträdande experter. Ett utbildningsprogram för svenska yngre akademiker. Syftet är att få genomslag för svenska prioriteringar i det internationella utvecklingssamarbetet och återföring av erfarenheter till svenska aktörer. Programmet omfattar max tre år. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Business Policy and Administration Business & Other Services SE-0-SE-6-54050276-5405027601 Sweden Bilateral associate experts. A training program for young Swedish academics. The aim is to have an impact on Swedish priorities in international development cooperation and feedback of experience to the Swedish actors. The program includes up to three years. Bilaterala biträdande experter. Ett utbildningsprogram för svenska yngre akademiker. Syftet är att få genomslag för svenska prioriteringar i det internationella utvecklingssamarbetet och återföring av erfarenheter till svenska aktörer. Programmet omfattar max tre år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 132869 0 0 0 119248 0 0 0 132869 Regering i givarlandet 28761.46 Regering i givarlandet 90486.24 Regering i givarlandet 48047.02 Regering i givarlandet 3357.92 Regering i givarlandet -51404.94 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54050276-5405027602 Sweden Bilateral associate experts. A training program for young Swedish academics. The aim is to have an impact on Swedish priorities in international development cooperation and feedback of experience to the Swedish actors. The program includes up to three years. Bilaterala biträdande experter. Ett utbildningsprogram för svenska yngre akademiker. Syftet är att få genomslag för svenska prioriteringar i det internationella utvecklingssamarbetet och återföring av erfarenheter till svenska aktörer. Programmet omfattar max tre år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 8028 0 0 8028 Regering i givarlandet 46736.05 Regering i givarlandet -39859.05 Regering i givarlandet -6877 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54050276-5405027604 Sweden Bilateral associate experts. A training program for young Swedish academics. The aim is to have an impact on Swedish priorities in international development cooperation and feedback of experience to the Swedish actors. The program includes up to three years. Bilaterala biträdande experter. Ett utbildningsprogram för svenska yngre akademiker. Syftet är att få genomslag för svenska prioriteringar i det internationella utvecklingssamarbetet och återföring av erfarenheter till svenska aktörer. Programmet omfattar max tre år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5593 0 0 0 5593 Regering i givarlandet 42792.86 Regering i givarlandet -42792.86 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54050446 Sweden PRV has been running three International Training Programs (ITP) for over the past ten years with over 700 participants. In order to assess the results and determine how well the program meets Sida's priorities and responds to the needs of the countries in the area of ??IP rights (Intellectual Property), a results seminar will be held in autumn 2014 and an evaluation consultant engaged to take up the results, experiences (lessons learned) and to provide recommendations for future programs. The evaluation consultant and PRV will cooperate on developing a survey to be sent to all former students. Selection of participants for results seminar will be will be made by the evaluation consultant and a project manager from PRV and based on the survey response, the number of countries represented. PRV shall assist the evaluation consultant with program documentation and assist with the administration of data collection such as interviews with participants. Some of the participants' organization / authority / company and responsible persons at the UN agency WIPO will also be interviewed. The objective of evaluation and performance workshop is to highlight results from the ITPs and provide an analysis of the area Intellectual Property (IP) for future Sida and PRV planning and decisions of new programs. It is proposed that allotted 3,600,000 Swedish crowns be allocated for the results seminar, while the proposed budget for the evaluation consultant is a maximum budget of 750,000 Swedish crowns. The time frame for the evaluation is in 2014 with an inception period in the spring which includes cooperation on the development of the survey and in the fall in the participation in the results seminar. A final report must be submitted not later than 3 months after the results seminar end. Patent och registreringsverket (PRV) har genomfört tre Internationella utbildningsprogram (ITP) per år i tio år och har haft över 700 deltagare under åren. För att kunna bedöma resultaten och avgöra hur väl programmen har uppfyllt Sidas prioriteringar och svarat mot ländernas behov inom immateriella rättigheter (Intellectual Property), ska ett resultatuppföljningsseminarium arrangeras hösten 2014 och en utvärderingskonsult upphandlas för att lyfta fram resultat, erfarenheter (lessons learned) och för att ge rekommendationer för framtida program. Utvärderingskonsulten och PRV ska i samarbete ta fram en enkät som skickas till alla tidigare kursdeltagarna. Val av deltagare till resultatseminariet baseras på enkätresultat, spridning över representerad länder och görs av utvärderingskonsulten tillsammans med projektledaren från PRV. PRV ska bistå utvärderingskonsulten med programdokumentation och assistera med administration av datasamling till exempel genom deltagarintervjuer. Även vissa av deltagarnas organisation/myndighet/företag och ansvariga från FN organ WIPO ska intervjuas. Målet med utvärderingen och resultatseminariet är att kunna ta fram resultat och ge en analys inom området Intellectual Property (IP) för Sidas och PRVs framtida planering och beslut om nya program. Det föreslås en tilldelning på 3.600.000 svenska kronor för resultatseminariet, medan utvärderingskonsulten föreslås en budgettilldelning på maximalt 750.000 svenska kronor. Tidsramen för utvärderingen är under 2014 med en inledningsfas under våren för att bland annat framtagningen av enkäten och under hösten för att medverka i resultatseminariet. Ett slutrapport från utvärderingskonsulten ska inkomma senast 3 månader efter att resultatseminariet genomförts. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade education/training Trade Policies & Regulations SE-0-SE-6-54050446-5405044601 Sweden PRV has been running three International Training Programs (ITP) for over the past ten years with over 700 participants. In order to assess the results and determine how well the program meets Sida's priorities and responds to the needs of the countries in the area of ??IP rights (Intellectual Property), a results seminar will be held in autumn 2014 and an evaluation consultant engaged to take up the results, experiences (lessons learned) and to provide recommendations for future programs. The evaluation consultant and PRV will cooperate on developing a survey to be sent to all former students. Selection of participants for results seminar will be will be made by the evaluation consultant and a project manager from PRV and based on the survey response, the number of countries represented. PRV shall assist the evaluation consultant with program documentation and assist with the administration of data collection such as interviews with participants. Some of the participants' organization / authority / company and responsible persons at the UN agency WIPO will also be interviewed. The objective of evaluation and performance workshop is to highlight results from the ITPs and provide an analysis of the area Intellectual Property (IP) for future Sida and PRV planning and decisions of new programs. It is proposed that allotted 3,600,000 Swedish crowns be allocated for the results seminar, while the proposed budget for the evaluation consultant is a maximum budget of 750,000 Swedish crowns. The time frame for the evaluation is in 2014 with an inception period in the spring which includes cooperation on the development of the survey and in the fall in the participation in the results seminar. A final report must be submitted not later than 3 months after the results seminar end. Patent och registreringsverket (PRV) har genomfört tre Internationella utbildningsprogram (ITP) per år i tio år och har haft över 700 deltagare under åren. För att kunna bedöma resultaten och avgöra hur väl programmen har uppfyllt Sidas prioriteringar och svarat mot ländernas behov inom immateriella rättigheter (Intellectual Property), ska ett resultatuppföljningsseminarium arrangeras hösten 2014 och en utvärderingskonsult upphandlas för att lyfta fram resultat, erfarenheter (lessons learned) och för att ge rekommendationer för framtida program. Utvärderingskonsulten och PRV ska i samarbete ta fram en enkät som skickas till alla tidigare kursdeltagarna. Val av deltagare till resultatseminariet baseras på enkätresultat, spridning över representerad länder och görs av utvärderingskonsulten tillsammans med projektledaren från PRV. PRV ska bistå utvärderingskonsulten med programdokumentation och assistera med administration av datasamling till exempel genom deltagarintervjuer. Även vissa av deltagarnas organisation/myndighet/företag och ansvariga från FN organ WIPO ska intervjuas. Målet med utvärderingen och resultatseminariet är att kunna ta fram resultat och ge en analys inom området Intellectual Property (IP) för Sidas och PRVs framtida planering och beslut om nya program. Det föreslås en tilldelning på 3.600.000 svenska kronor för resultatseminariet, medan utvärderingskonsulten föreslås en budgettilldelning på maximalt 750.000 svenska kronor. Tidsramen för utvärderingen är under 2014 med en inledningsfas under våren för att bland annat framtagningen av enkäten och under hösten för att medverka i resultatseminariet. Ett slutrapport från utvärderingskonsulten ska inkomma senast 3 månader efter att resultatseminariet genomförts. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Indevelop Sweden AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 224987 495847 495847 224987 720834 Indevelop Sweden AB 224987.15 Indevelop Sweden AB 495847.14 Indevelop Sweden AB SE-0-SE-6-54050446-5405044602 Sweden PRV has been running three International Training Programs (ITP) for over the past ten years with over 700 participants. In order to assess the results and determine how well the program meets Sida's priorities and responds to the needs of the countries in the area of ??IP rights (Intellectual Property), a results seminar will be held in autumn 2014 and an evaluation consultant engaged to take up the results, experiences (lessons learned) and to provide recommendations for future programs. The evaluation consultant and PRV will cooperate on developing a survey to be sent to all former students. Selection of participants for results seminar will be will be made by the evaluation consultant and a project manager from PRV and based on the survey response, the number of countries represented. PRV shall assist the evaluation consultant with program documentation and assist with the administration of data collection such as interviews with participants. Some of the participants' organization / authority / company and responsible persons at the UN agency WIPO will also be interviewed. The objective of evaluation and performance workshop is to highlight results from the ITPs and provide an analysis of the area Intellectual Property (IP) for future Sida and PRV planning and decisions of new programs. It is proposed that allotted 3,600,000 Swedish crowns be allocated for the results seminar, while the proposed budget for the evaluation consultant is a maximum budget of 750,000 Swedish crowns. The time frame for the evaluation is in 2014 with an inception period in the spring which includes cooperation on the development of the survey and in the fall in the participation in the results seminar. A final report must be submitted not later than 3 months after the results seminar end. Patent och registreringsverket (PRV) har genomfört tre Internationella utbildningsprogram (ITP) per år i tio år och har haft över 700 deltagare under åren. För att kunna bedöma resultaten och avgöra hur väl programmen har uppfyllt Sidas prioriteringar och svarat mot ländernas behov inom immateriella rättigheter (Intellectual Property), ska ett resultatuppföljningsseminarium arrangeras hösten 2014 och en utvärderingskonsult upphandlas för att lyfta fram resultat, erfarenheter (lessons learned) och för att ge rekommendationer för framtida program. Utvärderingskonsulten och PRV ska i samarbete ta fram en enkät som skickas till alla tidigare kursdeltagarna. Val av deltagare till resultatseminariet baseras på enkätresultat, spridning över representerad länder och görs av utvärderingskonsulten tillsammans med projektledaren från PRV. PRV ska bistå utvärderingskonsulten med programdokumentation och assistera med administration av datasamling till exempel genom deltagarintervjuer. Även vissa av deltagarnas organisation/myndighet/företag och ansvariga från FN organ WIPO ska intervjuas. Målet med utvärderingen och resultatseminariet är att kunna ta fram resultat och ge en analys inom området Intellectual Property (IP) för Sidas och PRVs framtida planering och beslut om nya program. Det föreslås en tilldelning på 3.600.000 svenska kronor för resultatseminariet, medan utvärderingskonsulten föreslås en budgettilldelning på maximalt 750.000 svenska kronor. Tidsramen för utvärderingen är under 2014 med en inledningsfas under våren för att bland annat framtagningen av enkäten och under hösten för att medverka i resultatseminariet. Ett slutrapport från utvärderingskonsulten ska inkomma senast 3 månader efter att resultatseminariet genomförts. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2857568 2857568 0 2857568 PRV/Patent- och registreringsverket 2857568 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-54050446-5405044603 Sweden PRV has been running three International Training Programs (ITP) for over the past ten years with over 700 participants. In order to assess the results and determine how well the program meets Sida's priorities and responds to the needs of the countries in the area of ??IP rights (Intellectual Property), a results seminar will be held in autumn 2014 and an evaluation consultant engaged to take up the results, experiences (lessons learned) and to provide recommendations for future programs. The evaluation consultant and PRV will cooperate on developing a survey to be sent to all former students. Selection of participants for results seminar will be will be made by the evaluation consultant and a project manager from PRV and based on the survey response, the number of countries represented. PRV shall assist the evaluation consultant with program documentation and assist with the administration of data collection such as interviews with participants. Some of the participants' organization / authority / company and responsible persons at the UN agency WIPO will also be interviewed. The objective of evaluation and performance workshop is to highlight results from the ITPs and provide an analysis of the area Intellectual Property (IP) for future Sida and PRV planning and decisions of new programs. It is proposed that allotted 3,600,000 Swedish crowns be allocated for the results seminar, while the proposed budget for the evaluation consultant is a maximum budget of 750,000 Swedish crowns. The time frame for the evaluation is in 2014 with an inception period in the spring which includes cooperation on the development of the survey and in the fall in the participation in the results seminar. A final report must be submitted not later than 3 months after the results seminar end. Patent och registreringsverket (PRV) har genomfört tre Internationella utbildningsprogram (ITP) per år i tio år och har haft över 700 deltagare under åren. För att kunna bedöma resultaten och avgöra hur väl programmen har uppfyllt Sidas prioriteringar och svarat mot ländernas behov inom immateriella rättigheter (Intellectual Property), ska ett resultatuppföljningsseminarium arrangeras hösten 2014 och en utvärderingskonsult upphandlas för att lyfta fram resultat, erfarenheter (lessons learned) och för att ge rekommendationer för framtida program. Utvärderingskonsulten och PRV ska i samarbete ta fram en enkät som skickas till alla tidigare kursdeltagarna. Val av deltagare till resultatseminariet baseras på enkätresultat, spridning över representerad länder och görs av utvärderingskonsulten tillsammans med projektledaren från PRV. PRV ska bistå utvärderingskonsulten med programdokumentation och assistera med administration av datasamling till exempel genom deltagarintervjuer. Även vissa av deltagarnas organisation/myndighet/företag och ansvariga från FN organ WIPO ska intervjuas. Målet med utvärderingen och resultatseminariet är att kunna ta fram resultat och ge en analys inom området Intellectual Property (IP) för Sidas och PRVs framtida planering och beslut om nya program. Det föreslås en tilldelning på 3.600.000 svenska kronor för resultatseminariet, medan utvärderingskonsulten föreslås en budgettilldelning på maximalt 750.000 svenska kronor. Tidsramen för utvärderingen är under 2014 med en inledningsfas under våren för att bland annat framtagningen av enkäten och under hösten för att medverka i resultatseminariet. Ett slutrapport från utvärderingskonsulten ska inkomma senast 3 månader efter att resultatseminariet genomförts. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -383340 0 -383341 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-54050447 Sweden Initiative by USAID and DFID with the purpose of financing innovations in developing countries. The model is based on staged financing and supports private companies, NGOs and government agencies. Global Innovation Fund (GIF) syftar till att facilitera framväxten av innovationer som löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än de lösningar som finns tillgängliga idag. Med innovationer menas nya affärsmodeller, policies, teknologier, beteenden eller sätt att leverera produkter eller tjänster som gynnar människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer. GIF vill bidra till storskaliga lösningar som ger miljontals människor möjligheten att öka sin livskvalité. För att åstadkomma detta har GIF ett flexibelt angreppssätt som skiljer sig från många andra fonder. GIF är öppen för alla typer av innovatörer (civilsamhällesaktörer, privata sektorn, myndigheter, akademin etc) inom alla sektorer. Finansieringen anpassas efter innovatörernas respektive behov och sträcker sig från ett par hundratusen till drygt hundra miljoner kronor i formen av gåvor, lån och/eller investeringar (equity). GIF har inga fönster eller ansökningsperioder utan är ständigt öppen för ansökningar. Syftet med detta flexibla upplägg är att säkerställa att inga innovationer faller mellan stolarna på grund av tematiskt eller geografiskt fokus, men också att öka konkurrensen för att få fram de bästa idéerna. GIF har en rigorös ansökningsprocess som beståd av flera olika steg, där innovationerna granskas inom fyra områden: Innovation and Impact, Potential to Scale, Measuring Success and Sharing Lessons Learned samt Team. Utöver detta görs "due dilligence" med fokus på t.ex. miljöfrågor, organisations- och finansiell kapacitet samt intern styrning och kontroll. En ansökan till GIF består av en kortfattad beskrivning av innovationen (t.ex. i text, video eller annat format), vilken granskas enligt ovan kriterier. De mest givande innovationerna ombeds skicka in en full ansökan. Därefter görs två av varandra oberoende granskningar av externa aktörer med relevant geografisk och tematisk expertis, som väljer ut ett fåtal innovationer för en slutgiltig diskussion med GIF angående finansiering. GIF räknar med att mindre än 5% av inkomna ansökningar lever upp till de hårda krav som krävs för finansiering. GIF accepterar tre olika sorters ansökningar beroende på ambitionsnivå och kapacitet hos innovatören - pilot, test and transition och scaling up. Tanken är att skräddarsy finansiering och eventuellt tekniskt stöd baserad på innovationens mognad. Vid varje stadie höjs ambitionsnivån och kraven på ansökan - en innovation kan gå genom alla steg men måste söka ny finansiering för varje steg i konkurrens med övriga sökanden. En central del i GIF är evidens och mätbara resultat. Tanken är att GIF ska möjlggöra för innovatörer att bevisa att deras innovation löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än andra tillgängliga alternativ, och därmed få tillgång till ytterligare finansiering. GIF är ett icke vinstdrivande företag registrerat i Storbritannien. Företaget styrs av en VD som är ansvarig inför en styrelse, bestående av representanter från givare (Sida deltar som observatör) samt oberoende ledamöter, där de oberoende ledamöterna ska vara i majoritet. Styrelsen är i sin tur ansvarig gentemot GIF:s medlemmar, vilket i praktiken är samma sak som GIF:s givare eftersom alla som finansierar GIF har rätt att bli medlem. Det är viktigt att notera att medlemskap inte i någon mån innebär ägande - dvs Sida är inte en ägare av GIF och Sida bedömer därför att stödet inte strider mot Kapitalförsörjningslagen. GIF är ett givarinitierat program som är designat av främst USAID, DFID och Omidyar Network. Framförallt DIFD och USAID har varit mycket aktiva i designfasen, bl.a. genom att sekondera personal för att jobba med GIF under programmets uppbyggnadsfas. För att GIF ska fungera effektivt krävs att organisationen har stor flexibilitet och frihet att agera med liten hänsyn till strategiska prioriteringar och önskningar hos enskilda givare. Tanken är att givarna ska ha en begränsad roll i styrningen av GIF:s operativa arbete - istället ska den oberoende styrelsen granska GIF och ge strategisk styrning. Sida ämnar finansiera GIF genom ett bilateralt avtal på 100 MSEK perioden 2014-2018, vilket motsvarar 7% av den totala budgeten på 1,3 miljarder SEK. Utöver det direkta stödet till GIF (100 MSEK) ämnar Sida använda medel för andra aktiviteter relaterade till insatsen. Dessa innefattar en ISK-granskning, diverse kommunikationsaktiviteter (t.ex. ett mindre event om GIF i Sverige) samt en eventuell sekondering av personal till GIF. Totalt beräknar dessa kostnader uppgå till 7,5 MSEK. Användningen av dessa medel kommer att kräva fortsatta diskussioner och beslut inom Sida, samt dialog med GIF. Sida stödjer GIF inom ramen för strategin för globalt hållbar ekonomisk utveckling i syfte att bidra till privatsektorutveckling och innovationer som kan gynna de fattigaste. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till förbättrad livskvalitet och ökade möjligheter för människor som lever i fattigdom. Detta ska uppnås genom att facilitera framväxten av evidensbaserade innovationer som löser utvecklingsproblem mer effektivt än nuvarande lösningar, och som kan skalas upp och påverka miljontals människor.  Möjligheten att nå hållbara reslutat är en viktig princip i GIF:s bedömning av innovationer, och ett stort antal innovationer kommer att finansieras, men långt ifrån alla kommer att ha genomslag på den nivå som krävs för att bidra till det övergripande målet. GIF stödjer innovatörer i alla utvecklingsstadier, från uppstart och pilotering, till implementering i full skala. Genom att stödja och skala upp lovande innovationer finns goda möjligheter för att innovationerna ska leva kvar även efter GIF:s (och Sidas) finansering.    Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry GIF har under sina första fem år investerat 72 miljoner USD och byggt upp en diversifierad portfölj om 38 innovationer, främst i södra och sydöstra Asien (23.8 MUSD), men även i östra (17.6 MUSD) och västra (19.6 MUSD) Afrika och andra länder (5.9 MUSD). Med innovationer menas nya affärsmodeller, policies, teknologier och beteenden eller sätt att leverera produkter eller tjänster som gynner människor som lever i fattigdom. Den befintliga portföljen är därför diversifierad både vad gäller finansiella instrument som tillämpats, typ av aktörer, geografi och sektortillhörighet. Innovationerna i portföljen innefattar bland annat pay-as-you-go-teknologier, appar, remitteringsplattformar och innovationer för småskaliga jordbrukare. Portföljen är beräknad att bidra till förbättrade levnadsvillkor för 87 miljoner människor år 2029 och i dagsläget når sju av innovationerna redan ut till en miljon människor eller mer. Hälften av innovatörerna är vinstdrivande och hälften är andra typer av organisationer. Portföljen består dessutom, till ungefär en tredjedel, av innovationer som inkluderar forskning för att bevisa dess effektivitet. Åtta av portföljbolagen har lyckats attrahera efterföljande investeringar, vilket Sida bedömer vara ett bra resultat, givet att GIF endast varit verksamma i drygt fem år. GIF rapporterar att portföljen genererat 165 MUSD i efterföljande finansiering (dvs både genom offentlig och privat finansiering för uppskalning av innovationer), vilket indikerar att GIF lyckats identifiera och stötta innovatörer med potential både vad gäller det kommersiella och vad gäller utvecklingseffekter. Utifrån hur mycket gåvomedel som getts till innovatörerna innebär detta en hävstångseffekt om 4,31 gånger. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54050447-5405044701 Sweden Initiative by USAID and DFID with the purpose of financing innovations in developing countries. The model is based on staged financing and supports private companies, NGOs and government agencies. Global Innovation Fund (GIF) syftar till att facilitera framväxten av innovationer som löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än de lösningar som finns tillgängliga idag. Med innovationer menas nya affärsmodeller, policies, teknologier, beteenden eller sätt att leverera produkter eller tjänster som gynnar människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer. GIF vill bidra till storskaliga lösningar som ger miljontals människor möjligheten att öka sin livskvalité. För att åstadkomma detta har GIF ett flexibelt angreppssätt som skiljer sig från många andra fonder. GIF är öppen för alla typer av innovatörer (civilsamhällesaktörer, privata sektorn, myndigheter, akademin etc) inom alla sektorer. Finansieringen anpassas efter innovatörernas respektive behov och sträcker sig från ett par hundratusen till drygt hundra miljoner kronor i formen av gåvor, lån och/eller investeringar (equity). GIF har inga fönster eller ansökningsperioder utan är ständigt öppen för ansökningar. Syftet med detta flexibla upplägg är att säkerställa att inga innovationer faller mellan stolarna på grund av tematiskt eller geografiskt fokus, men också att öka konkurrensen för att få fram de bästa idéerna. GIF har en rigorös ansökningsprocess som beståd av flera olika steg, där innovationerna granskas inom fyra områden: Innovation and Impact, Potential to Scale, Measuring Success and Sharing Lessons Learned samt Team. Utöver detta görs "due dilligence" med fokus på t.ex. miljöfrågor, organisations- och finansiell kapacitet samt intern styrning och kontroll. En ansökan till GIF består av en kortfattad beskrivning av innovationen (t.ex. i text, video eller annat format), vilken granskas enligt ovan kriterier. De mest givande innovationerna ombeds skicka in en full ansökan. Därefter görs två av varandra oberoende granskningar av externa aktörer med relevant geografisk och tematisk expertis, som väljer ut ett fåtal innovationer för en slutgiltig diskussion med GIF angående finansiering. GIF räknar med att mindre än 5% av inkomna ansökningar lever upp till de hårda krav som krävs för finansiering. GIF accepterar tre olika sorters ansökningar beroende på ambitionsnivå och kapacitet hos innovatören - pilot, test and transition och scaling up. Tanken är att skräddarsy finansiering och eventuellt tekniskt stöd baserad på innovationens mognad. Vid varje stadie höjs ambitionsnivån och kraven på ansökan - en innovation kan gå genom alla steg men måste söka ny finansiering för varje steg i konkurrens med övriga sökanden. En central del i GIF är evidens och mätbara resultat. Tanken är att GIF ska möjlggöra för innovatörer att bevisa att deras innovation löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än andra tillgängliga alternativ, och därmed få tillgång till ytterligare finansiering. GIF är ett icke vinstdrivande företag registrerat i Storbritannien. Företaget styrs av en VD som är ansvarig inför en styrelse, bestående av representanter från givare (Sida deltar som observatör) samt oberoende ledamöter, där de oberoende ledamöterna ska vara i majoritet. Styrelsen är i sin tur ansvarig gentemot GIF:s medlemmar, vilket i praktiken är samma sak som GIF:s givare eftersom alla som finansierar GIF har rätt att bli medlem. Det är viktigt att notera att medlemskap inte i någon mån innebär ägande - dvs Sida är inte en ägare av GIF och Sida bedömer därför att stödet inte strider mot Kapitalförsörjningslagen. GIF är ett givarinitierat program som är designat av främst USAID, DFID och Omidyar Network. Framförallt DIFD och USAID har varit mycket aktiva i designfasen, bl.a. genom att sekondera personal för att jobba med GIF under programmets uppbyggnadsfas. För att GIF ska fungera effektivt krävs att organisationen har stor flexibilitet och frihet att agera med liten hänsyn till strategiska prioriteringar och önskningar hos enskilda givare. Tanken är att givarna ska ha en begränsad roll i styrningen av GIF:s operativa arbete - istället ska den oberoende styrelsen granska GIF och ge strategisk styrning. Sida ämnar finansiera GIF genom ett bilateralt avtal på 100 MSEK perioden 2014-2018, vilket motsvarar 7% av den totala budgeten på 1,3 miljarder SEK. Utöver det direkta stödet till GIF (100 MSEK) ämnar Sida använda medel för andra aktiviteter relaterade till insatsen. Dessa innefattar en ISK-granskning, diverse kommunikationsaktiviteter (t.ex. ett mindre event om GIF i Sverige) samt en eventuell sekondering av personal till GIF. Totalt beräknar dessa kostnader uppgå till 7,5 MSEK. Användningen av dessa medel kommer att kräva fortsatta diskussioner och beslut inom Sida, samt dialog med GIF. Sida stödjer GIF inom ramen för strategin för globalt hållbar ekonomisk utveckling i syfte att bidra till privatsektorutveckling och innovationer som kan gynna de fattigaste. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till förbättrad livskvalitet och ökade möjligheter för människor som lever i fattigdom. Detta ska uppnås genom att facilitera framväxten av evidensbaserade innovationer som löser utvecklingsproblem mer effektivt än nuvarande lösningar, och som kan skalas upp och påverka miljontals människor.  Möjligheten att nå hållbara reslutat är en viktig princip i GIF:s bedömning av innovationer, och ett stort antal innovationer kommer att finansieras, men långt ifrån alla kommer att ha genomslag på den nivå som krävs för att bidra till det övergripande målet. GIF stödjer innovatörer i alla utvecklingsstadier, från uppstart och pilotering, till implementering i full skala. Genom att stödja och skala upp lovande innovationer finns goda möjligheter för att innovationerna ska leva kvar även efter GIF:s (och Sidas) finansering.    Sweden Global Innovation Fund Swedish International Development Cooperation Agency Global Innovation Fund 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 11.2 - By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all, improving road safety, notably by expanding public transport, with special attention to the needs of those in vulnerable situations, women, children, persons with disabilities and older persons. 11.2 - Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 35000000 22500000 12000000 0 22500000 0 -22500000 22500000 10000000 10000000 2000000 35000000 15000000 -15000000 79500000 Global Innovation Fund 10000000 Global Innovation Fund 35000000 Global Innovation Fund 22500000 Global Innovation Fund 12000000 Global Innovation Fund SE-0-SE-6-54050447-5405044702 Sweden Initiative by USAID and DFID with the purpose of financing innovations in developing countries. The model is based on staged financing and supports private companies, NGOs and government agencies. Global Innovation Fund (GIF) syftar till att facilitera framväxten av innovationer som löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än de lösningar som finns tillgängliga idag. Med innovationer menas nya affärsmodeller, policies, teknologier, beteenden eller sätt att leverera produkter eller tjänster som gynnar människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer. GIF vill bidra till storskaliga lösningar som ger miljontals människor möjligheten att öka sin livskvalité. För att åstadkomma detta har GIF ett flexibelt angreppssätt som skiljer sig från många andra fonder. GIF är öppen för alla typer av innovatörer (civilsamhällesaktörer, privata sektorn, myndigheter, akademin etc) inom alla sektorer. Finansieringen anpassas efter innovatörernas respektive behov och sträcker sig från ett par hundratusen till drygt hundra miljoner kronor i formen av gåvor, lån och/eller investeringar (equity). GIF har inga fönster eller ansökningsperioder utan är ständigt öppen för ansökningar. Syftet med detta flexibla upplägg är att säkerställa att inga innovationer faller mellan stolarna på grund av tematiskt eller geografiskt fokus, men också att öka konkurrensen för att få fram de bästa idéerna. GIF har en rigorös ansökningsprocess som beståd av flera olika steg, där innovationerna granskas inom fyra områden: Innovation and Impact, Potential to Scale, Measuring Success and Sharing Lessons Learned samt Team. Utöver detta görs "due dilligence" med fokus på t.ex. miljöfrågor, organisations- och finansiell kapacitet samt intern styrning och kontroll. En ansökan till GIF består av en kortfattad beskrivning av innovationen (t.ex. i text, video eller annat format), vilken granskas enligt ovan kriterier. De mest givande innovationerna ombeds skicka in en full ansökan. Därefter görs två av varandra oberoende granskningar av externa aktörer med relevant geografisk och tematisk expertis, som väljer ut ett fåtal innovationer för en slutgiltig diskussion med GIF angående finansiering. GIF räknar med att mindre än 5% av inkomna ansökningar lever upp till de hårda krav som krävs för finansiering. GIF accepterar tre olika sorters ansökningar beroende på ambitionsnivå och kapacitet hos innovatören - pilot, test and transition och scaling up. Tanken är att skräddarsy finansiering och eventuellt tekniskt stöd baserad på innovationens mognad. Vid varje stadie höjs ambitionsnivån och kraven på ansökan - en innovation kan gå genom alla steg men måste söka ny finansiering för varje steg i konkurrens med övriga sökanden. En central del i GIF är evidens och mätbara resultat. Tanken är att GIF ska möjlggöra för innovatörer att bevisa att deras innovation löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än andra tillgängliga alternativ, och därmed få tillgång till ytterligare finansiering. GIF är ett icke vinstdrivande företag registrerat i Storbritannien. Företaget styrs av en VD som är ansvarig inför en styrelse, bestående av representanter från givare (Sida deltar som observatör) samt oberoende ledamöter, där de oberoende ledamöterna ska vara i majoritet. Styrelsen är i sin tur ansvarig gentemot GIF:s medlemmar, vilket i praktiken är samma sak som GIF:s givare eftersom alla som finansierar GIF har rätt att bli medlem. Det är viktigt att notera att medlemskap inte i någon mån innebär ägande - dvs Sida är inte en ägare av GIF och Sida bedömer därför att stödet inte strider mot Kapitalförsörjningslagen. GIF är ett givarinitierat program som är designat av främst USAID, DFID och Omidyar Network. Framförallt DIFD och USAID har varit mycket aktiva i designfasen, bl.a. genom att sekondera personal för att jobba med GIF under programmets uppbyggnadsfas. För att GIF ska fungera effektivt krävs att organisationen har stor flexibilitet och frihet att agera med liten hänsyn till strategiska prioriteringar och önskningar hos enskilda givare. Tanken är att givarna ska ha en begränsad roll i styrningen av GIF:s operativa arbete - istället ska den oberoende styrelsen granska GIF och ge strategisk styrning. Sida ämnar finansiera GIF genom ett bilateralt avtal på 100 MSEK perioden 2014-2018, vilket motsvarar 7% av den totala budgeten på 1,3 miljarder SEK. Utöver det direkta stödet till GIF (100 MSEK) ämnar Sida använda medel för andra aktiviteter relaterade till insatsen. Dessa innefattar en ISK-granskning, diverse kommunikationsaktiviteter (t.ex. ett mindre event om GIF i Sverige) samt en eventuell sekondering av personal till GIF. Totalt beräknar dessa kostnader uppgå till 7,5 MSEK. Användningen av dessa medel kommer att kräva fortsatta diskussioner och beslut inom Sida, samt dialog med GIF. Sida stödjer GIF inom ramen för strategin för globalt hållbar ekonomisk utveckling i syfte att bidra till privatsektorutveckling och innovationer som kan gynna de fattigaste. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till förbättrad livskvalitet och ökade möjligheter för människor som lever i fattigdom. Detta ska uppnås genom att facilitera framväxten av evidensbaserade innovationer som löser utvecklingsproblem mer effektivt än nuvarande lösningar, och som kan skalas upp och påverka miljontals människor.  Möjligheten att nå hållbara reslutat är en viktig princip i GIF:s bedömning av innovationer, och ett stort antal innovationer kommer att finansieras, men långt ifrån alla kommer att ha genomslag på den nivå som krävs för att bidra till det övergripande målet. GIF stödjer innovatörer i alla utvecklingsstadier, från uppstart och pilotering, till implementering i full skala. Genom att stödja och skala upp lovande innovationer finns goda möjligheter för att innovationerna ska leva kvar även efter GIF:s (och Sidas) finansering.    Sweden Global Innovation Fund Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 87660 0 0 700000 87660 -562340 562340 -700000 87660 Donor Country NGO 87660 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54050447-5405044706 Sweden Initiative by USAID and DFID with the purpose of financing innovations in developing countries. The model is based on staged financing and supports private companies, NGOs and government agencies. Global Innovation Fund (GIF) syftar till att facilitera framväxten av innovationer som löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än de lösningar som finns tillgängliga idag. Med innovationer menas nya affärsmodeller, policies, teknologier, beteenden eller sätt att leverera produkter eller tjänster som gynnar människor som lever i fattigdom i utvecklingsländer. GIF vill bidra till storskaliga lösningar som ger miljontals människor möjligheten att öka sin livskvalité. För att åstadkomma detta har GIF ett flexibelt angreppssätt som skiljer sig från många andra fonder. GIF är öppen för alla typer av innovatörer (civilsamhällesaktörer, privata sektorn, myndigheter, akademin etc) inom alla sektorer. Finansieringen anpassas efter innovatörernas respektive behov och sträcker sig från ett par hundratusen till drygt hundra miljoner kronor i formen av gåvor, lån och/eller investeringar (equity). GIF har inga fönster eller ansökningsperioder utan är ständigt öppen för ansökningar. Syftet med detta flexibla upplägg är att säkerställa att inga innovationer faller mellan stolarna på grund av tematiskt eller geografiskt fokus, men också att öka konkurrensen för att få fram de bästa idéerna. GIF har en rigorös ansökningsprocess som beståd av flera olika steg, där innovationerna granskas inom fyra områden: Innovation and Impact, Potential to Scale, Measuring Success and Sharing Lessons Learned samt Team. Utöver detta görs "due dilligence" med fokus på t.ex. miljöfrågor, organisations- och finansiell kapacitet samt intern styrning och kontroll. En ansökan till GIF består av en kortfattad beskrivning av innovationen (t.ex. i text, video eller annat format), vilken granskas enligt ovan kriterier. De mest givande innovationerna ombeds skicka in en full ansökan. Därefter görs två av varandra oberoende granskningar av externa aktörer med relevant geografisk och tematisk expertis, som väljer ut ett fåtal innovationer för en slutgiltig diskussion med GIF angående finansiering. GIF räknar med att mindre än 5% av inkomna ansökningar lever upp till de hårda krav som krävs för finansiering. GIF accepterar tre olika sorters ansökningar beroende på ambitionsnivå och kapacitet hos innovatören - pilot, test and transition och scaling up. Tanken är att skräddarsy finansiering och eventuellt tekniskt stöd baserad på innovationens mognad. Vid varje stadie höjs ambitionsnivån och kraven på ansökan - en innovation kan gå genom alla steg men måste söka ny finansiering för varje steg i konkurrens med övriga sökanden. En central del i GIF är evidens och mätbara resultat. Tanken är att GIF ska möjlggöra för innovatörer att bevisa att deras innovation löser utvecklingsproblem på ett mer effektivt sätt än andra tillgängliga alternativ, och därmed få tillgång till ytterligare finansiering. GIF är ett icke vinstdrivande företag registrerat i Storbritannien. Företaget styrs av en VD som är ansvarig inför en styrelse, bestående av representanter från givare (Sida deltar som observatör) samt oberoende ledamöter, där de oberoende ledamöterna ska vara i majoritet. Styrelsen är i sin tur ansvarig gentemot GIF:s medlemmar, vilket i praktiken är samma sak som GIF:s givare eftersom alla som finansierar GIF har rätt att bli medlem. Det är viktigt att notera att medlemskap inte i någon mån innebär ägande - dvs Sida är inte en ägare av GIF och Sida bedömer därför att stödet inte strider mot Kapitalförsörjningslagen. GIF är ett givarinitierat program som är designat av främst USAID, DFID och Omidyar Network. Framförallt DIFD och USAID har varit mycket aktiva i designfasen, bl.a. genom att sekondera personal för att jobba med GIF under programmets uppbyggnadsfas. För att GIF ska fungera effektivt krävs att organisationen har stor flexibilitet och frihet att agera med liten hänsyn till strategiska prioriteringar och önskningar hos enskilda givare. Tanken är att givarna ska ha en begränsad roll i styrningen av GIF:s operativa arbete - istället ska den oberoende styrelsen granska GIF och ge strategisk styrning. Sida ämnar finansiera GIF genom ett bilateralt avtal på 100 MSEK perioden 2014-2018, vilket motsvarar 7% av den totala budgeten på 1,3 miljarder SEK. Utöver det direkta stödet till GIF (100 MSEK) ämnar Sida använda medel för andra aktiviteter relaterade till insatsen. Dessa innefattar en ISK-granskning, diverse kommunikationsaktiviteter (t.ex. ett mindre event om GIF i Sverige) samt en eventuell sekondering av personal till GIF. Totalt beräknar dessa kostnader uppgå till 7,5 MSEK. Användningen av dessa medel kommer att kräva fortsatta diskussioner och beslut inom Sida, samt dialog med GIF. Sida stödjer GIF inom ramen för strategin för globalt hållbar ekonomisk utveckling i syfte att bidra till privatsektorutveckling och innovationer som kan gynna de fattigaste. Det övergripande målet med insatsen är att bidra till förbättrad livskvalitet och ökade möjligheter för människor som lever i fattigdom. Detta ska uppnås genom att facilitera framväxten av evidensbaserade innovationer som löser utvecklingsproblem mer effektivt än nuvarande lösningar, och som kan skalas upp och påverka miljontals människor.  Möjligheten att nå hållbara reslutat är en viktig princip i GIF:s bedömning av innovationer, och ett stort antal innovationer kommer att finansieras, men långt ifrån alla kommer att ha genomslag på den nivå som krävs för att bidra till det övergripande målet. GIF stödjer innovatörer i alla utvecklingsstadier, från uppstart och pilotering, till implementering i full skala. Genom att stödja och skala upp lovande innovationer finns goda möjligheter för att innovationerna ska leva kvar även efter GIF:s (och Sidas) finansering.    Sweden Global Innovation Fund Swedish International Development Cooperation Agency Global Innovation Fund 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 11.2 - By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all, improving road safety, notably by expanding public transport, with special attention to the needs of those in vulnerable situations, women, children, persons with disabilities and older persons. 11.2 - Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 2.a - Öka investeringarna, bland annat genom stärkt internationellt samarbete, i infrastruktur på landsbygden, forsknings- och rådgivningstjänster för jordbruket, teknikutveckling samt genbanker för växter och husdjur i syfte att öka jordbrukets produktionskapacitet i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna. 2.a - Increase investment, including through enhanced international cooperation, in rural infrastructure, agricultural research and extension services, technology development and plant and livestock gene banks in order to enhance agricultural productive capacity in developing countries, in particular least developed countries. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 4.1 - By 2030, ensure that all girls and boys complete free, equitable and quality primary and secondary education leading to relevant and effective learning outcomes. 4.1 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar fullbordar avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning av god kvalitet som leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 15000000 15000000 Global Innovation Fund 15000000 Global Innovation Fund Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Strengthened capacity to address the positive effects of migration Stärkt kapacitet att tillvarata migrationens positiva effekter Strengthening synergies between aid and migration policies Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken More effective domestic resource mobilization, increased financial stability and counteracting corruption Mer effektiv inhemsk resursmobilisering, ökad finansiell stabilitet och motverkande av korruption Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened women's economic empowerment Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for social protection systems Förbättrade förutsättningar för social trygghetssystem Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54060007 Sweden To implement the B4D-program Innovations Against Poverty Att genomföra B4D-programmet Innovationns Against Poverty Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Business Policy and Administration Business & Other Services SE-0-SE-6-54060007-5406000701 Sweden To implement the B4D-program Innovations Against Poverty Att genomföra B4D-programmet Innovationns Against Poverty Sweden PricewaterhouseCoopers Swedish International Development Cooperation Agency PricewaterhouseCoopers Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 7429407 13790332 13324219 5692242 13309488 7429407 2157432 0 0 13790332 40236200 PricewaterhouseCoopers 1547400 PricewaterhouseCoopers 692200 PricewaterhouseCoopers 762123 PricewaterhouseCoopers 1176200 PricewaterhouseCoopers 832109 PricewaterhouseCoopers 1486500 PricewaterhouseCoopers 932875 PricewaterhouseCoopers 880915 PricewaterhouseCoopers 819660 PricewaterhouseCoopers 962467 PricewaterhouseCoopers 1173416.25 PricewaterhouseCoopers 4316610.5 PricewaterhouseCoopers 1271329 PricewaterhouseCoopers 10064.75 PricewaterhouseCoopers 1815134 PricewaterhouseCoopers 2540735.75 PricewaterhouseCoopers -1359118 PricewaterhouseCoopers 2465348 PricewaterhouseCoopers 1286273 PricewaterhouseCoopers 1117910 PricewaterhouseCoopers 922053 PricewaterhouseCoopers 2207337 PricewaterhouseCoopers 888174 PricewaterhouseCoopers 1490837 PricewaterhouseCoopers 4290674 PricewaterhouseCoopers 611205 PricewaterhouseCoopers 310479 PricewaterhouseCoopers 136275 PricewaterhouseCoopers 614912 PricewaterhouseCoopers 83850 PricewaterhouseCoopers 400711 PricewaterhouseCoopers SE-0-SE-6-54060007-5406000702 Sweden To implement the B4D-program Innovations Against Poverty Att genomföra B4D-programmet Innovationns Against Poverty Sweden PricewaterhouseCoopers Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 332410 0 332409.5 Other 0 Other SE-0-SE-6-54060007-5406000703 Sweden To implement the B4D-program Innovations Against Poverty Att genomföra B4D-programmet Innovationns Against Poverty Sweden PricewaterhouseCoopers Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 14731 14731 Other SE-0-SE-6-54060024 Sweden Support to the Martket Transformation Initiative (MTI) by WWF. The program aims to increase the proportion of certified production of a number of key commodities, including timber, pulp & paper, palm oil, tuna and cotton. Världsnaturfonden WWF har ansökt om totalt 68 MSEK för att utföra programmet Making Markets Work for People and Nature phase II - scaling up and defining impacts. Programmet ska genomföras under perioden 2014-2018 och är en del av det globala WWF-nätverkets initiativ Market Transformation Initiative (MTI). Insatsen utgör en fortsättning på ett liknande program som Sida finansierade under perioden 2011-2014. Det långsiktiga målet med insatsen är att minska människans ekologiska fotavtryck genom att verka för hållbar produktion av ett antal råvaror (timmer, pappersmassa, soja, bomull, tonfisk och odlad fisk) vars inverkan på miljö och utveckling är särskilt stor. Snarare än att direkt försöka påverka alla världens konsumenter (7 miljarder) eller producenter (1-2 miljarder) av råvaror, fokuserar insatsen på de 300-500 multinationella företag som dominerar den globala råvaruhandeln. Därigenom hoppas Världsnaturfonden WWF att påverka hela marknaden för dessa råvaror så att producenter i utvecklingsläder får incitament att övergå till socialt och miljömässigt hållbar produktion. När andelen certifierad råvaroproduktion på den globala marknaden ökar till den grad att hållbar produktion bli normen har råvarumarknaden transformerats. Världsnaturfonden WWF uppskattar att möjligheten till marknadstransformation finns då ca 25% av den globala produktionen utgörs av certifierade råvaror. MTI strävar efter att nå detta mål år 2020 för flertalet råvaror. Insatsen ska bidra till att skapa, utveckla och marknadsföra standards för certifiering av hållbar produktion. Utsedda/ackrediterade organisationer eller sammanslutningar ansvarar för dessa standards och genomför certifiering av företagen. Till skillnad från många andra standards består WWF-stödda standards alltid av s.k. Multi-stakeholder Initiatives (MSIs) där representater från både företag, civila samhället och universitetsvärlden deltar i beslutsfattandet. Arbetet med certifiering kompletteras av riktade insatser mot myndigheter för att skapa eller förstärka nationell, regional och internationell lagstiftning/policies kring transparens, spårbarhet, legalitet och hållbarhet inom råvaruhandel och -produktion. WWF arbetar även med finansiella institutioner och i vissa fall direkt med producenter för att öka förutsättningarna för hållbar produktion. Det huvudsakliga verktyget för att nå insatsens mål är kommunikation - dialog med företag, anordnande av seminarier och workshops, påverkansarbete samt nätverkande. WWF-nätverket försöker utnyttja sitt goda namn och rykte för att skapa mötesplatser för intressenter med vitt skilda utgångspunkter. Detta arbete kompletteras med teknisk assistans, bl.a. till producenter och myndigheter men även direkt till de stora företagen, t.ex. genom materialitetsanalyser av leverantörskedjor. WWF utför också granskning och uppföljning av standards genom ett egenkomponerat analysverktyg (CAT). MTI är ett av WWF-nätverkets 13 globala initiativ, som implementeras av ett antal olika WWF-kontor världen över. MTI administreras från WWF Nederländerna men har personal spridda över hela WWF-nätverket. En exekutiv ledningsgrupp, vars ordförande sitter i WWF-USA, styr arbetet. Detta innebär att MTI inte är en juridisk person och att Sidas stöd kanaliseras vidare från Världsnaturfonden WWF till ett antal olika WWF-kontor som implementerar MTI-projekt. Visst stöd från Världsanturfonden WWF är kärnstöd till MTI:s kontor på WWF Nederländerna (57% av budgeten), vilket dels gör det möjligt för MTI att stärka sin globala samordning och erhålla synergi mellan insatser, dels gör det lättare att ändra strategisk inriktning vid behov, t ex öka satsningen i BRIIC länderna som varit de svåraste länderna att erhålla resultat i. Den totala budgeten för alla MTI-relaterade program beräknas till ca 250 MSEK per år, av vilka Sidas bidrag utgör ca 7%. Sustainable production of high-impact soft commodities at scale, which will result in: a. Improved livelihoods b. Improved environmental conditions c. Stable markets for sustainable commodities Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations Market Transformation Initiative (WWF-MTI) har under perioden arbetet för att tippa den global värdekedjan mot ökad hållbarhet genom användandet av och förstärkandet av frivilliga hållbarhetsstandarder. MTI har fokuserat på marknadsmekanismer inom en rad varugrupper för att reducera deras fotavtryck inom skog/pappersmasseindustri, fiske, vattenbruk och jordbruksprodukter, inklusive palmolja och bomull i områden av hög konserveringsrelevans. De frivilliga hållbarhetsstandarderna har visat sig vara effektiva verktyg för att bryta jämvikten mellan ohållbar produktion och efterfråga på de utvalda varugrupperna och skapat ett incitament för ökad hållbarhet i produktionen inom globala värdekedjor. Tematiskt har fokus på småbrukare och samhällen såväl som på policy och finansieringsfrågor. Det har funnits ett effektivt engagemang hos internationella företag och några inflytelserika samarbeten har skapats. Antagandet att efterfrågan i sig skapar incitament till mer ansvarsfull produktion är beroende på att globala företag ändrar de krav de ställer på bättre och mer hållbar produktion inom sina försörjningskedjor. Företag som säljer till länder där hållbarhetsagendan släpar efter har dock inte liknande incitament på grund av begränsad medvetenhet eller intresse från regeringar eller konsumenter och lägre reglerings-och anseende risk. Andra incitament för bättre produktion än certifiering behövs för försörjningskedjor i länder/regioner där hållbarhetsagendan släpar efter. Trovärdiga hållbarhetsstandarder har spelat en viktig roll för att omvandla marknader som inte kan mätas bara när det gäller ökningar i certifieringar. Genom hållbarhetsstandardernas multi-intressentplattformar, har det civila samhället, producenter och värdekedjeföretag kommit samman och kollektivt definierat hur ansvarsfull produktion ser ut på marken och arbetade mot gemensamma lösningar på komplexa utmaningar. Hållbarhetsstandarder har också lyckats ge företag möjlighet att hantera risker, bidra till att ändra dialogen inom vissa sektorer och har banat väg för och visat mer hållbara metoder och deras genomförbarhet. Det finns därför många positiva effekter av standarder och certifiering för arbetstagare, producenter och miljö. Trovärdiga standarder har visat förmåga att sammanföra olika aktörer och intressen tillsammans för en gemensam agenda. Men det har också i ökad grad utkristalliserat sig begränsningarna av certifiering som ett verktyg för att driva förändring i råvaru-produktionssystem i stor skala. Certifiering i sig kan inte heller alltid den bästa metoden för att förbättra hållbarheten för producenterna, särskilt i eftersläpande länder och bland småbrukare globalt. De akuta utmaningar som världen står inför från klimatförändringarna, fattigdomen, avskogningen, mark-och vattenföroreningarna och kränkningarna av de mänskliga rättigheterna behöver fler aktörer och verktyg. Partnerskap har blivit mer komplexa. Just i fallen av de svagaste producenterna och i fattigdomsperspektiv kan en ensidig fokusering på certifierings/standard ansatser minska eller t o m motverka hållbarhetsutveckling inom dessa grupper i o m att certifieringsprocessen t ex medför vissa initiala kostnader som inte kan bäras av de svagaste producenterna och andra typer av risker som medför exkludering snarare än integrering av de svagaste i ett hållbarhetssammanhang i social, ekonomisk och miljömässigt hänseende. Det finns även en risk att standard/certifieringsansatsen blir ett mål i sig vilket medför att hållbarhet i producent/värdekedjan blir en mål enbart inom en begränsad niche som är kopplad till handel. Oftast drivs också frågan kring ett konsumentengagemang kring hållbarhet och hållbar produktion som tenderar att fr a finnas i den norra hemisfären.  Ofta finns det ingen lokal efterfråga eller prioritet för hållbart producerade varor utan mer fokusering på varans pris. Det kan i sig innebära ökade inkomstklyftor mellan de som har resurser att certifiera och de som inte har dessa resurser. Det är oklart om certifierings/standard processerna leder till ökad grad av hållbarhetsmedvetande lokalt i producentländerna utan det finns en tydlig "väst" profil i efterfrågan. De olika standarderna har också en begränsad andel av total produktion inom varugruppen (RSPO 21%, FSC 14% MSC Tonfisk 20%, BCI 12%, ASC Räkor 4% ASC lax 28%). Programmet förlängdes under sista halvåret 2018. Avsikten med förlängningen vara att skapa förutsättningar att dra lärdom av de två faserna som MTI-programmet genomgått och fr a kring frivilliga hållbarhetsstandarder och dess roller som drivkraft för ökad hållbarhet samt frågan om en övergång mot landskapsansatser. Det finns styrkor inom hållbarhetsstandarder som i hög grad gynnar producenter i termer högre grad av social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet. Samtidigt är dessa standarder starkt kopplade till handel, deltagande i värdekedjor, att det finns en garanterad avkastning för produkter som framställts enligt dessa standarder vilket i sig kräver en stark efterfråga från konsumenterna. En landskapsansats skulle ha möjlighet att tydligare integrera alla aktörer i en sammanhang som potentiellt skulle kunna skapa möjligheter att integrera alla producenter i ett hållbarhetssammanhang som inte nödvändigtvis skulle kräva en certifieringsprocess utan skulle kunna inkludera vägar mot ökad hållbarhet inklusive kunskapsöverföring kring produktionsaspekter som minskar kostnader, t ex  minska användning av bekämpningsmedel, förbättrade processer och på andra sätt bidra till ökad grad av hållbarhet. Det i sig skulle kunna öka möjligheten för fler att delta i värdekedjor och på sikt kunna delta i ett certifieringssammanhang. Det skull också kunna vara en framkomlig väg för policyförändring mot ökad hållbarhet, integrering av lokala konsumenter i processen och stimulera lokal efterfråga på hållbart producerade varor. Därför har en de studier som gjordes inom ramen för MTI utvärderingen och det efterföljande arbetet under förlängningen sökt bättre förstå och hitta sätt att integrera landskapsansatsen i ett funktionellt sammanhang kring hur hållbarhet kan utvecklas som ett helhetsperspektiv. Rapporten ger därför många viktiga insikter kring hållbarhet inom värdekedjor och som bas för ökad hållbarhet i producentledet fr a när det gäller små och resurssvaga producenter.           No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060024-5406002401 Sweden Support to the Martket Transformation Initiative (MTI) by WWF. The program aims to increase the proportion of certified production of a number of key commodities, including timber, pulp & paper, palm oil, tuna and cotton. Världsnaturfonden WWF har ansökt om totalt 68 MSEK för att utföra programmet Making Markets Work for People and Nature phase II - scaling up and defining impacts. Programmet ska genomföras under perioden 2014-2018 och är en del av det globala WWF-nätverkets initiativ Market Transformation Initiative (MTI). Insatsen utgör en fortsättning på ett liknande program som Sida finansierade under perioden 2011-2014. Det långsiktiga målet med insatsen är att minska människans ekologiska fotavtryck genom att verka för hållbar produktion av ett antal råvaror (timmer, pappersmassa, soja, bomull, tonfisk och odlad fisk) vars inverkan på miljö och utveckling är särskilt stor. Snarare än att direkt försöka påverka alla världens konsumenter (7 miljarder) eller producenter (1-2 miljarder) av råvaror, fokuserar insatsen på de 300-500 multinationella företag som dominerar den globala råvaruhandeln. Därigenom hoppas Världsnaturfonden WWF att påverka hela marknaden för dessa råvaror så att producenter i utvecklingsläder får incitament att övergå till socialt och miljömässigt hållbar produktion. När andelen certifierad råvaroproduktion på den globala marknaden ökar till den grad att hållbar produktion bli normen har råvarumarknaden transformerats. Världsnaturfonden WWF uppskattar att möjligheten till marknadstransformation finns då ca 25% av den globala produktionen utgörs av certifierade råvaror. MTI strävar efter att nå detta mål år 2020 för flertalet råvaror. Insatsen ska bidra till att skapa, utveckla och marknadsföra standards för certifiering av hållbar produktion. Utsedda/ackrediterade organisationer eller sammanslutningar ansvarar för dessa standards och genomför certifiering av företagen. Till skillnad från många andra standards består WWF-stödda standards alltid av s.k. Multi-stakeholder Initiatives (MSIs) där representater från både företag, civila samhället och universitetsvärlden deltar i beslutsfattandet. Arbetet med certifiering kompletteras av riktade insatser mot myndigheter för att skapa eller förstärka nationell, regional och internationell lagstiftning/policies kring transparens, spårbarhet, legalitet och hållbarhet inom råvaruhandel och -produktion. WWF arbetar även med finansiella institutioner och i vissa fall direkt med producenter för att öka förutsättningarna för hållbar produktion. Det huvudsakliga verktyget för att nå insatsens mål är kommunikation - dialog med företag, anordnande av seminarier och workshops, påverkansarbete samt nätverkande. WWF-nätverket försöker utnyttja sitt goda namn och rykte för att skapa mötesplatser för intressenter med vitt skilda utgångspunkter. Detta arbete kompletteras med teknisk assistans, bl.a. till producenter och myndigheter men även direkt till de stora företagen, t.ex. genom materialitetsanalyser av leverantörskedjor. WWF utför också granskning och uppföljning av standards genom ett egenkomponerat analysverktyg (CAT). MTI är ett av WWF-nätverkets 13 globala initiativ, som implementeras av ett antal olika WWF-kontor världen över. MTI administreras från WWF Nederländerna men har personal spridda över hela WWF-nätverket. En exekutiv ledningsgrupp, vars ordförande sitter i WWF-USA, styr arbetet. Detta innebär att MTI inte är en juridisk person och att Sidas stöd kanaliseras vidare från Världsnaturfonden WWF till ett antal olika WWF-kontor som implementerar MTI-projekt. Visst stöd från Världsanturfonden WWF är kärnstöd till MTI:s kontor på WWF Nederländerna (57% av budgeten), vilket dels gör det möjligt för MTI att stärka sin globala samordning och erhålla synergi mellan insatser, dels gör det lättare att ändra strategisk inriktning vid behov, t ex öka satsningen i BRIIC länderna som varit de svåraste länderna att erhålla resultat i. Den totala budgeten för alla MTI-relaterade program beräknas till ca 250 MSEK per år, av vilka Sidas bidrag utgör ca 7%. Sustainable production of high-impact soft commodities at scale, which will result in: a. Improved livelihoods b. Improved environmental conditions c. Stable markets for sustainable commodities Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 12913920 17568684 15446854 15409577 0 0 17568684 14909577 0 0 12913920 7723427 0 7723427 -4000000 0 0 4000000 14909577 -15446854 0 0 0 15446854 -14409577 61339035 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 12913920 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 8784342 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 8784342 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7723427 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 7723427 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 0 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 14909577 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 500000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden SE-0-SE-6-54060024-5406002402 Sweden Support to the Martket Transformation Initiative (MTI) by WWF. The program aims to increase the proportion of certified production of a number of key commodities, including timber, pulp & paper, palm oil, tuna and cotton. Världsnaturfonden WWF har ansökt om totalt 68 MSEK för att utföra programmet Making Markets Work for People and Nature phase II - scaling up and defining impacts. Programmet ska genomföras under perioden 2014-2018 och är en del av det globala WWF-nätverkets initiativ Market Transformation Initiative (MTI). Insatsen utgör en fortsättning på ett liknande program som Sida finansierade under perioden 2011-2014. Det långsiktiga målet med insatsen är att minska människans ekologiska fotavtryck genom att verka för hållbar produktion av ett antal råvaror (timmer, pappersmassa, soja, bomull, tonfisk och odlad fisk) vars inverkan på miljö och utveckling är särskilt stor. Snarare än att direkt försöka påverka alla världens konsumenter (7 miljarder) eller producenter (1-2 miljarder) av råvaror, fokuserar insatsen på de 300-500 multinationella företag som dominerar den globala råvaruhandeln. Därigenom hoppas Världsnaturfonden WWF att påverka hela marknaden för dessa råvaror så att producenter i utvecklingsläder får incitament att övergå till socialt och miljömässigt hållbar produktion. När andelen certifierad råvaroproduktion på den globala marknaden ökar till den grad att hållbar produktion bli normen har råvarumarknaden transformerats. Världsnaturfonden WWF uppskattar att möjligheten till marknadstransformation finns då ca 25% av den globala produktionen utgörs av certifierade råvaror. MTI strävar efter att nå detta mål år 2020 för flertalet råvaror. Insatsen ska bidra till att skapa, utveckla och marknadsföra standards för certifiering av hållbar produktion. Utsedda/ackrediterade organisationer eller sammanslutningar ansvarar för dessa standards och genomför certifiering av företagen. Till skillnad från många andra standards består WWF-stödda standards alltid av s.k. Multi-stakeholder Initiatives (MSIs) där representater från både företag, civila samhället och universitetsvärlden deltar i beslutsfattandet. Arbetet med certifiering kompletteras av riktade insatser mot myndigheter för att skapa eller förstärka nationell, regional och internationell lagstiftning/policies kring transparens, spårbarhet, legalitet och hållbarhet inom råvaruhandel och -produktion. WWF arbetar även med finansiella institutioner och i vissa fall direkt med producenter för att öka förutsättningarna för hållbar produktion. Det huvudsakliga verktyget för att nå insatsens mål är kommunikation - dialog med företag, anordnande av seminarier och workshops, påverkansarbete samt nätverkande. WWF-nätverket försöker utnyttja sitt goda namn och rykte för att skapa mötesplatser för intressenter med vitt skilda utgångspunkter. Detta arbete kompletteras med teknisk assistans, bl.a. till producenter och myndigheter men även direkt till de stora företagen, t.ex. genom materialitetsanalyser av leverantörskedjor. WWF utför också granskning och uppföljning av standards genom ett egenkomponerat analysverktyg (CAT). MTI är ett av WWF-nätverkets 13 globala initiativ, som implementeras av ett antal olika WWF-kontor världen över. MTI administreras från WWF Nederländerna men har personal spridda över hela WWF-nätverket. En exekutiv ledningsgrupp, vars ordförande sitter i WWF-USA, styr arbetet. Detta innebär att MTI inte är en juridisk person och att Sidas stöd kanaliseras vidare från Världsnaturfonden WWF till ett antal olika WWF-kontor som implementerar MTI-projekt. Visst stöd från Världsanturfonden WWF är kärnstöd till MTI:s kontor på WWF Nederländerna (57% av budgeten), vilket dels gör det möjligt för MTI att stärka sin globala samordning och erhålla synergi mellan insatser, dels gör det lättare att ändra strategisk inriktning vid behov, t ex öka satsningen i BRIIC länderna som varit de svåraste länderna att erhålla resultat i. Den totala budgeten för alla MTI-relaterade program beräknas till ca 250 MSEK per år, av vilka Sidas bidrag utgör ca 7%. Sustainable production of high-impact soft commodities at scale, which will result in: a. Improved livelihoods b. Improved environmental conditions c. Stable markets for sustainable commodities Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 4000000 4000000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden 4000000 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden SE-0-SE-6-54060024-5406002403 Sweden Support to the Martket Transformation Initiative (MTI) by WWF. The program aims to increase the proportion of certified production of a number of key commodities, including timber, pulp & paper, palm oil, tuna and cotton. Världsnaturfonden WWF har ansökt om totalt 68 MSEK för att utföra programmet Making Markets Work for People and Nature phase II - scaling up and defining impacts. Programmet ska genomföras under perioden 2014-2018 och är en del av det globala WWF-nätverkets initiativ Market Transformation Initiative (MTI). Insatsen utgör en fortsättning på ett liknande program som Sida finansierade under perioden 2011-2014. Det långsiktiga målet med insatsen är att minska människans ekologiska fotavtryck genom att verka för hållbar produktion av ett antal råvaror (timmer, pappersmassa, soja, bomull, tonfisk och odlad fisk) vars inverkan på miljö och utveckling är särskilt stor. Snarare än att direkt försöka påverka alla världens konsumenter (7 miljarder) eller producenter (1-2 miljarder) av råvaror, fokuserar insatsen på de 300-500 multinationella företag som dominerar den globala råvaruhandeln. Därigenom hoppas Världsnaturfonden WWF att påverka hela marknaden för dessa råvaror så att producenter i utvecklingsläder får incitament att övergå till socialt och miljömässigt hållbar produktion. När andelen certifierad råvaroproduktion på den globala marknaden ökar till den grad att hållbar produktion bli normen har råvarumarknaden transformerats. Världsnaturfonden WWF uppskattar att möjligheten till marknadstransformation finns då ca 25% av den globala produktionen utgörs av certifierade råvaror. MTI strävar efter att nå detta mål år 2020 för flertalet råvaror. Insatsen ska bidra till att skapa, utveckla och marknadsföra standards för certifiering av hållbar produktion. Utsedda/ackrediterade organisationer eller sammanslutningar ansvarar för dessa standards och genomför certifiering av företagen. Till skillnad från många andra standards består WWF-stödda standards alltid av s.k. Multi-stakeholder Initiatives (MSIs) där representater från både företag, civila samhället och universitetsvärlden deltar i beslutsfattandet. Arbetet med certifiering kompletteras av riktade insatser mot myndigheter för att skapa eller förstärka nationell, regional och internationell lagstiftning/policies kring transparens, spårbarhet, legalitet och hållbarhet inom råvaruhandel och -produktion. WWF arbetar även med finansiella institutioner och i vissa fall direkt med producenter för att öka förutsättningarna för hållbar produktion. Det huvudsakliga verktyget för att nå insatsens mål är kommunikation - dialog med företag, anordnande av seminarier och workshops, påverkansarbete samt nätverkande. WWF-nätverket försöker utnyttja sitt goda namn och rykte för att skapa mötesplatser för intressenter med vitt skilda utgångspunkter. Detta arbete kompletteras med teknisk assistans, bl.a. till producenter och myndigheter men även direkt till de stora företagen, t.ex. genom materialitetsanalyser av leverantörskedjor. WWF utför också granskning och uppföljning av standards genom ett egenkomponerat analysverktyg (CAT). MTI är ett av WWF-nätverkets 13 globala initiativ, som implementeras av ett antal olika WWF-kontor världen över. MTI administreras från WWF Nederländerna men har personal spridda över hela WWF-nätverket. En exekutiv ledningsgrupp, vars ordförande sitter i WWF-USA, styr arbetet. Detta innebär att MTI inte är en juridisk person och att Sidas stöd kanaliseras vidare från Världsnaturfonden WWF till ett antal olika WWF-kontor som implementerar MTI-projekt. Visst stöd från Världsanturfonden WWF är kärnstöd till MTI:s kontor på WWF Nederländerna (57% av budgeten), vilket dels gör det möjligt för MTI att stärka sin globala samordning och erhålla synergi mellan insatser, dels gör det lättare att ändra strategisk inriktning vid behov, t ex öka satsningen i BRIIC länderna som varit de svåraste länderna att erhålla resultat i. Den totala budgeten för alla MTI-relaterade program beräknas till ca 250 MSEK per år, av vilka Sidas bidrag utgör ca 7%. Sustainable production of high-impact soft commodities at scale, which will result in: a. Improved livelihoods b. Improved environmental conditions c. Stable markets for sustainable commodities Sweden WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish International Development Cooperation Agency WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -7718 -7718.4 WWF/World Wide Fund for Nature, Sweden Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54060121 Sweden Minor Field Studies courses- The contribution relates to MFS-courses and other courses related to the MFS-program FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Sida´s stategi för Kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 innefattar det övergripande målet att bidra till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet, genom kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Vidare ska Sida stödja program för yngre personer inom ramen för högskoleutbildning med syfte att "bredda och utveckla den svenska resursbasen". Denna insats fokuserar på kurser inom ramen för Minor Field Studies(MFS). Insatsen riktar sig mot studenter som beviljats medel från UHR för att skriva MFS. Universitet och Högskolerådet(UHR) är beställare av utresekurser och återträffar enligt särsklid överenskommelser. Genomförande av utreskurser och återträffar för studenter som blivit beviljade MFS stipendium bidrar till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet samt en breddning av den svenska resursbasen. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Multisector education/training Other Multisector SE-0-SE-6-54060121-5406012101 Sweden Minor Field Studies courses- The contribution relates to MFS-courses and other courses related to the MFS-program FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Sida´s stategi för Kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 innefattar det övergripande målet att bidra till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet, genom kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Vidare ska Sida stödja program för yngre personer inom ramen för högskoleutbildning med syfte att "bredda och utveckla den svenska resursbasen". Denna insats fokuserar på kurser inom ramen för Minor Field Studies(MFS). Insatsen riktar sig mot studenter som beviljats medel från UHR för att skriva MFS. Universitet och Högskolerådet(UHR) är beställare av utresekurser och återträffar enligt särsklid överenskommelser. Genomförande av utreskurser och återträffar för studenter som blivit beviljade MFS stipendium bidrar till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet samt en breddning av den svenska resursbasen. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2950000 2200000 2950000 Donor Country NGO 378541.6800000001 Donor Country NGO 292119.99 Donor Country NGO 195645.28 Donor Country NGO 182575.06 Donor Country NGO 277095.61 Donor Country NGO 9825.3 Donor Country NGO 70857.72 Donor Country NGO 117160.42 Donor Country NGO 76088.7 Donor Country NGO 282508.89 Donor Country NGO 308245.96 Donor Country NGO 8683.2 Donor Country NGO -8683.2 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54060121-5406012102 Sweden Minor Field Studies courses- The contribution relates to MFS-courses and other courses related to the MFS-program FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Sida´s stategi för Kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 innefattar det övergripande målet att bidra till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet, genom kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Vidare ska Sida stödja program för yngre personer inom ramen för högskoleutbildning med syfte att "bredda och utveckla den svenska resursbasen". Denna insats fokuserar på kurser inom ramen för Minor Field Studies(MFS). Insatsen riktar sig mot studenter som beviljats medel från UHR för att skriva MFS. Universitet och Högskolerådet(UHR) är beställare av utresekurser och återträffar enligt särsklid överenskommelser. Genomförande av utreskurser och återträffar för studenter som blivit beviljade MFS stipendium bidrar till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet samt en breddning av den svenska resursbasen. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 420000 178557 Donor Country NGO 187776 Donor Country NGO 22409 Donor Country NGO 21190 Donor Country NGO 5618 Donor Country NGO 1878 Donor Country NGO 646 Donor Country NGO 0 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54060121-5406012103 Sweden Minor Field Studies courses- The contribution relates to MFS-courses and other courses related to the MFS-program FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Sida´s stategi för Kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 innefattar det övergripande målet att bidra till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet, genom kompetensutveckling och utbildningsinsatser. Vidare ska Sida stödja program för yngre personer inom ramen för högskoleutbildning med syfte att "bredda och utveckla den svenska resursbasen". Denna insats fokuserar på kurser inom ramen för Minor Field Studies(MFS). Insatsen riktar sig mot studenter som beviljats medel från UHR för att skriva MFS. Universitet och Högskolerådet(UHR) är beställare av utresekurser och återträffar enligt särsklid överenskommelser. Genomförande av utreskurser och återträffar för studenter som blivit beviljade MFS stipendium bidrar till höjd biståndskapacitet hos svenska samarbetspartner inom utvecklingssamarbetet samt en breddning av den svenska resursbasen. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 300000 9985.68 Donor Country NGO -7744.33 Donor Country NGO 55941.17 Donor Country NGO 36981 Donor Country NGO 59374.92 Donor Country NGO 1064 Donor Country NGO 0 Donor Country NGO 2035.77 Donor Country NGO 3240 Donor Country NGO 130443.11 Donor Country NGO SE-0-SE-6-54060133 Sweden Produce information material with women in the center, with the aim of providing in-depth knowledge of the situation in IMs countries of operation, the driving forces for development and the role women's rights play. IM har inkommit med en ansökan om totalt 5 266 656 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till regeringens informations- och kommunikationsstrategis övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. IM vill producera filmer, texter och bilder som ska utgöra en kommunikationsplattform, med bas på IM:s webbplats. Materialet ska sedan få spridning framför allt genom att medlemmar, volontärer och givare väljer att använda och/eller dela materialet. Film är särskilt viktigt och ska tillgängliggöras via bl. a. Youtube men också genom en Online Video Platform (OVP), som ska integreras på webbplatsen. Genom insatsen vill man öka och fördjupa kunskapen om situationen i IM:s verksamhetsländer, vad som är drivkrafterna för utveckling och vilken roll kvinnors rättigheter spelar för socio-ekonomisk utveckling. Den svenska allmänheten nås framför allt via IM:s 5500 medlemmar, 1500 volontärer och 45000 givare. Dessa förväntas vidareförmedla och använda materialet på IM:s webbplats. Filmer ska också visas i IM:s butiker och man förväntar sig att materialet ska användas vid föreläsningar i skolor. IM avser att genomföra insatsen i enlighet med följande tidplan: 2015 - rekrytering av personal, anlitande av externa kontakter samt produktion i lokalsamhällen i sex länder (Guatemala, Malawi, Zimbabwe, Palestina, Indien och Nepal) och revideringar. 2016 - publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper. 2017 - forts. publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper samt uppföljning och utvärdering. De långsiktiga förväntade effekterna är att medvetandegöra den svenska allmänheten om hur människors liv ser ut i låg- och medelinkomstländer, om utvecklingens drivkrafter samt hur biståndsinsatser kan förbättra livskvaliteten hos IM:s målgrupper. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Under insatsperioden har IM framgångsrikt producerat bland annat sex filmer i serien Handlingskraft, lärarmaterial med tre utbildningsfilmer, ett flertal artiklar, utställningar på mässor vid elva tillfällen och ett antal föreläsningar samt studiecirkeltillfällen. Samtliga Handlingskraftfilmerna har producerats i en kortare och en längre version. Filmerna har sedan spridits via sociala medier, visats på mässor och dylikt och har även använts under IM:s voluntärutbildningar. Filmerna lyckades inte få spridning via public service trots arbete från IM:s håll. Däremot uppnådde IM många andra förväntade och oförväntade resultat med insatsen. Några exempel på förväntade resultat inkluderar t.ex. IM:s publiceringar av de framtagna filmerna på youtube. IM publicerade sina sex olika filmer i två olika längder, dvs tolv filmer totalt. Dessa filmer sågs av 3589 personer, vilket är mer än tre gånger så många som IM hade förväntat sig. Hälften av tittarna på Youtube såg klart på filmerna och avbröt inte tittandet i förtid. Enligt IM:s utvärderingsteam är detta ett högt värde för ”drop out rate” då det gäller för de långa filmerna. Att så många valde att se på hela filmen är en stark indikator för att filmen verkligen fångade intresse och ett tecken för att filmen också höjde tittarens medvetenhet och kunskapsnivå. Det är i sammanhanget viktigt att notera att distributionen fortsätter efter redovisningsperiodens slut och att kvantitativt ökar måluppfyllelsen under år 2018 och vidare under ett flertal år. Insatsen hade även några resultat som inte var förväntade. T.ex. användes en av filmerna under 2018 i samband med ett evenemang arrangerat i samarbete med FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter i Moldavien. Ett annat exempel är att filmen från Jordanien om Mona Nahla var nominerad som bästa ”Short fiction documentary” på Arabic Film Festival som är en av Europas största filmfestival för arabisk film. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060133-5406013301 Sweden Produce information material with women in the center, with the aim of providing in-depth knowledge of the situation in IMs countries of operation, the driving forces for development and the role women's rights play. IM har inkommit med en ansökan om totalt 5 266 656 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till regeringens informations- och kommunikationsstrategis övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. IM vill producera filmer, texter och bilder som ska utgöra en kommunikationsplattform, med bas på IM:s webbplats. Materialet ska sedan få spridning framför allt genom att medlemmar, volontärer och givare väljer att använda och/eller dela materialet. Film är särskilt viktigt och ska tillgängliggöras via bl. a. Youtube men också genom en Online Video Platform (OVP), som ska integreras på webbplatsen. Genom insatsen vill man öka och fördjupa kunskapen om situationen i IM:s verksamhetsländer, vad som är drivkrafterna för utveckling och vilken roll kvinnors rättigheter spelar för socio-ekonomisk utveckling. Den svenska allmänheten nås framför allt via IM:s 5500 medlemmar, 1500 volontärer och 45000 givare. Dessa förväntas vidareförmedla och använda materialet på IM:s webbplats. Filmer ska också visas i IM:s butiker och man förväntar sig att materialet ska användas vid föreläsningar i skolor. IM avser att genomföra insatsen i enlighet med följande tidplan: 2015 - rekrytering av personal, anlitande av externa kontakter samt produktion i lokalsamhällen i sex länder (Guatemala, Malawi, Zimbabwe, Palestina, Indien och Nepal) och revideringar. 2016 - publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper. 2017 - forts. publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper samt uppföljning och utvärdering. De långsiktiga förväntade effekterna är att medvetandegöra den svenska allmänheten om hur människors liv ser ut i låg- och medelinkomstländer, om utvecklingens drivkrafter samt hur biståndsinsatser kan förbättra livskvaliteten hos IM:s målgrupper. Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2000000 0 0 0 0 2000000 1300000 -1300000 0 1300000 -1300000 2000000 Individuell Människohjälp 1000000 Individuell Människohjälp 1000000 Individuell Människohjälp SE-0-SE-6-54060133-5406013302 Sweden Produce information material with women in the center, with the aim of providing in-depth knowledge of the situation in IMs countries of operation, the driving forces for development and the role women's rights play. IM har inkommit med en ansökan om totalt 5 266 656 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till regeringens informations- och kommunikationsstrategis övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. IM vill producera filmer, texter och bilder som ska utgöra en kommunikationsplattform, med bas på IM:s webbplats. Materialet ska sedan få spridning framför allt genom att medlemmar, volontärer och givare väljer att använda och/eller dela materialet. Film är särskilt viktigt och ska tillgängliggöras via bl. a. Youtube men också genom en Online Video Platform (OVP), som ska integreras på webbplatsen. Genom insatsen vill man öka och fördjupa kunskapen om situationen i IM:s verksamhetsländer, vad som är drivkrafterna för utveckling och vilken roll kvinnors rättigheter spelar för socio-ekonomisk utveckling. Den svenska allmänheten nås framför allt via IM:s 5500 medlemmar, 1500 volontärer och 45000 givare. Dessa förväntas vidareförmedla och använda materialet på IM:s webbplats. Filmer ska också visas i IM:s butiker och man förväntar sig att materialet ska användas vid föreläsningar i skolor. IM avser att genomföra insatsen i enlighet med följande tidplan: 2015 - rekrytering av personal, anlitande av externa kontakter samt produktion i lokalsamhällen i sex länder (Guatemala, Malawi, Zimbabwe, Palestina, Indien och Nepal) och revideringar. 2016 - publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper. 2017 - forts. publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper samt uppföljning och utvärdering. De långsiktiga förväntade effekterna är att medvetandegöra den svenska allmänheten om hur människors liv ser ut i låg- och medelinkomstländer, om utvecklingens drivkrafter samt hur biståndsinsatser kan förbättra livskvaliteten hos IM:s målgrupper. Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1300000 1300000 0 650000 0 0 650000 0 1300000 2600000 Individuell Människohjälp 1300000 Individuell Människohjälp 1300000 Individuell Människohjälp -95293 Individuell Människohjälp 95293 Individuell Människohjälp Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060133-5406013303 Sweden Produce information material with women in the center, with the aim of providing in-depth knowledge of the situation in IMs countries of operation, the driving forces for development and the role women's rights play. IM har inkommit med en ansökan om totalt 5 266 656 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till regeringens informations- och kommunikationsstrategis övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. IM vill producera filmer, texter och bilder som ska utgöra en kommunikationsplattform, med bas på IM:s webbplats. Materialet ska sedan få spridning framför allt genom att medlemmar, volontärer och givare väljer att använda och/eller dela materialet. Film är särskilt viktigt och ska tillgängliggöras via bl. a. Youtube men också genom en Online Video Platform (OVP), som ska integreras på webbplatsen. Genom insatsen vill man öka och fördjupa kunskapen om situationen i IM:s verksamhetsländer, vad som är drivkrafterna för utveckling och vilken roll kvinnors rättigheter spelar för socio-ekonomisk utveckling. Den svenska allmänheten nås framför allt via IM:s 5500 medlemmar, 1500 volontärer och 45000 givare. Dessa förväntas vidareförmedla och använda materialet på IM:s webbplats. Filmer ska också visas i IM:s butiker och man förväntar sig att materialet ska användas vid föreläsningar i skolor. IM avser att genomföra insatsen i enlighet med följande tidplan: 2015 - rekrytering av personal, anlitande av externa kontakter samt produktion i lokalsamhällen i sex länder (Guatemala, Malawi, Zimbabwe, Palestina, Indien och Nepal) och revideringar. 2016 - publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper. 2017 - forts. publikation och spridning i de fördefinierade målgrupperna samt bland externa målgrupper samt uppföljning och utvärdering. De långsiktiga förväntade effekterna är att medvetandegöra den svenska allmänheten om hur människors liv ser ut i låg- och medelinkomstländer, om utvecklingens drivkrafter samt hur biståndsinsatser kan förbättra livskvaliteten hos IM:s målgrupper. Sweden Individuell Människohjälp Swedish International Development Cooperation Agency Individuell Människohjälp Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -95293 -95293 Individuell Människohjälp Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060151 Sweden The Swedish Pentecoastal missionary development cooperation intends to conduct a broad domestic information and communication campaign (2015-2017). The target groups will go beyond the local Pentecoastal communities targeting 3 to 4% of the Swedish population. The campaign will particularly emphasise on the Post 2015 Sustainable Development Goals. PMU har inkommit med en ansökan till Sida om 7 800 000 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. PMU är en del av den internationella avdelningen inom Pingst Fria Församlingar i Samverkan (Pingst FFS). PMU ansvarar för utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Verksamheten syftar till fattigdomsbekämpning genom att stärka det civila samhället inom huvudsakligen demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa, försörjning och utbildning. PMU:s utvecklingssamarbete genomförs i ett trepartssamarbete mellan PMU, lokala partners i samarbetsländerna och svenska pingstförsamlingar. PMU:s övergripande mål för informations- och kommunikationsarbetet syftar till att öka kunskapen om situationen i utvecklingsländer samt om drivkrafterna för utveckling i låg- och medelinkomstländer inom pingströrelsen, men också i förhållande till den breda allmänheten: näringslivsnätverk, kunder i pingströrelsens second hand-butiker, skolor (lärare och elever), beslutsfattare, journalister och opinionsbildare. Insatsen som planeras till 2015, 2016 och 2017 innefattar tre huvudsakliga tematiska komponenter som också var för sig utgör tre årliga kampanjer: 1) Kvinnors rätt till hälsa (årlig kampanj i mars-maj där perspektiv mödrahälsovård, kvinnlig omskärelse och sexuellt våld i konflikter vägs in). 2) Kvinnors försörjning (årlig kampanj i juni-augusti där kvinnors egna försörjning som tas upp som ett effektivt medel att ta sig ur fattigdom). 3) Barns rättigheter (årlig kampanj i oktober-december där barns rättigheter i förhållande till FN:s barnkonvention lyfts fram). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. PMU:s mål beträffande informations- och kommunikationsarbetet är att 'medlemmar i svensk pingströrelse och den svenska allmänheten har ökad kunskap om, och ett ökat engagemang för, global rättvisa och en hållbar global utveckling, samt bidrar ekonomiskt till PMU:s utvecklingsinsatser och humanitära bistånd'. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Insatsen som Pingstmissionens utvecklingssamarbete (PMU) genomförde hade som mål att ”'medlemmar i svensk pingströrelse och den svenska allmänheten har ökad kunskap om, och ett ökat engagemang för, global rättvisa och en hållbar global utveckling, samt bidrar ekonomiskt till PMU:s utvecklingsinsatser och humanitära bistånd”. För att uppnå detta genomfördes informationskampanjer som spreds bland annat via sociala medier, gudstjänster, skolor eller individuella personer som genomförde egna aktiviteter. Spridningen av informationsmaterialet i sociala medier fokuserade mest på Facebook, där antalet följare ökade konstant under insatsperioden. PMU anger t.ex. att deras film ”Jag har också en dröm” hade en räckvidd på 31 309 personer på Facebook. Dock anger räckvidd inte hur många personer som faktiskt nåddes av filmen, dvs. hur många personer som tittade på (hela) filmen. Det hade varit bra om PMU hade utvecklat analysen ytterligare för att problematisera kvantitativa siffror såsom räckvidd och inkluderade en analys av vad dessa siffror innebär. Rapporten inkluderar en kort sammanfattning där responsen i sociala medier redovisas genom en indelning i antal tittare, antal likes och antal delningar. Dock saknas en analys av hur dessa siffror bör tolkas och vad de betyder för insatsens måluppfyllelse. Rapporten inkluderar också positiva exempel på resultatuppföljning, där kvantitativ statistik kompletteras med kvalitativ statistik på ett bra sätt. Ett exempel är användningen av PMU:s informationsmaterial i skolor, där rapporten redovisar resultat längs hela resultatkedjan. T.ex. användes skolmaterial om flyktingsituationen i världen i en skola i Skåne och 41 skolelever tog del av materialet. I skolklassen var en flicka som nyligen hade flydd från Syrien till Sverige, vilket bidrog till att eleverna blev väldigt engagerade i flyktingsituationen. PMU bistod med material i form av filmer, informationsmaterial och boken ”Max, du behövs”. Barnen bestämde sig för att göra en insats och ordnade en loppis i kombination med kafé, korvgrillning, underhållning och lotteriförsäljning. Deras engagemang spred sig på skolan och fler klasser och föräldrar hakade på, inklusive rektorn. Allt skedde utanför elevernas skoltid. De lyckades samla ihop 13 321 kronor till PMU:s kampanj ”Syriens barn”. Eleverna blev nominerade och vann titeln ”Årets hjälte 2015” i den lokala tidningen i Helsingborg. Detta exempel visar en tydlig resultatkedja från aktivitet i form av användning av PMU:s materia i skolan till långsiktiga outcomes i form av resultat från engagemang. Att en av eleverna dessutom vann ett pris är ett exempel på ett icke-förväntat resultat. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060151-5406015101 Sweden The Swedish Pentecoastal missionary development cooperation intends to conduct a broad domestic information and communication campaign (2015-2017). The target groups will go beyond the local Pentecoastal communities targeting 3 to 4% of the Swedish population. The campaign will particularly emphasise on the Post 2015 Sustainable Development Goals. PMU har inkommit med en ansökan till Sida om 7 800 000 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. PMU är en del av den internationella avdelningen inom Pingst Fria Församlingar i Samverkan (Pingst FFS). PMU ansvarar för utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Verksamheten syftar till fattigdomsbekämpning genom att stärka det civila samhället inom huvudsakligen demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa, försörjning och utbildning. PMU:s utvecklingssamarbete genomförs i ett trepartssamarbete mellan PMU, lokala partners i samarbetsländerna och svenska pingstförsamlingar. PMU:s övergripande mål för informations- och kommunikationsarbetet syftar till att öka kunskapen om situationen i utvecklingsländer samt om drivkrafterna för utveckling i låg- och medelinkomstländer inom pingströrelsen, men också i förhållande till den breda allmänheten: näringslivsnätverk, kunder i pingströrelsens second hand-butiker, skolor (lärare och elever), beslutsfattare, journalister och opinionsbildare. Insatsen som planeras till 2015, 2016 och 2017 innefattar tre huvudsakliga tematiska komponenter som också var för sig utgör tre årliga kampanjer: 1) Kvinnors rätt till hälsa (årlig kampanj i mars-maj där perspektiv mödrahälsovård, kvinnlig omskärelse och sexuellt våld i konflikter vägs in). 2) Kvinnors försörjning (årlig kampanj i juni-augusti där kvinnors egna försörjning som tas upp som ett effektivt medel att ta sig ur fattigdom). 3) Barns rättigheter (årlig kampanj i oktober-december där barns rättigheter i förhållande till FN:s barnkonvention lyfts fram). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. PMU:s mål beträffande informations- och kommunikationsarbetet är att 'medlemmar i svensk pingströrelse och den svenska allmänheten har ökad kunskap om, och ett ökat engagemang för, global rättvisa och en hållbar global utveckling, samt bidrar ekonomiskt till PMU:s utvecklingsinsatser och humanitära bistånd'. Sweden Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1600000 1000000 0 -1600000 1600000 1000000 1600000 1600000 0 -1600000 2600000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 1000000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 600000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 1000000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan SE-0-SE-6-54060151-5406015102 Sweden The Swedish Pentecoastal missionary development cooperation intends to conduct a broad domestic information and communication campaign (2015-2017). The target groups will go beyond the local Pentecoastal communities targeting 3 to 4% of the Swedish population. The campaign will particularly emphasise on the Post 2015 Sustainable Development Goals. PMU har inkommit med en ansökan till Sida om 7 800 000 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. PMU är en del av den internationella avdelningen inom Pingst Fria Församlingar i Samverkan (Pingst FFS). PMU ansvarar för utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Verksamheten syftar till fattigdomsbekämpning genom att stärka det civila samhället inom huvudsakligen demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa, försörjning och utbildning. PMU:s utvecklingssamarbete genomförs i ett trepartssamarbete mellan PMU, lokala partners i samarbetsländerna och svenska pingstförsamlingar. PMU:s övergripande mål för informations- och kommunikationsarbetet syftar till att öka kunskapen om situationen i utvecklingsländer samt om drivkrafterna för utveckling i låg- och medelinkomstländer inom pingströrelsen, men också i förhållande till den breda allmänheten: näringslivsnätverk, kunder i pingströrelsens second hand-butiker, skolor (lärare och elever), beslutsfattare, journalister och opinionsbildare. Insatsen som planeras till 2015, 2016 och 2017 innefattar tre huvudsakliga tematiska komponenter som också var för sig utgör tre årliga kampanjer: 1) Kvinnors rätt till hälsa (årlig kampanj i mars-maj där perspektiv mödrahälsovård, kvinnlig omskärelse och sexuellt våld i konflikter vägs in). 2) Kvinnors försörjning (årlig kampanj i juni-augusti där kvinnors egna försörjning som tas upp som ett effektivt medel att ta sig ur fattigdom). 3) Barns rättigheter (årlig kampanj i oktober-december där barns rättigheter i förhållande till FN:s barnkonvention lyfts fram). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. PMU:s mål beträffande informations- och kommunikationsarbetet är att 'medlemmar i svensk pingströrelse och den svenska allmänheten har ökad kunskap om, och ett ökat engagemang för, global rättvisa och en hållbar global utveckling, samt bidrar ekonomiskt till PMU:s utvecklingsinsatser och humanitära bistånd'. Sweden Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 600000 1600000 1000000 0 600000 600000 2200000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 600000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 1000000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan 600000 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060151-5406015103 Sweden The Swedish Pentecoastal missionary development cooperation intends to conduct a broad domestic information and communication campaign (2015-2017). The target groups will go beyond the local Pentecoastal communities targeting 3 to 4% of the Swedish population. The campaign will particularly emphasise on the Post 2015 Sustainable Development Goals. PMU har inkommit med en ansökan till Sida om 7 800 000 SEK under perioden 2015 till 2017. Ansökan är uppställd i enlighet med Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. PMU är en del av den internationella avdelningen inom Pingst Fria Församlingar i Samverkan (Pingst FFS). PMU ansvarar för utvecklingssamarbete och humanitärt arbete. Verksamheten syftar till fattigdomsbekämpning genom att stärka det civila samhället inom huvudsakligen demokrati och mänskliga rättigheter, jämställdhet, hälsa, försörjning och utbildning. PMU:s utvecklingssamarbete genomförs i ett trepartssamarbete mellan PMU, lokala partners i samarbetsländerna och svenska pingstförsamlingar. PMU:s övergripande mål för informations- och kommunikationsarbetet syftar till att öka kunskapen om situationen i utvecklingsländer samt om drivkrafterna för utveckling i låg- och medelinkomstländer inom pingströrelsen, men också i förhållande till den breda allmänheten: näringslivsnätverk, kunder i pingströrelsens second hand-butiker, skolor (lärare och elever), beslutsfattare, journalister och opinionsbildare. Insatsen som planeras till 2015, 2016 och 2017 innefattar tre huvudsakliga tematiska komponenter som också var för sig utgör tre årliga kampanjer: 1) Kvinnors rätt till hälsa (årlig kampanj i mars-maj där perspektiv mödrahälsovård, kvinnlig omskärelse och sexuellt våld i konflikter vägs in). 2) Kvinnors försörjning (årlig kampanj i juni-augusti där kvinnors egna försörjning som tas upp som ett effektivt medel att ta sig ur fattigdom). 3) Barns rättigheter (årlig kampanj i oktober-december där barns rättigheter i förhållande till FN:s barnkonvention lyfts fram). Sida bedömer att den föreslagna verksamheten bidrar till informations- och kommunikationsstrategins övergripande mål att 'den svenska allmänheten har god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd, dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer'. PMU:s mål beträffande informations- och kommunikationsarbetet är att 'medlemmar i svensk pingströrelse och den svenska allmänheten har ökad kunskap om, och ett ökat engagemang för, global rättvisa och en hållbar global utveckling, samt bidrar ekonomiskt till PMU:s utvecklingsinsatser och humanitära bistånd'. Sweden Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Swedish International Development Cooperation Agency Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -54345 -54346 Trossamfundet Pingst-Fria Församlingar i Samverkan Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060159 Sweden Forum Syd söker stöd till egeninsats för informationsarbete i Sverige finansierat av EU-kommissionen i projektet "Time for change:promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD 2015 and beyond." 2015-2017 FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Forum Syd har av EU-kommissionen beviljats EU-bidrag för Insatsen Time for change: Promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD and beyond inom ramen för programmet Non-state actors and local authorities in development, raising public awareness of development issuesand promoting development education in the European Union. Insatsen syftar till att bidra till de övergripande målen för Europaåret för utvecklingssamarbete, dvs att öka Europeiska medborgares kunskaper om hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till verklig och varaktig förändring. Insatsen har särskilt fokus på att öka kunskap kring hållbar konsumtion och produktion av råvaror och att bidra till en medvetenhet kring det ömsesidiga beroendet mellan konsumtion och produktion i nord-syd relationer samt att bidra till förändrade attityder och konsumtionsmönster och ett aktivt deltagande i debatter kring hållbar utveckling. De olika parterna i projektet kommer tillsammans att medverka i kampanjarbete som inkluderar seminarier, debatter, forskning och case studies, opinionsarbete, strategiskt mediearbete mm. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Forum Syd, en av Sidas ramorganisationer, erhåller bidrag inom strategin för informations­och kommunikationsverksamhet i Sverige. Enligt instruktionen för informations och kommunikationsstrategin kan Sida ge bidrag till ramorganisation för finansiering av egeninsats som föreligger när Europeiska Kommissionen finansierar informations­ och kommunikationsinsatser. Forum Syd beviljades medel av Europeiska Kommissionen för projektet "Time for Change: promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD 2015 and beyond" inom ramen för programmet Non­state actors and local authorities in development, raising public awareness of development issuesand promoting development education in the European Union. Forum Syd ansökte därför om stöd för egeninsatsen till projektet, det ansökta beloppet omfattade 88 910 SEK jämnt fördelat under åren 2015-2017.Ett utdrag ur rapporteringen från Forum Syd till Sida om EU-projektet: During 2015-17, Forum Syd together with eleven other organisations from ten European countries implemented a project with the aim to promote a sustainable and fair global production and consumption of raw materials. Lead organisation was CEE web for Diversity in Hungary. The target groups were European citizens, decision makers, civil society organisations, journalists andcompanies. The target groups were reached through joint speakers’ tours with invited guests fromthe south, seminars, debates, round tables with business, research studies, fact sheets, opinionpieces and petitions. The project became a strong voice in the European civil society advocacy work for an EU legislation on conflict minerals. 42 000 signatures were collected in a petition calling for a legislation, which were handed over to the EU Commissioner for Trade Cecilia Malmström in 2016. Forum Syd organised the Swedish part of a speakers’ tour on coal mining in Colombia with invited guests from a Colombian NGO and an affected community. As part of the project, a dialogue with Vattenfall started on their purchase of coal from Colombia. The dialogue with and advocacy towards Vattenfall resulted in the company taking important steps to improve its coal supply chain, such as conducting a human rights impact assessment. Forum Syd’s report on the effects of coal mining in Colombia was covered in broad media, such as Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten and Sydsvenska Dagbladet. Swedish civil society organisations have gained knowledge through the anaslyses produced and informal meetings with Forum Syd’s invited guests. The project was evaluated centrally by independent evaluators. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060159-5406015901 Sweden Forum Syd söker stöd till egeninsats för informationsarbete i Sverige finansierat av EU-kommissionen i projektet "Time for change:promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD 2015 and beyond." 2015-2017 FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Forum Syd har av EU-kommissionen beviljats EU-bidrag för Insatsen Time for change: Promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD and beyond inom ramen för programmet Non-state actors and local authorities in development, raising public awareness of development issuesand promoting development education in the European Union. Insatsen syftar till att bidra till de övergripande målen för Europaåret för utvecklingssamarbete, dvs att öka Europeiska medborgares kunskaper om hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till verklig och varaktig förändring. Insatsen har särskilt fokus på att öka kunskap kring hållbar konsumtion och produktion av råvaror och att bidra till en medvetenhet kring det ömsesidiga beroendet mellan konsumtion och produktion i nord-syd relationer samt att bidra till förändrade attityder och konsumtionsmönster och ett aktivt deltagande i debatter kring hållbar utveckling. De olika parterna i projektet kommer tillsammans att medverka i kampanjarbete som inkluderar seminarier, debatter, forskning och case studies, opinionsarbete, strategiskt mediearbete mm. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 30393 0 0 30393 25661 32856 0 -25661 -32856 30393 ForumCiv 30393 ForumCiv SE-0-SE-6-54060159-5406015902 Sweden Forum Syd söker stöd till egeninsats för informationsarbete i Sverige finansierat av EU-kommissionen i projektet "Time for change:promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD 2015 and beyond." 2015-2017 FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Forum Syd har av EU-kommissionen beviljats EU-bidrag för Insatsen Time for change: Promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD and beyond inom ramen för programmet Non-state actors and local authorities in development, raising public awareness of development issuesand promoting development education in the European Union. Insatsen syftar till att bidra till de övergripande målen för Europaåret för utvecklingssamarbete, dvs att öka Europeiska medborgares kunskaper om hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till verklig och varaktig förändring. Insatsen har särskilt fokus på att öka kunskap kring hållbar konsumtion och produktion av råvaror och att bidra till en medvetenhet kring det ömsesidiga beroendet mellan konsumtion och produktion i nord-syd relationer samt att bidra till förändrade attityder och konsumtionsmönster och ett aktivt deltagande i debatter kring hållbar utveckling. De olika parterna i projektet kommer tillsammans att medverka i kampanjarbete som inkluderar seminarier, debatter, forskning och case studies, opinionsarbete, strategiskt mediearbete mm. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 32856 25661 32856 25661 0 58517 ForumCiv 32856 ForumCiv 25661 ForumCiv -7272 ForumCiv 7272 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060159-5406015903 Sweden Forum Syd söker stöd till egeninsats för informationsarbete i Sverige finansierat av EU-kommissionen i projektet "Time for change:promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD 2015 and beyond." 2015-2017 FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Forum Syd har av EU-kommissionen beviljats EU-bidrag för Insatsen Time for change: Promoting sustainable consumption and production of raw materials in the context of EYD and beyond inom ramen för programmet Non-state actors and local authorities in development, raising public awareness of development issuesand promoting development education in the European Union. Insatsen syftar till att bidra till de övergripande målen för Europaåret för utvecklingssamarbete, dvs att öka Europeiska medborgares kunskaper om hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till verklig och varaktig förändring. Insatsen har särskilt fokus på att öka kunskap kring hållbar konsumtion och produktion av råvaror och att bidra till en medvetenhet kring det ömsesidiga beroendet mellan konsumtion och produktion i nord-syd relationer samt att bidra till förändrade attityder och konsumtionsmönster och ett aktivt deltagande i debatter kring hållbar utveckling. De olika parterna i projektet kommer tillsammans att medverka i kampanjarbete som inkluderar seminarier, debatter, forskning och case studies, opinionsarbete, strategiskt mediearbete mm. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -7272 -7272 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060161 Sweden Ansökan om stöd till Eu-egeninsats Fair Trade Center 2015-2017 "Change your shoes". FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Fair Trade Center har tillsammans med 20 partnerorganisationer hos Europeiska Kommissionen ansökt och fått medel beviljat för projektet "Change your Shoes" för åren 2015-2017. Med anledning av det beviljade projektet ansöker Fair Trade Center genom Forum Syd finansiering av egeninsatsen för projektet från Sida. Syftet med projektet är att upplysa konsumenter och beslutsfattare om en bransch (skobranschen) om de riskprocesser som finns i skoproduktion som t ex lädergarvning som innefattar hantering av giftiga ämnen och substanser som krom och de konsekvenser de får för människor i produktionsländerna. Aktiviteter som ska genomföras för att uppnå projektmålen är organiserande av mötesplatser för aktörer inom skobranschen, en smartphone-app "Virtual march to Brussels" klommer också att lanseras och en opinionsundersökning kommer att genomföras i de 12 länderna. Samtliga idéer och åsikter som framkommer under aktiviteterna kommer att presenteras i Bryssel och följas upp med medielansering. I Sverige kommer Fair Trade Center att samarbeta med bl a Röda Korsets Folkhögskola, Medveten Konsumtion och Emmaus Stockholm. Målgrupper i projektet är allmänhet, företag och parlamentsledamöter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-54060161-5406016101 Sweden Ansökan om stöd till Eu-egeninsats Fair Trade Center 2015-2017 "Change your shoes". FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Fair Trade Center har tillsammans med 20 partnerorganisationer hos Europeiska Kommissionen ansökt och fått medel beviljat för projektet "Change your Shoes" för åren 2015-2017. Med anledning av det beviljade projektet ansöker Fair Trade Center genom Forum Syd finansiering av egeninsatsen för projektet från Sida. Syftet med projektet är att upplysa konsumenter och beslutsfattare om en bransch (skobranschen) om de riskprocesser som finns i skoproduktion som t ex lädergarvning som innefattar hantering av giftiga ämnen och substanser som krom och de konsekvenser de får för människor i produktionsländerna. Aktiviteter som ska genomföras för att uppnå projektmålen är organiserande av mötesplatser för aktörer inom skobranschen, en smartphone-app "Virtual march to Brussels" klommer också att lanseras och en opinionsundersökning kommer att genomföras i de 12 länderna. Samtliga idéer och åsikter som framkommer under aktiviteterna kommer att presenteras i Bryssel och följas upp med medielansering. I Sverige kommer Fair Trade Center att samarbeta med bl a Röda Korsets Folkhögskola, Medveten Konsumtion och Emmaus Stockholm. Målgrupper i projektet är allmänhet, företag och parlamentsledamöter. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 138000 0 0 138000 138000 -138000 0 138000 -138000 138000 ForumCiv 138000 ForumCiv SE-0-SE-6-54060161-5406016102 Sweden Ansökan om stöd till Eu-egeninsats Fair Trade Center 2015-2017 "Change your shoes". FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Fair Trade Center har tillsammans med 20 partnerorganisationer hos Europeiska Kommissionen ansökt och fått medel beviljat för projektet "Change your Shoes" för åren 2015-2017. Med anledning av det beviljade projektet ansöker Fair Trade Center genom Forum Syd finansiering av egeninsatsen för projektet från Sida. Syftet med projektet är att upplysa konsumenter och beslutsfattare om en bransch (skobranschen) om de riskprocesser som finns i skoproduktion som t ex lädergarvning som innefattar hantering av giftiga ämnen och substanser som krom och de konsekvenser de får för människor i produktionsländerna. Aktiviteter som ska genomföras för att uppnå projektmålen är organiserande av mötesplatser för aktörer inom skobranschen, en smartphone-app "Virtual march to Brussels" klommer också att lanseras och en opinionsundersökning kommer att genomföras i de 12 länderna. Samtliga idéer och åsikter som framkommer under aktiviteterna kommer att presenteras i Bryssel och följas upp med medielansering. I Sverige kommer Fair Trade Center att samarbeta med bl a Röda Korsets Folkhögskola, Medveten Konsumtion och Emmaus Stockholm. Målgrupper i projektet är allmänhet, företag och parlamentsledamöter. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 138000 138000 138000 138000 0 276000 ForumCiv 138000 ForumCiv 138000 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060161-5406016103 Sweden Ansökan om stöd till Eu-egeninsats Fair Trade Center 2015-2017 "Change your shoes". FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Fair Trade Center har tillsammans med 20 partnerorganisationer hos Europeiska Kommissionen ansökt och fått medel beviljat för projektet "Change your Shoes" för åren 2015-2017. Med anledning av det beviljade projektet ansöker Fair Trade Center genom Forum Syd finansiering av egeninsatsen för projektet från Sida. Syftet med projektet är att upplysa konsumenter och beslutsfattare om en bransch (skobranschen) om de riskprocesser som finns i skoproduktion som t ex lädergarvning som innefattar hantering av giftiga ämnen och substanser som krom och de konsekvenser de får för människor i produktionsländerna. Aktiviteter som ska genomföras för att uppnå projektmålen är organiserande av mötesplatser för aktörer inom skobranschen, en smartphone-app "Virtual march to Brussels" klommer också att lanseras och en opinionsundersökning kommer att genomföras i de 12 länderna. Samtliga idéer och åsikter som framkommer under aktiviteterna kommer att presenteras i Bryssel och följas upp med medielansering. I Sverige kommer Fair Trade Center att samarbeta med bl a Röda Korsets Folkhögskola, Medveten Konsumtion och Emmaus Stockholm. Målgrupper i projektet är allmänhet, företag och parlamentsledamöter. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -5695 -5695 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-54060163 Sweden Contribution to EU-financed project Friends of the Earth info/com 2015-2018 "School of sustainable Sweden" FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Jordens Vänner har tillsammans med 18 partnerorganisationer ansökt och fått medel beviljat för projektet "School of sustainability - Sweden" för åren 2015-2018 inom ramen för programmet Non-State Actors and Local Authorities in development: Raising public awareness of development issues and promoting development education in the European Union. Huvudansvarig för projektet är Friends of the Earth Europe. Syftet med insatsen är att bidra till European Year of Development (EYD) 2015 genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för Europeiska Kommissionens kommunikation "A decent life for all" samt post-2015 strategier mot fattigdom. Syftet är vidare att skapa högre medvetenhet och stärkt engagmang hos människor på olika platser för att på så sätt bidra till målet för "A decent life for all": förinta fattigdomen och ge världen en hållbar framtid. Aktiviteterna som ska genomföras i Sverige för att bidra till projektets mål är bl a kunskapsöverföringsträffar, aktivistträffar, en "training tour", sommarläger, workshops på folkhögskolor och andra offentliga platser, framtagande av rapporter och kampanjmaterial samt ett internationellt möte om folkbildning. Primär målgrupp är egna medlemmar, ungdomar mellan 12-25 år, gymnasium/folkhögskola samt CSO:er. Jordens Vänner har tillsammans med 18 olika europeiska systerorganisationer under tre år (2015-2018) genomfört ett informationsprojekt med målet att bidra till EYD 2015 (European Year for Development) genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för kommissionens kommunikation A decent Life for All samt strategier mot fattigdom. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Projektet har nått flera målgrupper såsom ungdomar, skolor, egna medlemmar och allmänheten. Uppskattningsvis har totalt 2 277 personer nåtts genom projektet direkt (exklusive personer som också interagerat via sociala medier etc) och 158 600 personer indirekt. Projektet har lett till ett ökat engagemang hos målgrupperna samt bidragit till djupare kunskaper hos organisationen. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060163-5406016301 Sweden Contribution to EU-financed project Friends of the Earth info/com 2015-2018 "School of sustainable Sweden" FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Jordens Vänner har tillsammans med 18 partnerorganisationer ansökt och fått medel beviljat för projektet "School of sustainability - Sweden" för åren 2015-2018 inom ramen för programmet Non-State Actors and Local Authorities in development: Raising public awareness of development issues and promoting development education in the European Union. Huvudansvarig för projektet är Friends of the Earth Europe. Syftet med insatsen är att bidra till European Year of Development (EYD) 2015 genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för Europeiska Kommissionens kommunikation "A decent life for all" samt post-2015 strategier mot fattigdom. Syftet är vidare att skapa högre medvetenhet och stärkt engagmang hos människor på olika platser för att på så sätt bidra till målet för "A decent life for all": förinta fattigdomen och ge världen en hållbar framtid. Aktiviteterna som ska genomföras i Sverige för att bidra till projektets mål är bl a kunskapsöverföringsträffar, aktivistträffar, en "training tour", sommarläger, workshops på folkhögskolor och andra offentliga platser, framtagande av rapporter och kampanjmaterial samt ett internationellt möte om folkbildning. Primär målgrupp är egna medlemmar, ungdomar mellan 12-25 år, gymnasium/folkhögskola samt CSO:er. Jordens Vänner har tillsammans med 18 olika europeiska systerorganisationer under tre år (2015-2018) genomfört ett informationsprojekt med målet att bidra till EYD 2015 (European Year for Development) genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för kommissionens kommunikation A decent Life for All samt strategier mot fattigdom. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 66603 0 0 0 -92664 92664 66603 0 93942 22927 -22927 -93942 66603 ForumCiv 66603 ForumCiv SE-0-SE-6-54060163-5406016302 Sweden Contribution to EU-financed project Friends of the Earth info/com 2015-2018 "School of sustainable Sweden" FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Jordens Vänner har tillsammans med 18 partnerorganisationer ansökt och fått medel beviljat för projektet "School of sustainability - Sweden" för åren 2015-2018 inom ramen för programmet Non-State Actors and Local Authorities in development: Raising public awareness of development issues and promoting development education in the European Union. Huvudansvarig för projektet är Friends of the Earth Europe. Syftet med insatsen är att bidra till European Year of Development (EYD) 2015 genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för Europeiska Kommissionens kommunikation "A decent life for all" samt post-2015 strategier mot fattigdom. Syftet är vidare att skapa högre medvetenhet och stärkt engagmang hos människor på olika platser för att på så sätt bidra till målet för "A decent life for all": förinta fattigdomen och ge världen en hållbar framtid. Aktiviteterna som ska genomföras i Sverige för att bidra till projektets mål är bl a kunskapsöverföringsträffar, aktivistträffar, en "training tour", sommarläger, workshops på folkhögskolor och andra offentliga platser, framtagande av rapporter och kampanjmaterial samt ett internationellt möte om folkbildning. Primär målgrupp är egna medlemmar, ungdomar mellan 12-25 år, gymnasium/folkhögskola samt CSO:er. Jordens Vänner har tillsammans med 18 olika europeiska systerorganisationer under tre år (2015-2018) genomfört ett informationsprojekt med målet att bidra till EYD 2015 (European Year for Development) genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för kommissionens kommunikation A decent Life for All samt strategier mot fattigdom. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 93942 92664 0 93942 0 92664 186606 ForumCiv 93942 ForumCiv 92664 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060163-5406016303 Sweden Contribution to EU-financed project Friends of the Earth info/com 2015-2018 "School of sustainable Sweden" FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Jordens Vänner har tillsammans med 18 partnerorganisationer ansökt och fått medel beviljat för projektet "School of sustainability - Sweden" för åren 2015-2018 inom ramen för programmet Non-State Actors and Local Authorities in development: Raising public awareness of development issues and promoting development education in the European Union. Huvudansvarig för projektet är Friends of the Earth Europe. Syftet med insatsen är att bidra till European Year of Development (EYD) 2015 genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för Europeiska Kommissionens kommunikation "A decent life for all" samt post-2015 strategier mot fattigdom. Syftet är vidare att skapa högre medvetenhet och stärkt engagmang hos människor på olika platser för att på så sätt bidra till målet för "A decent life for all": förinta fattigdomen och ge världen en hållbar framtid. Aktiviteterna som ska genomföras i Sverige för att bidra till projektets mål är bl a kunskapsöverföringsträffar, aktivistträffar, en "training tour", sommarläger, workshops på folkhögskolor och andra offentliga platser, framtagande av rapporter och kampanjmaterial samt ett internationellt möte om folkbildning. Primär målgrupp är egna medlemmar, ungdomar mellan 12-25 år, gymnasium/folkhögskola samt CSO:er. Jordens Vänner har tillsammans med 18 olika europeiska systerorganisationer under tre år (2015-2018) genomfört ett informationsprojekt med målet att bidra till EYD 2015 (European Year for Development) genom att informera europeiska medborgare om EU:s utvecklingspolicy och mobilisera stöd för kommissionens kommunikation A decent Life for All samt strategier mot fattigdom. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 22927 22927 22927 ForumCiv 22927 ForumCiv Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om de drivkrafter och hinder som påverkar och styr en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060166 Sweden Support for information and communication projects 2016 - 2019, Olof Palme International Centre. Focus are on development and international solidarity. The pojects have been deemed to be relevant to the governmental strategy for information and communication 2010-2014. OPC har inkommit med en ansökan för ett fyraårigt (2016-2019) stöd till organisationens informations- och kommunikationsverksamhet, omfattande 16 413 840 SEK. Ansökt belopp inkluderar ett administrationsbidrag på 1 215 840 SEK. Ansökan följer Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att insatsen är relevant utifrån regeringens strategi för informations- och kommunikationsverksamhet 2010-2014 (förlängd till 2015). Det övergripande målet för OPC:s kommunikationsprogram 2016-2019 är att med kommunikation och opinionsbildning öka kännedomen om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet har ökat inom den svenska arbetarrörelsen. Genom fem delprojekt vars aktiviteter sträcker sig från kunskapshöjande seminarier och föreläsningar, utveckling av studiematerial, utveckling av sociala medier, produktion av annonser och artiklar i diverse kanaler avser OPC att nå det övergripande målet. Kommunikationen riktar sig till medlemmarna i de 27 medlemsorganisationerna och särskilt viktiga inom denna stora målgrupp är 1) redan engagerade/projektaktiva 2) förtroendevalda i medlemsorganisationerna 3) unga medlemmar 4) opinionsbildare och personer med internationellt engagemang. Det övergripande målet med OPC:s kommunikation och opinionsbildning är att öka kännedomen om strukturer som försvårar utveckling och om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet ska öka inom den svenska arbetarrörelsen. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified OPC har under 2017 förstärkt sin personal och därmed blivit effektivare med hanteringen av info-kom insatsen under perioden. En person har haft särskilt ansvar för samarbetet med medlemsorganisationerna vilket har gjort det möjlight att kartlägga dessa och samordna OPC närvaro.  OPC har sett en ökning i antalet ambassadörer från 6 personer under 2016 till 13 personer 2019. Detta har lett till ett närmare samarbete med medlemsorganisationer och en effektivare satsning på att genomföra seminarieverksamhet utanför Stockholm. Ett närmare samarbete med medlemsorganisationer Kännedomsundersökningen som utfördes 2018 bekräftar att medlemsorganisationer anser att det är viktigt att lyfta fram globala utvecklingsfrågor och att satsningen att jobba närmare medlemsorganisationer är en riktig prioritering. Den har visat sig ge bättre resultat än att implementera info-kom insatser på egen hand. Ett närmare samarbete har lett till ökad efterfråga på medverkan från OPC med information om internationellt utvecklingssamarbete på medlemsorganisationernas egna evenemang, kongresser, seminarier mm. 2017 medverkade OPC ca 25 gånger och 2019 ökade detta till över 60 tillfällen. Ett mycket postivt resultat av det arbetet som OPC har lyft är att flera medlemsorganisationer har valt att åta sig fadderskap för utvecklingsprojekt. Ett exempel är OPCs medverkan på IF metall Bergslagens årsmöte ledde till ett beslut om att åta sig fadderskap för ett utvecklingsprojekt i Zimbabwe. OPC har en ny hemsida under utveckling som ska göra det enklare att sprida information och för medlemsorganisationer att hitta information som söks. Antalet unika besökare på hemsidan ökade med mer än 20% från 2017 och antalet följare på Facebook med 15% under hela perioden. Under projektet "Nå ut till många" har OPC publicerat ett antal artiklar exempelvis i Kommunalarbetaren som ges ut i 517,900 tryckta exemplar, Arbetet 53,300  exemplar och Aktuellt i politiken 8000 exemplar. Tidningarna finns även digitalt. OPCs årliga bilaga som skickas till samtliga medlemmar i Socialdemokraterna 80,000-100,000 fick positiva svar från läsarna via en frågetävling som publicerades i tidningen. ”Enormt bra tidning som lyfter viktiga perspektiv” OPC har satsat på att sprida verksamheten utanför Stockholm. Under 2018 genomfördes 12 av 36 seminarier på andra orter bland annat Göteborg, Uppsala och Visby. I snitt har det skett 35 seminarier per år med ungefär 2100 årliga deltagare. Palmedagen har kunnat genomföras utanför Stockholm, i Bollnäs 2016 och Örebro 2018, vilket har gett möjlighet för nya deltagare. Det är ett positivt resultat från det nära samarbetet med ambassadörer. Efterfrågan på samarrangemang ökar. Uppföljning från seminarieverksamhet visar att över 90 procent av de som deltagit anser att deras kunskaper om situationen i utvecklingsländer om hur människor där arbetar för en rättvis och global utveckling har ökat. 2500 prenumeranter finns på OPCs seminarieinbjudningslista. 7 seminarier och även Palmedagen 2017 har spelats in och sänts av SVT Forum. Opinionsbildning OPC argumenterar för sin roll som viktig aktör som bidrar till en mångsidig debatt inom internationellt utvecklingssamarbete och en viktig opinionsbildare. Under Palmedagarna samlades viktiga opinionsbildare- statsministern, utrikesministern, ytterligare två ministrar och LO:s ordförande. I tidningen Omvärldens omröstning om ”Biståndsvärldens mäktigaste” omnämndes Palmecentrets generalsekreterare som en av de som fått många röster, vilket OPC anser tyder på att Palmecentret är en organisation som har en folklig förankring. OPC visar via sina beställda uppdrag hos SIFO att mellan 80-90% av svenska folket är för att skriva under FNs förslag till förbud mot kärnvapen trots regeringens avvaktande ställning. Resultatet av undersökningen har använts av flera andra organisationer som underlag för debattartiklar och motioner. Sida anser att även om OPC inte kan dra slutsatsen att deras påverkansarbete kring kärnvapen har bidragit helt till svenska folkets opinion så kan den visar på ett behov av ett fortsatt påtryckningsarbete.   No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060166-5406016601 Sweden Support for information and communication projects 2016 - 2019, Olof Palme International Centre. Focus are on development and international solidarity. The pojects have been deemed to be relevant to the governmental strategy for information and communication 2010-2014. OPC har inkommit med en ansökan för ett fyraårigt (2016-2019) stöd till organisationens informations- och kommunikationsverksamhet, omfattande 16 413 840 SEK. Ansökt belopp inkluderar ett administrationsbidrag på 1 215 840 SEK. Ansökan följer Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att insatsen är relevant utifrån regeringens strategi för informations- och kommunikationsverksamhet 2010-2014 (förlängd till 2015). Det övergripande målet för OPC:s kommunikationsprogram 2016-2019 är att med kommunikation och opinionsbildning öka kännedomen om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet har ökat inom den svenska arbetarrörelsen. Genom fem delprojekt vars aktiviteter sträcker sig från kunskapshöjande seminarier och föreläsningar, utveckling av studiematerial, utveckling av sociala medier, produktion av annonser och artiklar i diverse kanaler avser OPC att nå det övergripande målet. Kommunikationen riktar sig till medlemmarna i de 27 medlemsorganisationerna och särskilt viktiga inom denna stora målgrupp är 1) redan engagerade/projektaktiva 2) förtroendevalda i medlemsorganisationerna 3) unga medlemmar 4) opinionsbildare och personer med internationellt engagemang. Det övergripande målet med OPC:s kommunikation och opinionsbildning är att öka kännedomen om strukturer som försvårar utveckling och om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet ska öka inom den svenska arbetarrörelsen. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2350000 0 0 0 1100000 2450000 -2570000 -2350000 -2450000 2570000 1250000 0 2350000 2350000 Olof Palme International Center 1100000 Olof Palme International Center 1250000 Olof Palme International Center SE-0-SE-6-54060166-5406016602 Sweden Support for information and communication projects 2016 - 2019, Olof Palme International Centre. Focus are on development and international solidarity. The pojects have been deemed to be relevant to the governmental strategy for information and communication 2010-2014. OPC har inkommit med en ansökan för ett fyraårigt (2016-2019) stöd till organisationens informations- och kommunikationsverksamhet, omfattande 16 413 840 SEK. Ansökt belopp inkluderar ett administrationsbidrag på 1 215 840 SEK. Ansökan följer Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att insatsen är relevant utifrån regeringens strategi för informations- och kommunikationsverksamhet 2010-2014 (förlängd till 2015). Det övergripande målet för OPC:s kommunikationsprogram 2016-2019 är att med kommunikation och opinionsbildning öka kännedomen om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet har ökat inom den svenska arbetarrörelsen. Genom fem delprojekt vars aktiviteter sträcker sig från kunskapshöjande seminarier och föreläsningar, utveckling av studiematerial, utveckling av sociala medier, produktion av annonser och artiklar i diverse kanaler avser OPC att nå det övergripande målet. Kommunikationen riktar sig till medlemmarna i de 27 medlemsorganisationerna och särskilt viktiga inom denna stora målgrupp är 1) redan engagerade/projektaktiva 2) förtroendevalda i medlemsorganisationerna 3) unga medlemmar 4) opinionsbildare och personer med internationellt engagemang. Det övergripande målet med OPC:s kommunikation och opinionsbildning är att öka kännedomen om strukturer som försvårar utveckling och om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet ska öka inom den svenska arbetarrörelsen. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2450000 0 1200000 0 1250000 0 2450000 Olof Palme International Center 1200000 Olof Palme International Center 1250000 Olof Palme International Center 1250000 Olof Palme International Center -1250000 Olof Palme International Center Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060166-5406016603 Sweden Support for information and communication projects 2016 - 2019, Olof Palme International Centre. Focus are on development and international solidarity. The pojects have been deemed to be relevant to the governmental strategy for information and communication 2010-2014. OPC har inkommit med en ansökan för ett fyraårigt (2016-2019) stöd till organisationens informations- och kommunikationsverksamhet, omfattande 16 413 840 SEK. Ansökt belopp inkluderar ett administrationsbidrag på 1 215 840 SEK. Ansökan följer Sidas instruktion för bidrag till svenska civilsamhällesorganisationers informations- och kommunikationsarbete i Sverige. Sida bedömer att insatsen är relevant utifrån regeringens strategi för informations- och kommunikationsverksamhet 2010-2014 (förlängd till 2015). Det övergripande målet för OPC:s kommunikationsprogram 2016-2019 är att med kommunikation och opinionsbildning öka kännedomen om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet har ökat inom den svenska arbetarrörelsen. Genom fem delprojekt vars aktiviteter sträcker sig från kunskapshöjande seminarier och föreläsningar, utveckling av studiematerial, utveckling av sociala medier, produktion av annonser och artiklar i diverse kanaler avser OPC att nå det övergripande målet. Kommunikationen riktar sig till medlemmarna i de 27 medlemsorganisationerna och särskilt viktiga inom denna stora målgrupp är 1) redan engagerade/projektaktiva 2) förtroendevalda i medlemsorganisationerna 3) unga medlemmar 4) opinionsbildare och personer med internationellt engagemang. Det övergripande målet med OPC:s kommunikation och opinionsbildning är att öka kännedomen om strukturer som försvårar utveckling och om hur människor som lever i fattigdom kan organisera sig för att förändra sina samhällen i mer rättvis och demokratisk riktning. Vidare är målet att engagemanget för internationell solidaritet ska öka inom den svenska arbetarrörelsen. Sweden Olof Palme International Center Swedish International Development Cooperation Agency Olof Palme International Center 1.a - Ensure significant mobilization of resources from a variety of sources, including through enhanced development cooperation, in order to provide adequate and predictable means for developing countries, in particular least developed countries, to implement programmes and policies to end poverty in all its dimensions. 1.a - Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 17.14 - Enhance policy coherence for sustainable development. 17.14 - Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries 17.16 - Enhance the Global Partnership for Sustainable Development, complemented by multi-stakeholder partnerships that mobilize and share knowledge, expertise, technology and financial resources, to support the achievement of the Sustainable Development Goals in all countries, in particular developing countries. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2570000 3000000 1250000 0 1320000 1500000 -19443 1500000 5570000 Olof Palme International Center 1250000 Olof Palme International Center 1320000 Olof Palme International Center 1500000 Olof Palme International Center 1500000 Olof Palme International Center -19443 Olof Palme International Center Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060168 Sweden The overarching objective of Diakonias contribution, 2016-2018 + 2019 within the strategy for information and communication, is to inform the target groups about the political, economic, social and cultural factors that relates to poverty and oppression. Diakonia also aim to support engagement for a fair and sustainable development cooperation and increase knowledge about their activities in developing countries. Insatsen är ett stöd till Diakonias verksamhet inom information och kommunikation år 2016-2018 + 2019, inriktade mot flera utvecklingsfrågor. Diakonias övergripande mål är att förändra och informera om de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som skapar fattigdom, förtryck och våld. Genom att informera vill Diakonia även öka samhällsengagemang för utvecklings - och rättvisefrågor samt öka medvetenheten om situationen i utvecklingsländer. Aktiviteterna som planeras inom ramen för denna insats inkluderar utställningar, verktygslåda för engagemang, seminarier, aktivt deltagande och programpunkter under events som Almedalsveckan och Bokmässan, information via sociala medier, namninsamlingar, utbildningar, kampanjarbete med mera. Aktiviteterna genomförs ofta i samarbete med relevanta aktörer från civilsamhället eller näringslivet. Diakonia vill skapa en högkvalitativ kommunikationskedja för sina svenska målgrupper för att bidra till en klar uppfattning om hur utvecklingsamarbete bedrivs och de resultat som utvecklingsarbetet har i ett långsiktigt perspektiv, samt belysa åsikter och erfarenheter hos människor som lever i fattigdom. Det övergripande målet med Diakonias informations- och kommunikationsarbete 2016-2020 har varit att genom att öka svenska allmänhetens kännedom om och engagemang för utvecklingssamarbetet, och därmed stärka Sveriges bidrag till en hållbar utveckling. Diakonias infokomverksamhet syftar till att bidra till Diakonias vision: En värld där alla människor får leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld fri från fattigdom. Diakonia vill öka särskilda målgruppers kunskap, engagemang och bidrag till förändring, och därigenom bidra till hållbar utveckling. De vill fokusera kommunikationen på svenskt utvecklingssamarbete inom Diakonias sex områden: social rättvisa, ekonomisk rättvisa, rättvisa i konflikt, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målgrupperna för insatsen har varit likasinnade (likeminded), församlingar, aktivt engagerade personer och journalister. För att nå dessa målgrupper arbetar Diakonia med dialog, utbildningsmaterial, studiegrupper, events, webbplats och sociala medier, rapporter och nyhetsbrev. Målen för de olika målgrupperna har främst varit ökad kunskap, mobilisering av andra och agerande, t ex att journalister rapporterar om Diakonias fokusområden och lyfter rättighetsperspektiv i detta arbete. Sidas bedömning av detta övergripande mål är att det stämmer överens med gällande strategi för informations- och kommunikationsarbete samt Sveriges biståndspolitiska prioriteringar. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified Under insatsen har Diakonia underhållit och gett stöd till sitt nätverk av kyrkoanställda, ambassadörer och ombud som på olika sätt sprider information om Diakonias biståndsverksamhet och andra kampanjer. Genom dessa engagerade har Diakonia nått ut till ett stort antal personer (över 5 000-10 000 per år innan pandemin). Utöver det genomförde Diakonias och Bildas personal aktiviteter som nådde lika många eller fler varje år (innan pandemin). Insatsen har byggt till stor del på fysiska tillställningar och personliga möten. Mycket av verksamheten ställdes därför in under 2020, vilket också påverkade möjligheten att nå ut genom församlingarna och de möteplatser där Diakonia brukar vara närvarande. Samtidigt ökade den digitala kompetensen både hos Diakonia, deras ombud och i församlingarna. Diakonia utvecklade sin digitala kommunikation, nådde fler än tidigare (över 500 000 vid mer än ett tillfälle) och genererade högre grad av interaktion i sociala medier än tidigare. Däremot utvecklade Diakonia inte uppföljningen av de här aktiviteterna i samma takt och har därför inte kunnat dra så några tydliga slutsatser kring vilken effekt den här ökade digitala räckvidden har fått. Exempel på kampanjer som nått många är Barnens tankesmedja, Cykelansiktet, Diakonias Corona-kampanj och 1% för världen. Diakonia har under insatsen försökt få fler journalister att kommunicera kring Diakonias budskap och kampanjer på olika sätt. När de har lyckats har de omnämnts i flera av Sveriges största medier. Diakonia har haft kontakt med ett 50-tal jounalister varje år. Diakonia har inte rapporterat vilka mer övergripande eller kvalitativa resultat de ser att insatsen som helhet har haft. Däremot ser de vissa konkreta resultat på policy-nivå, t.ex. när det gäller 1%-målet, bibehållen engagemangsnivå och tecken på ökad kunskap inom målgrupperna aktivt engagerade och ombud. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54060168-5406016801 Sweden The overarching objective of Diakonias contribution, 2016-2018 + 2019 within the strategy for information and communication, is to inform the target groups about the political, economic, social and cultural factors that relates to poverty and oppression. Diakonia also aim to support engagement for a fair and sustainable development cooperation and increase knowledge about their activities in developing countries. Insatsen är ett stöd till Diakonias verksamhet inom information och kommunikation år 2016-2018 + 2019, inriktade mot flera utvecklingsfrågor. Diakonias övergripande mål är att förändra och informera om de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som skapar fattigdom, förtryck och våld. Genom att informera vill Diakonia även öka samhällsengagemang för utvecklings - och rättvisefrågor samt öka medvetenheten om situationen i utvecklingsländer. Aktiviteterna som planeras inom ramen för denna insats inkluderar utställningar, verktygslåda för engagemang, seminarier, aktivt deltagande och programpunkter under events som Almedalsveckan och Bokmässan, information via sociala medier, namninsamlingar, utbildningar, kampanjarbete med mera. Aktiviteterna genomförs ofta i samarbete med relevanta aktörer från civilsamhället eller näringslivet. Diakonia vill skapa en högkvalitativ kommunikationskedja för sina svenska målgrupper för att bidra till en klar uppfattning om hur utvecklingsamarbete bedrivs och de resultat som utvecklingsarbetet har i ett långsiktigt perspektiv, samt belysa åsikter och erfarenheter hos människor som lever i fattigdom. Det övergripande målet med Diakonias informations- och kommunikationsarbete 2016-2020 har varit att genom att öka svenska allmänhetens kännedom om och engagemang för utvecklingssamarbetet, och därmed stärka Sveriges bidrag till en hållbar utveckling. Diakonias infokomverksamhet syftar till att bidra till Diakonias vision: En värld där alla människor får leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld fri från fattigdom. Diakonia vill öka särskilda målgruppers kunskap, engagemang och bidrag till förändring, och därigenom bidra till hållbar utveckling. De vill fokusera kommunikationen på svenskt utvecklingssamarbete inom Diakonias sex områden: social rättvisa, ekonomisk rättvisa, rättvisa i konflikt, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målgrupperna för insatsen har varit likasinnade (likeminded), församlingar, aktivt engagerade personer och journalister. För att nå dessa målgrupper arbetar Diakonia med dialog, utbildningsmaterial, studiegrupper, events, webbplats och sociala medier, rapporter och nyhetsbrev. Målen för de olika målgrupperna har främst varit ökad kunskap, mobilisering av andra och agerande, t ex att journalister rapporterar om Diakonias fokusområden och lyfter rättighetsperspektiv i detta arbete. Sidas bedömning av detta övergripande mål är att det stämmer överens med gällande strategi för informations- och kommunikationsarbete samt Sveriges biståndspolitiska prioriteringar. Sweden Diakonia Swedish International Development Cooperation Agency Diakonia Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4500000 0 0 4700000 -4900000 4500000 4500000 -4500000 -4700000 4900000 4500000 Diakonia 4500000 Diakonia SE-0-SE-6-54060168-5406016802 Sweden The overarching objective of Diakonias contribution, 2016-2018 + 2019 within the strategy for information and communication, is to inform the target groups about the political, economic, social and cultural factors that relates to poverty and oppression. Diakonia also aim to support engagement for a fair and sustainable development cooperation and increase knowledge about their activities in developing countries. Insatsen är ett stöd till Diakonias verksamhet inom information och kommunikation år 2016-2018 + 2019, inriktade mot flera utvecklingsfrågor. Diakonias övergripande mål är att förändra och informera om de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som skapar fattigdom, förtryck och våld. Genom att informera vill Diakonia även öka samhällsengagemang för utvecklings - och rättvisefrågor samt öka medvetenheten om situationen i utvecklingsländer. Aktiviteterna som planeras inom ramen för denna insats inkluderar utställningar, verktygslåda för engagemang, seminarier, aktivt deltagande och programpunkter under events som Almedalsveckan och Bokmässan, information via sociala medier, namninsamlingar, utbildningar, kampanjarbete med mera. Aktiviteterna genomförs ofta i samarbete med relevanta aktörer från civilsamhället eller näringslivet. Diakonia vill skapa en högkvalitativ kommunikationskedja för sina svenska målgrupper för att bidra till en klar uppfattning om hur utvecklingsamarbete bedrivs och de resultat som utvecklingsarbetet har i ett långsiktigt perspektiv, samt belysa åsikter och erfarenheter hos människor som lever i fattigdom. Det övergripande målet med Diakonias informations- och kommunikationsarbete 2016-2020 har varit att genom att öka svenska allmänhetens kännedom om och engagemang för utvecklingssamarbetet, och därmed stärka Sveriges bidrag till en hållbar utveckling. Diakonias infokomverksamhet syftar till att bidra till Diakonias vision: En värld där alla människor får leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld fri från fattigdom. Diakonia vill öka särskilda målgruppers kunskap, engagemang och bidrag till förändring, och därigenom bidra till hållbar utveckling. De vill fokusera kommunikationen på svenskt utvecklingssamarbete inom Diakonias sex områden: social rättvisa, ekonomisk rättvisa, rättvisa i konflikt, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målgrupperna för insatsen har varit likasinnade (likeminded), församlingar, aktivt engagerade personer och journalister. För att nå dessa målgrupper arbetar Diakonia med dialog, utbildningsmaterial, studiegrupper, events, webbplats och sociala medier, rapporter och nyhetsbrev. Målen för de olika målgrupperna har främst varit ökad kunskap, mobilisering av andra och agerande, t ex att journalister rapporterar om Diakonias fokusområden och lyfter rättighetsperspektiv i detta arbete. Sidas bedömning av detta övergripande mål är att det stämmer överens med gällande strategi för informations- och kommunikationsarbete samt Sveriges biståndspolitiska prioriteringar. Sweden Diakonia Swedish International Development Cooperation Agency Diakonia Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4700000 0 0 0 2700000 0 2000000 4700000 Diakonia 2700000 Diakonia 2000000 Diakonia 3000000 Diakonia -3000000 Diakonia Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54060168-5406016803 Sweden The overarching objective of Diakonias contribution, 2016-2018 + 2019 within the strategy for information and communication, is to inform the target groups about the political, economic, social and cultural factors that relates to poverty and oppression. Diakonia also aim to support engagement for a fair and sustainable development cooperation and increase knowledge about their activities in developing countries. Insatsen är ett stöd till Diakonias verksamhet inom information och kommunikation år 2016-2018 + 2019, inriktade mot flera utvecklingsfrågor. Diakonias övergripande mål är att förändra och informera om de politiska, ekonomiska, sociala och kulturella strukturer som skapar fattigdom, förtryck och våld. Genom att informera vill Diakonia även öka samhällsengagemang för utvecklings - och rättvisefrågor samt öka medvetenheten om situationen i utvecklingsländer. Aktiviteterna som planeras inom ramen för denna insats inkluderar utställningar, verktygslåda för engagemang, seminarier, aktivt deltagande och programpunkter under events som Almedalsveckan och Bokmässan, information via sociala medier, namninsamlingar, utbildningar, kampanjarbete med mera. Aktiviteterna genomförs ofta i samarbete med relevanta aktörer från civilsamhället eller näringslivet. Diakonia vill skapa en högkvalitativ kommunikationskedja för sina svenska målgrupper för att bidra till en klar uppfattning om hur utvecklingsamarbete bedrivs och de resultat som utvecklingsarbetet har i ett långsiktigt perspektiv, samt belysa åsikter och erfarenheter hos människor som lever i fattigdom. Det övergripande målet med Diakonias informations- och kommunikationsarbete 2016-2020 har varit att genom att öka svenska allmänhetens kännedom om och engagemang för utvecklingssamarbetet, och därmed stärka Sveriges bidrag till en hållbar utveckling. Diakonias infokomverksamhet syftar till att bidra till Diakonias vision: En värld där alla människor får leva under värdiga förhållanden i en rättvis och hållbar värld fri från fattigdom. Diakonia vill öka särskilda målgruppers kunskap, engagemang och bidrag till förändring, och därigenom bidra till hållbar utveckling. De vill fokusera kommunikationen på svenskt utvecklingssamarbete inom Diakonias sex områden: social rättvisa, ekonomisk rättvisa, rättvisa i konflikt, demokrati, jämställdhet och mänskliga rättigheter. Målgrupperna för insatsen har varit likasinnade (likeminded), församlingar, aktivt engagerade personer och journalister. För att nå dessa målgrupper arbetar Diakonia med dialog, utbildningsmaterial, studiegrupper, events, webbplats och sociala medier, rapporter och nyhetsbrev. Målen för de olika målgrupperna har främst varit ökad kunskap, mobilisering av andra och agerande, t ex att journalister rapporterar om Diakonias fokusområden och lyfter rättighetsperspektiv i detta arbete. Sidas bedömning av detta övergripande mål är att det stämmer överens med gällande strategi för informations- och kommunikationsarbete samt Sveriges biståndspolitiska prioriteringar. Sweden Diakonia Swedish International Development Cooperation Agency Diakonia 1.a - Säkra en betydande resursmobilisering från en mängd olika källor, inklusive genom ökat utvecklingssamarbete, i syfte att ge utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, tillräckliga och förutsebara medel för att genomföra program och politik för att avskaffa all form av fattigdom. 1.a - Ensure significant mobilization of resources from a variety of sources, including through enhanced development cooperation, in order to provide adequate and predictable means for developing countries, in particular least developed countries, to implement programmes and policies to end poverty in all its dimensions. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 17.2 - Developed countries to implement fully their official development assistance commitments, including the commitment by many developed countries to achieve the target of 0.7 per cent of gross national income for official development assistance (ODA/GNI) to developing countries and 0.15 to 0.20 per cent of ODA/GNI to least developed countries; ODA providers are encouraged to consider setting a target to provide at least 0.20 per cent of ODA/GNI to least developed countries. 17.2 - De utvecklade länderna ska fullt ut fullfölja sina åtaganden i fråga om offentligt utvecklingsbistånd, inklusive många utvecklade länders åtagande att nå målet att ge 0,7 procent av BNI till utvecklingsländer och 0,15–0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. De länder som ger offentligt utvecklingsbistånd uppmanas att överväga att fastställa ett mål om att ge minst 0,20 procent av BNI till de minst utvecklade länderna. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4900000 5400000 5000000 3000000 3300000 1900000 0 3100000 1900000 2100000 0 0 0 15300000 Diakonia 3000000 Diakonia 1900000 Diakonia 3300000 Diakonia 2100000 Diakonia 3100000 Diakonia 1900000 Diakonia Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Breddat folkligt deltagande i arbetet för en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt SE-0-SE-6-54080020 Sweden Establishment of a CSR centre in Beijing managed by Embassy MFA staff.The Centre shall act as an umbrella for various Swedish CSR initiatives in China. May 2009/ASi Inrättande av ett CSR-center i Peking drivs av ambassaden MFA personal.Centret skall fungera som ett paraply för olika svenska CSR initiativ i Kina. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden China Business Policy and Administration Trade policy and administrative management Administrative costs (non-sector allocable) Business & Other Services Trade Policies & Regulations Administrative Costs of Donors SE-0-SE-6-54080020-5408002001 Sweden Establishment of a CSR centre in Beijing managed by Embassy MFA staff.The Centre shall act as an umbrella for various Swedish CSR initiatives in China. May 2009/ASi Inrättande av ett CSR-center i Peking drivs av ambassaden MFA personal.Centret skall fungera som ett paraply för olika svenska CSR initiativ i Kina. Sweden Sveriges Ambassad Peking Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 1020702 3419499 5598439 4538794 38794 1020702 0 3419499 0 981021 14577434 Regering i givarlandet 119131 Regering i givarlandet 39165 Regering i givarlandet 100705 Regering i givarlandet 278024 Regering i givarlandet 483677 Regering i givarlandet 426152 Regering i givarlandet 491752 Regering i givarlandet 32396 Regering i givarlandet 531576 Regering i givarlandet 61995 Regering i givarlandet 6420 Regering i givarlandet 97756 Regering i givarlandet 1771452 Regering i givarlandet 101356 Regering i givarlandet 57234 Regering i givarlandet 78209 Regering i givarlandet 151577 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 32371 Regering i givarlandet 560274 Regering i givarlandet 38794 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54080020-5408002002 Sweden Establishment of a CSR centre in Beijing managed by Embassy MFA staff.The Centre shall act as an umbrella for various Swedish CSR initiatives in China. May 2009/ASi Inrättande av ett CSR-center i Peking drivs av ambassaden MFA personal.Centret skall fungera som ett paraply för olika svenska CSR initiativ i Kina. Sweden Sveriges Ambassad Peking Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 117418 117418.47 Other SE-0-SE-6-54080020-5408002003 Sweden Establishment of a CSR centre in Beijing managed by Embassy MFA staff.The Centre shall act as an umbrella for various Swedish CSR initiatives in China. May 2009/ASi Inrättande av ett CSR-center i Peking drivs av ambassaden MFA personal.Centret skall fungera som ett paraply för olika svenska CSR initiativ i Kina. Sweden Sveriges Ambassad Peking Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 4500000 4500000 -1629079 4500000 Other 4500000 Other -1629079.26 Other SE-0-SE-6-54080039 Sweden Special attaché for environment, climate and energi at the Embassy of Sweden in New Delhi, in accordance with Swedish Government decision 2009-07-09. Specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor vid ambassaden i New Delhi, enligt regeringsbeslut 2009-07-09 (UF2009/46331/ASO). Pilotprojekt under 2 år. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden India Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-54080039-5408003901 Sweden Special attaché for environment, climate and energi at the Embassy of Sweden in New Delhi, in accordance with Swedish Government decision 2009-07-09. Specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor vid ambassaden i New Delhi, enligt regeringsbeslut 2009-07-09 (UF2009/46331/ASO). Pilotprojekt under 2 år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -500000 2010656 2851442 827902 466294 2395800 2431773 5190000 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 82804.8 Regering i givarlandet 197360.79 Regering i givarlandet 170832.46 Regering i givarlandet 463431.58 Regering i givarlandet 219142.74 Regering i givarlandet 97786.71 Regering i givarlandet 266777.47 Regering i givarlandet 220473.36 Regering i givarlandet -381181.52 Regering i givarlandet 1058371.6199999999 Regering i givarlandet 118700.1 Regering i givarlandet 125142.61 Regering i givarlandet 134672.66 Regering i givarlandet 119351.3 Regering i givarlandet 119351.3 Regering i givarlandet 755584.11 Regering i givarlandet 118079.3 Regering i givarlandet 155934.76 Regering i givarlandet 118079.3 Regering i givarlandet 120738.07 Regering i givarlandet 292189.14 Regering i givarlandet 253950.65 Regering i givarlandet 120305.56 Regering i givarlandet 126942.07 Regering i givarlandet 281156.66 Regering i givarlandet -73434.73 Regering i givarlandet 11324 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54080039-5408003902 Sweden Special attaché for environment, climate and energi at the Embassy of Sweden in New Delhi, in accordance with Swedish Government decision 2009-07-09. Specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor vid ambassaden i New Delhi, enligt regeringsbeslut 2009-07-09 (UF2009/46331/ASO). Pilotprojekt under 2 år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -500000 -500000 -500000 Regering i givarlandet -500000 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54080039-5408003903 Sweden Special attaché for environment, climate and energi at the Embassy of Sweden in New Delhi, in accordance with Swedish Government decision 2009-07-09. Specialattaché för miljö-, klimat- och energifrågor vid ambassaden i New Delhi, enligt regeringsbeslut 2009-07-09 (UF2009/46331/ASO). Pilotprojekt under 2 år. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 114856 419668 151095 83367.41 Regering i givarlandet 31488.19 Regering i givarlandet 25779.25 Regering i givarlandet 62923.06 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 56843 Regering i givarlandet 274123 Regering i givarlandet 81741 Regering i givarlandet 56079 Regering i givarlandet 13275 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54100007 Sweden The OWSD has through its Postgraduate Training Fellowships offered scholarship for research training in the natural sciences to young women since 1998. The programme is open for women under forty years of age from Sub-Saharan Africa and other low-income countries. The entry requirement is either an MSc degree or an outstanding BSc honours degree in a natural scientific field. OSWD har genom sitt Forskarutbildningsprogram erbjudit stipendier för forskarutbildning inom basvetenskaperna till unga kvinnor sedan 1998. Programmet är öppet för kvinnor under 40 år, från länder i Afrika söder om Sahara och låginkomstländer. Kvalifikationskrav är en masterexamen eller en kandidatexamen med extraordinärt goda betyg ino To increase women's participation, particularly young female scientists, leadership and influence in science and technology in developing countries. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Technological research and development Industry OWSD's flagship programme for the last 20 years has been the PhD fellowships programme. 254 women have received fellowships in the period (2012- April 2017) from countries facing huge challenges in obtaining funding and undertaking scientific research. 96 of these women have graduated between January 2012 and April 2017 (out of a total of 214 graduates since January 1998). Many have returned to their home countries after receiving their PhDs and are mentors and supervisors for young women and men in their field. There are currently 199 fellowship holders on site in countries throughout the developing world. OWSD provides a travel fund of up to USD5,000 per fellowship, ensuring that awardees have an opportunity to extend their networks by attending conferences and workshops. From 2013 when the fund was first disbursed until April 2017, 151 fellows have taken up this opportunity, attending 215 conferences. Examples of a positive result for GenderInSITE: The Latin America Carribean focal point has been particularly successful in its actions with the OAS, the Organization of American States, a multilateral regional organization that includes all countries in the American continent. In 2014 the focal point participated in the 4th Meeting of the Ministers of Science and was central in providing the text for a paragraph on gender, science and development signed by all Ministers present. This led to an annual follow up through the COMCYT, the Inter-American Committee on Science and Technology of the OAS, where many member countries requested more specific guidance on how to structure relevant gender policies in science, with several online meetings being held. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54100007-5410000701 Sweden The OWSD has through its Postgraduate Training Fellowships offered scholarship for research training in the natural sciences to young women since 1998. The programme is open for women under forty years of age from Sub-Saharan Africa and other low-income countries. The entry requirement is either an MSc degree or an outstanding BSc honours degree in a natural scientific field. OSWD har genom sitt Forskarutbildningsprogram erbjudit stipendier för forskarutbildning inom basvetenskaperna till unga kvinnor sedan 1998. Programmet är öppet för kvinnor under 40 år, från länder i Afrika söder om Sahara och låginkomstländer. Kvalifikationskrav är en masterexamen eller en kandidatexamen med extraordinärt goda betyg ino To increase women's participation, particularly young female scientists, leadership and influence in science and technology in developing countries. Sweden UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Swedish International Development Cooperation Agency UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 12543000 10745000 15700000 15745000 6095000 0 0 4000000 12543000 10529982 0 15700000 6095000 1605000 490000 -6095000 15745000 0 60828000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 12543000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 11812500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization -6655018.3200000003 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 5372500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 5550000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 5550000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 4600000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 6391225 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 9353775 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 4000000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1605000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 490000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt SE-0-SE-6-54100007-5410000702 Sweden The OWSD has through its Postgraduate Training Fellowships offered scholarship for research training in the natural sciences to young women since 1998. The programme is open for women under forty years of age from Sub-Saharan Africa and other low-income countries. The entry requirement is either an MSc degree or an outstanding BSc honours degree in a natural scientific field. OSWD har genom sitt Forskarutbildningsprogram erbjudit stipendier för forskarutbildning inom basvetenskaperna till unga kvinnor sedan 1998. Programmet är öppet för kvinnor under 40 år, från länder i Afrika söder om Sahara och låginkomstländer. Kvalifikationskrav är en masterexamen eller en kandidatexamen med extraordinärt goda betyg ino To increase women's participation, particularly young female scientists, leadership and influence in science and technology in developing countries. Sweden UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 532000 532000 532000 International NGO 532000 International NGO Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More women undergo research training and conduct research Fler kvinnor genomgår forskarutbildning och bedriver forskning Other Övrigt SE-0-SE-6-54100007-5410000703 Sweden The OWSD has through its Postgraduate Training Fellowships offered scholarship for research training in the natural sciences to young women since 1998. The programme is open for women under forty years of age from Sub-Saharan Africa and other low-income countries. The entry requirement is either an MSc degree or an outstanding BSc honours degree in a natural scientific field. OSWD har genom sitt Forskarutbildningsprogram erbjudit stipendier för forskarutbildning inom basvetenskaperna till unga kvinnor sedan 1998. Programmet är öppet för kvinnor under 40 år, från länder i Afrika söder om Sahara och låginkomstländer. Kvalifikationskrav är en masterexamen eller en kandidatexamen med extraordinärt goda betyg ino To increase women's participation, particularly young female scientists, leadership and influence in science and technology in developing countries. Sweden UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Swedish International Development Cooperation Agency UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2135000 2135000 2135000 2135000 2135000 0 2135000 2135000 1940000 -2135000 2135000 2135000 195000 0 2135000 10675000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 2135000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1067500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 0 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1067500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1067500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1067500 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 2135000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 195000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization 1940000 UNESCO/United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More women undergo research training and conduct research Fler kvinnor genomgår forskarutbildning och bedriver forskning Other Övrigt SE-0-SE-6-54100011 Sweden COSTECH, Sida and NWO/WOTRO agree to establish a joint funding scheme, called TASENE, for excellent fundamental research projects open to all scientific disciplines and with relevance for the research system of Tanzania. The scheme is open for integrated projects in which two researchers, one from Tanzania the other one from either Sweden or The Netherlands will cooperate. COSTECH, Sida och NWO/WOTRO enades om att tillsätta en gemensam finansiering system kallas TASENE, för forskningsprojekt, som är öppna för alla vetenskapliga discipliner och med relevans för forskningssystemet av Tanzania. Systemet är öppet för integrerade projekt där två forskare, en från Tanzania den andra en från Sverige eller Nederländerna kommer att samarbeta. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Tanzania, United Republic of Research/scientific institutions Other Multisector SE-0-SE-6-54100011-5410001101 Sweden COSTECH, Sida and NWO/WOTRO agree to establish a joint funding scheme, called TASENE, for excellent fundamental research projects open to all scientific disciplines and with relevance for the research system of Tanzania. The scheme is open for integrated projects in which two researchers, one from Tanzania the other one from either Sweden or The Netherlands will cooperate. COSTECH, Sida och NWO/WOTRO enades om att tillsätta en gemensam finansiering system kallas TASENE, för forskningsprojekt, som är öppna för alla vetenskapliga discipliner och med relevans för forskningssystemet av Tanzania. Systemet är öppet för integrerade projekt där två forskare, en från Tanzania den andra en från Sverige eller Nederländerna kommer att samarbeta. Sweden SLU Institutionen för skoglig resurshushållning Swedish International Development Cooperation Agency COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 1000000 235000 0 0 0 0 0 1000000 235000 -373006 0 373006 1235000 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology 1000000 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology 235000 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Strengthened conditions and capacity among national and regional research actors to participate in international research and research dialogue Stärkta förutsättningar och stärkt förmåga hos nationella och regionala forskningsaktörer att delta i internationell forskning och forskningsdialog Other Övrigt SE-0-SE-6-54100011-5410001102 Sweden COSTECH, Sida and NWO/WOTRO agree to establish a joint funding scheme, called TASENE, for excellent fundamental research projects open to all scientific disciplines and with relevance for the research system of Tanzania. The scheme is open for integrated projects in which two researchers, one from Tanzania the other one from either Sweden or The Netherlands will cooperate. COSTECH, Sida och NWO/WOTRO enades om att tillsätta en gemensam finansiering system kallas TASENE, för forskningsprojekt, som är öppna för alla vetenskapliga discipliner och med relevans för forskningssystemet av Tanzania. Systemet är öppet för integrerade projekt där två forskare, en från Tanzania den andra en från Sverige eller Nederländerna kommer att samarbeta. Sweden SLU Institutionen för skoglig resurshushållning Swedish International Development Cooperation Agency COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1715030 1402024 0 -373006 373006 1715030 1402024 0 3117054 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology 1715030 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology 1402024 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Strengthened conditions and capacity among national and regional research actors to participate in international research and research dialogue Stärkta förutsättningar och stärkt förmåga hos nationella och regionala forskningsaktörer att delta i internationell forskning och forskningsdialog Other Övrigt SE-0-SE-6-54100011-5410001103 Sweden COSTECH, Sida and NWO/WOTRO agree to establish a joint funding scheme, called TASENE, for excellent fundamental research projects open to all scientific disciplines and with relevance for the research system of Tanzania. The scheme is open for integrated projects in which two researchers, one from Tanzania the other one from either Sweden or The Netherlands will cooperate. COSTECH, Sida och NWO/WOTRO enades om att tillsätta en gemensam finansiering system kallas TASENE, för forskningsprojekt, som är öppna för alla vetenskapliga discipliner och med relevans för forskningssystemet av Tanzania. Systemet är öppet för integrerade projekt där två forskare, en från Tanzania den andra en från Sverige eller Nederländerna kommer att samarbeta. Sweden SLU Institutionen för skoglig resurshushållning Swedish International Development Cooperation Agency COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -504114 -504114.31 COSTECH/Tanzania Commission for Science and Technology Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-54100052 Sweden Sida supports WHO in its efforts to strengthen the knowledge base for the development of normative functions of the WHO and for coordinating, supporting and influencing global efforts to combat a portfolio of major diseases and conditions of the poor and disadvantaged, with a focus on preventing and controlling communicable diseases and improving sexual and reproductive health. Insatsen avser programstöd under perioden 2014 - 2015 till tre av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsprogram: Alliance for Health Policy and Systems Research (AHPSR), Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction (HRP) och Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR). Programmet AHPSR kommer under avtalsperioden att fortsatt stärka forskning om hälsosystem och policies som bidrar till att fattiga länder kan nyttja sina resurser för hälsosektorn på ett så effektivt som möjligt. HRP:s inriktning för den kommande två-årsperioden innefattar forskning om ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och förbättrad mödravård under såväl graviditeten som efter förlossning. TDR:s aktiviteter kommer under avtalsperioden att ha tyngdpunkten på forskning om hinder för effektivt genomförande av befintliga kontrollprogram för olika infektionssjukdomar såsom malaria, tuberkulos och olika tarmparasiter. Sida har lång erfarenhet, sedan mitten av 1970-talet av stöd till forskning i form av såväl speciella fristående forskningsprogram och forskningsprojekt hanterade av WHO. Erfarenheterna visar att organisationen har förmåga att engagera ledande forskare på global nivå för fattigdomsrelaterade hälsofrågor och att i synnerhet de fristående programmen förmår anpassa sig till förändringar i omvärlden och att inta ledande roll inom den globala forskningsagendan. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Medical research Health, General General question: Results related to the intended outcome 2015Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: All three programmes have produced results in line with their results frameworks. Among many achievements during the agreement period 2014 - 2015 some are high-lighted below. AHPSR: Following the 2014 external review of the AHPSR (report published in December 2014), 2015 was a year of analysis and preparation of the strategic analysis (finalised in March 2015). One systematic review that has received much attention is "Promoting access to health care services for Syrian refugees", which led to a number of actions by the Lebanon Ministry of Public Health, as well as by international agencies. HRP: In 2015 the estimates of maternal mortality during the period 1990–2015 were published, both as a paper in The Lancet and as a full interagency report. It was estimated that 303 000 maternal deaths will occur in 2015 and there has been a 44% decline in the maternal mortality ratio since 1990; still falling short of the MDG goal. TDR: TDR supported the development of a platform for testing Ebola treatments in West Africa led by the University of Oxford. This included clinical trials of putative treatments. Two drugs were tested: brincidofovir in Liberia (study terminated due to lack of cases and manufacturer withdrawal); and TKM-Ebola in Sierra Leone (study reached the futility endpoint) – both submitted for publication. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54100052-5410005201 Sweden Sida supports WHO in its efforts to strengthen the knowledge base for the development of normative functions of the WHO and for coordinating, supporting and influencing global efforts to combat a portfolio of major diseases and conditions of the poor and disadvantaged, with a focus on preventing and controlling communicable diseases and improving sexual and reproductive health. Insatsen avser programstöd under perioden 2014 - 2015 till tre av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsprogram: Alliance for Health Policy and Systems Research (AHPSR), Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction (HRP) och Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR). Programmet AHPSR kommer under avtalsperioden att fortsatt stärka forskning om hälsosystem och policies som bidrar till att fattiga länder kan nyttja sina resurser för hälsosektorn på ett så effektivt som möjligt. HRP:s inriktning för den kommande två-årsperioden innefattar forskning om ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och förbättrad mödravård under såväl graviditeten som efter förlossning. TDR:s aktiviteter kommer under avtalsperioden att ha tyngdpunkten på forskning om hinder för effektivt genomförande av befintliga kontrollprogram för olika infektionssjukdomar såsom malaria, tuberkulos och olika tarmparasiter. Sida har lång erfarenhet, sedan mitten av 1970-talet av stöd till forskning i form av såväl speciella fristående forskningsprogram och forskningsprojekt hanterade av WHO. Erfarenheterna visar att organisationen har förmåga att engagera ledande forskare på global nivå för fattigdomsrelaterade hälsofrågor och att i synnerhet de fristående programmen förmår anpassa sig till förändringar i omvärlden och att inta ledande roll inom den globala forskningsagendan. Sweden WHO/World Health Organization Swedish International Development Cooperation Agency WHO/World Health Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 21000000 19000000 0 0 0 19000000 0 0 21000000 21000000 0 19000000 -21000000 -19000000 0 40000000 WHO/World Health Organization 21000000 WHO/World Health Organization 19000000 WHO/World Health Organization Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt SE-0-SE-6-54100052-5410005202 Sweden Sida supports WHO in its efforts to strengthen the knowledge base for the development of normative functions of the WHO and for coordinating, supporting and influencing global efforts to combat a portfolio of major diseases and conditions of the poor and disadvantaged, with a focus on preventing and controlling communicable diseases and improving sexual and reproductive health. Insatsen avser programstöd under perioden 2014 - 2015 till tre av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsprogram: Alliance for Health Policy and Systems Research (AHPSR), Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction (HRP) och Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR). Programmet AHPSR kommer under avtalsperioden att fortsatt stärka forskning om hälsosystem och policies som bidrar till att fattiga länder kan nyttja sina resurser för hälsosektorn på ett så effektivt som möjligt. HRP:s inriktning för den kommande två-årsperioden innefattar forskning om ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och förbättrad mödravård under såväl graviditeten som efter förlossning. TDR:s aktiviteter kommer under avtalsperioden att ha tyngdpunkten på forskning om hinder för effektivt genomförande av befintliga kontrollprogram för olika infektionssjukdomar såsom malaria, tuberkulos och olika tarmparasiter. Sida har lång erfarenhet, sedan mitten av 1970-talet av stöd till forskning i form av såväl speciella fristående forskningsprogram och forskningsprojekt hanterade av WHO. Erfarenheterna visar att organisationen har förmåga att engagera ledande forskare på global nivå för fattigdomsrelaterade hälsofrågor och att i synnerhet de fristående programmen förmår anpassa sig till förändringar i omvärlden och att inta ledande roll inom den globala forskningsagendan. Sweden WHO/World Health Organization Swedish International Development Cooperation Agency WHO/World Health Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 31000000 33000000 31000000 0 0 31000000 33000000 33000000 -31000000 -33000000 64000000 WHO/World Health Organization 31000000 WHO/World Health Organization 33000000 WHO/World Health Organization Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Findings from relevant international research have a greater impact on national and regional research Resultat från relevant internationell forskning får ökat genomslag i nationell och regional forskning Other Övrigt More interfaces, networks and cooperation established between actors from research institutions on the one hand, and the business sector, public authorities and civil society on the other Fler kontaktytor, nätverk och samarbeten etablerade mellan aktörer från forskningsinstitutioner å ena sidan, och näringsliv, myndigheter och civilsamhälle å den andra Other Övrigt SE-0-SE-6-54100052-5410005203 Sweden Sida supports WHO in its efforts to strengthen the knowledge base for the development of normative functions of the WHO and for coordinating, supporting and influencing global efforts to combat a portfolio of major diseases and conditions of the poor and disadvantaged, with a focus on preventing and controlling communicable diseases and improving sexual and reproductive health. Insatsen avser programstöd under perioden 2014 - 2015 till tre av Världshälsoorganisationens (WHO) forskningsprogram: Alliance for Health Policy and Systems Research (AHPSR), Special Programme of Research, Development and Research Training in Human Reproduction (HRP) och Special Programme for Research and Training in Tropical Diseases (TDR). Programmet AHPSR kommer under avtalsperioden att fortsatt stärka forskning om hälsosystem och policies som bidrar till att fattiga länder kan nyttja sina resurser för hälsosektorn på ett så effektivt som möjligt. HRP:s inriktning för den kommande två-årsperioden innefattar forskning om ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och förbättrad mödravård under såväl graviditeten som efter förlossning. TDR:s aktiviteter kommer under avtalsperioden att ha tyngdpunkten på forskning om hinder för effektivt genomförande av befintliga kontrollprogram för olika infektionssjukdomar såsom malaria, tuberkulos och olika tarmparasiter. Sida har lång erfarenhet, sedan mitten av 1970-talet av stöd till forskning i form av såväl speciella fristående forskningsprogram och forskningsprojekt hanterade av WHO. Erfarenheterna visar att organisationen har förmåga att engagera ledande forskare på global nivå för fattigdomsrelaterade hälsofrågor och att i synnerhet de fristående programmen förmår anpassa sig till förändringar i omvärlden och att inta ledande roll inom den globala forskningsagendan. Sweden WHO/World Health Organization Swedish International Development Cooperation Agency WHO/World Health Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 35000000 36000000 36000000 -36000000 0 35000000 35000000 -35000000 0 36000000 71000000 WHO/World Health Organization 35000000 WHO/World Health Organization 36000000 WHO/World Health Organization Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt More interfaces, networks and cooperation established between actors from research institutions on the one hand, and the business sector, public authorities and civil society on the other Fler kontaktytor, nätverk och samarbeten etablerade mellan aktörer från forskningsinstitutioner å ena sidan, och näringsliv, myndigheter och civilsamhälle å den andra Other Övrigt SE-0-SE-6-54100101 Sweden The Arab Council for the Social Sciences (ACSS) has applied for 25 million SEK to finance it's Strategic Plan (2016-2020). The ACSS is an independent regional NGO, a research council and a network in social sciences and the humanities with the goal to support and enhance research, research capacity, and the dissemination of research results in and on the MENA region by Arab researchers. The objective stated in the Strategic Plan is: 'by supporting researchers and academic/research institutions, the ACSS aims to contribute to the creation, dissemination, validation, and utilisation of social science research and to enrich public debate about the challenges facing Arab societies. The ACSS also aims to enhance the role of social science in Arab public life and inform public policy in the region'.The activities includes: open calls for research grants; thematic and comparative research groups; mentorship program for research and advocacy; capacity building workshops; academic conferences and seminars; thematic on-line courses for MA and PhD students supplementing offerings by regional universities; and policy dialogue events between researchers and decision-makers. As the five-year ACSS strategy shall expire 2020 whilst Sida's agreement is valid until year 2021, Sida shall in 2019 put particular focus on partner discssions regarding the organisation's new strategy beyond 2020. A prerequisite for a disbursement in 2019 is Sida’s approval of the new Strategy for the Arab Council for the Social Sciences starting year 2021 and that this Strategy is still relevant to Sweden’s Strategy for Research Cooperation 2015-2021', which is defined in the agreement. The ACSS is a new organisation that has been fully operational for only a little more than four years. Sida has supported the ACSS since 2009, before the organisation was registered, which took place in 2011. Formally the activities started in late 2012. During this short period the organisation has grown quickly. 2015 the ACSS budget had grown to 22,9 million SEK, and 2016 the annual budget had increased to 26,5 million SEK - now with six funders (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO; and Sida). The current Sida agreement (2013-2016) includes 5mSEK per year in program support. The new agreement (2017-2021) is intended to have the same annual budget but now with core support. An important development is that Ford Foundation is also going to support the ACSS with core support for the same five year period, which gives the ACSS stability and flexibility to work with its five year Strategic Plan. Sida's assessment is that despite the ACSS being a young organisation, it has a well functioning control and regulation frameworks, the ownership for the program is strong, and it has solid funding for the five year period covered by the Strategic Plan. The ACSS office, it's Secretariat, is responsible for implementing activities and is located in Beirut, Lebanon. Seven employees from various parts of the MENA region work in this office). The ACSS is governed by a General Assembly which meets every other year at a conference bringing together institutional and individual members. Between general assembly meetings the organisation is governed by a Board of Trustees consisting of 12 selected members. The board meets twice a year. It is Sida's assessment that the organisation functions well, however there is a need for further clarification in relation to roles and responsibilities between the Secretariat and the Board, a matter to which action has been taken and shall be finalised in 2017 with the then newly elected Board. Arab Council for the Social Sciences (ACSS) söker 25 miljoner kronor för att finansiera sin strategiska plan under perioden 2017-2021. ACSS är en oberoende regional NGO, ett forskningsråd och nätverk inom samhällsvetenskap och humaniora med målsättning att stödja och främja forskning, forskningskapacitet, och spridning av forskningsresultat om och för MENA regionen av arabiska forskare. Det övergripande målet i den strategiska planen som gäller 2016-2020 är att: ge stöd till forskare och akademiska institutioner med avsikt att bidraga till kunskapsproduktion, spridning, validering och användning av samhällsvetenskaplig forskning; att berika offentlig debatt angående de utmaningar som arabiska samhällen står inför; samt att förstärka rollen av samhällsvetenskap inom det arabiska allmänna samhällsutrymmet (public life) och att arbeta för att samhällsventenskaperna informerar offentlig policy i regionen. För att nå detta mål organiserar ACSS ett antal kärnaktiviteter: öppna utlysningar (open call) av stipendier för forskare; tematiska och komparativa forskningsgrupper; mentorprogram för unga forskare; kapacitetstärkande utbildningar (metod/etik/genus/policy/forskningsansökningsförfarande); akademiska konferenser och seminarier; tematiska on-line kurser för MA och PhD studenter som supplement till tillgängligt utbud i regionen; samt policydialog event mellan forskare och beslutsfattare. Sidas bedömning är att de planerade aktiviteterna för att genomföra den strategiska planen och öka kunskapsprodutionen är väl motiverade och genomförbara under rådande (regionala) omständigheter. Då den femåriga ACSS strategin löper ut 2020 medan Sidas avtal med finansiering för ACSSs strategi löper till och med 2021, kommer Sida under 2019 sätta särskilt fokus på diskussioner med parten ang. organisationens framtida strategi. Utbetalning för 2021 kommer att villkoras emot att Sida har emottagit en ny strategi som är relevant för Sveriges 'Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021', vilket noteras i avtalet. ACSS är en ung organisation som endast verkat drygt fyra år. Sida har stött ACSS sedan 2009, innan dess officiella registrering vilket skedde 2011. Formellt började aktiviteterna sent under året 2012. Under denna korta period har organisationen har vuxit snabbt. 2010 var den årliga budgeten 1,5 miljoner kronor och Sida var den enda givaren. 2015 hade ACSS årliga budget vuxit till 22,9 miljoner SEK, och år 2016 stod årsbudgeten på 26,5 miljoner SEK - nu med sex givare (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO och Sida). Nuvarande Sida avtal (2013-2016) består av 5 MSEK per år i riktat stöd. Det nya avtalet (2017-2021) avser att ligga på samma summa per år men nu med kärnstöd. En viktig utveckling är att även Ford Foundation går in med kärnstöd 2017-2021, vilket ger ACSS stabilitet och flexibilitet att arbetare vidare med sin fem-årsstrategi. Sidas bedömning är att organisationen trots sin korta existens har en väl fungerande styrning och kontroll, ett starkt ägarskap för sitt program, och har en god finansiering för strategiperiodens intentioner. En möjlig intern risk är att ACSS kan växa för fort, men med kärnstöd från två givare har organisationen valt att under ett års tid rikta arbetet inåt för att stärka intern kapacitet och utvärdera kortsiktiga mål. Detta inkluderar även att begränsa kortsiktiga projektuppdrag till fördel för långsiktiga avtal som direkt relaterar till strategin. ACSS huvudkontor, dess sekretariat, med ansvar för implementering för programmen, är lokaliserad i Libanons huvudstad Beirut. Vid sekretariatet arbetar sju personer från olika delar av MENA ). ACSS styrs av generalförsamlingen (General Assembly) som möts vartannat år vid en konferens och består av ACSSs institutionella och individuella medlemmar. Mellan generalförsamlingens möten styrs organisationen av styrelsen (Board of Trustees) bestående av tolv valda medlemmar. Styrelsen träffas två gånger per år. Det är Sidas bedömning att organisationen fungerar väl, dock behövs ytterligare förtydligande av ansvarsfördelning mellan sektretariat och styrelsen (ett pågående arbete som avslutas 2017 med den då nyvalda styrelsen). Sida bedömer att ACSSs arbete med att stödja relevant forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt utveckling av forskningskapacitet är viktig och relevant. Detta inom MENA regionens kontext med begränsad samhällsvetenskaplig forskning och otillräcklig kapacitet, och särskilt med tanke på forskares begränsade möjlighet att verka då akademisk frihet, yttrandefrihet och kritiskt tänkande inte välkomnas i alla kontexter och regionen är drabbad av politiska spänningar, konflikter och krig. ACSS syfte är att kartlägga och hantera behoven hos samhällsvetenskapliga miljöer i Arabregionen, öka produktionen av forskning inom samhällsvetenskap och humaniora av hög kvalitet samt delta i samarbeten och nätverk inom och utom regionen. ACSS utlyser forskningsmedel av olika slag. Organisationen driver också arbetsgrupper (working groups) där specifika teman utforskas under några år. Mer etablerade forskare i arbetsgrupperna fungerar som mentorer och vägledare för yngre forskare. ACSS delar in sin verksamhet i fyra komponenter: 1) Institutional Strengthening and Governance, som inbegriper frågor om administrativ struktur, nya filialer och utveckling av uppföljning och utvärdering, liksom kommunikationsarbete; 2) Financial Sustainability, där frågor om administration, juridik och insamling av medel ingår; 3) Institutional Alliances and Networks, som handlar om olika initiativ för att bredda verksamhet och kontaktnät, till exempel genom så kallade syd-syd-samarbeten, arbete för främja kontakter mellan givare, eller det så kallade Partners and Donors Annual Forum; samt 4) Programmatic Modalities and Mechanisms. I den sistnämnda komponenten finns i sin tur ett antal underkomponenter som på många sätt utgör ACSS kärnverksamhet. Det handlar om 1) stöd till forskare i olika forskningsutlysningar och arbetsgrupper (vars tematik och former kontinuerligt utvecklas och förändras); 2) forskningens infrastruktur (där bland annat arbetet med Arab Social Science Monitor (ASSM) - ett arbete för att systematiskt följa upp produktion av samhällsvetenskap i regionen - och den regionala databasen ACSS Dataverse ingår); 3) främjande av en ny generation samhällsvetare (med ett särskilt New Gen fellowship program); 4) olika samarbeten/collaborations (där ACSS kontakter med bland annat de samhällsvetenskapliga forskningsnätverken CODESRIA och CLACSO omnämns); 5) institutionellt stöd (med planer om mer stöd till forskningsinstitutioner i regionen kring bland annat datahantering och forskningsetik); 6) möten (bland annat de årliga forskningskonferenserna, se nedan); 7) publiceringar (såväl samarbeten med väletablerade förlag som egna publikationer), samt 8) medlemskap och utåtriktat arbete (i syfte att göra ACSS till just ett väletablerat center för samhällsvetenskaplig forskning i regionen). Målsättningar för dessa komponenter finns i organisationens uppföljningsramverk. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Research/scientific institutions Other Multisector Två stora arrangemang ingår i ACSS verksamhetscykel. Det första är ett ACSS Research Forum som äger rum vartannat år för forskare som fått stöd av ACSS (2022 genomfördes ett sådant Research Forum i Beirut, se nedan). Det andra är den stora ACSS Conference som också äger rum vartannat år (2023, också i Beirut); ett öppet arrangemang för samhällsvetare/humanister i regionen. ASSM är också ett stort åtagande, liksom en mängd projekt för att främja individuell och institutionell kapacitet inom samhällsvetenskap och humaniora, bland annat ett New Generation Programme i syfte att säkerställa återväxten av nya generationer samhällsvetare i regionen (genom att nå yngre studenter med kurser och mötesplatser); programmet involverar samhällsvetare från ett stort antal universitet i fyra länder: Libanon, Egypten, Tunisien och Palestina. ACSS Research Forum i Beirut i juni 2022 gav forskare och konstnärer från hela regionen tillfälle att samlas, presentera projekt och föra fria samtal i en region som i övrigt präglas av stark åsiktskontroll. Några exempel på projekt som presenterades: - Ett delvis digitalt projekt om interaktiva kartor som tydliggör de påfrestningar som elektricitetsbrist och miljöförstörelse utgör för befolkningen i Beirut. - En analys av hur brittisk litteratur (med utgångspunkt i John Miltons Pardise lost från 1667) grundlade en syn på Palestina som ett kolonialt projekt och möjlig hemvist för judar. - Hur maktförhållanden kan uttryckas i utformningen av tvåspråkiga böcker: latinska böcker öppnas och läses från vänster till höger, arabiska böcker från andra hållet. Vad kommer först? - Aspekter på koranen som heligt budskap, uttryckt oralt och i text (mushaf) och vad det betyder att förvara texterna i muséer - eller bränna dem. - Hur utbildning, politisk tillhörighet och kontakter (så kallad wasta) påverkar tillgången på hälsovård i Palestina; studien belyser också annat som inte fungerar inom hälsosektorn (alla problem handlar inte om ockupationen). - Hur tillgången till taxiappar i Kairo ökat möjligheter för kvinnor att undkomma sexuella trakasserier och annat säkerhetstänkande (säkerhetsbälten, hastighet), men också bidragit till ökad segregation mellan samhällsklasserna (bara de rika har råd). - Tobaksodling i södra Libanon har kommit att ersätta andra grödor med hjälp av subventioner till fromma för statslierade oligopol, men har samtidigt medfört självständighet/försörjning för många kvinnor i den hårt pressade regionen (se vidare Munira Khayyat, A Landscape of War: Ecologies of Resistance and Survival, University of California Press, 2022). The year 2021 was another eventful period for the Arab region, Lebanon and the ACSS with numerous challenges. Parts of the No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54100101-5410010101 Sweden The Arab Council for the Social Sciences (ACSS) has applied for 25 million SEK to finance it's Strategic Plan (2016-2020). The ACSS is an independent regional NGO, a research council and a network in social sciences and the humanities with the goal to support and enhance research, research capacity, and the dissemination of research results in and on the MENA region by Arab researchers. The objective stated in the Strategic Plan is: 'by supporting researchers and academic/research institutions, the ACSS aims to contribute to the creation, dissemination, validation, and utilisation of social science research and to enrich public debate about the challenges facing Arab societies. The ACSS also aims to enhance the role of social science in Arab public life and inform public policy in the region'.The activities includes: open calls for research grants; thematic and comparative research groups; mentorship program for research and advocacy; capacity building workshops; academic conferences and seminars; thematic on-line courses for MA and PhD students supplementing offerings by regional universities; and policy dialogue events between researchers and decision-makers. As the five-year ACSS strategy shall expire 2020 whilst Sida's agreement is valid until year 2021, Sida shall in 2019 put particular focus on partner discssions regarding the organisation's new strategy beyond 2020. A prerequisite for a disbursement in 2019 is Sida’s approval of the new Strategy for the Arab Council for the Social Sciences starting year 2021 and that this Strategy is still relevant to Sweden’s Strategy for Research Cooperation 2015-2021', which is defined in the agreement. The ACSS is a new organisation that has been fully operational for only a little more than four years. Sida has supported the ACSS since 2009, before the organisation was registered, which took place in 2011. Formally the activities started in late 2012. During this short period the organisation has grown quickly. 2015 the ACSS budget had grown to 22,9 million SEK, and 2016 the annual budget had increased to 26,5 million SEK - now with six funders (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO; and Sida). The current Sida agreement (2013-2016) includes 5mSEK per year in program support. The new agreement (2017-2021) is intended to have the same annual budget but now with core support. An important development is that Ford Foundation is also going to support the ACSS with core support for the same five year period, which gives the ACSS stability and flexibility to work with its five year Strategic Plan. Sida's assessment is that despite the ACSS being a young organisation, it has a well functioning control and regulation frameworks, the ownership for the program is strong, and it has solid funding for the five year period covered by the Strategic Plan. The ACSS office, it's Secretariat, is responsible for implementing activities and is located in Beirut, Lebanon. Seven employees from various parts of the MENA region work in this office). The ACSS is governed by a General Assembly which meets every other year at a conference bringing together institutional and individual members. Between general assembly meetings the organisation is governed by a Board of Trustees consisting of 12 selected members. The board meets twice a year. It is Sida's assessment that the organisation functions well, however there is a need for further clarification in relation to roles and responsibilities between the Secretariat and the Board, a matter to which action has been taken and shall be finalised in 2017 with the then newly elected Board. Arab Council for the Social Sciences (ACSS) söker 25 miljoner kronor för att finansiera sin strategiska plan under perioden 2017-2021. ACSS är en oberoende regional NGO, ett forskningsråd och nätverk inom samhällsvetenskap och humaniora med målsättning att stödja och främja forskning, forskningskapacitet, och spridning av forskningsresultat om och för MENA regionen av arabiska forskare. Det övergripande målet i den strategiska planen som gäller 2016-2020 är att: ge stöd till forskare och akademiska institutioner med avsikt att bidraga till kunskapsproduktion, spridning, validering och användning av samhällsvetenskaplig forskning; att berika offentlig debatt angående de utmaningar som arabiska samhällen står inför; samt att förstärka rollen av samhällsvetenskap inom det arabiska allmänna samhällsutrymmet (public life) och att arbeta för att samhällsventenskaperna informerar offentlig policy i regionen. För att nå detta mål organiserar ACSS ett antal kärnaktiviteter: öppna utlysningar (open call) av stipendier för forskare; tematiska och komparativa forskningsgrupper; mentorprogram för unga forskare; kapacitetstärkande utbildningar (metod/etik/genus/policy/forskningsansökningsförfarande); akademiska konferenser och seminarier; tematiska on-line kurser för MA och PhD studenter som supplement till tillgängligt utbud i regionen; samt policydialog event mellan forskare och beslutsfattare. Sidas bedömning är att de planerade aktiviteterna för att genomföra den strategiska planen och öka kunskapsprodutionen är väl motiverade och genomförbara under rådande (regionala) omständigheter. Då den femåriga ACSS strategin löper ut 2020 medan Sidas avtal med finansiering för ACSSs strategi löper till och med 2021, kommer Sida under 2019 sätta särskilt fokus på diskussioner med parten ang. organisationens framtida strategi. Utbetalning för 2021 kommer att villkoras emot att Sida har emottagit en ny strategi som är relevant för Sveriges 'Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021', vilket noteras i avtalet. ACSS är en ung organisation som endast verkat drygt fyra år. Sida har stött ACSS sedan 2009, innan dess officiella registrering vilket skedde 2011. Formellt började aktiviteterna sent under året 2012. Under denna korta period har organisationen har vuxit snabbt. 2010 var den årliga budgeten 1,5 miljoner kronor och Sida var den enda givaren. 2015 hade ACSS årliga budget vuxit till 22,9 miljoner SEK, och år 2016 stod årsbudgeten på 26,5 miljoner SEK - nu med sex givare (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO och Sida). Nuvarande Sida avtal (2013-2016) består av 5 MSEK per år i riktat stöd. Det nya avtalet (2017-2021) avser att ligga på samma summa per år men nu med kärnstöd. En viktig utveckling är att även Ford Foundation går in med kärnstöd 2017-2021, vilket ger ACSS stabilitet och flexibilitet att arbetare vidare med sin fem-årsstrategi. Sidas bedömning är att organisationen trots sin korta existens har en väl fungerande styrning och kontroll, ett starkt ägarskap för sitt program, och har en god finansiering för strategiperiodens intentioner. En möjlig intern risk är att ACSS kan växa för fort, men med kärnstöd från två givare har organisationen valt att under ett års tid rikta arbetet inåt för att stärka intern kapacitet och utvärdera kortsiktiga mål. Detta inkluderar även att begränsa kortsiktiga projektuppdrag till fördel för långsiktiga avtal som direkt relaterar till strategin. ACSS huvudkontor, dess sekretariat, med ansvar för implementering för programmen, är lokaliserad i Libanons huvudstad Beirut. Vid sekretariatet arbetar sju personer från olika delar av MENA ). ACSS styrs av generalförsamlingen (General Assembly) som möts vartannat år vid en konferens och består av ACSSs institutionella och individuella medlemmar. Mellan generalförsamlingens möten styrs organisationen av styrelsen (Board of Trustees) bestående av tolv valda medlemmar. Styrelsen träffas två gånger per år. Det är Sidas bedömning att organisationen fungerar väl, dock behövs ytterligare förtydligande av ansvarsfördelning mellan sektretariat och styrelsen (ett pågående arbete som avslutas 2017 med den då nyvalda styrelsen). Sida bedömer att ACSSs arbete med att stödja relevant forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt utveckling av forskningskapacitet är viktig och relevant. Detta inom MENA regionens kontext med begränsad samhällsvetenskaplig forskning och otillräcklig kapacitet, och särskilt med tanke på forskares begränsade möjlighet att verka då akademisk frihet, yttrandefrihet och kritiskt tänkande inte välkomnas i alla kontexter och regionen är drabbad av politiska spänningar, konflikter och krig. ACSS syfte är att kartlägga och hantera behoven hos samhällsvetenskapliga miljöer i Arabregionen, öka produktionen av forskning inom samhällsvetenskap och humaniora av hög kvalitet samt delta i samarbeten och nätverk inom och utom regionen. ACSS utlyser forskningsmedel av olika slag. Organisationen driver också arbetsgrupper (working groups) där specifika teman utforskas under några år. Mer etablerade forskare i arbetsgrupperna fungerar som mentorer och vägledare för yngre forskare. ACSS delar in sin verksamhet i fyra komponenter: 1) Institutional Strengthening and Governance, som inbegriper frågor om administrativ struktur, nya filialer och utveckling av uppföljning och utvärdering, liksom kommunikationsarbete; 2) Financial Sustainability, där frågor om administration, juridik och insamling av medel ingår; 3) Institutional Alliances and Networks, som handlar om olika initiativ för att bredda verksamhet och kontaktnät, till exempel genom så kallade syd-syd-samarbeten, arbete för främja kontakter mellan givare, eller det så kallade Partners and Donors Annual Forum; samt 4) Programmatic Modalities and Mechanisms. I den sistnämnda komponenten finns i sin tur ett antal underkomponenter som på många sätt utgör ACSS kärnverksamhet. Det handlar om 1) stöd till forskare i olika forskningsutlysningar och arbetsgrupper (vars tematik och former kontinuerligt utvecklas och förändras); 2) forskningens infrastruktur (där bland annat arbetet med Arab Social Science Monitor (ASSM) - ett arbete för att systematiskt följa upp produktion av samhällsvetenskap i regionen - och den regionala databasen ACSS Dataverse ingår); 3) främjande av en ny generation samhällsvetare (med ett särskilt New Gen fellowship program); 4) olika samarbeten/collaborations (där ACSS kontakter med bland annat de samhällsvetenskapliga forskningsnätverken CODESRIA och CLACSO omnämns); 5) institutionellt stöd (med planer om mer stöd till forskningsinstitutioner i regionen kring bland annat datahantering och forskningsetik); 6) möten (bland annat de årliga forskningskonferenserna, se nedan); 7) publiceringar (såväl samarbeten med väletablerade förlag som egna publikationer), samt 8) medlemskap och utåtriktat arbete (i syfte att göra ACSS till just ett väletablerat center för samhällsvetenskaplig forskning i regionen). Målsättningar för dessa komponenter finns i organisationens uppföljningsramverk. Sweden ACSS/Arab Council for the Social Sciences Swedish International Development Cooperation Agency ACSS/Arab Council for the Social Sciences 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 5000000 8000000 5000000 5000000 5500000 7150000 0 0 -2500000 2500000 -5000000 0 5000000 5000000 5000000 5000000 0 5000000 -5000000 8000000 5000000 500000 0 5000000 -5000000 7150000 -5000000 5000000 0 0 35650000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 5000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 5000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 3000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 5000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 5000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 500000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 5000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 7150000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries and regional research actors have capacity to formulate and implement national and regional research strategies Fler samarbetsländer och regionala forskningsaktörer har kapacitet att formulera och genomföra såväl nationella som regionala forskningsstrategier Other Övrigt More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt More interfaces, networks and cooperation established between actors from research institutions on the one hand, and the business sector, public authorities and civil society on the other Fler kontaktytor, nätverk och samarbeten etablerade mellan aktörer från forskningsinstitutioner å ena sidan, och näringsliv, myndigheter och civilsamhälle å den andra Other Övrigt SE-0-SE-6-54100101-5410010102 Sweden The Arab Council for the Social Sciences (ACSS) has applied for 25 million SEK to finance it's Strategic Plan (2016-2020). The ACSS is an independent regional NGO, a research council and a network in social sciences and the humanities with the goal to support and enhance research, research capacity, and the dissemination of research results in and on the MENA region by Arab researchers. The objective stated in the Strategic Plan is: 'by supporting researchers and academic/research institutions, the ACSS aims to contribute to the creation, dissemination, validation, and utilisation of social science research and to enrich public debate about the challenges facing Arab societies. The ACSS also aims to enhance the role of social science in Arab public life and inform public policy in the region'.The activities includes: open calls for research grants; thematic and comparative research groups; mentorship program for research and advocacy; capacity building workshops; academic conferences and seminars; thematic on-line courses for MA and PhD students supplementing offerings by regional universities; and policy dialogue events between researchers and decision-makers. As the five-year ACSS strategy shall expire 2020 whilst Sida's agreement is valid until year 2021, Sida shall in 2019 put particular focus on partner discssions regarding the organisation's new strategy beyond 2020. A prerequisite for a disbursement in 2019 is Sida’s approval of the new Strategy for the Arab Council for the Social Sciences starting year 2021 and that this Strategy is still relevant to Sweden’s Strategy for Research Cooperation 2015-2021', which is defined in the agreement. The ACSS is a new organisation that has been fully operational for only a little more than four years. Sida has supported the ACSS since 2009, before the organisation was registered, which took place in 2011. Formally the activities started in late 2012. During this short period the organisation has grown quickly. 2015 the ACSS budget had grown to 22,9 million SEK, and 2016 the annual budget had increased to 26,5 million SEK - now with six funders (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO; and Sida). The current Sida agreement (2013-2016) includes 5mSEK per year in program support. The new agreement (2017-2021) is intended to have the same annual budget but now with core support. An important development is that Ford Foundation is also going to support the ACSS with core support for the same five year period, which gives the ACSS stability and flexibility to work with its five year Strategic Plan. Sida's assessment is that despite the ACSS being a young organisation, it has a well functioning control and regulation frameworks, the ownership for the program is strong, and it has solid funding for the five year period covered by the Strategic Plan. The ACSS office, it's Secretariat, is responsible for implementing activities and is located in Beirut, Lebanon. Seven employees from various parts of the MENA region work in this office). The ACSS is governed by a General Assembly which meets every other year at a conference bringing together institutional and individual members. Between general assembly meetings the organisation is governed by a Board of Trustees consisting of 12 selected members. The board meets twice a year. It is Sida's assessment that the organisation functions well, however there is a need for further clarification in relation to roles and responsibilities between the Secretariat and the Board, a matter to which action has been taken and shall be finalised in 2017 with the then newly elected Board. Arab Council for the Social Sciences (ACSS) söker 25 miljoner kronor för att finansiera sin strategiska plan under perioden 2017-2021. ACSS är en oberoende regional NGO, ett forskningsråd och nätverk inom samhällsvetenskap och humaniora med målsättning att stödja och främja forskning, forskningskapacitet, och spridning av forskningsresultat om och för MENA regionen av arabiska forskare. Det övergripande målet i den strategiska planen som gäller 2016-2020 är att: ge stöd till forskare och akademiska institutioner med avsikt att bidraga till kunskapsproduktion, spridning, validering och användning av samhällsvetenskaplig forskning; att berika offentlig debatt angående de utmaningar som arabiska samhällen står inför; samt att förstärka rollen av samhällsvetenskap inom det arabiska allmänna samhällsutrymmet (public life) och att arbeta för att samhällsventenskaperna informerar offentlig policy i regionen. För att nå detta mål organiserar ACSS ett antal kärnaktiviteter: öppna utlysningar (open call) av stipendier för forskare; tematiska och komparativa forskningsgrupper; mentorprogram för unga forskare; kapacitetstärkande utbildningar (metod/etik/genus/policy/forskningsansökningsförfarande); akademiska konferenser och seminarier; tematiska on-line kurser för MA och PhD studenter som supplement till tillgängligt utbud i regionen; samt policydialog event mellan forskare och beslutsfattare. Sidas bedömning är att de planerade aktiviteterna för att genomföra den strategiska planen och öka kunskapsprodutionen är väl motiverade och genomförbara under rådande (regionala) omständigheter. Då den femåriga ACSS strategin löper ut 2020 medan Sidas avtal med finansiering för ACSSs strategi löper till och med 2021, kommer Sida under 2019 sätta särskilt fokus på diskussioner med parten ang. organisationens framtida strategi. Utbetalning för 2021 kommer att villkoras emot att Sida har emottagit en ny strategi som är relevant för Sveriges 'Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021', vilket noteras i avtalet. ACSS är en ung organisation som endast verkat drygt fyra år. Sida har stött ACSS sedan 2009, innan dess officiella registrering vilket skedde 2011. Formellt började aktiviteterna sent under året 2012. Under denna korta period har organisationen har vuxit snabbt. 2010 var den årliga budgeten 1,5 miljoner kronor och Sida var den enda givaren. 2015 hade ACSS årliga budget vuxit till 22,9 miljoner SEK, och år 2016 stod årsbudgeten på 26,5 miljoner SEK - nu med sex givare (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO och Sida). Nuvarande Sida avtal (2013-2016) består av 5 MSEK per år i riktat stöd. Det nya avtalet (2017-2021) avser att ligga på samma summa per år men nu med kärnstöd. En viktig utveckling är att även Ford Foundation går in med kärnstöd 2017-2021, vilket ger ACSS stabilitet och flexibilitet att arbetare vidare med sin fem-årsstrategi. Sidas bedömning är att organisationen trots sin korta existens har en väl fungerande styrning och kontroll, ett starkt ägarskap för sitt program, och har en god finansiering för strategiperiodens intentioner. En möjlig intern risk är att ACSS kan växa för fort, men med kärnstöd från två givare har organisationen valt att under ett års tid rikta arbetet inåt för att stärka intern kapacitet och utvärdera kortsiktiga mål. Detta inkluderar även att begränsa kortsiktiga projektuppdrag till fördel för långsiktiga avtal som direkt relaterar till strategin. ACSS huvudkontor, dess sekretariat, med ansvar för implementering för programmen, är lokaliserad i Libanons huvudstad Beirut. Vid sekretariatet arbetar sju personer från olika delar av MENA ). ACSS styrs av generalförsamlingen (General Assembly) som möts vartannat år vid en konferens och består av ACSSs institutionella och individuella medlemmar. Mellan generalförsamlingens möten styrs organisationen av styrelsen (Board of Trustees) bestående av tolv valda medlemmar. Styrelsen träffas två gånger per år. Det är Sidas bedömning att organisationen fungerar väl, dock behövs ytterligare förtydligande av ansvarsfördelning mellan sektretariat och styrelsen (ett pågående arbete som avslutas 2017 med den då nyvalda styrelsen). Sida bedömer att ACSSs arbete med att stödja relevant forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt utveckling av forskningskapacitet är viktig och relevant. Detta inom MENA regionens kontext med begränsad samhällsvetenskaplig forskning och otillräcklig kapacitet, och särskilt med tanke på forskares begränsade möjlighet att verka då akademisk frihet, yttrandefrihet och kritiskt tänkande inte välkomnas i alla kontexter och regionen är drabbad av politiska spänningar, konflikter och krig. ACSS syfte är att kartlägga och hantera behoven hos samhällsvetenskapliga miljöer i Arabregionen, öka produktionen av forskning inom samhällsvetenskap och humaniora av hög kvalitet samt delta i samarbeten och nätverk inom och utom regionen. ACSS utlyser forskningsmedel av olika slag. Organisationen driver också arbetsgrupper (working groups) där specifika teman utforskas under några år. Mer etablerade forskare i arbetsgrupperna fungerar som mentorer och vägledare för yngre forskare. ACSS delar in sin verksamhet i fyra komponenter: 1) Institutional Strengthening and Governance, som inbegriper frågor om administrativ struktur, nya filialer och utveckling av uppföljning och utvärdering, liksom kommunikationsarbete; 2) Financial Sustainability, där frågor om administration, juridik och insamling av medel ingår; 3) Institutional Alliances and Networks, som handlar om olika initiativ för att bredda verksamhet och kontaktnät, till exempel genom så kallade syd-syd-samarbeten, arbete för främja kontakter mellan givare, eller det så kallade Partners and Donors Annual Forum; samt 4) Programmatic Modalities and Mechanisms. I den sistnämnda komponenten finns i sin tur ett antal underkomponenter som på många sätt utgör ACSS kärnverksamhet. Det handlar om 1) stöd till forskare i olika forskningsutlysningar och arbetsgrupper (vars tematik och former kontinuerligt utvecklas och förändras); 2) forskningens infrastruktur (där bland annat arbetet med Arab Social Science Monitor (ASSM) - ett arbete för att systematiskt följa upp produktion av samhällsvetenskap i regionen - och den regionala databasen ACSS Dataverse ingår); 3) främjande av en ny generation samhällsvetare (med ett särskilt New Gen fellowship program); 4) olika samarbeten/collaborations (där ACSS kontakter med bland annat de samhällsvetenskapliga forskningsnätverken CODESRIA och CLACSO omnämns); 5) institutionellt stöd (med planer om mer stöd till forskningsinstitutioner i regionen kring bland annat datahantering och forskningsetik); 6) möten (bland annat de årliga forskningskonferenserna, se nedan); 7) publiceringar (såväl samarbeten med väletablerade förlag som egna publikationer), samt 8) medlemskap och utåtriktat arbete (i syfte att göra ACSS till just ett väletablerat center för samhällsvetenskaplig forskning i regionen). Målsättningar för dessa komponenter finns i organisationens uppföljningsramverk. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PKF Revidentia AB 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 150000 0 0 143476 150000 PKF Revidentia AB 143475.95 PKF Revidentia AB Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt SE-0-SE-6-54100101-5410010105 Sweden The Arab Council for the Social Sciences (ACSS) has applied for 25 million SEK to finance it's Strategic Plan (2016-2020). The ACSS is an independent regional NGO, a research council and a network in social sciences and the humanities with the goal to support and enhance research, research capacity, and the dissemination of research results in and on the MENA region by Arab researchers. The objective stated in the Strategic Plan is: 'by supporting researchers and academic/research institutions, the ACSS aims to contribute to the creation, dissemination, validation, and utilisation of social science research and to enrich public debate about the challenges facing Arab societies. The ACSS also aims to enhance the role of social science in Arab public life and inform public policy in the region'.The activities includes: open calls for research grants; thematic and comparative research groups; mentorship program for research and advocacy; capacity building workshops; academic conferences and seminars; thematic on-line courses for MA and PhD students supplementing offerings by regional universities; and policy dialogue events between researchers and decision-makers. As the five-year ACSS strategy shall expire 2020 whilst Sida's agreement is valid until year 2021, Sida shall in 2019 put particular focus on partner discssions regarding the organisation's new strategy beyond 2020. A prerequisite for a disbursement in 2019 is Sida’s approval of the new Strategy for the Arab Council for the Social Sciences starting year 2021 and that this Strategy is still relevant to Sweden’s Strategy for Research Cooperation 2015-2021', which is defined in the agreement. The ACSS is a new organisation that has been fully operational for only a little more than four years. Sida has supported the ACSS since 2009, before the organisation was registered, which took place in 2011. Formally the activities started in late 2012. During this short period the organisation has grown quickly. 2015 the ACSS budget had grown to 22,9 million SEK, and 2016 the annual budget had increased to 26,5 million SEK - now with six funders (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO; and Sida). The current Sida agreement (2013-2016) includes 5mSEK per year in program support. The new agreement (2017-2021) is intended to have the same annual budget but now with core support. An important development is that Ford Foundation is also going to support the ACSS with core support for the same five year period, which gives the ACSS stability and flexibility to work with its five year Strategic Plan. Sida's assessment is that despite the ACSS being a young organisation, it has a well functioning control and regulation frameworks, the ownership for the program is strong, and it has solid funding for the five year period covered by the Strategic Plan. The ACSS office, it's Secretariat, is responsible for implementing activities and is located in Beirut, Lebanon. Seven employees from various parts of the MENA region work in this office). The ACSS is governed by a General Assembly which meets every other year at a conference bringing together institutional and individual members. Between general assembly meetings the organisation is governed by a Board of Trustees consisting of 12 selected members. The board meets twice a year. It is Sida's assessment that the organisation functions well, however there is a need for further clarification in relation to roles and responsibilities between the Secretariat and the Board, a matter to which action has been taken and shall be finalised in 2017 with the then newly elected Board. Arab Council for the Social Sciences (ACSS) söker 25 miljoner kronor för att finansiera sin strategiska plan under perioden 2017-2021. ACSS är en oberoende regional NGO, ett forskningsråd och nätverk inom samhällsvetenskap och humaniora med målsättning att stödja och främja forskning, forskningskapacitet, och spridning av forskningsresultat om och för MENA regionen av arabiska forskare. Det övergripande målet i den strategiska planen som gäller 2016-2020 är att: ge stöd till forskare och akademiska institutioner med avsikt att bidraga till kunskapsproduktion, spridning, validering och användning av samhällsvetenskaplig forskning; att berika offentlig debatt angående de utmaningar som arabiska samhällen står inför; samt att förstärka rollen av samhällsvetenskap inom det arabiska allmänna samhällsutrymmet (public life) och att arbeta för att samhällsventenskaperna informerar offentlig policy i regionen. För att nå detta mål organiserar ACSS ett antal kärnaktiviteter: öppna utlysningar (open call) av stipendier för forskare; tematiska och komparativa forskningsgrupper; mentorprogram för unga forskare; kapacitetstärkande utbildningar (metod/etik/genus/policy/forskningsansökningsförfarande); akademiska konferenser och seminarier; tematiska on-line kurser för MA och PhD studenter som supplement till tillgängligt utbud i regionen; samt policydialog event mellan forskare och beslutsfattare. Sidas bedömning är att de planerade aktiviteterna för att genomföra den strategiska planen och öka kunskapsprodutionen är väl motiverade och genomförbara under rådande (regionala) omständigheter. Då den femåriga ACSS strategin löper ut 2020 medan Sidas avtal med finansiering för ACSSs strategi löper till och med 2021, kommer Sida under 2019 sätta särskilt fokus på diskussioner med parten ang. organisationens framtida strategi. Utbetalning för 2021 kommer att villkoras emot att Sida har emottagit en ny strategi som är relevant för Sveriges 'Strategi för forskningssamarbete och forskning inom utvecklingssamarbetet 2015-2021', vilket noteras i avtalet. ACSS är en ung organisation som endast verkat drygt fyra år. Sida har stött ACSS sedan 2009, innan dess officiella registrering vilket skedde 2011. Formellt började aktiviteterna sent under året 2012. Under denna korta period har organisationen har vuxit snabbt. 2010 var den årliga budgeten 1,5 miljoner kronor och Sida var den enda givaren. 2015 hade ACSS årliga budget vuxit till 22,9 miljoner SEK, och år 2016 stod årsbudgeten på 26,5 miljoner SEK - nu med sex givare (Ford Foundation; Carnegie Corporation; IDRC; Mellon Foundation; UNESCO och Sida). Nuvarande Sida avtal (2013-2016) består av 5 MSEK per år i riktat stöd. Det nya avtalet (2017-2021) avser att ligga på samma summa per år men nu med kärnstöd. En viktig utveckling är att även Ford Foundation går in med kärnstöd 2017-2021, vilket ger ACSS stabilitet och flexibilitet att arbetare vidare med sin fem-årsstrategi. Sidas bedömning är att organisationen trots sin korta existens har en väl fungerande styrning och kontroll, ett starkt ägarskap för sitt program, och har en god finansiering för strategiperiodens intentioner. En möjlig intern risk är att ACSS kan växa för fort, men med kärnstöd från två givare har organisationen valt att under ett års tid rikta arbetet inåt för att stärka intern kapacitet och utvärdera kortsiktiga mål. Detta inkluderar även att begränsa kortsiktiga projektuppdrag till fördel för långsiktiga avtal som direkt relaterar till strategin. ACSS huvudkontor, dess sekretariat, med ansvar för implementering för programmen, är lokaliserad i Libanons huvudstad Beirut. Vid sekretariatet arbetar sju personer från olika delar av MENA ). ACSS styrs av generalförsamlingen (General Assembly) som möts vartannat år vid en konferens och består av ACSSs institutionella och individuella medlemmar. Mellan generalförsamlingens möten styrs organisationen av styrelsen (Board of Trustees) bestående av tolv valda medlemmar. Styrelsen träffas två gånger per år. Det är Sidas bedömning att organisationen fungerar väl, dock behövs ytterligare förtydligande av ansvarsfördelning mellan sektretariat och styrelsen (ett pågående arbete som avslutas 2017 med den då nyvalda styrelsen). Sida bedömer att ACSSs arbete med att stödja relevant forskning inom samhällsvetenskap och humaniora samt utveckling av forskningskapacitet är viktig och relevant. Detta inom MENA regionens kontext med begränsad samhällsvetenskaplig forskning och otillräcklig kapacitet, och särskilt med tanke på forskares begränsade möjlighet att verka då akademisk frihet, yttrandefrihet och kritiskt tänkande inte välkomnas i alla kontexter och regionen är drabbad av politiska spänningar, konflikter och krig. ACSS syfte är att kartlägga och hantera behoven hos samhällsvetenskapliga miljöer i Arabregionen, öka produktionen av forskning inom samhällsvetenskap och humaniora av hög kvalitet samt delta i samarbeten och nätverk inom och utom regionen. ACSS utlyser forskningsmedel av olika slag. Organisationen driver också arbetsgrupper (working groups) där specifika teman utforskas under några år. Mer etablerade forskare i arbetsgrupperna fungerar som mentorer och vägledare för yngre forskare. ACSS delar in sin verksamhet i fyra komponenter: 1) Institutional Strengthening and Governance, som inbegriper frågor om administrativ struktur, nya filialer och utveckling av uppföljning och utvärdering, liksom kommunikationsarbete; 2) Financial Sustainability, där frågor om administration, juridik och insamling av medel ingår; 3) Institutional Alliances and Networks, som handlar om olika initiativ för att bredda verksamhet och kontaktnät, till exempel genom så kallade syd-syd-samarbeten, arbete för främja kontakter mellan givare, eller det så kallade Partners and Donors Annual Forum; samt 4) Programmatic Modalities and Mechanisms. I den sistnämnda komponenten finns i sin tur ett antal underkomponenter som på många sätt utgör ACSS kärnverksamhet. Det handlar om 1) stöd till forskare i olika forskningsutlysningar och arbetsgrupper (vars tematik och former kontinuerligt utvecklas och förändras); 2) forskningens infrastruktur (där bland annat arbetet med Arab Social Science Monitor (ASSM) - ett arbete för att systematiskt följa upp produktion av samhällsvetenskap i regionen - och den regionala databasen ACSS Dataverse ingår); 3) främjande av en ny generation samhällsvetare (med ett särskilt New Gen fellowship program); 4) olika samarbeten/collaborations (där ACSS kontakter med bland annat de samhällsvetenskapliga forskningsnätverken CODESRIA och CLACSO omnämns); 5) institutionellt stöd (med planer om mer stöd till forskningsinstitutioner i regionen kring bland annat datahantering och forskningsetik); 6) möten (bland annat de årliga forskningskonferenserna, se nedan); 7) publiceringar (såväl samarbeten med väletablerade förlag som egna publikationer), samt 8) medlemskap och utåtriktat arbete (i syfte att göra ACSS till just ett väletablerat center för samhällsvetenskaplig forskning i regionen). Målsättningar för dessa komponenter finns i organisationens uppföljningsramverk. Sweden ACSS/Arab Council for the Social Sciences Swedish International Development Cooperation Agency ACSS/Arab Council for the Social Sciences 10.2 - By 2030, empower and promote the social, economic and political inclusion of all, irrespective of age, sex, disability, race, ethnicity, origin, religion or economic or other status. 10.2 - Till 2030 möjliggöra och verka för att alla människors, oavsett ålder, kön, funktionsnedsättning, ras, etnicitet, ursprung, religion eller ekonomisk eller annan ställning, blir inkluderade i det sociala, ekonomiska och politiska livet. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 3000000 3000000 6000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 3000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences 3000000 ACSS/Arab Council for the Social Sciences Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Enhanced research capacity and sustainable research environments (Sida) Stärkt forskningskapacitet och hållbara forskningsmiljöer (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced global, regional and national research that is of relevance to the least developed countries and regions (Sida) Stärkt global, regional och nationell forskning av relevans för minst utvecklade länder och regioner (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced impact of research that is of relevance to poverty reduction and sustainable development (Sida) Stärkt genomslag för forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54100113 Sweden Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Medical research Research for prevention and control of NCDs Population policy and administrative management Population statistics and data Health, General Non-communicable diseases (NCDs) Population Policies/Programmes & Reproductive Health Examples of results achieved by the CARTA programme include: > Graduation of 160 PhD students (56% women) > Publication of 3300 peer-reviewed articles > Raising of more than 32 million USD external grants by fellows and graduates > Training of 243 supervisors for post-graduate students > Training of 594 faculty and administrative staff to strengthen their capacity to support research and research management at institutional level > Launch of the CARTA evidence website; https://carta-evidence.org/ > Making CARTA Curricula for PhD training, graduate grant writing, supervisor training and institutional support publicly available; https://cartafrica.org/teaching-resources/ > Development and implementation of training-of-trainers programmes to carry out CARTA interventions independently at partner institutions No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54100113-5410011301 Sweden Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Sweden APHRC/African Population and Health Research Center Swedish International Development Cooperation Agency APHRC/African Population and Health Research Center 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 3.b - Support the research and development of vaccines and medicines for the communicable and non-communicable diseases that primarily affect developing countries, provide access to affordable essential medicines and vaccines, in accordance with the Doha Declaration on the TRIPS Agreement and Public Health, which affirms the right of developing countries to use to the full the provisions in the Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights regarding flexibilities to protect public healt 3.b - Stödja forskning om och utveckling av vaccin och läkemedel mot de smittsamma och icke-smittsamma sjukdomar som i första hand drabbar utvecklingsländer. Sörja för tillgång till ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin, i enlighet med Doha-deklarationen om TRIPS-avtalet och folkhälsa, i vilken det bekräftas att utvecklingsländerna har rätt att fullt ut utnyttja den flexibilitet som avtalet om handelsrelaterade aspekter av immaterialrätter erbjuder för att skydda folkhälsan och, framför 3.d - Strengthen the capacity of all countries, in particular developing countries, for early warning, risk reduction and management of national and global health risks. 3.d - Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 17500000 14800000 14800000 12000000 14500000 5500000 0 0 7000000 0 0 0 0 7000000 10000000 7800000 0 7800000 0 7500000 6000000 6000000 12000000 0 0 7000000 10000000 -7000000 0 12000000 0 -10000000 0 -12000000 5500000 6000000 0 0 0 8500000 0 0 0 -12000000 0 7910000 APHRC/African Population and Health Research Center 23730000 APHRC/African Population and Health Research Center 47460000 APHRC/African Population and Health Research Center 1000000 APHRC/African Population and Health Research Center 3000000 APHRC/African Population and Health Research Center 6000000 APHRC/African Population and Health Research Center 4500000 APHRC/African Population and Health Research Center 2250000 APHRC/African Population and Health Research Center 750000 APHRC/African Population and Health Research Center 780000 APHRC/African Population and Health Research Center 4680000 APHRC/African Population and Health Research Center 2340000 APHRC/African Population and Health Research Center 700000 APHRC/African Population and Health Research Center 4200000 APHRC/African Population and Health Research Center 2100000 APHRC/African Population and Health Research Center 2340000 APHRC/African Population and Health Research Center 4680000 APHRC/African Population and Health Research Center 780000 APHRC/African Population and Health Research Center 700000 APHRC/African Population and Health Research Center 4200000 APHRC/African Population and Health Research Center 2100000 APHRC/African Population and Health Research Center 1800000 APHRC/African Population and Health Research Center 600000 APHRC/African Population and Health Research Center 3600000 APHRC/African Population and Health Research Center 600000 APHRC/African Population and Health Research Center 1800000 APHRC/African Population and Health Research Center 3600000 APHRC/African Population and Health Research Center 3600000 APHRC/African Population and Health Research Center 1800000 APHRC/African Population and Health Research Center 600000 APHRC/African Population and Health Research Center 5100000 APHRC/African Population and Health Research Center 850000 APHRC/African Population and Health Research Center 2550000 APHRC/African Population and Health Research Center 1650000 APHRC/African Population and Health Research Center 550000 APHRC/African Population and Health Research Center 3300000 APHRC/African Population and Health Research Center Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-54100113-5410011302 Sweden Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Sweden APHRC/African Population and Health Research Center Swedish International Development Cooperation Agency APHRC/African Population and Health Research Center 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 17.18 - By 2020, enhance capacity-building support to developing countries, including for least developed countries and small island developing States, to increase significantly the availability of high-quality, timely and reliable data disaggregated by income, gender, age, race, ethnicity, migratory status, disability, geographic location and other characteristics relevant in national contexts 17.18 - By 2020, enhance capacity-building support to developing countries, including for least developed countries and small island developing States, to increase significantly the availability of high-quality, timely and reliable data disaggregated by income, gender, age, race, ethnicity, migratory status, disability, geographic location and other characteristics relevant in national contexts. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5900000 5900000 5900000 APHRC/African Population and Health Research Center 5900000 APHRC/African Population and Health Research Center Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More research findings of relevance to development at global and regional research organisations and at universities in partner countries Fler utvecklingsrelevanta forskningsresultat vid internationella och regionala forskningsorganisationer samt vid universitet i samarbetsländerna Other Övrigt Findings from relevant international research have a greater impact on national and regional research Resultat från relevant internationell forskning får ökat genomslag i nationell och regional forskning Other Övrigt SE-0-SE-6-54100113-5410011303 Sweden Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Support to the African Population and Health Research Center (APHRC) special program the Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). The African Population and Health Research Center (APHRC) is a leading pan-African research institution headquartered in Nairobi, Kenya with the mission to be a global center of excellence, generating and delivering relevant scientific evidence for policy and action on population, health, education, and urbanization in Africa. To develop the next generation of globally-competitive African scholars APHRC leads the Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA), which was established in 2008. Since then CARTA has become a viable platform to build an African academy poised to lead world-class, multidisciplinary research to improve public and population health. CARTA operates on a mutually reinforcing two-pronged strategy to develop individual research capacity and leadership while concurrently transforming institutional research cultures and organizational systems within which CARTA fellows operate. This approach creates the much-needed conducive environments to retain active researchers at African universities who, themselves, can support further capacity development for research and lead institutional change. Stöd till African Population and Health Research Center (APHRC) till deras speciella program Consortium for Advance Research Training in Africa (CARTA). African Population and Research Center (APHRC) är en ledande panafrikansk forskningsinstitution med huvudkontor i Nairobi, Kenya. APHRC har som uppdrag att vara ett globalt kompetenscentrum samt att generera och leverera vetenskapliga och evidensbaserade underlag för policyutveckling och åtgärder inom befolkning, hälsa, utbildning och urbanisering i Afrika. APHRC leder ”Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA)”, som bildades 2008 och har som syfte att utveckla nästa generation av globalt konkurrenskraftiga afrikanska forskare. Sedan 2008 har CARTA blivit en plattform för att bygga en afrikansk akademi redo att leda tvärvetenskaplig forskning av världsklass för att förbättra befolkningens hälsa. CARTA har en tvådelad strategi. Den ska dels utveckla enskild forskningskapacitet och ledarskap och dels omvandla institutionella forskningskulturer och organisatoriska system inom vilka CARTA stipendiater verkar. Detta tillvägagångssätt skapar och främjar miljöer för att behålla aktiva forskare vid afrikanska universitet som själva kan stödja ytterligare kapacitetsutveckling för forskning och bli institutionella förändringsagenter. Afrika har brist på välutbildade, produktiva och globalt konkurrenskraftiga forskare. Det är många som upplever hinder för skapandet av aktiva forskningsnätverk. Den ökande utflyttningen av humankapital ur akademi och forskningssektorn i Afrika ökar den växande klyftan inom vetenskap och teknik mellan Afrika och resten av världen samt försvagar kvaliteten på produkter från många afrikanska universitet. Afrikanska länder strävar därför efter att utöka antalet forskare samt att öka kvaliteten på forskarutbildning och forskare för att minska denna klyfta. CARTAs strategi att utbilda universitetspersonal och stödja dem att bli produktiva forskare, ledare och förändringsagenter vid sina universitet och därmed leda högkvalitativ forskning och forskarutbildning, är ett svar på dessa utmaningar och är ett sätt för den afrikanska högskolesektorn att nå nationella och kontinentala utvecklingsmål. Hittills har 140 doktorander registrerats i CARTA programmet (24 har redan examinerats). Därutöver har över 300 artiklar publicerats i ansedda vetenskapliga tidskrifter. De som deltagit håller på att bli forskningsledare och förändringsagenter på sina universitet. Trots de framsteg som gjorts i programmet är behoven fortfarande enorma. Om resurser ges har CARTA goda förutsättningar att fortsätta ge ett betydande bidrag till att fylla denna lucka, så länge de förblir redo att lära och anpassa sig till utmaningar och möjligheter i framtiden. En utvärdering av CARTA gjord på uppdrag av Sida visar att om CARTA finner vägar att fortsätta sitt arbete under de kommande åren kan det ge en alternativ modell till traditionella bilaterala metoder för att stödja doktorander och forskare i början av karriären. CARTAs strategi utgör också en betydande förbättring av utbildning av hög kvalitet och är ett verktyg för att nå en utbildning som är i nivå med internationella normer. Sida har givit stöd till APHRC/CARTA programmet sedan 2012 med 48,2 MSEK. Stödet har varit avgörande för CARTAs resultat hitintills. Stödet från Sida var tidigare uppdelat i kärnstöd till APHRC och ett programstöd till CARTA. Det fortsatta stödet kommer att ske som programstöd till CARTA som inkluderar en administrativ kostnad till APHRC för deras inblandning i programmet. Sida bedömer att fortsatt stöd till CARTA projektet är motiverat också för att ge möjlighet att söka stöd från andra finansiärer och för att etablera sin modell för forskarutbildning. Sida anser därtill att det är mycket positivt att APHRC/CARTA skapar synergier i arbetet mellan afrikanska partners och uppmanar CARTA att utöka programmets nätverk av svenska partners. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Consortium for Advanced Research Training in Africa (CARTA) is an Africa-based, Africa-led initiative to strengthen the capacity of African universities to locally produce well-trained and skilled researchers primarily in health sciences and related fields. It was formed in 2008 and is a South-South partnership with South-North collaboration and involves 20 universities and research institutes. CARTA is jointly led by the African Population and Health Research Center (APHRC), Kenya, and the University of the Witwatersrand (Wits), South Africa. The main goal of CARTA is to build a vibrant multidisciplinary African academy that is able to lead world class research that makes a positive impact on population and public health. This to be attained through the follow outcomes: 1) Established pipeline of high-quality doctoral candidates and graduates that reach a critical mass of multidisciplinary researchers across CARTA African partner-institutions. 2) African institutions have institutionalized aspects of CARTA to strengthen and sustain PhD training, build research-supportive environments, and accelerate high-quality research activity (supervision, mentorship, faculty visits, improved administration) 3) Secured future and fostered career paths of high-achieving CARTA graduates as productive researchers, groomed to become future research leaders in Africa. Together, these three outcomes will lead to the creation of a critical mass of researchers and research leaders who create, promote and lead active research and training programmes at their universities. As change agents within their institutions, they create a feedback mechanism to guarantee sustainability of CARTA strategies. Over the medium-term, CARTA aims to produce a critical mass of high-quality graduates trained to address the complex issues surrounding health and development in Africa, retain them in the region, and provide them a vibrant intellectual environment, as well as viable and challenging research and growth opportunities. Sweden APHRC/African Population and Health Research Center Swedish International Development Cooperation Agency APHRC/African Population and Health Research Center 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 2.2 - Senast 2030 avskaffa alla former av undernäring, bland annat genom att senast 2025 nå de internationellt överenskomna målen i fråga om tillväxthämning och undervikt bland barn under fem år, samt tillgodose tonårsflickors, gravida och ammande kvinnors samt äldre personers näringsbehov. 2.2 - By 2030, end all forms of malnutrition, including achieving, by 2025, the internationally agreed targets on stunting and wasting in children under 5 years of age, and address the nutritional needs of adolescent girls, pregnant and lactating women and older persons. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.d - Strengthen the capacity of all countries, in particular developing countries, for early warning, risk reduction and management of national and global health risks. 3.d - Stärka alla länders, i synnerhet utvecklingsländernas, kapacitet när det gäller tidig varning, riskreducering och hantering av nationella och globala hälsorisker. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6500000 12000000 6500000 0 0 9500000 0 0 2500000 0 11100000 APHRC/African Population and Health Research Center 1850000 APHRC/African Population and Health Research Center 5550000 APHRC/African Population and Health Research Center 3900000 APHRC/African Population and Health Research Center 650000 APHRC/African Population and Health Research Center 1950000 APHRC/African Population and Health Research Center 2850000 APHRC/African Population and Health Research Center 950000 APHRC/African Population and Health Research Center 5700000 APHRC/African Population and Health Research Center 250000 APHRC/African Population and Health Research Center 1500000 APHRC/African Population and Health Research Center 750000 APHRC/African Population and Health Research Center Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Enhanced research capacity and sustainable research environments (Sida) Stärkt forskningskapacitet och hållbara forskningsmiljöer (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54100141 Sweden Africalics Network for Economics of Learning, Innovation and Competence is an African regional network for researchers working in the field of innovation and development with the aim at strengthening research capacity by a multi-disciplinary approach. Africalics was established in 2012 with Sida's support for capacity building. Africalics network has improved its independence and capacity from Sida's contribution via Globelics (its global network founded and run by Aalborg university in Denmark) to be operated on its own through this new 2017-2021 contribution. Its hos institution in Nairobi is the African Center for Technology Studies (ACTS). Africalics (African Network for Economics of Learning, Innovation and Competence Building) är ett afrikanskt öppet nätverk för forskare inom innovation och utveckling med syfte att stärka forskningskapacitet inom fältet genom ett multidisciplinärt förhållningssätt. Africalics-nätverket grundades 2012 med Sidas stöd för kapacitetsuppbyggande. Verksamheten inom Africalics har hittills genomförts av Globelics (det globala nätverket genom vilket Sida kanaliserat stödet till Africalics), då Africalics sekretariat var så pass nytt och ägarskapet och kapaciteten på värdorganisationen ACTS (African Center for Technology Studies, en inter-statlig organisation) inte ansågs stark nog. Sedan dess har både ägarskap och kapacitet utvecklats på ATCS. Enligt en extern utvärdering 2014 har ACTS genomgått organisationsförändringar och har bättre kapacitet och förmåga för genomförandet av Africalics-programet. Africalics-sekretariatet med ACTS som värdorganisation ansöker nu om stöd från Sida för ett femårigt program som skall genomföras under 2017-2021 med en budget på 25 600 000 SEK. Programmets övergripande målsättning är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning. Huvudmålet för Africalics i ansökan till Sida är att bygga livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025. Tre huvudsakliga delmål är: 1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner och forskare; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som informeras på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025. Africalics-sekretariatet har anpassat och vidareutvecklat komponenter som tidigare fått stöd och paketerat dessa enligt följande fyra områden/aktiviteter att genomföra under 2017 – 2021: (aktiviteter med * är nya): 1. Forskarsutbildning (akademier, PhD fellowships, curricula-utveckling) 2. Nätverkande och uppsökande verksamhet (forskningskonferenser, live-seminarieserier*) 3. Policy engagement och resultatspridning (möten med beslutsfattare*, tidsskrifter*) 4. Uppföljning och utvärdering (kontinuerlig uppföljning*, extern utvärdering*) Huvudaktiviteterna beskrivs som följer: 1. Africalics PhD-akademi Denna programkomponent omfattar organisation, genomförande och rapportering av tre doktorandakademier (2017, 2018 och 2020). Dessa består av två veckors intensiva utbildningsseminarier för utvalda doktorander från hela Afrika inom innovation- och utvecklingsfrågor. Under dessa seminarier kommer de att presentera sitt avhandlingsarbete och få feedback från ledande forskare inom sitt forskningsområde. De kommer att utbildas inom viktiga område samt ha möjligheter att interagera med relevanta beslutsfattare och utvecklingsexperter. Som ett resultat av seminarierna, förväntas doktoranderna att applicera mer avancerad och praktisk kunskap i sina innovationsstudier och förbättra sina presentationsfärdigheter på konferenser och ha större möjligheter att publisera i välrenommerade innovations- och utvecklingstidskrifter. PhD-akademier arbetar också för att inspirera forskarstudenter att etablera sig inom innovations- och utvecklingsforskningsområdet. 2. Africalics Visiting Fellows Programme (VFP) Africalics Visiting Fellows Programet (VFP) har utvecklats av Aalborg Universitet (AAU) i samarbete med AfricaLics sekretariat under fas I. VFP hjälpte till att säkerställa kvalitativa och i tid inlämnade avhandlingar samt införandet av innovations- och utvecklingstänkande i forskarutbildning. Vid AAU finns aktivt stöd från cirka 20 mentorer, doktorander och stödpersonal för genomförandet av programmet. Det finns även möjligheter för deras handledare från hemlandet att besöka AAU för att dela erfarenheter av akademisk handledning och förbättra samstämmighet och samordning mellan AAUs mentorer och deras egna handledare på doktorandutbildningen. VFP har under fas I blivit mycket väl mottaget och utvärderats. Africalics studenter som deltagit i programmet har effektivt använt sin tid på AAU för att jobba med och skriva delar av sina avhandlingar eller färdigställa artiklar till konferenser och tidskrifter etc. Under fas II kommer Africalics att ordna tre årliga VFP med sammanlag 12 doktorandstipendiater till AAU år 2018, 2019 och 2020. Africalics ska också fortsätta erbjuda kvalificerade doktorander från varje cohort en möjlighet att slutföra sina doktorandprojekt som joint-degree mellan deras heminstitution och AAU. Under fas II har Africalics planerat att utveckla VFP vidare med även Post-Doc visiting fellowships. Tre post-doc forskare kommer att tas in i en internationell forskningsmiljö och bygga forskningskapacitet med stöd av och i samarbete med experter inom innovation-och utvecklingsområdet på AAU. Huvudsyftet med detta Post-doc fellowship program är att bidra till utveckling av unga Afrikanska forskare som kan bedriva forskning och bidra med nätverk av framstående forskare på sina heminstitutioner. Under fas II kommer AfricaLics VFP-program ta in och träna 12 afrikanska doktorander och erbjuda joint-degreeupplägget till de 5 mest kvalificerade doktoranderna samt stödprogrammet för upp till tre postdoc-forskare. VFP-programmet lags på Ålborgs universitet. AfricaLics VFP-program ses som avgörande för att säkerställa utvecklingen av specialiserade innovations- och utvecklingsforskare i Afrika. Jämfört med fullt finansierade PhD-stipendier är denna VFP-modell som utvecklats för Africalics PhD-studenter betydligt mer kostnadeffektivt och den lägger stark tonvikt på att upprätthålla det fulla ansvaret för slutförandet av forskarutbildning hos doktorander och deras hemmainstitutioner. Med införandet av det föreslagna pilotprojektet Postdoc Fellowship ges AfricaLics VFP möjligheter till att ytterligare stärka befintliga och nya centrum/hubbar för innovations-och utvecklingsforskning i Afrika. Det är viktigt att poängtera att VFP-programmet inte handlar om en forskarutbildning i full form. Det är ett tillfälle för doktorander i sin slutfas av forskarutbildning att få en möjlighet att vara på en internationell/nordisk forskarmiljö, få handledning från AAUs senior experter och utbyte av kunskap samt tillgång till seminarier/workshoper på andra europeiska universitet som AAU har samarbete med. 3. Africalics Research Conferences Tre AfricaLics forskningskonferenser kommer att hållas under Fas II. Syftet är att samla forskare inom innovation-och utvecklingsstudier med beslutsfattare och utövare av innovation i Afrika till workshop och diskussioner om viktiga frågor som påverkar förmåga och effektivitet hos innovationsarbete för att effektivt ta itu med de sociala och ekonomiska utvecklingsutmaningarna i afrikanska länder. Konferenserna kommer huvudsakligen att fokusera på spridning av och diskussion av de senaste forskningsresultaten från AfricaLics forskare och vilka nya frågor som behöver fångas upp i nya forskning. Med resultat och erfarenhet från Africalics fas I, kommer lärande och utbildning att upprätthållas under konferenser för att tillgängliggöra de senaste innovativa idéerna om undervisning inom innovation- och utvecklingsstudier i afrikanska universitet. Policy outreach och Africalics nätverkande är också en del av huvudsyftet med Africalics årliga konferenser. Konferenserna kommer att hållas 2017 (Mauritius), 2019 (Tanzania) och 2021 (plats bestäms senare). Varje konferens förväntas ha minst 150 deltagare, av vilka forskare kommer att utgöra cirka 80%. Varje konferens kommer att finansieras av det mottagande universitetet och genom en mindre konferensavgift från varje deltagare. Finansiering från Sida krävs dock för merkostnader av konferenserna, i synnerhet men inte begränsat till resstöd till afrikanska doktorander och forskare. 4. Policy and stakeholder outreach and AfricaLics network building Denna programkomponent består av mer fokuserat uppsökande av nya forskare, myndigheter och aktörer inom den privata sektorn samt aktiviteter för att stärka nätverket för AfricaLics forskare. Detta kommer att utvecklas utöver forskarkonferenserna och Öppna symposier inom PhD-akademier som Africalics gjort under Fas I. Syftet är att stärka mer engagerade interaktioner mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker. Detta kommer att ske på två sätt. För det första görs det genom främjande av mer aktiva interaktioner på sociala medier mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker genom nya och förbättrade plattformar för sådana interaktioner. För det andra kommer AfricaLics sekretariat att aktivt identifiera 1-2 viktiga policy-practitioner-orienterade evenemang varje år där de kan prata om framgångar och utmaningar som kan påverka AfricaLics nätverksaktiviteter. Detta kommer att byggas aktivt med syfte att främja AfricaLics nätverk och söka flera medfinansiärer och ökat intresse för AfricaLics insatser. Nätverksaktiviteterna kommer att fokusera också på att stärka AfricaLics genom att främja AfricaLics forskare inom nätverket, särskilt mellan doktorander genom att skapa ett doktorandsforum och andra interaktiva plattformar, samt för att stödja AfricaLics Scientific Board (ASB) och därigenom stärka dess styrning och förmåga att fatta beslut för Africalics framtida hållbarhet. ASB har utövat tillsyn över nätverkets operationer samt gett stöd till uppgifter och aktiviteter. Formaliseringen av nätverket är ett sätt att a) uppmuntra interna nätverk och kunskapsutbyte och b) gradvis öka potentialen för innovations- och utvecklingsinflytande över politik och praktik. Med detta sagt, syftar Africalics till att bygga och sprida kunskap och expertis över hela regionen och mellan olika intressegrupper, beslutsfattare och akademiker inom innovation och utvecklingsforskning. Den övergripande målsättningen är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning”. Huvudmålet är att bygga en livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025.Tre huvudsakliga delmål är:1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka graden och mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som grundas på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025.Programmet syftar till kapacitetsuppbyggnad av unga forskare i Afrika i områden med anknytning till innovationssystem. Genom Africalics nätverk kan de delta i internationella konferenser och utbildningsakademier, där kan de finna möjligheter för lärande, nätverkande och samverkande med de bästa forskarna inom området och regionala kollegor. Andra aktiviteter syftar till att höja kvaliteten på forskningen, såsom forskningsresultatsspridning eller handledning i forskarutbildning, pilot forskningsprojekt och tematiska rapporter. Insatsen för användning av forskningsbaserade policybeslut är en långsiktig och viktigt ny intervention, särskilt genom att integrera de nyutbildade doktorer i länders och regionens ministerier och beslutsorganisation som behöver experter i forskning om innovationssystemuppbyggande.Sida's bedömning är att det föreslagna Africalics-programmet är relevant och fyller en viktig funktion inom innovationsforskningsfältet. Programmet har potential att öka kvantiteten, kvaliteten och relevansen av forskning om innovation och utveckling i afrikanska länder. Med goda resultat från Africalics pilotfas är Sidas fortsatt stöd viktigt och katalytiskt för att konsolidera aktiviteter och bredda projektet för Africalics att kunna inkludera större deltagande, fler medverkande i programmet, och fler beslutsfattare i Afrika i större utsträckning. Det anses kunna förstärka ytterligare den kapacitet som har byggts bland nästa generation av forskare (de doktorander som har gått genom forskarskolor under den första fasen av Africalics) och utöka den pool av unga afrikanska forskare inom innovation som är avgörande för att säkerställa långsiktiga effekter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Developing countries, unspecified Research/scientific institutions Other Multisector Under 2022 arrangerade Africalics bl a en två-veckor lång doktorandakademi (den 8:e sådana) i Nairobi. 22 doktorander deltog i akademin. Africalics höll också sin 5:e internationella forskningskonferens i Yaoundé. I denna deltog 85 doktorander och forskare, och 74 utvalda forskningspapper (av 200 inskickade) presenterades. I samband med konferensen höll också Africalics vetenskapliga styrelse (ASB) sitt 9:e sammanträde, och det arrangerades en veckolång workshop för VFP-doktoranderna, deras mentorer och handledare. Africalics arrangerade ounder året också 10 onlineseminarier. Nio av nätverkets doktorander examinerades under året (4 kvinnor och 5 män, alla från låginkomstländer), vilket innebär att det totala antalet examinerade doktorander steg till 55. 28 forskningspapper publicerades av nätverkets medlemmar. Sex doktorander ingick i 2022s kohort (3 kvinnor och 3 män) av Visiting Fellows-programmet (VFP). Programmet har inneburit en kombination av onlineaktiviteter och fysiska möten, med en fyra månader lång studievistelse för de sex VFP-doktoranderna på JOOUST (Jaramogi Oginga Odinga University of Science and Technology) i Nairobi som dess centrala del. Detta innebar att den planerade flytten för VFP-programmet till afrikanska universitet framgånsrikt sjösattes. Under vistelsen i Kenya deltog VFP-doktoranderna i Africalics doktorandakademi, och varje doktorand presenterade där ett forskningspapper. VFP-doktoranderna tilldelades även mentorer (åtminstone två vardera), och under en vecka besökte mentorerna och handledarna från hemuniversiteten Nairobi och deltog i forskningsseminarier och kurser. Ytterligare sex doktorander (4 kvinnor och 2 män), bland 76 sökande, valdes ut för att utgöra 2023 års VFP-kohort, som planerades att hållas på University of Johannesburg. Två thematic chairs (fritt översatt "tematiska företrädare") som har i uppgift att fokusera arbetet på utvalda forskningsområden och producera "state of the art"-rapporter om forskning på dessa fokusområden, rekryterades: - Dr. Glenda Kruss, Director på Centre for Science, Technology and Innovation Indicators, Human Sciences Research Centre in South Africa, för det tematiska fokusområdet "science, technology and innovation indicators for inclusion". - Dr. Oluseye Jegede, Research Fellow på African Institute for Science Policy and Innovation (AISPI), Obafemi Awolowo University, Nigeria och Global Banking School i Storbritannien för det tematiska fokusområdet "global value chains and innovation". Arbetet med nätverkets institutionella konsolidering fortsatte mot den "hub and spoke"-modell ASB 2021 bestämt att anta. ASB träffads online sju gånger under året. Man antog i november en ny konstitution, och antog en plan för att anordna ett första val av en ny vetenskaplig styrelse. Man beslöt även att arbeta mot att etablera en juridiskt formell organisation vid slutet av 2027, och upphandlade juridisk konsulthjälp för att undersöka formerna för detta. Africalics har även fortsatt att stödja bildandet och utvecklandet av nationella och regionala enheter (NigeriaLics, FasoLics, EthiopiaLics and the North Africa group). Under 2022 bildades EthiopiaLics, och både EthiopiaLics och FasoLics beviljades anknytning till AfricaLics. NigeriaLics höll under året en egen doktorandakademi, vilken AfricaLics sekretariat stödde och deltog i. Diskussioner om bildande av nationella och regionala LICS har fortsatt i andra delar av kontinenten. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54100141-5410014101 Sweden Africalics Network for Economics of Learning, Innovation and Competence is an African regional network for researchers working in the field of innovation and development with the aim at strengthening research capacity by a multi-disciplinary approach. Africalics was established in 2012 with Sida's support for capacity building. Africalics network has improved its independence and capacity from Sida's contribution via Globelics (its global network founded and run by Aalborg university in Denmark) to be operated on its own through this new 2017-2021 contribution. Its hos institution in Nairobi is the African Center for Technology Studies (ACTS). Africalics (African Network for Economics of Learning, Innovation and Competence Building) är ett afrikanskt öppet nätverk för forskare inom innovation och utveckling med syfte att stärka forskningskapacitet inom fältet genom ett multidisciplinärt förhållningssätt. Africalics-nätverket grundades 2012 med Sidas stöd för kapacitetsuppbyggande. Verksamheten inom Africalics har hittills genomförts av Globelics (det globala nätverket genom vilket Sida kanaliserat stödet till Africalics), då Africalics sekretariat var så pass nytt och ägarskapet och kapaciteten på värdorganisationen ACTS (African Center for Technology Studies, en inter-statlig organisation) inte ansågs stark nog. Sedan dess har både ägarskap och kapacitet utvecklats på ATCS. Enligt en extern utvärdering 2014 har ACTS genomgått organisationsförändringar och har bättre kapacitet och förmåga för genomförandet av Africalics-programet. Africalics-sekretariatet med ACTS som värdorganisation ansöker nu om stöd från Sida för ett femårigt program som skall genomföras under 2017-2021 med en budget på 25 600 000 SEK. Programmets övergripande målsättning är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning. Huvudmålet för Africalics i ansökan till Sida är att bygga livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025. Tre huvudsakliga delmål är: 1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner och forskare; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som informeras på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025. Africalics-sekretariatet har anpassat och vidareutvecklat komponenter som tidigare fått stöd och paketerat dessa enligt följande fyra områden/aktiviteter att genomföra under 2017 – 2021: (aktiviteter med * är nya): 1. Forskarsutbildning (akademier, PhD fellowships, curricula-utveckling) 2. Nätverkande och uppsökande verksamhet (forskningskonferenser, live-seminarieserier*) 3. Policy engagement och resultatspridning (möten med beslutsfattare*, tidsskrifter*) 4. Uppföljning och utvärdering (kontinuerlig uppföljning*, extern utvärdering*) Huvudaktiviteterna beskrivs som följer: 1. Africalics PhD-akademi Denna programkomponent omfattar organisation, genomförande och rapportering av tre doktorandakademier (2017, 2018 och 2020). Dessa består av två veckors intensiva utbildningsseminarier för utvalda doktorander från hela Afrika inom innovation- och utvecklingsfrågor. Under dessa seminarier kommer de att presentera sitt avhandlingsarbete och få feedback från ledande forskare inom sitt forskningsområde. De kommer att utbildas inom viktiga område samt ha möjligheter att interagera med relevanta beslutsfattare och utvecklingsexperter. Som ett resultat av seminarierna, förväntas doktoranderna att applicera mer avancerad och praktisk kunskap i sina innovationsstudier och förbättra sina presentationsfärdigheter på konferenser och ha större möjligheter att publisera i välrenommerade innovations- och utvecklingstidskrifter. PhD-akademier arbetar också för att inspirera forskarstudenter att etablera sig inom innovations- och utvecklingsforskningsområdet. 2. Africalics Visiting Fellows Programme (VFP) Africalics Visiting Fellows Programet (VFP) har utvecklats av Aalborg Universitet (AAU) i samarbete med AfricaLics sekretariat under fas I. VFP hjälpte till att säkerställa kvalitativa och i tid inlämnade avhandlingar samt införandet av innovations- och utvecklingstänkande i forskarutbildning. Vid AAU finns aktivt stöd från cirka 20 mentorer, doktorander och stödpersonal för genomförandet av programmet. Det finns även möjligheter för deras handledare från hemlandet att besöka AAU för att dela erfarenheter av akademisk handledning och förbättra samstämmighet och samordning mellan AAUs mentorer och deras egna handledare på doktorandutbildningen. VFP har under fas I blivit mycket väl mottaget och utvärderats. Africalics studenter som deltagit i programmet har effektivt använt sin tid på AAU för att jobba med och skriva delar av sina avhandlingar eller färdigställa artiklar till konferenser och tidskrifter etc. Under fas II kommer Africalics att ordna tre årliga VFP med sammanlag 12 doktorandstipendiater till AAU år 2018, 2019 och 2020. Africalics ska också fortsätta erbjuda kvalificerade doktorander från varje cohort en möjlighet att slutföra sina doktorandprojekt som joint-degree mellan deras heminstitution och AAU. Under fas II har Africalics planerat att utveckla VFP vidare med även Post-Doc visiting fellowships. Tre post-doc forskare kommer att tas in i en internationell forskningsmiljö och bygga forskningskapacitet med stöd av och i samarbete med experter inom innovation-och utvecklingsområdet på AAU. Huvudsyftet med detta Post-doc fellowship program är att bidra till utveckling av unga Afrikanska forskare som kan bedriva forskning och bidra med nätverk av framstående forskare på sina heminstitutioner. Under fas II kommer AfricaLics VFP-program ta in och träna 12 afrikanska doktorander och erbjuda joint-degreeupplägget till de 5 mest kvalificerade doktoranderna samt stödprogrammet för upp till tre postdoc-forskare. VFP-programmet lags på Ålborgs universitet. AfricaLics VFP-program ses som avgörande för att säkerställa utvecklingen av specialiserade innovations- och utvecklingsforskare i Afrika. Jämfört med fullt finansierade PhD-stipendier är denna VFP-modell som utvecklats för Africalics PhD-studenter betydligt mer kostnadeffektivt och den lägger stark tonvikt på att upprätthålla det fulla ansvaret för slutförandet av forskarutbildning hos doktorander och deras hemmainstitutioner. Med införandet av det föreslagna pilotprojektet Postdoc Fellowship ges AfricaLics VFP möjligheter till att ytterligare stärka befintliga och nya centrum/hubbar för innovations-och utvecklingsforskning i Afrika. Det är viktigt att poängtera att VFP-programmet inte handlar om en forskarutbildning i full form. Det är ett tillfälle för doktorander i sin slutfas av forskarutbildning att få en möjlighet att vara på en internationell/nordisk forskarmiljö, få handledning från AAUs senior experter och utbyte av kunskap samt tillgång till seminarier/workshoper på andra europeiska universitet som AAU har samarbete med. 3. Africalics Research Conferences Tre AfricaLics forskningskonferenser kommer att hållas under Fas II. Syftet är att samla forskare inom innovation-och utvecklingsstudier med beslutsfattare och utövare av innovation i Afrika till workshop och diskussioner om viktiga frågor som påverkar förmåga och effektivitet hos innovationsarbete för att effektivt ta itu med de sociala och ekonomiska utvecklingsutmaningarna i afrikanska länder. Konferenserna kommer huvudsakligen att fokusera på spridning av och diskussion av de senaste forskningsresultaten från AfricaLics forskare och vilka nya frågor som behöver fångas upp i nya forskning. Med resultat och erfarenhet från Africalics fas I, kommer lärande och utbildning att upprätthållas under konferenser för att tillgängliggöra de senaste innovativa idéerna om undervisning inom innovation- och utvecklingsstudier i afrikanska universitet. Policy outreach och Africalics nätverkande är också en del av huvudsyftet med Africalics årliga konferenser. Konferenserna kommer att hållas 2017 (Mauritius), 2019 (Tanzania) och 2021 (plats bestäms senare). Varje konferens förväntas ha minst 150 deltagare, av vilka forskare kommer att utgöra cirka 80%. Varje konferens kommer att finansieras av det mottagande universitetet och genom en mindre konferensavgift från varje deltagare. Finansiering från Sida krävs dock för merkostnader av konferenserna, i synnerhet men inte begränsat till resstöd till afrikanska doktorander och forskare. 4. Policy and stakeholder outreach and AfricaLics network building Denna programkomponent består av mer fokuserat uppsökande av nya forskare, myndigheter och aktörer inom den privata sektorn samt aktiviteter för att stärka nätverket för AfricaLics forskare. Detta kommer att utvecklas utöver forskarkonferenserna och Öppna symposier inom PhD-akademier som Africalics gjort under Fas I. Syftet är att stärka mer engagerade interaktioner mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker. Detta kommer att ske på två sätt. För det första görs det genom främjande av mer aktiva interaktioner på sociala medier mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker genom nya och förbättrade plattformar för sådana interaktioner. För det andra kommer AfricaLics sekretariat att aktivt identifiera 1-2 viktiga policy-practitioner-orienterade evenemang varje år där de kan prata om framgångar och utmaningar som kan påverka AfricaLics nätverksaktiviteter. Detta kommer att byggas aktivt med syfte att främja AfricaLics nätverk och söka flera medfinansiärer och ökat intresse för AfricaLics insatser. Nätverksaktiviteterna kommer att fokusera också på att stärka AfricaLics genom att främja AfricaLics forskare inom nätverket, särskilt mellan doktorander genom att skapa ett doktorandsforum och andra interaktiva plattformar, samt för att stödja AfricaLics Scientific Board (ASB) och därigenom stärka dess styrning och förmåga att fatta beslut för Africalics framtida hållbarhet. ASB har utövat tillsyn över nätverkets operationer samt gett stöd till uppgifter och aktiviteter. Formaliseringen av nätverket är ett sätt att a) uppmuntra interna nätverk och kunskapsutbyte och b) gradvis öka potentialen för innovations- och utvecklingsinflytande över politik och praktik. Med detta sagt, syftar Africalics till att bygga och sprida kunskap och expertis över hela regionen och mellan olika intressegrupper, beslutsfattare och akademiker inom innovation och utvecklingsforskning. Den övergripande målsättningen är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning”. Huvudmålet är att bygga en livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025.Tre huvudsakliga delmål är:1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka graden och mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som grundas på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025.Programmet syftar till kapacitetsuppbyggnad av unga forskare i Afrika i områden med anknytning till innovationssystem. Genom Africalics nätverk kan de delta i internationella konferenser och utbildningsakademier, där kan de finna möjligheter för lärande, nätverkande och samverkande med de bästa forskarna inom området och regionala kollegor. Andra aktiviteter syftar till att höja kvaliteten på forskningen, såsom forskningsresultatsspridning eller handledning i forskarutbildning, pilot forskningsprojekt och tematiska rapporter. Insatsen för användning av forskningsbaserade policybeslut är en långsiktig och viktigt ny intervention, särskilt genom att integrera de nyutbildade doktorer i länders och regionens ministerier och beslutsorganisation som behöver experter i forskning om innovationssystemuppbyggande.Sida's bedömning är att det föreslagna Africalics-programmet är relevant och fyller en viktig funktion inom innovationsforskningsfältet. Programmet har potential att öka kvantiteten, kvaliteten och relevansen av forskning om innovation och utveckling i afrikanska länder. Med goda resultat från Africalics pilotfas är Sidas fortsatt stöd viktigt och katalytiskt för att konsolidera aktiviteter och bredda projektet för Africalics att kunna inkludera större deltagande, fler medverkande i programmet, och fler beslutsfattare i Afrika i större utsträckning. Det anses kunna förstärka ytterligare den kapacitet som har byggts bland nästa generation av forskare (de doktorander som har gått genom forskarskolor under den första fasen av Africalics) och utöka den pool av unga afrikanska forskare inom innovation som är avgörande för att säkerställa långsiktiga effekter. Sweden ACTS/African Centre for Technology Studies Swedish International Development Cooperation Agency ACTS/African Centre for Technology Studies 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 7970000 6000000 6375500 2600000 2000000 0 5000000 2100000 0 0 5000000 1500000 0 3500000 2000000 -5000000 -5000000 3000000 10000000 -5000000 0 5000000 0 0 3375500 2870000 2600000 0 0 3500000 3000000 0 0 0 0 2500000 0 -10000000 29945500 ACTS/African Centre for Technology Studies 3500000 ACTS/African Centre for Technology Studies 1500000 ACTS/African Centre for Technology Studies 3000000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2870000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2100000 ACTS/African Centre for Technology Studies 3500000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2500000 ACTS/African Centre for Technology Studies 3000000 ACTS/African Centre for Technology Studies 3375500 ACTS/African Centre for Technology Studies 2600000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2000000 ACTS/African Centre for Technology Studies Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 Strengthened conditions and capacity among national and regional research actors to participate in international research and research dialogue Stärkta förutsättningar och stärkt förmåga hos nationella och regionala forskningsaktörer att delta i internationell forskning och forskningsdialog Other Övrigt SE-0-SE-6-54100141-5410014102 Sweden Africalics Network for Economics of Learning, Innovation and Competence is an African regional network for researchers working in the field of innovation and development with the aim at strengthening research capacity by a multi-disciplinary approach. Africalics was established in 2012 with Sida's support for capacity building. Africalics network has improved its independence and capacity from Sida's contribution via Globelics (its global network founded and run by Aalborg university in Denmark) to be operated on its own through this new 2017-2021 contribution. Its hos institution in Nairobi is the African Center for Technology Studies (ACTS). Africalics (African Network for Economics of Learning, Innovation and Competence Building) är ett afrikanskt öppet nätverk för forskare inom innovation och utveckling med syfte att stärka forskningskapacitet inom fältet genom ett multidisciplinärt förhållningssätt. Africalics-nätverket grundades 2012 med Sidas stöd för kapacitetsuppbyggande. Verksamheten inom Africalics har hittills genomförts av Globelics (det globala nätverket genom vilket Sida kanaliserat stödet till Africalics), då Africalics sekretariat var så pass nytt och ägarskapet och kapaciteten på värdorganisationen ACTS (African Center for Technology Studies, en inter-statlig organisation) inte ansågs stark nog. Sedan dess har både ägarskap och kapacitet utvecklats på ATCS. Enligt en extern utvärdering 2014 har ACTS genomgått organisationsförändringar och har bättre kapacitet och förmåga för genomförandet av Africalics-programet. Africalics-sekretariatet med ACTS som värdorganisation ansöker nu om stöd från Sida för ett femårigt program som skall genomföras under 2017-2021 med en budget på 25 600 000 SEK. Programmets övergripande målsättning är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning. Huvudmålet för Africalics i ansökan till Sida är att bygga livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025. Tre huvudsakliga delmål är: 1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner och forskare; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som informeras på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025. Africalics-sekretariatet har anpassat och vidareutvecklat komponenter som tidigare fått stöd och paketerat dessa enligt följande fyra områden/aktiviteter att genomföra under 2017 – 2021: (aktiviteter med * är nya): 1. Forskarsutbildning (akademier, PhD fellowships, curricula-utveckling) 2. Nätverkande och uppsökande verksamhet (forskningskonferenser, live-seminarieserier*) 3. Policy engagement och resultatspridning (möten med beslutsfattare*, tidsskrifter*) 4. Uppföljning och utvärdering (kontinuerlig uppföljning*, extern utvärdering*) Huvudaktiviteterna beskrivs som följer: 1. Africalics PhD-akademi Denna programkomponent omfattar organisation, genomförande och rapportering av tre doktorandakademier (2017, 2018 och 2020). Dessa består av två veckors intensiva utbildningsseminarier för utvalda doktorander från hela Afrika inom innovation- och utvecklingsfrågor. Under dessa seminarier kommer de att presentera sitt avhandlingsarbete och få feedback från ledande forskare inom sitt forskningsområde. De kommer att utbildas inom viktiga område samt ha möjligheter att interagera med relevanta beslutsfattare och utvecklingsexperter. Som ett resultat av seminarierna, förväntas doktoranderna att applicera mer avancerad och praktisk kunskap i sina innovationsstudier och förbättra sina presentationsfärdigheter på konferenser och ha större möjligheter att publisera i välrenommerade innovations- och utvecklingstidskrifter. PhD-akademier arbetar också för att inspirera forskarstudenter att etablera sig inom innovations- och utvecklingsforskningsområdet. 2. Africalics Visiting Fellows Programme (VFP) Africalics Visiting Fellows Programet (VFP) har utvecklats av Aalborg Universitet (AAU) i samarbete med AfricaLics sekretariat under fas I. VFP hjälpte till att säkerställa kvalitativa och i tid inlämnade avhandlingar samt införandet av innovations- och utvecklingstänkande i forskarutbildning. Vid AAU finns aktivt stöd från cirka 20 mentorer, doktorander och stödpersonal för genomförandet av programmet. Det finns även möjligheter för deras handledare från hemlandet att besöka AAU för att dela erfarenheter av akademisk handledning och förbättra samstämmighet och samordning mellan AAUs mentorer och deras egna handledare på doktorandutbildningen. VFP har under fas I blivit mycket väl mottaget och utvärderats. Africalics studenter som deltagit i programmet har effektivt använt sin tid på AAU för att jobba med och skriva delar av sina avhandlingar eller färdigställa artiklar till konferenser och tidskrifter etc. Under fas II kommer Africalics att ordna tre årliga VFP med sammanlag 12 doktorandstipendiater till AAU år 2018, 2019 och 2020. Africalics ska också fortsätta erbjuda kvalificerade doktorander från varje cohort en möjlighet att slutföra sina doktorandprojekt som joint-degree mellan deras heminstitution och AAU. Under fas II har Africalics planerat att utveckla VFP vidare med även Post-Doc visiting fellowships. Tre post-doc forskare kommer att tas in i en internationell forskningsmiljö och bygga forskningskapacitet med stöd av och i samarbete med experter inom innovation-och utvecklingsområdet på AAU. Huvudsyftet med detta Post-doc fellowship program är att bidra till utveckling av unga Afrikanska forskare som kan bedriva forskning och bidra med nätverk av framstående forskare på sina heminstitutioner. Under fas II kommer AfricaLics VFP-program ta in och träna 12 afrikanska doktorander och erbjuda joint-degreeupplägget till de 5 mest kvalificerade doktoranderna samt stödprogrammet för upp till tre postdoc-forskare. VFP-programmet lags på Ålborgs universitet. AfricaLics VFP-program ses som avgörande för att säkerställa utvecklingen av specialiserade innovations- och utvecklingsforskare i Afrika. Jämfört med fullt finansierade PhD-stipendier är denna VFP-modell som utvecklats för Africalics PhD-studenter betydligt mer kostnadeffektivt och den lägger stark tonvikt på att upprätthålla det fulla ansvaret för slutförandet av forskarutbildning hos doktorander och deras hemmainstitutioner. Med införandet av det föreslagna pilotprojektet Postdoc Fellowship ges AfricaLics VFP möjligheter till att ytterligare stärka befintliga och nya centrum/hubbar för innovations-och utvecklingsforskning i Afrika. Det är viktigt att poängtera att VFP-programmet inte handlar om en forskarutbildning i full form. Det är ett tillfälle för doktorander i sin slutfas av forskarutbildning att få en möjlighet att vara på en internationell/nordisk forskarmiljö, få handledning från AAUs senior experter och utbyte av kunskap samt tillgång till seminarier/workshoper på andra europeiska universitet som AAU har samarbete med. 3. Africalics Research Conferences Tre AfricaLics forskningskonferenser kommer att hållas under Fas II. Syftet är att samla forskare inom innovation-och utvecklingsstudier med beslutsfattare och utövare av innovation i Afrika till workshop och diskussioner om viktiga frågor som påverkar förmåga och effektivitet hos innovationsarbete för att effektivt ta itu med de sociala och ekonomiska utvecklingsutmaningarna i afrikanska länder. Konferenserna kommer huvudsakligen att fokusera på spridning av och diskussion av de senaste forskningsresultaten från AfricaLics forskare och vilka nya frågor som behöver fångas upp i nya forskning. Med resultat och erfarenhet från Africalics fas I, kommer lärande och utbildning att upprätthållas under konferenser för att tillgängliggöra de senaste innovativa idéerna om undervisning inom innovation- och utvecklingsstudier i afrikanska universitet. Policy outreach och Africalics nätverkande är också en del av huvudsyftet med Africalics årliga konferenser. Konferenserna kommer att hållas 2017 (Mauritius), 2019 (Tanzania) och 2021 (plats bestäms senare). Varje konferens förväntas ha minst 150 deltagare, av vilka forskare kommer att utgöra cirka 80%. Varje konferens kommer att finansieras av det mottagande universitetet och genom en mindre konferensavgift från varje deltagare. Finansiering från Sida krävs dock för merkostnader av konferenserna, i synnerhet men inte begränsat till resstöd till afrikanska doktorander och forskare. 4. Policy and stakeholder outreach and AfricaLics network building Denna programkomponent består av mer fokuserat uppsökande av nya forskare, myndigheter och aktörer inom den privata sektorn samt aktiviteter för att stärka nätverket för AfricaLics forskare. Detta kommer att utvecklas utöver forskarkonferenserna och Öppna symposier inom PhD-akademier som Africalics gjort under Fas I. Syftet är att stärka mer engagerade interaktioner mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker. Detta kommer att ske på två sätt. För det första görs det genom främjande av mer aktiva interaktioner på sociala medier mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker genom nya och förbättrade plattformar för sådana interaktioner. För det andra kommer AfricaLics sekretariat att aktivt identifiera 1-2 viktiga policy-practitioner-orienterade evenemang varje år där de kan prata om framgångar och utmaningar som kan påverka AfricaLics nätverksaktiviteter. Detta kommer att byggas aktivt med syfte att främja AfricaLics nätverk och söka flera medfinansiärer och ökat intresse för AfricaLics insatser. Nätverksaktiviteterna kommer att fokusera också på att stärka AfricaLics genom att främja AfricaLics forskare inom nätverket, särskilt mellan doktorander genom att skapa ett doktorandsforum och andra interaktiva plattformar, samt för att stödja AfricaLics Scientific Board (ASB) och därigenom stärka dess styrning och förmåga att fatta beslut för Africalics framtida hållbarhet. ASB har utövat tillsyn över nätverkets operationer samt gett stöd till uppgifter och aktiviteter. Formaliseringen av nätverket är ett sätt att a) uppmuntra interna nätverk och kunskapsutbyte och b) gradvis öka potentialen för innovations- och utvecklingsinflytande över politik och praktik. Med detta sagt, syftar Africalics till att bygga och sprida kunskap och expertis över hela regionen och mellan olika intressegrupper, beslutsfattare och akademiker inom innovation och utvecklingsforskning. Den övergripande målsättningen är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning”. Huvudmålet är att bygga en livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025.Tre huvudsakliga delmål är:1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka graden och mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som grundas på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025.Programmet syftar till kapacitetsuppbyggnad av unga forskare i Afrika i områden med anknytning till innovationssystem. Genom Africalics nätverk kan de delta i internationella konferenser och utbildningsakademier, där kan de finna möjligheter för lärande, nätverkande och samverkande med de bästa forskarna inom området och regionala kollegor. Andra aktiviteter syftar till att höja kvaliteten på forskningen, såsom forskningsresultatsspridning eller handledning i forskarutbildning, pilot forskningsprojekt och tematiska rapporter. Insatsen för användning av forskningsbaserade policybeslut är en långsiktig och viktigt ny intervention, särskilt genom att integrera de nyutbildade doktorer i länders och regionens ministerier och beslutsorganisation som behöver experter i forskning om innovationssystemuppbyggande.Sida's bedömning är att det föreslagna Africalics-programmet är relevant och fyller en viktig funktion inom innovationsforskningsfältet. Programmet har potential att öka kvantiteten, kvaliteten och relevansen av forskning om innovation och utveckling i afrikanska länder. Med goda resultat från Africalics pilotfas är Sidas fortsatt stöd viktigt och katalytiskt för att konsolidera aktiviteter och bredda projektet för Africalics att kunna inkludera större deltagande, fler medverkande i programmet, och fler beslutsfattare i Afrika i större utsträckning. Det anses kunna förstärka ytterligare den kapacitet som har byggts bland nästa generation av forskare (de doktorander som har gått genom forskarskolor under den första fasen av Africalics) och utöka den pool av unga afrikanska forskare inom innovation som är avgörande för att säkerställa långsiktiga effekter. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 189420 0 184167 189420 Ernst & Young 184167 Ernst & Young Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Enhanced research capacity and sustainable research environments (Sida) Stärkt forskningskapacitet och hållbara forskningsmiljöer (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54100141-5410014103 Sweden Africalics Network for Economics of Learning, Innovation and Competence is an African regional network for researchers working in the field of innovation and development with the aim at strengthening research capacity by a multi-disciplinary approach. Africalics was established in 2012 with Sida's support for capacity building. Africalics network has improved its independence and capacity from Sida's contribution via Globelics (its global network founded and run by Aalborg university in Denmark) to be operated on its own through this new 2017-2021 contribution. Its hos institution in Nairobi is the African Center for Technology Studies (ACTS). Africalics (African Network for Economics of Learning, Innovation and Competence Building) är ett afrikanskt öppet nätverk för forskare inom innovation och utveckling med syfte att stärka forskningskapacitet inom fältet genom ett multidisciplinärt förhållningssätt. Africalics-nätverket grundades 2012 med Sidas stöd för kapacitetsuppbyggande. Verksamheten inom Africalics har hittills genomförts av Globelics (det globala nätverket genom vilket Sida kanaliserat stödet till Africalics), då Africalics sekretariat var så pass nytt och ägarskapet och kapaciteten på värdorganisationen ACTS (African Center for Technology Studies, en inter-statlig organisation) inte ansågs stark nog. Sedan dess har både ägarskap och kapacitet utvecklats på ATCS. Enligt en extern utvärdering 2014 har ACTS genomgått organisationsförändringar och har bättre kapacitet och förmåga för genomförandet av Africalics-programet. Africalics-sekretariatet med ACTS som värdorganisation ansöker nu om stöd från Sida för ett femårigt program som skall genomföras under 2017-2021 med en budget på 25 600 000 SEK. Programmets övergripande målsättning är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning. Huvudmålet för Africalics i ansökan till Sida är att bygga livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025. Tre huvudsakliga delmål är: 1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner och forskare; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som informeras på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025. Africalics-sekretariatet har anpassat och vidareutvecklat komponenter som tidigare fått stöd och paketerat dessa enligt följande fyra områden/aktiviteter att genomföra under 2017 – 2021: (aktiviteter med * är nya): 1. Forskarsutbildning (akademier, PhD fellowships, curricula-utveckling) 2. Nätverkande och uppsökande verksamhet (forskningskonferenser, live-seminarieserier*) 3. Policy engagement och resultatspridning (möten med beslutsfattare*, tidsskrifter*) 4. Uppföljning och utvärdering (kontinuerlig uppföljning*, extern utvärdering*) Huvudaktiviteterna beskrivs som följer: 1. Africalics PhD-akademi Denna programkomponent omfattar organisation, genomförande och rapportering av tre doktorandakademier (2017, 2018 och 2020). Dessa består av två veckors intensiva utbildningsseminarier för utvalda doktorander från hela Afrika inom innovation- och utvecklingsfrågor. Under dessa seminarier kommer de att presentera sitt avhandlingsarbete och få feedback från ledande forskare inom sitt forskningsområde. De kommer att utbildas inom viktiga område samt ha möjligheter att interagera med relevanta beslutsfattare och utvecklingsexperter. Som ett resultat av seminarierna, förväntas doktoranderna att applicera mer avancerad och praktisk kunskap i sina innovationsstudier och förbättra sina presentationsfärdigheter på konferenser och ha större möjligheter att publisera i välrenommerade innovations- och utvecklingstidskrifter. PhD-akademier arbetar också för att inspirera forskarstudenter att etablera sig inom innovations- och utvecklingsforskningsområdet. 2. Africalics Visiting Fellows Programme (VFP) Africalics Visiting Fellows Programet (VFP) har utvecklats av Aalborg Universitet (AAU) i samarbete med AfricaLics sekretariat under fas I. VFP hjälpte till att säkerställa kvalitativa och i tid inlämnade avhandlingar samt införandet av innovations- och utvecklingstänkande i forskarutbildning. Vid AAU finns aktivt stöd från cirka 20 mentorer, doktorander och stödpersonal för genomförandet av programmet. Det finns även möjligheter för deras handledare från hemlandet att besöka AAU för att dela erfarenheter av akademisk handledning och förbättra samstämmighet och samordning mellan AAUs mentorer och deras egna handledare på doktorandutbildningen. VFP har under fas I blivit mycket väl mottaget och utvärderats. Africalics studenter som deltagit i programmet har effektivt använt sin tid på AAU för att jobba med och skriva delar av sina avhandlingar eller färdigställa artiklar till konferenser och tidskrifter etc. Under fas II kommer Africalics att ordna tre årliga VFP med sammanlag 12 doktorandstipendiater till AAU år 2018, 2019 och 2020. Africalics ska också fortsätta erbjuda kvalificerade doktorander från varje cohort en möjlighet att slutföra sina doktorandprojekt som joint-degree mellan deras heminstitution och AAU. Under fas II har Africalics planerat att utveckla VFP vidare med även Post-Doc visiting fellowships. Tre post-doc forskare kommer att tas in i en internationell forskningsmiljö och bygga forskningskapacitet med stöd av och i samarbete med experter inom innovation-och utvecklingsområdet på AAU. Huvudsyftet med detta Post-doc fellowship program är att bidra till utveckling av unga Afrikanska forskare som kan bedriva forskning och bidra med nätverk av framstående forskare på sina heminstitutioner. Under fas II kommer AfricaLics VFP-program ta in och träna 12 afrikanska doktorander och erbjuda joint-degreeupplägget till de 5 mest kvalificerade doktoranderna samt stödprogrammet för upp till tre postdoc-forskare. VFP-programmet lags på Ålborgs universitet. AfricaLics VFP-program ses som avgörande för att säkerställa utvecklingen av specialiserade innovations- och utvecklingsforskare i Afrika. Jämfört med fullt finansierade PhD-stipendier är denna VFP-modell som utvecklats för Africalics PhD-studenter betydligt mer kostnadeffektivt och den lägger stark tonvikt på att upprätthålla det fulla ansvaret för slutförandet av forskarutbildning hos doktorander och deras hemmainstitutioner. Med införandet av det föreslagna pilotprojektet Postdoc Fellowship ges AfricaLics VFP möjligheter till att ytterligare stärka befintliga och nya centrum/hubbar för innovations-och utvecklingsforskning i Afrika. Det är viktigt att poängtera att VFP-programmet inte handlar om en forskarutbildning i full form. Det är ett tillfälle för doktorander i sin slutfas av forskarutbildning att få en möjlighet att vara på en internationell/nordisk forskarmiljö, få handledning från AAUs senior experter och utbyte av kunskap samt tillgång till seminarier/workshoper på andra europeiska universitet som AAU har samarbete med. 3. Africalics Research Conferences Tre AfricaLics forskningskonferenser kommer att hållas under Fas II. Syftet är att samla forskare inom innovation-och utvecklingsstudier med beslutsfattare och utövare av innovation i Afrika till workshop och diskussioner om viktiga frågor som påverkar förmåga och effektivitet hos innovationsarbete för att effektivt ta itu med de sociala och ekonomiska utvecklingsutmaningarna i afrikanska länder. Konferenserna kommer huvudsakligen att fokusera på spridning av och diskussion av de senaste forskningsresultaten från AfricaLics forskare och vilka nya frågor som behöver fångas upp i nya forskning. Med resultat och erfarenhet från Africalics fas I, kommer lärande och utbildning att upprätthållas under konferenser för att tillgängliggöra de senaste innovativa idéerna om undervisning inom innovation- och utvecklingsstudier i afrikanska universitet. Policy outreach och Africalics nätverkande är också en del av huvudsyftet med Africalics årliga konferenser. Konferenserna kommer att hållas 2017 (Mauritius), 2019 (Tanzania) och 2021 (plats bestäms senare). Varje konferens förväntas ha minst 150 deltagare, av vilka forskare kommer att utgöra cirka 80%. Varje konferens kommer att finansieras av det mottagande universitetet och genom en mindre konferensavgift från varje deltagare. Finansiering från Sida krävs dock för merkostnader av konferenserna, i synnerhet men inte begränsat till resstöd till afrikanska doktorander och forskare. 4. Policy and stakeholder outreach and AfricaLics network building Denna programkomponent består av mer fokuserat uppsökande av nya forskare, myndigheter och aktörer inom den privata sektorn samt aktiviteter för att stärka nätverket för AfricaLics forskare. Detta kommer att utvecklas utöver forskarkonferenserna och Öppna symposier inom PhD-akademier som Africalics gjort under Fas I. Syftet är att stärka mer engagerade interaktioner mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker. Detta kommer att ske på två sätt. För det första görs det genom främjande av mer aktiva interaktioner på sociala medier mellan AfricaLics forskare, andra akademiker, beslutsfattare och praktiker genom nya och förbättrade plattformar för sådana interaktioner. För det andra kommer AfricaLics sekretariat att aktivt identifiera 1-2 viktiga policy-practitioner-orienterade evenemang varje år där de kan prata om framgångar och utmaningar som kan påverka AfricaLics nätverksaktiviteter. Detta kommer att byggas aktivt med syfte att främja AfricaLics nätverk och söka flera medfinansiärer och ökat intresse för AfricaLics insatser. Nätverksaktiviteterna kommer att fokusera också på att stärka AfricaLics genom att främja AfricaLics forskare inom nätverket, särskilt mellan doktorander genom att skapa ett doktorandsforum och andra interaktiva plattformar, samt för att stödja AfricaLics Scientific Board (ASB) och därigenom stärka dess styrning och förmåga att fatta beslut för Africalics framtida hållbarhet. ASB har utövat tillsyn över nätverkets operationer samt gett stöd till uppgifter och aktiviteter. Formaliseringen av nätverket är ett sätt att a) uppmuntra interna nätverk och kunskapsutbyte och b) gradvis öka potentialen för innovations- och utvecklingsinflytande över politik och praktik. Med detta sagt, syftar Africalics till att bygga och sprida kunskap och expertis över hela regionen och mellan olika intressegrupper, beslutsfattare och akademiker inom innovation och utvecklingsforskning. Den övergripande målsättningen är att afrikanska länder utvecklar och använder högkvalitativ forskning som utförts av afrikanska forskare och att möjliggöra mer informerade beslut relaterade till användning av vetenskap, teknologi och innovation för såväl ekonomisk och social utveckling som effektiv styrning”. Huvudmålet är att bygga en livskraftig innovation och utveckla ett forskarsamhälle som bidrar till afrikansk hållbar utveckling till 2025.Tre huvudsakliga delmål är:1) Stärkande av afrikanska forskares kapacitet genom att öka graden och mängden av rigorös forskning om innovation och utveckling som bedrivs av afrikanska akademiska institutioner; 2) Förbättrade möjligheter för afrikanska forskare att nätverka 3) Kunskap om innovation och utveckling kommuniceras mera effektivt genom att kraftigt öka andelen av politiska beslut som grundas på forskningsresultat från Africalicsnätverket till 2025.Programmet syftar till kapacitetsuppbyggnad av unga forskare i Afrika i områden med anknytning till innovationssystem. Genom Africalics nätverk kan de delta i internationella konferenser och utbildningsakademier, där kan de finna möjligheter för lärande, nätverkande och samverkande med de bästa forskarna inom området och regionala kollegor. Andra aktiviteter syftar till att höja kvaliteten på forskningen, såsom forskningsresultatsspridning eller handledning i forskarutbildning, pilot forskningsprojekt och tematiska rapporter. Insatsen för användning av forskningsbaserade policybeslut är en långsiktig och viktigt ny intervention, särskilt genom att integrera de nyutbildade doktorer i länders och regionens ministerier och beslutsorganisation som behöver experter i forskning om innovationssystemuppbyggande.Sida's bedömning är att det föreslagna Africalics-programmet är relevant och fyller en viktig funktion inom innovationsforskningsfältet. Programmet har potential att öka kvantiteten, kvaliteten och relevansen av forskning om innovation och utveckling i afrikanska länder. Med goda resultat från Africalics pilotfas är Sidas fortsatt stöd viktigt och katalytiskt för att konsolidera aktiviteter och bredda projektet för Africalics att kunna inkludera större deltagande, fler medverkande i programmet, och fler beslutsfattare i Afrika i större utsträckning. Det anses kunna förstärka ytterligare den kapacitet som har byggts bland nästa generation av forskare (de doktorander som har gått genom forskarskolor under den första fasen av Africalics) och utöka den pool av unga afrikanska forskare inom innovation som är avgörande för att säkerställa långsiktiga effekter. Sweden ACTS/African Centre for Technology Studies Swedish International Development Cooperation Agency ACTS/African Centre for Technology Studies 9.5 - Enhance scientific research, upgrade the technological capabilities of industrial sectors in all countries, in particular developing countries, including, by 2030, encouraging innovation and substantially increasing the number of research and development workers per 1 million people and public and private research and development spending. 9.5 - Förbättra forskningen och industrisektorernas tekniska kapacitet i alla länder, i synnerhet utvecklingsländerna, bland annat genom att till 2030 uppmuntra innovation och väsentligt öka det antal personer som arbetar med forskning och utveckling per 1 miljon människor liksom de offentliga och privata utgifterna för forskning och utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 2895000 3000000 2245000 0 2000000 3000000 0 0 0 650000 1000000 8895000 ACTS/African Centre for Technology Studies 3000000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2245000 ACTS/African Centre for Technology Studies 650000 ACTS/African Centre for Technology Studies 2000000 ACTS/African Centre for Technology Studies 1000000 ACTS/African Centre for Technology Studies Research cooperation 2022-2028 Forskningssamarbete 2022-2028 Enhanced research capacity and sustainable research environments (Sida) Stärkt forskningskapacitet och hållbara forskningsmiljöer (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Enhanced impact of research that is of relevance to poverty reduction and sustainable development (Sida) Stärkt genomslag för forskning av relevans för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling (Sida) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54110067 Sweden Capacity development for coffee farmers in cliamte adaptation methods. Kaffe-och klimatinitiativet (Coffe and Climate initiative) ämnar öka småskaliga kaffebönders motståndskraft (resiliens) och förmåga till anpassning till klimatförändringar genom kapacitetsuppbyggande åtgärder. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field School som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Mötena faciliteras av en bonde som fått ytterligare kapacitetsutveckling (Training of Trainer approach) i detta fall av Hans R. Neumann Stiftung (genomförarande organisation av projektet) främst i förbättrad kaffeproduktion och klimatanpassningsåtgärder. Till hjälp för ökad förståelse och kunskap finns en verktygslåda med lämpliga metoder och verktyg för att hantera klimatförändringar, denna är utvecklad under första fasen (pilotfas) av projektet i samarbete med forskare och bönder och finns på flera språk, även online. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung i Guatemala, Brasilien, Tanzania och Vietnam. Projektet genomförs i samarbete med 10 kaffeföretag, varav flertalet är organiserade inom International Coffee Partners (ICP), i en sk Public Private Development Partnership (PPDP) där kaffeföretagen står för 50% av projektets budget och Sida för resterande 50%. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet, nätverk och deltagande ute i fält. Kaffe är en av världens mest populära drycker och produceras främst på småskaliga jordbruk i låg- och medelinkomstländer. 25 miljoner småbönder beräknas odla 80 % av allt kaffe vi dricker idag och kaffeindustrin i helhet sysselsätter närmare 125 miljoner människor. Klimatförändringarna riskerar att på sikt halvera världens areal lämplig för kaffeodling vilket kommer att slå hårt mot de småskaliga bönder som producerar majoriteten av allt kaffe som konsumeras idag. Genom det internationella Kaffe- och klimatinitiativet (C&C) som genomförs av Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) avser Sida att öka kaffeböndernas motståndskraft och deras förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Genom initiativet samverkarar offentliga och privata aktörer för att öka kaffebönders möjligheter att leva på sitt jordbruk i Tanzania, Brasilien, Guatemala, El Salvador och Honduras. The overall objective and vision of the Coffee and Climate initiative is to enable coffee communities to manage their ecosystems sustainably and become resilient to climate change.     Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Agricultural inputs Agriculture Resultat och erfarenheter från samarbetet med HRNS visar att de varit framgångsrika i att sprida kunskap kring behovet av klimatanpassning och i att utveckla metoder på lokal nivå som också bidrar till att minska effekterna av klimatförändringarna. HRNS uppskattar att de nått ut till runt 90 000 hushåll som livnär sig på kaffeodling, direkt (11. 000) och indirekt (79 000) genom olika aktiviteter, utbildningar och klimatanpassningsplaner som odlarna skapat tillsammans med lokala organisationer.  I sitt arbete med utbildningar använder sig HRNS av konceptet training of trainers och Farmer Fields Schoold vilket gör att HRNS når så många indirekt.  Jordbrukarna och deras familjer i de olika regionerna som deltagit i utbildningstillfällen kring hållbart jordbruk har i utvärderingarna svarat att utbildningstillfällena resulterat i att de har ändrat odlingssätten på sina gårdar (62 % Tanzania, 84 % Trifinio regionen Honduras/Guatemala/El Salvador och 63 % Brasilien). HRNS har tack vare Sida arbetat aktivt med jämställdhet och bland annat har 832 kvinnor och ungdomar i Trifinio deltagit i träningstillfällen och utbildningar kring egenföretagande. 260 av de 832 kvinnor och ungdomar som deltog utvecklade sedan affärsplaner för att starta egna småföretag med fokus på hållbart jordbruk, vilket både har förbättrat deras jordbruk samt diversifierat deras inkomstkällor. I en utvärdering av aktiviteterna framkom det att män har en positiv inställning till träningstillfällena eftersom de har bidragit till förbättrade relationer i hushållen. Genom utbildning har odlare fått kunskap i hur de kan använda naturvänliga alternativ till gödsling, såsom stallgödsel, och skydda sina grödor från skadedjur med andra metoder än kemisk besprutning. Odlarna fick också kunskaper i säker hantering av bekämpningsmedel i de fall där det inte fanns andra alternativ, och fick lära sig om betydelsen av att ha passande skyddsutrustning i samband med hantering. HRNS är positiva till att ta till sig lärdomar och förutom den externt genomförda halvtidsöversynen som genomförts av externa konsulter har också en slutgiltig utvärdering (endline study) efter sina projekt genomförts, vilket är en rutin som HRNS har. Den utvärdering som genomfördes för den andra fasen av initiativet visade på många positiva resultat, inklusive att HRNS har kunskap om odlarnas prioriteringar, till exempel vad gäller markanvändning och vatten. Utvärderingen visade dessutom att arbetet med jämställdhet har fått stort genomslag i initiativet och att man arbetar med både män och kvinnor. Klimatanpassningsplaner: I Trifinio har två klimatanpassningsplaner producerats vilka båda adresserar hållbar vattenanvändning och bevarande av vattenkällor. Den ena planen är under genomförande och igångsättandet av en vattentank som ska förbättra kaffeböndernas tillgång till vatten kommer att  utvärderas för att se om man kan göra på liknande sätt på flera ställen i området. I Brasilien har två klimatanpassningsplaner börjat användas och följas vilket har resulterat i sammanlagt 46 passande förvaringsplatser för pestecider och 47 septiktankar. Två av de deltagande organisationerna har även valt att gemensamt plantera 2600 träd för att berika vegetationen i området. Tanzania har formulerat 22 klimatanpassningsplaner som genomförs på lokal nivå och vid ett stormöte på lokal nivå beräknar HRNS att det planterades 1000 träd för skugga och 520 förbättrade varianter av kaffeplantor. Liknande sammankomster på andra platser i Tanzania har beräknat att de planterade ytterligare 2500 förbättrade varianter av kaffeplantor. Anpassningsåtgärder: Under initiativets andra fas har en ökning av "nedbrytning" (mulching) (59%) och "förbättrade rotsystem" (improved root system) (58%) som klimatsmarta odlingssätt hos kaffebönder i Trifinio resulterat i en slutgiltig användningsgrad på 95% respektive 85% av bönderna. En stor ökning från ursprungliga 36% och 27% användning. I Tanzania är det de klimatsmarta odlingssätten "erosionskontroll" (erosion control) (44%), "kompostering" (composting) (38%) och "nedbrytning" (mulching) (34%) som har fått den största ökningen i användning under fas 2 med resultat att odlingssätten nu har en användningsgrad på 93%, 66% och 87% respektive. HRNS rapporterar att Brasilien har sett en väldigt stor ökad användning av de klimatsmarta odlingssätten "rensning av ogräs" (weeding) (92%) och ”täckande grödor” (cover crops) (75%) vilket resulterar i en användningsgrad av 100% respektive 90% hos de kaffebönder som deltagit i rapporteringen.   Jämställdhet: HRNS uppskattar att deras arbete med jämställdhet har bidragit till att minska andel fattiga inom målgruppen samt  bidragit till att minska livsmedelsotrygghet genom utbildning till kaffeodlande bödner kring vinsten av att dela mer lika på arbetet inom familjerna och att ha klimatvänliga odlingar som kan generera mer skörd samtidigt som det gynnar naturen och skogarna runt odlingarna  I Tanzania nåddes inte alla uppsatta mål med anledning av politiska skäl kring kaffodling, trots det kunde många kvinnor delta på utbildningstillfällena samt satt på ledande positioner. Ett positivt resultat trots allt och trenderna visar på mer kvinnligt deltagande och fler kvinnor i ledande positioner. Bönderna rapporterade att 21% av deras organisationer hade kvinnliga ledare och flera organisationer har ändrat sina stadgar så att fler kvinnor ska kunna få ledande positioner. 339 kvinnor deltog på utbildningstillfällena för ledarskap och egenföretagande vilket visar på en potentiell ökning av kvinnligt ledarskap i framtiden. I Trifinio har de uppsatta målen nåtts och överträffats på de flesta områdena. Bland annat så har 832 kvinnor och ungdomar deltagit i träningstillfällen och utbildningar kring egenföretagande. 260 av dessa kvinnor och ungdomar utvecklade sedan affärsplaner för att starta egna småföretag med fokus på klimatsmarta lantbruk vilket både har förbättrat deras jordbruk samt diversifierat deras inkomstkällor. Under perioden för initiativet så har 2565 kvinnliga bönder i hela området Trifinio deltagit på utbildningstillfällen kring jämställdhet och i Guatemala har andelen kvinnor i ledarpositioner i organisationer för bönder ökat från 31% till 64%.  Det var inte bara kvinnor och ungdomar i Trifinio som fick träning inom jämställdhetsintegrering. 340 män deltog och nåddes av genomförda maskulinitets träningstillfällen där de fick lära sig om könsrelaterat våld, vikten av att integrera kvinnor i kaffe-produktionskedjorna samt vikten av att kvinnor ska få tillgång till ekonomiska möjligheter.  Männen gav mycket positiv feedback om träningstillfällena och flera sa att de trodde att frågorna kommer att hjälpa dem både i hemmet och i jordbruket. Detta är något som Sida ser som positivt då det kan bidra till en mer hållbar integrering av jämställdhet i området och inte endast hänga på projektets prestation. HRNS har kontaktat över 30 organisationer med en kampanj ”20 million women to address climate change in coffee” vilken tyvärr inte genererade så stort intresse, eventuellt beroende på att kampanjen inte passade förväntningarna hos privata företag som ville se mer en ekonomisk vinst från kampanjen. Pestecidhantering: Tillsammans med Kemikalieinspektionen (KemI) åkte HRNS ut till olika byar i Tanzania och utbildade och informerade bönder om säker kemikaliehantering, samt inspekterade vilka åtgärder som tas av återförsäljare av pestecider för att undvika skadlig påverkan på individer och natur. Genom att utbilda bönder i hur de kan använda naturvänliga alternativ till gödsling, såsom stallgödsel, och skydda sina grödor från skadedjur med andra metoder än besprutning, kunde de se att den skadliga kemikaliehanteringen minskade. Bönderna fick även träning i korrekt hantering av pestecider i de fall där det inte fanns andra alternativ, och fick lära sig om vikten av att ha passande skyddsutrustning för hanteringen. Utbildningen som hushållen fick kunde man se gav positiva resultat. Hos de hushåll som inte deltagit på utbildningen svarade 31% att personer under 18 års ålder deltog i appliceringen av pestecider jämfört med endast 3% hos de hushåll som deltagit på utbildningen. Utbildning kring pesteciders påverkan, och träning på säker hantering, kan därför ses som en effektiv investering i skyddet av barn och unga mot en hälsorisk.  Bönder som hade deltagit på utbildningen visade ett högre intresse i att investera i och använda passande skyddsutrustning såsom gummistövlar, regnrock för att skydda ryggen mot pesticid-stänk vid appliceringen, ansiktsmasker, handskar och säkerhetsglasögon. Användningen av gummistövlar användes av 88% av de utbildade bönderna, men endast av 51% av de bönder som inte deltagit på utbildningen. En ytterligare särskilt stor ökning kan ses vid användande av handskar där de utbildade bönderna använde handskar i 21% av fallen, jämfört med endast 1% av de bönder som inte deltagit på utbildningen.    No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54110067-5411006701 Sweden Capacity development for coffee farmers in cliamte adaptation methods. Kaffe-och klimatinitiativet (Coffe and Climate initiative) ämnar öka småskaliga kaffebönders motståndskraft (resiliens) och förmåga till anpassning till klimatförändringar genom kapacitetsuppbyggande åtgärder. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field School som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Mötena faciliteras av en bonde som fått ytterligare kapacitetsutveckling (Training of Trainer approach) i detta fall av Hans R. Neumann Stiftung (genomförarande organisation av projektet) främst i förbättrad kaffeproduktion och klimatanpassningsåtgärder. Till hjälp för ökad förståelse och kunskap finns en verktygslåda med lämpliga metoder och verktyg för att hantera klimatförändringar, denna är utvecklad under första fasen (pilotfas) av projektet i samarbete med forskare och bönder och finns på flera språk, även online. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung i Guatemala, Brasilien, Tanzania och Vietnam. Projektet genomförs i samarbete med 10 kaffeföretag, varav flertalet är organiserade inom International Coffee Partners (ICP), i en sk Public Private Development Partnership (PPDP) där kaffeföretagen står för 50% av projektets budget och Sida för resterande 50%. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet, nätverk och deltagande ute i fält. Kaffe är en av världens mest populära drycker och produceras främst på småskaliga jordbruk i låg- och medelinkomstländer. 25 miljoner småbönder beräknas odla 80 % av allt kaffe vi dricker idag och kaffeindustrin i helhet sysselsätter närmare 125 miljoner människor. Klimatförändringarna riskerar att på sikt halvera världens areal lämplig för kaffeodling vilket kommer att slå hårt mot de småskaliga bönder som producerar majoriteten av allt kaffe som konsumeras idag. Genom det internationella Kaffe- och klimatinitiativet (C&C) som genomförs av Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) avser Sida att öka kaffeböndernas motståndskraft och deras förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Genom initiativet samverkarar offentliga och privata aktörer för att öka kaffebönders möjligheter att leva på sitt jordbruk i Tanzania, Brasilien, Guatemala, El Salvador och Honduras. The overall objective and vision of the Coffee and Climate initiative is to enable coffee communities to manage their ecosystems sustainably and become resilient to climate change.     Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 2500000 2500000 0 -2500000 2500000 0 2500000 -2500000 0 2500000 0 2500000 -2500000 2500000 5000000 Hanns R. Neumann Stiftung 2500000 Hanns R. Neumann Stiftung 2500000 Hanns R. Neumann Stiftung SE-0-SE-6-54110067-5411006702 Sweden Capacity development for coffee farmers in cliamte adaptation methods. Kaffe-och klimatinitiativet (Coffe and Climate initiative) ämnar öka småskaliga kaffebönders motståndskraft (resiliens) och förmåga till anpassning till klimatförändringar genom kapacitetsuppbyggande åtgärder. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field School som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Mötena faciliteras av en bonde som fått ytterligare kapacitetsutveckling (Training of Trainer approach) i detta fall av Hans R. Neumann Stiftung (genomförarande organisation av projektet) främst i förbättrad kaffeproduktion och klimatanpassningsåtgärder. Till hjälp för ökad förståelse och kunskap finns en verktygslåda med lämpliga metoder och verktyg för att hantera klimatförändringar, denna är utvecklad under första fasen (pilotfas) av projektet i samarbete med forskare och bönder och finns på flera språk, även online. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung i Guatemala, Brasilien, Tanzania och Vietnam. Projektet genomförs i samarbete med 10 kaffeföretag, varav flertalet är organiserade inom International Coffee Partners (ICP), i en sk Public Private Development Partnership (PPDP) där kaffeföretagen står för 50% av projektets budget och Sida för resterande 50%. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet, nätverk och deltagande ute i fält. Kaffe är en av världens mest populära drycker och produceras främst på småskaliga jordbruk i låg- och medelinkomstländer. 25 miljoner småbönder beräknas odla 80 % av allt kaffe vi dricker idag och kaffeindustrin i helhet sysselsätter närmare 125 miljoner människor. Klimatförändringarna riskerar att på sikt halvera världens areal lämplig för kaffeodling vilket kommer att slå hårt mot de småskaliga bönder som producerar majoriteten av allt kaffe som konsumeras idag. Genom det internationella Kaffe- och klimatinitiativet (C&C) som genomförs av Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) avser Sida att öka kaffeböndernas motståndskraft och deras förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Genom initiativet samverkarar offentliga och privata aktörer för att öka kaffebönders möjligheter att leva på sitt jordbruk i Tanzania, Brasilien, Guatemala, El Salvador och Honduras. The overall objective and vision of the Coffee and Climate initiative is to enable coffee communities to manage their ecosystems sustainably and become resilient to climate change.     Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2000000 2000000 0 0 2000000 Hanns R. Neumann Stiftung 2000000 Hanns R. Neumann Stiftung Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-54110067-5411006703 Sweden Capacity development for coffee farmers in cliamte adaptation methods. Kaffe-och klimatinitiativet (Coffe and Climate initiative) ämnar öka småskaliga kaffebönders motståndskraft (resiliens) och förmåga till anpassning till klimatförändringar genom kapacitetsuppbyggande åtgärder. Kapacitetsuppbyggande sker till största delen i form av Farmer Field School som bygger på att bönderna själva identifierar problemområden och möjliga lösningar av problemen. Mötena faciliteras av en bonde som fått ytterligare kapacitetsutveckling (Training of Trainer approach) i detta fall av Hans R. Neumann Stiftung (genomförarande organisation av projektet) främst i förbättrad kaffeproduktion och klimatanpassningsåtgärder. Till hjälp för ökad förståelse och kunskap finns en verktygslåda med lämpliga metoder och verktyg för att hantera klimatförändringar, denna är utvecklad under första fasen (pilotfas) av projektet i samarbete med forskare och bönder och finns på flera språk, även online. Projektet genomförs av organisationen Hans R. Neumann Stiftung i Guatemala, Brasilien, Tanzania och Vietnam. Projektet genomförs i samarbete med 10 kaffeföretag, varav flertalet är organiserade inom International Coffee Partners (ICP), i en sk Public Private Development Partnership (PPDP) där kaffeföretagen står för 50% av projektets budget och Sida för resterande 50%. Företagen bidrar dels med pengar, dels med sin kunskap, erfarenhet, nätverk och deltagande ute i fält. Kaffe är en av världens mest populära drycker och produceras främst på småskaliga jordbruk i låg- och medelinkomstländer. 25 miljoner småbönder beräknas odla 80 % av allt kaffe vi dricker idag och kaffeindustrin i helhet sysselsätter närmare 125 miljoner människor. Klimatförändringarna riskerar att på sikt halvera världens areal lämplig för kaffeodling vilket kommer att slå hårt mot de småskaliga bönder som producerar majoriteten av allt kaffe som konsumeras idag. Genom det internationella Kaffe- och klimatinitiativet (C&C) som genomförs av Hanns R. Neumann Stiftung (HRNS) avser Sida att öka kaffeböndernas motståndskraft och deras förmåga att anpassa sig till ett förändrat klimat. Genom initiativet samverkarar offentliga och privata aktörer för att öka kaffebönders möjligheter att leva på sitt jordbruk i Tanzania, Brasilien, Guatemala, El Salvador och Honduras. The overall objective and vision of the Coffee and Climate initiative is to enable coffee communities to manage their ecosystems sustainably and become resilient to climate change.     Sweden Hanns R. Neumann Stiftung Swedish International Development Cooperation Agency Hanns R. Neumann Stiftung 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 500000 0 0 0 500000 0 500000 Hanns R. Neumann Stiftung 500000 Hanns R. Neumann Stiftung Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-54120082 Sweden Language and Professional Training incl. salary cost, lodging and travel. Språk och fackutb. I enlighet med Strategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 har CAPDEV uppdraget att rekrytera och utbilda deltagare till resursbasprogrammen. Med utgångspunkt från språktestresultat och/eller uttalade behov erbjuder/rekommenderar CAPDEV deltagarna att genomgå kortare eller längre skräddarsydda språkkurser med ramavtalad språkkonsult (Semantix) i enlighet med CAPDEVs Riktlinjer för språkutbildning gällande deltagare i Resursbasprogrammen. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Education facilities and training Education, Level Unspecified SE-0-SE-6-54120082-5412008201 Sweden Language and Professional Training incl. salary cost, lodging and travel. Språk och fackutb. I enlighet med Strategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 har CAPDEV uppdraget att rekrytera och utbilda deltagare till resursbasprogrammen. Med utgångspunkt från språktestresultat och/eller uttalade behov erbjuder/rekommenderar CAPDEV deltagarna att genomgå kortare eller längre skräddarsydda språkkurser med ramavtalad språkkonsult (Semantix) i enlighet med CAPDEVs Riktlinjer för språkutbildning gällande deltagare i Resursbasprogrammen. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2000000 500000 1250000 485000 2500000 Regering i givarlandet 5027.15 Regering i givarlandet 69130.6 Regering i givarlandet 75625.25 Regering i givarlandet 101292.82 Regering i givarlandet 1729 Regering i givarlandet 5501 Regering i givarlandet 209718.89 Regering i givarlandet 9447.2 Regering i givarlandet 396495.04 Regering i givarlandet 259971.5 Regering i givarlandet 164809.49 Regering i givarlandet 68437.67 Regering i givarlandet 8309.32 Regering i givarlandet 43215 Regering i givarlandet 25617.85 Regering i givarlandet 74807.09 Regering i givarlandet 19215.57 Regering i givarlandet 65175.88 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54120082-5412008202 Sweden Language and Professional Training incl. salary cost, lodging and travel. Språk och fackutb. I enlighet med Strategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 har CAPDEV uppdraget att rekrytera och utbilda deltagare till resursbasprogrammen. Med utgångspunkt från språktestresultat och/eller uttalade behov erbjuder/rekommenderar CAPDEV deltagarna att genomgå kortare eller längre skräddarsydda språkkurser med ramavtalad språkkonsult (Semantix) i enlighet med CAPDEVs Riktlinjer för språkutbildning gällande deltagare i Resursbasprogrammen. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 550000 15000 28335.2 Regering i givarlandet 72407.75 Regering i givarlandet 123810.86 Regering i givarlandet 99214.25 Regering i givarlandet 18437.4 Regering i givarlandet 91773.84 Regering i givarlandet 53057.41 Regering i givarlandet 19904.8 Regering i givarlandet 20318.13 Regering i givarlandet 1154.86 Regering i givarlandet 11488.57 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54120082-5412008203 Sweden Language and Professional Training incl. salary cost, lodging and travel. Språk och fackutb. I enlighet med Strategin för kapacitetsutveckling och utbyten 2014-2017 har CAPDEV uppdraget att rekrytera och utbilda deltagare till resursbasprogrammen. Med utgångspunkt från språktestresultat och/eller uttalade behov erbjuder/rekommenderar CAPDEV deltagarna att genomgå kortare eller längre skräddarsydda språkkurser med ramavtalad språkkonsult (Semantix) i enlighet med CAPDEVs Riktlinjer för språkutbildning gällande deltagare i Resursbasprogrammen. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 200000 0 1967 Regering i givarlandet 11620.22 Regering i givarlandet 215 Regering i givarlandet 7494 Regering i givarlandet 38399.49 Regering i givarlandet 12866.28 Regering i givarlandet 13329 Regering i givarlandet 78779.52 Regering i givarlandet 17705.65 Regering i givarlandet -2414.28 Regering i givarlandet 2414.28 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-54120242 Sweden This is a support effort in the form of a pension and life insurance policy for participants in the JPO/SARC programmes. Sida/CAPDEV has been commissioned by the government to recruit and fund Junior Professional Officers (JPO) and Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) to the UN system or equivalent at international financial institutions. In order for the participants in the JPO and SARC programs not to lose pension points in Sweden during the JPO/SARC service, Sida has since 1968 (approx)taken out a pension and life insurance through the insurance company SPP for all JPO. For those persons who receive a SARC post and who previously held UN service, who are eligible for contributions to the UN Pension Fund, Sida continues to pay into this insurance. For the rest of SARC, Sida takes out the BenEx insurance. SPP's pension insurance is today called BenEx, Benefits for Expatriates, and the life insurance part is mutually owned by SPP/Bliwa. The proposed budget is for 3 years because the JPO/SARC program is 3 years. However, this effort is expected to continue even after 3 years when recruitment to the JPO/SARC program is expected to continue. Detta är en stödinsats i form av en pensions- och livförsäkring för deltagare i JPO/SARC-programmen. Sida/CAPDEV har av regeringen fått i uppdrag att rekrytera och finansiera Junior Professional Officers (JPO) och Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) till FN-systemet eller motsvarande vid internationella finansieringsinstitutioner. För att inte deltagarna i JPO och SARC-programmen ska förlora pensionspoäng i Sverige under JPO/SARC-tjänstgöringen har Sida sedan 1968 (ca) tecknat en pensions -och livförsäkring genom Försäkringsbolaget SPP för samtliga JPO. För de personer som får en SARC -tjänst och som tidigare innehaft FN -tjänst, som berättigat till inbetalningar till UN Pension Fund, fortsätter Sida betala in till denna försäkring. För övriga SARC tecknar Sida BenEx-försäkringen. SPPs pensionsförsäkring heter idag BenEx, Benefits for Expatriates, och livförsäkringsdelen ägs av SPP/Bliwa ömsesidigt. Den föreslagna budgeten är för 3 år eftersom JPO/SARC-programmet är 3 år. Dock förväntas denna insats fortsätta även efter 3 år då rekryteringen till JPO/SARC-programmet förväntas fortsätta. Insatsens avsedda effekt är att Sidas deltagare i JPO/SARC-programmen inte ska förlora sina pensionspoäng under tiden som JPO/SARC-programmet pågår ( 1-3 år) samt att under samma tid inneha en livförsäkring. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Administrative costs (non-sector allocable) Administrative Costs of Donors Insatsen har uppfyllt sitt syfte och ska nu stängas.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-54120242-5412024201 Sweden This is a support effort in the form of a pension and life insurance policy for participants in the JPO/SARC programmes. Sida/CAPDEV has been commissioned by the government to recruit and fund Junior Professional Officers (JPO) and Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) to the UN system or equivalent at international financial institutions. In order for the participants in the JPO and SARC programs not to lose pension points in Sweden during the JPO/SARC service, Sida has since 1968 (approx)taken out a pension and life insurance through the insurance company SPP for all JPO. For those persons who receive a SARC post and who previously held UN service, who are eligible for contributions to the UN Pension Fund, Sida continues to pay into this insurance. For the rest of SARC, Sida takes out the BenEx insurance. SPP's pension insurance is today called BenEx, Benefits for Expatriates, and the life insurance part is mutually owned by SPP/Bliwa. The proposed budget is for 3 years because the JPO/SARC program is 3 years. However, this effort is expected to continue even after 3 years when recruitment to the JPO/SARC program is expected to continue. Detta är en stödinsats i form av en pensions- och livförsäkring för deltagare i JPO/SARC-programmen. Sida/CAPDEV har av regeringen fått i uppdrag att rekrytera och finansiera Junior Professional Officers (JPO) och Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) till FN-systemet eller motsvarande vid internationella finansieringsinstitutioner. För att inte deltagarna i JPO och SARC-programmen ska förlora pensionspoäng i Sverige under JPO/SARC-tjänstgöringen har Sida sedan 1968 (ca) tecknat en pensions -och livförsäkring genom Försäkringsbolaget SPP för samtliga JPO. För de personer som får en SARC -tjänst och som tidigare innehaft FN -tjänst, som berättigat till inbetalningar till UN Pension Fund, fortsätter Sida betala in till denna försäkring. För övriga SARC tecknar Sida BenEx-försäkringen. SPPs pensionsförsäkring heter idag BenEx, Benefits for Expatriates, och livförsäkringsdelen ägs av SPP/Bliwa ömsesidigt. Den föreslagna budgeten är för 3 år eftersom JPO/SARC-programmet är 3 år. Dock förväntas denna insats fortsätta även efter 3 år då rekryteringen till JPO/SARC-programmet förväntas fortsätta. Insatsens avsedda effekt är att Sidas deltagare i JPO/SARC-programmen inte ska förlora sina pensionspoäng under tiden som JPO/SARC-programmet pågår ( 1-3 år) samt att under samma tid inneha en livförsäkring. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1043462 420479 0 0 318022 298883 -4100000 -4500000 266551 4500000 458889 277298 4100000 -272762 0 -4382940 4500000 1463941 Sida 318022 Sida 266551 Sida 458889 Sida 298883 Sida 277298 Sida -272762 Sida 117060 Sida SE-0-SE-6-54120242-5412024202 Sweden This is a support effort in the form of a pension and life insurance policy for participants in the JPO/SARC programmes. Sida/CAPDEV has been commissioned by the government to recruit and fund Junior Professional Officers (JPO) and Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) to the UN system or equivalent at international financial institutions. In order for the participants in the JPO and SARC programs not to lose pension points in Sweden during the JPO/SARC service, Sida has since 1968 (approx)taken out a pension and life insurance through the insurance company SPP for all JPO. For those persons who receive a SARC post and who previously held UN service, who are eligible for contributions to the UN Pension Fund, Sida continues to pay into this insurance. For the rest of SARC, Sida takes out the BenEx insurance. SPP's pension insurance is today called BenEx, Benefits for Expatriates, and the life insurance part is mutually owned by SPP/Bliwa. The proposed budget is for 3 years because the JPO/SARC program is 3 years. However, this effort is expected to continue even after 3 years when recruitment to the JPO/SARC program is expected to continue. Detta är en stödinsats i form av en pensions- och livförsäkring för deltagare i JPO/SARC-programmen. Sida/CAPDEV har av regeringen fått i uppdrag att rekrytera och finansiera Junior Professional Officers (JPO) och Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) till FN-systemet eller motsvarande vid internationella finansieringsinstitutioner. För att inte deltagarna i JPO och SARC-programmen ska förlora pensionspoäng i Sverige under JPO/SARC-tjänstgöringen har Sida sedan 1968 (ca) tecknat en pensions -och livförsäkring genom Försäkringsbolaget SPP för samtliga JPO. För de personer som får en SARC -tjänst och som tidigare innehaft FN -tjänst, som berättigat till inbetalningar till UN Pension Fund, fortsätter Sida betala in till denna försäkring. För övriga SARC tecknar Sida BenEx-försäkringen. SPPs pensionsförsäkring heter idag BenEx, Benefits for Expatriates, och livförsäkringsdelen ägs av SPP/Bliwa ömsesidigt. Den föreslagna budgeten är för 3 år eftersom JPO/SARC-programmet är 3 år. Dock förväntas denna insats fortsätta även efter 3 år då rekryteringen till JPO/SARC-programmet förväntas fortsätta. Insatsens avsedda effekt är att Sidas deltagare i JPO/SARC-programmen inte ska förlora sina pensionspoäng under tiden som JPO/SARC-programmet pågår ( 1-3 år) samt att under samma tid inneha en livförsäkring. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2964371 2791416 784103 399673 337588 279102 138395 334348 286633 130491 378608 409826 274660 0 0 0 355928 119370 340094 0 221510 336397 394041 501818 399568 0 0 280712 0 223769 0 1512 157215 119262 119370 6539890 Sida 378608 Sida 284257 Sida 342470 Sida 355928 Sida 399673 Sida 394041 Sida 409826 Sida 399568 Sida 334348 Sida 337588 Sida 279102 Sida 501818 Sida 336397 Sida 280712 Sida 274660 Sida 223769 Sida 221510 Sida 1512 Sida 157215 Sida 138395 Sida 130491 Sida 119262 Sida 119370 Sida 119370 Sida SE-0-SE-6-54120242-5412024203 Sweden This is a support effort in the form of a pension and life insurance policy for participants in the JPO/SARC programmes. Sida/CAPDEV has been commissioned by the government to recruit and fund Junior Professional Officers (JPO) and Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) to the UN system or equivalent at international financial institutions. In order for the participants in the JPO and SARC programs not to lose pension points in Sweden during the JPO/SARC service, Sida has since 1968 (approx)taken out a pension and life insurance through the insurance company SPP for all JPO. For those persons who receive a SARC post and who previously held UN service, who are eligible for contributions to the UN Pension Fund, Sida continues to pay into this insurance. For the rest of SARC, Sida takes out the BenEx insurance. SPP's pension insurance is today called BenEx, Benefits for Expatriates, and the life insurance part is mutually owned by SPP/Bliwa. The proposed budget is for 3 years because the JPO/SARC program is 3 years. However, this effort is expected to continue even after 3 years when recruitment to the JPO/SARC program is expected to continue. Detta är en stödinsats i form av en pensions- och livförsäkring för deltagare i JPO/SARC-programmen. Sida/CAPDEV har av regeringen fått i uppdrag att rekrytera och finansiera Junior Professional Officers (JPO) och Special Assistants to the Resident Coordinator (SARC) till FN-systemet eller motsvarande vid internationella finansieringsinstitutioner. För att inte deltagarna i JPO och SARC-programmen ska förlora pensionspoäng i Sverige under JPO/SARC-tjänstgöringen har Sida sedan 1968 (ca) tecknat en pensions -och livförsäkring genom Försäkringsbolaget SPP för samtliga JPO. För de personer som får en SARC -tjänst och som tidigare innehaft FN -tjänst, som berättigat till inbetalningar till UN Pension Fund, fortsätter Sida betala in till denna försäkring. För övriga SARC tecknar Sida BenEx-försäkringen. SPPs pensionsförsäkring heter idag BenEx, Benefits for Expatriates, och livförsäkringsdelen ägs av SPP/Bliwa ömsesidigt. Den föreslagna budgeten är för 3 år eftersom JPO/SARC-programmet är 3 år. Dock förväntas denna insats fortsätta även efter 3 år då rekryteringen till JPO/SARC-programmet förväntas fortsätta. Insatsens avsedda effekt är att Sidas deltagare i JPO/SARC-programmen inte ska förlora sina pensionspoäng under tiden som JPO/SARC-programmet pågår ( 1-3 år) samt att under samma tid inneha en livförsäkring. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida 17.9 - Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete. 17.9 - Enhance international support for implementing effective and targeted capacity-building in developing countries to support national plans to implement all the Sustainable Development Goals, including through North-South, South-South and triangular cooperation. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 617475 982525 119370 101502 101502 101502 111412 82021 101502 100800 101561 4422 0 43320 -87680 101609 0 0 15914 -15914 1600000 Sida 119370 Sida 111412 Sida 82021 Sida 101561 Sida 101609 Sida 101502 Sida 101502 Sida 101502 Sida 101502 Sida 100800 Sida -87680 Sida 43320 Sida 4422 Sida 15914 Sida -15914 Sida Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Increased Swedish representation at strategic positions in international development cooperation Ökad svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete Other Övrigt SE-0-SE-6-55000007 Sweden The goal of the project is to contribute to the development of better and more inclusive governance in Serbia where decisions on environmental issues are consensus-based. Programme objectives are: 1) Functional dialogue established between environmental CSOs and governmental sector. 2)Environmental CSOs proactively impact decision-making at any Målet med projektet är att bidra till utvecklingen av bättre och mer inkluderande styrelseformer i Serbien där beslut om miljöfrågor bygger på enighet. Utbildningens mål är: 1) Funktionell dialog mellan miljö CSO och statlig sektor. 2) Miljö CSO proaktivt påverka beslutsfattande på alla nivåer. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Serbia Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general General question: Results related to the intended outcome 2014Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: The intervention maintaines its effects at reasonable level, it remains relevant and with strong potential to deliver the objectives. The project implementation in the first 18 months (31 October 2012 to 30 April 2014) has been ongoing smoothly and the expected outputs been delivered timely and in line with the budgets. Component-wise, available data indicate that the grants’ components in the two programmes are likely to have produced sustainable outcomes both in terms of external effects and through enhanced CSO cooperation. It appears likely that the Networking part of the Component has served increased CSO cooperation, while the consultation process under Component 3 is still expected to enhance the dialogue between two sectors. The available information at this stage indicate that the consultation processes have represented a useful learning process for some ECSOs and was a good and innovative attempt. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55000007-5500000701 Sweden The goal of the project is to contribute to the development of better and more inclusive governance in Serbia where decisions on environmental issues are consensus-based. Programme objectives are: 1) Functional dialogue established between environmental CSOs and governmental sector. 2)Environmental CSOs proactively impact decision-making at any Målet med projektet är att bidra till utvecklingen av bättre och mer inkluderande styrelseformer i Serbien där beslut om miljöfrågor bygger på enighet. Utbildningens mål är: 1) Funktionell dialog mellan miljö CSO och statlig sektor. 2) Miljö CSO proaktivt påverka beslutsfattande på alla nivåer. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 7500000 7500000 6350000 215149 -1224273 275727 7500000 0 6350000 7500000 -1500000 20340876 Dev. country based NGOs 7500000 Dev. country based NGOs 7500000 Dev. country based NGOs 6350000 Dev. country based NGOs -1224272.97 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Västra Balkan: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55000007-5500000702 Sweden The goal of the project is to contribute to the development of better and more inclusive governance in Serbia where decisions on environmental issues are consensus-based. Programme objectives are: 1) Functional dialogue established between environmental CSOs and governmental sector. 2)Environmental CSOs proactively impact decision-making at any Målet med projektet är att bidra till utvecklingen av bättre och mer inkluderande styrelseformer i Serbien där beslut om miljöfrågor bygger på enighet. Utbildningens mål är: 1) Funktionell dialog mellan miljö CSO och statlig sektor. 2) Miljö CSO proaktivt påverka beslutsfattande på alla nivåer. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 63801 -5449 69250 63801 Dev. country based NGOs 63800.83 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Västra Balkan: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55000007-5500000703 Sweden The goal of the project is to contribute to the development of better and more inclusive governance in Serbia where decisions on environmental issues are consensus-based. Programme objectives are: 1) Functional dialogue established between environmental CSOs and governmental sector. 2)Environmental CSOs proactively impact decision-making at any Målet med projektet är att bidra till utvecklingen av bättre och mer inkluderande styrelseformer i Serbien där beslut om miljöfrågor bygger på enighet. Utbildningens mål är: 1) Funktionell dialog mellan miljö CSO och statlig sektor. 2) Miljö CSO proaktivt påverka beslutsfattande på alla nivåer. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 90300 300000 -209700 90300 Dev. country based NGOs 90300 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55000026 Sweden The objective of this project is to support the development of the IT Strategy for the Serbian Ministry of Interior and the accompanying institutional capacity and business processes. It will also improve the transparency and cost-efficiency of the service that the Ministry delivers to the citizens. It will be implemented by IMG and MoI during 20 months. I december 2013 beslutade Sida att finansiera "IT Strategy Serbian Ministry of Interior" med 14 600 000 SEK. Projektets huvudfokus är på god samhällsstyrning, med användning av IT- reformen som en språngbräda för den övergripande reformen av statlig förvaltningen. Projektet hade tre huvudmål: a) att utarbeta analysen av den nuvarande situationen när det gäller informations-kommunikationsteknik (ICT) - AS IS Analys, b) att utveckla strategi och handlingsplan för utveckling inom informations- och kommunikationstekniksområdet och c) för att vidareutveckla ett e-förvaltning systemet i inrikesministeriet (MoI). I april 2015, sökte inrikesministeriet ytterligare medel gällande mjukvara för HRM system. Den tilläggsbudgeten är 10 209 000 SEK och den förlängda projektperioden är 12 månader. Den föreslagna förlängningen bygger på två Sida-finansierade insatser: "IT Strategy Ministry of Interior" och "Introduktion av ett modernt styrningssystem för personalresurser (HRM system) på Serbiens Inrikesministerium". IT strategikomponenten har utvecklat en AS IS Analys, som visar kritiska punkter i systemet och drar slutsatsen att sektorn för Analys, telekommunikation och informationsteknik har den kapacitet som krävs för att ta sig an den fortsatta ICT-utvecklingen. HRM projektet har utvecklat en strategi för reformeringen av HRM-funktionen i inrikesministeriet, som innehöll ett förslag till inrättandet av en ny HRM sektor. För att detta HRM sektor ska fungera, behöver ministeriet lämpliga IT-lösningar, som rekommenderas i projektets utvärderingsrapport. Den nya komponenten kommer därför att fokusera på utvecklingen av IT-systemet för HRM baserat på en välgenomarbetad affärsprocessanalys för HRM. Det kommer alltså att fungera som ett komplement till pågående IPA twinning, vilket kräver en fungerande HRM-sektor för att stödja utbyggnaden av reformprocessen av HRM. Den nya komponenten kommer därmed att bidra till det övergripande målet för IT-strategiprojektet, genom att stärka ICT-systemet som en viktig möjliggörare av strategisk styrningsprocesser. Förslaget innehåller ett nytt resultat (outcome), med outputs och indikatorer som är harmoniserade med det övergripande målet för IT-strategiprojektet. Budgeten för förlängningsperioden är rimlig i förhållande till mål och förväntade resultat. Det föreslagna bidraget bedöms som kostnadseffektivt, eftersom användningen av befintlig projektledning kommer att minska eventuella nya kostnader som Sida kan ha för en alternativ lösning. Det pågående projektet löper till den 31 december 2015 och den nya komponenten kommer att fortsätta i ytterligare fem månader efter det. Budgeten omfattar således projektledning kostnader och driftskostnader för 5 månader i stället för 12 månader. Tillgången till IT-experter som redan används under den pågående fasen av stöd är en annan aspekt som kommer att underlätta hanteringen och minska kostnaderna. Andelen av arvode i den förlängda projektperioden är 9 % och indirekta kostnader som debiteras av IMG ligger kvar på 7 %. Bidraget bedöms som relevant, eftersom det följer de nationellt fastställda prioriteringarna och är i linje med de svenska strategiskmålen. IMG kommer att ansvara för den finansiella och administrativa förvaltningen, medan Mol och projektteamet (som kommer att sitta i ministeriet) kommer att ansvara för den operativa förvaltningen. Medel kommer att kanaliseras via IMG, vilket i sin tur kommer att kontraktera alla nödvändiga tjänster och utföra kontrollen av användningen av medlen och organisera extern revision. IMG har valts ut av ministeriet. Sida finner detta fullt godtagbart givet deras goda resultat i regionen. IMG tillämpar internationella redovisningsstandarder och anses ha kapacitet att leverera en effektiv hantering av resurserna med minimal förvaltningsrisk. Dessutom anses IMG vara en politiskt neutral organisation, vilket är viktigt i detta sammanhang. Det finns nya osäkerheter när det gäller framtiden för IMG, eftersom deras status och privilegier har utsatts för Europeiska kommissionens interna granskning. Anklagelserna att IMG inte är en internationell organisation har tillbakavisats, men det finns en reservation i förhållande till kommissionens framtida direkta kontrakt med dem. Ändå bör detta inte påverka hur IMG arbetar i regionen. Sida bedömer att detta projekt kan genomföras utan hinder under den angivna perioden. Starkt lokalt ägande och engagemang är kärnan i detta projekt. Projektet syftar till att bidra till en hållbar, medellång och Iångsikt strategisk kapacitetsutveckling inom IT i serbiska inrikesministeriet genom att stödja inrättandet av HRM IT-system, som en av de viktigaste funktionerna i det strategiska styrningssystemet. Programmet är i linje med nationellt fastställde prioriteringarna, men finansieringsmodaliteten är inte i linje med partnerns eget system, eftersom finansiell förvaltning sker helt av IMG. Sida bedömer fortfarande att det inte finns tillräcklig kapacitet på serbisk sida för att slussa medel genom nationella partnerinstitutioner, eftersom det inte finns någon programme budget. Riskerna för effektiviteten och genomförbarheten av det övergripande programmet har uppdaterats, dokumenterats och sammanfattats i riskanalysregistret. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Serbia Security system management and reform Conflict, Peace & Security General question: Results related to the intended outcome 2016Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: During the 39 months long project period, all planned activities were executed including additional activities related to cost- and no-cost extension of the Project. The intended outcome was to support the strategic development within the Ministry of Interior in order for it to be able to render its services to citizens in a more efficient manner. Another outcome was to support the MoI in its efforts to meet EC recommendations related to the EU negotiations and Chapter 24. The project is composed of six result areas with determined outputs and outcomes. Each result area had a clear set of criteria with a purpose to measure the level of output. According to the report all activities pertaining to different result areas were completed to the fullest degree. Thus, one can conclude that the project has progressed towards the intended outcome. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55000026-5500002601 Sweden The objective of this project is to support the development of the IT Strategy for the Serbian Ministry of Interior and the accompanying institutional capacity and business processes. It will also improve the transparency and cost-efficiency of the service that the Ministry delivers to the citizens. It will be implemented by IMG and MoI during 20 months. I december 2013 beslutade Sida att finansiera "IT Strategy Serbian Ministry of Interior" med 14 600 000 SEK. Projektets huvudfokus är på god samhällsstyrning, med användning av IT- reformen som en språngbräda för den övergripande reformen av statlig förvaltningen. Projektet hade tre huvudmål: a) att utarbeta analysen av den nuvarande situationen när det gäller informations-kommunikationsteknik (ICT) - AS IS Analys, b) att utveckla strategi och handlingsplan för utveckling inom informations- och kommunikationstekniksområdet och c) för att vidareutveckla ett e-förvaltning systemet i inrikesministeriet (MoI). I april 2015, sökte inrikesministeriet ytterligare medel gällande mjukvara för HRM system. Den tilläggsbudgeten är 10 209 000 SEK och den förlängda projektperioden är 12 månader. Den föreslagna förlängningen bygger på två Sida-finansierade insatser: "IT Strategy Ministry of Interior" och "Introduktion av ett modernt styrningssystem för personalresurser (HRM system) på Serbiens Inrikesministerium". IT strategikomponenten har utvecklat en AS IS Analys, som visar kritiska punkter i systemet och drar slutsatsen att sektorn för Analys, telekommunikation och informationsteknik har den kapacitet som krävs för att ta sig an den fortsatta ICT-utvecklingen. HRM projektet har utvecklat en strategi för reformeringen av HRM-funktionen i inrikesministeriet, som innehöll ett förslag till inrättandet av en ny HRM sektor. För att detta HRM sektor ska fungera, behöver ministeriet lämpliga IT-lösningar, som rekommenderas i projektets utvärderingsrapport. Den nya komponenten kommer därför att fokusera på utvecklingen av IT-systemet för HRM baserat på en välgenomarbetad affärsprocessanalys för HRM. Det kommer alltså att fungera som ett komplement till pågående IPA twinning, vilket kräver en fungerande HRM-sektor för att stödja utbyggnaden av reformprocessen av HRM. Den nya komponenten kommer därmed att bidra till det övergripande målet för IT-strategiprojektet, genom att stärka ICT-systemet som en viktig möjliggörare av strategisk styrningsprocesser. Förslaget innehåller ett nytt resultat (outcome), med outputs och indikatorer som är harmoniserade med det övergripande målet för IT-strategiprojektet. Budgeten för förlängningsperioden är rimlig i förhållande till mål och förväntade resultat. Det föreslagna bidraget bedöms som kostnadseffektivt, eftersom användningen av befintlig projektledning kommer att minska eventuella nya kostnader som Sida kan ha för en alternativ lösning. Det pågående projektet löper till den 31 december 2015 och den nya komponenten kommer att fortsätta i ytterligare fem månader efter det. Budgeten omfattar således projektledning kostnader och driftskostnader för 5 månader i stället för 12 månader. Tillgången till IT-experter som redan används under den pågående fasen av stöd är en annan aspekt som kommer att underlätta hanteringen och minska kostnaderna. Andelen av arvode i den förlängda projektperioden är 9 % och indirekta kostnader som debiteras av IMG ligger kvar på 7 %. Bidraget bedöms som relevant, eftersom det följer de nationellt fastställda prioriteringarna och är i linje med de svenska strategiskmålen. IMG kommer att ansvara för den finansiella och administrativa förvaltningen, medan Mol och projektteamet (som kommer att sitta i ministeriet) kommer att ansvara för den operativa förvaltningen. Medel kommer att kanaliseras via IMG, vilket i sin tur kommer att kontraktera alla nödvändiga tjänster och utföra kontrollen av användningen av medlen och organisera extern revision. IMG har valts ut av ministeriet. Sida finner detta fullt godtagbart givet deras goda resultat i regionen. IMG tillämpar internationella redovisningsstandarder och anses ha kapacitet att leverera en effektiv hantering av resurserna med minimal förvaltningsrisk. Dessutom anses IMG vara en politiskt neutral organisation, vilket är viktigt i detta sammanhang. Det finns nya osäkerheter när det gäller framtiden för IMG, eftersom deras status och privilegier har utsatts för Europeiska kommissionens interna granskning. Anklagelserna att IMG inte är en internationell organisation har tillbakavisats, men det finns en reservation i förhållande till kommissionens framtida direkta kontrakt med dem. Ändå bör detta inte påverka hur IMG arbetar i regionen. Sida bedömer att detta projekt kan genomföras utan hinder under den angivna perioden. Starkt lokalt ägande och engagemang är kärnan i detta projekt. Projektet syftar till att bidra till en hållbar, medellång och Iångsikt strategisk kapacitetsutveckling inom IT i serbiska inrikesministeriet genom att stödja inrättandet av HRM IT-system, som en av de viktigaste funktionerna i det strategiska styrningssystemet. Programmet är i linje med nationellt fastställde prioriteringarna, men finansieringsmodaliteten är inte i linje med partnerns eget system, eftersom finansiell förvaltning sker helt av IMG. Sida bedömer fortfarande att det inte finns tillräcklig kapacitet på serbisk sida för att slussa medel genom nationella partnerinstitutioner, eftersom det inte finns någon programme budget. Riskerna för effektiviteten och genomförbarheten av det övergripande programmet har uppdaterats, dokumenterats och sammanfattats i riskanalysregistret. Sweden IMG/International Management Group Swedish International Development Cooperation Agency IMG/International Management Group Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 8000000 6600000 0 0 8000000 0 0 6600000 14600000 IMG/International Management Group 8000000 IMG/International Management Group 6600000 IMG/International Management Group -358220.06 IMG/International Management Group Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: A more democratic and efficient police force Västra Balkan: En mer demokratisk och effektiv poliskår Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55000026-5500002602 Sweden The objective of this project is to support the development of the IT Strategy for the Serbian Ministry of Interior and the accompanying institutional capacity and business processes. It will also improve the transparency and cost-efficiency of the service that the Ministry delivers to the citizens. It will be implemented by IMG and MoI during 20 months. I december 2013 beslutade Sida att finansiera "IT Strategy Serbian Ministry of Interior" med 14 600 000 SEK. Projektets huvudfokus är på god samhällsstyrning, med användning av IT- reformen som en språngbräda för den övergripande reformen av statlig förvaltningen. Projektet hade tre huvudmål: a) att utarbeta analysen av den nuvarande situationen när det gäller informations-kommunikationsteknik (ICT) - AS IS Analys, b) att utveckla strategi och handlingsplan för utveckling inom informations- och kommunikationstekniksområdet och c) för att vidareutveckla ett e-förvaltning systemet i inrikesministeriet (MoI). I april 2015, sökte inrikesministeriet ytterligare medel gällande mjukvara för HRM system. Den tilläggsbudgeten är 10 209 000 SEK och den förlängda projektperioden är 12 månader. Den föreslagna förlängningen bygger på två Sida-finansierade insatser: "IT Strategy Ministry of Interior" och "Introduktion av ett modernt styrningssystem för personalresurser (HRM system) på Serbiens Inrikesministerium". IT strategikomponenten har utvecklat en AS IS Analys, som visar kritiska punkter i systemet och drar slutsatsen att sektorn för Analys, telekommunikation och informationsteknik har den kapacitet som krävs för att ta sig an den fortsatta ICT-utvecklingen. HRM projektet har utvecklat en strategi för reformeringen av HRM-funktionen i inrikesministeriet, som innehöll ett förslag till inrättandet av en ny HRM sektor. För att detta HRM sektor ska fungera, behöver ministeriet lämpliga IT-lösningar, som rekommenderas i projektets utvärderingsrapport. Den nya komponenten kommer därför att fokusera på utvecklingen av IT-systemet för HRM baserat på en välgenomarbetad affärsprocessanalys för HRM. Det kommer alltså att fungera som ett komplement till pågående IPA twinning, vilket kräver en fungerande HRM-sektor för att stödja utbyggnaden av reformprocessen av HRM. Den nya komponenten kommer därmed att bidra till det övergripande målet för IT-strategiprojektet, genom att stärka ICT-systemet som en viktig möjliggörare av strategisk styrningsprocesser. Förslaget innehåller ett nytt resultat (outcome), med outputs och indikatorer som är harmoniserade med det övergripande målet för IT-strategiprojektet. Budgeten för förlängningsperioden är rimlig i förhållande till mål och förväntade resultat. Det föreslagna bidraget bedöms som kostnadseffektivt, eftersom användningen av befintlig projektledning kommer att minska eventuella nya kostnader som Sida kan ha för en alternativ lösning. Det pågående projektet löper till den 31 december 2015 och den nya komponenten kommer att fortsätta i ytterligare fem månader efter det. Budgeten omfattar således projektledning kostnader och driftskostnader för 5 månader i stället för 12 månader. Tillgången till IT-experter som redan används under den pågående fasen av stöd är en annan aspekt som kommer att underlätta hanteringen och minska kostnaderna. Andelen av arvode i den förlängda projektperioden är 9 % och indirekta kostnader som debiteras av IMG ligger kvar på 7 %. Bidraget bedöms som relevant, eftersom det följer de nationellt fastställda prioriteringarna och är i linje med de svenska strategiskmålen. IMG kommer att ansvara för den finansiella och administrativa förvaltningen, medan Mol och projektteamet (som kommer att sitta i ministeriet) kommer att ansvara för den operativa förvaltningen. Medel kommer att kanaliseras via IMG, vilket i sin tur kommer att kontraktera alla nödvändiga tjänster och utföra kontrollen av användningen av medlen och organisera extern revision. IMG har valts ut av ministeriet. Sida finner detta fullt godtagbart givet deras goda resultat i regionen. IMG tillämpar internationella redovisningsstandarder och anses ha kapacitet att leverera en effektiv hantering av resurserna med minimal förvaltningsrisk. Dessutom anses IMG vara en politiskt neutral organisation, vilket är viktigt i detta sammanhang. Det finns nya osäkerheter när det gäller framtiden för IMG, eftersom deras status och privilegier har utsatts för Europeiska kommissionens interna granskning. Anklagelserna att IMG inte är en internationell organisation har tillbakavisats, men det finns en reservation i förhållande till kommissionens framtida direkta kontrakt med dem. Ändå bör detta inte påverka hur IMG arbetar i regionen. Sida bedömer att detta projekt kan genomföras utan hinder under den angivna perioden. Starkt lokalt ägande och engagemang är kärnan i detta projekt. Projektet syftar till att bidra till en hållbar, medellång och Iångsikt strategisk kapacitetsutveckling inom IT i serbiska inrikesministeriet genom att stödja inrättandet av HRM IT-system, som en av de viktigaste funktionerna i det strategiska styrningssystemet. Programmet är i linje med nationellt fastställde prioriteringarna, men finansieringsmodaliteten är inte i linje med partnerns eget system, eftersom finansiell förvaltning sker helt av IMG. Sida bedömer fortfarande att det inte finns tillräcklig kapacitet på serbisk sida för att slussa medel genom nationella partnerinstitutioner, eftersom det inte finns någon programme budget. Riskerna för effektiviteten och genomförbarheten av det övergripande programmet har uppdaterats, dokumenterats och sammanfattats i riskanalysregistret. Sweden IMG/International Management Group Swedish International Development Cooperation Agency IMG/International Management Group Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10209000 10209000 10209000 IMG/International Management Group 10209000 IMG/International Management Group Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: A more democratic and efficient police force Västra Balkan: En mer demokratisk och effektiv poliskår Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55000026-5500002603 Sweden The objective of this project is to support the development of the IT Strategy for the Serbian Ministry of Interior and the accompanying institutional capacity and business processes. It will also improve the transparency and cost-efficiency of the service that the Ministry delivers to the citizens. It will be implemented by IMG and MoI during 20 months. I december 2013 beslutade Sida att finansiera "IT Strategy Serbian Ministry of Interior" med 14 600 000 SEK. Projektets huvudfokus är på god samhällsstyrning, med användning av IT- reformen som en språngbräda för den övergripande reformen av statlig förvaltningen. Projektet hade tre huvudmål: a) att utarbeta analysen av den nuvarande situationen när det gäller informations-kommunikationsteknik (ICT) - AS IS Analys, b) att utveckla strategi och handlingsplan för utveckling inom informations- och kommunikationstekniksområdet och c) för att vidareutveckla ett e-förvaltning systemet i inrikesministeriet (MoI). I april 2015, sökte inrikesministeriet ytterligare medel gällande mjukvara för HRM system. Den tilläggsbudgeten är 10 209 000 SEK och den förlängda projektperioden är 12 månader. Den föreslagna förlängningen bygger på två Sida-finansierade insatser: "IT Strategy Ministry of Interior" och "Introduktion av ett modernt styrningssystem för personalresurser (HRM system) på Serbiens Inrikesministerium". IT strategikomponenten har utvecklat en AS IS Analys, som visar kritiska punkter i systemet och drar slutsatsen att sektorn för Analys, telekommunikation och informationsteknik har den kapacitet som krävs för att ta sig an den fortsatta ICT-utvecklingen. HRM projektet har utvecklat en strategi för reformeringen av HRM-funktionen i inrikesministeriet, som innehöll ett förslag till inrättandet av en ny HRM sektor. För att detta HRM sektor ska fungera, behöver ministeriet lämpliga IT-lösningar, som rekommenderas i projektets utvärderingsrapport. Den nya komponenten kommer därför att fokusera på utvecklingen av IT-systemet för HRM baserat på en välgenomarbetad affärsprocessanalys för HRM. Det kommer alltså att fungera som ett komplement till pågående IPA twinning, vilket kräver en fungerande HRM-sektor för att stödja utbyggnaden av reformprocessen av HRM. Den nya komponenten kommer därmed att bidra till det övergripande målet för IT-strategiprojektet, genom att stärka ICT-systemet som en viktig möjliggörare av strategisk styrningsprocesser. Förslaget innehåller ett nytt resultat (outcome), med outputs och indikatorer som är harmoniserade med det övergripande målet för IT-strategiprojektet. Budgeten för förlängningsperioden är rimlig i förhållande till mål och förväntade resultat. Det föreslagna bidraget bedöms som kostnadseffektivt, eftersom användningen av befintlig projektledning kommer att minska eventuella nya kostnader som Sida kan ha för en alternativ lösning. Det pågående projektet löper till den 31 december 2015 och den nya komponenten kommer att fortsätta i ytterligare fem månader efter det. Budgeten omfattar således projektledning kostnader och driftskostnader för 5 månader i stället för 12 månader. Tillgången till IT-experter som redan används under den pågående fasen av stöd är en annan aspekt som kommer att underlätta hanteringen och minska kostnaderna. Andelen av arvode i den förlängda projektperioden är 9 % och indirekta kostnader som debiteras av IMG ligger kvar på 7 %. Bidraget bedöms som relevant, eftersom det följer de nationellt fastställda prioriteringarna och är i linje med de svenska strategiskmålen. IMG kommer att ansvara för den finansiella och administrativa förvaltningen, medan Mol och projektteamet (som kommer att sitta i ministeriet) kommer att ansvara för den operativa förvaltningen. Medel kommer att kanaliseras via IMG, vilket i sin tur kommer att kontraktera alla nödvändiga tjänster och utföra kontrollen av användningen av medlen och organisera extern revision. IMG har valts ut av ministeriet. Sida finner detta fullt godtagbart givet deras goda resultat i regionen. IMG tillämpar internationella redovisningsstandarder och anses ha kapacitet att leverera en effektiv hantering av resurserna med minimal förvaltningsrisk. Dessutom anses IMG vara en politiskt neutral organisation, vilket är viktigt i detta sammanhang. Det finns nya osäkerheter när det gäller framtiden för IMG, eftersom deras status och privilegier har utsatts för Europeiska kommissionens interna granskning. Anklagelserna att IMG inte är en internationell organisation har tillbakavisats, men det finns en reservation i förhållande till kommissionens framtida direkta kontrakt med dem. Ändå bör detta inte påverka hur IMG arbetar i regionen. Sida bedömer att detta projekt kan genomföras utan hinder under den angivna perioden. Starkt lokalt ägande och engagemang är kärnan i detta projekt. Projektet syftar till att bidra till en hållbar, medellång och Iångsikt strategisk kapacitetsutveckling inom IT i serbiska inrikesministeriet genom att stödja inrättandet av HRM IT-system, som en av de viktigaste funktionerna i det strategiska styrningssystemet. Programmet är i linje med nationellt fastställde prioriteringarna, men finansieringsmodaliteten är inte i linje med partnerns eget system, eftersom finansiell förvaltning sker helt av IMG. Sida bedömer fortfarande att det inte finns tillräcklig kapacitet på serbisk sida för att slussa medel genom nationella partnerinstitutioner, eftersom det inte finns någon programme budget. Riskerna för effektiviteten och genomförbarheten av det övergripande programmet har uppdaterats, dokumenterats och sammanfattats i riskanalysregistret. Sweden IMG/International Management Group Swedish International Development Cooperation Agency IMG/International Management Group Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2224000 2224000 2224000 IMG/International Management Group 2224000 IMG/International Management Group Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: A more democratic and efficient police force Västra Balkan: En mer demokratisk och effektiv poliskår Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55010003 Sweden The Western Balkans Investment Framework (WBIF) is one of EU's so-called blending facilities. WBIF links grants from the European Commission and bilateral donors with loans from development banks, for investments in infrastructure (transport, energy, environment and social sector) and for private sector development. Support through the WBIF is targeted to Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, Macedonia, Montenegro, Serbia and regional efforts in the Western Balkans. Sida has supported WBIF with annual payments since 2015. Prior to that, the Ministry of Foreign Affairs granted SEK 62 million to the facility. The bulk of the funding for WBIF comes from EU instrument for pre-accession assistance for the countries of the Western Balkans, the so-called IPA instrument. Sida's support is part of a joint donor fund, the European Western Balkans Joint Fund EWBJF, for which the EBRD and the EIB are jointly responsible and which is administered by the EBRD. The funds will be used for grants for investments in the mentioned sectors as well as for consulting services to provide support for the preparation and implementation of investment projects where project owners (municipalities, infrastructure and service companies, authorities) take a loan from an international financial institution. The EBRD, the EIB, the Council of Europe Development Bank (CEB), the World Bank, the German KfW and the French AFD are currently participating in WBIF as loan financiers. How funds are distributed and used is governed by a set of rules approved by all members of WBIF. Approval of individual project contributions is made by a steering committee in which Sida participates. Participation in WBIF gives Sida better understanding of the WBIF operations and greater opportunity to discuss priorities with the EU and other donors. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är en av EUs sk blendingfaciliteter. WBIF kopplar bidrag från EU-kommissionen och bilaterala givare med lån från utvecklingsbanker, för investeringar i infrastruktur (transport, energi, miljö och social sektor) samt för privatsektorutveckling. Stödet genom WBIF riktas till Albanien, Bosnien och Herzegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Serbien samt till regionala insatser på västra Balkan. Sida har stött WBIF med årliga inbetalningar sedan 2015. Dessförinnan har UD beviljat svenskt bidrag på 62 MSEK. Huvuddelen av finansieringen för WBIF kommer från EUs förmedlemskapsstöd för länderna på västra Balkan, det sk IPA-instrumentet. Sidas stöd ingår i en givargemensam fond, European Western Balkans Joint Fund EWBJF, som EBRD och EIB gemensamt ansvarar för och som EBRD administrerar. Medlen kommer att användas för såväl bidrag till investeringar inom nämnda sektorer som till konsultinsatser för att ge stöd till beredning och genomförande av investeringsprojekt där projektägare (kommuner, infrastruktur- och servicebolag, myndigheter) tar ett lån från en internationell finansieringsinstitution. För närvarande deltar EBRD, EIB, Council of Europe Development Bank (CEB), Världsbanken, tyska KfW samt franska AFD i WBIF som lånefinansiärer. Hur medel fördelas och används styrs genom ett regelverk som alla medlemmar inom WBIF godkänt. Godkännande av enskilda bidrag till projekt görs av en styrkommitté där Sida medverkar. Medverkan i WBIF ger Sida en bättre insyn i WBIF och större möjlighet att diskutera prioriteringar med EU och andra givare. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är ett gemensamt initiativ av EU, utvecklingsfinansiärer, bilaterala givare och partnerländer på västra Balkan. Målet är att stärka harmonisering och koordinering av stöd och investeringar till regionen som syftar till att förbättra den socioekonomiska utvecklingen och att bidra till ett stärkt EU-perspektiv och ett EU-närmande.  WBIF är en regional samfinansieringsplattform som stöder EU:s utvidgning och den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan genom finansiering av strategiska investeringar i främst infrastruktur i de sex länderna på västra Balkan. WBIF har hittills fokuserat på projekt inom energi, transport, miljö och social sektor samt ett speciellt program riktat till privata sektorn. WBIF etablerades 2009 och omfattar EU-kommissionen (DG NEAR), sex utvecklingsfinansiärer (CEB, EBRD, EIB, KfW, WBG och AFD) och 20-tal bilaterala givare. WBIF är en viktig finansieringskälla för infrastrukturprojekt och utveckling i regionen och kommer att vara det främsta redskapet för distribution av det investeringspaket som kommissionen har gjort tillgängligt inom ramen för den ekonomiska och investeringsplanen (Economic and investment plan, EIP) för länderna på västra Balkan i oktober 2020. WBIF är en process för multilateral samordning som väljer, förbereder, implementerar och övervakar en portfölj av prioriterade projekt. WBIF beviljar finansiellt tekniskt bistånd och medfinansierar infrastrukturprojekt. De tillhandahålls för specifika projekt där en IFI/DFI avser att medfinansiera investeringen med ett lån. WBIF ger finansiering genom att blanda bidrag med lån och inhemsk finansiering enligt överenskomna principer om blandningsförhållanden (co-financing ratios). WBIF samlar in bidrag och kombinerar dem med lån och andra finansieringskällor från deltagande utvecklingsfinansiärer. Bidragsresurserna härrör från Europeiska gemensamma fonden för västra Balkan (EWBJF eller Joint Fund), som främst får bidrag från EU:s förmedlemsskapsstöd (IPA) och bilaterala givare. EU kommissionen finansierar också en ramavtalsfacilitet för projektförberedande och projektgenomförande konsultstöd benämnt Infrastructure Project Facility, IPF. Ett tiotal ramavtalskontrakt har sammanlagt tecknats till ett värde av flera hundra miljoner EUR. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Europe, regional Multisector aid Other Multisector WBIF fortsätter implementeras med 16 nya projekt godkända under 2024, vilket ger en total om 206 projekt sen starten 2009. I rapporten för EWBJF för 2024 följs implementeringen av projekten upp. Det konstateras att 64 % av de pågående aktiva EWBJF-bidragen minst ett år försenade och i vissa fall mer än tre år försenade. Den vanligaste anledningen är kopplad till förseningar i upphandling, och i projektförberedelser i andra hand. Förseningarna har minskat över tid. Som nämns ovan får WBIF numer även finansiering från Regional Growth Facility, genom ett nytt EU-reglamente för 2024-2027. Det går sedan in i det nya finansiella ramverket från 2028. RGF är additionellt till IPA-medlen och uppgår till 6 miljarder euro, varav minst 3 miljarder euro (2 miljarder euro i icke-återbetalningsbara bidrag 1 miljard euro i koncessionella lån) kommer att kanaliseras via WBIF, delvis från EC via WBIF till investeringarna och delvis som bidrag från EC till länderna som sedan använder det som nationell medfinansiering i WBIF-investeringarna. De återstående RGF-medlen kommer att vara koncessionella lån som direkt stöd till de nationella budgetarna för Västra Balkans partnerländer. WBIF valdes som huvudkanalen för RGF eftersom "det har väl etablerade finansiella kontrollsystem och tillhandahåller en unik samarbetsram. Målsektorer som är nyckelfaktorer för socio-ekonomisk utveckling: uppkoppling, inklusive transport, energi, grön och digital övergång, utbildning och kompetensutveckling." Projekt inom miljö och sociala frågor implementeras enbart med blending från IPA-medel och från de bilaterala givarnas bidrag. Efterfrågan på finansiering inom dessa två sektorer är mycket lägre än för dem som ingår i RGF. Etableringen av RGF fördröjde ett antal beslut i WBIF, så höstens möte hölls först i April 2025 och sommarens möte är planerat till Januari 2025. Troligen blir antalet projekt som godkänns väsentligt högre 2026. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55010003-5501000301 Sweden The Western Balkans Investment Framework (WBIF) is one of EU's so-called blending facilities. WBIF links grants from the European Commission and bilateral donors with loans from development banks, for investments in infrastructure (transport, energy, environment and social sector) and for private sector development. Support through the WBIF is targeted to Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, Macedonia, Montenegro, Serbia and regional efforts in the Western Balkans. Sida has supported WBIF with annual payments since 2015. Prior to that, the Ministry of Foreign Affairs granted SEK 62 million to the facility. The bulk of the funding for WBIF comes from EU instrument for pre-accession assistance for the countries of the Western Balkans, the so-called IPA instrument. Sida's support is part of a joint donor fund, the European Western Balkans Joint Fund EWBJF, for which the EBRD and the EIB are jointly responsible and which is administered by the EBRD. The funds will be used for grants for investments in the mentioned sectors as well as for consulting services to provide support for the preparation and implementation of investment projects where project owners (municipalities, infrastructure and service companies, authorities) take a loan from an international financial institution. The EBRD, the EIB, the Council of Europe Development Bank (CEB), the World Bank, the German KfW and the French AFD are currently participating in WBIF as loan financiers. How funds are distributed and used is governed by a set of rules approved by all members of WBIF. Approval of individual project contributions is made by a steering committee in which Sida participates. Participation in WBIF gives Sida better understanding of the WBIF operations and greater opportunity to discuss priorities with the EU and other donors. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är en av EUs sk blendingfaciliteter. WBIF kopplar bidrag från EU-kommissionen och bilaterala givare med lån från utvecklingsbanker, för investeringar i infrastruktur (transport, energi, miljö och social sektor) samt för privatsektorutveckling. Stödet genom WBIF riktas till Albanien, Bosnien och Herzegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Serbien samt till regionala insatser på västra Balkan. Sida har stött WBIF med årliga inbetalningar sedan 2015. Dessförinnan har UD beviljat svenskt bidrag på 62 MSEK. Huvuddelen av finansieringen för WBIF kommer från EUs förmedlemskapsstöd för länderna på västra Balkan, det sk IPA-instrumentet. Sidas stöd ingår i en givargemensam fond, European Western Balkans Joint Fund EWBJF, som EBRD och EIB gemensamt ansvarar för och som EBRD administrerar. Medlen kommer att användas för såväl bidrag till investeringar inom nämnda sektorer som till konsultinsatser för att ge stöd till beredning och genomförande av investeringsprojekt där projektägare (kommuner, infrastruktur- och servicebolag, myndigheter) tar ett lån från en internationell finansieringsinstitution. För närvarande deltar EBRD, EIB, Council of Europe Development Bank (CEB), Världsbanken, tyska KfW samt franska AFD i WBIF som lånefinansiärer. Hur medel fördelas och används styrs genom ett regelverk som alla medlemmar inom WBIF godkänt. Godkännande av enskilda bidrag till projekt görs av en styrkommitté där Sida medverkar. Medverkan i WBIF ger Sida en bättre insyn i WBIF och större möjlighet att diskutera prioriteringar med EU och andra givare. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är ett gemensamt initiativ av EU, utvecklingsfinansiärer, bilaterala givare och partnerländer på västra Balkan. Målet är att stärka harmonisering och koordinering av stöd och investeringar till regionen som syftar till att förbättra den socioekonomiska utvecklingen och att bidra till ett stärkt EU-perspektiv och ett EU-närmande.  WBIF är en regional samfinansieringsplattform som stöder EU:s utvidgning och den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan genom finansiering av strategiska investeringar i främst infrastruktur i de sex länderna på västra Balkan. WBIF har hittills fokuserat på projekt inom energi, transport, miljö och social sektor samt ett speciellt program riktat till privata sektorn. WBIF etablerades 2009 och omfattar EU-kommissionen (DG NEAR), sex utvecklingsfinansiärer (CEB, EBRD, EIB, KfW, WBG och AFD) och 20-tal bilaterala givare. WBIF är en viktig finansieringskälla för infrastrukturprojekt och utveckling i regionen och kommer att vara det främsta redskapet för distribution av det investeringspaket som kommissionen har gjort tillgängligt inom ramen för den ekonomiska och investeringsplanen (Economic and investment plan, EIP) för länderna på västra Balkan i oktober 2020. WBIF är en process för multilateral samordning som väljer, förbereder, implementerar och övervakar en portfölj av prioriterade projekt. WBIF beviljar finansiellt tekniskt bistånd och medfinansierar infrastrukturprojekt. De tillhandahålls för specifika projekt där en IFI/DFI avser att medfinansiera investeringen med ett lån. WBIF ger finansiering genom att blanda bidrag med lån och inhemsk finansiering enligt överenskomna principer om blandningsförhållanden (co-financing ratios). WBIF samlar in bidrag och kombinerar dem med lån och andra finansieringskällor från deltagande utvecklingsfinansiärer. Bidragsresurserna härrör från Europeiska gemensamma fonden för västra Balkan (EWBJF eller Joint Fund), som främst får bidrag från EU:s förmedlemsskapsstöd (IPA) och bilaterala givare. EU kommissionen finansierar också en ramavtalsfacilitet för projektförberedande och projektgenomförande konsultstöd benämnt Infrastructure Project Facility, IPF. Ett tiotal ramavtalskontrakt har sammanlagt tecknats till ett värde av flera hundra miljoner EUR. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 12.5 - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.5 - By 2030, substantially reduce waste generation through prevention, reduction, recycling and reuse. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.4 - Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.4 - By 2030, substantially increase water-use efficiency across all sectors and ensure sustainable withdrawals and supply of freshwater to address water scarcity and substantially reduce the number of people suffering from water scarcity. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9500000 30000000 40000000 30000000 30000000 30000000 0 0 9500000 0 30000000 0 40000000 0 30000000 139500000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 9500000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 30000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 40000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 30000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 30000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting EU regulations and international agreements on the environment, climate and energy Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Västra Balkan: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55010003-5501000303 Sweden The Western Balkans Investment Framework (WBIF) is one of EU's so-called blending facilities. WBIF links grants from the European Commission and bilateral donors with loans from development banks, for investments in infrastructure (transport, energy, environment and social sector) and for private sector development. Support through the WBIF is targeted to Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, Macedonia, Montenegro, Serbia and regional efforts in the Western Balkans. Sida has supported WBIF with annual payments since 2015. Prior to that, the Ministry of Foreign Affairs granted SEK 62 million to the facility. The bulk of the funding for WBIF comes from EU instrument for pre-accession assistance for the countries of the Western Balkans, the so-called IPA instrument. Sida's support is part of a joint donor fund, the European Western Balkans Joint Fund EWBJF, for which the EBRD and the EIB are jointly responsible and which is administered by the EBRD. The funds will be used for grants for investments in the mentioned sectors as well as for consulting services to provide support for the preparation and implementation of investment projects where project owners (municipalities, infrastructure and service companies, authorities) take a loan from an international financial institution. The EBRD, the EIB, the Council of Europe Development Bank (CEB), the World Bank, the German KfW and the French AFD are currently participating in WBIF as loan financiers. How funds are distributed and used is governed by a set of rules approved by all members of WBIF. Approval of individual project contributions is made by a steering committee in which Sida participates. Participation in WBIF gives Sida better understanding of the WBIF operations and greater opportunity to discuss priorities with the EU and other donors. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är en av EUs sk blendingfaciliteter. WBIF kopplar bidrag från EU-kommissionen och bilaterala givare med lån från utvecklingsbanker, för investeringar i infrastruktur (transport, energi, miljö och social sektor) samt för privatsektorutveckling. Stödet genom WBIF riktas till Albanien, Bosnien och Herzegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Serbien samt till regionala insatser på västra Balkan. Sida har stött WBIF med årliga inbetalningar sedan 2015. Dessförinnan har UD beviljat svenskt bidrag på 62 MSEK. Huvuddelen av finansieringen för WBIF kommer från EUs förmedlemskapsstöd för länderna på västra Balkan, det sk IPA-instrumentet. Sidas stöd ingår i en givargemensam fond, European Western Balkans Joint Fund EWBJF, som EBRD och EIB gemensamt ansvarar för och som EBRD administrerar. Medlen kommer att användas för såväl bidrag till investeringar inom nämnda sektorer som till konsultinsatser för att ge stöd till beredning och genomförande av investeringsprojekt där projektägare (kommuner, infrastruktur- och servicebolag, myndigheter) tar ett lån från en internationell finansieringsinstitution. För närvarande deltar EBRD, EIB, Council of Europe Development Bank (CEB), Världsbanken, tyska KfW samt franska AFD i WBIF som lånefinansiärer. Hur medel fördelas och används styrs genom ett regelverk som alla medlemmar inom WBIF godkänt. Godkännande av enskilda bidrag till projekt görs av en styrkommitté där Sida medverkar. Medverkan i WBIF ger Sida en bättre insyn i WBIF och större möjlighet att diskutera prioriteringar med EU och andra givare. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är ett gemensamt initiativ av EU, utvecklingsfinansiärer, bilaterala givare och partnerländer på västra Balkan. Målet är att stärka harmonisering och koordinering av stöd och investeringar till regionen som syftar till att förbättra den socioekonomiska utvecklingen och att bidra till ett stärkt EU-perspektiv och ett EU-närmande.  WBIF är en regional samfinansieringsplattform som stöder EU:s utvidgning och den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan genom finansiering av strategiska investeringar i främst infrastruktur i de sex länderna på västra Balkan. WBIF har hittills fokuserat på projekt inom energi, transport, miljö och social sektor samt ett speciellt program riktat till privata sektorn. WBIF etablerades 2009 och omfattar EU-kommissionen (DG NEAR), sex utvecklingsfinansiärer (CEB, EBRD, EIB, KfW, WBG och AFD) och 20-tal bilaterala givare. WBIF är en viktig finansieringskälla för infrastrukturprojekt och utveckling i regionen och kommer att vara det främsta redskapet för distribution av det investeringspaket som kommissionen har gjort tillgängligt inom ramen för den ekonomiska och investeringsplanen (Economic and investment plan, EIP) för länderna på västra Balkan i oktober 2020. WBIF är en process för multilateral samordning som väljer, förbereder, implementerar och övervakar en portfölj av prioriterade projekt. WBIF beviljar finansiellt tekniskt bistånd och medfinansierar infrastrukturprojekt. De tillhandahålls för specifika projekt där en IFI/DFI avser att medfinansiera investeringen med ett lån. WBIF ger finansiering genom att blanda bidrag med lån och inhemsk finansiering enligt överenskomna principer om blandningsförhållanden (co-financing ratios). WBIF samlar in bidrag och kombinerar dem med lån och andra finansieringskällor från deltagande utvecklingsfinansiärer. Bidragsresurserna härrör från Europeiska gemensamma fonden för västra Balkan (EWBJF eller Joint Fund), som främst får bidrag från EU:s förmedlemsskapsstöd (IPA) och bilaterala givare. EU kommissionen finansierar också en ramavtalsfacilitet för projektförberedande och projektgenomförande konsultstöd benämnt Infrastructure Project Facility, IPF. Ett tiotal ramavtalskontrakt har sammanlagt tecknats till ett värde av flera hundra miljoner EUR. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 12.5 - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.5 - By 2030, substantially reduce waste generation through prevention, reduction, recycling and reuse. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 30000000 30000000 0 0 30000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 30000000 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: To bring partner countries closer to meeting EU regulations and international agreements on the environment, climate and energy Västra Balkan: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Västra Balkan: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55010003-5501000306 Sweden The Western Balkans Investment Framework (WBIF) is one of EU's so-called blending facilities. WBIF links grants from the European Commission and bilateral donors with loans from development banks, for investments in infrastructure (transport, energy, environment and social sector) and for private sector development. Support through the WBIF is targeted to Albania, Bosnia and Herzegovina, Kosovo, Macedonia, Montenegro, Serbia and regional efforts in the Western Balkans. Sida has supported WBIF with annual payments since 2015. Prior to that, the Ministry of Foreign Affairs granted SEK 62 million to the facility. The bulk of the funding for WBIF comes from EU instrument for pre-accession assistance for the countries of the Western Balkans, the so-called IPA instrument. Sida's support is part of a joint donor fund, the European Western Balkans Joint Fund EWBJF, for which the EBRD and the EIB are jointly responsible and which is administered by the EBRD. The funds will be used for grants for investments in the mentioned sectors as well as for consulting services to provide support for the preparation and implementation of investment projects where project owners (municipalities, infrastructure and service companies, authorities) take a loan from an international financial institution. The EBRD, the EIB, the Council of Europe Development Bank (CEB), the World Bank, the German KfW and the French AFD are currently participating in WBIF as loan financiers. How funds are distributed and used is governed by a set of rules approved by all members of WBIF. Approval of individual project contributions is made by a steering committee in which Sida participates. Participation in WBIF gives Sida better understanding of the WBIF operations and greater opportunity to discuss priorities with the EU and other donors. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är en av EUs sk blendingfaciliteter. WBIF kopplar bidrag från EU-kommissionen och bilaterala givare med lån från utvecklingsbanker, för investeringar i infrastruktur (transport, energi, miljö och social sektor) samt för privatsektorutveckling. Stödet genom WBIF riktas till Albanien, Bosnien och Herzegovina, Kosovo, Makedonien, Montenegro, Serbien samt till regionala insatser på västra Balkan. Sida har stött WBIF med årliga inbetalningar sedan 2015. Dessförinnan har UD beviljat svenskt bidrag på 62 MSEK. Huvuddelen av finansieringen för WBIF kommer från EUs förmedlemskapsstöd för länderna på västra Balkan, det sk IPA-instrumentet. Sidas stöd ingår i en givargemensam fond, European Western Balkans Joint Fund EWBJF, som EBRD och EIB gemensamt ansvarar för och som EBRD administrerar. Medlen kommer att användas för såväl bidrag till investeringar inom nämnda sektorer som till konsultinsatser för att ge stöd till beredning och genomförande av investeringsprojekt där projektägare (kommuner, infrastruktur- och servicebolag, myndigheter) tar ett lån från en internationell finansieringsinstitution. För närvarande deltar EBRD, EIB, Council of Europe Development Bank (CEB), Världsbanken, tyska KfW samt franska AFD i WBIF som lånefinansiärer. Hur medel fördelas och används styrs genom ett regelverk som alla medlemmar inom WBIF godkänt. Godkännande av enskilda bidrag till projekt görs av en styrkommitté där Sida medverkar. Medverkan i WBIF ger Sida en bättre insyn i WBIF och större möjlighet att diskutera prioriteringar med EU och andra givare. Western Balkans Investment Framework (WBIF) är ett gemensamt initiativ av EU, utvecklingsfinansiärer, bilaterala givare och partnerländer på västra Balkan. Målet är att stärka harmonisering och koordinering av stöd och investeringar till regionen som syftar till att förbättra den socioekonomiska utvecklingen och att bidra till ett stärkt EU-perspektiv och ett EU-närmande.  WBIF är en regional samfinansieringsplattform som stöder EU:s utvidgning och den socioekonomiska utvecklingen på västra Balkan genom finansiering av strategiska investeringar i främst infrastruktur i de sex länderna på västra Balkan. WBIF har hittills fokuserat på projekt inom energi, transport, miljö och social sektor samt ett speciellt program riktat till privata sektorn. WBIF etablerades 2009 och omfattar EU-kommissionen (DG NEAR), sex utvecklingsfinansiärer (CEB, EBRD, EIB, KfW, WBG och AFD) och 20-tal bilaterala givare. WBIF är en viktig finansieringskälla för infrastrukturprojekt och utveckling i regionen och kommer att vara det främsta redskapet för distribution av det investeringspaket som kommissionen har gjort tillgängligt inom ramen för den ekonomiska och investeringsplanen (Economic and investment plan, EIP) för länderna på västra Balkan i oktober 2020. WBIF är en process för multilateral samordning som väljer, förbereder, implementerar och övervakar en portfölj av prioriterade projekt. WBIF beviljar finansiellt tekniskt bistånd och medfinansierar infrastrukturprojekt. De tillhandahålls för specifika projekt där en IFI/DFI avser att medfinansiera investeringen med ett lån. WBIF ger finansiering genom att blanda bidrag med lån och inhemsk finansiering enligt överenskomna principer om blandningsförhållanden (co-financing ratios). WBIF samlar in bidrag och kombinerar dem med lån och andra finansieringskällor från deltagande utvecklingsfinansiärer. Bidragsresurserna härrör från Europeiska gemensamma fonden för västra Balkan (EWBJF eller Joint Fund), som främst får bidrag från EU:s förmedlemsskapsstöd (IPA) och bilaterala givare. EU kommissionen finansierar också en ramavtalsfacilitet för projektförberedande och projektgenomförande konsultstöd benämnt Infrastructure Project Facility, IPF. Ett tiotal ramavtalskontrakt har sammanlagt tecknats till ett värde av flera hundra miljoner EUR. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 12.5 - Till 2030 väsentligt minska mängden avfall genom åtgärder för att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. 12.5 - By 2030, substantially reduce waste generation through prevention, reduction, recycling and reuse. 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.4 - By 2030, substantially increase water-use efficiency across all sectors and ensure sustainable withdrawals and supply of freshwater to address water scarcity and substantially reduce the number of people suffering from water scarcity. 6.4 - Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1 1 1 EBRD-WBJTF/European Bank For Reconstruction And Development - Western Balkans Joint Trust Fund SE-0-SE-6-55020172 Sweden The project's main aim is to support private and decentralised forestry development in Kosovo and, for relevant issues, also at regional level Projektets huvudsakliga mål är att stötta privat och decentraliserad skogsutveckling i Kosovo och, för relevanta punkter, också på regional nivå. Improved management of decentralized forests, which includes: Increased capacities of municipalities and forestry administration; Support adapted legal framework and strategy of forestry in decentralized forest management; and Joint forest management and practices supported. Improved management of private forests in Kosovo, which includes: Improved structure and functioning of National Associations of Private Forest Owners (NAPFO) and Associations of Private Forest Owners (APFO); Increased capacity and service delivery of associations; Increased capacities of women and youth in sustainable forest management and forest product value chains; and Inclusion of private forestry in forestry and rural development policies, programmes and legislation (including subsidy schemes). Increased application of renewable energy from wood biomass addressing environmental services and income generation, which includes: Capacity strengthened related to wood biomass for renewable energy; Good practise and innovative approaches developed for wood biomass and non-wood forest products (NWFPs) in agro-forestry and rehabilitation of degraded forests; and carbon sequestration (CS) assessed through measurements in different silvi-cultural models. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Kosovo Forestry development Forestry Outcome 1 - Improved management of decentralized forests in Kosovo Capacity development of 200 officials of municipalities, Kosovo Forestry Agency and beneficiaries on Joint Forest Management are trained; Capacity development of 582 Forest Family owners on JFM are trained; 1316 Forest Families are informed on JFM 35 beneficiary families have harvested and used the wood mass of 200 m3 to meet the needs of their families with firewood through JFM practices. Outcome 2 - Improved management of private forests in Kosovo National Association of Private Forestry Owners (NAPFO) and Association of Private Forestry Owners (APFO) have provided service delivery to their members: trainings on forest management plans, silvicultural work, fire protection, use of motor chain and safety measures NAPFO membership has been increased in total 10,800 members within 25 APFOs, where 20% of them are women; Technical skills and capacity development of vulnarble women and youth are development; Increased production of Non-Timber Forest Products (NTFP) and value chain has indicated on additional jobs creation (permanent and seasonal), averagely each beneficiary has increased income for 400 Euro annually and generated 0.7 permanent jobs and 0.7 temporary jobs Addendum project result achieved: Women and Youth Producers Groups (WYPG) have improved skills of cultivation of MAPs and increase cultivation surface areas with MAP; Strengthening of network between members of the APFO, rural women farmers and existing market actors i.e. collection point, processors and exporters for MAPs/NTFP; Outcome 3 - Increased application of biomass production for climate change mitigation Promotion of wood biomass production from proper treatment of degraded forestry, use of wood waste and supplying two schools in Hani I Elezit with 100 m3 of wood cheeps; Promotion of chestnuts degraded forest revitalization are promoted Addendum project result achieved: Promotion of application of new technologies of cultivation of chestnuts orchards; Finalization of two more (2) case studies for Biomass District Heating Systems (DH) for municipalities were developed for the municipality of Junik and Hani Elezit; Monitoring Report about carbon sequestration and biomass growth from 130 pilot plots are finalized During 2020, two filed visits where conducted, one of which with Embassy collagues. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55020172-5502017201 Sweden The project's main aim is to support private and decentralised forestry development in Kosovo and, for relevant issues, also at regional level Projektets huvudsakliga mål är att stötta privat och decentraliserad skogsutveckling i Kosovo och, för relevanta punkter, också på regional nivå. Improved management of decentralized forests, which includes: Increased capacities of municipalities and forestry administration; Support adapted legal framework and strategy of forestry in decentralized forest management; and Joint forest management and practices supported. Improved management of private forests in Kosovo, which includes: Improved structure and functioning of National Associations of Private Forest Owners (NAPFO) and Associations of Private Forest Owners (APFO); Increased capacity and service delivery of associations; Increased capacities of women and youth in sustainable forest management and forest product value chains; and Inclusion of private forestry in forestry and rural development policies, programmes and legislation (including subsidy schemes). Increased application of renewable energy from wood biomass addressing environmental services and income generation, which includes: Capacity strengthened related to wood biomass for renewable energy; Good practise and innovative approaches developed for wood biomass and non-wood forest products (NWFPs) in agro-forestry and rehabilitation of degraded forests; and carbon sequestration (CS) assessed through measurements in different silvi-cultural models. Sweden CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Swedish International Development Cooperation Agency CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 9750000 6875000 3000000 3000000 4000000 2000000 9750000 3000000 6875000 4000000 4000000 -6875000 0 6875000 3000000 0 2000000 32625000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 4000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 2875000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 6875000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 6875000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 3000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 3000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 4000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 2000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Västra Balkan: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Västra Balkan: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Västra Balkan: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55020172-5502017202 Sweden The project's main aim is to support private and decentralised forestry development in Kosovo and, for relevant issues, also at regional level Projektets huvudsakliga mål är att stötta privat och decentraliserad skogsutveckling i Kosovo och, för relevanta punkter, också på regional nivå. Improved management of decentralized forests, which includes: Increased capacities of municipalities and forestry administration; Support adapted legal framework and strategy of forestry in decentralized forest management; and Joint forest management and practices supported. Improved management of private forests in Kosovo, which includes: Improved structure and functioning of National Associations of Private Forest Owners (NAPFO) and Associations of Private Forest Owners (APFO); Increased capacity and service delivery of associations; Increased capacities of women and youth in sustainable forest management and forest product value chains; and Inclusion of private forestry in forestry and rural development policies, programmes and legislation (including subsidy schemes). Increased application of renewable energy from wood biomass addressing environmental services and income generation, which includes: Capacity strengthened related to wood biomass for renewable energy; Good practise and innovative approaches developed for wood biomass and non-wood forest products (NWFPs) in agro-forestry and rehabilitation of degraded forests; and carbon sequestration (CS) assessed through measurements in different silvi-cultural models. Sweden CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Swedish International Development Cooperation Agency CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.3 - Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. 15.3 - By 2030, combat desertification, restore degraded land and soil, including land affected by desertification, drought and floods, and strive to achieve a land degradation-neutral world. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 3000000 3000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 3000000 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Västra Balkan: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Västra Balkan: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Western Balkans: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Västra Balkan: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55020172-5502017204 Sweden The project's main aim is to support private and decentralised forestry development in Kosovo and, for relevant issues, also at regional level Projektets huvudsakliga mål är att stötta privat och decentraliserad skogsutveckling i Kosovo och, för relevanta punkter, också på regional nivå. Improved management of decentralized forests, which includes: Increased capacities of municipalities and forestry administration; Support adapted legal framework and strategy of forestry in decentralized forest management; and Joint forest management and practices supported. Improved management of private forests in Kosovo, which includes: Improved structure and functioning of National Associations of Private Forest Owners (NAPFO) and Associations of Private Forest Owners (APFO); Increased capacity and service delivery of associations; Increased capacities of women and youth in sustainable forest management and forest product value chains; and Inclusion of private forestry in forestry and rural development policies, programmes and legislation (including subsidy schemes). Increased application of renewable energy from wood biomass addressing environmental services and income generation, which includes: Capacity strengthened related to wood biomass for renewable energy; Good practise and innovative approaches developed for wood biomass and non-wood forest products (NWFPs) in agro-forestry and rehabilitation of degraded forests; and carbon sequestration (CS) assessed through measurements in different silvi-cultural models. Sweden CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Swedish International Development Cooperation Agency CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.3 - Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. 15.3 - By 2030, combat desertification, restore degraded land and soil, including land affected by desertification, drought and floods, and strive to achieve a land degradation-neutral world. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -8404 -8404 -8404 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation -8404.27 CNVP Foundation/Connecting Natural Values and People Foundation Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Reduced environmental and climate impact, and sustainable management and use of natural resources VB: Minskad miljö- och klimatpåverkan samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55020216 Sweden The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Bosnia and Herzegovina Montenegro North Macedonia Serbia Kosovo Europe, regional Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry In 2014, Sida extended a grant contribution of SEK 33 million to the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) towards the Women in Business (WiB) programme in the six Western Balkans (WB) countries of Albania, Bosnia and Herzegovina (BiH), Kosovo, Montenegro, North Macedonia and Serbia. In 2018, Sida committed an additional amount of SEK 40 million to support a second phase of the programme covering the period January 2019 to December 2023 across the six Western Balkan countries. The second phase of the programme sought to enhance competition and to stimulate the growth of women-led businesses and their ability to reach their economic potential and make contributions to employment, growth and social inclusion. An impact evaluation of the programme covering 2014-2021 was carried out by external consultants during 2022 and focused on interventions in Armenia, Georgia, Serbia and Kosovo. It found that the WiB programme effectively supported Partner Financial Institutions (PFIs) with technical assistance and credit support, leading to increased lending to women entrepreneurs. However, strict loan conditions and cautious lending practices limited the programme's reach. While First Loss Risk Cover (FLRC) was introduced to encourage PFIs, its utilization remained low. The programme's advisory services helped women entrepreneurs improve their operational processes, increase turnover, and create jobs. However, the impact could potentially have been bigger if outreach was broader and if each business had received all programme components. Nevertheless the evaluation noted that overall, the programme contributed to increased capacity and growth of supported women-led enterprises, as well as PFIs' awareness of the value of investing in women. The sustainability of these impacts varied among PFIs, with some planning to continue offering dedicated credit lines to women, while others did not. Challenges in monitoring and inconsistent qualitative data limited the assessment of the programme's transformative potential and long-term outcomes. The evaluation concluded that while the programme had positive output-level results, its transformative potential and sustainability were less clear. The EBRD monitoring system provided extensive data, but the varying quality of indicators and inconsistent higher-level data prevented a full understanding of the programme's impacts. Sida's contribution to the programme ended with the second phase, that is in December 2023. The results reported at the end of this second phase showed that the programme had contributed to improved access to finance and business support for women-led enterprises and to fostering women's entrepreneurship and economic empowerment. In many cases the reported results for financial support, capacity building, and outreach exceeded the targets. Some examples are given below: i) Increased Financial Support: EBRD extended €41 million to 10 Partner Financial Institutions (PFIs) for on-lending to women-led MSMEs, exceeding the initial target of €40 million. PFIs in turn issued 3,972 sub loans to women-led MSMEs, surpassing the target of 2,500 by 59%; ii) Enhanced Technical Cooperation: All targets for technical cooperation with PFIs were surpassed. iii) Improved Loan Conditions: PFIs have introduced more favorable loan conditions for women-led businesses, such as removing personal guarantee requirements, offering longer loan maturities, and lowering interest rates. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55020216-5502021601 Sweden The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 12300000 15700000 0 12000000 0 0 0 12300000 15700000 0 12000000 5000000 0 0 15700000 -15700000 0 0 0 0 45000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12300000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15700000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Västra Balkan: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55020216-5502021602 Sweden The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 12000000 0 12000000 0 0 0 12000000 0 24000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Västra Balkan: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55020216-5502021603 Sweden The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The EBRD has developed a proposal for a regional program for the Western Balkans in support of Women in Business (WiB). There will be a creditline from EBRD amounting to 30 million EUR and a grant component of EUR 7.6 million for training and capacity development etc. In January 2014, the EBRD asked Sida for a contribution amounting to 3.5 million EUR. Distribution: No country allocations in advance. According to Sida's assessment, the project proposal is relevant in relation to the new regional strategy for the Western Balkans. It also represents a complement to an existing Sida-supported project (Women Entrepreneurship with RCC as coordinator), which focuses on the same issues, but mainly aims at changing policies, guidelines and attitudes of decision makers. The EBRD project is aimed directly at women entrepreneurs (training, mentoring, coaching ) and at 7-10 local banks in order to facilitate the granting of credit to women, who own and operate businesses. It is expected that a similar WiB project for countries of the Eastern Partnership will also be implemented by EBRD with Swedish support. EBRD har utarbetat ett förslag till regionalt program för Västra Balkan till stöd för kvinnors företagande, Women in Business (WiB). För att genomföra insatsen behövs en kredit från EBRD på 30 milj EUR samt gåvobistånd på sammanlagt 7,6 milj EUR för kompetenshöjande insatser mm. EBRD ansökte i januari 2014 om stöd på 3,5 milj EUR från Sida. Enligt Sidas bedömning är insatsen relevant i relation till den nyligen beslutade regionala strategin för Västra Balkan. Den utgör också ett komplement till ett pågående Sida-stött projekt (Women Entrepreneurship med Regional Cooperation Council som samordnare), som är inriktat på samma problemområde, men i huvudsak arbetar för att förändra politik, riktlinjer och attityder hos beslutsfattare. EBRD-projektet riktar sig direkt till kvinnliga företagare (utbildning, mentoring, coaching) och till delar av banksystemet i syfte att underlätta kreditgivning till kvinnor som äger och driver företag. Senare i år förväntas EBRD komma med förslag till Sida avs ett liknande WiB-projekt för länderna i Östra Partnerskapet. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2023), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 0 0 4000000 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 640000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 640000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 640000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 640000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 680000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Improved opportunities for productive employment with decent working conditions VB: Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning WB: Better conditions for open economies integrated into regional, EU and international value chains and markets VB: Stärkta förutsättningar för öppna ekonomier som integreras i regionala, EU:s och internationella värdekedjor och marknader Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55020258 Sweden The Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) shall engage in medical rehabilitation of torture victims as well as strive towards increased accountability for perpetrators HRFT syftar till en stärkt Turkisk efterlevnad av åtaganden inom rätten till frihet från tortyr och annan omänsklig behandling och till ökat välmående för tortyroffer. Detta förväntas uppnås genom fortsatt behandling av personer som utsatts för tortyr, utveckling och förbättring av behandlingsmetoder, genom stärkande av ansvarsutkrävande och förebyggande mekanismer i Turkiet, genom att utveckla metoder för att hantera sociala trauman. ? The objectives of HRFT with this contribution are: "Torture Survivors and Their Relatives Achieve a State Of Complete Physical, Psychological And Social Well-Being"  "Accountability for Torture and Other Forms Of Ill-Treatment is Achieved" "Preventive Measures Against Torture And Other Forms Of Ill-Treatment In Turkey are Improved And Brought In Line With International Human Rights Norms" "A Holistic Programme is Produced For Coping With On-Going Social Trauma Caused By Gross/Serious Human Rights Violations" "Sustainable And Effective Programmes for Prevention Of Gross/Serious Human Rights Violations Are Developed At International Level". Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Turkey Human rights Government & Civil Society-general On the first objective, during the reporting period HRFT were able to rehabilitate and treat 3 968 beneficiaries while the actual target was 2 250 applicants. The level of beneficiaries from 2015 to 2019 has varied from 677 in 2016 to a peak of 1049 beneficiaries in 2019. For increased outreach efforts, HRFT established referral centers in Cizre and Van as well as deployed mobil health teams. Another tool to increase its outreach has been to establish partnerships and cooperation with local NGO:s to identify torture survivors which might have issues in accessing services of HRFT. Although HRFT works holistically, the first objective is seen as the core area of activities, i.e. to provide rehabilitation and treatment to torture survivors.  Furthermore on the first objective, the HRFT academy was established to strengthen the link between rehabilitation and treatment activities with evidence based research. The research focuses broadly on human rights violations in Turkey. The HRFT have increased its position in Turkey as a prominent Foundation defending human rights. Care for caregivers, emphasised by Sida as very important and a program of priority, was established in 2016 and further expanded during the reporting period in terms of providing supervision, treatment and budget allocated to spare time activities of the employees and volunteers for recovery.  On the second objective of HRFT regarding accountability and legal assistance, 28 torture survivors have been assisted during the reporting period with different outcomes such as re-opening of cases and bringing cases to ECHR for international attention. Moreover, providing alternative medical forensic assessments and reports are an important part of seeking justice, and HRFT assisted 360 applicants during the reporting period. In order to vastly include new generations of health and legal proffessionals, HRFT have conducted 15 training on the Istanbul Protocol (the primary international convention against torture). HRFT have also been able to provide input and expertise to the Protocol, taking on a leading position.  Third objective on supporting preventive measures against torture which mainly entails advocacy visavis national and international stakeholders, have included drafting of reports and publications to disseminate HRFT activities and monitoring of human rights violations. HRFT have been building international alliances and gathering like-minded actors in the fight against torture. Dialogue and points of entries has been established with Kosovo, Hungary, Palestine and Israel to the already existing cooperation with the Swedish Red Cross. Moreover, HRFT continued to monitor the National Prevention Mechanism (NPM) by organizing an international conference to improve the process. TIHEK, as the main responsible body to implement the NPM, remains a main entry point of advocacy.  The fourth objective is on expanding the role and mandate of HRFT both nationally and internationally through various use of tools. It seems like HRFT has grown even more, despite the difficult context and the many challenges. Tools used for this purpose has been to engage into more research, alliances, conferences, meetings, legal assistance, expanding care for caregivers etc. Efforts has also been done for more geographical outreach targeting survivors across the country.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55020258-5502025801 Sweden The Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) shall engage in medical rehabilitation of torture victims as well as strive towards increased accountability for perpetrators HRFT syftar till en stärkt Turkisk efterlevnad av åtaganden inom rätten till frihet från tortyr och annan omänsklig behandling och till ökat välmående för tortyroffer. Detta förväntas uppnås genom fortsatt behandling av personer som utsatts för tortyr, utveckling och förbättring av behandlingsmetoder, genom stärkande av ansvarsutkrävande och förebyggande mekanismer i Turkiet, genom att utveckla metoder för att hantera sociala trauman. ? The objectives of HRFT with this contribution are: "Torture Survivors and Their Relatives Achieve a State Of Complete Physical, Psychological And Social Well-Being"  "Accountability for Torture and Other Forms Of Ill-Treatment is Achieved" "Preventive Measures Against Torture And Other Forms Of Ill-Treatment In Turkey are Improved And Brought In Line With International Human Rights Norms" "A Holistic Programme is Produced For Coping With On-Going Social Trauma Caused By Gross/Serious Human Rights Violations" "Sustainable And Effective Programmes for Prevention Of Gross/Serious Human Rights Violations Are Developed At International Level". Sweden HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Swedish International Development Cooperation Agency HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3650000 5650000 5150000 7725000 2575000 5150000 -5650000 3650000 0 0 0 -5150000 5650000 5150000 0 -5150000 5650000 5150000 2575000 0 2575000 5150000 5150000 -5142 0 -5150000 24750000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 3650000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 5650000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 5150000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 5150000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 2575000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 2575000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey -5141.84 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: Increased conformance to international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Turkiet: Att Turkiet i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55020258-5502025802 Sweden The Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) shall engage in medical rehabilitation of torture victims as well as strive towards increased accountability for perpetrators HRFT syftar till en stärkt Turkisk efterlevnad av åtaganden inom rätten till frihet från tortyr och annan omänsklig behandling och till ökat välmående för tortyroffer. Detta förväntas uppnås genom fortsatt behandling av personer som utsatts för tortyr, utveckling och förbättring av behandlingsmetoder, genom stärkande av ansvarsutkrävande och förebyggande mekanismer i Turkiet, genom att utveckla metoder för att hantera sociala trauman. ? The objectives of HRFT with this contribution are: "Torture Survivors and Their Relatives Achieve a State Of Complete Physical, Psychological And Social Well-Being"  "Accountability for Torture and Other Forms Of Ill-Treatment is Achieved" "Preventive Measures Against Torture And Other Forms Of Ill-Treatment In Turkey are Improved And Brought In Line With International Human Rights Norms" "A Holistic Programme is Produced For Coping With On-Going Social Trauma Caused By Gross/Serious Human Rights Violations" "Sustainable And Effective Programmes for Prevention Of Gross/Serious Human Rights Violations Are Developed At International Level". Sweden HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 700000 700000 -132983 700000 Dev. country based NGOs 567017 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: Increased conformance to international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Turkiet: Att Turkiet i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55020258-5502025803 Sweden The Human Rights Foundation of Turkey (HRFT) shall engage in medical rehabilitation of torture victims as well as strive towards increased accountability for perpetrators HRFT syftar till en stärkt Turkisk efterlevnad av åtaganden inom rätten till frihet från tortyr och annan omänsklig behandling och till ökat välmående för tortyroffer. Detta förväntas uppnås genom fortsatt behandling av personer som utsatts för tortyr, utveckling och förbättring av behandlingsmetoder, genom stärkande av ansvarsutkrävande och förebyggande mekanismer i Turkiet, genom att utveckla metoder för att hantera sociala trauman. ? The objectives of HRFT with this contribution are: "Torture Survivors and Their Relatives Achieve a State Of Complete Physical, Psychological And Social Well-Being"  "Accountability for Torture and Other Forms Of Ill-Treatment is Achieved" "Preventive Measures Against Torture And Other Forms Of Ill-Treatment In Turkey are Improved And Brought In Line With International Human Rights Norms" "A Holistic Programme is Produced For Coping With On-Going Social Trauma Caused By Gross/Serious Human Rights Violations" "Sustainable And Effective Programmes for Prevention Of Gross/Serious Human Rights Violations Are Developed At International Level". Sweden HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Swedish International Development Cooperation Agency HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 300000 0 300000 -300000 151955 300000 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey 151955 HRFT/Human Rights Foundation of Turkey Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Turkey: Increased conformance to international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Turkiet: Att Turkiet i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030013 Sweden Environment-Municiplities & Civil Society Miljö-kommuner & Civila samhället. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Belarus Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-55030013-5503001301 Sweden Environment-Municiplities & Civil Society Miljö-kommuner & Civila samhället. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10050400 7187763 12761837 0 5000000 3000000 0 5000000 30000000 International NGO 5000000 International NGO 3000000 International NGO 5000000 International NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-55030013-5503001302 Sweden Environment-Municiplities & Civil Society Miljö-kommuner & Civila samhället. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 50400 0 187763 0 50400 International NGO 12600 International NGO 64576.5 International NGO 67653.55 International NGO 42932.69 International NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-55030013-5503001303 Sweden Environment-Municiplities & Civil Society Miljö-kommuner & Civila samhället. Sweden REC/The Regional Environmental Center Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 7000000 4000000 0 5000000 International NGO 4000000 International NGO 7000000 International NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-55030064 Sweden Kvinna till Kvinna (KtK) was granted support for activities in Georgia during 2013-2014, amounting to 16 MSEK. The proposal has two focus areas: 1) Sustainability of partner organisations and 2) thematic focus on women, peace and security – consisting of peace building and gender equality. The project objective is that targeted organisations have increased their presence and influence in public and political life. The current applications concerns a one year cost extension of the programme during 2015 with 9 MSEK. During the extension the main activities of the programme will continue, however there will be a greater internal focus. KtK will during 2015 work with strategic planning both internally and with it cooperation partners. KtK will also support its partner organisations to carry out organisational assessments. Based on this strategy work and analysis KtK will formulate a new application for a longer programme starting 2016 which will include a strengthened focus on sustainability and take into account future phase out of Swedish support. Ansökan fokuserar på två huvudsakliga områden: 1) Partnerorganisationernas hållbarhet samt ett tematiskt fokus på 2) Kvinnor, fred och säkerhet – bestående av fredsbyggande och GBV. Projektmålet är att Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer ökar sitt deltagande i och inflytande i offentlighet och politik. Förväntade resultat med indikatorer grupperas under de två komponenterna kapacitetsutveckling och kvinnor, fred och säkerhet. Den nuvarande ansökan avser en ett-årig förlängning av projektet under 2015. Under förlängning kommer arbetet att fortgå som tidigare men med ett större internt fokus. Tanken är att man under 2015 kommer lägga ner arbete på en strategy process dels centralt inom Kvinna till Kvinna i Stockholm men även i Georgien där man kommer att fokusera på strategisk planering och organisationsbedömningar tillsammans med sina partner organisationer. Utifrån analysen och den överenskomna strategin kommer man att arbeta fram en längre ansökan. Organisationsbedömningarna och den strategiska analysen är ämnade att öka hållbarheten av arbetet hittills och planerade insatser. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general General question: Results related to the intended outcome 2015Question: Summarise results related to the intended outcome (this information will be sent to Open Aid)Answer: The results refer to the entire programme period Jan 2013 - April 2016 and the assessment is made based on the programme reporting, the impact assessment carried out in 2016 and the findings made during Sida's minotoring and follow up. The programme has contributed to a strengthened position for women in the region in certain regards. Women's organisations in Georgia have been actively participating in advocacy for policy development and legislation on national and local level with the base of the support from the programme. Some of Kvinna till Kvinna's partner organisations have also been key for developing and deepening the understanding of gender equality for law-makers in the country as well as taking up central roles as advisors and watchdogs for the implementation of the adopted legislative frameworks. The projects implemented by Kvinna till Kvinna's partner organisations (KtK POs) on the community level have had great impact in regards to changing views towards gender equality, domestic violence and LGBTIQ. Awareness raising of sexual and reproductive health has also increased. Furthermore the prevention work, and response to, domestic violence cases by of the partner organisations has improved during the programme. The impact assessment highlighted the increase in awareness and change in the public opinion concerning domestic violence as one of the mayor results on impact level. Progress has been made in terms of the objective of increased organisational development and sustainablility of Kvinna till Kvinna's partner organisations. More organisations use result based managment and have an increased level of sustainability or alternative sources of funding. These results however vary a lot between the different partner organisations. In Abkhazia a formalized network of women's organizations has been established through the programme. In South Ossesstia however, there were difficulties for the partner organisation to operate due to anti-NGO propaganda being prevalent in media and a general harder climate for civil society. As a result Kvinna till Kvinna's South Ossetian based partner organisation AWSODHR was forced to cease with their operations in 2015. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030064-5503006401 Sweden Kvinna till Kvinna (KtK) was granted support for activities in Georgia during 2013-2014, amounting to 16 MSEK. The proposal has two focus areas: 1) Sustainability of partner organisations and 2) thematic focus on women, peace and security – consisting of peace building and gender equality. The project objective is that targeted organisations have increased their presence and influence in public and political life. The current applications concerns a one year cost extension of the programme during 2015 with 9 MSEK. During the extension the main activities of the programme will continue, however there will be a greater internal focus. KtK will during 2015 work with strategic planning both internally and with it cooperation partners. KtK will also support its partner organisations to carry out organisational assessments. Based on this strategy work and analysis KtK will formulate a new application for a longer programme starting 2016 which will include a strengthened focus on sustainability and take into account future phase out of Swedish support. Ansökan fokuserar på två huvudsakliga områden: 1) Partnerorganisationernas hållbarhet samt ett tematiskt fokus på 2) Kvinnor, fred och säkerhet – bestående av fredsbyggande och GBV. Projektmålet är att Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer ökar sitt deltagande i och inflytande i offentlighet och politik. Förväntade resultat med indikatorer grupperas under de två komponenterna kapacitetsutveckling och kvinnor, fred och säkerhet. Den nuvarande ansökan avser en ett-årig förlängning av projektet under 2015. Under förlängning kommer arbetet att fortgå som tidigare men med ett större internt fokus. Tanken är att man under 2015 kommer lägga ner arbete på en strategy process dels centralt inom Kvinna till Kvinna i Stockholm men även i Georgien där man kommer att fokusera på strategisk planering och organisationsbedömningar tillsammans med sina partner organisationer. Utifrån analysen och den överenskomna strategin kommer man att arbeta fram en längre ansökan. Organisationsbedömningarna och den strategiska analysen är ämnade att öka hållbarheten av arbetet hittills och planerade insatser. Sweden Kvinna till Kvinna Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 6000000 4000000 6000000 0 0 6000000 4000000 6000000 16000000 Donor Country NGO 6000000 Donor Country NGO 4000000 Donor Country NGO 4000000 Donor Country NGO 2000000 Donor Country NGO -105268 Donor Country NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Increased trust between the parties in prolonged conflicts Östeuropa: Ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030064-5503006402 Sweden Kvinna till Kvinna (KtK) was granted support for activities in Georgia during 2013-2014, amounting to 16 MSEK. The proposal has two focus areas: 1) Sustainability of partner organisations and 2) thematic focus on women, peace and security – consisting of peace building and gender equality. The project objective is that targeted organisations have increased their presence and influence in public and political life. The current applications concerns a one year cost extension of the programme during 2015 with 9 MSEK. During the extension the main activities of the programme will continue, however there will be a greater internal focus. KtK will during 2015 work with strategic planning both internally and with it cooperation partners. KtK will also support its partner organisations to carry out organisational assessments. Based on this strategy work and analysis KtK will formulate a new application for a longer programme starting 2016 which will include a strengthened focus on sustainability and take into account future phase out of Swedish support. Ansökan fokuserar på två huvudsakliga områden: 1) Partnerorganisationernas hållbarhet samt ett tematiskt fokus på 2) Kvinnor, fred och säkerhet – bestående av fredsbyggande och GBV. Projektmålet är att Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer ökar sitt deltagande i och inflytande i offentlighet och politik. Förväntade resultat med indikatorer grupperas under de två komponenterna kapacitetsutveckling och kvinnor, fred och säkerhet. Den nuvarande ansökan avser en ett-årig förlängning av projektet under 2015. Under förlängning kommer arbetet att fortgå som tidigare men med ett större internt fokus. Tanken är att man under 2015 kommer lägga ner arbete på en strategy process dels centralt inom Kvinna till Kvinna i Stockholm men även i Georgien där man kommer att fokusera på strategisk planering och organisationsbedömningar tillsammans med sina partner organisationer. Utifrån analysen och den överenskomna strategin kommer man att arbeta fram en längre ansökan. Organisationsbedömningarna och den strategiska analysen är ämnade att öka hållbarheten av arbetet hittills och planerade insatser. Sweden Kvinna till Kvinna Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 9000000 9000000 0 9000000 Donor Country NGO 9000000 Donor Country NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Increased trust between the parties in prolonged conflicts Östeuropa: Ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030064-5503006403 Sweden Kvinna till Kvinna (KtK) was granted support for activities in Georgia during 2013-2014, amounting to 16 MSEK. The proposal has two focus areas: 1) Sustainability of partner organisations and 2) thematic focus on women, peace and security – consisting of peace building and gender equality. The project objective is that targeted organisations have increased their presence and influence in public and political life. The current applications concerns a one year cost extension of the programme during 2015 with 9 MSEK. During the extension the main activities of the programme will continue, however there will be a greater internal focus. KtK will during 2015 work with strategic planning both internally and with it cooperation partners. KtK will also support its partner organisations to carry out organisational assessments. Based on this strategy work and analysis KtK will formulate a new application for a longer programme starting 2016 which will include a strengthened focus on sustainability and take into account future phase out of Swedish support. Ansökan fokuserar på två huvudsakliga områden: 1) Partnerorganisationernas hållbarhet samt ett tematiskt fokus på 2) Kvinnor, fred och säkerhet – bestående av fredsbyggande och GBV. Projektmålet är att Kvinna till Kvinnas partnerorganisationer ökar sitt deltagande i och inflytande i offentlighet och politik. Förväntade resultat med indikatorer grupperas under de två komponenterna kapacitetsutveckling och kvinnor, fred och säkerhet. Den nuvarande ansökan avser en ett-årig förlängning av projektet under 2015. Under förlängning kommer arbetet att fortgå som tidigare men med ett större internt fokus. Tanken är att man under 2015 kommer lägga ner arbete på en strategy process dels centralt inom Kvinna till Kvinna i Stockholm men även i Georgien där man kommer att fokusera på strategisk planering och organisationsbedömningar tillsammans med sina partner organisationer. Utifrån analysen och den överenskomna strategin kommer man att arbeta fram en längre ansökan. Organisationsbedömningarna och den strategiska analysen är ämnade att öka hållbarheten av arbetet hittills och planerade insatser. Sweden Kvinna till Kvinna Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2000000 2000000 2000000 Donor Country NGO 2000000 Donor Country NGO Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Increased trust between the parties in prolonged conflicts Östeuropa: Ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030169 Sweden Orbeliani Georgia - web platform is a so called ICT4D contribution. The contribution aims at creating an Internetbased platform enabling donor funds to more directly support activism and civic engagement in Georgia. The Orbeliani idea is based on the assumption that civil society consists of individuals with good ideas but with limited ability for often professionalized fundraising. Ambassaden beslutade 2014 att stödja den nystartade organisationen Orbelianis aktiviteter inklusive etableringen av en internetbaserad plattform för ansökningar om stöd till förändringsaktörer och aktivister. Här bedöms nu Orbelianis förlängningsansökan för perioden jan - juni 2018. Programmet syftar till att möjligöra stöd till aktörer och aktivister som inte är organiserade i existerande civilsamhällesorganisationer och som traditionellt bistånd annars har svårt att nå. Idén är att dessa enskilda förändringsaktörer och aktivister ansöker om att få kostnader, tjänster eller produkter som är nödvändiga för att kunna genomföra mindre projekt, betalade av Orbeliani. Dessa projekt skall ha som främsta mål att engagera frivilliga och genomföra förändringsprojekt på lokal nivå. Under 2014 – 2016 har Orbeliani skapat plattformen samt påbörjat sin verksamhet med stöd till förändringsaktörer via plattformen. Under 2016 beslutade ambassaden att förlänga insatsen för att möjliggöra för dels för genomförande av en rad försenade aktiviteter samt dels att ge stöd till ytterligare initiativ inklusive en omgång av riktade insatser med fokus på miljöpåverkan. Under 2017 genomfördes en extern utvärdering av stödet till Orbeliani av konsultfirman NIRAS. NIRAS fann i sin bedömning att Orbeliani hade etablerat en fungerande nätbaserad ansökningsplattform samt lyckats nå ut till aktivister som tidigare inte sökt stöd hos civilsamhällesorganisationer. Utvärderingen ifrågasatte dock hållbarheten i organisationens resultat, Orbelianis möjlighet att åstadkomma resultat på en övergripande strategisk nivå samt kostnadseffektiviteten i organisationen. Ambassaden initierade därmed en diskussion med Orbeliani om hur man ska uppnå hållbarhet för organisationens resultat och stärka organisationen finansiella hållbarhet. I december 2017 inkom Orbeliani så med ytterligare en ansökan om en förlängning om sex månader från januari t.o.m. juni 2018. Bedömningen av förlängningsansökan görs utifrån den bedömning av insatsen som gjordes initialt men med beaktande av organisationens utveckling och resultat under programperioden så här långt. Syftet med förlängning är att utarbeta en plan för en mer differentierad finansiering samt ökad kostnadseffektivitet. Under förlängsperioden kommer ambassaden även att fortsätta diskussionen med Orbeliani kring hållbarhet och strategisk förändring samt fatta beslut om huruvida ambassaden kommer att fortsätta stödet till organisationen efter juni 2018. Ambassaden anser därför att förlängningsperioden även kommer att ge Orbeliani möjlighet att ställa om till ett mer strategisk arbete med eller utan ambassadens fortsatta stöd. Budgeten för förlängningsperioden jan-juni 2018 uppgår till ca 850 000 SEK varav ca 350 000 SEK är sparade medel. Orbeliani ansöker om ytterligare 500 000 SEK för finansiering av förlängningsperioden. Den totala budgeten för insatsen med förlängningar är 4 200 000 SEK. Programmet bedömdes initialt som riskfyllt men innovativt och den bedömningen gäller fortfarande. The overall objective of the support to Orbeliani is to contribute to the mobilisation of a diverse civil society which promotes civic engagement in Georgia. The specific objective of the extension period July 2018 - February 2019 is to increase the sustainability of the results achieved.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general The report is based on Orbeliani's own reporting and on two external evaluations, one focusing on results/change and one on gender mainstreaming. The creation and the development of Orbeliani's online platform for handling applications and reports is an important result of the contribution. The outreach and interest towards Orbeliani and the platform has gradually increased, which is another relevant and positive result. Below are a few examples of results specified per different aspects of community mobilisation, from a framework which Orbeliani use: To enable communities to make their most of local assets In Gori a group of activists installed a community fridge. The fridge helps poor people who do not have a fridge to be able to store food, and  to be able to feed themselves in times of lack of food through continuous community donations. This initiative received Orbeliani funding four years ago, and is still functioning on food donations from hundreds of people in Gori.  To connect people and groups to each other and those outside their community In Khoni a project author together with other volunteers managed to get books and resources donated from book stores for their new youth center through contacting book stores. In Gurjani Orbeliani supported a social enterprise where environmental activists gathered to teach and learn about how to recycle paper. A community center was created in Shindisi by a project author and volunteers, the center is used for other initiatives to meet local needs for example: environmental clean-up campaigns and a support campaign for a socially vulnerable family to be able to send their children to school.  To create the ability for the civic individual (not connected by proffession to any governing or authority body) to drive change. Results include increased informal and formal learning, youth has enhanced their skills and confidence to start up community projects, and more youth is aware about how citizens can participate in local council activities.  To create opportunities for people to influence what happens in their community Orbeliani funded activists who made "Anti-lead pollution" campaigns and mobilized pressure on the government to address lead contamination issues from a grassroots perspective.   Increased youth activism and advocacy in Rustavi led to the Mayor's office to assign the equivalence of 88 000 SEK to be used for more community based initiatives. The separation of results between the different components of the community mobilisation framework used in the report are not entirely clear, yet the report describes that the fourth perspective on community mobilisation was the one where there were less results achieved.  Gender mainstreaming has been one of Orbeliani's important gears for above mentioned initiatives, and Orbeliani has had an ambition to actively include gender mainstreaming in their work. The report shows that the number of women activists exceeded Orbeliani's expectation, where 40% was expected and 67% the result. The external evaluation on gender mainstreaming highlights an increased awareness about what gender equality means and also describes challenges with including boys and men in this sensitive dialogue.The evaluation finds that Orbeliani's gender mainstreaming approach would benefit from further strengthened and developed inter-sectional dimensions of gender equality like LGBTQ, feminism, SRHR, women's political participation as well as disability, ethnicity and class. One initiative which isn't raised in the report, but which led to an increased dialogue with the Embassy for a period of time, was a local activist's project to make SRHR-workshops for teenage girls. The activist led  workshops in some communities and online. When Orbeliani funded the translation of her online workshops into the minority languages; Armenian and Azeri, the situation got very tense and the activist and her family received death threats and had to leave their home for a period of time. The case got quite much attention in media and social media for about a week. This unexpected and challenging situation was new to Orbeliani and their preparedness for the risks with supporting sensitive topics was rather low. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030169-5503016901 Sweden Orbeliani Georgia - web platform is a so called ICT4D contribution. The contribution aims at creating an Internetbased platform enabling donor funds to more directly support activism and civic engagement in Georgia. The Orbeliani idea is based on the assumption that civil society consists of individuals with good ideas but with limited ability for often professionalized fundraising. Ambassaden beslutade 2014 att stödja den nystartade organisationen Orbelianis aktiviteter inklusive etableringen av en internetbaserad plattform för ansökningar om stöd till förändringsaktörer och aktivister. Här bedöms nu Orbelianis förlängningsansökan för perioden jan - juni 2018. Programmet syftar till att möjligöra stöd till aktörer och aktivister som inte är organiserade i existerande civilsamhällesorganisationer och som traditionellt bistånd annars har svårt att nå. Idén är att dessa enskilda förändringsaktörer och aktivister ansöker om att få kostnader, tjänster eller produkter som är nödvändiga för att kunna genomföra mindre projekt, betalade av Orbeliani. Dessa projekt skall ha som främsta mål att engagera frivilliga och genomföra förändringsprojekt på lokal nivå. Under 2014 – 2016 har Orbeliani skapat plattformen samt påbörjat sin verksamhet med stöd till förändringsaktörer via plattformen. Under 2016 beslutade ambassaden att förlänga insatsen för att möjliggöra för dels för genomförande av en rad försenade aktiviteter samt dels att ge stöd till ytterligare initiativ inklusive en omgång av riktade insatser med fokus på miljöpåverkan. Under 2017 genomfördes en extern utvärdering av stödet till Orbeliani av konsultfirman NIRAS. NIRAS fann i sin bedömning att Orbeliani hade etablerat en fungerande nätbaserad ansökningsplattform samt lyckats nå ut till aktivister som tidigare inte sökt stöd hos civilsamhällesorganisationer. Utvärderingen ifrågasatte dock hållbarheten i organisationens resultat, Orbelianis möjlighet att åstadkomma resultat på en övergripande strategisk nivå samt kostnadseffektiviteten i organisationen. Ambassaden initierade därmed en diskussion med Orbeliani om hur man ska uppnå hållbarhet för organisationens resultat och stärka organisationen finansiella hållbarhet. I december 2017 inkom Orbeliani så med ytterligare en ansökan om en förlängning om sex månader från januari t.o.m. juni 2018. Bedömningen av förlängningsansökan görs utifrån den bedömning av insatsen som gjordes initialt men med beaktande av organisationens utveckling och resultat under programperioden så här långt. Syftet med förlängning är att utarbeta en plan för en mer differentierad finansiering samt ökad kostnadseffektivitet. Under förlängsperioden kommer ambassaden även att fortsätta diskussionen med Orbeliani kring hållbarhet och strategisk förändring samt fatta beslut om huruvida ambassaden kommer att fortsätta stödet till organisationen efter juni 2018. Ambassaden anser därför att förlängningsperioden även kommer att ge Orbeliani möjlighet att ställa om till ett mer strategisk arbete med eller utan ambassadens fortsatta stöd. Budgeten för förlängningsperioden jan-juni 2018 uppgår till ca 850 000 SEK varav ca 350 000 SEK är sparade medel. Orbeliani ansöker om ytterligare 500 000 SEK för finansiering av förlängningsperioden. Den totala budgeten för insatsen med förlängningar är 4 200 000 SEK. Programmet bedömdes initialt som riskfyllt men innovativt och den bedömningen gäller fortfarande. The overall objective of the support to Orbeliani is to contribute to the mobilisation of a diverse civil society which promotes civic engagement in Georgia. The specific objective of the extension period July 2018 - February 2019 is to increase the sustainability of the results achieved.  Sweden Orbeliani Georgia NNLP Swedish International Development Cooperation Agency Orbeliani Georgia NNLP 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 320000 1600000 1780000 500000 500000 1600000 -180000 320000 0 980000 980000 0 4200000 Orbeliani Georgia NNLP 320000 Orbeliani Georgia NNLP 800000 Orbeliani Georgia NNLP 800000 Orbeliani Georgia NNLP 980000 Orbeliani Georgia NNLP 800000 Orbeliani Georgia NNLP 500000 Orbeliani Georgia NNLP Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Östeuropa: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030169-5503016902 Sweden Orbeliani Georgia - web platform is a so called ICT4D contribution. The contribution aims at creating an Internetbased platform enabling donor funds to more directly support activism and civic engagement in Georgia. The Orbeliani idea is based on the assumption that civil society consists of individuals with good ideas but with limited ability for often professionalized fundraising. Ambassaden beslutade 2014 att stödja den nystartade organisationen Orbelianis aktiviteter inklusive etableringen av en internetbaserad plattform för ansökningar om stöd till förändringsaktörer och aktivister. Här bedöms nu Orbelianis förlängningsansökan för perioden jan - juni 2018. Programmet syftar till att möjligöra stöd till aktörer och aktivister som inte är organiserade i existerande civilsamhällesorganisationer och som traditionellt bistånd annars har svårt att nå. Idén är att dessa enskilda förändringsaktörer och aktivister ansöker om att få kostnader, tjänster eller produkter som är nödvändiga för att kunna genomföra mindre projekt, betalade av Orbeliani. Dessa projekt skall ha som främsta mål att engagera frivilliga och genomföra förändringsprojekt på lokal nivå. Under 2014 – 2016 har Orbeliani skapat plattformen samt påbörjat sin verksamhet med stöd till förändringsaktörer via plattformen. Under 2016 beslutade ambassaden att förlänga insatsen för att möjliggöra för dels för genomförande av en rad försenade aktiviteter samt dels att ge stöd till ytterligare initiativ inklusive en omgång av riktade insatser med fokus på miljöpåverkan. Under 2017 genomfördes en extern utvärdering av stödet till Orbeliani av konsultfirman NIRAS. NIRAS fann i sin bedömning att Orbeliani hade etablerat en fungerande nätbaserad ansökningsplattform samt lyckats nå ut till aktivister som tidigare inte sökt stöd hos civilsamhällesorganisationer. Utvärderingen ifrågasatte dock hållbarheten i organisationens resultat, Orbelianis möjlighet att åstadkomma resultat på en övergripande strategisk nivå samt kostnadseffektiviteten i organisationen. Ambassaden initierade därmed en diskussion med Orbeliani om hur man ska uppnå hållbarhet för organisationens resultat och stärka organisationen finansiella hållbarhet. I december 2017 inkom Orbeliani så med ytterligare en ansökan om en förlängning om sex månader från januari t.o.m. juni 2018. Bedömningen av förlängningsansökan görs utifrån den bedömning av insatsen som gjordes initialt men med beaktande av organisationens utveckling och resultat under programperioden så här långt. Syftet med förlängning är att utarbeta en plan för en mer differentierad finansiering samt ökad kostnadseffektivitet. Under förlängsperioden kommer ambassaden även att fortsätta diskussionen med Orbeliani kring hållbarhet och strategisk förändring samt fatta beslut om huruvida ambassaden kommer att fortsätta stödet till organisationen efter juni 2018. Ambassaden anser därför att förlängningsperioden även kommer att ge Orbeliani möjlighet att ställa om till ett mer strategisk arbete med eller utan ambassadens fortsatta stöd. Budgeten för förlängningsperioden jan-juni 2018 uppgår till ca 850 000 SEK varav ca 350 000 SEK är sparade medel. Orbeliani ansöker om ytterligare 500 000 SEK för finansiering av förlängningsperioden. Den totala budgeten för insatsen med förlängningar är 4 200 000 SEK. Programmet bedömdes initialt som riskfyllt men innovativt och den bedömningen gäller fortfarande. The overall objective of the support to Orbeliani is to contribute to the mobilisation of a diverse civil society which promotes civic engagement in Georgia. The specific objective of the extension period July 2018 - February 2019 is to increase the sustainability of the results achieved.  Sweden Orbeliani Georgia NNLP Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 50000 25200 -24800 24800 50000 Dev. country based NGOs 25200 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030169-5503016904 Sweden Orbeliani Georgia - web platform is a so called ICT4D contribution. The contribution aims at creating an Internetbased platform enabling donor funds to more directly support activism and civic engagement in Georgia. The Orbeliani idea is based on the assumption that civil society consists of individuals with good ideas but with limited ability for often professionalized fundraising. Ambassaden beslutade 2014 att stödja den nystartade organisationen Orbelianis aktiviteter inklusive etableringen av en internetbaserad plattform för ansökningar om stöd till förändringsaktörer och aktivister. Här bedöms nu Orbelianis förlängningsansökan för perioden jan - juni 2018. Programmet syftar till att möjligöra stöd till aktörer och aktivister som inte är organiserade i existerande civilsamhällesorganisationer och som traditionellt bistånd annars har svårt att nå. Idén är att dessa enskilda förändringsaktörer och aktivister ansöker om att få kostnader, tjänster eller produkter som är nödvändiga för att kunna genomföra mindre projekt, betalade av Orbeliani. Dessa projekt skall ha som främsta mål att engagera frivilliga och genomföra förändringsprojekt på lokal nivå. Under 2014 – 2016 har Orbeliani skapat plattformen samt påbörjat sin verksamhet med stöd till förändringsaktörer via plattformen. Under 2016 beslutade ambassaden att förlänga insatsen för att möjliggöra för dels för genomförande av en rad försenade aktiviteter samt dels att ge stöd till ytterligare initiativ inklusive en omgång av riktade insatser med fokus på miljöpåverkan. Under 2017 genomfördes en extern utvärdering av stödet till Orbeliani av konsultfirman NIRAS. NIRAS fann i sin bedömning att Orbeliani hade etablerat en fungerande nätbaserad ansökningsplattform samt lyckats nå ut till aktivister som tidigare inte sökt stöd hos civilsamhällesorganisationer. Utvärderingen ifrågasatte dock hållbarheten i organisationens resultat, Orbelianis möjlighet att åstadkomma resultat på en övergripande strategisk nivå samt kostnadseffektiviteten i organisationen. Ambassaden initierade därmed en diskussion med Orbeliani om hur man ska uppnå hållbarhet för organisationens resultat och stärka organisationen finansiella hållbarhet. I december 2017 inkom Orbeliani så med ytterligare en ansökan om en förlängning om sex månader från januari t.o.m. juni 2018. Bedömningen av förlängningsansökan görs utifrån den bedömning av insatsen som gjordes initialt men med beaktande av organisationens utveckling och resultat under programperioden så här långt. Syftet med förlängning är att utarbeta en plan för en mer differentierad finansiering samt ökad kostnadseffektivitet. Under förlängsperioden kommer ambassaden även att fortsätta diskussionen med Orbeliani kring hållbarhet och strategisk förändring samt fatta beslut om huruvida ambassaden kommer att fortsätta stödet till organisationen efter juni 2018. Ambassaden anser därför att förlängningsperioden även kommer att ge Orbeliani möjlighet att ställa om till ett mer strategisk arbete med eller utan ambassadens fortsatta stöd. Budgeten för förlängningsperioden jan-juni 2018 uppgår till ca 850 000 SEK varav ca 350 000 SEK är sparade medel. Orbeliani ansöker om ytterligare 500 000 SEK för finansiering av förlängningsperioden. Den totala budgeten för insatsen med förlängningar är 4 200 000 SEK. Programmet bedömdes initialt som riskfyllt men innovativt och den bedömningen gäller fortfarande. The overall objective of the support to Orbeliani is to contribute to the mobilisation of a diverse civil society which promotes civic engagement in Georgia. The specific objective of the extension period July 2018 - February 2019 is to increase the sustainability of the results achieved.  Sweden Orbeliani Georgia NNLP Swedish International Development Cooperation Agency Orbeliani Georgia NNLP 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 650000 -10869 -10869 0 650000 639131 Orbeliani Georgia NNLP 650000 Orbeliani Georgia NNLP -10868.8 Orbeliani Georgia NNLP Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030203 Sweden The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) has a strong capacity in finance and banking. It is a decentralised organisation where the majority of its operations are located in field offices. This contributes to strong local and market knowledge. In short, the EBRD is very much a bank rather than a traditional development actor. They are often close to their customers and are quick to act on opportunities that arise. At the same time, there is significantly less knowledge about traditional development issues. The EBRD has identified female entrepreneurship as an important resource for creating economic growth and jobs. At the same time, experience has shown that women face particularly great challenges when it comes to running a business in many countries. The Women in Business (WiB) programme of the Eastern Partnership, launched by the EBRD in 2014, aims to support women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs) in Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The initiative is supported by several donors, including Sida. In April 2022, the EBRD ceased its activities in Belarus following the decision of its Board of Directors to suspend Belarus' access to EBRD's resources as a result of the invasion of Ukraine. The programme has two phases: the first ran from May 2014 to December 2018 and the second from January 2019 to December 2028, with an increased budget. The total programme value is EUR 155.6 million, which includes financing for lending to women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs), a risk coverage for first loss and technical assistance to both financial institutions and micro, small and medium-sized enterprises. The programme's objectives include increasing access to finance for women entrepreneurs, especially those outside metropolitan areas and in smaller businesses, through local financial institutions. It also focuses on improving participants' business skills through training, mentoring, and networking activities. Den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har en stark kapacitet inom finans och bankverksamhet. Det är en decentraliserad organisation där huvuddelen av verksamheten är förlagd till fältkontor. Detta bidrar till en stark lokal- och marknadskännedom. Kort sagt är EBRD i hög grad en bank snarare än en traditionell utvecklingsaktör. De är ofta nära sina kunder och är snabba på att agera på möjligheter som dyker upp. Samtidigt finns det betydligt mindre kunskap om traditionella utvecklingsfrågor. EBRD har identifierat kvinnligt entreprenörskap som en viktig resurs för att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. Samtidigt har erfarenheterna visat att kvinnor står inför särskilt stora utmaningar när det gäller att driva företag i många länder. Programmet Women in Business (WiB) i det östliga partnerskapet, som lanserades av EBRD 2014, syftar till att stödja kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag i Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Initiativet stöds av flera givare, bland annat Sida. I april 2022 upphörde EBRD med sin verksamhet i Belarus efter det att dess styrelse hade beslutat att tillfälligt upphäva Belarus tillgång till EBRD:s resurser till följd av invasionen av Ukraina. Programmet har två faser: den första pågick från maj 2014 till december 2018 och den andra från januari 2019 till december 2028, med en ökad budget. Det totala programvärdet uppgår till 155,6 miljoner euro, vilket inkluderar finansiering för utlåning till kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag, en risktäckning för första förlust och tekniskt stöd till både finansinstitut och mikroföretag samt små och medelstora företag. Programmets mål är bland annat att öka tillgången till finansiering för kvinnliga företagare, särskilt de utanför storstadsområdena och i mindre företag, genom lokala finansinstitut. Det fokuserar också på att förbättra deltagarnas affärskunskaper genom utbildning, mentorskap och nätverksaktiviteter. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2025), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Europe, regional Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry During the reporting period for 2024, EBRD WIB have shown that their Partner Financial Institutions (PFI) achieve a varying degree av success, based on individual plans and baseline assessment. PFIs have enhanced their business models and delivery mechanisms, tailoring financial and non-financial product packages for women entrepreneurs. For example, improvements have been made by taking actions to address gender bias (Converse Bank and Ameriabank), by implementing of a survey to raise gender awareness among PFI staff (Ukraine), and by the identification of the WiB segment as strategic and in line with the promotion of the concept of First Lady in Business (Moldova). Another example of positive achievement is better conditions for loans through a credit enhancing mechanism First Loss Risk Cover (FLRC) that addresses market barriers that affect women entrepreneurs negatively. EBRD state that market failures in the region that increase the vulnerability of women and small businesses, such as unstable financial sectors, ongoing conflicts and wars, indicate a continued need for interventions in the short and medium term, particularly for new PFIs. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030203-5503020301 Sweden The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) has a strong capacity in finance and banking. It is a decentralised organisation where the majority of its operations are located in field offices. This contributes to strong local and market knowledge. In short, the EBRD is very much a bank rather than a traditional development actor. They are often close to their customers and are quick to act on opportunities that arise. At the same time, there is significantly less knowledge about traditional development issues. The EBRD has identified female entrepreneurship as an important resource for creating economic growth and jobs. At the same time, experience has shown that women face particularly great challenges when it comes to running a business in many countries. The Women in Business (WiB) programme of the Eastern Partnership, launched by the EBRD in 2014, aims to support women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs) in Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The initiative is supported by several donors, including Sida. In April 2022, the EBRD ceased its activities in Belarus following the decision of its Board of Directors to suspend Belarus' access to EBRD's resources as a result of the invasion of Ukraine. The programme has two phases: the first ran from May 2014 to December 2018 and the second from January 2019 to December 2028, with an increased budget. The total programme value is EUR 155.6 million, which includes financing for lending to women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs), a risk coverage for first loss and technical assistance to both financial institutions and micro, small and medium-sized enterprises. The programme's objectives include increasing access to finance for women entrepreneurs, especially those outside metropolitan areas and in smaller businesses, through local financial institutions. It also focuses on improving participants' business skills through training, mentoring, and networking activities. Den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har en stark kapacitet inom finans och bankverksamhet. Det är en decentraliserad organisation där huvuddelen av verksamheten är förlagd till fältkontor. Detta bidrar till en stark lokal- och marknadskännedom. Kort sagt är EBRD i hög grad en bank snarare än en traditionell utvecklingsaktör. De är ofta nära sina kunder och är snabba på att agera på möjligheter som dyker upp. Samtidigt finns det betydligt mindre kunskap om traditionella utvecklingsfrågor. EBRD har identifierat kvinnligt entreprenörskap som en viktig resurs för att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. Samtidigt har erfarenheterna visat att kvinnor står inför särskilt stora utmaningar när det gäller att driva företag i många länder. Programmet Women in Business (WiB) i det östliga partnerskapet, som lanserades av EBRD 2014, syftar till att stödja kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag i Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Initiativet stöds av flera givare, bland annat Sida. I april 2022 upphörde EBRD med sin verksamhet i Belarus efter det att dess styrelse hade beslutat att tillfälligt upphäva Belarus tillgång till EBRD:s resurser till följd av invasionen av Ukraina. Programmet har två faser: den första pågick från maj 2014 till december 2018 och den andra från januari 2019 till december 2028, med en ökad budget. Det totala programvärdet uppgår till 155,6 miljoner euro, vilket inkluderar finansiering för utlåning till kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag, en risktäckning för första förlust och tekniskt stöd till både finansinstitut och mikroföretag samt små och medelstora företag. Programmets mål är bland annat att öka tillgången till finansiering för kvinnliga företagare, särskilt de utanför storstadsområdena och i mindre företag, genom lokala finansinstitut. Det fokuserar också på att förbättra deltagarnas affärskunskaper genom utbildning, mentorskap och nätverksaktiviteter. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2025), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3500000 18200000 6500000 18800000 28000000 0 0 0 25300000 6500000 3500000 0 0 0 28000000 0 18200000 0 -6500000 75000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 3500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 18200000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 6500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 18800000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 28000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Östeuropa: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030203-5503020302 Sweden The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) has a strong capacity in finance and banking. It is a decentralised organisation where the majority of its operations are located in field offices. This contributes to strong local and market knowledge. In short, the EBRD is very much a bank rather than a traditional development actor. They are often close to their customers and are quick to act on opportunities that arise. At the same time, there is significantly less knowledge about traditional development issues. The EBRD has identified female entrepreneurship as an important resource for creating economic growth and jobs. At the same time, experience has shown that women face particularly great challenges when it comes to running a business in many countries. The Women in Business (WiB) programme of the Eastern Partnership, launched by the EBRD in 2014, aims to support women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs) in Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The initiative is supported by several donors, including Sida. In April 2022, the EBRD ceased its activities in Belarus following the decision of its Board of Directors to suspend Belarus' access to EBRD's resources as a result of the invasion of Ukraine. The programme has two phases: the first ran from May 2014 to December 2018 and the second from January 2019 to December 2028, with an increased budget. The total programme value is EUR 155.6 million, which includes financing for lending to women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs), a risk coverage for first loss and technical assistance to both financial institutions and micro, small and medium-sized enterprises. The programme's objectives include increasing access to finance for women entrepreneurs, especially those outside metropolitan areas and in smaller businesses, through local financial institutions. It also focuses on improving participants' business skills through training, mentoring, and networking activities. Den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har en stark kapacitet inom finans och bankverksamhet. Det är en decentraliserad organisation där huvuddelen av verksamheten är förlagd till fältkontor. Detta bidrar till en stark lokal- och marknadskännedom. Kort sagt är EBRD i hög grad en bank snarare än en traditionell utvecklingsaktör. De är ofta nära sina kunder och är snabba på att agera på möjligheter som dyker upp. Samtidigt finns det betydligt mindre kunskap om traditionella utvecklingsfrågor. EBRD har identifierat kvinnligt entreprenörskap som en viktig resurs för att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. Samtidigt har erfarenheterna visat att kvinnor står inför särskilt stora utmaningar när det gäller att driva företag i många länder. Programmet Women in Business (WiB) i det östliga partnerskapet, som lanserades av EBRD 2014, syftar till att stödja kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag i Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Initiativet stöds av flera givare, bland annat Sida. I april 2022 upphörde EBRD med sin verksamhet i Belarus efter det att dess styrelse hade beslutat att tillfälligt upphäva Belarus tillgång till EBRD:s resurser till följd av invasionen av Ukraina. Programmet har två faser: den första pågick från maj 2014 till december 2018 och den andra från januari 2019 till december 2028, med en ökad budget. Det totala programvärdet uppgår till 155,6 miljoner euro, vilket inkluderar finansiering för utlåning till kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag, en risktäckning för första förlust och tekniskt stöd till både finansinstitut och mikroföretag samt små och medelstora företag. Programmets mål är bland annat att öka tillgången till finansiering för kvinnliga företagare, särskilt de utanför storstadsområdena och i mindre företag, genom lokala finansinstitut. Det fokuserar också på att förbättra deltagarnas affärskunskaper genom utbildning, mentorskap och nätverksaktiviteter. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2025), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 12000000 10000000 12000000 0 0 10000000 22000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Östeuropa: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030203-5503020304 Sweden The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) has a strong capacity in finance and banking. It is a decentralised organisation where the majority of its operations are located in field offices. This contributes to strong local and market knowledge. In short, the EBRD is very much a bank rather than a traditional development actor. They are often close to their customers and are quick to act on opportunities that arise. At the same time, there is significantly less knowledge about traditional development issues. The EBRD has identified female entrepreneurship as an important resource for creating economic growth and jobs. At the same time, experience has shown that women face particularly great challenges when it comes to running a business in many countries. The Women in Business (WiB) programme of the Eastern Partnership, launched by the EBRD in 2014, aims to support women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs) in Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The initiative is supported by several donors, including Sida. In April 2022, the EBRD ceased its activities in Belarus following the decision of its Board of Directors to suspend Belarus' access to EBRD's resources as a result of the invasion of Ukraine. The programme has two phases: the first ran from May 2014 to December 2018 and the second from January 2019 to December 2028, with an increased budget. The total programme value is EUR 155.6 million, which includes financing for lending to women-led micro, small and medium-sized enterprises (MSMEs), a risk coverage for first loss and technical assistance to both financial institutions and micro, small and medium-sized enterprises. The programme's objectives include increasing access to finance for women entrepreneurs, especially those outside metropolitan areas and in smaller businesses, through local financial institutions. It also focuses on improving participants' business skills through training, mentoring, and networking activities. Den Europeiska banken för återuppbyggnad och utveckling (EBRD) har en stark kapacitet inom finans och bankverksamhet. Det är en decentraliserad organisation där huvuddelen av verksamheten är förlagd till fältkontor. Detta bidrar till en stark lokal- och marknadskännedom. Kort sagt är EBRD i hög grad en bank snarare än en traditionell utvecklingsaktör. De är ofta nära sina kunder och är snabba på att agera på möjligheter som dyker upp. Samtidigt finns det betydligt mindre kunskap om traditionella utvecklingsfrågor. EBRD har identifierat kvinnligt entreprenörskap som en viktig resurs för att skapa ekonomisk tillväxt och jobb. Samtidigt har erfarenheterna visat att kvinnor står inför särskilt stora utmaningar när det gäller att driva företag i många länder. Programmet Women in Business (WiB) i det östliga partnerskapet, som lanserades av EBRD 2014, syftar till att stödja kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag i Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Initiativet stöds av flera givare, bland annat Sida. I april 2022 upphörde EBRD med sin verksamhet i Belarus efter det att dess styrelse hade beslutat att tillfälligt upphäva Belarus tillgång till EBRD:s resurser till följd av invasionen av Ukraina. Programmet har två faser: den första pågick från maj 2014 till december 2018 och den andra från januari 2019 till december 2028, med en ökad budget. Det totala programvärdet uppgår till 155,6 miljoner euro, vilket inkluderar finansiering för utlåning till kvinnoledda mikroföretag och små och medelstora företag, en risktäckning för första förlust och tekniskt stöd till både finansinstitut och mikroföretag samt små och medelstora företag. Programmets mål är bland annat att öka tillgången till finansiering för kvinnliga företagare, särskilt de utanför storstadsområdena och i mindre företag, genom lokala finansinstitut. Det fokuserar också på att förbättra deltagarnas affärskunskaper genom utbildning, mentorskap och nätverksaktiviteter. The overall objective of the Women in Business (WiB) programme is to promote women's entrepreneurship and more broadly women's participation in business, by supporting women-led SMEs to access finance, know-how and non-financial business development services. The programme seeks to demonstrate that, when market failures are addressed, obstacles are removed, and women-led SMEs are given equal opportunities. They can then contribute to growth, job creation, and social progress for a free, market-oriented, and democratic society. During the second phase (2019-2025), the programme aims at: 1. Increasing access to finance for women-led small and medium-sized businesses (SMEs), including for first time/start-up borrowers and borrowers based outside of main urban centers. 2. Contributing to a diversified and deepened financial system through increased capacity of partner financial institutions (PFIs) to serve the women entrepreneur segment. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Nordic Consulting Group A/S 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 8.10 - Strengthen the capacity of domestic financial institutions to encourage and expand access to banking, insurance and financial services for all. 8.10 - Stärka de inhemska finansinstitutens kapacitet att främja och utöka tillgången till bank- och försäkringstjänster samt finansiella tjänster för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 466440 1196110 0 0 466440 0 1196110 1662550 Nordic Consulting Group A/S 466440 Nordic Consulting Group A/S 1196110 Nordic Consulting Group A/S Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Improved opportunities for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved livelihood opportunities for groups that are excluded or discriminated against Förbättrade försörjningsmöjligheter för exkluderade eller diskriminerade grupper Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030205 Sweden The objective of the contribution is to improve sustainable services in the areas of water supply, wastewater management, solid waste management, energy efficiency, district heating, renewable energy and urban public transports. The contribution aims to support the countries in their EU-integration/EU-approximation process, to reduce negative environmental and climate change impact, to increase sustainable use of natural resources, to introduce institutional reforms and to increase households access to good public services. The contribution is a cooperation between Sida and the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) and represents a phase 2 of a programme that started in 2010. The phase 2 contribution was agreed in Novemebr 2014 with a support of 100 MSEK and is not extended with a replenishment of 30 MSEK. The contribution is regional and includes the countries in the Western Balkans and in Eastern Europe. It is a "programmatic trust fund", whereby the projects are identified and approved with a no-objection procedure from Sida. Sida´s support can be used for technical assistance or for investment grants. All the projects with support from Sida are part of a larger investment package with loans from EBRD and often also with more financiers. Sida´s contribution is used to address affordability constraints, to introduce higher environmental/energy requirements and to ensure institutional reforms. Results will be reported on per project and in the form of number of persons benefiting from improved services, reforms introduced in the utilities etc. The programme is relevant from a poverty perspective since the grant allocation to the investments is justified through an affordability analysis reltated to the ability of the pooer segments of the population to be able to pay for basic municipal services. Access to affordable municipal services like water and wastewater, solid waste, heating and public transport are key to be able to get out of poverty but also contribute to an enabling environment for economic growth. Consultancy services for implementation support and project preparation will ensure projects are developed to give universal access to ssuch services and that discremination against poor through e.g. misuse of funds are avoided. Insatsen syftar till att förbättra samhällsservice inom områdena vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, avfallshantering, energieffektivisering, förnyelsebar energi och urbana allmänna transporter. Insatsen syftar till att stödja länderna i deras EU-integrering/tillnärmande, minska miljö- och klimatpåverkande utsläpp, förbättra hållbart nyttjande av naturresurser, institutionella reformer och förbättra hushållens tillgång till bra kommunal service. Insatsen är ett samarbete mellan Sida och Europeiska Utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development, EBRD) och är en vidareutvecklad fas 2 av ett program som startade år 2010 (med en allokering om 235 mkr). Insatsen, till vilket ett stöd om 100 MSEK beslutades i november 2014 och som nu utökas med 30 MSEK, är regional och omfattar länderna på Västra Balkan och i Östeuropa. Insatsen är en s k programmatiskt fond, där de enskilda projekten identifieras allteftersom parter i länderna och banken bedömer att förutsättningar finns att påbörja förhandlingar. Sidas stöd kan användas till reformarbete, systemförbättringar, tekniskt (technical cooperation) och finansiellt stöd (utvecklingslån/investeringsgåva). Projekten har omfattande finansieringspaket, men det finns alltid ett lån (marknadsmässigt) från EBRD och sedan kommer såväl part i land och andra givare eller finansiärer (banker) in i olika omfattning. Resultat i form av antal personer med tillgång till bättre kommunal service, minskade utsläpp, väl fungerande kommunala bolag etc. kommer att redovisas per projekt. The first Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme (SWME) contribution agreement was signed in 2009 for the period 2009-2014. The second Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme Account II (SWM2) agreement was signed in 2014 for the period of 2015-2020. The overall objective of the funds are to promote sustainable use of natural resources, to protect the environment and to improve municipal public services for the benefit of citizens in EaP and WB. The programme also supports the countries in their EU approximation process respectively. The SWME fund has provided EUR 26 309 378 of funding for 42 technical cooperation projects and eight investment grants since establishment. The SWM2 fund has provided EUR 20 008 543 of funding for 40 technical cooperation projects and six investment grants since establishment. The two funds together provide assistance to the following countries: Albania, Armenia, Azerbaijan, Belarus, Bosnia and Herzegovina, Georgia, Kosovo, North Macedonia, Moldova, Serbia and Ukraine. The projects are also expected to reduce pollution and improve energy and other natural resource efficiency, although no specific combined targets were set for these results. Upgrading the services to EU standard will help the countries in their EU-approximation process. All projects are presented to Sida under a no-objection procedure. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Kosovo Europe, regional Urban development and management Other Multisector the two environmental funds SWME (71300213) and SWM2 (55030205) are managed and followed up as one contribution and therefore we receive one report for both contributions. The idea has been that one contribution could be closed, but the underlying projects have not been completed and not all funds have been disbursed, which is why both contributions are still ongoing. SWME was extended during the year until the end of 2026. The overall goals of the funds are EU accession, reduced emissions, sustainable resource management, sustainable public services, energy efficiency, institutional reform, transition and social inclusion. The funds have been instrumental for the EBRD in implementing a range of municipal infrastructure projects. It can be stated that all projects are slow and in principle always need extra support from municipalities and/or ministries. Involving international consultants in combination with local ones usually means more efficient implementation and shorter lead times. Only projects that clearly demonstrate potential for achieving quantifiable and measurable results with regard to the overall objectives are eligible for funding under the facility. All projects contribute to one or more of the goals of the funds and the EBRD. The majority of projects resulted or are expected to lead to improved municipal services through introduction of operational efficiencies, loss reductions, better metering, demand side management, introduction of new efficient technologies and better outreach and communication with the customers. EBRD rapporterar årligen på de projekt som har slutförts. Då dessa oftast är projektförberedande så dröjer det innan man kan rapportera på själva byggandet av infrastrukturen. Under 2025 pågick 20 projekt, varav 7 slutfördes under året. Banken har presenterat en lång pipeline lista och ser stora behov av mer medel. Sida har inte kommunicerat huruvida man är beredd att bidra med mer medel. Rimligt vore att ta en mer aktiv diskussion inom Sida och ambassaderna kring vilka projekt som kan vara av intresse och därefter tillföra medel för just dessa. Ett viktigt projekt som presenterades var Termoelectrica i Moldavien som handlar om fjärrvärme. Förstudierna resulterade i en stor utbyggnad och reformering av fjärrvärmesystemet, först i Balti och sedan i Chishinau som finansierats av EBRD, EIB, EU NIP och E5P. Denna implementering kommer att pågå under en längre tid, men projektförberedelserna som denna insats finansierar är slutförda. Detta kommer leda till förbättrad fjärrvärme i upp till 3000 fastigheter med förbättrad energinyttjande hos varje hushåll då man infört mätare och andra åtgärder, ett förbättrat nät och reformerat tariffsystem. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030205-5503020501 Sweden The objective of the contribution is to improve sustainable services in the areas of water supply, wastewater management, solid waste management, energy efficiency, district heating, renewable energy and urban public transports. The contribution aims to support the countries in their EU-integration/EU-approximation process, to reduce negative environmental and climate change impact, to increase sustainable use of natural resources, to introduce institutional reforms and to increase households access to good public services. The contribution is a cooperation between Sida and the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) and represents a phase 2 of a programme that started in 2010. The phase 2 contribution was agreed in Novemebr 2014 with a support of 100 MSEK and is not extended with a replenishment of 30 MSEK. The contribution is regional and includes the countries in the Western Balkans and in Eastern Europe. It is a "programmatic trust fund", whereby the projects are identified and approved with a no-objection procedure from Sida. Sida´s support can be used for technical assistance or for investment grants. All the projects with support from Sida are part of a larger investment package with loans from EBRD and often also with more financiers. Sida´s contribution is used to address affordability constraints, to introduce higher environmental/energy requirements and to ensure institutional reforms. Results will be reported on per project and in the form of number of persons benefiting from improved services, reforms introduced in the utilities etc. The programme is relevant from a poverty perspective since the grant allocation to the investments is justified through an affordability analysis reltated to the ability of the pooer segments of the population to be able to pay for basic municipal services. Access to affordable municipal services like water and wastewater, solid waste, heating and public transport are key to be able to get out of poverty but also contribute to an enabling environment for economic growth. Consultancy services for implementation support and project preparation will ensure projects are developed to give universal access to ssuch services and that discremination against poor through e.g. misuse of funds are avoided. Insatsen syftar till att förbättra samhällsservice inom områdena vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, avfallshantering, energieffektivisering, förnyelsebar energi och urbana allmänna transporter. Insatsen syftar till att stödja länderna i deras EU-integrering/tillnärmande, minska miljö- och klimatpåverkande utsläpp, förbättra hållbart nyttjande av naturresurser, institutionella reformer och förbättra hushållens tillgång till bra kommunal service. Insatsen är ett samarbete mellan Sida och Europeiska Utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development, EBRD) och är en vidareutvecklad fas 2 av ett program som startade år 2010 (med en allokering om 235 mkr). Insatsen, till vilket ett stöd om 100 MSEK beslutades i november 2014 och som nu utökas med 30 MSEK, är regional och omfattar länderna på Västra Balkan och i Östeuropa. Insatsen är en s k programmatiskt fond, där de enskilda projekten identifieras allteftersom parter i länderna och banken bedömer att förutsättningar finns att påbörja förhandlingar. Sidas stöd kan användas till reformarbete, systemförbättringar, tekniskt (technical cooperation) och finansiellt stöd (utvecklingslån/investeringsgåva). Projekten har omfattande finansieringspaket, men det finns alltid ett lån (marknadsmässigt) från EBRD och sedan kommer såväl part i land och andra givare eller finansiärer (banker) in i olika omfattning. Resultat i form av antal personer med tillgång till bättre kommunal service, minskade utsläpp, väl fungerande kommunala bolag etc. kommer att redovisas per projekt. The first Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme (SWME) contribution agreement was signed in 2009 for the period 2009-2014. The second Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme Account II (SWM2) agreement was signed in 2014 for the period of 2015-2020. The overall objective of the funds are to promote sustainable use of natural resources, to protect the environment and to improve municipal public services for the benefit of citizens in EaP and WB. The programme also supports the countries in their EU approximation process respectively. The SWME fund has provided EUR 26 309 378 of funding for 42 technical cooperation projects and eight investment grants since establishment. The SWM2 fund has provided EUR 20 008 543 of funding for 40 technical cooperation projects and six investment grants since establishment. The two funds together provide assistance to the following countries: Albania, Armenia, Azerbaijan, Belarus, Bosnia and Herzegovina, Georgia, Kosovo, North Macedonia, Moldova, Serbia and Ukraine. The projects are also expected to reduce pollution and improve energy and other natural resource efficiency, although no specific combined targets were set for these results. Upgrading the services to EU standard will help the countries in their EU-approximation process. All projects are presented to Sida under a no-objection procedure. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 11.2 - By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all, improving road safety, notably by expanding public transport, with special attention to the needs of those in vulnerable situations, women, children, persons with disabilities and older persons. 11.2 - Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 7.3 - By 2030, double the global rate of improvement in energy efficiency. 7.3 - Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 30000000 20000000 0 40000000 -10000000 10000000 0 30000000 20000000 90000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 40000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 30000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development SE-0-SE-6-55030205-5503020502 Sweden The objective of the contribution is to improve sustainable services in the areas of water supply, wastewater management, solid waste management, energy efficiency, district heating, renewable energy and urban public transports. The contribution aims to support the countries in their EU-integration/EU-approximation process, to reduce negative environmental and climate change impact, to increase sustainable use of natural resources, to introduce institutional reforms and to increase households access to good public services. The contribution is a cooperation between Sida and the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) and represents a phase 2 of a programme that started in 2010. The phase 2 contribution was agreed in Novemebr 2014 with a support of 100 MSEK and is not extended with a replenishment of 30 MSEK. The contribution is regional and includes the countries in the Western Balkans and in Eastern Europe. It is a "programmatic trust fund", whereby the projects are identified and approved with a no-objection procedure from Sida. Sida´s support can be used for technical assistance or for investment grants. All the projects with support from Sida are part of a larger investment package with loans from EBRD and often also with more financiers. Sida´s contribution is used to address affordability constraints, to introduce higher environmental/energy requirements and to ensure institutional reforms. Results will be reported on per project and in the form of number of persons benefiting from improved services, reforms introduced in the utilities etc. The programme is relevant from a poverty perspective since the grant allocation to the investments is justified through an affordability analysis reltated to the ability of the pooer segments of the population to be able to pay for basic municipal services. Access to affordable municipal services like water and wastewater, solid waste, heating and public transport are key to be able to get out of poverty but also contribute to an enabling environment for economic growth. Consultancy services for implementation support and project preparation will ensure projects are developed to give universal access to ssuch services and that discremination against poor through e.g. misuse of funds are avoided. Insatsen syftar till att förbättra samhällsservice inom områdena vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, avfallshantering, energieffektivisering, förnyelsebar energi och urbana allmänna transporter. Insatsen syftar till att stödja länderna i deras EU-integrering/tillnärmande, minska miljö- och klimatpåverkande utsläpp, förbättra hållbart nyttjande av naturresurser, institutionella reformer och förbättra hushållens tillgång till bra kommunal service. Insatsen är ett samarbete mellan Sida och Europeiska Utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development, EBRD) och är en vidareutvecklad fas 2 av ett program som startade år 2010 (med en allokering om 235 mkr). Insatsen, till vilket ett stöd om 100 MSEK beslutades i november 2014 och som nu utökas med 30 MSEK, är regional och omfattar länderna på Västra Balkan och i Östeuropa. Insatsen är en s k programmatiskt fond, där de enskilda projekten identifieras allteftersom parter i länderna och banken bedömer att förutsättningar finns att påbörja förhandlingar. Sidas stöd kan användas till reformarbete, systemförbättringar, tekniskt (technical cooperation) och finansiellt stöd (utvecklingslån/investeringsgåva). Projekten har omfattande finansieringspaket, men det finns alltid ett lån (marknadsmässigt) från EBRD och sedan kommer såväl part i land och andra givare eller finansiärer (banker) in i olika omfattning. Resultat i form av antal personer med tillgång till bättre kommunal service, minskade utsläpp, väl fungerande kommunala bolag etc. kommer att redovisas per projekt. The first Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme (SWME) contribution agreement was signed in 2009 for the period 2009-2014. The second Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme Account II (SWM2) agreement was signed in 2014 for the period of 2015-2020. The overall objective of the funds are to promote sustainable use of natural resources, to protect the environment and to improve municipal public services for the benefit of citizens in EaP and WB. The programme also supports the countries in their EU approximation process respectively. The SWME fund has provided EUR 26 309 378 of funding for 42 technical cooperation projects and eight investment grants since establishment. The SWM2 fund has provided EUR 20 008 543 of funding for 40 technical cooperation projects and six investment grants since establishment. The two funds together provide assistance to the following countries: Albania, Armenia, Azerbaijan, Belarus, Bosnia and Herzegovina, Georgia, Kosovo, North Macedonia, Moldova, Serbia and Ukraine. The projects are also expected to reduce pollution and improve energy and other natural resource efficiency, although no specific combined targets were set for these results. Upgrading the services to EU standard will help the countries in their EU-approximation process. All projects are presented to Sida under a no-objection procedure. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 50000000 20000000 20000000 20000000 30000000 90000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 30000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Västra Balkan: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Eastern Europe: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Östeuropa: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55030205-5503020506 Sweden The objective of the contribution is to improve sustainable services in the areas of water supply, wastewater management, solid waste management, energy efficiency, district heating, renewable energy and urban public transports. The contribution aims to support the countries in their EU-integration/EU-approximation process, to reduce negative environmental and climate change impact, to increase sustainable use of natural resources, to introduce institutional reforms and to increase households access to good public services. The contribution is a cooperation between Sida and the European Bank for Reconstruction and Development (EBRD) and represents a phase 2 of a programme that started in 2010. The phase 2 contribution was agreed in Novemebr 2014 with a support of 100 MSEK and is not extended with a replenishment of 30 MSEK. The contribution is regional and includes the countries in the Western Balkans and in Eastern Europe. It is a "programmatic trust fund", whereby the projects are identified and approved with a no-objection procedure from Sida. Sida´s support can be used for technical assistance or for investment grants. All the projects with support from Sida are part of a larger investment package with loans from EBRD and often also with more financiers. Sida´s contribution is used to address affordability constraints, to introduce higher environmental/energy requirements and to ensure institutional reforms. Results will be reported on per project and in the form of number of persons benefiting from improved services, reforms introduced in the utilities etc. The programme is relevant from a poverty perspective since the grant allocation to the investments is justified through an affordability analysis reltated to the ability of the pooer segments of the population to be able to pay for basic municipal services. Access to affordable municipal services like water and wastewater, solid waste, heating and public transport are key to be able to get out of poverty but also contribute to an enabling environment for economic growth. Consultancy services for implementation support and project preparation will ensure projects are developed to give universal access to ssuch services and that discremination against poor through e.g. misuse of funds are avoided. Insatsen syftar till att förbättra samhällsservice inom områdena vattenförsörjning, avloppsvattenhantering, avfallshantering, energieffektivisering, förnyelsebar energi och urbana allmänna transporter. Insatsen syftar till att stödja länderna i deras EU-integrering/tillnärmande, minska miljö- och klimatpåverkande utsläpp, förbättra hållbart nyttjande av naturresurser, institutionella reformer och förbättra hushållens tillgång till bra kommunal service. Insatsen är ett samarbete mellan Sida och Europeiska Utvecklingsbanken (European Bank for Reconstruction and Development, EBRD) och är en vidareutvecklad fas 2 av ett program som startade år 2010 (med en allokering om 235 mkr). Insatsen, till vilket ett stöd om 100 MSEK beslutades i november 2014 och som nu utökas med 30 MSEK, är regional och omfattar länderna på Västra Balkan och i Östeuropa. Insatsen är en s k programmatiskt fond, där de enskilda projekten identifieras allteftersom parter i länderna och banken bedömer att förutsättningar finns att påbörja förhandlingar. Sidas stöd kan användas till reformarbete, systemförbättringar, tekniskt (technical cooperation) och finansiellt stöd (utvecklingslån/investeringsgåva). Projekten har omfattande finansieringspaket, men det finns alltid ett lån (marknadsmässigt) från EBRD och sedan kommer såväl part i land och andra givare eller finansiärer (banker) in i olika omfattning. Resultat i form av antal personer med tillgång till bättre kommunal service, minskade utsläpp, väl fungerande kommunala bolag etc. kommer att redovisas per projekt. The first Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme (SWME) contribution agreement was signed in 2009 for the period 2009-2014. The second Sida-EBRD Municipal Environment and Climate Programme Account II (SWM2) agreement was signed in 2014 for the period of 2015-2020. The overall objective of the funds are to promote sustainable use of natural resources, to protect the environment and to improve municipal public services for the benefit of citizens in EaP and WB. The programme also supports the countries in their EU approximation process respectively. The SWME fund has provided EUR 26 309 378 of funding for 42 technical cooperation projects and eight investment grants since establishment. The SWM2 fund has provided EUR 20 008 543 of funding for 40 technical cooperation projects and six investment grants since establishment. The two funds together provide assistance to the following countries: Albania, Armenia, Azerbaijan, Belarus, Bosnia and Herzegovina, Georgia, Kosovo, North Macedonia, Moldova, Serbia and Ukraine. The projects are also expected to reduce pollution and improve energy and other natural resource efficiency, although no specific combined targets were set for these results. Upgrading the services to EU standard will help the countries in their EU-approximation process. All projects are presented to Sida under a no-objection procedure. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 11.2 - Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.2 - By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all, improving road safety, notably by expanding public transport, with special attention to the needs of those in vulnerable situations, women, children, persons with disabilities and older persons. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 7.3 - By 2030, double the global rate of improvement in energy efficiency. 7.3 - Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7500000 7500000 0 7500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 7500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Reduced environmental and climate impact, and sustainable management and use of natural resources VB: Minskad miljö- och klimatpåverkan samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd WB: Increased resilience to climate change and improved conditions for protection, preservation and restoration of biodiversity and ecosystems VB: Ökad motståndskraft mot klimatförändringar och stärkta förutsättningar för skydd, bevarande och restaurering av biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55030237 Sweden SITE Network of economic research on transition economis. There is a separate decision for Russian part. SITE har ett mångårigt forskningssamarbete med systerorganisationer i regionen. Insatsen syftar till att tillgängliggöra resultaten för beslutsfattare och civila samhället. SITE vill därför - etablera en plattform för att kunna sprida befintlig kunskap - verka för bibehållen jämställdhet inom forskargruppen - öka forskningsutbyte och samverkan internationellt - ge administrativt stöd till institutionerna för en mer aktiv roll Insatsen förväntas bidra till att beslutsfattare bättre kan formulera reformförslag utifrån sin egen verklighet och ha bättre möjlighet att förankara reformerna hos allmänheten. Reformerna är nödvändiga för utvecklingen mot marknadsekonomi. Kunskap och förankring är nödvändiga för ökad stabilitet och en förutsättning för ansvarsutkrävande. The project "Extending the FREE network project: Forum for Research on Gender gaps Eastern Europe (FROGEE) 2014 - 2021" Contribution No. 55030237 is implemented within the FREE (Forum for Research on Eastern Europe and emerging economies) and is led by Stockholm institute of transitions economy. The initiative includes institutions in Russia (CEFIR and NES), Latvia (BICEPS and SSE Riga), Poland (CenEA), Belarus (BEROC), Ukraine (KSE), and Georgia (ISET). with the aim to build these institutions, the ambition has been to attract WesternThe overall objective of the project is to enable reforms that contribute to economic development and EU integration, by way of strengthening economics education, research and policy advice in all Eastern Partnership countries. The project has 4 main objective areas: I) Increase impact of Policy Analysis, the FREE and FROGEE Policy Briefs, and other activities to support the reform process II) Women and men shall have the same possibility to conduct qualified research III) Enhance Research Exchange and Collaboration IV) Support Local Capacity Building Sub-goals o the project is: - An established platform to be able to disseminate existing knowledge -Maintained gender equality within the research group - Increased research exchange and collaboration better functioning research institutions with increased administrative support Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Europe, regional Business Policy and Administration Business & Other Services 1.1. Background - The FREE and FROGEE networks within the framework of the regional SITE project includes research institutions in 8 countries, 7 of which are geographically adjacent to each other, and which have common context and conditions for discussing and finding solutions to problems that are often similar between these countries: --- Sweden (SITE) --- Russia (CEFIR/NES) --- Belarus (BEROC) --- Ukraine (KSE) --- Armenia (American University of Armenia) --- Georgia (ISET) --- Latvia (BICEPS/SSE Riga) --- Poland (CenEA) 1.2. Objectives of the project - The overall objective of the project is to enable reforms that contribute to economic development and EU integration, by way of strengthening economics education, research and policy advice in all Eastern Partnership countries. - The project is implemented within the FREE («Forum for Research on Eastern Europe and emerging economies») and FROGEE («Forum for Research on Gender Economics») networks. The project comprises the following institutions: --- SITE – Sweden, CEFIR/NES – Russia, BEROC – Belarus, KSE - the Ukraine, ISET – Georgia, American University – Armenia, BICEPS/SSE Riga – Latvia, CenEA – Poland. - I. The following results achieved / activities implemented during 2019 have been presented: - Component 1: «Increase impact of Policy Analysis, the FREE and FROGEE Policy Briefs, and other activities to support the reform process» --- the major continuous type of output in the FREE network is the FREE policy brief series, the aim being to produce one brief per week, with a longer break over the summer, published in collaboration with all nodes on the web platform http://freepolicybriefs.org (the page now works well on various mobile platforms) --- published a total of 35 briefs in 2019 (up from 27 in 2018, and 25 in 2017; 8 of which on gender-related issues) --- web-page now contains around 300 briefs and papers (published since 2011) --- FROGEE policy briefs are published under separate heading (aimed at providing overviews on economic research, specifically related to gender equality issues) --- continued expansion on Twitter, Facebook, Linkedin, Slideshare, with increased numbers of impressions and followers across all of them --- organised 32 (of which 6 on gender; compared to 25 in 2018, of which 5 on gender) physical meetings with researchers, policy-makers other stakeholders in 2019, in the form of seminars, conferences, round-tables (on average, one every second week throughout the year) --- organised the main policy event of the year in 2019, the FREE Network conference «Policy lessons after 30 years of research on transition», organised with CenEA, with over 100 participants --- organised the policy conference «Development day 2019: the state of democracy in Eastern Europe» (in Stockholm) --- organised the SITE Academic Conference «The long shadow of transition: the political economics of long-run development in Eastern Europe» (in Stockholm) --- major external events in 2019: ------ EBRD conference on corruption and anti-corruption policies (in Kiev), a FREE network event organised together with the International Economic Association, Kiev School of Economics, and SITE ------ IX International Conference in Economics and Finance (in Minsk), organised with BEROC and FREE Network Economic Research Centre ------ these events illustrate one of the underlying long-term goals of engaging academics with connections to the region, who are making careers abroad, in activities that support the development of research and policy in the region --- organised a FROGEE event (in Tbilisi) on «Removing obstacles to gender equality and women’s economic empowerment», together with ISET --- organised a special session on gender economics at the Baltic Economic Forum and the Public Lectures on Gender Economics at NES (in Moscow) on i.a. women’s under-representation in politics, and economic impact of gender inequality --- seminars/conferences, organised by SITE and FREE network, continue to work as one of the central meeting-places for researchers and policy makers from the region (being venues for sharing ideas and developing both research and policy agenda in a way that is consistent with building modern, democratic, market-based economies; educating a new generation of policy-makers in the region that are already now occupying key positions in ministries, central banks and at regulatory agencies that are involved in implementing reforms; being a pool of ideas and competent individuals, that governments in the region can draw upon in ways that are difficult to predict, but, nevertheless, occurs continuously) --- in August 2019, FREE network member and president of Kiev School of Economics, Tymofiy Mylovanov, was appointed Minister of Economic Development, Trade and Agriculture of the Ukraine (several FREE network participants have, over the years, ended up in similar positions) --- at the conference «Policy lessons after 30 years of research on transition», one of its speakers, Leszek Balcerowicz, a key figure in the Polish transition (Deputy Prime Minister, Finance Minister, Chairman of the National Bank of Poland, etc.) picked up some arguments of relevance for the (at the time) up-coming Polish elections, (together with a WB publication, based on research by CenEA staff) during a TV debate, which brought media attention to the said report; this attention, in turn, led to a presentation of the report in Sweden, with attention from the Swedish-Polish Chamber of Commerce and the Polish Embassy, as well as a more general audience (it goes without saying, that the actual impact is difficult to measure and quantify, but it is likely that the said conference had an important impact) - Component 2: «Women and men shall have the same possibility to conduct qualified research» --- it is ensured that men and women, within the FREE network, are provided equal opportunities to conduct research and make their research know in policy briefs and at seminars and conferences (at SITE and FREE network men and women are employed in equal shares; at ISET the substantial majority of staff at all levels is female) --- 39 percent of policy brief authors were women - Component 3: «Enhance research exchange and collaboration» --- most FREE network events have defined research exchange dimensions (i.a. the annual FREE network conference is about getting researchers together and to present research and discuss possible collaboration) --- the FROGEE network has also worked as a platform for more and deeper collaboration within the network (the very structure of the FROGEE Policy Briefs enforces researchers from all nodes within the network to more actively inter-act with one another, than has usually been the case before) --- to help foster a new generation of researchers and policy-makers in the region, SITE continues to invite master students from different programmes across the FREE network to visit the Stockholm School of Economics (in Stockholm they meet with academic staff and various policy institutions, and, importantly, they also lay the foundations of future contacts across the countries, involved in the network) - Component 4: «Support local capacity-building» --- during the FREE network conference in Gdansk, the administration teams have separate capacity-building programmes, aimed at developing and exchanging ideas --- members of the SITE management team continue to play an active role in governing and advisory boards of the network institutes, participating in board meetings and various type of on-line consultations on a continuous basis throughout the year (most institutes being independent today, SITE still plays a key role in the network as hub coordinator of activities and collaboration promoter, both in terms of research and policy work) --- in 2019, the network increased cooperation and contacts with researchers at the American University in Armenia, which now participates in FROGEE activities - II. Factor, affecting project implementation: - One factor has mainly affected project implementation. As of March 2020, the Covid-19 situation has forced project management and participating institutions to take pro-active measures to mitigate the consequences, meaning that many physical activities have been replaced, to the extent possible, by virtual (Zoom on-line) activities, whereas some have been postponed for an undefined time or cancelled. Virtual activities have been mainly with local business entities, somewhat less with government authorities. Most official travel has been postponed until further notice. As in many other work-places, most faculty and staff work on-line from home and not at the office, as long as internet access remains at a reasonable level. Surveys are regularly being done on-line, regardless of virus. - To fill in the gaps of reliable information about the Corona situation participating FREE Network institutions regularly collect and compile data on the health situation in the region, and on what measures the authorities are taking in terms of mainly economic policies. These data are published on the FREE policy brief web-site and regularly up-dated in order to inform policy-makers, media, business entities and others in the region. - It is assessed that project management and participating institutions have done, whatever has been possible, in order to minimise consequences of the Corona situation. - III.Overall assessment of project progress: - (i) On the overall, project progress can be assessed to have been well on track, until the Corona situation started. (ii) Since network institutions are very dependant on one another in order to reach set-up project goals, and physical activities cannot fully be replaced by virtual ones, it is likely that implementation will be delayed. It is at this point, however, not possible to forecast the extent of this delay, since the Corona situation will continue until the beginning of 2021, at least, totalling the time, when restrictions have been in force, to one year or more. (iii) Judging from the project management’s and participating institutions’ pro-active mitigation measures, implemented since March 2020, it is assessed that consequences for the project will likely be minimised, to the extent possible. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030237-5503023701 Sweden SITE Network of economic research on transition economis. There is a separate decision for Russian part. SITE har ett mångårigt forskningssamarbete med systerorganisationer i regionen. Insatsen syftar till att tillgängliggöra resultaten för beslutsfattare och civila samhället. SITE vill därför - etablera en plattform för att kunna sprida befintlig kunskap - verka för bibehållen jämställdhet inom forskargruppen - öka forskningsutbyte och samverkan internationellt - ge administrativt stöd till institutionerna för en mer aktiv roll Insatsen förväntas bidra till att beslutsfattare bättre kan formulera reformförslag utifrån sin egen verklighet och ha bättre möjlighet att förankara reformerna hos allmänheten. Reformerna är nödvändiga för utvecklingen mot marknadsekonomi. Kunskap och förankring är nödvändiga för ökad stabilitet och en förutsättning för ansvarsutkrävande. The project "Extending the FREE network project: Forum for Research on Gender gaps Eastern Europe (FROGEE) 2014 - 2021" Contribution No. 55030237 is implemented within the FREE (Forum for Research on Eastern Europe and emerging economies) and is led by Stockholm institute of transitions economy. The initiative includes institutions in Russia (CEFIR and NES), Latvia (BICEPS and SSE Riga), Poland (CenEA), Belarus (BEROC), Ukraine (KSE), and Georgia (ISET). with the aim to build these institutions, the ambition has been to attract WesternThe overall objective of the project is to enable reforms that contribute to economic development and EU integration, by way of strengthening economics education, research and policy advice in all Eastern Partnership countries. The project has 4 main objective areas: I) Increase impact of Policy Analysis, the FREE and FROGEE Policy Briefs, and other activities to support the reform process II) Women and men shall have the same possibility to conduct qualified research III) Enhance Research Exchange and Collaboration IV) Support Local Capacity Building Sub-goals o the project is: - An established platform to be able to disseminate existing knowledge -Maintained gender equality within the research group - Increased research exchange and collaboration better functioning research institutions with increased administrative support Sweden SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Swedish International Development Cooperation Agency SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 9.b - Stödja inhemsk teknikutveckling, forskning och innovation i utvecklingsländerna, inklusive genom att säkerställa en gynnsam policymiljö för exempelvis industriell diversifiering och förädling av råvaror. 9.b - Support domestic technology development, research and innovation in developing countries, including by ensuring a conducive policy environment for, inter alia, industrial diversification and value addition to commodities. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2660000 2660000 2660000 2660000 6350000 6660000 0 0 2660000 1000000 2660000 2660000 2660000 0 6660000 1660000 0 0 0 2660000 -1000000 4690000 1660000 -2660000 -1660000 0 23650000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 2660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 2660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 2660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 2660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 1660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 4690000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 6660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Partner countries better fulfil EU requirements for entering into and applying association agreements, including deep and comprehensive free trade areas (AAs/DCFTAs). Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s krav för att ingå och tillämpa associeringsavtal, inklusive fördjupade frihandelsområden (AA, DCFTA) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030237-5503023704 Sweden SITE Network of economic research on transition economis. There is a separate decision for Russian part. SITE har ett mångårigt forskningssamarbete med systerorganisationer i regionen. Insatsen syftar till att tillgängliggöra resultaten för beslutsfattare och civila samhället. SITE vill därför - etablera en plattform för att kunna sprida befintlig kunskap - verka för bibehållen jämställdhet inom forskargruppen - öka forskningsutbyte och samverkan internationellt - ge administrativt stöd till institutionerna för en mer aktiv roll Insatsen förväntas bidra till att beslutsfattare bättre kan formulera reformförslag utifrån sin egen verklighet och ha bättre möjlighet att förankara reformerna hos allmänheten. Reformerna är nödvändiga för utvecklingen mot marknadsekonomi. Kunskap och förankring är nödvändiga för ökad stabilitet och en förutsättning för ansvarsutkrävande. The project "Extending the FREE network project: Forum for Research on Gender gaps Eastern Europe (FROGEE) 2014 - 2021" Contribution No. 55030237 is implemented within the FREE (Forum for Research on Eastern Europe and emerging economies) and is led by Stockholm institute of transitions economy. The initiative includes institutions in Russia (CEFIR and NES), Latvia (BICEPS and SSE Riga), Poland (CenEA), Belarus (BEROC), Ukraine (KSE), and Georgia (ISET). with the aim to build these institutions, the ambition has been to attract WesternThe overall objective of the project is to enable reforms that contribute to economic development and EU integration, by way of strengthening economics education, research and policy advice in all Eastern Partnership countries. The project has 4 main objective areas: I) Increase impact of Policy Analysis, the FREE and FROGEE Policy Briefs, and other activities to support the reform process II) Women and men shall have the same possibility to conduct qualified research III) Enhance Research Exchange and Collaboration IV) Support Local Capacity Building Sub-goals o the project is: - An established platform to be able to disseminate existing knowledge -Maintained gender equality within the research group - Increased research exchange and collaboration better functioning research institutions with increased administrative support Sweden SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Swedish International Development Cooperation Agency SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2660000 1660000 2660000 0 0 0 1660000 0 4320000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 2660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 1660000 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Partner countries better fulfil EU requirements for entering into and applying association agreements, including deep and comprehensive free trade areas (AAs/DCFTAs). Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s krav för att ingå och tillämpa associeringsavtal, inklusive fördjupade frihandelsområden (AA, DCFTA) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030237-5503023706 Sweden SITE Network of economic research on transition economis. There is a separate decision for Russian part. SITE har ett mångårigt forskningssamarbete med systerorganisationer i regionen. Insatsen syftar till att tillgängliggöra resultaten för beslutsfattare och civila samhället. SITE vill därför - etablera en plattform för att kunna sprida befintlig kunskap - verka för bibehållen jämställdhet inom forskargruppen - öka forskningsutbyte och samverkan internationellt - ge administrativt stöd till institutionerna för en mer aktiv roll Insatsen förväntas bidra till att beslutsfattare bättre kan formulera reformförslag utifrån sin egen verklighet och ha bättre möjlighet att förankara reformerna hos allmänheten. Reformerna är nödvändiga för utvecklingen mot marknadsekonomi. Kunskap och förankring är nödvändiga för ökad stabilitet och en förutsättning för ansvarsutkrävande. The project "Extending the FREE network project: Forum for Research on Gender gaps Eastern Europe (FROGEE) 2014 - 2021" Contribution No. 55030237 is implemented within the FREE (Forum for Research on Eastern Europe and emerging economies) and is led by Stockholm institute of transitions economy. The initiative includes institutions in Russia (CEFIR and NES), Latvia (BICEPS and SSE Riga), Poland (CenEA), Belarus (BEROC), Ukraine (KSE), and Georgia (ISET). with the aim to build these institutions, the ambition has been to attract WesternThe overall objective of the project is to enable reforms that contribute to economic development and EU integration, by way of strengthening economics education, research and policy advice in all Eastern Partnership countries. The project has 4 main objective areas: I) Increase impact of Policy Analysis, the FREE and FROGEE Policy Briefs, and other activities to support the reform process II) Women and men shall have the same possibility to conduct qualified research III) Enhance Research Exchange and Collaboration IV) Support Local Capacity Building Sub-goals o the project is: - An established platform to be able to disseminate existing knowledge -Maintained gender equality within the research group - Increased research exchange and collaboration better functioning research institutions with increased administrative support Sweden SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Swedish International Development Cooperation Agency SITE/Stockholm Institute of Transition Economics 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1710529 -1710529 SITE/Stockholm Institute of Transition Economics Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Strengthened conditions for free, fair and sustainable trade Stärkta förutsättningar för en fri, rättvis och hållbar handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55030311 Sweden Support for the Swedish Platform's activities with the Eastern Partnership countries through continued support to ForumCiv (formerly Forum Syd). The support covers Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The platform aims to contribute to democratic development within the countries through increased cooperation between Swedish CSOs and through strengthened cooperation with CSOs from the Eastern Partnership countries. The project will contribute to the goal of promoting a stronger and more pluralistic society in these countries. It further aims to support a civil society that enables people to transform their lives and communities at local, regional, national and global levels. Finally, the project will contribute to increased contacts and cooperation between civil society in the Eastern Partnership countries and the EU member states. Stöd till den svenska plattformens verksamhet med länderna inom Östliga partnerskapet genom fortsatt stöd till ForumCiv (tidigare Forum Syd). Stödet täcker Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. Plattformen syftar till att bidra till en demokratisk utveckling inom länderna genom ökat samarbete mellan svenska CSO och genom stärkt samarbete med CSO från länderna inom Östliga partnerskapet. Projektet ska bidra till målet att främja ett starkare och mer pluralistiskt samhälle i dessa länder. Det syftar vidare till att stödja ett civilt samhälle som gör det möjligt för människor att förändra sina liv och samhällen på lokal, regional , nationell och global nivå. Slutligen ska projektet bidra till ökade kontakter och ökat samarbete mellan det civila samhället i länderna inom Östliga partnerskapet och EU:s medlemsländer. Project goal: Contribute to democracy building and fullfilled human rights in accordance with the principles of the Eastern partnership agreements. Project objective: Well-established and effective cooperation between Swedish and local EaP actors resulting in productive and long-term partnership and capacity building as well as the incorporation of civil society perspectives in advocacy activities, public awareness raising and democratic decision-making. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Europe, regional Democratic participation and civil society Government & Civil Society-general The progress achieved, according to the final reporting towards the objectives and goals established in the project proposal for the period 2019-2023, is mainly presented at output level. Nevertheless, some unexpected outcomes and lessons learned are identified. Some important outcomes are: 1. Strong, informed and active Swedish civil society on the development in the Eastern partnership region - At the end of the project period, the Network's members had grown from 19 to 37 organisations. The diversity of the participants that have been engaged in discussions, meetings and capacity building activities have enhanced the strategic understanding of the regional challenges and the capacity of the member organizations to align their activities with regional priorities. It has also promoted the building of lasting professional relationships, joint initiatives and improved cooperation mechanisms. 2. Eastern Partnership Civil Society Forum (EaP CSF) works as a democratic platform, enabling dialogues between civil society actors in the EaP region and towards EU. - At the end of the project period, the Network's promotion of Swedish Civil Society Organisations' (CSO's) understanding of the EaP CSF and it's structures and challenges had contributed to an expanded membership of the Forum, and facilitated the instrumental role of Swedish CSOs in the shaping of the Forum's policies and strategies, such as the adoption of the Gender Mainstreaming Strategy. The Network also contributed to several policy initiatives that aligned Swedish regional policies with the priorities of civil actors in the EaP region, a result from engagement with Swedish policymakers and the EaP CSF. 3. Strong and effective cooperation and partnership between Swedish civil society actors and local civil society in the EaP. - By means of exchange visits, field trips and participation in regional forums, Swedish CSOs and local partners developed joint initiatives, opportunities for dialogue, skills development and shared strategies. This ensures that local CSO's contexts and challenges are taken into account in central policy discussions. 4. Solid representation of bottom-up perspectives of EaP-civil society in policy discussions. - By means of different policy-related initiatives, the Network increased the visibility of EaP civil society and strengthen their relationship with Swedish policy makers. The recognition of grassroot priorities in institutional frameworks demonstrate a shift in behaviour where Swedish authorities actively engage with civil society actors to inform their strategies. Some unexpected outcomes that stand out are: - Increased legitimacy of the Network members thanks to the visibility and credibility that the Network has established towards key actors such as the Swedish Ministry for Foreign Affairs (MFA). - A deeper knowledge among Swedish institutions on the EaP region, and better understanding on behalf of the Swedish MFA of the EaP CSF's structures, processes and goals. This has facilitated opportunities for policy discussions and collaborative initiatives, as well as enhanced alignment of projects with regional challenges. - Peer-to-peer learning among Swedish CSOs and inspiration for similar forms of organisation, along with the application of the Network's methodologies for amplifying civil society voices in other regions, such as Latin America. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55030311-5503031101 Sweden Support for the Swedish Platform's activities with the Eastern Partnership countries through continued support to ForumCiv (formerly Forum Syd). The support covers Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The platform aims to contribute to democratic development within the countries through increased cooperation between Swedish CSOs and through strengthened cooperation with CSOs from the Eastern Partnership countries. The project will contribute to the goal of promoting a stronger and more pluralistic society in these countries. It further aims to support a civil society that enables people to transform their lives and communities at local, regional, national and global levels. Finally, the project will contribute to increased contacts and cooperation between civil society in the Eastern Partnership countries and the EU member states. Stöd till den svenska plattformens verksamhet med länderna inom Östliga partnerskapet genom fortsatt stöd till ForumCiv (tidigare Forum Syd). Stödet täcker Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. Plattformen syftar till att bidra till en demokratisk utveckling inom länderna genom ökat samarbete mellan svenska CSO och genom stärkt samarbete med CSO från länderna inom Östliga partnerskapet. Projektet ska bidra till målet att främja ett starkare och mer pluralistiskt samhälle i dessa länder. Det syftar vidare till att stödja ett civilt samhälle som gör det möjligt för människor att förändra sina liv och samhällen på lokal, regional , nationell och global nivå. Slutligen ska projektet bidra till ökade kontakter och ökat samarbete mellan det civila samhället i länderna inom Östliga partnerskapet och EU:s medlemsländer. Project goal: Contribute to democracy building and fullfilled human rights in accordance with the principles of the Eastern partnership agreements. Project objective: Well-established and effective cooperation between Swedish and local EaP actors resulting in productive and long-term partnership and capacity building as well as the incorporation of civil society perspectives in advocacy activities, public awareness raising and democratic decision-making. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 694440 754920 679320 1890120 0 0 0 0 -679320 679320 694440 0 0 754920 -754920 754920 0 0 0 0 690120 679320 0 0 509880 690120 0 0 0 0 4018800 ForumCiv 694440 ForumCiv 754920 ForumCiv 679320 ForumCiv 690120 ForumCiv 1200000 ForumCiv Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030311-5503031102 Sweden Support for the Swedish Platform's activities with the Eastern Partnership countries through continued support to ForumCiv (formerly Forum Syd). The support covers Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The platform aims to contribute to democratic development within the countries through increased cooperation between Swedish CSOs and through strengthened cooperation with CSOs from the Eastern Partnership countries. The project will contribute to the goal of promoting a stronger and more pluralistic society in these countries. It further aims to support a civil society that enables people to transform their lives and communities at local, regional, national and global levels. Finally, the project will contribute to increased contacts and cooperation between civil society in the Eastern Partnership countries and the EU member states. Stöd till den svenska plattformens verksamhet med länderna inom Östliga partnerskapet genom fortsatt stöd till ForumCiv (tidigare Forum Syd). Stödet täcker Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. Plattformen syftar till att bidra till en demokratisk utveckling inom länderna genom ökat samarbete mellan svenska CSO och genom stärkt samarbete med CSO från länderna inom Östliga partnerskapet. Projektet ska bidra till målet att främja ett starkare och mer pluralistiskt samhälle i dessa länder. Det syftar vidare till att stödja ett civilt samhälle som gör det möjligt för människor att förändra sina liv och samhällen på lokal, regional , nationell och global nivå. Slutligen ska projektet bidra till ökade kontakter och ökat samarbete mellan det civila samhället i länderna inom Östliga partnerskapet och EU:s medlemsländer. Project goal: Contribute to democracy building and fullfilled human rights in accordance with the principles of the Eastern partnership agreements. Project objective: Well-established and effective cooperation between Swedish and local EaP actors resulting in productive and long-term partnership and capacity building as well as the incorporation of civil society perspectives in advocacy activities, public awareness raising and democratic decision-making. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -15976 1155440 0 0 1155440 0 -15976 0 0 1139464 ForumCiv -15976 ForumCiv 1155440 ForumCiv Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55030311-5503031103 Sweden Support for the Swedish Platform's activities with the Eastern Partnership countries through continued support to ForumCiv (formerly Forum Syd). The support covers Armenia, Azerbaijan, Belarus, Georgia, Moldova and Ukraine. The platform aims to contribute to democratic development within the countries through increased cooperation between Swedish CSOs and through strengthened cooperation with CSOs from the Eastern Partnership countries. The project will contribute to the goal of promoting a stronger and more pluralistic society in these countries. It further aims to support a civil society that enables people to transform their lives and communities at local, regional, national and global levels. Finally, the project will contribute to increased contacts and cooperation between civil society in the Eastern Partnership countries and the EU member states. Stöd till den svenska plattformens verksamhet med länderna inom Östliga partnerskapet genom fortsatt stöd till ForumCiv (tidigare Forum Syd). Stödet täcker Armenien, Azerbajdzjan, Belarus, Georgien, Moldavien och Ukraina. Plattformen syftar till att bidra till en demokratisk utveckling inom länderna genom ökat samarbete mellan svenska CSO och genom stärkt samarbete med CSO från länderna inom Östliga partnerskapet. Projektet ska bidra till målet att främja ett starkare och mer pluralistiskt samhälle i dessa länder. Det syftar vidare till att stödja ett civilt samhälle som gör det möjligt för människor att förändra sina liv och samhällen på lokal, regional , nationell och global nivå. Slutligen ska projektet bidra till ökade kontakter och ökat samarbete mellan det civila samhället i länderna inom Östliga partnerskapet och EU:s medlemsländer. Project goal: Contribute to democracy building and fullfilled human rights in accordance with the principles of the Eastern partnership agreements. Project objective: Well-established and effective cooperation between Swedish and local EaP actors resulting in productive and long-term partnership and capacity building as well as the incorporation of civil society perspectives in advocacy activities, public awareness raising and democratic decision-making. Sweden ForumCiv Swedish International Development Cooperation Agency ForumCiv 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 200000 1714000 0 0 200000 1105602 608398 0 0 1914000 ForumCiv 200000 ForumCiv 1105602 ForumCiv 608398 ForumCiv Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better conditions for accountability, increased transparency and reduced corruption Stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande, ökad transparens och minskad korruption. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Better prospects for a gender-equal society Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-55040213 Sweden Call for applications in the prioritised area of health in India. Utlysning för ansökningar inom prioriterad hälso område i Indien. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden India Medical research Health, General SE-0-SE-6-55040213-5504021301 Sweden Call for applications in the prioritised area of health in India. Utlysning för ansökningar inom prioriterad hälso område i Indien. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 1700000 2900000 0 600000 0 0 1500000 4600000 University College Research Other 600000 University College Research Other 1500000 University College Research Other SE-0-SE-6-55040213-5504021302 Sweden Call for applications in the prioritised area of health in India. Utlysning för ansökningar inom prioriterad hälso område i Indien. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -36688 400000 400000 University College Research Other -36688 University College Research Other SE-0-SE-6-55040213-5504021303 Sweden Call for applications in the prioritised area of health in India. Utlysning för ansökningar inom prioriterad hälso område i Indien. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1400000 700000 700000 University College Research Other 1400000 University College Research Other SE-0-SE-6-55060024 Sweden Support to the gender mechanisms of Bosnia och Herzegovina (Gender Equality Agency on state level and two gender centers on entity level). The objective of the contribution is to have a standardised gender mainstreaming in BiH in order to reach a situation where public decisions improve the conditions for women, men, girls and boys equally. The standardized gender mainstreaming should be done through a transparent, accountable, equitable and inclusive programme (FIGAP2). Stöd till Bosnien och Hercegovinas jämställdhetsmyndighet (Gender Equality Agency på statlig nivå och två myndigheter på entitetsnivå). Målet med insatsen är att genom standardiserad jämställdhetsintegrering uppnå att allmänna beslut förbättrar villkoren för kvinnor, män, flickor och pojkar i Bosnien på ett jämställt sett och att en standardiserad jämtälldhetsintegrering i BiH sker på ett öppet, ansvarstagande, jämställt och inkluderande sätt genom programmet (FIGAP2) The intervention aims at - "public decisions to improve the conditions of women, men, girls and boys equally". This should be done by standardisation of gender mainstreaming in Bosnia and Herzegovina (through transparent, accountable, equitable and participatory FIGAP2). There are four objectives of the programme, which all aims at improving gender equality aspects of public decisions in BiH: 1. An accountable GE policy framework in FIGAP priority areas (GBV, Economic Empowerment, public participation)  2. Capable GM structures for GE that perform according to their mandate 3. Effective systems that support the accepted GM approach 4. Competent and sustainable staff contingency in BiH to promote and manage GM agenda Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bosnia and Herzegovina Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general According to the Gender Institutional Mechanisms (GIMs), FIGAP has enabled them to implement their mandates, something that could not have been fulfilled without the funds from donors. FIGAP II has implied more quality, deep and detailed work of GIMs and ensured that gender equality and gender mainstreaming have become an important issue. Within their mandates, GIMs have worked to ensure gender mainstreaming in the public administration at different levels. FIGAP II has contributed to capacity building in relation to gender mainstreaming within institutions, so that they have been able to continue to mainstream gender on their own. FIGAP II partners report that thanks to FIGAP II, institutions pay more attention to gender equality issues and gender mainstreaming in their documents. GIMs have review/gender mainstreamed/given an opinion on 370 legal, by-laws, strategic and other regulations. As GIMs always includes a reminder at the end of the document to fulfil requirements in the Gender Equality Law (GEL), the awareness and adherence to gender equality and gender mainstreaming has increased over time through such activity. Various strategies and action plans related to gender equality have been prepared by the GIMs thanks to FIGAP, and adopted, including the new BiH Gender Action Plan 2023-2027. Work on gender statistics have led to the development of the Gender Equality Index, that more institutions now collect and record data classified by gender, and that gender-disaggregated statistical data has increased... The degree of participation of GIMs in consultations and working groups for drafting laws and sectoral policies has increased. Hence, during FIGAP II, the influence of GIMs (gender mainstreaming) has increased. GIMs close cooperation with line ministries and other institutions has led to more requests for support from GIMs from institutions, not only when drafting the documentation but also during implementation. More institutions have included obligations from the BiH Gender Action Plan into their regular work programs, such as educational and promotional activities for raising awareness on gender equality. FIGAP II has contributed to coordination and collaboration within and between institutions on issues related gender equality. GIMs have continued to coordinate with and provided support to gender mechanisms elsewhere in the institutions, such as parliamentary bodies for gender equality and other committees. Trainings on gender equality law for various institutions has resulted in greater willingness of the institutions and legislative bodies to plan, implement and monitor gender equality measures. The number of measures related to gender equality and gender mainstreaming adopted by the institutional partners increased. GIMs participation, support in and work in coordination bodies for different action plans resulted in strengthening of institutional capacities for the independent introduction of gender equality into the work. The number of institutions that keep gender-disaggregated data has increased. Civil servants in different institutions has gained knowledge and increased capacities on different topics related to gender equality. Modules on gender equality are now included in training programs for civil servants. 31 projects that contributes to the Gender Action Plan of BiH through grants to civil society organisations have been completed. The projects have been carried out in different fields and in different places in BiH. Projects have also contributed to mutual trust, partnership and joint action of NGOs and GIMs. As a result of FIGAP II and GIMs activities, gender equality has increasingly becoming a priority and one of the cross cutting elements in all sectoral areas as well as in the EU integration process. New modules have been introduced for the training and education on gender equality related issues of civil servants, police officers and judges and prosecutors. Cooperation with the academic community has led to improved university classes on gender equality. FIGAP II has implied a better coordination of work between the three GIMs, something that has been increaslingly difficult due to political reasons. This has also benefitted other projects outside FIGAP II, where GIMs participate or have an implementing role, as well as the "ordinary" work that is done by GIMs. FIGAP II has been an enabler for other projects to be operational and also thereby contributed to results in these. GIMs have participated in programs and projects funded and managed by other organisations and donors, such as UN's Women in Elections project, the EU-funded Gender Equality Facility (GEF) project, USAID's project about gender-based violence, and projects and work by UN Women. Results from these projects have also been reported by the FIGAP II program, such as the development of the gender equality index and increased use of gender responsive budgeting in the public sector. According to the GIMs themselves, FIGAP II has provided an important and unique opportunity for the GIMs to own their program, ie not cooperating with another organisation (such as the UN) who plans and controls the budget. The fact that FIGAP II funds go directly to the institutions and that the GIMs own the program beyond being a mere implementer has helped legitimize the GIMs vis a vis other institutions and prevented them for being politically outmaneuvered. With FIGAP II the institutions has managed to get attention to gender equality, which is generally not a prioritised issue.. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55060024-5506002401 Sweden Support to the gender mechanisms of Bosnia och Herzegovina (Gender Equality Agency on state level and two gender centers on entity level). The objective of the contribution is to have a standardised gender mainstreaming in BiH in order to reach a situation where public decisions improve the conditions for women, men, girls and boys equally. The standardized gender mainstreaming should be done through a transparent, accountable, equitable and inclusive programme (FIGAP2). Stöd till Bosnien och Hercegovinas jämställdhetsmyndighet (Gender Equality Agency på statlig nivå och två myndigheter på entitetsnivå). Målet med insatsen är att genom standardiserad jämställdhetsintegrering uppnå att allmänna beslut förbättrar villkoren för kvinnor, män, flickor och pojkar i Bosnien på ett jämställt sett och att en standardiserad jämtälldhetsintegrering i BiH sker på ett öppet, ansvarstagande, jämställt och inkluderande sätt genom programmet (FIGAP2) The intervention aims at - "public decisions to improve the conditions of women, men, girls and boys equally". This should be done by standardisation of gender mainstreaming in Bosnia and Herzegovina (through transparent, accountable, equitable and participatory FIGAP2). There are four objectives of the programme, which all aims at improving gender equality aspects of public decisions in BiH: 1. An accountable GE policy framework in FIGAP priority areas (GBV, Economic Empowerment, public participation)  2. Capable GM structures for GE that perform according to their mandate 3. Effective systems that support the accepted GM approach 4. Competent and sustainable staff contingency in BiH to promote and manage GM agenda Sweden Government of Bosnia Herzegovina Swedish International Development Cooperation Agency Government of Bosnia Herzegovina 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 4000000 0 5000000 5000000 0 4000000 0 -1000000 0 5000000 1000000 0 -5000000 5000000 -4000000 5000000 4000000 5000000 0 -5000000 0 0 0 14000000 Government of Bosnia Herzegovina 4000000 Government of Bosnia Herzegovina 5000000 Government of Bosnia Herzegovina 5000000 Government of Bosnia Herzegovina Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Western Balkans: A more efficient public management with the administrative capacity to implement reforms for EU integration Västra Balkan: En mer effektiv offentlig förvaltning med stärkt administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Western Balkans: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Västra Balkan: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Western Balkans: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Västra Balkan: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-55060024-5506002402 Sweden Support to the gender mechanisms of Bosnia och Herzegovina (Gender Equality Agency on state level and two gender centers on entity level). The objective of the contribution is to have a standardised gender mainstreaming in BiH in order to reach a situation where public decisions improve the conditions for women, men, girls and boys equally. The standardized gender mainstreaming should be done through a transparent, accountable, equitable and inclusive programme (FIGAP2). Stöd till Bosnien och Hercegovinas jämställdhetsmyndighet (Gender Equality Agency på statlig nivå och två myndigheter på entitetsnivå). Målet med insatsen är att genom standardiserad jämställdhetsintegrering uppnå att allmänna beslut förbättrar villkoren för kvinnor, män, flickor och pojkar i Bosnien på ett jämställt sett och att en standardiserad jämtälldhetsintegrering i BiH sker på ett öppet, ansvarstagande, jämställt och inkluderande sätt genom programmet (FIGAP2) The intervention aims at - "public decisions to improve the conditions of women, men, girls and boys equally". This should be done by standardisation of gender mainstreaming in Bosnia and Herzegovina (through transparent, accountable, equitable and participatory FIGAP2). There are four objectives of the programme, which all aims at improving gender equality aspects of public decisions in BiH: 1. An accountable GE policy framework in FIGAP priority areas (GBV, Economic Empowerment, public participation)  2. Capable GM structures for GE that perform according to their mandate 3. Effective systems that support the accepted GM approach 4. Competent and sustainable staff contingency in BiH to promote and manage GM agenda Sweden Government of Bosnia Herzegovina Swedish International Development Cooperation Agency Government of Bosnia Herzegovina 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -794029 -38372 -755657 0 0 -794029 Government of Bosnia Herzegovina -755657.1899999999 Government of Bosnia Herzegovina -38371.36 Government of Bosnia Herzegovina Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Better democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law VB: Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck WB: Better prospects for a gender-equal society VB: Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt WB: Better conditions for inclusive reconciliation processes and conflict and violence prevention efforts VB: Stärkta förutsättningar för inkluderande försoningsprocesser samt konflikt- och våldsförebyggande arbete Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55060024-5506002403 Sweden Support to the gender mechanisms of Bosnia och Herzegovina (Gender Equality Agency on state level and two gender centers on entity level). The objective of the contribution is to have a standardised gender mainstreaming in BiH in order to reach a situation where public decisions improve the conditions for women, men, girls and boys equally. The standardized gender mainstreaming should be done through a transparent, accountable, equitable and inclusive programme (FIGAP2). Stöd till Bosnien och Hercegovinas jämställdhetsmyndighet (Gender Equality Agency på statlig nivå och två myndigheter på entitetsnivå). Målet med insatsen är att genom standardiserad jämställdhetsintegrering uppnå att allmänna beslut förbättrar villkoren för kvinnor, män, flickor och pojkar i Bosnien på ett jämställt sett och att en standardiserad jämtälldhetsintegrering i BiH sker på ett öppet, ansvarstagande, jämställt och inkluderande sätt genom programmet (FIGAP2) The intervention aims at - "public decisions to improve the conditions of women, men, girls and boys equally". This should be done by standardisation of gender mainstreaming in Bosnia and Herzegovina (through transparent, accountable, equitable and participatory FIGAP2). There are four objectives of the programme, which all aims at improving gender equality aspects of public decisions in BiH: 1. An accountable GE policy framework in FIGAP priority areas (GBV, Economic Empowerment, public participation)  2. Capable GM structures for GE that perform according to their mandate 3. Effective systems that support the accepted GM approach 4. Competent and sustainable staff contingency in BiH to promote and manage GM agenda Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 185960 0 0 0 0 0 185960 185960 NIRAS Sweden AB 185960 NIRAS Sweden AB Reform cooperation with the Western Balkans and Turkey 2021-2027 Reformsamarbete med Västra Balkan och Turkiet 2021-2027 WB: Better prospects for a gender-equal society VB: Stärkta förutsättningar för ett jämställt samhälle Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-55070059 Sweden Consultancy Fund will cover minor costs in connection with development of communication material, translations, minor consultancy contributions for strategic analyses, or in connection with seminars and meetings. Konsultfonden kommer att täcka mindre kostnader i samband med utvecklingen av kommunikationsmaterial, översättningar, mindre konsultinsatser för strategiska analyser, eller i samband med seminarier och möten. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ukraine Public sector policy and administrative management Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-55070059-5507005901 Sweden Consultancy Fund will cover minor costs in connection with development of communication material, translations, minor consultancy contributions for strategic analyses, or in connection with seminars and meetings. Konsultfonden kommer att täcka mindre kostnader i samband med utvecklingen av kommunikationsmaterial, översättningar, mindre konsultinsatser för strategiska analyser, eller i samband med seminarier och möten. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 20500 326041 0 20500 346541 Other 20500 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: A more free and independent media Östeuropa: Friare och mer oberoende media Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Increased trust between the parties in prolonged conflicts Östeuropa: Ökat förtroende mellan parterna i utdragna konflikter Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting EU regulations and international agreements on the environment, climate and energy Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s regelverk och internationella överenskommelser för miljö, klimat och energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Eastern Europe: Strengthened environmental responsibility among the public, business and civil society Östeuropa: Stärkt miljömässigt ansvarstagande hos allmänhet, näringsliv och civilsamhälle Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Eastern Europe: More sustainable public services in areas such as water and sanitation, waste management, energy efficiency and renewable energy Östeuropa: Mer hållbar samhällsservice inom områden som vatten och avlopp, avfallshantering, energieffektivisering och förnybar energi Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Eastern Europe: Partner countries better fulfil EU requirements for entering into and applying association agreements, including deep and comprehensive free trade areas (AAs/DCFTAs). Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s krav för att ingå och tillämpa associeringsavtal, inklusive fördjupade frihandelsområden (AA, DCFTA) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Eastern Europe: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Östeuropa: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Eastern Europe: A more efficient public management with the administrative capacity to implement reforms for EU integration Östeuropa: En mer effektiv offentlig förvaltning med administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Public services delivered with better quality based on principles of non-discrimination and equal rights and with less corruption Östeuropa: Offentliga tjänster levereras av bättre kvalitet utifrån principer om icke-diskriminering och lika rättigheter och med minskad korruption Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: A more efficient judiciary that guarantees the right to a fair trial and includes a developed system of sanctions, in accordance with European standards Östeuropa: Ett mer effektivt rättsväsende som garanterar rätten till en rättvis rättegång och inkluderar ett utvecklat påföljdssystem, i enlighet med europeisk standard Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Reduced gender-based violence, hate crimes and human trafficking Östeuropa: Minskat könsrelaterat våld, hatbrott och människohandel Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: A more diverse civil society including political parties with strong popular support Östeuropa: Ett mer pluralistiskt civilt samhälle inklusive politiska partier med stärkt folklig förankring Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55070059-5507005902 Sweden Consultancy Fund will cover minor costs in connection with development of communication material, translations, minor consultancy contributions for strategic analyses, or in connection with seminars and meetings. Konsultfonden kommer att täcka mindre kostnader i samband med utvecklingen av kommunikationsmaterial, översättningar, mindre konsultinsatser för strategiska analyser, eller i samband med seminarier och möten. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 42895 42895 42895 Other 42895 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-55070059-5507005903 Sweden Consultancy Fund will cover minor costs in connection with development of communication material, translations, minor consultancy contributions for strategic analyses, or in connection with seminars and meetings. Konsultfonden kommer att täcka mindre kostnader i samband med utvecklingen av kommunikationsmaterial, översättningar, mindre konsultinsatser för strategiska analyser, eller i samband med seminarier och möten. Sweden Internal decision Letter of Co Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10564 10564 10564 Other 10564 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-55070069 Sweden MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ukraine Financial policy and administrative management Public sector policy and administrative management Energy policy and administrative management Environmental policy and administrative management Anti-corruption organisations and institutions Business Policy and Administration Banking & Financial Services Government & Civil Society-general Energy Policy General Environment Protection Business & Other Services As of December 2025, the MDA has received a total of EUR 115 million from 17 donors since 2014; Sweden is the third largest donor. 166 projects have been approved for financing under the MDA. During the previous reporting period (July 2024 - June 2025), the MDA Fund had: -54 active projects; -4 projects remained on hold due to the ongoing war, as with the previous reporting period); -6 projects were closed (4 reaching completion and -2 being cancelled because of the war and changing priorities of clients); -21 projects or existing project top-ups were approved. Selected examples of results (Dec. 2025): -Ukraine Recovery and Reform Architecture programme (URA) provided technical assistance through Recovery and Reform Support Teams (RST) in seven host institution: Ministry of Finance, Ministry of Economy, Environment and Agriculture, Ministry of Energy, Ministry of Education and Science, State Agency for Restoration and Infrastructure Development, Ministry for Development of Communities and Territories and Recovery and Reform Delivery Office (RDO) under the Prime Minister/Cabinet of Ministers. A new RST at the Ministry of Veterans is in process of being established. 320 national experts positions embedded in above mentioned host institutions, out of which 75% are filled. These experts are active in 30 reform areas. -The RSTs supported ministries in completing EU screening and achieving all 2024 Ukraine Plan targets under MinDevelopment; developed a comprehensive legal roadmap for state owned enterprise (SOE) reform, incl. mechanisms for investor engagement and public-private partnerships; coordinated implementation of the Ukraine Plan across 15 sectors, 69 reforms and 150 implementation benchmarks; supported implementation of processing enterprises' programmes, resulting in 31% increase in total volume of new loans (vs previous year); contributed to the draft of new Labour Code to modernize employment regulation; and Ukraines first comprehensive Law on Vocational Education and Training (VET). -Business Ombudsman Institution (BOI) has since 2015, amongst others received nearly 11,000 business complaints regarding misconduct by state bodies and has successfully closed 7,310 of these cases. -SOEs Management Assistance Reform and Transformation (SMART) Programme provided, amongst others, assistance to the Ministry of Economy of Ukraine on Ownership Policy for State Owned Enterprises and the work on the Law No. 3587 On Amendments to Certain Legislative Acts of Ukraine Relating to Improvement of Corporate Governance in Legal Entities in which the State is a Shareholder/Founder and the reform and adoption of Ukraines first State Ownership Policy (SOP). The adoption of Ownership Policy was EU and International Monetary Funds benchmarks to unlock funding for Ukraine in 2024. It is anticipated that the reform will bring Ukraines SOE governance practices closer to international best practices, including OECD Guidelines on Corporate Governance of SOEs. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55070069-5507006901 Sweden MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 20000000 10000000 20000000 0 10000000 20000000 50000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 20000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Partner countries better fulfil EU requirements for entering into and applying association agreements, including deep and comprehensive free trade areas (AAs/DCFTAs). Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller EU:s krav för att ingå och tillämpa associeringsavtal, inklusive fördjupade frihandelsområden (AA, DCFTA) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Eastern Europe: Competitive small and medium-sized enterprises that make up a larger part of the economy Östeuropa: Konkurrenskraftiga små och medelstora företag som utgör en större del av ekonomin Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Eastern Europe: A more efficient public management with the administrative capacity to implement reforms for EU integration Östeuropa: En mer effektiv offentlig förvaltning med administrativ kapacitet att genomföra reformer för EU-närmandet Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55070069-5507006902 Sweden MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10.3 - Säkerställa lika möjligheter och minska förekomsten av ojämlika utfall, bland annat genom att avskaffa diskriminerande lagstiftning, politik och praxis och främja lagstiftning, politik och åtgärder av lämpligt slag i detta hänseende. 10.3 - Ensure equal opportunity and reduce inequalities of outcome, including by eliminating discriminatory laws, policies and practices and promoting appropriate legislation, policies and action in this regard. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.14 - Föra en mer samstämmig politik för hållbar utveckling. 17.14 - Enhance policy coherence for sustainable development. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 75000000 20000000 0 0 75000000 0 0 20000000 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 40000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 30000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 15000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 5000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 10000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Improved conditions for environmentally and climate-resilient sustainable reconstruction and further development. Stärkta förutsättningar för miljö- och klimatmässigt hållbar uppbyggnad och vidareutveckling. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved conditions for enterprise and entrepreneurship, and free and rules-based trade. Stärkta förutsättningar för företagande och entreprenörskap samt fri och regelbaserad handel. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for increased transparency and reduced corruption in the Ukrainian economy. Stärkta förutsättningar för ökad transparens och minskad korruption i den ukrainska ekonomin. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Stronger democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law. Stärkt demokratisk samhällsstyrning och stärkt respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55070069-5507006904 Sweden MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraine’s economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDA’s cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA är en fond med flera givare som syftar till att, genom tekniskt stöd och kapacitetsstärkande projekt, stödja reformer och policyutveckling i enlighet med EU:s regelverk för Ukrainas ekonomi, företagsklimat, energieffektivitet och hållbar tillväxt. MDA:s samarbetspartners är ukrainska offentliga aktörer och utvalda privata institutioner. MDA har tre prioriterade komponenter: offentlig förvaltning, bolagsstyrning/företagsstyrning (corporate govenance), och offentlig-privat dialog (public private dialogue). MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. MDA is a multi-donor fund which aims at, through technical assistance and capacity strengthening projects, supporting reforms and policy development in accordance with the EU Aquis of Ukraines economy, business climate, energy efficiency, and sustainable growth. MDAs cooperation partners are Ukrainian public sector entities and selected private sector institutions. The MDA has three priority components, namely public administration, corporate governance, and public private dialogue. Sweden EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedish International Development Cooperation Agency EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.1 - Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter. 17.1 - Strengthen domestic resource mobilization, including through international support to developing countries, to improve domestic capacity for tax and other revenue collection. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 9.1 - Develop quality, reliable, sustainable and resilient infrastructure, including regional and transborder infrastructure, to support economic development and human well-being, with a focus on affordable and equitable access for all. 9.1 - Bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur av hög kvalitet, inklusive regional och gränsöverskridande infrastruktur, för att stödja ekonomisk utveckling och människors välbefinnande, med fokus på ekonomiskt överkomlig och rättvis tillgång för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 50000000 50000000 25000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 25000000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development 12500000 EBRD/European Bank for Reconstruction and Development Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Reconstruction and further development of critical infrastructure sectors such as energy, transport and water supply. Uppbyggd och vidareutvecklad samhällsviktig infrastruktur inom sektorer såsom energi, transport och vattenförsörjning. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for environmentally and climate-resilient sustainable reconstruction and further development. Stärkta förutsättningar för miljö- och klimatmässigt hållbar uppbyggnad och vidareutveckling. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Stronger democratic governance and greater respect for human rights and the rule of law. Stärkt demokratisk samhällsstyrning och stärkt respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Improved conditions for accountability, increased transparency and reduced corruption in society as a whole. Stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande, ökad transparens och minskad korruption i samhället i stort. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55120021 Sweden The contribution is a three-and a half year support to the Parliament of Moldova for the period July 2016- December 2019. It is designed as a continuation of the on-going Swedish assistance to the Parliament of Moldova under the "Moldova's Parliament and CEC" and builds upon the results achieved within the Parliamentary Component, which is ending in June 2016. The contribution goal of strengthening parliamentary governance in Moldova should be achieved through assisting the Parliament of the Republic of Moldova to advance in the implementation of the European Union – Moldova Association Agreement. The expected outcome of the project is that the Parliament of the Republic of Moldova has improved legislative and accountability frameworks and functions in effective, inclusive and transparent manner and is enjoying the trust of the citizens. The expected outcome will be achieved through six different areas of activities: First, the contribution will enhance the Parliament’s capacities in relation to the harmonisation of Moldova’s legislation with the EU norms and standards. It will assist in making the Parliament’s legislative activity more open, transparent and participatory through establishing tools and mechanisms for the engagement with the Civil Society, professional associations and the general public. Second, the contribution will support the Parliament‘s transparency and accountability to the citizens, and also its role in strengthening national anti-corruption efforts. This will be achieved through strengthening of the Parliament’s internal accountability mechanisms, building capacities of MPs in oversight and corruption scrutiny of the legislation, and by facilitating the participation of the legislators in international and European parliaments’ anti-corruption organisations and networks. Moreover, the project will utilise innovation tools to improve parliamentary processes and engage actively with the public and especially with youth. Third, the work on human rights and gender equality mainstreaming into the functioning of the Parliament and its Secretariat will be further continued in line with the recommendations of the parliamentary Gender Audit and the Gender Mainstreaming Action Plan. Fourth, the contribution will support the Parliament in enhancing its oversight role in monitoring of the progress in implementing the national Sustainable Development Goals (SDGs) targets. Fifth, the contribution will contribute to the establishment of an effective interaction between the Parliament and the Government, as well as communication with constituents, Civil Society and media. The Parliament will receive assistance to establish an effective mechanism of collaboration with the Gagauz People’s Assembly, which capacities will be also enhanced though capacity building in legislative drafting and budget oversight. This activity will be coordinated with Swedish funded CMI contribution in Gagauzia to avoid potential overlaps. Sixth, the contribution will support the implementation of the Parliament Secretariat’s Strategic Development Plan with a view of strengthening the professionalism and relevance of the parliament services and will provide assistance in setting up of the Parliament Information Management System (e-Parliament). The project is going to be implemented by UNDP with a Swedish contribution of 36 MSEK. Potentially, the project will be co-financed by the Romanian Government covering the procurement of IT equipment under the E-parliament component. There are no other co-financing donors at this stage. Insatsen är ett treårigt stöd till Moldaviens parlament över perioden juli 2016 – december 2019. Det är en fortsättning av pågående stöd till parlamentet inom insatsen ”Moldova´s Parliament and CEC” och bygger på resultat uppnådda inom insatsens parlamentkomponent som kommer att avslutas i juni 2016. Insatsens mål att stärka parlamentarisk demokrati i Moldavien skall uppnås genom att stödja Moldaviens parlament att föra implementeringen av associationsavtalet mellan Moldavien och EU framåt. Det förväntade resultatet av insatsen är att Moldaviens parlament skall ha förbättrat system och funktioner för lagstiftande och ansvarsutkrävande på ett effektivt, inkluderande och transparent sätt och åtnjuter medborgarnas förtroende. Det förväntade resultatet skall uppnås genom sex olika aktivitetsområden: För det första skall insatsen öka parlamentets kapacitet i relation till harmonisering av Moldaviens lagstiftning till EU:s normer och standarder. Det skall stödja parlamentet att göra dess lagstiftande verksamhet mer öppen, transaparent och inkluderande genom att introducera instrument och mekanismer för samarbete med civilsamhället, fackföreningar och medborgare. För det andra skall insatsen stödja Parlamentets öppenhet och ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, inklusive dess roll för att stärka nationella ansträngningar för att bekämpa korruption. Detta skall uppnås genom ett stärkande av parlamentets interna mekanismer för ansvarsutkrävande och parlamentsledamöters kapacitet inom översyn och granskning av lagstiftning med avsikt att motverka korruption. Projektet skall möjliggöra deltagande av ledamöter att delta i internationella och EU-nätverk för anti-korruption. Det skall även använda innovativa metoder för att stärka parlamentariska processer och för att engagera sig aktivt med medborgarna, framförallt med den unga delen av befolkningen. Arbetet med att stärka jämställdhet och mänskliga rättigheter i parlamentet och dess sekretariat kommer att fortsätta i linje med rekommendationer från parlamentets jämställdhetsrevision och handlingsplan för mainstreaming av jämställdhet. För det fjärde kommer insatsen stödja parlamentet i att stärka dess tillsynsroll i uppföljningen av Moldaviens nationella hållbarhets- och utvecklingsmål (SDGs). För det femte skall insatsen bidra till skapandet av ett effektivt samspel mellan parlamentet och regeringen och till att stärka kommunikationen med väljare, civilsamhälle och media. Parlamentet kommer att få stöd för att etablera och utveckla mekanismer för samarbete med Gagauziens Folkförsamling. Folkförsamlingens kapacitet skall också stärkas genom stöd till lagstiftningsutarbetande och budgetöversyn. Denna aktivitet kommer att koordineras med den svenskfinansierade insatsen som implementeras av CMI för att undvika överlappningar. För den sjätte skall insatsen stödja implementeringen av parlamentsekretariatets strategiska utvecklingsplan. Målet är att stärka professionalismen och relevansen av parlamentets servicefunktioner. Stöd kommer att ges för att skapa ett information- och ledningssystem för parlamentet (e-Parliament). Insatsen kommer att implementeras av UNDP genom ett svenskt bidrag på 36 MSEK. Diskussioner förs med Rumänien om samfinansiering för anskaffning av IT-utrustning under e-parliamentkomponenten. Det finns inga andra samfinansiärer för närvarande. The Overall Goal the Project was to support the Parliament of the Republic of Moldova in improving its legislative, accountability frameworks and functions in the effective, inclusive and transparent manner. Accordingly, the Project was structured around 3 main Outputs: 1.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to review and adopt legislation related to EU integration agenda. 2.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to oversee policy implementation with particular focus on policies related to the implementation of SDGs and the EU integration agenda. 3.Parliament of Moldova has improved capacities to better engage with CSOs, media and citizens. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Moldova (the Republic of) Legislatures and political parties Government & Civil Society-general The Project assisted both the Standing Committees and the Secretariat of the Parliament in the implementation of their mandate. The Project interventions included various forms of capacity development, technical assistance, methodologies and guides, easy-to-read publications, exchanges and opportunities for learning from other parliaments, as well as the modernisation and digitalisation of the legislatures work for better transparency, effectiveness and efficiency. Through this support, the Parliament has improved the capacity to strengthen the legal framework and to successfully engage in oversight through multi-stakeholder action involving civil society, professional associations and the general public. In terms of EU integration, with the Project support the first Progress Report on the EU-integration was elaborated based on the developed draft methodology for monitoring and reporting on the European integration and was submitted to the European Parliament. The capacity for oversight of the implementation of laws through post-legislative scrutiny was improved by the Methodology for ex-post analysis of laws that was formally approved and therefore institutionalized by the Parliament and extensively applied on the bills by the staff that was trained on the application of the Methodology. The e-Parliament system implementation is a very complex process, which has proven to be a lengthy process. It required coordination with multiple stakeholders. In the current project, the operational period had to be extended 3 times (by 3 amendments to initial agreement). The planning of processes related to various stages in implementation of such a system is key to the positive outcome, in particular when there is a dependence relationship between closure of a process and start of the next one. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55120021-5512002101 Sweden The contribution is a three-and a half year support to the Parliament of Moldova for the period July 2016- December 2019. It is designed as a continuation of the on-going Swedish assistance to the Parliament of Moldova under the "Moldova's Parliament and CEC" and builds upon the results achieved within the Parliamentary Component, which is ending in June 2016. The contribution goal of strengthening parliamentary governance in Moldova should be achieved through assisting the Parliament of the Republic of Moldova to advance in the implementation of the European Union – Moldova Association Agreement. The expected outcome of the project is that the Parliament of the Republic of Moldova has improved legislative and accountability frameworks and functions in effective, inclusive and transparent manner and is enjoying the trust of the citizens. The expected outcome will be achieved through six different areas of activities: First, the contribution will enhance the Parliament’s capacities in relation to the harmonisation of Moldova’s legislation with the EU norms and standards. It will assist in making the Parliament’s legislative activity more open, transparent and participatory through establishing tools and mechanisms for the engagement with the Civil Society, professional associations and the general public. Second, the contribution will support the Parliament‘s transparency and accountability to the citizens, and also its role in strengthening national anti-corruption efforts. This will be achieved through strengthening of the Parliament’s internal accountability mechanisms, building capacities of MPs in oversight and corruption scrutiny of the legislation, and by facilitating the participation of the legislators in international and European parliaments’ anti-corruption organisations and networks. Moreover, the project will utilise innovation tools to improve parliamentary processes and engage actively with the public and especially with youth. Third, the work on human rights and gender equality mainstreaming into the functioning of the Parliament and its Secretariat will be further continued in line with the recommendations of the parliamentary Gender Audit and the Gender Mainstreaming Action Plan. Fourth, the contribution will support the Parliament in enhancing its oversight role in monitoring of the progress in implementing the national Sustainable Development Goals (SDGs) targets. Fifth, the contribution will contribute to the establishment of an effective interaction between the Parliament and the Government, as well as communication with constituents, Civil Society and media. The Parliament will receive assistance to establish an effective mechanism of collaboration with the Gagauz People’s Assembly, which capacities will be also enhanced though capacity building in legislative drafting and budget oversight. This activity will be coordinated with Swedish funded CMI contribution in Gagauzia to avoid potential overlaps. Sixth, the contribution will support the implementation of the Parliament Secretariat’s Strategic Development Plan with a view of strengthening the professionalism and relevance of the parliament services and will provide assistance in setting up of the Parliament Information Management System (e-Parliament). The project is going to be implemented by UNDP with a Swedish contribution of 36 MSEK. Potentially, the project will be co-financed by the Romanian Government covering the procurement of IT equipment under the E-parliament component. There are no other co-financing donors at this stage. Insatsen är ett treårigt stöd till Moldaviens parlament över perioden juli 2016 – december 2019. Det är en fortsättning av pågående stöd till parlamentet inom insatsen ”Moldova´s Parliament and CEC” och bygger på resultat uppnådda inom insatsens parlamentkomponent som kommer att avslutas i juni 2016. Insatsens mål att stärka parlamentarisk demokrati i Moldavien skall uppnås genom att stödja Moldaviens parlament att föra implementeringen av associationsavtalet mellan Moldavien och EU framåt. Det förväntade resultatet av insatsen är att Moldaviens parlament skall ha förbättrat system och funktioner för lagstiftande och ansvarsutkrävande på ett effektivt, inkluderande och transparent sätt och åtnjuter medborgarnas förtroende. Det förväntade resultatet skall uppnås genom sex olika aktivitetsområden: För det första skall insatsen öka parlamentets kapacitet i relation till harmonisering av Moldaviens lagstiftning till EU:s normer och standarder. Det skall stödja parlamentet att göra dess lagstiftande verksamhet mer öppen, transaparent och inkluderande genom att introducera instrument och mekanismer för samarbete med civilsamhället, fackföreningar och medborgare. För det andra skall insatsen stödja Parlamentets öppenhet och ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, inklusive dess roll för att stärka nationella ansträngningar för att bekämpa korruption. Detta skall uppnås genom ett stärkande av parlamentets interna mekanismer för ansvarsutkrävande och parlamentsledamöters kapacitet inom översyn och granskning av lagstiftning med avsikt att motverka korruption. Projektet skall möjliggöra deltagande av ledamöter att delta i internationella och EU-nätverk för anti-korruption. Det skall även använda innovativa metoder för att stärka parlamentariska processer och för att engagera sig aktivt med medborgarna, framförallt med den unga delen av befolkningen. Arbetet med att stärka jämställdhet och mänskliga rättigheter i parlamentet och dess sekretariat kommer att fortsätta i linje med rekommendationer från parlamentets jämställdhetsrevision och handlingsplan för mainstreaming av jämställdhet. För det fjärde kommer insatsen stödja parlamentet i att stärka dess tillsynsroll i uppföljningen av Moldaviens nationella hållbarhets- och utvecklingsmål (SDGs). För det femte skall insatsen bidra till skapandet av ett effektivt samspel mellan parlamentet och regeringen och till att stärka kommunikationen med väljare, civilsamhälle och media. Parlamentet kommer att få stöd för att etablera och utveckla mekanismer för samarbete med Gagauziens Folkförsamling. Folkförsamlingens kapacitet skall också stärkas genom stöd till lagstiftningsutarbetande och budgetöversyn. Denna aktivitet kommer att koordineras med den svenskfinansierade insatsen som implementeras av CMI för att undvika överlappningar. För den sjätte skall insatsen stödja implementeringen av parlamentsekretariatets strategiska utvecklingsplan. Målet är att stärka professionalismen och relevansen av parlamentets servicefunktioner. Stöd kommer att ges för att skapa ett information- och ledningssystem för parlamentet (e-Parliament). Insatsen kommer att implementeras av UNDP genom ett svenskt bidrag på 36 MSEK. Diskussioner förs med Rumänien om samfinansiering för anskaffning av IT-utrustning under e-parliamentkomponenten. Det finns inga andra samfinansiärer för närvarande. The Overall Goal the Project was to support the Parliament of the Republic of Moldova in improving its legislative, accountability frameworks and functions in the effective, inclusive and transparent manner. Accordingly, the Project was structured around 3 main Outputs: 1.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to review and adopt legislation related to EU integration agenda. 2.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to oversee policy implementation with particular focus on policies related to the implementation of SDGs and the EU integration agenda. 3.Parliament of Moldova has improved capacities to better engage with CSOs, media and citizens. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships 17.17 - Encourage and promote effective public, public-private and civil society partnerships, building on the experience and resourcing strategies of partnerships. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 16000000 6000000 2000000 0 0 15000000 -9000000 5000000 5000000 6000000 15000000 0 5000000 0 -15000000 2000000 0 29000000 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 5000000 UNDP/United Nations Development Programme 5000000 UNDP/United Nations Development Programme 5000000 UNDP/United Nations Development Programme 6000000 UNDP/United Nations Development Programme 6000000 UNDP/United Nations Development Programme 5000000 UNDP/United Nations Development Programme -3000000 UNDP/United Nations Development Programme Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: To bring partner countries closer to meeting international and national commitments to human rights, gender equality (including the EU strategy for gender equality), and non-discrimination Östeuropa: Att partnerländerna i högre grad uppfyller internationella och nationella åtaganden för mänskliga rättigheter, jämställdhet (inklusive EU:s strategi för jämställdhet), och icke-diskriminering Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Eastern Europe: Women and men more often have the same power to shape society and their own lives Östeuropa: Kvinnor och män har i högre utsträckning samma makt att forma samhället och sina egna liv Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55120021-5512002102 Sweden The contribution is a three-and a half year support to the Parliament of Moldova for the period July 2016- December 2019. It is designed as a continuation of the on-going Swedish assistance to the Parliament of Moldova under the "Moldova's Parliament and CEC" and builds upon the results achieved within the Parliamentary Component, which is ending in June 2016. The contribution goal of strengthening parliamentary governance in Moldova should be achieved through assisting the Parliament of the Republic of Moldova to advance in the implementation of the European Union – Moldova Association Agreement. The expected outcome of the project is that the Parliament of the Republic of Moldova has improved legislative and accountability frameworks and functions in effective, inclusive and transparent manner and is enjoying the trust of the citizens. The expected outcome will be achieved through six different areas of activities: First, the contribution will enhance the Parliament’s capacities in relation to the harmonisation of Moldova’s legislation with the EU norms and standards. It will assist in making the Parliament’s legislative activity more open, transparent and participatory through establishing tools and mechanisms for the engagement with the Civil Society, professional associations and the general public. Second, the contribution will support the Parliament‘s transparency and accountability to the citizens, and also its role in strengthening national anti-corruption efforts. This will be achieved through strengthening of the Parliament’s internal accountability mechanisms, building capacities of MPs in oversight and corruption scrutiny of the legislation, and by facilitating the participation of the legislators in international and European parliaments’ anti-corruption organisations and networks. Moreover, the project will utilise innovation tools to improve parliamentary processes and engage actively with the public and especially with youth. Third, the work on human rights and gender equality mainstreaming into the functioning of the Parliament and its Secretariat will be further continued in line with the recommendations of the parliamentary Gender Audit and the Gender Mainstreaming Action Plan. Fourth, the contribution will support the Parliament in enhancing its oversight role in monitoring of the progress in implementing the national Sustainable Development Goals (SDGs) targets. Fifth, the contribution will contribute to the establishment of an effective interaction between the Parliament and the Government, as well as communication with constituents, Civil Society and media. The Parliament will receive assistance to establish an effective mechanism of collaboration with the Gagauz People’s Assembly, which capacities will be also enhanced though capacity building in legislative drafting and budget oversight. This activity will be coordinated with Swedish funded CMI contribution in Gagauzia to avoid potential overlaps. Sixth, the contribution will support the implementation of the Parliament Secretariat’s Strategic Development Plan with a view of strengthening the professionalism and relevance of the parliament services and will provide assistance in setting up of the Parliament Information Management System (e-Parliament). The project is going to be implemented by UNDP with a Swedish contribution of 36 MSEK. Potentially, the project will be co-financed by the Romanian Government covering the procurement of IT equipment under the E-parliament component. There are no other co-financing donors at this stage. Insatsen är ett treårigt stöd till Moldaviens parlament över perioden juli 2016 – december 2019. Det är en fortsättning av pågående stöd till parlamentet inom insatsen ”Moldova´s Parliament and CEC” och bygger på resultat uppnådda inom insatsens parlamentkomponent som kommer att avslutas i juni 2016. Insatsens mål att stärka parlamentarisk demokrati i Moldavien skall uppnås genom att stödja Moldaviens parlament att föra implementeringen av associationsavtalet mellan Moldavien och EU framåt. Det förväntade resultatet av insatsen är att Moldaviens parlament skall ha förbättrat system och funktioner för lagstiftande och ansvarsutkrävande på ett effektivt, inkluderande och transparent sätt och åtnjuter medborgarnas förtroende. Det förväntade resultatet skall uppnås genom sex olika aktivitetsområden: För det första skall insatsen öka parlamentets kapacitet i relation till harmonisering av Moldaviens lagstiftning till EU:s normer och standarder. Det skall stödja parlamentet att göra dess lagstiftande verksamhet mer öppen, transaparent och inkluderande genom att introducera instrument och mekanismer för samarbete med civilsamhället, fackföreningar och medborgare. För det andra skall insatsen stödja Parlamentets öppenhet och ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, inklusive dess roll för att stärka nationella ansträngningar för att bekämpa korruption. Detta skall uppnås genom ett stärkande av parlamentets interna mekanismer för ansvarsutkrävande och parlamentsledamöters kapacitet inom översyn och granskning av lagstiftning med avsikt att motverka korruption. Projektet skall möjliggöra deltagande av ledamöter att delta i internationella och EU-nätverk för anti-korruption. Det skall även använda innovativa metoder för att stärka parlamentariska processer och för att engagera sig aktivt med medborgarna, framförallt med den unga delen av befolkningen. Arbetet med att stärka jämställdhet och mänskliga rättigheter i parlamentet och dess sekretariat kommer att fortsätta i linje med rekommendationer från parlamentets jämställdhetsrevision och handlingsplan för mainstreaming av jämställdhet. För det fjärde kommer insatsen stödja parlamentet i att stärka dess tillsynsroll i uppföljningen av Moldaviens nationella hållbarhets- och utvecklingsmål (SDGs). För det femte skall insatsen bidra till skapandet av ett effektivt samspel mellan parlamentet och regeringen och till att stärka kommunikationen med väljare, civilsamhälle och media. Parlamentet kommer att få stöd för att etablera och utveckla mekanismer för samarbete med Gagauziens Folkförsamling. Folkförsamlingens kapacitet skall också stärkas genom stöd till lagstiftningsutarbetande och budgetöversyn. Denna aktivitet kommer att koordineras med den svenskfinansierade insatsen som implementeras av CMI för att undvika överlappningar. För den sjätte skall insatsen stödja implementeringen av parlamentsekretariatets strategiska utvecklingsplan. Målet är att stärka professionalismen och relevansen av parlamentets servicefunktioner. Stöd kommer att ges för att skapa ett information- och ledningssystem för parlamentet (e-Parliament). Insatsen kommer att implementeras av UNDP genom ett svenskt bidrag på 36 MSEK. Diskussioner förs med Rumänien om samfinansiering för anskaffning av IT-utrustning under e-parliamentkomponenten. Det finns inga andra samfinansiärer för närvarande. The Overall Goal the Project was to support the Parliament of the Republic of Moldova in improving its legislative, accountability frameworks and functions in the effective, inclusive and transparent manner. Accordingly, the Project was structured around 3 main Outputs: 1.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to review and adopt legislation related to EU integration agenda. 2.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to oversee policy implementation with particular focus on policies related to the implementation of SDGs and the EU integration agenda. 3.Parliament of Moldova has improved capacities to better engage with CSOs, media and citizens. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 3000000 3000000 3000000 UNDP/United Nations Development Programme 3000000 UNDP/United Nations Development Programme Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55120021-5512002103 Sweden The contribution is a three-and a half year support to the Parliament of Moldova for the period July 2016- December 2019. It is designed as a continuation of the on-going Swedish assistance to the Parliament of Moldova under the "Moldova's Parliament and CEC" and builds upon the results achieved within the Parliamentary Component, which is ending in June 2016. The contribution goal of strengthening parliamentary governance in Moldova should be achieved through assisting the Parliament of the Republic of Moldova to advance in the implementation of the European Union – Moldova Association Agreement. The expected outcome of the project is that the Parliament of the Republic of Moldova has improved legislative and accountability frameworks and functions in effective, inclusive and transparent manner and is enjoying the trust of the citizens. The expected outcome will be achieved through six different areas of activities: First, the contribution will enhance the Parliament’s capacities in relation to the harmonisation of Moldova’s legislation with the EU norms and standards. It will assist in making the Parliament’s legislative activity more open, transparent and participatory through establishing tools and mechanisms for the engagement with the Civil Society, professional associations and the general public. Second, the contribution will support the Parliament‘s transparency and accountability to the citizens, and also its role in strengthening national anti-corruption efforts. This will be achieved through strengthening of the Parliament’s internal accountability mechanisms, building capacities of MPs in oversight and corruption scrutiny of the legislation, and by facilitating the participation of the legislators in international and European parliaments’ anti-corruption organisations and networks. Moreover, the project will utilise innovation tools to improve parliamentary processes and engage actively with the public and especially with youth. Third, the work on human rights and gender equality mainstreaming into the functioning of the Parliament and its Secretariat will be further continued in line with the recommendations of the parliamentary Gender Audit and the Gender Mainstreaming Action Plan. Fourth, the contribution will support the Parliament in enhancing its oversight role in monitoring of the progress in implementing the national Sustainable Development Goals (SDGs) targets. Fifth, the contribution will contribute to the establishment of an effective interaction between the Parliament and the Government, as well as communication with constituents, Civil Society and media. The Parliament will receive assistance to establish an effective mechanism of collaboration with the Gagauz People’s Assembly, which capacities will be also enhanced though capacity building in legislative drafting and budget oversight. This activity will be coordinated with Swedish funded CMI contribution in Gagauzia to avoid potential overlaps. Sixth, the contribution will support the implementation of the Parliament Secretariat’s Strategic Development Plan with a view of strengthening the professionalism and relevance of the parliament services and will provide assistance in setting up of the Parliament Information Management System (e-Parliament). The project is going to be implemented by UNDP with a Swedish contribution of 36 MSEK. Potentially, the project will be co-financed by the Romanian Government covering the procurement of IT equipment under the E-parliament component. There are no other co-financing donors at this stage. Insatsen är ett treårigt stöd till Moldaviens parlament över perioden juli 2016 – december 2019. Det är en fortsättning av pågående stöd till parlamentet inom insatsen ”Moldova´s Parliament and CEC” och bygger på resultat uppnådda inom insatsens parlamentkomponent som kommer att avslutas i juni 2016. Insatsens mål att stärka parlamentarisk demokrati i Moldavien skall uppnås genom att stödja Moldaviens parlament att föra implementeringen av associationsavtalet mellan Moldavien och EU framåt. Det förväntade resultatet av insatsen är att Moldaviens parlament skall ha förbättrat system och funktioner för lagstiftande och ansvarsutkrävande på ett effektivt, inkluderande och transparent sätt och åtnjuter medborgarnas förtroende. Det förväntade resultatet skall uppnås genom sex olika aktivitetsområden: För det första skall insatsen öka parlamentets kapacitet i relation till harmonisering av Moldaviens lagstiftning till EU:s normer och standarder. Det skall stödja parlamentet att göra dess lagstiftande verksamhet mer öppen, transaparent och inkluderande genom att introducera instrument och mekanismer för samarbete med civilsamhället, fackföreningar och medborgare. För det andra skall insatsen stödja Parlamentets öppenhet och ansvarsskyldighet gentemot medborgarna, inklusive dess roll för att stärka nationella ansträngningar för att bekämpa korruption. Detta skall uppnås genom ett stärkande av parlamentets interna mekanismer för ansvarsutkrävande och parlamentsledamöters kapacitet inom översyn och granskning av lagstiftning med avsikt att motverka korruption. Projektet skall möjliggöra deltagande av ledamöter att delta i internationella och EU-nätverk för anti-korruption. Det skall även använda innovativa metoder för att stärka parlamentariska processer och för att engagera sig aktivt med medborgarna, framförallt med den unga delen av befolkningen. Arbetet med att stärka jämställdhet och mänskliga rättigheter i parlamentet och dess sekretariat kommer att fortsätta i linje med rekommendationer från parlamentets jämställdhetsrevision och handlingsplan för mainstreaming av jämställdhet. För det fjärde kommer insatsen stödja parlamentet i att stärka dess tillsynsroll i uppföljningen av Moldaviens nationella hållbarhets- och utvecklingsmål (SDGs). För det femte skall insatsen bidra till skapandet av ett effektivt samspel mellan parlamentet och regeringen och till att stärka kommunikationen med väljare, civilsamhälle och media. Parlamentet kommer att få stöd för att etablera och utveckla mekanismer för samarbete med Gagauziens Folkförsamling. Folkförsamlingens kapacitet skall också stärkas genom stöd till lagstiftningsutarbetande och budgetöversyn. Denna aktivitet kommer att koordineras med den svenskfinansierade insatsen som implementeras av CMI för att undvika överlappningar. För den sjätte skall insatsen stödja implementeringen av parlamentsekretariatets strategiska utvecklingsplan. Målet är att stärka professionalismen och relevansen av parlamentets servicefunktioner. Stöd kommer att ges för att skapa ett information- och ledningssystem för parlamentet (e-Parliament). Insatsen kommer att implementeras av UNDP genom ett svenskt bidrag på 36 MSEK. Diskussioner förs med Rumänien om samfinansiering för anskaffning av IT-utrustning under e-parliamentkomponenten. Det finns inga andra samfinansiärer för närvarande. The Overall Goal the Project was to support the Parliament of the Republic of Moldova in improving its legislative, accountability frameworks and functions in the effective, inclusive and transparent manner. Accordingly, the Project was structured around 3 main Outputs: 1.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to review and adopt legislation related to EU integration agenda. 2.Members of the Parliament and Standing Committees have improved capacities to oversee policy implementation with particular focus on policies related to the implementation of SDGs and the EU integration agenda. 3.Parliament of Moldova has improved capacities to better engage with CSOs, media and citizens. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 -4923640 0 -4923640.2300000004 UNDP/United Nations Development Programme Reform cooperation with the Eastern Europe 2021-2027 Reformsamarbete med Östeuropa 2021-2027 Better democratic governance and respect for human rights and the rule of law Stärkt demokratisk samhällsstyrning och respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55180031 Sweden UNODC has applied to Sida for funding of 18 million SEK to carry out the "Institutional Transparency and Citizen Participation at municipal levels" in 60 selected Bolivian municipalities, during the period June 2017 – March 2020. The idea behind the present proposal is that selected municipalities will start promoting a culture of transparency, while receiving technical assistance to improve the municipal officials' skills in order to deliver more efficient services to their communities. Also, civil society organisations, especially led by women, will also receive technical assistance to enhance their social control capabilities. Insatsen syftar till att stärka en kultur av transparens och minska korruptionen i 60 utvalda kommuner genom att stärka den tekniska kompetensen för de kvinnor och män som arbetar i kommunerna vad avser effektiv kommunal förvaltning. Objective 1: Number of Autonomous Municipal Governments have reduced their levels of corruption risks in at least 12 identified areas. Objective 2: Organized civil society, with emphasis on women's organizations, is empowered to exercise its right to social control in the beneficiary municipalities.  Objective 3: Culture of transparency and integrity has been promoted in the targeted municipalities. new Objective 4: An official Bolivian data base on species of plants and animals living in Bolivian forests has been produced.  Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bolivia (Plurinational State of) Anti-corruption organisations and institutions Bio-diversity Government & Civil Society-general General Environment Protection During 2020, despite the adverse coronavirus effects, the advances in the intervention were as follows: Objective 1: 59 municipalities have concluded their diagnoses to determine their most vulnerable areas of corruption, which are: i) budget planning and execution, ii) tax management, iii) accounting and internal control, iv) municipal procedures and services, v) human resources, vi) procurement, vii) access to municipal information, viii) legislation and follow-up, and ix) promotion of transparency and fight against corruption. In addition 54 municipalities have issued municipal laws or decrees aproving their own municipal policies on transparency and fight against corruption.  Objective 2: 1453 representatives from civil society (65% of which were female), were trained on accountability, rights to information, social control, transparent transition and procurement.  Objective 3: 319 teachers (of which 208 were women) from almost 100 municipalities in the country have been trained in the use of the tool box on transparency (updated by UNODC under the present contribution). While initially the training was directed only to teachers working in the targeted municipalities, positive externalities determined that such training could benefit also to neighboring municipalities. It should be stressed that 252 teachers had the opportunity to apply/teach the learned tools thus reaching to 2.931 students (of which, 54,4% were female). Further, 48 national youth networks on transparency, created in the targeted municipalities, started to develop different activities promoting transparency values. Objective 4: A Case Study on species of plants and animals living in Bolivian forests has been produced. Three municipalities in the Bolivian amazonia were chosen to participate in such case studies. The final results on this case study will be ready in the begining of the second half of 2021. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55180031-5518003102 Sweden UNODC has applied to Sida for funding of 18 million SEK to carry out the "Institutional Transparency and Citizen Participation at municipal levels" in 60 selected Bolivian municipalities, during the period June 2017 – March 2020. The idea behind the present proposal is that selected municipalities will start promoting a culture of transparency, while receiving technical assistance to improve the municipal officials' skills in order to deliver more efficient services to their communities. Also, civil society organisations, especially led by women, will also receive technical assistance to enhance their social control capabilities. Insatsen syftar till att stärka en kultur av transparens och minska korruptionen i 60 utvalda kommuner genom att stärka den tekniska kompetensen för de kvinnor och män som arbetar i kommunerna vad avser effektiv kommunal förvaltning. Objective 1: Number of Autonomous Municipal Governments have reduced their levels of corruption risks in at least 12 identified areas. Objective 2: Organized civil society, with emphasis on women's organizations, is empowered to exercise its right to social control in the beneficiary municipalities.  Objective 3: Culture of transparency and integrity has been promoted in the targeted municipalities. new Objective 4: An official Bolivian data base on species of plants and animals living in Bolivian forests has been produced.  Sweden UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Swedish International Development Cooperation Agency UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8000000 5000000 5000000 1000000 0 0 0 0 0 0 0 8000000 5000000 0 0 0 0 0 0 0 0 1000000 5000000 19000000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 8000000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 5000000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 5000000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 1000000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Bolivia 2016-2020 Bolivia 2016-2020 Strengthened democratic institutions, increased capacity and rule of law in the public administration and increased participation in political processes Stärkta demokratiska institutioner, ökad kapacitet och rättsäkerhet i den offentliga förvaltningen och ökat deltagande i politiska processer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55180031-5518003103 Sweden UNODC has applied to Sida for funding of 18 million SEK to carry out the "Institutional Transparency and Citizen Participation at municipal levels" in 60 selected Bolivian municipalities, during the period June 2017 – March 2020. The idea behind the present proposal is that selected municipalities will start promoting a culture of transparency, while receiving technical assistance to improve the municipal officials' skills in order to deliver more efficient services to their communities. Also, civil society organisations, especially led by women, will also receive technical assistance to enhance their social control capabilities. Insatsen syftar till att stärka en kultur av transparens och minska korruptionen i 60 utvalda kommuner genom att stärka den tekniska kompetensen för de kvinnor och män som arbetar i kommunerna vad avser effektiv kommunal förvaltning. Objective 1: Number of Autonomous Municipal Governments have reduced their levels of corruption risks in at least 12 identified areas. Objective 2: Organized civil society, with emphasis on women's organizations, is empowered to exercise its right to social control in the beneficiary municipalities.  Objective 3: Culture of transparency and integrity has been promoted in the targeted municipalities. new Objective 4: An official Bolivian data base on species of plants and animals living in Bolivian forests has been produced.  Sweden UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Swedish International Development Cooperation Agency UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1500000 1500000 1500000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 1500000 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Bolivia 2016-2020 Bolivia 2016-2020 Strengthened democratic institutions, increased capacity and rule of law in the public administration and increased participation in political processes Stärkta demokratiska institutioner, ökad kapacitet och rättsäkerhet i den offentliga förvaltningen och ökat deltagande i politiska processer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55180031-5518003104 Sweden UNODC has applied to Sida for funding of 18 million SEK to carry out the "Institutional Transparency and Citizen Participation at municipal levels" in 60 selected Bolivian municipalities, during the period June 2017 – March 2020. The idea behind the present proposal is that selected municipalities will start promoting a culture of transparency, while receiving technical assistance to improve the municipal officials' skills in order to deliver more efficient services to their communities. Also, civil society organisations, especially led by women, will also receive technical assistance to enhance their social control capabilities. Insatsen syftar till att stärka en kultur av transparens och minska korruptionen i 60 utvalda kommuner genom att stärka den tekniska kompetensen för de kvinnor och män som arbetar i kommunerna vad avser effektiv kommunal förvaltning. Objective 1: Number of Autonomous Municipal Governments have reduced their levels of corruption risks in at least 12 identified areas. Objective 2: Organized civil society, with emphasis on women's organizations, is empowered to exercise its right to social control in the beneficiary municipalities.  Objective 3: Culture of transparency and integrity has been promoted in the targeted municipalities. new Objective 4: An official Bolivian data base on species of plants and animals living in Bolivian forests has been produced.  Sweden UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Swedish International Development Cooperation Agency UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -269649 -468554 0 0 269649 -738203 0 0 -269649 -738203 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime -269648.89 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime 269648.89 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime -738203.23 UNODC/United Nations Office on Drugs and Crime Bolivia 2021-2025 Bolivia 2021-2025 Democracy and human rights (temporary translation) Stärkta förutsättningar för demokrati och ökad respekt för mänskliga rättigheter och rättsstatens principer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55190013 Sweden This contribution is a program support to ANDI FOUNDATION that aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small-scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. The starting point is to create feasible long term commercial relations through the coordination of different public and private allies that help to reduce gaps between the supply from small scale producers and the demand of anchor companies. This is second phase of Sida’s contribution 52060045. ANDI FOUNDATION har ansökt till Sida om finansiering på 6,7 MSEK för genomförande av projektet “Business in development facility Hub” under perioden 1 juni 2016 till den 31 jan 2022. Projektet syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för kvinnor och män som drabbats av konfliken eller i konfliktdrabbade områden genom att underlätta införandet av småskalig produktion i värdekedjan hos ankar företag, genom inkluderande och miljömässigt hållbara partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Den totala projektbudgeten är på 9,4 MSEK varav Sverige avser att bidra med 39%. This contribution aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 1: Small scale producers are strengthened and highly competitive and are engaged in inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 2: Business sector includes competitive raw materials from small scale producers, as suppliers in their value chain. Output 3: The Hub is recognized by all stakeholders as an articulator platform that is able to facilitate inclusive business with real impact on improving the quality of life of the vulnerable population and with strong gender and environmental perspectives. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Small and medium-sized enterprises (SME) development Business Policy and Administration Industry Business & Other Services As mentioned before, by the end of 2019 an amendment to the agreement was signed with the aim of continuing to increase the number of partnerships, anchor companies, small-scale associations, partners and, consequently, direct beneficiaries. Despite the problems caused by the ongoing COVID-19 pandemic, the goals have almost been achieved. During the last seven years up to May 2022, the Andi Foundation has developed a total of 108 partnerships that contributed to improve sustainable economic conditions for 8,932 people (4,556 men and 4,376 women) in 23 Colombian regions, surpassing the 8,500 expected participants. This has resulted in the participation of 73 anchor companies in alliance with 2,240 small peasant farmer associations and 150 partners. Between 2017 and 2022, 48 projects were terminated for various reasons such as: a lack of financial feasibility; the conditions were not viable for suppliers; lack of interest by companies or suppliers to continue with inclusive business models. 31 were successfully completed with stable commercial relations and good results indicators. The other 29 were in different stages up to May 2022: 3 were in the pre-feasibility phase; 5 were in the feasibility phase; 3 in enlistment; 11 were being implemented; 5 were in the completion phase with successful commercial relations. Previous narrative reports contained progress indicators for 27 projects where families from the peasant farmer associations have, on average, increased incomes by 33%, and the associations have, on average, increased productivity by 9%. Other positive changes have been an increase in the ability for peasant farmers to regularly put money aside for their future wellbeing when they might be too old to be working and earning money. The anchor companies have also benefited from an average reduction in costs of 6.3%, by buying directly from peasant farmer associations thereby eliminating intermediaries. The alliance with organizations such as the Colombian Agricultural Research Corporation (Agrosavia is its acronym in Spanish) and Agrosavia has helped to bring technological advice to peasant farmers using virtual training methods on good agricultural and milking practices and climate alerts. The Embassy's assessment is that the Andi foundation has achieved the expected results, in terms of the number of anchor companies, small peasant farmer associations and beneficiaries. The Andi Foundation has also adapted well in difficult circumstances when faced with the consequences of the COVID 19 pandemic. The Embassy's assessment is that this contribution has been very relevant for improving sustainable economic conditions for women and men in conflict affected regions as it ensures sustainable commercial links with anchor companies. The Andi Foundation has complied with the planned objectives, the narrative report contains detailed information that fully corresponds with the logical framework and progress indicators. The external evaluation has also confirmed the important results achieved during the first three years and the need to continue using the methodology for new inclusive businesses in rural and conflict affected regions. As regards of sustainability, the Embassy can be proud that a cooperation project that began in 2013 with Swedish support, has now become a seed for the institutional vision of the Andi Foundation. This cooperation project opened the ideas for an inclusive business model that started with small peasant farmers as suppliers to anchor companies, but which has now been widened to inclusive employment and distribution, as well as the inclusion of victims, ex-combatants, and ethnical minorities. The methodologies of all the inclusive business models have been developed during the last years as part of this project and are now at the heart of the strategic vision of the Foundation. In addition, the Andi Foundation has developed the IN movement with the aim of visibilizing and recognizing companies that have worked with one or more of these inclusive models. This is also linked with the Emprender Paz award, that recognizes the positive impact of the private sector in peacebuilding, as inclusive business models mainly links anchor companies with small peasant farmers in conflict affected regions. The Andi foundation will continue using these methodologies and will therefore continue building alliances for promoting inclusive businesses. All the 29 partnerships, still active in this project, have continued operating with Andi Foundations own resources during the recent months. The Embassy's assessment is that the Andi Foundation is a strategic partner with whom it will be relevant to continue working with in the future. Fortunately, it does not depend on international cooperation funds, but it does have an important added value that is complementary to many of other Swedish contributions related to peace building, such as reincorporation processes, victims reparation, the implementation of the peace agreement (integral rural reform), among others. The Embassy will promote alliances with other partners to fill the gap of commercial links for small peasant farmers and/entrepreneurs in conflict affected regions. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55190013-5519001301 Sweden This contribution is a program support to ANDI FOUNDATION that aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small-scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. The starting point is to create feasible long term commercial relations through the coordination of different public and private allies that help to reduce gaps between the supply from small scale producers and the demand of anchor companies. This is second phase of Sida’s contribution 52060045. ANDI FOUNDATION har ansökt till Sida om finansiering på 6,7 MSEK för genomförande av projektet “Business in development facility Hub” under perioden 1 juni 2016 till den 31 jan 2022. Projektet syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för kvinnor och män som drabbats av konfliken eller i konfliktdrabbade områden genom att underlätta införandet av småskalig produktion i värdekedjan hos ankar företag, genom inkluderande och miljömässigt hållbara partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Den totala projektbudgeten är på 9,4 MSEK varav Sverige avser att bidra med 39%. This contribution aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 1: Small scale producers are strengthened and highly competitive and are engaged in inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 2: Business sector includes competitive raw materials from small scale producers, as suppliers in their value chain. Output 3: The Hub is recognized by all stakeholders as an articulator platform that is able to facilitate inclusive business with real impact on improving the quality of life of the vulnerable population and with strong gender and environmental perspectives. Sweden Fundacion ANDI Swedish International Development Cooperation Agency Fundacion ANDI Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1500000 0 0 0 1500000 -1500000 -1000000 1000000 -1000000 1500000 0 1000000 1500000 Fundacion ANDI 1500000 Fundacion ANDI SE-0-SE-6-55190013-5519001302 Sweden This contribution is a program support to ANDI FOUNDATION that aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small-scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. The starting point is to create feasible long term commercial relations through the coordination of different public and private allies that help to reduce gaps between the supply from small scale producers and the demand of anchor companies. This is second phase of Sida’s contribution 52060045. ANDI FOUNDATION har ansökt till Sida om finansiering på 6,7 MSEK för genomförande av projektet “Business in development facility Hub” under perioden 1 juni 2016 till den 31 jan 2022. Projektet syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för kvinnor och män som drabbats av konfliken eller i konfliktdrabbade områden genom att underlätta införandet av småskalig produktion i värdekedjan hos ankar företag, genom inkluderande och miljömässigt hållbara partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Den totala projektbudgeten är på 9,4 MSEK varav Sverige avser att bidra med 39%. This contribution aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 1: Small scale producers are strengthened and highly competitive and are engaged in inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 2: Business sector includes competitive raw materials from small scale producers, as suppliers in their value chain. Output 3: The Hub is recognized by all stakeholders as an articulator platform that is able to facilitate inclusive business with real impact on improving the quality of life of the vulnerable population and with strong gender and environmental perspectives. Sweden Fundacion ANDI Swedish International Development Cooperation Agency Fundacion ANDI 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1100000 1100000 1250000 0 1750000 1250000 1100000 0 0 0 0 0 0 1100000 0 0 0 0 0 0 1750000 5200000 Fundacion ANDI 1100000 Fundacion ANDI 1100000 Fundacion ANDI 1250000 Fundacion ANDI 1750000 Fundacion ANDI -0.21 Fundacion ANDI Colombia 2016-2020 Colombia 2016-2020 Improved conditions for inclusive and sustainable economic development in areas affected by conflict, including with respect to sustainable use of resources Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55190013-5519001303 Sweden This contribution is a program support to ANDI FOUNDATION that aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small-scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. The starting point is to create feasible long term commercial relations through the coordination of different public and private allies that help to reduce gaps between the supply from small scale producers and the demand of anchor companies. This is second phase of Sida’s contribution 52060045. ANDI FOUNDATION har ansökt till Sida om finansiering på 6,7 MSEK för genomförande av projektet “Business in development facility Hub” under perioden 1 juni 2016 till den 31 jan 2022. Projektet syftar till att förbättra den ekonomiska situationen för kvinnor och män som drabbats av konfliken eller i konfliktdrabbade områden genom att underlätta införandet av småskalig produktion i värdekedjan hos ankar företag, genom inkluderande och miljömässigt hållbara partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn. Den totala projektbudgeten är på 9,4 MSEK varav Sverige avser att bidra med 39%. This contribution aims at improving sustainable economic situation of women and men that have been affected by the internal armed conflict facilitating the inclusion of their small scale production in the value chain of anchor companies, through inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 1: Small scale producers are strengthened and highly competitive and are engaged in inclusive and environmentally sustainable public-private partnerships. Output 2: Business sector includes competitive raw materials from small scale producers, as suppliers in their value chain. Output 3: The Hub is recognized by all stakeholders as an articulator platform that is able to facilitate inclusive business with real impact on improving the quality of life of the vulnerable population and with strong gender and environmental perspectives. Sweden Fundacion ANDI Swedish International Development Cooperation Agency Fundacion ANDI 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -76425 0 -76425 -76425 Fundacion ANDI -76424.73 Fundacion ANDI Colombia 2021-2025 Colombia 2021-2025 Peace-building and institutional presence in conflict-affected areas Stärkta förutsättningar för fredsbyggande och ökad statlig institutionell närvaro och kapacitet i konfliktdrabbade områden. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55190026 Sweden FAO has applied to Sida for funding of 25 million SEK to carry out a project called “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” for the period 2016-2019. The intervention aims at strengthening resilience of vulnerable rural communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development and peace building in Colombia by: 1) Strengthening national authorities capabilities to M&E resilient agricultural projects for rural vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. 2) Strengthening local technical capacities for the management (design, implementation, and evaluation) of resilient agricultural projects in vulnerable rural communities. 3) Recovering agricultural livelihoods of vulnerable communities. FAO will implement the intervention together with national and local authorities. FAO har ansökt om finansiering från Sida på 25 miljoner kronor för att genomföra projektet “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” under perioden 2016-2019. Insatsen är i linje med den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Colombia 2009-2016. Strategins övergripande mål är att fattiga människor har förbättrat sina levnadsvillkor och att hållbar fred uppnås med en bred social delaktighet. Insatsen är relevant då den syftar till att utveckla resilienta lokalsamhällen och bemöta de direkta orsakerna till utsatthet, osäker livsmedelsförsörjning och undernäring, samtidigt som människors och lokala myndigheters kapacitet stärks för effektiv förberedelse inför framtida chocker. I det svenska samarbetet med Colombia ingår humanitärt stöd bl.a. i samarbete med FAO. Att bygga resiliens i Colombia är ett led i att stärka det colombianska samhället att självständigt kunna hantera den utsatta befolkningen och på sikt möjliggöra ett ökat oberoende av det humanitära stödet. Att samarbeta med FAO inom en långsiktig insats främjar en effektiv övergång från det humanitära stödet till det bilaterala. Med mångårig erfarenhet i Colombia besitter FAO en relevant kapacitet vilket ökar en ändamålsenlig användning av de svenska resurserna. De samhällen som prioriteras i insatsen är de mest utsatta som drabbats av både konflikt och extrema väderförändringar p.g.a. ett försämrat klimat. Insatsen bidrar till jordbruksutveckling och fredsbyggande genom att: att stärka nationella myndigheters förmåga att främja resilent jordbrukspolitik i utsatta områden; att stärka lokal teknisk kapacitet för hantering (utformning, genomförande och utvärdering) av resilienta jordbrukt på landsbygden och i sårbara samhällen; och återställa möjligheten till livsmedelsförsörjning genom jordbruk i utsatta samhällen. FAO kommer att genomföra insatsen tillsammans med nationella och lokala myndigheter. Strengthen the resilience of the livelihoods of vulnerable communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development, environmental sustainability and peace building of Colombia. To achieve this general objective, three specific results were defined: R1. Strengthened technical capacities of government institutions at the national level (guidelines and guidelines) for the development, evaluation and monitoring of projects aimed at the rapid and resilient recovery of the agricultural livelihoods of vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. R2. Technical capacities of territorial actors strengthened in the management of initiatives (formulation, development and evaluation) for the rapid and resilient recovery of agricultural production systems in rural communities in vulnerable areas. R3. Agricultural livelihoods of vulnerable communities recovered in prioritized areas, in a resilient and comprehensive manner with regards to the risks of the context. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Agricultural development Agriculture The contribution intervention was carried out in three years. On the first year, actions were developed to strengthen national institutions; on the second year, the strengthening was for local institutions -at the departmental and municipal level- and on the third year, the focus was local, directly with communities that have been affected both by Colombia's internal armed conflict, as well as by climatic effects. The main results achieved are: At the national level: Strengthened the technical capacity of national institutions (guidelines and guidelines) for the awarding, evaluation and monitoring of projects aimed at the rapid and resilient recovery of the agricultural livelihoods of vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. For this, a protocol was established for the identification and positioning of territories and populations with high levels of vulnerability and food and nutritional insecurity due to double effects; a guide for the incorporation of the methodology for the rapid recovery of agricultural livelihoods of vulnerable rural populations in institutional programs; a route for access to programs, resources, and services that encourage agricultural recovery and / or strengthening of food and nutritional security; and a methodological strategy for the transition to rural development of vulnerable rural communities. At the territorial level: Strengthened technical capacity of territorial actors, in the management (formulation, implementation and evaluation) of initiatives for the rapid and resilient recovery of agricultural production systems of rural communities in vulnerable areas. For this, a training programme was designed, named "Strengthening of territorial capacities for the recovery of agricultural production, as a contribution to the construction of Peace in Colombia", which trained 197 people from 177 institutions. One of the main results of this programme was the formulation and development of 14 of the projects aimed at the recovery of the agricultural livelihoods of 2,230 rural families in the five implementing departments. At the local level: Recovered agricultural livelihoods of vulnerable communities in prioritized areas, in a resilient and comprehensive manner that tackle context risk related to conflict and climatic events. For this 2,821 families were trained in rapid recovery of means of subsistence, 40 training demonstration centers were established, and 780 community managers were trained in the methodology of rapid recovery of livelihoods. Thanks to the contribution, the families obtained 735 tons of food and expect to produce 1,698 tons of food in the next production cycle. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55190026-5519002601 Sweden FAO has applied to Sida for funding of 25 million SEK to carry out a project called “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” for the period 2016-2019. The intervention aims at strengthening resilience of vulnerable rural communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development and peace building in Colombia by: 1) Strengthening national authorities capabilities to M&E resilient agricultural projects for rural vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. 2) Strengthening local technical capacities for the management (design, implementation, and evaluation) of resilient agricultural projects in vulnerable rural communities. 3) Recovering agricultural livelihoods of vulnerable communities. FAO will implement the intervention together with national and local authorities. FAO har ansökt om finansiering från Sida på 25 miljoner kronor för att genomföra projektet “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” under perioden 2016-2019. Insatsen är i linje med den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Colombia 2009-2016. Strategins övergripande mål är att fattiga människor har förbättrat sina levnadsvillkor och att hållbar fred uppnås med en bred social delaktighet. Insatsen är relevant då den syftar till att utveckla resilienta lokalsamhällen och bemöta de direkta orsakerna till utsatthet, osäker livsmedelsförsörjning och undernäring, samtidigt som människors och lokala myndigheters kapacitet stärks för effektiv förberedelse inför framtida chocker. I det svenska samarbetet med Colombia ingår humanitärt stöd bl.a. i samarbete med FAO. Att bygga resiliens i Colombia är ett led i att stärka det colombianska samhället att självständigt kunna hantera den utsatta befolkningen och på sikt möjliggöra ett ökat oberoende av det humanitära stödet. Att samarbeta med FAO inom en långsiktig insats främjar en effektiv övergång från det humanitära stödet till det bilaterala. Med mångårig erfarenhet i Colombia besitter FAO en relevant kapacitet vilket ökar en ändamålsenlig användning av de svenska resurserna. De samhällen som prioriteras i insatsen är de mest utsatta som drabbats av både konflikt och extrema väderförändringar p.g.a. ett försämrat klimat. Insatsen bidrar till jordbruksutveckling och fredsbyggande genom att: att stärka nationella myndigheters förmåga att främja resilent jordbrukspolitik i utsatta områden; att stärka lokal teknisk kapacitet för hantering (utformning, genomförande och utvärdering) av resilienta jordbrukt på landsbygden och i sårbara samhällen; och återställa möjligheten till livsmedelsförsörjning genom jordbruk i utsatta samhällen. FAO kommer att genomföra insatsen tillsammans med nationella och lokala myndigheter. Strengthen the resilience of the livelihoods of vulnerable communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development, environmental sustainability and peace building of Colombia. To achieve this general objective, three specific results were defined: R1. Strengthened technical capacities of government institutions at the national level (guidelines and guidelines) for the development, evaluation and monitoring of projects aimed at the rapid and resilient recovery of the agricultural livelihoods of vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. R2. Technical capacities of territorial actors strengthened in the management of initiatives (formulation, development and evaluation) for the rapid and resilient recovery of agricultural production systems in rural communities in vulnerable areas. R3. Agricultural livelihoods of vulnerable communities recovered in prioritized areas, in a resilient and comprehensive manner with regards to the risks of the context. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 12.8 - By 2030, ensure that people everywhere have the relevant information and awareness for sustainable development and lifestyles in harmony with nature. 12.8 - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstil i harmoni med naturen. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 0 -10000000 10000000 5000000 10000000 -10000000 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization 5000000 FAO/Food and Agriculture Organization SE-0-SE-6-55190026-5519002602 Sweden FAO has applied to Sida for funding of 25 million SEK to carry out a project called “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” for the period 2016-2019. The intervention aims at strengthening resilience of vulnerable rural communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development and peace building in Colombia by: 1) Strengthening national authorities capabilities to M&E resilient agricultural projects for rural vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. 2) Strengthening local technical capacities for the management (design, implementation, and evaluation) of resilient agricultural projects in vulnerable rural communities. 3) Recovering agricultural livelihoods of vulnerable communities. FAO will implement the intervention together with national and local authorities. FAO har ansökt om finansiering från Sida på 25 miljoner kronor för att genomföra projektet “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” under perioden 2016-2019. Insatsen är i linje med den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Colombia 2009-2016. Strategins övergripande mål är att fattiga människor har förbättrat sina levnadsvillkor och att hållbar fred uppnås med en bred social delaktighet. Insatsen är relevant då den syftar till att utveckla resilienta lokalsamhällen och bemöta de direkta orsakerna till utsatthet, osäker livsmedelsförsörjning och undernäring, samtidigt som människors och lokala myndigheters kapacitet stärks för effektiv förberedelse inför framtida chocker. I det svenska samarbetet med Colombia ingår humanitärt stöd bl.a. i samarbete med FAO. Att bygga resiliens i Colombia är ett led i att stärka det colombianska samhället att självständigt kunna hantera den utsatta befolkningen och på sikt möjliggöra ett ökat oberoende av det humanitära stödet. Att samarbeta med FAO inom en långsiktig insats främjar en effektiv övergång från det humanitära stödet till det bilaterala. Med mångårig erfarenhet i Colombia besitter FAO en relevant kapacitet vilket ökar en ändamålsenlig användning av de svenska resurserna. De samhällen som prioriteras i insatsen är de mest utsatta som drabbats av både konflikt och extrema väderförändringar p.g.a. ett försämrat klimat. Insatsen bidrar till jordbruksutveckling och fredsbyggande genom att: att stärka nationella myndigheters förmåga att främja resilent jordbrukspolitik i utsatta områden; att stärka lokal teknisk kapacitet för hantering (utformning, genomförande och utvärdering) av resilienta jordbrukt på landsbygden och i sårbara samhällen; och återställa möjligheten till livsmedelsförsörjning genom jordbruk i utsatta samhällen. FAO kommer att genomföra insatsen tillsammans med nationella och lokala myndigheter. Strengthen the resilience of the livelihoods of vulnerable communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development, environmental sustainability and peace building of Colombia. To achieve this general objective, three specific results were defined: R1. Strengthened technical capacities of government institutions at the national level (guidelines and guidelines) for the development, evaluation and monitoring of projects aimed at the rapid and resilient recovery of the agricultural livelihoods of vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. R2. Technical capacities of territorial actors strengthened in the management of initiatives (formulation, development and evaluation) for the rapid and resilient recovery of agricultural production systems in rural communities in vulnerable areas. R3. Agricultural livelihoods of vulnerable communities recovered in prioritized areas, in a resilient and comprehensive manner with regards to the risks of the context. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 12.8 - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstil i harmoni med naturen. 12.8 - By 2030, ensure that people everywhere have the relevant information and awareness for sustainable development and lifestyles in harmony with nature. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 0 0 0 10000000 0 10000000 0 20000000 FAO/Food and Agriculture Organization 10000000 FAO/Food and Agriculture Organization 10000000 FAO/Food and Agriculture Organization Colombia 2016-2020 Colombia 2016-2020 Improved conditions for inclusive and sustainable economic development in areas affected by conflict, including with respect to sustainable use of resources Stärkta förutsättningar för inkluderande och hållbar ekonomisk utveckling i konfliktdrabbade områden, inklusive med hänsyn till hållbart nyttjande av naturresurser Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55190026-5519002603 Sweden FAO has applied to Sida for funding of 25 million SEK to carry out a project called “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” for the period 2016-2019. The intervention aims at strengthening resilience of vulnerable rural communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development and peace building in Colombia by: 1) Strengthening national authorities capabilities to M&E resilient agricultural projects for rural vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. 2) Strengthening local technical capacities for the management (design, implementation, and evaluation) of resilient agricultural projects in vulnerable rural communities. 3) Recovering agricultural livelihoods of vulnerable communities. FAO will implement the intervention together with national and local authorities. FAO har ansökt om finansiering från Sida på 25 miljoner kronor för att genomföra projektet “Resilient rural communities for the peace building in Colombia” under perioden 2016-2019. Insatsen är i linje med den svenska strategin för utvecklingssamarbete med Colombia 2009-2016. Strategins övergripande mål är att fattiga människor har förbättrat sina levnadsvillkor och att hållbar fred uppnås med en bred social delaktighet. Insatsen är relevant då den syftar till att utveckla resilienta lokalsamhällen och bemöta de direkta orsakerna till utsatthet, osäker livsmedelsförsörjning och undernäring, samtidigt som människors och lokala myndigheters kapacitet stärks för effektiv förberedelse inför framtida chocker. I det svenska samarbetet med Colombia ingår humanitärt stöd bl.a. i samarbete med FAO. Att bygga resiliens i Colombia är ett led i att stärka det colombianska samhället att självständigt kunna hantera den utsatta befolkningen och på sikt möjliggöra ett ökat oberoende av det humanitära stödet. Att samarbeta med FAO inom en långsiktig insats främjar en effektiv övergång från det humanitära stödet till det bilaterala. Med mångårig erfarenhet i Colombia besitter FAO en relevant kapacitet vilket ökar en ändamålsenlig användning av de svenska resurserna. De samhällen som prioriteras i insatsen är de mest utsatta som drabbats av både konflikt och extrema väderförändringar p.g.a. ett försämrat klimat. Insatsen bidrar till jordbruksutveckling och fredsbyggande genom att: att stärka nationella myndigheters förmåga att främja resilent jordbrukspolitik i utsatta områden; att stärka lokal teknisk kapacitet för hantering (utformning, genomförande och utvärdering) av resilienta jordbrukt på landsbygden och i sårbara samhällen; och återställa möjligheten till livsmedelsförsörjning genom jordbruk i utsatta samhällen. FAO kommer att genomföra insatsen tillsammans med nationella och lokala myndigheter. Strengthen the resilience of the livelihoods of vulnerable communities affected by the conflict and extreme climatic events in prioritized areas, as a contribution to the agricultural development, environmental sustainability and peace building of Colombia. To achieve this general objective, three specific results were defined: R1. Strengthened technical capacities of government institutions at the national level (guidelines and guidelines) for the development, evaluation and monitoring of projects aimed at the rapid and resilient recovery of the agricultural livelihoods of vulnerable communities exposed to conflict and extreme weather events. R2. Technical capacities of territorial actors strengthened in the management of initiatives (formulation, development and evaluation) for the rapid and resilient recovery of agricultural production systems in rural communities in vulnerable areas. R3. Agricultural livelihoods of vulnerable communities recovered in prioritized areas, in a resilient and comprehensive manner with regards to the risks of the context. Sweden FAO/Food and Agriculture Organization Swedish International Development Cooperation Agency FAO/Food and Agriculture Organization 12.8 - By 2030, ensure that people everywhere have the relevant information and awareness for sustainable development and lifestyles in harmony with nature. 12.8 - Senast 2030 säkerställa att människor överallt har den information och medvetenhet som behövs för en hållbar utveckling och livsstil i harmoni med naturen. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.4 - By 2030, ensure sustainable food production systems and implement resilient agricultural practices that increase productivity and production, that help maintain ecosystems, that strengthen capacity for adaptation to climate change, extreme weather, drought, flooding and other disasters and that progressively improve land and soil quality. 2.4 - Senast 2030 uppnå hållbara system för livsmedelsproduktion samt införa motståndskraftiga jordbruksmetoder som ökar produktiviteten och produktionen, som bidrar till att upprätthålla ekosystemen, som stärker förmågan till anpassning till klimatförändringar, extrema väderförhållanden, torka, översvämning och andra katastrofer och som successivt förbättrar mark- och jordkvaliteten. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -99456 -99455.79 FAO/Food and Agriculture Organization Colombia 2021-2025 Colombia 2021-2025 Peace-building and institutional presence in conflict-affected areas Stärkta förutsättningar för fredsbyggande och ökad statlig institutionell närvaro och kapacitet i konfliktdrabbade områden. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Limited climate impact and strengthened resilience Begränsad klimatpåverkan och stärkt motståndskraft mot klimatförändringar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55190044 Sweden The contribution aims to strengthen the external communication of the Embassy in Bogotá, both in Sweden and Colombia, on Sweden's achievements as a key partner for Peace in Colombia. This will be done by implementing a strengthened communication strategy during 2016 which includes work with the media, workshops, participation in relevan events, monitoring, and 2) publishing a book on the results of the Swedish development cooperation in Colombia since the 60s. The strategy will reinforce the communication on the lessons learned in the work for gender equality, human rights, environmental sustainability, protection of human security and a life free of violence. The Sustainable Development Goals will be an important tool and guideline to communicate the results. Bidraget syftar till att stärka ambassadens externa kommunikation, både i Sverige och Colombia, om Sveriges bidrag som en viktig partner för fred i Colombia. Detta kommer att ske genom att implementera en stark kommunikationsstrategi under 2016, som innebär arbete med media, workshops, deltagande i relevanta evenemang, och 2) att publicera en bok om resultaten av den svenska utvecklingssamarbetet i Colombia sedan 60-talet. Strategin kommer att stärka kommunikationen om lärdomarna i arbetet för jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar miljö, skydd för människors säkerhet och ett liv fritt från våld. FNs Sustainable Development Goals kommer att vara ett viktigt verktyg och riktlinjer för att kommunicera resultaten. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Colombia Communications policy and administrative management Communications SE-0-SE-6-55190044-5519004401 Sweden The contribution aims to strengthen the external communication of the Embassy in Bogotá, both in Sweden and Colombia, on Sweden's achievements as a key partner for Peace in Colombia. This will be done by implementing a strengthened communication strategy during 2016 which includes work with the media, workshops, participation in relevan events, monitoring, and 2) publishing a book on the results of the Swedish development cooperation in Colombia since the 60s. The strategy will reinforce the communication on the lessons learned in the work for gender equality, human rights, environmental sustainability, protection of human security and a life free of violence. The Sustainable Development Goals will be an important tool and guideline to communicate the results. Bidraget syftar till att stärka ambassadens externa kommunikation, både i Sverige och Colombia, om Sveriges bidrag som en viktig partner för fred i Colombia. Detta kommer att ske genom att implementera en stark kommunikationsstrategi under 2016, som innebär arbete med media, workshops, deltagande i relevanta evenemang, och 2) att publicera en bok om resultaten av den svenska utvecklingssamarbetet i Colombia sedan 60-talet. Strategin kommer att stärka kommunikationen om lärdomarna i arbetet för jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar miljö, skydd för människors säkerhet och ett liv fritt från våld. FNs Sustainable Development Goals kommer att vara ett viktigt verktyg och riktlinjer för att kommunicera resultaten. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Internal decision Letter of Co Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5934 5934 0 0 600000 -600000 5934 Internal decision Letter of Co 5934.13 Internal decision Letter of Co SE-0-SE-6-55190044-5519004402 Sweden The contribution aims to strengthen the external communication of the Embassy in Bogotá, both in Sweden and Colombia, on Sweden's achievements as a key partner for Peace in Colombia. This will be done by implementing a strengthened communication strategy during 2016 which includes work with the media, workshops, participation in relevan events, monitoring, and 2) publishing a book on the results of the Swedish development cooperation in Colombia since the 60s. The strategy will reinforce the communication on the lessons learned in the work for gender equality, human rights, environmental sustainability, protection of human security and a life free of violence. The Sustainable Development Goals will be an important tool and guideline to communicate the results. Bidraget syftar till att stärka ambassadens externa kommunikation, både i Sverige och Colombia, om Sveriges bidrag som en viktig partner för fred i Colombia. Detta kommer att ske genom att implementera en stark kommunikationsstrategi under 2016, som innebär arbete med media, workshops, deltagande i relevanta evenemang, och 2) att publicera en bok om resultaten av den svenska utvecklingssamarbetet i Colombia sedan 60-talet. Strategin kommer att stärka kommunikationen om lärdomarna i arbetet för jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar miljö, skydd för människors säkerhet och ett liv fritt från våld. FNs Sustainable Development Goals kommer att vara ett viktigt verktyg och riktlinjer för att kommunicera resultaten. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Hernando Salazar Consultant Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 196729 196729 0 0 0 0 0 196729 Hernando Salazar Consultant 23756.53 Hernando Salazar Consultant 97500 Hernando Salazar Consultant 25670 Hernando Salazar Consultant 49801.97 Hernando Salazar Consultant 0 Hernando Salazar Consultant SE-0-SE-6-55190044-5519004403 Sweden The contribution aims to strengthen the external communication of the Embassy in Bogotá, both in Sweden and Colombia, on Sweden's achievements as a key partner for Peace in Colombia. This will be done by implementing a strengthened communication strategy during 2016 which includes work with the media, workshops, participation in relevan events, monitoring, and 2) publishing a book on the results of the Swedish development cooperation in Colombia since the 60s. The strategy will reinforce the communication on the lessons learned in the work for gender equality, human rights, environmental sustainability, protection of human security and a life free of violence. The Sustainable Development Goals will be an important tool and guideline to communicate the results. Bidraget syftar till att stärka ambassadens externa kommunikation, både i Sverige och Colombia, om Sveriges bidrag som en viktig partner för fred i Colombia. Detta kommer att ske genom att implementera en stark kommunikationsstrategi under 2016, som innebär arbete med media, workshops, deltagande i relevanta evenemang, och 2) att publicera en bok om resultaten av den svenska utvecklingssamarbetet i Colombia sedan 60-talet. Strategin kommer att stärka kommunikationen om lärdomarna i arbetet för jämställdhet, mänskliga rättigheter, hållbar miljö, skydd för människors säkerhet och ett liv fritt från våld. FNs Sustainable Development Goals kommer att vara ett viktigt verktyg och riktlinjer för att kommunicera resultaten. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 112215 147227 0 24000 112215 42000 81227 259442 Other 112214.79 Other 44136.99 Other 103089.67 Other Colombia 2016-2020 Colombia 2016-2020 Strengthened capacity to prevent and deal with the incidence of gender-related violence, with a focus on women and girls. Stärkt kapacitet att förebygga och hantera förekomst av könsrelaterat våld med fokus på kvinnor och flickor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-55200004 Sweden A consortium consisting of the four organizations CEG, LEGIS, NDI and NIMD has applied for funding from Sweden concerning "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" during the period 2014-2018. The intervention, which in total is on 37,5 million SEK, will be administered and coordinated by UNOPS. The general objective of the intervention is to contribute to technical and institutional strengthening of the legislative function and the Parliament through organized citizen participation aiming at transforming the political system and developing a democratic legislative framework, by 1) promoting international standard in legislation concerning Human Rights, security, justice and transparency; 2) Articulation and consolidation of civil society networks for fiscalization, technical assistance and advocacy in relation to the Congress; 3) Establishment of mechanisms for analysis, dialogue and information based on studies and social audit mechanisms. Ett konsortium bestående av de fyra organisationerna CEG, LEGIS, NDI och NIMD har ansökt om finansiering från Sverige gällande "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" under perioden 2014-2018. Insatsen som är på totalt 37,5 miljoner SEK administreras och koordineras av UNOPS. Insatsens huvudmål att att bidra till tekniskt och institutionellt stärkande av den lagstiftande funktionen och parlamentet i Guatemala genom organiserat medborgardeltagande som syftar till en genomgripande förändring av det politiska systemet och utvecklingen av att demokratiskt ramverk för lagstiftningen. Detta kommer att ske genom att 1) främja en internationell standard i lagstiftningen gällande mänskliga rättigheter, säkerhet, rättsskipning och transparens, 2) främja och konsolidera deltagande av civilsamhällesnätverk för ansvarsutkrävande, tekniskt stöd och påverkansarbete i relation till kongressen, 3) etablera mekanismer för analys, dialog och information baserad på studier och mekanismer för ansvarsutkrävande. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala Legislatures and political parties Government & Civil Society-general During this reporting cycle, the political context in Guatemala for program implementation has been challenging. Tensions have escalated in Congress and in the Executive Branch as a consequence of the fight against corruption and impunity. President Jimmy Morales publicly attacked CICIG and Commissioner Ivan Velasquez declaring him Non-grato, and relations with Public Prosecutor's Office deteriorated during Thelma Aldana's period. President Morales's government requested Sweden to change their Ambassador to Guatemala, probably due to Sweden's strong financial support to CICIG. Congress on the other hand has been strongly criticized for inefficiency and protection of their own interests against possible corruption charges. The current Board of Directors of the Congress has closed it's doors to international cooperation in an attitud of defiance, thus directly affecting PARLAD's activities towards expected results. In general, polarization and radicalization of positions and attitudes have marked the political panorama during the past year. PARLAD members have, however, achieved results with their interventions. Financing civil society dialogue and discussions on current issues and legislative proposals have helped put law initiatives and reforms in Congressional Committee's discussions of issues related to human rights, security, justice and transparency. 10 Commissions have been strengthened through direct technical support and integration of methodologies on dialogue, use of comparative and constitutional law and preparation of technical studies. Among legislative initiatives directly supported by PARLAD are Law on the rights of the disabled (prepared by LEGIS through participatory consultations with representatives of the organized disabled community); Law initiative on Integrated Protection System for Children and Adolescents (also supported by another Embassy partner UNICEF); abolition of the death penalty (with support from another Embassy partner UNHCHR); reforms to the Electoral Law; adaptation of new Migration Code; and installation of an Observatory for Legislative Agenda. Most importantly, the organized civil society has had direct input and participation in the discussions and formulation of legal initiatives in line with the concept of Open Parliament. The Board of Directors received support to modernize the Congressional web site (supported by NDI) which has improved transparency and possibilities for social auditing. Since the beginning of 2018, due to increasing polarization between the Executive Branch, Congress and the public in general, efforts have been re-directed to detaining the regresive legislative agenda, which seeks to limit civil society participation and social audit, restrict human rights and guarantee impunity for politicians suspected of corruption. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55200004-5520000401 Sweden A consortium consisting of the four organizations CEG, LEGIS, NDI and NIMD has applied for funding from Sweden concerning "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" during the period 2014-2018. The intervention, which in total is on 37,5 million SEK, will be administered and coordinated by UNOPS. The general objective of the intervention is to contribute to technical and institutional strengthening of the legislative function and the Parliament through organized citizen participation aiming at transforming the political system and developing a democratic legislative framework, by 1) promoting international standard in legislation concerning Human Rights, security, justice and transparency; 2) Articulation and consolidation of civil society networks for fiscalization, technical assistance and advocacy in relation to the Congress; 3) Establishment of mechanisms for analysis, dialogue and information based on studies and social audit mechanisms. Ett konsortium bestående av de fyra organisationerna CEG, LEGIS, NDI och NIMD har ansökt om finansiering från Sverige gällande "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" under perioden 2014-2018. Insatsen som är på totalt 37,5 miljoner SEK administreras och koordineras av UNOPS. Insatsens huvudmål att att bidra till tekniskt och institutionellt stärkande av den lagstiftande funktionen och parlamentet i Guatemala genom organiserat medborgardeltagande som syftar till en genomgripande förändring av det politiska systemet och utvecklingen av att demokratiskt ramverk för lagstiftningen. Detta kommer att ske genom att 1) främja en internationell standard i lagstiftningen gällande mänskliga rättigheter, säkerhet, rättsskipning och transparens, 2) främja och konsolidera deltagande av civilsamhällesnätverk för ansvarsutkrävande, tekniskt stöd och påverkansarbete i relation till kongressen, 3) etablera mekanismer för analys, dialog och information baserad på studier och mekanismer för ansvarsutkrävande. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency United Nations Agency, Fund or Commission Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 7000000 7000000 0 0 11000000 0 7000000 7500000 10000000 7000000 0 0 -7500000 0 -2000000 -11000000 2000000 24000000 United Nations Agency, Fund or Commission 10000000 United Nations Agency, Fund or Commission 5000000 United Nations Agency, Fund or Commission 2000000 United Nations Agency, Fund or Commission 7000000 United Nations Agency, Fund or Commission SE-0-SE-6-55200004-5520000402 Sweden A consortium consisting of the four organizations CEG, LEGIS, NDI and NIMD has applied for funding from Sweden concerning "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" during the period 2014-2018. The intervention, which in total is on 37,5 million SEK, will be administered and coordinated by UNOPS. The general objective of the intervention is to contribute to technical and institutional strengthening of the legislative function and the Parliament through organized citizen participation aiming at transforming the political system and developing a democratic legislative framework, by 1) promoting international standard in legislation concerning Human Rights, security, justice and transparency; 2) Articulation and consolidation of civil society networks for fiscalization, technical assistance and advocacy in relation to the Congress; 3) Establishment of mechanisms for analysis, dialogue and information based on studies and social audit mechanisms. Ett konsortium bestående av de fyra organisationerna CEG, LEGIS, NDI och NIMD har ansökt om finansiering från Sverige gällande "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" under perioden 2014-2018. Insatsen som är på totalt 37,5 miljoner SEK administreras och koordineras av UNOPS. Insatsens huvudmål att att bidra till tekniskt och institutionellt stärkande av den lagstiftande funktionen och parlamentet i Guatemala genom organiserat medborgardeltagande som syftar till en genomgripande förändring av det politiska systemet och utvecklingen av att demokratiskt ramverk för lagstiftningen. Detta kommer att ske genom att 1) främja en internationell standard i lagstiftningen gällande mänskliga rättigheter, säkerhet, rättsskipning och transparens, 2) främja och konsolidera deltagande av civilsamhällesnätverk för ansvarsutkrävande, tekniskt stöd och påverkansarbete i relation till kongressen, 3) etablera mekanismer för analys, dialog och information baserad på studier och mekanismer för ansvarsutkrävande. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11500000 8000000 0 0 6000000 0 3500000 8000000 0 2000000 0 -1061646.0000000002 0 19500000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 4000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 7500000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 2000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services -1061645.8700000001 UNOPS/United Nations Office for Project Services Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Strengthened democratic institutions and increased participation in political processes Stärkta demokratiska institutioner och ökat deltagande i politiska processer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Sustainable and climate adjusted food security, including sustainable use of natural resources and ecosystem services Hållbar och klimatanpassad livsmedelsförsörjning, inklusive hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-55200004-5520000403 Sweden A consortium consisting of the four organizations CEG, LEGIS, NDI and NIMD has applied for funding from Sweden concerning "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" during the period 2014-2018. The intervention, which in total is on 37,5 million SEK, will be administered and coordinated by UNOPS. The general objective of the intervention is to contribute to technical and institutional strengthening of the legislative function and the Parliament through organized citizen participation aiming at transforming the political system and developing a democratic legislative framework, by 1) promoting international standard in legislation concerning Human Rights, security, justice and transparency; 2) Articulation and consolidation of civil society networks for fiscalization, technical assistance and advocacy in relation to the Congress; 3) Establishment of mechanisms for analysis, dialogue and information based on studies and social audit mechanisms. Ett konsortium bestående av de fyra organisationerna CEG, LEGIS, NDI och NIMD har ansökt om finansiering från Sverige gällande "Citizen support programme for a democratic and open parliament - PARLAD" under perioden 2014-2018. Insatsen som är på totalt 37,5 miljoner SEK administreras och koordineras av UNOPS. Insatsens huvudmål att att bidra till tekniskt och institutionellt stärkande av den lagstiftande funktionen och parlamentet i Guatemala genom organiserat medborgardeltagande som syftar till en genomgripande förändring av det politiska systemet och utvecklingen av att demokratiskt ramverk för lagstiftningen. Detta kommer att ske genom att 1) främja en internationell standard i lagstiftningen gällande mänskliga rättigheter, säkerhet, rättsskipning och transparens, 2) främja och konsolidera deltagande av civilsamhällesnätverk för ansvarsutkrävande, tekniskt stöd och påverkansarbete i relation till kongressen, 3) etablera mekanismer för analys, dialog och information baserad på studier och mekanismer för ansvarsutkrävande. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency United Nations Agency, Fund or Commission 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.7 - Säkerställa ett lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och representativt beslutsfattande på alla nivåer. 16.7 - Ensure responsive, inclusive, participatory and representative decision-making at all levels. 16.b - Promote and enforce non-discriminatory laws and policies for sustainable development. 16.b - Verka för och genomdriva icke-diskriminerande lagstiftning och politik för en hållbar utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -254415 -254415 -254415 United Nations Agency, Fund or Commission -254414.85 United Nations Agency, Fund or Commission Guatemala 2021-2025 Guatemala 2021-2025 Strengthened conditions for demanding responsibility, increased transparency and reduced corruption. Stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande, ökad transparens och minskad korruption. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased opportunities for productive employment with decent working conditions and strengthened conditions for free and fair sustainable trade. Ökade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor samt stärkta förutsättningar för fri och rättvis hållbar handel. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55200008 Sweden PRODERT Scaling-up objective is: "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalising on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". The intervention seeks to achieve sustainable results over time and disseminate good practices of the current "Territorial Rural Economic Development Project" PRODERT, in order for the market systems to work more effectively and inclusively in favour of the poor, as well as to increase the number of beneficiaries with potential to increase income and participate in market systems (from 7,500 to 26,750 direct beneficiaries), and increasing geographical coverage from 16 to 27 municipalities in the Departments of Huehuetenango, San Marcos, Totonicapán, Quiché and Quetzaltenango. During this phase the project is expected to develop complementary alliances with potential market partners to support innovations in order to increase scale, scope and to strengthen the target groups response capacity, sustainability and resilience. According to Helvetas, due to the positive results of the previous phases of PRODERT, there is an imminent interest in the selected communities where the population has expressed strong interest to participate in the project. Until now, it has not been possible to incorporate them due to lack of funds.´Based on a previous MSD/M4P analysis, main identified constrains of the target groups to be part of the market systems are: (i) to reach a good level of associativity, (ii) lack of inclusive financial services (iii) lack of technical assistance and (iv) business development. In collaboration with different public, private and civil society actors the project with a catalyst role is expected to facilitate systemic changes in the identified constraints and Helvetas will focus on overcome these barriers. Preliminarily the intervention will support the development of 6 viable value chains with market potential and scaling up: potatoes, coffee, vegetables, handicrafts, beekeeping and sheep. PRODERT Scaling up amounts SEK 79 800 000, for the period 2018 – 2021. Besides, as part of this intervention it is estimated that the Department of Loans and Guarantees at Sida Headquarter (HQ) will support a guarantee and capital risk instrument, the cost of the guarantee is not still defined. A mission from the Sida HQ visited Guatemala in October 2017 to start assessing this specific support. Utvecklingsinsatsen syftar till att minska fattigdom hos landsbygdsbefolkning på västra höglandet i Guatemala genom att facilitera produktiv sysselsättning och utnyttja potential och kulturella värden i den lokala produktionen. Insatsen riktar sig särskilt till urfolkskvinnor. Totalt 26 750 familjer kommer att kunna dra nytta av tekniskt bistånd, förbättrade jordbruksmetoder, tillgång till finansiella tjänster för att utveckla sin produktiva verksamhet, samt tillgång till nationella och internationella marknader. Insatsen genomförs i samarbete med lokala företag, jordbruksorganisationer, samt med nationella och lokala myndigheter. Helvetas ansöker om tilläggsmedel om 79 800 000 SEK för perioden 2018-2021 för att genomföra utvecklingsinsatsen. Helvetas kommer även att tillföra egna medel om 7 200 000 SEK för expanderingsfasen som startar 2018, och viss delfinansiering kommer att tillhandahållas av kommunerna. "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalizing on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala Small and medium-sized enterprises (SME) development Industry In 2021 (i) 8,107 rural producers (67% indigenous women) organized in 79 enterprise networks who promote productive activities such as agricultural, livestock and handicrafts value chains (10 in total), with the support to the project, the target groups have improved their business, increased access to markets and increase their income compared to previous years when they just joined the project, in products they sold around Q.52 million in 2021 and generated 1,085 jobs. The products have been sold in national and regional markets as well as enterprise networks through the "School Food Law" have become providers of the Guatemalan state, providing healthy and local products for the preparation of food in national schools. (ii) In order to have greater access to markets and to ensure product quality and safety, technical capacities have been developed. Enterprise networks were linked to 19 companies (anchor companies). The companies provided the networks with technical assistance. Other 8 organizations supported the networks with technological innovation and good agricultural and environmental practices. (iii) The target groups, especially women, had access to the financial system and were able to developed savings capacity, and have also the opportunity to scaled up their businesses and improve their negotiating skills and enter to markets with quality products. (iv) The project promoted women's economic empowerment, with the project support 8 partner organizations develop gender equality, Women's Economic Empowerment and gender based-violence prevention policies; thus, it also contributed to the development of local economic development policies in 8 municipalities. (v) The project has played a catalytic role and managed to mobilize resources from other sources of financing, for example 22 municipalities co-invested more than Q.1,694,350.00 in enterprise networks, for the development of value chains, as well as the same business networks invested in their own businesses among other actors from the private sector. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55200008-5520000801 Sweden PRODERT Scaling-up objective is: "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalising on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". The intervention seeks to achieve sustainable results over time and disseminate good practices of the current "Territorial Rural Economic Development Project" PRODERT, in order for the market systems to work more effectively and inclusively in favour of the poor, as well as to increase the number of beneficiaries with potential to increase income and participate in market systems (from 7,500 to 26,750 direct beneficiaries), and increasing geographical coverage from 16 to 27 municipalities in the Departments of Huehuetenango, San Marcos, Totonicapán, Quiché and Quetzaltenango. During this phase the project is expected to develop complementary alliances with potential market partners to support innovations in order to increase scale, scope and to strengthen the target groups response capacity, sustainability and resilience. According to Helvetas, due to the positive results of the previous phases of PRODERT, there is an imminent interest in the selected communities where the population has expressed strong interest to participate in the project. Until now, it has not been possible to incorporate them due to lack of funds.´Based on a previous MSD/M4P analysis, main identified constrains of the target groups to be part of the market systems are: (i) to reach a good level of associativity, (ii) lack of inclusive financial services (iii) lack of technical assistance and (iv) business development. In collaboration with different public, private and civil society actors the project with a catalyst role is expected to facilitate systemic changes in the identified constraints and Helvetas will focus on overcome these barriers. Preliminarily the intervention will support the development of 6 viable value chains with market potential and scaling up: potatoes, coffee, vegetables, handicrafts, beekeeping and sheep. PRODERT Scaling up amounts SEK 79 800 000, for the period 2018 – 2021. Besides, as part of this intervention it is estimated that the Department of Loans and Guarantees at Sida Headquarter (HQ) will support a guarantee and capital risk instrument, the cost of the guarantee is not still defined. A mission from the Sida HQ visited Guatemala in October 2017 to start assessing this specific support. Utvecklingsinsatsen syftar till att minska fattigdom hos landsbygdsbefolkning på västra höglandet i Guatemala genom att facilitera produktiv sysselsättning och utnyttja potential och kulturella värden i den lokala produktionen. Insatsen riktar sig särskilt till urfolkskvinnor. Totalt 26 750 familjer kommer att kunna dra nytta av tekniskt bistånd, förbättrade jordbruksmetoder, tillgång till finansiella tjänster för att utveckla sin produktiva verksamhet, samt tillgång till nationella och internationella marknader. Insatsen genomförs i samarbete med lokala företag, jordbruksorganisationer, samt med nationella och lokala myndigheter. Helvetas ansöker om tilläggsmedel om 79 800 000 SEK för perioden 2018-2021 för att genomföra utvecklingsinsatsen. Helvetas kommer även att tillföra egna medel om 7 200 000 SEK för expanderingsfasen som startar 2018, och viss delfinansiering kommer att tillhandahållas av kommunerna. "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalizing on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". Sweden Helvetas Swiss Intercooperation Swedish International Development Cooperation Agency International NGO 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 14000000 10000000 0 0 13000000 5000000 5000000 -13000000 -10000000 0 14000000 0 -8000000 8000000 10000000 24000000 International NGO 7000000 International NGO 7000000 International NGO 5000000 International NGO 5000000 International NGO SE-0-SE-6-55200008-5520000802 Sweden PRODERT Scaling-up objective is: "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalising on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". The intervention seeks to achieve sustainable results over time and disseminate good practices of the current "Territorial Rural Economic Development Project" PRODERT, in order for the market systems to work more effectively and inclusively in favour of the poor, as well as to increase the number of beneficiaries with potential to increase income and participate in market systems (from 7,500 to 26,750 direct beneficiaries), and increasing geographical coverage from 16 to 27 municipalities in the Departments of Huehuetenango, San Marcos, Totonicapán, Quiché and Quetzaltenango. During this phase the project is expected to develop complementary alliances with potential market partners to support innovations in order to increase scale, scope and to strengthen the target groups response capacity, sustainability and resilience. According to Helvetas, due to the positive results of the previous phases of PRODERT, there is an imminent interest in the selected communities where the population has expressed strong interest to participate in the project. Until now, it has not been possible to incorporate them due to lack of funds.´Based on a previous MSD/M4P analysis, main identified constrains of the target groups to be part of the market systems are: (i) to reach a good level of associativity, (ii) lack of inclusive financial services (iii) lack of technical assistance and (iv) business development. In collaboration with different public, private and civil society actors the project with a catalyst role is expected to facilitate systemic changes in the identified constraints and Helvetas will focus on overcome these barriers. Preliminarily the intervention will support the development of 6 viable value chains with market potential and scaling up: potatoes, coffee, vegetables, handicrafts, beekeeping and sheep. PRODERT Scaling up amounts SEK 79 800 000, for the period 2018 – 2021. Besides, as part of this intervention it is estimated that the Department of Loans and Guarantees at Sida Headquarter (HQ) will support a guarantee and capital risk instrument, the cost of the guarantee is not still defined. A mission from the Sida HQ visited Guatemala in October 2017 to start assessing this specific support. Utvecklingsinsatsen syftar till att minska fattigdom hos landsbygdsbefolkning på västra höglandet i Guatemala genom att facilitera produktiv sysselsättning och utnyttja potential och kulturella värden i den lokala produktionen. Insatsen riktar sig särskilt till urfolkskvinnor. Totalt 26 750 familjer kommer att kunna dra nytta av tekniskt bistånd, förbättrade jordbruksmetoder, tillgång till finansiella tjänster för att utveckla sin produktiva verksamhet, samt tillgång till nationella och internationella marknader. Insatsen genomförs i samarbete med lokala företag, jordbruksorganisationer, samt med nationella och lokala myndigheter. Helvetas ansöker om tilläggsmedel om 79 800 000 SEK för perioden 2018-2021 för att genomföra utvecklingsinsatsen. Helvetas kommer även att tillföra egna medel om 7 200 000 SEK för expanderingsfasen som startar 2018, och viss delfinansiering kommer att tillhandahållas av kommunerna. "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalizing on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". Sweden Helvetas Swiss Intercooperation Swedish International Development Cooperation Agency Helvetas Swiss Intercooperation 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 18000000 16000000 30000000 26000000 10800000 0 0 6500000 10000000 0 6500000 6000000 13000000 0 13000000 0 0 0 13000000 0 0 0 4000000 0 10800000 5000000 13000000 0 0 0 0 0 0 0 100800000 Helvetas Swiss Intercooperation 6500000 Helvetas Swiss Intercooperation 6500000 Helvetas Swiss Intercooperation 5000000 Helvetas Swiss Intercooperation 10000000 Helvetas Swiss Intercooperation 6000000 Helvetas Swiss Intercooperation 13000000 Helvetas Swiss Intercooperation 13000000 Helvetas Swiss Intercooperation 4000000 Helvetas Swiss Intercooperation 13000000 Helvetas Swiss Intercooperation 13000000 Helvetas Swiss Intercooperation 10800000 Helvetas Swiss Intercooperation Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Sustainable and climate adjusted food security, including sustainable use of natural resources and ecosystem services Hållbar och klimatanpassad livsmedelsförsörjning, inklusive hållbart nyttjande av naturresurser och ekosystemtjänster Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved conditions for productive employment with decent working conditions for women as well as men, taking into account especially the situation of indigenous people Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för såväl kvinnor som män samt med särskilt beaktande av urfolkens situation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-55200008-5520000803 Sweden PRODERT Scaling-up objective is: "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalising on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". The intervention seeks to achieve sustainable results over time and disseminate good practices of the current "Territorial Rural Economic Development Project" PRODERT, in order for the market systems to work more effectively and inclusively in favour of the poor, as well as to increase the number of beneficiaries with potential to increase income and participate in market systems (from 7,500 to 26,750 direct beneficiaries), and increasing geographical coverage from 16 to 27 municipalities in the Departments of Huehuetenango, San Marcos, Totonicapán, Quiché and Quetzaltenango. During this phase the project is expected to develop complementary alliances with potential market partners to support innovations in order to increase scale, scope and to strengthen the target groups response capacity, sustainability and resilience. According to Helvetas, due to the positive results of the previous phases of PRODERT, there is an imminent interest in the selected communities where the population has expressed strong interest to participate in the project. Until now, it has not been possible to incorporate them due to lack of funds.´Based on a previous MSD/M4P analysis, main identified constrains of the target groups to be part of the market systems are: (i) to reach a good level of associativity, (ii) lack of inclusive financial services (iii) lack of technical assistance and (iv) business development. In collaboration with different public, private and civil society actors the project with a catalyst role is expected to facilitate systemic changes in the identified constraints and Helvetas will focus on overcome these barriers. Preliminarily the intervention will support the development of 6 viable value chains with market potential and scaling up: potatoes, coffee, vegetables, handicrafts, beekeeping and sheep. PRODERT Scaling up amounts SEK 79 800 000, for the period 2018 – 2021. Besides, as part of this intervention it is estimated that the Department of Loans and Guarantees at Sida Headquarter (HQ) will support a guarantee and capital risk instrument, the cost of the guarantee is not still defined. A mission from the Sida HQ visited Guatemala in October 2017 to start assessing this specific support. Utvecklingsinsatsen syftar till att minska fattigdom hos landsbygdsbefolkning på västra höglandet i Guatemala genom att facilitera produktiv sysselsättning och utnyttja potential och kulturella värden i den lokala produktionen. Insatsen riktar sig särskilt till urfolkskvinnor. Totalt 26 750 familjer kommer att kunna dra nytta av tekniskt bistånd, förbättrade jordbruksmetoder, tillgång till finansiella tjänster för att utveckla sin produktiva verksamhet, samt tillgång till nationella och internationella marknader. Insatsen genomförs i samarbete med lokala företag, jordbruksorganisationer, samt med nationella och lokala myndigheter. Helvetas ansöker om tilläggsmedel om 79 800 000 SEK för perioden 2018-2021 för att genomföra utvecklingsinsatsen. Helvetas kommer även att tillföra egna medel om 7 200 000 SEK för expanderingsfasen som startar 2018, och viss delfinansiering kommer att tillhandahållas av kommunerna. "Vulnerable rural population particularly indigenous women increase their income and productive employment by capitalizing on the potential of local production and cultural values in five departments of the western highlands of Guatemala". Sweden Helvetas Swiss Intercooperation Swedish International Development Cooperation Agency Helvetas Swiss Intercooperation 1.1 - By 2030, eradicate extreme poverty for all people everywhere, currently measured as people living on less than $1.25 a day. 1.1 - Senast 2030 avskaffa den extrema fattigdomen för alla människor överallt. Med extrem fattigdom avses för närvarande människor som lever på mindre än 1,25 US-dollar per dag. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -376 -376.36 Helvetas Swiss Intercooperation Guatemala 2021-2025 Guatemala 2021-2025 Increased opportunities for productive employment with decent working conditions and strengthened conditions for free and fair sustainable trade. Ökade möjligheter till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor samt stärkta förutsättningar för fri och rättvis hållbar handel. Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened economic empowerment for women. Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-55200014 Sweden The support from Sida is intended as a core support to ICEFIs activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida will, however, only support the Institute in 2015-2018 with the agreement expiring in 2019 referring to the rules that govern Sida when the strategy for development cooperation is about to expire. Two strategic objectives define ICEFIs workduring 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central America region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to ICEFI positions itself as an effective and reliable agent of change. Within the framework of the above ICEFI´s work has four strategic commitments, and two operational results contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. Strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. Operational results: 1) International research and fiscal outreach networks recognize ICEFI as a regional reference point. 2) Institutional consolidation at ICEFI. Stödet från Sida är ämnat att utgå utgår i form av ett kärnstöd till ICEFIs verksamhet för genomförande av institutets strategiska plan 2015-2021. Sida ska dock enbart stödja institutet under 2015-2018 med avtalet som löper ut 2019 hänvisning till regelverket som styr Sida vid ingåendet av i tid längre insatser då strategin för utvecklingssamarbetet är på väg att löpa ut. Två strategiska mål definierar ICEFIs uppdrag under 2015-2021. Det första målet är länkat till kunskapsrelaterad produktion från deras sida av information, studier och analyser som kan verka för hållbarhet, tillräckliga fiskala resurser och utveckling av länderna i den Centralamerikanska regionen. Det andra målet knyter an till att verka för dialog och inklusion i den fiskala politiken, som leder till att ICEFI positionerar sig som en effektiv och pålitlig förändringsagent. Inom ramen av ovanstående konkretiseras ICEFIs arbete i fyra strategiska åtaganden och två operativa resultat som bidrar till uppfylla de nämnda strategiska åtagandena. Strategiska resultat: 1) Att skattesystemen i Centralamerika ska gå mot tillräcklighet i resurser, enkelhet och ökad progressiv beskattning. För att säkerställa att ökningen av de offentliga resurserna inte bara stödjer utvecklingsmål men också verkar för större jämlikhet, kommer det att bli nödvändigt, för perioden 2015-2021, att länderna i regionen verkar för politiska överenskommelser som leder till en förstärkning av skattemyndigheter m.m. vilket i sin tur ska leda till ökade skatteintäkter och att åtal sker i större utsträckning ifråga om de centrala ekonomiska brotten (där tullbedrägeri, smuggling och skatteflykt utgör några). Det är också nödvändigt att att öka skattebasen genom att minska nuvarande skatteprivilegier och agera för en högre grad av progressiv beskattning ifråga om inkomstskatter. 2) För det andra, bör de offentliga utgifterna i Centralamerika hanteras på ett mer effektivt sätt. Det förväntas att under perioden 2015-2021 kommer de centralamerikanska länderna att stärka sin planering och uppföljning av hur de offentliga utgifterna används och också hur nyttjandet av dessa påverkar samhällsutvecklingen ; att de kommer att följa utvecklingsmålen och minska klyftan mellan vad som för närvarande investeras och de investeringar som måste göras för att åstadkomma större jämlikhet i samhällena; och genom att underblåsa en hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt måste en dialog föras för att diskutera bristen på flexibilitet i utgifterna och deras förhållande till den nuvarande sociala agendan. 3) Centralamerika måste gå mot mot en finanspolitik som fokuserar på hållbarhet och tillräcklighet. De nuvarande strukturella obalanserna i finanspolitiken måste studeras och åtgärdas. Inom de viktigaste obalanserna att åtgärda är den i allt högre grad ökande statsskulden ; både som finansieringsmekanism samt en mekanism för betalningsansvar. Samtidigt kommer den finanspolitiska hållbarheten i de centralamerikanska länderna under de kommande åren vara beroende hur man finner lösningar för att finansiera och bygga upp sociala trygghetssystem. För att uppnå en tillräcklig nivå av offentliga medel, kommer länderna i regionen behöva justera den offentlig finansieringen för att kunna uppnå de utvecklings- och tillväxtmålen som man enats om. 4) Att Centralamerika är en öppnare region, med en befolkning som har större insyn och medbestämmande i skattefrågor. Under de närmaste åren måste ett arbete göras för att förbättra insynen, bekämpa korruptionen och stärka regeringens ansvar gentemot sina medborgare. Därtill krävs institutionella förändringar inom de centralamerikanska offentliga förvaltningarna. Ett stärkande av medborgarna och deras deltagande i skattefrågor kommer att kräva produktion och spridning av mer information och ytterligare institutionella utrymmen (i de verkställande och lagstiftande grenarna av regeringen) för effektiv dialog och reflektion. Det är av avgörande betydelse för medborgarna att ha resurser och möjligheter att effektivt utnyttja sin medverkan och att kräva sina rättigheter och också samtidigt visa respekt avseende sina skattemässiga förpliktelser såsom ett led i socialt kontrakt. Att följa tidigare åtaganden kommer att kräva att kräva ytterligare mobilisering av resurser samt kontinuerliga förbättringar inom förvaltningen och i utvärderingen av resultaten och i institutionell utveckling. Dessa element har alltid varit närvarande i ICEFIs tänkande och strategiska upplägg. Operativa resultat för ICEFI: 1) Att internationella forsknings- och nätverk för fiskala frågor erkänner ICEFI som en regional referenspunkt. ICEFI strävar efter att utveckla kapacitet för att bidra till en mer effektiv kommunikationsstrategi för finanspolitiken; aktivt delta i nätverk och möten i Europa och USA; att vara ledande i finanspolitiska diskussionsnätverk och bidra till ett ökat antal akademiker som delar, tillämpar och sprider synpunkter på en utveckling och finanspolitik som ICEFI delar. 2) en ökad institutionell konsolidering av ICEFI. Denna punkt består i att avancera för att effektivt upprätthålla de processer som ger ICEFI möjlighet att få önskade resultat och finansiell hållbarhet. Detta inkluderar att systematisera processer och resultat baserade på utvärdering; stärka administrativa system och att utveckla humankapitalet; mobilisera medel och diversifiera finansieringskällorna samt att stärka användningen av teknik kopplat till inköp av medieteknik och medieinnovation. This is a core support to ICEFI's activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida has supported ICEFI with core funds since 2005. The support from the bilateral strategy for Guatemala is now finalized since ICEFI is a regional organization. Discussions are held between the new regional strategy for Latinamerica and ICEFI about possible support. Two strategic objectives define ICEFI's work during 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central American region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to that Icefi positions itself as an effective and reliable agent of change. Previously ICEFI had four ambitious and challenging strategic commitments, and two operational results to contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. These were changed after the recommendations from the mid-term review in 2019. Below is described which results have been replaced with what: The first 3 strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. has been replaced with: A: Strengthened the production of information and knowledge, which contributes to the analysis, reflection and proposed tax policy Central American states to promote development democracy of their societies. The 4th strategic result 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. and the 1st operational result 1) International research and fiscal outreach networks recognise Icefi as a regional reference point. has been replaced with: B: Strengthened the capacity of communication and advocacy for State-civil society dialogue on fiscal policy for development sustainable in Central America. The 2nd operational result: 2) Institutional consolidation at ICEFI. has been replaced by: C: Consolidated the institutional growth (of ICEFI) for secure the sustainability financial, presence and influence on fiscal policy in the countries of the region. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Guatemala Domestic revenue mobilisation Government & Civil Society-general El Instituto Centroamerica de Estudios Fiscales (ICEFI) has developed into a leading institute in research and advocacy of fiscal-matters in Central America. The Institute aims to be an entity of change and promote sustainability, fiscal sufficiency and transparency to increase social welfare, achieve compliance with development goals and thus contribute to the democracy of the Central American countries. Despite the difficulties of the context, the Institute stands out in the region for its academic production and analyses it carries out. Thanks to its different activities, ICEFI contributes to the creation of an informed public opinion, mostly in Guatemala, Honduras and El Salvador, countries in which there is a lack of fiscal investigations from a humanist and democratic perspective. Throughout the period 2015 to 2021, ICEFI has produced serial publications such as "Perfiles Macrofiscales", the "Bolentines de Estudios Fiscales", the serie Contamos!, and the "Documentos para el Diálogo Fiscal". The analyses of the draft budgets, published annually, have been a reliable source of information for citizens to audit public finances. In addition, ICEFI has also addressed topics, some of them pioneers within the field, such as fiscal studies and gender; fiscal policy with a sustainable perspective; development, transparency and open governments; and public expenditure on children and young people. The report "Agenda Fiscal Centroamericana 2030", published in 2021, includes a roadmap to get Central America on track towards the fulfilment of the 2030 Agenda for Sustainable Development. The report includes, by country y by year, goals, costs, sources of financing and recommendations for effective management and evaluation of fiscal policy. With this report ICEFI shows that a different Central America is possible, but it requires new political, economic and fiscal agreements, based on informed, comprehensive and sensible knowledge of democracy and development. ICEFI has during the reporting period taken a clear position against corruption. The work "Apoyo internacional para enfrentar la corrupción y la impunidad en Guatemala y Honduras: breve comparación de la Misión de apoyo contra la Corrupcion y la Impunidad en Honduras (MACCIH) con la Comisión Internacional contra la Impunidad en Guatemala (CICIG)" and the book: "La corrupción: sus caminos e impacto en la sociedad y una agenda para enfrentarla en el Triángulo Norte Centroamericano" which had the printing of a thousand copies, in two editions, distributed in the three countries and sold out in the short term. ICEFI develops communication and advocacy work, provides information, training and advice to a diverse audience, including officials, both at the local and state levels, civil society organizations, academies and universities, think tanks, businessmen and journalists, among others. Through an alliance with the Rafael Landívar University (URL) of Guatemala, in 2021 2,236 people have participated in the courses developed. ICEFI disseminate its analyses through public presentations, social networks and the website. The visitors to the website went from being 59,755, in 2015, to 287,285, in 2021. From 2015 to 2021, Facebook, the platform on which the Institute has the largest number of followers, went from 5,631 to 16,628; while, on Twitter, in this same period, followers went from 2,693 to 10,528. The presence on the Internet, which the Institute has consolidated throughout the period, played a vital role with the arrival of the COVID-19 pandemic, at which time the network became a key information instrument in the framework of mobility restrictions and social distancing. Two examples of concrete results: - ICEFI carried out intense lobbying on the proposal to modify the State Procurement Law in Guatemala, particularly so that consensus and citizen demand for transparency are respected. ICEFI successfully concluded its work of political action and intersectoral coordination, since the reforms to the law were approved on November 17. - In 2021, ICEFI continued to support the Guatemalan PDH (Human Rights Office), especially as the attack by the official alliance in the Congress of the Republic sought to suffocate the entity financially by retaining an important part of its budget. ICEFI led public appeals by nearly a hundred civil society organizations and individuals, in which the invalidity of the claim was technically argued. As a result, Congress was forced to transfer to the PDH the complete budget. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-55200014-5520001401 Sweden The support from Sida is intended as a core support to ICEFIs activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida will, however, only support the Institute in 2015-2018 with the agreement expiring in 2019 referring to the rules that govern Sida when the strategy for development cooperation is about to expire. Two strategic objectives define ICEFIs workduring 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central America region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to ICEFI positions itself as an effective and reliable agent of change. Within the framework of the above ICEFI´s work has four strategic commitments, and two operational results contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. Strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. Operational results: 1) International research and fiscal outreach networks recognize ICEFI as a regional reference point. 2) Institutional consolidation at ICEFI. Stödet från Sida är ämnat att utgå utgår i form av ett kärnstöd till ICEFIs verksamhet för genomförande av institutets strategiska plan 2015-2021. Sida ska dock enbart stödja institutet under 2015-2018 med avtalet som löper ut 2019 hänvisning till regelverket som styr Sida vid ingåendet av i tid längre insatser då strategin för utvecklingssamarbetet är på väg att löpa ut. Två strategiska mål definierar ICEFIs uppdrag under 2015-2021. Det första målet är länkat till kunskapsrelaterad produktion från deras sida av information, studier och analyser som kan verka för hållbarhet, tillräckliga fiskala resurser och utveckling av länderna i den Centralamerikanska regionen. Det andra målet knyter an till att verka för dialog och inklusion i den fiskala politiken, som leder till att ICEFI positionerar sig som en effektiv och pålitlig förändringsagent. Inom ramen av ovanstående konkretiseras ICEFIs arbete i fyra strategiska åtaganden och två operativa resultat som bidrar till uppfylla de nämnda strategiska åtagandena. Strategiska resultat: 1) Att skattesystemen i Centralamerika ska gå mot tillräcklighet i resurser, enkelhet och ökad progressiv beskattning. För att säkerställa att ökningen av de offentliga resurserna inte bara stödjer utvecklingsmål men också verkar för större jämlikhet, kommer det att bli nödvändigt, för perioden 2015-2021, att länderna i regionen verkar för politiska överenskommelser som leder till en förstärkning av skattemyndigheter m.m. vilket i sin tur ska leda till ökade skatteintäkter och att åtal sker i större utsträckning ifråga om de centrala ekonomiska brotten (där tullbedrägeri, smuggling och skatteflykt utgör några). Det är också nödvändigt att att öka skattebasen genom att minska nuvarande skatteprivilegier och agera för en högre grad av progressiv beskattning ifråga om inkomstskatter. 2) För det andra, bör de offentliga utgifterna i Centralamerika hanteras på ett mer effektivt sätt. Det förväntas att under perioden 2015-2021 kommer de centralamerikanska länderna att stärka sin planering och uppföljning av hur de offentliga utgifterna används och också hur nyttjandet av dessa påverkar samhällsutvecklingen ; att de kommer att följa utvecklingsmålen och minska klyftan mellan vad som för närvarande investeras och de investeringar som måste göras för att åstadkomma större jämlikhet i samhällena; och genom att underblåsa en hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt måste en dialog föras för att diskutera bristen på flexibilitet i utgifterna och deras förhållande till den nuvarande sociala agendan. 3) Centralamerika måste gå mot mot en finanspolitik som fokuserar på hållbarhet och tillräcklighet. De nuvarande strukturella obalanserna i finanspolitiken måste studeras och åtgärdas. Inom de viktigaste obalanserna att åtgärda är den i allt högre grad ökande statsskulden ; både som finansieringsmekanism samt en mekanism för betalningsansvar. Samtidigt kommer den finanspolitiska hållbarheten i de centralamerikanska länderna under de kommande åren vara beroende hur man finner lösningar för att finansiera och bygga upp sociala trygghetssystem. För att uppnå en tillräcklig nivå av offentliga medel, kommer länderna i regionen behöva justera den offentlig finansieringen för att kunna uppnå de utvecklings- och tillväxtmålen som man enats om. 4) Att Centralamerika är en öppnare region, med en befolkning som har större insyn och medbestämmande i skattefrågor. Under de närmaste åren måste ett arbete göras för att förbättra insynen, bekämpa korruptionen och stärka regeringens ansvar gentemot sina medborgare. Därtill krävs institutionella förändringar inom de centralamerikanska offentliga förvaltningarna. Ett stärkande av medborgarna och deras deltagande i skattefrågor kommer att kräva produktion och spridning av mer information och ytterligare institutionella utrymmen (i de verkställande och lagstiftande grenarna av regeringen) för effektiv dialog och reflektion. Det är av avgörande betydelse för medborgarna att ha resurser och möjligheter att effektivt utnyttja sin medverkan och att kräva sina rättigheter och också samtidigt visa respekt avseende sina skattemässiga förpliktelser såsom ett led i socialt kontrakt. Att följa tidigare åtaganden kommer att kräva att kräva ytterligare mobilisering av resurser samt kontinuerliga förbättringar inom förvaltningen och i utvärderingen av resultaten och i institutionell utveckling. Dessa element har alltid varit närvarande i ICEFIs tänkande och strategiska upplägg. Operativa resultat för ICEFI: 1) Att internationella forsknings- och nätverk för fiskala frågor erkänner ICEFI som en regional referenspunkt. ICEFI strävar efter att utveckla kapacitet för att bidra till en mer effektiv kommunikationsstrategi för finanspolitiken; aktivt delta i nätverk och möten i Europa och USA; att vara ledande i finanspolitiska diskussionsnätverk och bidra till ett ökat antal akademiker som delar, tillämpar och sprider synpunkter på en utveckling och finanspolitik som ICEFI delar. 2) en ökad institutionell konsolidering av ICEFI. Denna punkt består i att avancera för att effektivt upprätthålla de processer som ger ICEFI möjlighet att få önskade resultat och finansiell hållbarhet. Detta inkluderar att systematisera processer och resultat baserade på utvärdering; stärka administrativa system och att utveckla humankapitalet; mobilisera medel och diversifiera finansieringskällorna samt att stärka användningen av teknik kopplat till inköp av medieteknik och medieinnovation. This is a core support to ICEFI's activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida has supported ICEFI with core funds since 2005. The support from the bilateral strategy for Guatemala is now finalized since ICEFI is a regional organization. Discussions are held between the new regional strategy for Latinamerica and ICEFI about possible support. Two strategic objectives define ICEFI's work during 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central American region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to that Icefi positions itself as an effective and reliable agent of change. Previously ICEFI had four ambitious and challenging strategic commitments, and two operational results to contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. These were changed after the recommendations from the mid-term review in 2019. Below is described which results have been replaced with what: The first 3 strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. has been replaced with: A: Strengthened the production of information and knowledge, which contributes to the analysis, reflection and proposed tax policy Central American states to promote development democracy of their societies. The 4th strategic result 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. and the 1st operational result 1) International research and fiscal outreach networks recognise Icefi as a regional reference point. has been replaced with: B: Strengthened the capacity of communication and advocacy for State-civil society dialogue on fiscal policy for development sustainable in Central America. The 2nd operational result: 2) Institutional consolidation at ICEFI. has been replaced by: C: Consolidated the institutional growth (of ICEFI) for secure the sustainability financial, presence and influence on fiscal policy in the countries of the region. Sweden ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales Swedish International Development Cooperation Agency ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5500000 5500000 0 0 5500000 5500000 5500000 5500000 -5500000 -5500000 11000000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 5500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 5500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales SE-0-SE-6-55200014-5520001402 Sweden The support from Sida is intended as a core support to ICEFIs activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida will, however, only support the Institute in 2015-2018 with the agreement expiring in 2019 referring to the rules that govern Sida when the strategy for development cooperation is about to expire. Two strategic objectives define ICEFIs workduring 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central America region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to ICEFI positions itself as an effective and reliable agent of change. Within the framework of the above ICEFI´s work has four strategic commitments, and two operational results contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. Strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. Operational results: 1) International research and fiscal outreach networks recognize ICEFI as a regional reference point. 2) Institutional consolidation at ICEFI. Stödet från Sida är ämnat att utgå utgår i form av ett kärnstöd till ICEFIs verksamhet för genomförande av institutets strategiska plan 2015-2021. Sida ska dock enbart stödja institutet under 2015-2018 med avtalet som löper ut 2019 hänvisning till regelverket som styr Sida vid ingåendet av i tid längre insatser då strategin för utvecklingssamarbetet är på väg att löpa ut. Två strategiska mål definierar ICEFIs uppdrag under 2015-2021. Det första målet är länkat till kunskapsrelaterad produktion från deras sida av information, studier och analyser som kan verka för hållbarhet, tillräckliga fiskala resurser och utveckling av länderna i den Centralamerikanska regionen. Det andra målet knyter an till att verka för dialog och inklusion i den fiskala politiken, som leder till att ICEFI positionerar sig som en effektiv och pålitlig förändringsagent. Inom ramen av ovanstående konkretiseras ICEFIs arbete i fyra strategiska åtaganden och två operativa resultat som bidrar till uppfylla de nämnda strategiska åtagandena. Strategiska resultat: 1) Att skattesystemen i Centralamerika ska gå mot tillräcklighet i resurser, enkelhet och ökad progressiv beskattning. För att säkerställa att ökningen av de offentliga resurserna inte bara stödjer utvecklingsmål men också verkar för större jämlikhet, kommer det att bli nödvändigt, för perioden 2015-2021, att länderna i regionen verkar för politiska överenskommelser som leder till en förstärkning av skattemyndigheter m.m. vilket i sin tur ska leda till ökade skatteintäkter och att åtal sker i större utsträckning ifråga om de centrala ekonomiska brotten (där tullbedrägeri, smuggling och skatteflykt utgör några). Det är också nödvändigt att att öka skattebasen genom att minska nuvarande skatteprivilegier och agera för en högre grad av progressiv beskattning ifråga om inkomstskatter. 2) För det andra, bör de offentliga utgifterna i Centralamerika hanteras på ett mer effektivt sätt. Det förväntas att under perioden 2015-2021 kommer de centralamerikanska länderna att stärka sin planering och uppföljning av hur de offentliga utgifterna används och också hur nyttjandet av dessa påverkar samhällsutvecklingen ; att de kommer att följa utvecklingsmålen och minska klyftan mellan vad som för närvarande investeras och de investeringar som måste göras för att åstadkomma större jämlikhet i samhällena; och genom att underblåsa en hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt måste en dialog föras för att diskutera bristen på flexibilitet i utgifterna och deras förhållande till den nuvarande sociala agendan. 3) Centralamerika måste gå mot mot en finanspolitik som fokuserar på hållbarhet och tillräcklighet. De nuvarande strukturella obalanserna i finanspolitiken måste studeras och åtgärdas. Inom de viktigaste obalanserna att åtgärda är den i allt högre grad ökande statsskulden ; både som finansieringsmekanism samt en mekanism för betalningsansvar. Samtidigt kommer den finanspolitiska hållbarheten i de centralamerikanska länderna under de kommande åren vara beroende hur man finner lösningar för att finansiera och bygga upp sociala trygghetssystem. För att uppnå en tillräcklig nivå av offentliga medel, kommer länderna i regionen behöva justera den offentlig finansieringen för att kunna uppnå de utvecklings- och tillväxtmålen som man enats om. 4) Att Centralamerika är en öppnare region, med en befolkning som har större insyn och medbestämmande i skattefrågor. Under de närmaste åren måste ett arbete göras för att förbättra insynen, bekämpa korruptionen och stärka regeringens ansvar gentemot sina medborgare. Därtill krävs institutionella förändringar inom de centralamerikanska offentliga förvaltningarna. Ett stärkande av medborgarna och deras deltagande i skattefrågor kommer att kräva produktion och spridning av mer information och ytterligare institutionella utrymmen (i de verkställande och lagstiftande grenarna av regeringen) för effektiv dialog och reflektion. Det är av avgörande betydelse för medborgarna att ha resurser och möjligheter att effektivt utnyttja sin medverkan och att kräva sina rättigheter och också samtidigt visa respekt avseende sina skattemässiga förpliktelser såsom ett led i socialt kontrakt. Att följa tidigare åtaganden kommer att kräva att kräva ytterligare mobilisering av resurser samt kontinuerliga förbättringar inom förvaltningen och i utvärderingen av resultaten och i institutionell utveckling. Dessa element har alltid varit närvarande i ICEFIs tänkande och strategiska upplägg. Operativa resultat för ICEFI: 1) Att internationella forsknings- och nätverk för fiskala frågor erkänner ICEFI som en regional referenspunkt. ICEFI strävar efter att utveckla kapacitet för att bidra till en mer effektiv kommunikationsstrategi för finanspolitiken; aktivt delta i nätverk och möten i Europa och USA; att vara ledande i finanspolitiska diskussionsnätverk och bidra till ett ökat antal akademiker som delar, tillämpar och sprider synpunkter på en utveckling och finanspolitik som ICEFI delar. 2) en ökad institutionell konsolidering av ICEFI. Denna punkt består i att avancera för att effektivt upprätthålla de processer som ger ICEFI möjlighet att få önskade resultat och finansiell hållbarhet. Detta inkluderar att systematisera processer och resultat baserade på utvärdering; stärka administrativa system och att utveckla humankapitalet; mobilisera medel och diversifiera finansieringskällorna samt att stärka användningen av teknik kopplat till inköp av medieteknik och medieinnovation. This is a core support to ICEFI's activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida has supported ICEFI with core funds since 2005. The support from the bilateral strategy for Guatemala is now finalized since ICEFI is a regional organization. Discussions are held between the new regional strategy for Latinamerica and ICEFI about possible support. Two strategic objectives define ICEFI's work during 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central American region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to that Icefi positions itself as an effective and reliable agent of change. Previously ICEFI had four ambitious and challenging strategic commitments, and two operational results to contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. These were changed after the recommendations from the mid-term review in 2019. Below is described which results have been replaced with what: The first 3 strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. has been replaced with: A: Strengthened the production of information and knowledge, which contributes to the analysis, reflection and proposed tax policy Central American states to promote development democracy of their societies. The 4th strategic result 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. and the 1st operational result 1) International research and fiscal outreach networks recognise Icefi as a regional reference point. has been replaced with: B: Strengthened the capacity of communication and advocacy for State-civil society dialogue on fiscal policy for development sustainable in Central America. The 2nd operational result: 2) Institutional consolidation at ICEFI. has been replaced by: C: Consolidated the institutional growth (of ICEFI) for secure the sustainability financial, presence and influence on fiscal policy in the countries of the region. Sweden ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 550000 0 550000 -9698 550000 Dev. country based NGOs 550000 Dev. country based NGOs -9697.97 Dev. country based NGOs Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Strengthened democratic institutions and increased participation in political processes Stärkta demokratiska institutioner och ökat deltagande i politiska processer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-55200014-5520001403 Sweden The support from Sida is intended as a core support to ICEFIs activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida will, however, only support the Institute in 2015-2018 with the agreement expiring in 2019 referring to the rules that govern Sida when the strategy for development cooperation is about to expire. Two strategic objectives define ICEFIs workduring 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central America region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to ICEFI positions itself as an effective and reliable agent of change. Within the framework of the above ICEFI´s work has four strategic commitments, and two operational results contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. Strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. Operational results: 1) International research and fiscal outreach networks recognize ICEFI as a regional reference point. 2) Institutional consolidation at ICEFI. Stödet från Sida är ämnat att utgå utgår i form av ett kärnstöd till ICEFIs verksamhet för genomförande av institutets strategiska plan 2015-2021. Sida ska dock enbart stödja institutet under 2015-2018 med avtalet som löper ut 2019 hänvisning till regelverket som styr Sida vid ingåendet av i tid längre insatser då strategin för utvecklingssamarbetet är på väg att löpa ut. Två strategiska mål definierar ICEFIs uppdrag under 2015-2021. Det första målet är länkat till kunskapsrelaterad produktion från deras sida av information, studier och analyser som kan verka för hållbarhet, tillräckliga fiskala resurser och utveckling av länderna i den Centralamerikanska regionen. Det andra målet knyter an till att verka för dialog och inklusion i den fiskala politiken, som leder till att ICEFI positionerar sig som en effektiv och pålitlig förändringsagent. Inom ramen av ovanstående konkretiseras ICEFIs arbete i fyra strategiska åtaganden och två operativa resultat som bidrar till uppfylla de nämnda strategiska åtagandena. Strategiska resultat: 1) Att skattesystemen i Centralamerika ska gå mot tillräcklighet i resurser, enkelhet och ökad progressiv beskattning. För att säkerställa att ökningen av de offentliga resurserna inte bara stödjer utvecklingsmål men också verkar för större jämlikhet, kommer det att bli nödvändigt, för perioden 2015-2021, att länderna i regionen verkar för politiska överenskommelser som leder till en förstärkning av skattemyndigheter m.m. vilket i sin tur ska leda till ökade skatteintäkter och att åtal sker i större utsträckning ifråga om de centrala ekonomiska brotten (där tullbedrägeri, smuggling och skatteflykt utgör några). Det är också nödvändigt att att öka skattebasen genom att minska nuvarande skatteprivilegier och agera för en högre grad av progressiv beskattning ifråga om inkomstskatter. 2) För det andra, bör de offentliga utgifterna i Centralamerika hanteras på ett mer effektivt sätt. Det förväntas att under perioden 2015-2021 kommer de centralamerikanska länderna att stärka sin planering och uppföljning av hur de offentliga utgifterna används och också hur nyttjandet av dessa påverkar samhällsutvecklingen ; att de kommer att följa utvecklingsmålen och minska klyftan mellan vad som för närvarande investeras och de investeringar som måste göras för att åstadkomma större jämlikhet i samhällena; och genom att underblåsa en hållbar ekonomisk tillväxt. Samtidigt måste en dialog föras för att diskutera bristen på flexibilitet i utgifterna och deras förhållande till den nuvarande sociala agendan. 3) Centralamerika måste gå mot mot en finanspolitik som fokuserar på hållbarhet och tillräcklighet. De nuvarande strukturella obalanserna i finanspolitiken måste studeras och åtgärdas. Inom de viktigaste obalanserna att åtgärda är den i allt högre grad ökande statsskulden ; både som finansieringsmekanism samt en mekanism för betalningsansvar. Samtidigt kommer den finanspolitiska hållbarheten i de centralamerikanska länderna under de kommande åren vara beroende hur man finner lösningar för att finansiera och bygga upp sociala trygghetssystem. För att uppnå en tillräcklig nivå av offentliga medel, kommer länderna i regionen behöva justera den offentlig finansieringen för att kunna uppnå de utvecklings- och tillväxtmålen som man enats om. 4) Att Centralamerika är en öppnare region, med en befolkning som har större insyn och medbestämmande i skattefrågor. Under de närmaste åren måste ett arbete göras för att förbättra insynen, bekämpa korruptionen och stärka regeringens ansvar gentemot sina medborgare. Därtill krävs institutionella förändringar inom de centralamerikanska offentliga förvaltningarna. Ett stärkande av medborgarna och deras deltagande i skattefrågor kommer att kräva produktion och spridning av mer information och ytterligare institutionella utrymmen (i de verkställande och lagstiftande grenarna av regeringen) för effektiv dialog och reflektion. Det är av avgörande betydelse för medborgarna att ha resurser och möjligheter att effektivt utnyttja sin medverkan och att kräva sina rättigheter och också samtidigt visa respekt avseende sina skattemässiga förpliktelser såsom ett led i socialt kontrakt. Att följa tidigare åtaganden kommer att kräva att kräva ytterligare mobilisering av resurser samt kontinuerliga förbättringar inom förvaltningen och i utvärderingen av resultaten och i institutionell utveckling. Dessa element har alltid varit närvarande i ICEFIs tänkande och strategiska upplägg. Operativa resultat för ICEFI: 1) Att internationella forsknings- och nätverk för fiskala frågor erkänner ICEFI som en regional referenspunkt. ICEFI strävar efter att utveckla kapacitet för att bidra till en mer effektiv kommunikationsstrategi för finanspolitiken; aktivt delta i nätverk och möten i Europa och USA; att vara ledande i finanspolitiska diskussionsnätverk och bidra till ett ökat antal akademiker som delar, tillämpar och sprider synpunkter på en utveckling och finanspolitik som ICEFI delar. 2) en ökad institutionell konsolidering av ICEFI. Denna punkt består i att avancera för att effektivt upprätthålla de processer som ger ICEFI möjlighet att få önskade resultat och finansiell hållbarhet. Detta inkluderar att systematisera processer och resultat baserade på utvärdering; stärka administrativa system och att utveckla humankapitalet; mobilisera medel och diversifiera finansieringskällorna samt att stärka användningen av teknik kopplat till inköp av medieteknik och medieinnovation. This is a core support to ICEFI's activities implementing the Institute's Strategic Plan 2015-2021. Sida has supported ICEFI with core funds since 2005. The support from the bilateral strategy for Guatemala is now finalized since ICEFI is a regional organization. Discussions are held between the new regional strategy for Latinamerica and ICEFI about possible support. Two strategic objectives define ICEFI's work during 2015-2021. The first goal is linked to knowledge-related production from their side of information, studies and analyzes that can promote sustainability, sufficient fiscal resources and the development of the countries in the Central American region. The second objective is linked to promoting dialogue and inclusion in the fiscal policy, which leads to that Icefi positions itself as an effective and reliable agent of change. Previously ICEFI had four ambitious and challenging strategic commitments, and two operational results to contribute to fulfil the aforementioned strategic commitments. These were changed after the recommendations from the mid-term review in 2019. Below is described which results have been replaced with what: The first 3 strategic results: 1) Tax systems in Central America are heading towards sufficiency, simplicity and progressive taxation. 2) Public spending in Central America is to be enforced more efficiently. 3) Central America is moving towards a fiscal policy that focuses on sustainability and sufficiency. has been replaced with: A: Strengthened the production of information and knowledge, which contributes to the analysis, reflection and proposed tax policy Central American states to promote development democracy of their societies. The 4th strategic result 4) Central America is a more transparent region, with an empowered and participative citizenry in fiscal issues. and the 1st operational result 1) International research and fiscal outreach networks recognise Icefi as a regional reference point. has been replaced with: B: Strengthened the capacity of communication and advocacy for State-civil society dialogue on fiscal policy for development sustainable in Central America. The 2nd operational result: 2) Institutional consolidation at ICEFI. has been replaced by: C: Consolidated the institutional growth (of ICEFI) for secure the sustainability financial, presence and influence on fiscal policy in the countries of the region. Sweden ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales Swedish International Development Cooperation Agency ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 17.1 - Stärka den inhemska resursmobiliseringen, inklusive genom internationellt stöd till utvecklingsländerna, för att förbättra den inhemska kapaciteten att ta upp skatter och andra intäkter. 17.1 - Strengthen domestic resource mobilization, including through international support to developing countries, to improve domestic capacity for tax and other revenue collection. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5500000 6500000 5500000 6000000 0 5500000 0 0 5500000 0 1000000 6000000 0 0 5500000 0 0 23500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 5500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 5500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 1000000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 5500000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales 6000000 ICEFI/Instituto Centroamericano de Estudios Fiscales Guatemala 2016-2020 Guatemala 2016-2020 Strengthened democratic institutions and increased participation in political processes Stärkta demokratiska institutioner och ökat deltagande i politiska processer Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-56040155 Sweden Admin budget for SLSD project Adminbudget för projektet SLSD Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Administrative costs (non-sector allocable) Administrative Costs of Donors SE-0-SE-6-56040155-5604015501 Sweden Admin budget for SLSD project Adminbudget för projektet SLSD Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 2432000 1803016 2432000 Sida 102068.93 Sida 945876.83 Sida 178840.79 Sida 113388.81 Sida -96988.48 Sida 40337.38 Sida 83745.43 Sida 435746.4 Sida SE-0-SE-6-56040155-5604015503 Sweden Admin budget for SLSD project Adminbudget för projektet SLSD Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 597522 207836.84 Sida 70285.66 Sida 62881.5 Sida 1079.25 Sida 142015 Sida 113424 Sida SE-0-SE-6-56040155-5604015505 Sweden Admin budget for SLSD project Adminbudget för projektet SLSD Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 31062 9436 Sida 21626 Sida SE-0-SE-6-60000001 Sweden The purpose is to have a call process that is coordinated with the Swedish Research Council's regular call in 2016 and that there will be three-year interdisciplinary grants for applied research on resilience linked to the environment, climate, humanitarian disasters and crises that can be climate, nature and conflict related. The funding will come partly from the Swedish Research Council's regular budget for development research and will total SEK 15 million and Formas has decided to contribute SEK 15 million. GECO intends to set aside SEK 27 million, which gives a total budget of SEK 57 million, which means that GECO contributes 47.8% of the proposed total budget in order to secure a focus on low and lower middle-income countries in the Sahel, the Horn of Africa and the South and Southeast Asia is maintained. The call round means that each winning project grant can receive a maximum of SEK 2 million over three years, ie. in total max 6 MSEK. This means that project proposals within the framework of the planned call must be relevant to sustainability and resilience linked to climate and environmental change in a poverty perspective, where gender, democracy and human rights as well as conflict sensitivity can be important aspects. The Swedish Research Council has prepared guidelines for assessing scientific quality. Sida intends to have close contact with the Swedish Research Council to ensure that the reporting requirements are met, especially in connection with steering group meetings and follow-up meetings. Klimat och miljöförändringar drabbar oftast befolkningen i låg och lägre medelinkomstländer hårdast, särskilt hårt brukar de fattigaste drabbas. Konsekvenserna av extrem torka och översvämningar har en inverkan på biodiversiteten och de globala ekosystemen vilket i sin tur påverkar livsmedelstryggheten för fattiga människor på ett negativt sätt. Att ta fram ny kunskap kring uthållighet och resiliens är därför av största vikt. Av betydelse är också att forskning inom området genomförs i och av forskare i låg och lägre medelinkomstländer för att identifiera relevanta problemområden för att stärka ländernas kapacitet att med kunskap hantera utmaningarna. Sida är sedan 2014 med i Global Resilience Partnership (GRP) tillsammans med Rockefeller Foundation och USAID i syfte att lyfta fram kunskap om resiliensområdet på en global nivå, med särskilt fokus på länder i Sahel, Afrikas Horn och Syd-och Sydostasien. Det bedöms att ett stöd till Vetenskapsrådet för utlysningar i konkurrens inom resiliens är ett bra komplement till de utlysningar som genomförs inom GRP då det finns god grundkompetens och intresse i Sverige kring resiliensfrågan och att utbyten kommer att ske med olika forskare och etablerade institutioner i låg och lägre medelinkomstländer. Syftet är att ha en utlysningsprocess som är samordnad med Vetenskapsrådets ordinarie utlysing 2016 och att det ska vara treåriga tvärvetenskapliga anslag till tillämpad forskning kring resiliens kopplat till miljö, klimat, humanitära katastrofer och kriser som kan vara både klimat, natur och konfliktrelaterade. Vetenskapsrådet kommer att ansvara för hantering av ansökningsprocessen liksom den vetenskapliga bedömningen och relevansen i förhållande till utlysningen genom att fatta beslut utifrån rekommendationer från en expertpanel. Styrgruppen som består av representanter för Sida, Vetenskapsrådet och Formas utser expertpanelen. Utlysningen kommer beräknas starta under april månad och stänga i maj 2016. Beslut kommer att fattas senare under sommaren alternativt tidig höst om hur många projektförslag som motsvarar de uppsatta villkoren i utlysningtexten. De första finansiella bidragen bedöms kunna betalas ut i december 2016. Tre utbetalningar till Vetenskapsrådet är planerade. Varje projektansökan måste ha en huvudsökande, en enskild forskare som också är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Huvudsökande måste vara aktiv i projektet motsvarande minst 20 procent av en heltidsanställning. För den här utlysningen krävs också minst en medverkande forskare verksam vid ett lärosäte eller motsvarande i ett låg eller lägre medelinkomstland som också måste vara aktiv i projektet minst 20 procent av en heltid. Medverkan av yngre forkare är också ett krav. Till det kan varje projektansökan ha flera medverkande forskare som kan vara svenska eller utländska forskare, och som kommer ha en avgörande roll för den föreslagna forskningens genomförande. Utlysningsrundan innebär att varje vinnande projektbidrag kan få max 2 MSEK under tre år, dvs. totalt max 6 MSEK. De forskningsprojekt som kommer få finansiering inom utlysningen ska uppfylla krav på hög vetenskaplig kvalitet och vara relevanta för utlysningens problemområde, vilket är de bedömningskriterier som kommer att användas av den granskande panelen. En slututvärdering är inplanerad för att kunna bidra och kommunicera kring uppnådda resultat och erfarenheter till GRP. Insatsen "Sustainability and Resilience - Tackling environmental and climate changes (SaR)" syftar till att minska sårbarhet samt stärka uthållighet och resiliens inför klimat- och miljöförändringar i låg och lägre medelinkomstländer, inklusive länder i Sahel, på Afrikas Horn samt i Syd- och Sydostasien, genom att utveckla kapaciteten i länderna att med forskningsbaserad kunskap hantera utmaningarna, bland annat genom den policypåverkan resultaten förväntas uppnå. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Environmental research General Environment Protection Under 2016 genomförde Vetenskapsrådet, Sida och Formas en gemensam utlysning inom resiliensforskning. Totalt inkom 106 ansökningar och 10 forskningsprojekt beviljades för utlysningen Sustainability and Resilience - Tackling environmental and climate changes (SaR)" som syftar till att öka den institutionella kapaciteten i låg- och lägre medelinkomstländer att med kunskap hantera de utmaningar som miljö- och klimatförändringarna medför, vilket på sikt ska bidra till att minska sårbarheten och stärka ländernas uthållighet och resiliens. Forskningsbidragen är treåriga tvärvetenskapliga anslag till forskarteam bestående av forskare från både svenska universitet och i utvecklingsländer. Utlysningen styrs av en givargemensam styrgrupp där representanter från Vetenskapsrådet, Sida och Formas ingår. De 10 vinnande forskarteamen påbörjade under 2017 genomförandet av sina forskningsprojekt. Ett startseminarium där forskarteamen deltog tillsammans med givare och andra intressenter hölls i Lund 6-7 mars 2017. Startseminariet syftade till att stärka forskningsprojekten, särskilt vad gäller integrering av jämställdhet och tillämpbarhet, samt att kommunicera kring utlysningen och skapa förutsättningar för kunskapsutbyte och lärande mellan forskarteamen. En djupgående analys av utlysningen har vidare genomförts, där det visat sig att de beviljade ansökningarna är både relevanta och håller hög forskningskvalitet. Även om de flesta resultat på output-nivå uppnåddes tidigt fanns det enligt den strategiska utvärderingen av Sidas globala challenge funds som publicerades 2018 få bevis för resultat på outcome- och impact-nivå samt gällandehållbarhet, då det ligger i forskningens natur att resultat först kan uppmätas efter lång tid. De tillfredsställande resultaten från utlysningen låg till grund för att ytterligare en utlysning genomfördes under 2018 (SaR 2.0), denna gång med finansiering från Forsk. Forte har tillkommit som finansiär till SaR 2.0, vilket innebär ett uniktpartnerskap och samskapande mellan fyra svenska myndigheter. Under 2019 påbörjades arbete med att stärka jämställdhetsintegreringen i forskningsprojekten för att stärka genomslag och hållbarhet inom SaR. Sida har också genomgående fortsatt att driva vikten av samskapande/tillämpbarhet, genomslag ochspridning av resultat i dialog med styrgruppen. Ett slutseminarium genomfördes i Stockholm 2-3 december 2020 där forskarteamen presenterade indikativa resultat av sina forskningsprojekt. En stor andel av projekten lyfte fram samskapande, deltagande processer och tillämpad forskning som en avgörande del av deras arbete samt att stortfokus lagts på att uppnå policypåverkan och att nå slutanvändare samt andra intressenter. Genomslag vad gäller jämställdhet och fattigdomsbekämpning framkom dock inte lika tydligt, även om dessa aspekter uppgavs vara integrerade i flertalet projekt. En slututvärdering av SaR 1 genomfördes sedermera under hösten 2020 av KPMG, där indikativa resultat som presenterades under slutseminariet visar på att de flesta forskningsprojekten har tillämpat deltagande/samskapande processer i stor uträckning, kapacitetsutveckling av unga forskare har ägt rum även om detta varit mindre förekommande i partnerländerna där det inte var ett krav, forskarteamen har haft god genderbalans dock i mindre utsträckning i partnerländerna, och de flesta projekten lyfter fram relevanta och praktiskt tillämpbara rekommendationer för policypåverkan. De preliminära resultaten visar också på att Sida haft en avgörande roll i att stärka genomslaget och tillämpbarheten av forskningen inom SaR genom att driva på för ökad jämställdhetsintegrering, fattigdomsminskning, policypåverkan och samskapande processer. Utvärderarna rekommenderar Sida att fortsätta med detta arbete då "cross fertilisation between research and the development cooperation approaches in SaR are extremely productive" och att Sida i en eventuell ny fas av programmet "could provide substantive inputs to research calls from Vetenskapsrådet och Formas (and possibly other research partners) and participate in their steering". Sida föreslås också vara ledande i en eventuell uppföljande fas i att fånga upp mer mogna forskningsprojekt för vidare uppskalning. VRs bedömning av SaR I visar på att aktiviteter och resultat för den aktuella rapporteringsperioden fortfarande överensstämmer väl med resultatramverket. Den oberoende utvärderingen av utlysningen konstaterade att finansiärernas respektive mål med utlysningen i stort sett hade uppnåtts (ur utvärderingen): (a) Innovativ, tvärvetenskapligt arbete hade genomförts om centrala frågor gällande hållbarhet och resiliens (b) Möjligheter för unga forskare att etablera en karriär inom forskningsfältet hade skapats (c) Forskningen adresserade praktiska problem och åtgärder i en låginkomst och lägre medelinkomstkontext, med starkt fokus på fattigdomsbekämpning (d) Genusaspekter hade i de flesta fall adresserats, nåde i styrning av projekten och i fråga om forskningsfrågor och metodval och (e) Jämlika partnerskap hade utvecklats mellan svenska grupper och forskare i låginkomst eller lägre medelinkomstländer, med betydande kompetensutveckling som följd, särskilt hos de senare. Totalt har 38 sakkunniggranskade artiklar publicerats i vetenskapliga tidskrifter. De enskilda projekten rapporterar mellan 3 och 8 artiklar vardera. Konferensbidrag, översiktsartiklar och bokkapitel är resultat utöver publicerade vetenskapliga artiklar. Eftersom publicering ofta tar tid kan ytterligare publikationer förväntas tillkomma. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-60000001-6000000101 Sweden The purpose is to have a call process that is coordinated with the Swedish Research Council's regular call in 2016 and that there will be three-year interdisciplinary grants for applied research on resilience linked to the environment, climate, humanitarian disasters and crises that can be climate, nature and conflict related. The funding will come partly from the Swedish Research Council's regular budget for development research and will total SEK 15 million and Formas has decided to contribute SEK 15 million. GECO intends to set aside SEK 27 million, which gives a total budget of SEK 57 million, which means that GECO contributes 47.8% of the proposed total budget in order to secure a focus on low and lower middle-income countries in the Sahel, the Horn of Africa and the South and Southeast Asia is maintained. The call round means that each winning project grant can receive a maximum of SEK 2 million over three years, ie. in total max 6 MSEK. This means that project proposals within the framework of the planned call must be relevant to sustainability and resilience linked to climate and environmental change in a poverty perspective, where gender, democracy and human rights as well as conflict sensitivity can be important aspects. The Swedish Research Council has prepared guidelines for assessing scientific quality. Sida intends to have close contact with the Swedish Research Council to ensure that the reporting requirements are met, especially in connection with steering group meetings and follow-up meetings. Klimat och miljöförändringar drabbar oftast befolkningen i låg och lägre medelinkomstländer hårdast, särskilt hårt brukar de fattigaste drabbas. Konsekvenserna av extrem torka och översvämningar har en inverkan på biodiversiteten och de globala ekosystemen vilket i sin tur påverkar livsmedelstryggheten för fattiga människor på ett negativt sätt. Att ta fram ny kunskap kring uthållighet och resiliens är därför av största vikt. Av betydelse är också att forskning inom området genomförs i och av forskare i låg och lägre medelinkomstländer för att identifiera relevanta problemområden för att stärka ländernas kapacitet att med kunskap hantera utmaningarna. Sida är sedan 2014 med i Global Resilience Partnership (GRP) tillsammans med Rockefeller Foundation och USAID i syfte att lyfta fram kunskap om resiliensområdet på en global nivå, med särskilt fokus på länder i Sahel, Afrikas Horn och Syd-och Sydostasien. Det bedöms att ett stöd till Vetenskapsrådet för utlysningar i konkurrens inom resiliens är ett bra komplement till de utlysningar som genomförs inom GRP då det finns god grundkompetens och intresse i Sverige kring resiliensfrågan och att utbyten kommer att ske med olika forskare och etablerade institutioner i låg och lägre medelinkomstländer. Syftet är att ha en utlysningsprocess som är samordnad med Vetenskapsrådets ordinarie utlysing 2016 och att det ska vara treåriga tvärvetenskapliga anslag till tillämpad forskning kring resiliens kopplat till miljö, klimat, humanitära katastrofer och kriser som kan vara både klimat, natur och konfliktrelaterade. Vetenskapsrådet kommer att ansvara för hantering av ansökningsprocessen liksom den vetenskapliga bedömningen och relevansen i förhållande till utlysningen genom att fatta beslut utifrån rekommendationer från en expertpanel. Styrgruppen som består av representanter för Sida, Vetenskapsrådet och Formas utser expertpanelen. Utlysningen kommer beräknas starta under april månad och stänga i maj 2016. Beslut kommer att fattas senare under sommaren alternativt tidig höst om hur många projektförslag som motsvarar de uppsatta villkoren i utlysningtexten. De första finansiella bidragen bedöms kunna betalas ut i december 2016. Tre utbetalningar till Vetenskapsrådet är planerade. Varje projektansökan måste ha en huvudsökande, en enskild forskare som också är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Huvudsökande måste vara aktiv i projektet motsvarande minst 20 procent av en heltidsanställning. För den här utlysningen krävs också minst en medverkande forskare verksam vid ett lärosäte eller motsvarande i ett låg eller lägre medelinkomstland som också måste vara aktiv i projektet minst 20 procent av en heltid. Medverkan av yngre forkare är också ett krav. Till det kan varje projektansökan ha flera medverkande forskare som kan vara svenska eller utländska forskare, och som kommer ha en avgörande roll för den föreslagna forskningens genomförande. Utlysningsrundan innebär att varje vinnande projektbidrag kan få max 2 MSEK under tre år, dvs. totalt max 6 MSEK. De forskningsprojekt som kommer få finansiering inom utlysningen ska uppfylla krav på hög vetenskaplig kvalitet och vara relevanta för utlysningens problemområde, vilket är de bedömningskriterier som kommer att användas av den granskande panelen. En slututvärdering är inplanerad för att kunna bidra och kommunicera kring uppnådda resultat och erfarenheter till GRP. Insatsen "Sustainability and Resilience - Tackling environmental and climate changes (SaR)" syftar till att minska sårbarhet samt stärka uthållighet och resiliens inför klimat- och miljöförändringar i låg och lägre medelinkomstländer, inklusive länder i Sahel, på Afrikas Horn samt i Syd- och Sydostasien, genom att utveckla kapaciteten i länderna att med forskningsbaserad kunskap hantera utmaningarna, bland annat genom den policypåverkan resultaten förväntas uppnå. Sweden Vetenskapsrådet Swedish International Development Cooperation Agency Vetenskapsrådet 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7000000 10000000 0 -7000000 7000000 7000000 -10000000 0 10000000 10000000 0 -10000000 10000000 0 17000000 Vetenskapsrådet 7000000 Vetenskapsrådet 10000000 Vetenskapsrådet SE-0-SE-6-60000001-6000000102 Sweden The purpose is to have a call process that is coordinated with the Swedish Research Council's regular call in 2016 and that there will be three-year interdisciplinary grants for applied research on resilience linked to the environment, climate, humanitarian disasters and crises that can be climate, nature and conflict related. The funding will come partly from the Swedish Research Council's regular budget for development research and will total SEK 15 million and Formas has decided to contribute SEK 15 million. GECO intends to set aside SEK 27 million, which gives a total budget of SEK 57 million, which means that GECO contributes 47.8% of the proposed total budget in order to secure a focus on low and lower middle-income countries in the Sahel, the Horn of Africa and the South and Southeast Asia is maintained. The call round means that each winning project grant can receive a maximum of SEK 2 million over three years, ie. in total max 6 MSEK. This means that project proposals within the framework of the planned call must be relevant to sustainability and resilience linked to climate and environmental change in a poverty perspective, where gender, democracy and human rights as well as conflict sensitivity can be important aspects. The Swedish Research Council has prepared guidelines for assessing scientific quality. Sida intends to have close contact with the Swedish Research Council to ensure that the reporting requirements are met, especially in connection with steering group meetings and follow-up meetings. Klimat och miljöförändringar drabbar oftast befolkningen i låg och lägre medelinkomstländer hårdast, särskilt hårt brukar de fattigaste drabbas. Konsekvenserna av extrem torka och översvämningar har en inverkan på biodiversiteten och de globala ekosystemen vilket i sin tur påverkar livsmedelstryggheten för fattiga människor på ett negativt sätt. Att ta fram ny kunskap kring uthållighet och resiliens är därför av största vikt. Av betydelse är också att forskning inom området genomförs i och av forskare i låg och lägre medelinkomstländer för att identifiera relevanta problemområden för att stärka ländernas kapacitet att med kunskap hantera utmaningarna. Sida är sedan 2014 med i Global Resilience Partnership (GRP) tillsammans med Rockefeller Foundation och USAID i syfte att lyfta fram kunskap om resiliensområdet på en global nivå, med särskilt fokus på länder i Sahel, Afrikas Horn och Syd-och Sydostasien. Det bedöms att ett stöd till Vetenskapsrådet för utlysningar i konkurrens inom resiliens är ett bra komplement till de utlysningar som genomförs inom GRP då det finns god grundkompetens och intresse i Sverige kring resiliensfrågan och att utbyten kommer att ske med olika forskare och etablerade institutioner i låg och lägre medelinkomstländer. Syftet är att ha en utlysningsprocess som är samordnad med Vetenskapsrådets ordinarie utlysing 2016 och att det ska vara treåriga tvärvetenskapliga anslag till tillämpad forskning kring resiliens kopplat till miljö, klimat, humanitära katastrofer och kriser som kan vara både klimat, natur och konfliktrelaterade. Vetenskapsrådet kommer att ansvara för hantering av ansökningsprocessen liksom den vetenskapliga bedömningen och relevansen i förhållande till utlysningen genom att fatta beslut utifrån rekommendationer från en expertpanel. Styrgruppen som består av representanter för Sida, Vetenskapsrådet och Formas utser expertpanelen. Utlysningen kommer beräknas starta under april månad och stänga i maj 2016. Beslut kommer att fattas senare under sommaren alternativt tidig höst om hur många projektförslag som motsvarar de uppsatta villkoren i utlysningtexten. De första finansiella bidragen bedöms kunna betalas ut i december 2016. Tre utbetalningar till Vetenskapsrådet är planerade. Varje projektansökan måste ha en huvudsökande, en enskild forskare som också är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Huvudsökande måste vara aktiv i projektet motsvarande minst 20 procent av en heltidsanställning. För den här utlysningen krävs också minst en medverkande forskare verksam vid ett lärosäte eller motsvarande i ett låg eller lägre medelinkomstland som också måste vara aktiv i projektet minst 20 procent av en heltid. Medverkan av yngre forkare är också ett krav. Till det kan varje projektansökan ha flera medverkande forskare som kan vara svenska eller utländska forskare, och som kommer ha en avgörande roll för den föreslagna forskningens genomförande. Utlysningsrundan innebär att varje vinnande projektbidrag kan få max 2 MSEK under tre år, dvs. totalt max 6 MSEK. De forskningsprojekt som kommer få finansiering inom utlysningen ska uppfylla krav på hög vetenskaplig kvalitet och vara relevanta för utlysningens problemområde, vilket är de bedömningskriterier som kommer att användas av den granskande panelen. En slututvärdering är inplanerad för att kunna bidra och kommunicera kring uppnådda resultat och erfarenheter till GRP. Insatsen "Sustainability and Resilience - Tackling environmental and climate changes (SaR)" syftar till att minska sårbarhet samt stärka uthållighet och resiliens inför klimat- och miljöförändringar i låg och lägre medelinkomstländer, inklusive länder i Sahel, på Afrikas Horn samt i Syd- och Sydostasien, genom att utveckla kapaciteten i länderna att med forskningsbaserad kunskap hantera utmaningarna, bland annat genom den policypåverkan resultaten förväntas uppnå. Sweden Vetenskapsrådet Swedish International Development Cooperation Agency Vetenskapsrådet 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 0 10000000 Vetenskapsrådet 10000000 Vetenskapsrådet SE-0-SE-6-60000001-6000000104 Sweden The purpose is to have a call process that is coordinated with the Swedish Research Council's regular call in 2016 and that there will be three-year interdisciplinary grants for applied research on resilience linked to the environment, climate, humanitarian disasters and crises that can be climate, nature and conflict related. The funding will come partly from the Swedish Research Council's regular budget for development research and will total SEK 15 million and Formas has decided to contribute SEK 15 million. GECO intends to set aside SEK 27 million, which gives a total budget of SEK 57 million, which means that GECO contributes 47.8% of the proposed total budget in order to secure a focus on low and lower middle-income countries in the Sahel, the Horn of Africa and the South and Southeast Asia is maintained. The call round means that each winning project grant can receive a maximum of SEK 2 million over three years, ie. in total max 6 MSEK. This means that project proposals within the framework of the planned call must be relevant to sustainability and resilience linked to climate and environmental change in a poverty perspective, where gender, democracy and human rights as well as conflict sensitivity can be important aspects. The Swedish Research Council has prepared guidelines for assessing scientific quality. Sida intends to have close contact with the Swedish Research Council to ensure that the reporting requirements are met, especially in connection with steering group meetings and follow-up meetings. Klimat och miljöförändringar drabbar oftast befolkningen i låg och lägre medelinkomstländer hårdast, särskilt hårt brukar de fattigaste drabbas. Konsekvenserna av extrem torka och översvämningar har en inverkan på biodiversiteten och de globala ekosystemen vilket i sin tur påverkar livsmedelstryggheten för fattiga människor på ett negativt sätt. Att ta fram ny kunskap kring uthållighet och resiliens är därför av största vikt. Av betydelse är också att forskning inom området genomförs i och av forskare i låg och lägre medelinkomstländer för att identifiera relevanta problemområden för att stärka ländernas kapacitet att med kunskap hantera utmaningarna. Sida är sedan 2014 med i Global Resilience Partnership (GRP) tillsammans med Rockefeller Foundation och USAID i syfte att lyfta fram kunskap om resiliensområdet på en global nivå, med särskilt fokus på länder i Sahel, Afrikas Horn och Syd-och Sydostasien. Det bedöms att ett stöd till Vetenskapsrådet för utlysningar i konkurrens inom resiliens är ett bra komplement till de utlysningar som genomförs inom GRP då det finns god grundkompetens och intresse i Sverige kring resiliensfrågan och att utbyten kommer att ske med olika forskare och etablerade institutioner i låg och lägre medelinkomstländer. Syftet är att ha en utlysningsprocess som är samordnad med Vetenskapsrådets ordinarie utlysing 2016 och att det ska vara treåriga tvärvetenskapliga anslag till tillämpad forskning kring resiliens kopplat till miljö, klimat, humanitära katastrofer och kriser som kan vara både klimat, natur och konfliktrelaterade. Vetenskapsrådet kommer att ansvara för hantering av ansökningsprocessen liksom den vetenskapliga bedömningen och relevansen i förhållande till utlysningen genom att fatta beslut utifrån rekommendationer från en expertpanel. Styrgruppen som består av representanter för Sida, Vetenskapsrådet och Formas utser expertpanelen. Utlysningen kommer beräknas starta under april månad och stänga i maj 2016. Beslut kommer att fattas senare under sommaren alternativt tidig höst om hur många projektförslag som motsvarar de uppsatta villkoren i utlysningtexten. De första finansiella bidragen bedöms kunna betalas ut i december 2016. Tre utbetalningar till Vetenskapsrådet är planerade. Varje projektansökan måste ha en huvudsökande, en enskild forskare som också är projektledare och vetenskapligt ansvarig för projektet. Huvudsökande måste vara aktiv i projektet motsvarande minst 20 procent av en heltidsanställning. För den här utlysningen krävs också minst en medverkande forskare verksam vid ett lärosäte eller motsvarande i ett låg eller lägre medelinkomstland som också måste vara aktiv i projektet minst 20 procent av en heltid. Medverkan av yngre forkare är också ett krav. Till det kan varje projektansökan ha flera medverkande forskare som kan vara svenska eller utländska forskare, och som kommer ha en avgörande roll för den föreslagna forskningens genomförande. Utlysningsrundan innebär att varje vinnande projektbidrag kan få max 2 MSEK under tre år, dvs. totalt max 6 MSEK. De forskningsprojekt som kommer få finansiering inom utlysningen ska uppfylla krav på hög vetenskaplig kvalitet och vara relevanta för utlysningens problemområde, vilket är de bedömningskriterier som kommer att användas av den granskande panelen. En slututvärdering är inplanerad för att kunna bidra och kommunicera kring uppnådda resultat och erfarenheter till GRP. Insatsen "Sustainability and Resilience - Tackling environmental and climate changes (SaR)" syftar till att minska sårbarhet samt stärka uthållighet och resiliens inför klimat- och miljöförändringar i låg och lägre medelinkomstländer, inklusive länder i Sahel, på Afrikas Horn samt i Syd- och Sydostasien, genom att utveckla kapaciteten i länderna att med forskningsbaserad kunskap hantera utmaningarna, bland annat genom den policypåverkan resultaten förväntas uppnå. Sweden Vetenskapsrådet Swedish International Development Cooperation Agency Vetenskapsrådet 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 15.3 - By 2030, combat desertification, restore degraded land and soil, including land affected by desertification, drought and floods, and strive to achieve a land degradation-neutral world. 15.3 - Till 2030 bekämpa ökenspridning, återställa förstörd mark och jord, inklusive mark som drabbats av ökenspridning, torka och översvämningar, samt sträva efter att uppnå en värld utan nettoförstöring av mark. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -298520 -298520 -298520 Vetenskapsrådet -298520 Vetenskapsrådet Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-60020033 Sweden The purpose of the pre-study aims to provide a better basis for decision making in selection of cooperation forms for implementing Sida's strategies. FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Det föreslås att avsätta totalt MSEK 1,5 för en strategisk utvärdering av transaktionskostnader i biståndet, varav SEK 270 000 föreslås avsättas för en förstudie, MSEK 1,18 för utvärderingen och SEK 50 000 för publicering. Bakgrunden till den strategiska utvärderingen är följande. I budgetpropositionen för 2014 efterlyser regeringen en genomlysning av biståndets transaktionskostnader och konstaterar att det saknas samsyn kring vad som ska definieras som transaktionskostnader . En sådan genomlysning väntas lägga en grund för mer informerade beslut om biståndets inriktning och utformning. Det svenska biståndet ska göra nytta i fattiga och förtryckta människors liv och en förutsättning för detta är att medlen går till avsedda ändamål och att transaktionskostnaderna är rimliga. Vidare konstateras att i särskilt svåra miljöer kan transaktionskostnaderna vara höga, vilket ska vägas mot marginalnyttan av att verka i dessa miljöer. Med skrivningen i budgetpropositionen som grund har Sidas GD tagit initiativ till en strategisk utvärdering av transaktionskostnader inom Sidas verksamhet som en av tre strategiska utvärderingar för Sida 2014. En förstudie behövs för att ge ledning i om det finns ett värde i att gå vidare med en strategisk utvärdering med fokus på transaktionskostnader eller om ett annat fokus skulle ge bättre beslutsunderlag för framtida val av kanaler och instrument för genomförandet av Sidas verksamhet. Förstudien kommer bl. a. klarlägga begreppsapparaten runt transaktionskostnader och relaterade begrepp som t. ex. kostnadseffektivitet, administrativa kostnader, vidareförmedlingsbidrag. Vidare kommer begreppsapparaten tillämpas på en eller två samarbetsformer inom Sida. Slutligen kommer förstudien identifiera vilken kunskap en utvärdering skulle kunna tillföra och i så fall föreslå hur en eventuell strategisk utvärdering skulle kunna utformas. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Sectors not specified Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-60020033-6002003301 Sweden The purpose of the pre-study aims to provide a better basis for decision making in selection of cooperation forms for implementing Sida's strategies. FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Det föreslås att avsätta totalt MSEK 1,5 för en strategisk utvärdering av transaktionskostnader i biståndet, varav SEK 270 000 föreslås avsättas för en förstudie, MSEK 1,18 för utvärderingen och SEK 50 000 för publicering. Bakgrunden till den strategiska utvärderingen är följande. I budgetpropositionen för 2014 efterlyser regeringen en genomlysning av biståndets transaktionskostnader och konstaterar att det saknas samsyn kring vad som ska definieras som transaktionskostnader . En sådan genomlysning väntas lägga en grund för mer informerade beslut om biståndets inriktning och utformning. Det svenska biståndet ska göra nytta i fattiga och förtryckta människors liv och en förutsättning för detta är att medlen går till avsedda ändamål och att transaktionskostnaderna är rimliga. Vidare konstateras att i särskilt svåra miljöer kan transaktionskostnaderna vara höga, vilket ska vägas mot marginalnyttan av att verka i dessa miljöer. Med skrivningen i budgetpropositionen som grund har Sidas GD tagit initiativ till en strategisk utvärdering av transaktionskostnader inom Sidas verksamhet som en av tre strategiska utvärderingar för Sida 2014. En förstudie behövs för att ge ledning i om det finns ett värde i att gå vidare med en strategisk utvärdering med fokus på transaktionskostnader eller om ett annat fokus skulle ge bättre beslutsunderlag för framtida val av kanaler och instrument för genomförandet av Sidas verksamhet. Förstudien kommer bl. a. klarlägga begreppsapparaten runt transaktionskostnader och relaterade begrepp som t. ex. kostnadseffektivitet, administrativa kostnader, vidareförmedlingsbidrag. Vidare kommer begreppsapparaten tillämpas på en eller två samarbetsformer inom Sida. Slutligen kommer förstudien identifiera vilken kunskap en utvärdering skulle kunna tillföra och i så fall föreslå hur en eventuell strategisk utvärdering skulle kunna utformas. Sweden Eva Lithman Consulting Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 250000 0 1 0 250000 Other SE-0-SE-6-60020033-6002003305 Sweden The purpose of the pre-study aims to provide a better basis for decision making in selection of cooperation forms for implementing Sida's strategies. FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Det föreslås att avsätta totalt MSEK 1,5 för en strategisk utvärdering av transaktionskostnader i biståndet, varav SEK 270 000 föreslås avsättas för en förstudie, MSEK 1,18 för utvärderingen och SEK 50 000 för publicering. Bakgrunden till den strategiska utvärderingen är följande. I budgetpropositionen för 2014 efterlyser regeringen en genomlysning av biståndets transaktionskostnader och konstaterar att det saknas samsyn kring vad som ska definieras som transaktionskostnader . En sådan genomlysning väntas lägga en grund för mer informerade beslut om biståndets inriktning och utformning. Det svenska biståndet ska göra nytta i fattiga och förtryckta människors liv och en förutsättning för detta är att medlen går till avsedda ändamål och att transaktionskostnaderna är rimliga. Vidare konstateras att i särskilt svåra miljöer kan transaktionskostnaderna vara höga, vilket ska vägas mot marginalnyttan av att verka i dessa miljöer. Med skrivningen i budgetpropositionen som grund har Sidas GD tagit initiativ till en strategisk utvärdering av transaktionskostnader inom Sidas verksamhet som en av tre strategiska utvärderingar för Sida 2014. En förstudie behövs för att ge ledning i om det finns ett värde i att gå vidare med en strategisk utvärdering med fokus på transaktionskostnader eller om ett annat fokus skulle ge bättre beslutsunderlag för framtida val av kanaler och instrument för genomförandet av Sidas verksamhet. Förstudien kommer bl. a. klarlägga begreppsapparaten runt transaktionskostnader och relaterade begrepp som t. ex. kostnadseffektivitet, administrativa kostnader, vidareförmedlingsbidrag. Vidare kommer begreppsapparaten tillämpas på en eller två samarbetsformer inom Sida. Slutligen kommer förstudien identifiera vilken kunskap en utvärdering skulle kunna tillföra och i så fall föreslå hur en eventuell strategisk utvärdering skulle kunna utformas. Sweden Eva Lithman Consulting Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 222396 0 177396 Other 45000 Other SE-0-SE-6-60020033-6002003306 Sweden The purpose of the pre-study aims to provide a better basis for decision making in selection of cooperation forms for implementing Sida's strategies. FRÅGAN HAR ÄNDRATS – SE ÖVER DITT SVAR Det föreslås att avsätta totalt MSEK 1,5 för en strategisk utvärdering av transaktionskostnader i biståndet, varav SEK 270 000 föreslås avsättas för en förstudie, MSEK 1,18 för utvärderingen och SEK 50 000 för publicering. Bakgrunden till den strategiska utvärderingen är följande. I budgetpropositionen för 2014 efterlyser regeringen en genomlysning av biståndets transaktionskostnader och konstaterar att det saknas samsyn kring vad som ska definieras som transaktionskostnader . En sådan genomlysning väntas lägga en grund för mer informerade beslut om biståndets inriktning och utformning. Det svenska biståndet ska göra nytta i fattiga och förtryckta människors liv och en förutsättning för detta är att medlen går till avsedda ändamål och att transaktionskostnaderna är rimliga. Vidare konstateras att i särskilt svåra miljöer kan transaktionskostnaderna vara höga, vilket ska vägas mot marginalnyttan av att verka i dessa miljöer. Med skrivningen i budgetpropositionen som grund har Sidas GD tagit initiativ till en strategisk utvärdering av transaktionskostnader inom Sidas verksamhet som en av tre strategiska utvärderingar för Sida 2014. En förstudie behövs för att ge ledning i om det finns ett värde i att gå vidare med en strategisk utvärdering med fokus på transaktionskostnader eller om ett annat fokus skulle ge bättre beslutsunderlag för framtida val av kanaler och instrument för genomförandet av Sidas verksamhet. Förstudien kommer bl. a. klarlägga begreppsapparaten runt transaktionskostnader och relaterade begrepp som t. ex. kostnadseffektivitet, administrativa kostnader, vidareförmedlingsbidrag. Vidare kommer begreppsapparaten tillämpas på en eller två samarbetsformer inom Sida. Slutligen kommer förstudien identifiera vilken kunskap en utvärdering skulle kunna tillföra och i så fall föreslå hur en eventuell strategisk utvärdering skulle kunna utformas. Sweden Eva Lithman Consulting Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 17000 17000 Other SE-0-SE-6-61000984 Sweden IPEN brings together leading public interest groups working on environmental and public health issues in over 100 countries to take action internationally to minimize and, whenever possible, eliminate hazardous, toxic chemicals. IPEN's mission is captured in its Stockholm, Dubai, and Minamata Declarations. Att minska risker för människa och miljö av kemikalier har länge varit ett prioriterat område för Sverige, både hemma och inom EU, och på senare år även inom utvecklingssamarbetet. Sverige är unikt med en särskild myndighet för kemikaliefrågor, Kemikalieinspektionen (KemI). KemI är engagerat inom myndighetssamarbete med globalt program, regionalt i Asien och även bilateralt. Sida har även stött SAICM Quick Start Program och kommer att överväga stöd till kommande Special Program, som syftar till kapacitetsbyggande av utvecklingsländers nationella myndigheter. Sida bedömer att ett stöd till en internationell NGO kompletterar de andra stöden, genom att bidra till engagemang och inflytande för civila samhället, nationellt och internationellt. KemI gjorde en mindre utredning åt Sida beträffande möjliga kemikalie-NGOs och IPEN var en av tänkbara kandidater. Sida bedömer att International POPs Elimination Network, IPEN, är den lämpligaste organisationen pga dess vidstäckta nätverk med 700 medlemmar och för att organisationen har kemikalier som fokus, och inte miljöfrågor i allmänhet. POPs i namnet International POPs Elimination Network betyder Persistant Organic Pollutants, organiska ämnen som är svårnedbrytbara, vilket var IPENs fokus när nätverket startade. Numera arbetar nätverket även med metaller, farliga ämnen i produkter och avfall och i viss mån också med markföroreningar, vilket här kallas kemikalier. IPEN har en liten administration och ger inte stöd till drift av medlemsorganisationerna. Verksamheten är mera inriktad på kampanjer där medlemsorganisationerna kan söka medel från IPEN för att delta i påverkansarbete nationellt och/eller internationellt i vissa prioriterade kemikaliefrågor, tex kampanjer för att få bort bly i färg, sluta med kvicksilveranvändning eller användning av mycket farliga bekämpningsmedel. Sida bedömer att IPENs arbetssätt är kostnadseffektivt med tanke på att de har 700 medlemmar, men ett sekretariat med endast 4 anställda. Medlemmarna gör mycket arbete utan ersättning från IPEN. IPEN har hittills endast erhållit projektstöd, vilket begränsat deras möjligheter till långsiktigt och målinriktat arbete. IPEN ser ett kärnstöd som en möjlighet att nå flera NGOs och därmed utökad verkan på nationell nivå och att de kan bedriva ett mer målinriktat arbete. Detta kräver kräver viss förstärkning av sekretariatet. Sida bedömer att IPEN med kärnstöd ges möjlighet att uträtta mera. Sida bedömer att de interna riskerna är medelstora, och i avtalet finns några riskreducerande åtgärder, inklusive regler för vidareförmedling. IPEN (International Pollutants Network) är ett nätverk av cirka 600 miljöorganisationer verksamma i 124 länder som arbetar med evidensbaserat påverkansarbete lokalt, nationellt och globalt för en utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och mot en hållbar användning av kemikalier i samhället. Nätverket bildades 1998 och har sitt ursprung i det påverkansarbete som en koalition av miljöorganisationer drev inför antagandet av Stockholmkonventionen för utfasning av långlivade organiska föroreningar (POPS). Flera organisationer i syd var aktiva i processen att skapa IPEN. De flesta av IPENs partnerorganisationer har sin hemvist i låginkomstländer och nätverkets verksamhet har ett tydligt inslag av syd-syd utbyte. IPEN verkar genom evidensbaserat påverkansarbete för policy-utveckling på global nivå och dess genomslag på nationell och lokal nivå. Inom nätverket överförs kunskap om risker med kemikalier och farligt avfall till medlemmarna och hur de kan arbeta nationellt, regionalt och globalt med kemikaliefrågorna, bl. a. att sprida kunskap om och implementera internationella kemikaliekonventioner och överenskommelser. IPEN deltar i internationella processer och arbete med framtagande och genomförande av de internationella kemikaliekonventionerna och för i dessa fram sina medlemsorganisationer synpunkter. Insatsmålen för kärnstödet sammanfaller med målen i IPENs femåriga strategiplan, som är fördelade på fyra övergripande mål: 1. Reducera och eliminera de allra farligaste kemikalierna (highly hazardous chemicals). 2. Stoppa spridningen av giftiga metaller. 3. Stärka internationella överenskommelser (policies and strategies). 4. Stärka IPENs institutionella kapacitet för att i sin tur stärka civilsamhällesorganisationers arbete runt om i världen mot en säkrare användning av kemikalier i samhället. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Environmental policy and administrative management General Environment Protection Sidas kärnstöd till IPENs verksamhet svarar mot strategimålet: "Hållbara produktions och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering" i Sveriges strategi för globalt utvecklingssamarbete inom hållbar miljö, hållbart klimat och hav, samt hållbart nyttjande av naturresurser 2018-2022. Exempel på resultat för avtalsperioden 2016 - 2020: - IPEN har aktivt bidragit till att Stockholmskonventionen 2019 antog ett förbud mot fluorerade organiska ämnen (PFOA) och utfasning av derivat av PFHxS, som används i bland annat flamskyddsmedel och i medel för brandsläckning. Denna grupp av ämnen har visat sig vara mycket hälsofarliga, extremt långlivade och anrikas i ekosystemens näringskedjor. IPEN i allians med representanter från brandförsvarorganisationer i städer och på flygplatser, kunde med framgång visa på att det finns mindre skadliga alternativa medel som kan användas vid brandsläckning och lyckades därmed påverka Stockholmskonventionen. - Framgångsrikt medverkat i en kampanj som resulterade i att export av plastavfall nu finns reglerad i Baselkonventionen. En viktig del av IPENs arbete bestod i att genom evidensbaserade studier visa på riskerna med hälsofarliga halter av dioxin i plastleksaker tillverkade av återvunnen plast. IPEN och dess partnerorganisationer genomförde studier genom sina medlemsorganisationer i flera länder: Argentina, Brasilien, Kanada, Europa, Ghana, Indien, Japan och Nigeria, och kunde därmed påvisa att dioxin i återvunnen plast är ett globalt hälso- och miljöproblem. - Bidragit till att ny lagstiftning mot import av plastavfall antagits i Filippinerna. Efter en flerårig kampanj av IPENs medlemsorganisationer i flera länder, erkände Kanada och Sydkorea att de brustit i sin kontroll och åtog sig att transportera tillbaka avfall som olagligt exporterats till Filippinerna. Resultatet är ett bra exempel på hur IPENs nationella medlemsorganisationer i syd och i nord effektivt samarbetar för att åstadkomma förändring. - IPEN påbörjade 2020 en kampanj där de publicerade en rapport som uppmärksammades i internationella media om riskerna förknippade med oreglerad återvinning av elektronikavfall där höga halter av dioxiner påvisats i lokalt producerade livsmedel i Kamerun och Ghana och som uppmärksammats av Ghanas miljömyndighet. - Påverkansarbete som lett till förbud i flera länder, som till exempel Kamerun, mot att använda bly i målarfärg. IPEN har ett nytt samarbete med WHO och UNEP för en global utfasning av bly i målarfärg. - Lanserat en kampanj om giftiga kemikalier i plastavfall i haven som uppmärksammats i internationella medier som till exempel av New York Times. - IPEN har under perioden stärkt nätverkets och medlemsorganisationernas kapacitet genom utbildning, kunskaps- och erfarenhetsutbyte. IPENs hemsida har utvecklats och innehåller en stor mängd resursmaterial. IPEN genomförde regionala partnermöten i Sydasien, Västafrika och Östeuropa/Centralasien, för kapacitetsuppbyggnad, informationsutbyte och gemensamma kampanjer. - IPEN har under perioden publicerat ett antal evidensbaserade studier och rapporter, till exempel rörande: Hälsoriskerna som särskilt kvinnor utsätts för på grund av det allt större användandet av hormonstörande ämnen (endocrine disruptors) i samhället; Hur dioxiner orsakade av förbränning av plastavfall sprids i näringskedjor i utvecklingsländer; Hälsoeffekterna på kvinnor och barn i lokalsamhällen med småskalig gruvdrift/metallutvinning i utvecklingsländer. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61000984-6100098401 Sweden IPEN brings together leading public interest groups working on environmental and public health issues in over 100 countries to take action internationally to minimize and, whenever possible, eliminate hazardous, toxic chemicals. IPEN's mission is captured in its Stockholm, Dubai, and Minamata Declarations. Att minska risker för människa och miljö av kemikalier har länge varit ett prioriterat område för Sverige, både hemma och inom EU, och på senare år även inom utvecklingssamarbetet. Sverige är unikt med en särskild myndighet för kemikaliefrågor, Kemikalieinspektionen (KemI). KemI är engagerat inom myndighetssamarbete med globalt program, regionalt i Asien och även bilateralt. Sida har även stött SAICM Quick Start Program och kommer att överväga stöd till kommande Special Program, som syftar till kapacitetsbyggande av utvecklingsländers nationella myndigheter. Sida bedömer att ett stöd till en internationell NGO kompletterar de andra stöden, genom att bidra till engagemang och inflytande för civila samhället, nationellt och internationellt. KemI gjorde en mindre utredning åt Sida beträffande möjliga kemikalie-NGOs och IPEN var en av tänkbara kandidater. Sida bedömer att International POPs Elimination Network, IPEN, är den lämpligaste organisationen pga dess vidstäckta nätverk med 700 medlemmar och för att organisationen har kemikalier som fokus, och inte miljöfrågor i allmänhet. POPs i namnet International POPs Elimination Network betyder Persistant Organic Pollutants, organiska ämnen som är svårnedbrytbara, vilket var IPENs fokus när nätverket startade. Numera arbetar nätverket även med metaller, farliga ämnen i produkter och avfall och i viss mån också med markföroreningar, vilket här kallas kemikalier. IPEN har en liten administration och ger inte stöd till drift av medlemsorganisationerna. Verksamheten är mera inriktad på kampanjer där medlemsorganisationerna kan söka medel från IPEN för att delta i påverkansarbete nationellt och/eller internationellt i vissa prioriterade kemikaliefrågor, tex kampanjer för att få bort bly i färg, sluta med kvicksilveranvändning eller användning av mycket farliga bekämpningsmedel. Sida bedömer att IPENs arbetssätt är kostnadseffektivt med tanke på att de har 700 medlemmar, men ett sekretariat med endast 4 anställda. Medlemmarna gör mycket arbete utan ersättning från IPEN. IPEN har hittills endast erhållit projektstöd, vilket begränsat deras möjligheter till långsiktigt och målinriktat arbete. IPEN ser ett kärnstöd som en möjlighet att nå flera NGOs och därmed utökad verkan på nationell nivå och att de kan bedriva ett mer målinriktat arbete. Detta kräver kräver viss förstärkning av sekretariatet. Sida bedömer att IPEN med kärnstöd ges möjlighet att uträtta mera. Sida bedömer att de interna riskerna är medelstora, och i avtalet finns några riskreducerande åtgärder, inklusive regler för vidareförmedling. IPEN (International Pollutants Network) är ett nätverk av cirka 600 miljöorganisationer verksamma i 124 länder som arbetar med evidensbaserat påverkansarbete lokalt, nationellt och globalt för en utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och mot en hållbar användning av kemikalier i samhället. Nätverket bildades 1998 och har sitt ursprung i det påverkansarbete som en koalition av miljöorganisationer drev inför antagandet av Stockholmkonventionen för utfasning av långlivade organiska föroreningar (POPS). Flera organisationer i syd var aktiva i processen att skapa IPEN. De flesta av IPENs partnerorganisationer har sin hemvist i låginkomstländer och nätverkets verksamhet har ett tydligt inslag av syd-syd utbyte. IPEN verkar genom evidensbaserat påverkansarbete för policy-utveckling på global nivå och dess genomslag på nationell och lokal nivå. Inom nätverket överförs kunskap om risker med kemikalier och farligt avfall till medlemmarna och hur de kan arbeta nationellt, regionalt och globalt med kemikaliefrågorna, bl. a. att sprida kunskap om och implementera internationella kemikaliekonventioner och överenskommelser. IPEN deltar i internationella processer och arbete med framtagande och genomförande av de internationella kemikaliekonventionerna och för i dessa fram sina medlemsorganisationer synpunkter. Insatsmålen för kärnstödet sammanfaller med målen i IPENs femåriga strategiplan, som är fördelade på fyra övergripande mål: 1. Reducera och eliminera de allra farligaste kemikalierna (highly hazardous chemicals). 2. Stoppa spridningen av giftiga metaller. 3. Stärka internationella överenskommelser (policies and strategies). 4. Stärka IPENs institutionella kapacitet för att i sin tur stärka civilsamhällesorganisationers arbete runt om i världen mot en säkrare användning av kemikalier i samhället. Sweden IPEN/International Pollutants Elimination Network Swedish International Development Cooperation Agency IPEN/International Pollutants Elimination Network 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 8000000 8000000 0 0 0 8000000 0 0 -8000000 4000000 0 0 8000000 0 0 8000000 8000000 4000000 8000000 0 0 -8000000 0 -8000000 0 -8000000 8000000 -8000000 16000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 8000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network SE-0-SE-6-61000984-6100098402 Sweden IPEN brings together leading public interest groups working on environmental and public health issues in over 100 countries to take action internationally to minimize and, whenever possible, eliminate hazardous, toxic chemicals. IPEN's mission is captured in its Stockholm, Dubai, and Minamata Declarations. Att minska risker för människa och miljö av kemikalier har länge varit ett prioriterat område för Sverige, både hemma och inom EU, och på senare år även inom utvecklingssamarbetet. Sverige är unikt med en särskild myndighet för kemikaliefrågor, Kemikalieinspektionen (KemI). KemI är engagerat inom myndighetssamarbete med globalt program, regionalt i Asien och även bilateralt. Sida har även stött SAICM Quick Start Program och kommer att överväga stöd till kommande Special Program, som syftar till kapacitetsbyggande av utvecklingsländers nationella myndigheter. Sida bedömer att ett stöd till en internationell NGO kompletterar de andra stöden, genom att bidra till engagemang och inflytande för civila samhället, nationellt och internationellt. KemI gjorde en mindre utredning åt Sida beträffande möjliga kemikalie-NGOs och IPEN var en av tänkbara kandidater. Sida bedömer att International POPs Elimination Network, IPEN, är den lämpligaste organisationen pga dess vidstäckta nätverk med 700 medlemmar och för att organisationen har kemikalier som fokus, och inte miljöfrågor i allmänhet. POPs i namnet International POPs Elimination Network betyder Persistant Organic Pollutants, organiska ämnen som är svårnedbrytbara, vilket var IPENs fokus när nätverket startade. Numera arbetar nätverket även med metaller, farliga ämnen i produkter och avfall och i viss mån också med markföroreningar, vilket här kallas kemikalier. IPEN har en liten administration och ger inte stöd till drift av medlemsorganisationerna. Verksamheten är mera inriktad på kampanjer där medlemsorganisationerna kan söka medel från IPEN för att delta i påverkansarbete nationellt och/eller internationellt i vissa prioriterade kemikaliefrågor, tex kampanjer för att få bort bly i färg, sluta med kvicksilveranvändning eller användning av mycket farliga bekämpningsmedel. Sida bedömer att IPENs arbetssätt är kostnadseffektivt med tanke på att de har 700 medlemmar, men ett sekretariat med endast 4 anställda. Medlemmarna gör mycket arbete utan ersättning från IPEN. IPEN har hittills endast erhållit projektstöd, vilket begränsat deras möjligheter till långsiktigt och målinriktat arbete. IPEN ser ett kärnstöd som en möjlighet att nå flera NGOs och därmed utökad verkan på nationell nivå och att de kan bedriva ett mer målinriktat arbete. Detta kräver kräver viss förstärkning av sekretariatet. Sida bedömer att IPEN med kärnstöd ges möjlighet att uträtta mera. Sida bedömer att de interna riskerna är medelstora, och i avtalet finns några riskreducerande åtgärder, inklusive regler för vidareförmedling. IPEN (International Pollutants Network) är ett nätverk av cirka 600 miljöorganisationer verksamma i 124 länder som arbetar med evidensbaserat påverkansarbete lokalt, nationellt och globalt för en utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och mot en hållbar användning av kemikalier i samhället. Nätverket bildades 1998 och har sitt ursprung i det påverkansarbete som en koalition av miljöorganisationer drev inför antagandet av Stockholmkonventionen för utfasning av långlivade organiska föroreningar (POPS). Flera organisationer i syd var aktiva i processen att skapa IPEN. De flesta av IPENs partnerorganisationer har sin hemvist i låginkomstländer och nätverkets verksamhet har ett tydligt inslag av syd-syd utbyte. IPEN verkar genom evidensbaserat påverkansarbete för policy-utveckling på global nivå och dess genomslag på nationell och lokal nivå. Inom nätverket överförs kunskap om risker med kemikalier och farligt avfall till medlemmarna och hur de kan arbeta nationellt, regionalt och globalt med kemikaliefrågorna, bl. a. att sprida kunskap om och implementera internationella kemikaliekonventioner och överenskommelser. IPEN deltar i internationella processer och arbete med framtagande och genomförande av de internationella kemikaliekonventionerna och för i dessa fram sina medlemsorganisationer synpunkter. Insatsmålen för kärnstödet sammanfaller med målen i IPENs femåriga strategiplan, som är fördelade på fyra övergripande mål: 1. Reducera och eliminera de allra farligaste kemikalierna (highly hazardous chemicals). 2. Stoppa spridningen av giftiga metaller. 3. Stärka internationella överenskommelser (policies and strategies). 4. Stärka IPENs institutionella kapacitet för att i sin tur stärka civilsamhällesorganisationers arbete runt om i världen mot en säkrare användning av kemikalier i samhället. Sweden IPEN/International Pollutants Elimination Network Swedish International Development Cooperation Agency IPEN/International Pollutants Elimination Network 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 0 0 0 0 0 4000000 0 0 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network SE-0-SE-6-61000984-6100098403 Sweden IPEN brings together leading public interest groups working on environmental and public health issues in over 100 countries to take action internationally to minimize and, whenever possible, eliminate hazardous, toxic chemicals. IPEN's mission is captured in its Stockholm, Dubai, and Minamata Declarations. Att minska risker för människa och miljö av kemikalier har länge varit ett prioriterat område för Sverige, både hemma och inom EU, och på senare år även inom utvecklingssamarbetet. Sverige är unikt med en särskild myndighet för kemikaliefrågor, Kemikalieinspektionen (KemI). KemI är engagerat inom myndighetssamarbete med globalt program, regionalt i Asien och även bilateralt. Sida har även stött SAICM Quick Start Program och kommer att överväga stöd till kommande Special Program, som syftar till kapacitetsbyggande av utvecklingsländers nationella myndigheter. Sida bedömer att ett stöd till en internationell NGO kompletterar de andra stöden, genom att bidra till engagemang och inflytande för civila samhället, nationellt och internationellt. KemI gjorde en mindre utredning åt Sida beträffande möjliga kemikalie-NGOs och IPEN var en av tänkbara kandidater. Sida bedömer att International POPs Elimination Network, IPEN, är den lämpligaste organisationen pga dess vidstäckta nätverk med 700 medlemmar och för att organisationen har kemikalier som fokus, och inte miljöfrågor i allmänhet. POPs i namnet International POPs Elimination Network betyder Persistant Organic Pollutants, organiska ämnen som är svårnedbrytbara, vilket var IPENs fokus när nätverket startade. Numera arbetar nätverket även med metaller, farliga ämnen i produkter och avfall och i viss mån också med markföroreningar, vilket här kallas kemikalier. IPEN har en liten administration och ger inte stöd till drift av medlemsorganisationerna. Verksamheten är mera inriktad på kampanjer där medlemsorganisationerna kan söka medel från IPEN för att delta i påverkansarbete nationellt och/eller internationellt i vissa prioriterade kemikaliefrågor, tex kampanjer för att få bort bly i färg, sluta med kvicksilveranvändning eller användning av mycket farliga bekämpningsmedel. Sida bedömer att IPENs arbetssätt är kostnadseffektivt med tanke på att de har 700 medlemmar, men ett sekretariat med endast 4 anställda. Medlemmarna gör mycket arbete utan ersättning från IPEN. IPEN har hittills endast erhållit projektstöd, vilket begränsat deras möjligheter till långsiktigt och målinriktat arbete. IPEN ser ett kärnstöd som en möjlighet att nå flera NGOs och därmed utökad verkan på nationell nivå och att de kan bedriva ett mer målinriktat arbete. Detta kräver kräver viss förstärkning av sekretariatet. Sida bedömer att IPEN med kärnstöd ges möjlighet att uträtta mera. Sida bedömer att de interna riskerna är medelstora, och i avtalet finns några riskreducerande åtgärder, inklusive regler för vidareförmedling. IPEN (International Pollutants Network) är ett nätverk av cirka 600 miljöorganisationer verksamma i 124 länder som arbetar med evidensbaserat påverkansarbete lokalt, nationellt och globalt för en utfasning av miljö- och hälsofarliga kemikalier och mot en hållbar användning av kemikalier i samhället. Nätverket bildades 1998 och har sitt ursprung i det påverkansarbete som en koalition av miljöorganisationer drev inför antagandet av Stockholmkonventionen för utfasning av långlivade organiska föroreningar (POPS). Flera organisationer i syd var aktiva i processen att skapa IPEN. De flesta av IPENs partnerorganisationer har sin hemvist i låginkomstländer och nätverkets verksamhet har ett tydligt inslag av syd-syd utbyte. IPEN verkar genom evidensbaserat påverkansarbete för policy-utveckling på global nivå och dess genomslag på nationell och lokal nivå. Inom nätverket överförs kunskap om risker med kemikalier och farligt avfall till medlemmarna och hur de kan arbeta nationellt, regionalt och globalt med kemikaliefrågorna, bl. a. att sprida kunskap om och implementera internationella kemikaliekonventioner och överenskommelser. IPEN deltar i internationella processer och arbete med framtagande och genomförande av de internationella kemikaliekonventionerna och för i dessa fram sina medlemsorganisationer synpunkter. Insatsmålen för kärnstödet sammanfaller med målen i IPENs femåriga strategiplan, som är fördelade på fyra övergripande mål: 1. Reducera och eliminera de allra farligaste kemikalierna (highly hazardous chemicals). 2. Stoppa spridningen av giftiga metaller. 3. Stärka internationella överenskommelser (policies and strategies). 4. Stärka IPENs institutionella kapacitet för att i sin tur stärka civilsamhällesorganisationers arbete runt om i världen mot en säkrare användning av kemikalier i samhället. Sweden IPEN/International Pollutants Elimination Network Swedish International Development Cooperation Agency IPEN/International Pollutants Elimination Network 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 4000000 8000000 8000000 0 4000000 0 4000000 0 0 4000000 4000000 4000000 20000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 4000000 IPEN/International Pollutants Elimination Network 0 IPEN/International Pollutants Elimination Network Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Sustainable production and consumption patterns, including preventive chemical control and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61040008 Sweden Secondments at middle and senior level to UN Women within the broader secondment programme. This support to UN Women is planned to include 2 secondments starting 2014 and 2 starting in 2015. Average cost per secondment per year is 1,5 MSEK. Insatsen är en del av det centrala sekonderingsprogrammet till multilateraler för mellan och senior nivå. Denna följer GD-beslut från 2013-02-08 samt beslut om Målbild för programmet från 2014-04-29. Motiv och syfte för programmet är; - Sekondering i kompetensförsörjningsperspektiv De internationella systemens sekonderingspolicies bygger på en hög grad av ömsesidighet. De finns där i tillägg till de reguljära rekryteringssystemen, för att möjliggöra mer riktad och tidsbegränsad kompetensförsörjning. Oftast inom områden där det finns ett ömsesidigt intresse mellan det land som sekonderar och organisationen som tar emot. Syftet är att bygga multilateral kompetens på Sida och RK, eftersom samarbetet med multilaterala aktörer ständigt ökar inom svenskt bistånd. Det är ovanligt att sekonderingar omvandlas till vanliga anställningar, och inte heller det primära syftet. Erfarenheter visar också att en sekondering avsevärt kan stärka Sveriges möjligheter att konkurrera i reguljär rekrytering på lång sikt, då en sekondering både bygger och exponerar svensk kompetens. Sekonderingar av svensk expertis kan därtill vara ett alternativ i det nya karriärsystem som är under utformning på Sida och bör kopplas till resultatkontrakten för varje medarbetare, i de fall det är Sida-expertis som sekonderas. -Sekonderingar och strategiskt påverkansarbete Strategiskt påverkansarbete kan vara en aspekt av sekonderingar inom ramen för biståndspolitiska plattformen samt de regeringsbeslutade resultatstrategierna för multilateraler men kan också vara ett specifikt motiv och syfte för sekonderingar som motiveras utifrån svensk utvecklingsprioriterad tematik och/eller i frågor där Sverige har särskilt intresse eller svenskt mervärde är tydligt. Det kan även avse strategiska sekonderingar i förändringsprocesser där Sverige har en särskild roll eller där Sverige driver särskilda policy/sakfrågor eller där Sverige innehar ett tidsbegränsat ordförandeskap. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Employment creation Other Social Infrastructure & Services SE-0-SE-6-61040008-6104000801 Sweden Secondments at middle and senior level to UN Women within the broader secondment programme. This support to UN Women is planned to include 2 secondments starting 2014 and 2 starting in 2015. Average cost per secondment per year is 1,5 MSEK. Insatsen är en del av det centrala sekonderingsprogrammet till multilateraler för mellan och senior nivå. Denna följer GD-beslut från 2013-02-08 samt beslut om Målbild för programmet från 2014-04-29. Motiv och syfte för programmet är; - Sekondering i kompetensförsörjningsperspektiv De internationella systemens sekonderingspolicies bygger på en hög grad av ömsesidighet. De finns där i tillägg till de reguljära rekryteringssystemen, för att möjliggöra mer riktad och tidsbegränsad kompetensförsörjning. Oftast inom områden där det finns ett ömsesidigt intresse mellan det land som sekonderar och organisationen som tar emot. Syftet är att bygga multilateral kompetens på Sida och RK, eftersom samarbetet med multilaterala aktörer ständigt ökar inom svenskt bistånd. Det är ovanligt att sekonderingar omvandlas till vanliga anställningar, och inte heller det primära syftet. Erfarenheter visar också att en sekondering avsevärt kan stärka Sveriges möjligheter att konkurrera i reguljär rekrytering på lång sikt, då en sekondering både bygger och exponerar svensk kompetens. Sekonderingar av svensk expertis kan därtill vara ett alternativ i det nya karriärsystem som är under utformning på Sida och bör kopplas till resultatkontrakten för varje medarbetare, i de fall det är Sida-expertis som sekonderas. -Sekonderingar och strategiskt påverkansarbete Strategiskt påverkansarbete kan vara en aspekt av sekonderingar inom ramen för biståndspolitiska plattformen samt de regeringsbeslutade resultatstrategierna för multilateraler men kan också vara ett specifikt motiv och syfte för sekonderingar som motiveras utifrån svensk utvecklingsprioriterad tematik och/eller i frågor där Sverige har särskilt intresse eller svenskt mervärde är tydligt. Det kan även avse strategiska sekonderingar i förändringsprocesser där Sverige har en särskild roll eller där Sverige driver särskilda policy/sakfrågor eller där Sverige innehar ett tidsbegränsat ordförandeskap. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 0 259114 20152 248869 -1132 3800000 4491956 7000000 54 -3533000 300000 21230 279266 ILO/International Labour Organization 7000000 ILO/International Labour Organization 35802 ILO/International Labour Organization 33128 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22531 ILO/International Labour Organization 22222 ILO/International Labour Organization 42298 ILO/International Labour Organization 22222 ILO/International Labour Organization 22222 ILO/International Labour Organization 44444 ILO/International Labour Organization 22222 ILO/International Labour Organization 22222 ILO/International Labour Organization 22330 ILO/International Labour Organization 22330 ILO/International Labour Organization 108 ILO/International Labour Organization 151282 ILO/International Labour Organization 4420276.1299999999 ILO/International Labour Organization 21581 ILO/International Labour Organization 22013 ILO/International Labour Organization 21581 ILO/International Labour Organization 21581 ILO/International Labour Organization 21582 ILO/International Labour Organization 43056 ILO/International Labour Organization 21582 ILO/International Labour Organization 108 ILO/International Labour Organization 21636 ILO/International Labour Organization 21582 ILO/International Labour Organization 21582 ILO/International Labour Organization 21230 ILO/International Labour Organization 21230 ILO/International Labour Organization -1132 ILO/International Labour Organization 54 ILO/International Labour Organization 0 ILO/International Labour Organization SE-0-SE-6-61040008-6104000802 Sweden Secondments at middle and senior level to UN Women within the broader secondment programme. This support to UN Women is planned to include 2 secondments starting 2014 and 2 starting in 2015. Average cost per secondment per year is 1,5 MSEK. Insatsen är en del av det centrala sekonderingsprogrammet till multilateraler för mellan och senior nivå. Denna följer GD-beslut från 2013-02-08 samt beslut om Målbild för programmet från 2014-04-29. Motiv och syfte för programmet är; - Sekondering i kompetensförsörjningsperspektiv De internationella systemens sekonderingspolicies bygger på en hög grad av ömsesidighet. De finns där i tillägg till de reguljära rekryteringssystemen, för att möjliggöra mer riktad och tidsbegränsad kompetensförsörjning. Oftast inom områden där det finns ett ömsesidigt intresse mellan det land som sekonderar och organisationen som tar emot. Syftet är att bygga multilateral kompetens på Sida och RK, eftersom samarbetet med multilaterala aktörer ständigt ökar inom svenskt bistånd. Det är ovanligt att sekonderingar omvandlas till vanliga anställningar, och inte heller det primära syftet. Erfarenheter visar också att en sekondering avsevärt kan stärka Sveriges möjligheter att konkurrera i reguljär rekrytering på lång sikt, då en sekondering både bygger och exponerar svensk kompetens. Sekonderingar av svensk expertis kan därtill vara ett alternativ i det nya karriärsystem som är under utformning på Sida och bör kopplas till resultatkontrakten för varje medarbetare, i de fall det är Sida-expertis som sekonderas. -Sekonderingar och strategiskt påverkansarbete Strategiskt påverkansarbete kan vara en aspekt av sekonderingar inom ramen för biståndspolitiska plattformen samt de regeringsbeslutade resultatstrategierna för multilateraler men kan också vara ett specifikt motiv och syfte för sekonderingar som motiveras utifrån svensk utvecklingsprioriterad tematik och/eller i frågor där Sverige har särskilt intresse eller svenskt mervärde är tydligt. Det kan även avse strategiska sekonderingar i förändringsprocesser där Sverige har en särskild roll eller där Sverige driver särskilda policy/sakfrågor eller där Sverige innehar ett tidsbegränsat ordförandeskap. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 2765032 60468 0 40548 29067 2247211 2916000 -150968 10191 10191 54 515300 -2918565 60468 0 2950000 2729671 2825500 ILO/International Labour Organization 2247211 ILO/International Labour Organization 40548 ILO/International Labour Organization 29067 ILO/International Labour Organization 536543.9 ILO/International Labour Organization 10191 ILO/International Labour Organization 10191 ILO/International Labour Organization 54 ILO/International Labour Organization 2729670.7100000004 ILO/International Labour Organization 10191 ILO/International Labour Organization 10054 ILO/International Labour Organization 10270 ILO/International Labour Organization 10054 ILO/International Labour Organization 10054 ILO/International Labour Organization 10108 ILO/International Labour Organization 10108 ILO/International Labour Organization 10108 ILO/International Labour Organization 10108 ILO/International Labour Organization 10054 ILO/International Labour Organization 2599679.2599999998 ILO/International Labour Organization 64356.68 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization SE-0-SE-6-61040008-6104000803 Sweden Secondments at middle and senior level to UN Women within the broader secondment programme. This support to UN Women is planned to include 2 secondments starting 2014 and 2 starting in 2015. Average cost per secondment per year is 1,5 MSEK. Insatsen är en del av det centrala sekonderingsprogrammet till multilateraler för mellan och senior nivå. Denna följer GD-beslut från 2013-02-08 samt beslut om Målbild för programmet från 2014-04-29. Motiv och syfte för programmet är; - Sekondering i kompetensförsörjningsperspektiv De internationella systemens sekonderingspolicies bygger på en hög grad av ömsesidighet. De finns där i tillägg till de reguljära rekryteringssystemen, för att möjliggöra mer riktad och tidsbegränsad kompetensförsörjning. Oftast inom områden där det finns ett ömsesidigt intresse mellan det land som sekonderar och organisationen som tar emot. Syftet är att bygga multilateral kompetens på Sida och RK, eftersom samarbetet med multilaterala aktörer ständigt ökar inom svenskt bistånd. Det är ovanligt att sekonderingar omvandlas till vanliga anställningar, och inte heller det primära syftet. Erfarenheter visar också att en sekondering avsevärt kan stärka Sveriges möjligheter att konkurrera i reguljär rekrytering på lång sikt, då en sekondering både bygger och exponerar svensk kompetens. Sekonderingar av svensk expertis kan därtill vara ett alternativ i det nya karriärsystem som är under utformning på Sida och bör kopplas till resultatkontrakten för varje medarbetare, i de fall det är Sida-expertis som sekonderas. -Sekonderingar och strategiskt påverkansarbete Strategiskt påverkansarbete kan vara en aspekt av sekonderingar inom ramen för biståndspolitiska plattformen samt de regeringsbeslutade resultatstrategierna för multilateraler men kan också vara ett specifikt motiv och syfte för sekonderingar som motiveras utifrån svensk utvecklingsprioriterad tematik och/eller i frågor där Sverige har särskilt intresse eller svenskt mervärde är tydligt. Det kan även avse strategiska sekonderingar i förändringsprocesser där Sverige har en särskild roll eller där Sverige driver särskilda policy/sakfrågor eller där Sverige innehar ett tidsbegränsat ordförandeskap. Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 1260000 60120 10078 10078 10002 10078 10002 10002 10002 10078 54 1209277 19950 -19896 10002 10411 10002 0 1320120 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 1209276.9100000001 ILO/International Labour Organization 10078 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 54 ILO/International Labour Organization 19950 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization 10002 ILO/International Labour Organization -19896 ILO/International Labour Organization Capacity development, partnership and methods that support Agenda 2030 for sustainable development 2018-2022 Kapacitetsutveckling, partnerskap och metoder som stöder Agenda 2030 för hållbar utveckling 2018-2022 Increased Swedish representation at strategic positions in international development cooperation Ökad svensk representation på strategiska tjänster i internationellt utvecklingssamarbete Other Övrigt Increased deployment and referral of Swedish competencies and experiences within international development cooperation Ökad användning och återföring av svensk kompetens och erfarenheter inom internationellt utvecklingssamarbete Other Övrigt SE-0-SE-6-61050023 Sweden The proposed intervention is relevant to the broader objective of fighting poverty and strengthening of institutions in order to ensure a better and rapid response to crisis and emergencies. The programme will also assist in building up efficient social protection and labor systems to help the poor and vulnerable and to mitigate the harmful effects of crises in a coherent manner. Denna insats genom Världsbankens TF syftar till att bidra till att bygga och stärka socialt skydd och arbetsmarknadssystem i utvecklingsländerna, nämligen i Afrika. Insatsen avser system för social trygghet, socialförsäkring och arbetsmarknadsprogram. Det övergripande målet är att förbättra de fattigas motståndskraft mot oväntade katastrofer och kriser. The expected outcomes are: 1) improved data availability; 2) better information management capacity; 3) more informed decision for policy and program designs and reforms; 4) improved Social Protection and labour system components; 5) better system integration and cohesion; and 6) greater policy/program implementation capacity. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Developing countries, unspecified Social Protection Other Social Infrastructure & Services The Rapid Social Response Multi-donor Trust Fund (RSR-MDTF) was designed as a response to meet the effects of the financial crises in 2008-2009 and a tool to further enhance the implementation of the Social Protection and Jobs sector strategy also known as the SPJ Compass 2012-2022. It had renewed interest in 2019-2020 and a parallel Trust Fund was established under an RSR Adaptive Umbrella Trust Fund (RSR-ADSP) as a response to the COVID-19 crisis. The RSR-MDTF/RSR-ADSP (RSR) have thematic windows for example a classical window and thematic windows for gender, youth and food security. The World Bank reports that the RSR has: • leveraged over US$8.5 billion of International Development Association (IDA) and US$1.7 billion of International Bank for Reconstruction and Development (IBRD) operations and a matching $7 billion in Government financed SPJ programs and other domestic resource mobilization - altogether $17.2 billion, • Reached over 175 million poor and vulnerable people increasingly women. Helped 99 countries enhance the capacity of social protection and jobs systems, • Facilitated new partnerships and promoted global knowledge exchanges such as the South-South Learning Forum and numerous regional and sub-regional Communities of Practice on social protection and jobs issues, • Helped develop six Inter-Agency Social Protection Assessment (ISPA) tools. Out of 69 ISPA applications, half of them are supported by RSR funding, • improved the ASPIRE (Atlas of Social Protection Indicators of Resilience and Equity) that now includes performance indicators of social protection program based on 328 surveys from 124 countries. RSR Phase 2 (2012-2024) financed by Sida: supported countries through new innovative, catalytic windows aimed at increasing the adaptability of social protection systems during crisis and in particularly high impact areas such as nutrition, disaster risk management, fragility, youth empowerment, gender-smart social protection, digital economy and artificial intelligence. The fund provided small, averaging US$356,000, but highly catalytic funding and paved the way for larger World Bank supported operations. In total RSR awarded 149.8 million USD in 420 grants, with nearly US$150 million in funding, allocated through 21 competitive calls for proposals. From 2013 to 2018, RSR expanded its scope: supporting country reforms, piloting innovations, and advancing policies that empowered vulnerable populations beyond immediate crisis response. Women, migrants, people with disabilities, and displaced communities remained central to this agenda. In 2014, RSR began addressing risk head-on, supporting countries to strengthen disaster preparedness and integrate resilience into social protection systems to deliver services more effectively in crises. RSRs approach emphasized practical design parameters to guide disaster-responsive social protection: establish disaster financing mechanisms in advance, foster inter-agency coordination, invest early in delivery systems, and build flexibility into programs. These principles applied across dozens of grants enabled countries to act faster and more effectively in times of crisis. Equally important was the focus on reliable data systems and strong institutional capacity, which ensured programs could scale quickly and deliver targeted support when and where it mattered most. The RSR-ADSP also supports efforts to expand access and opportunities to strengthen household resilience, develop sustainable livelihoods, and improve productivity to foster human capital and a durable escape from poverty for all. The RSR-ADSP has been instrumental in addressing emerging concerns and helping the Bank and clients respond to new crises. Beginning with Round 18 in 2020, when Sida decided to add financing to the fund, the RSR-ADSP pivoted to support clients and teams adapt social protection and safety net programs to deal with the COVID-19 crisis where the World bank estimates that 49 million people were pushed into extreme poverty. RSR worked to overcome structural barriers to economic inclusion so that more people can access jobs, services, and opportunities to break the cycle of poverty. At the same time, RSR showed that clients respond most to credible evidence and demonstration, and that true partnerships go beyond funding to build trust, spark innovation, and sustain impact. Also, RSR grants have also enabled greater dialogue with clients, provided analytical and diagnostic information to strengthen program design, supported teams to innovate and take risks with new ideas, and financed the development of new tools and other public goods that have enhanced social protection and labor programming around the world. Links to Sida's bilateral portfolio As mentioned above the RSR-ADSP provides small but highly catalytic financing for innovative activities that often pave the way for larger World Bank supported operations and where some have direct or indirect links to Sida financed bilateral assistance. A few examples are listed below: In Liberia, an RSR grant supported the design and roll-out of a national social registry integrated with the IDA-backed safety net project. The initiative delivered concrete results: alternative approaches for a nationwide database, a new management information system to eliminate duplication and inefficiencies, and a harmonized targeting mechanism to support unified program delivery. These efforts shaped the Liberia Social Safety Nets Project, a five-year, $10 million IDA operation providing income support to the poorest and most food-insecure households. The program is co-financed by Sida. An RSR-supported study in Zambia identified ways to adapt social protection programs to reduce gender based violence (GBV) risks and the World Banks Girls Education and Women's Empowerment and Livelihoods (GEWEL) and Supporting Women's Livelihoods (SWL) have mobilized male champions, school-based campaigns, and traditional leaders to confront GBV and promote equitable relationships. In addition in Zambia and Tanzania, efforts to improve grievance redress mechanisms, update referral pathways, and increase survivor confidentiality have begun to close the gap. Sida have co-financed GEWEL in Zambia and the social protection development in Tanzania. Another example is Afghanistan where ultra-poor households, particularly women-headed households facing socioeconomic challenges and high vulnerability received a multi-dimensional economic inclusion package, using a tailored Poverty Graduation approach. Knowledge products for Policy and Practice Over the years, a wide range of reports, tool-kits, and policy briefs have advanced knowledge across countries. By collecting lessons from research, operational experience, and global evidence, these resources provide a robust evidence base that helps policymakers and practitioners design stronger programs and build social protection systems that are more inclusive, resilient, and adaptive. Today there are more than 450 publicly available reports, tool-kits, working papers, and books, and the creation of dozens of knowledge platforms, partnerships, and learning events. Some key documents are listed below: - The 1.5 Billion People Question: Food, Vouchers, or Cash Transfers?, 2017 - The Future of Work in Africa, 2020 - Investing in Early Childhood Development, 2015 - Exploring Universal Basic Income: A Guide to Navigating Concepts, Evidence, and Practices, 2020 - Adaptive Social Protection (ASP)a proactive approach that strengthens household resilience before a shock and improves recovery afterward, 2020 - The Safety First: How to Leverage Safety Nets to Prevent Gender-Based Violence toolkit was launched in June 2021 - Insights and Lessons from Interventions in Settings of Fragility, Conflict, and Violence, 2024 Global Platforms The RSR has played a catalytic role in advancing many global social protection initiatives. By funding analytical work, piloting innovations, and supporting country operations, RSR has helped generate the data, evidence, and operational models that underpin platforms such as ASPIRE, Solutions for youth employment (S4YE), Universal Social Protection 2030 (USP2030), and Social Protection Inter Agency Cooperation - Board (SPIAC-B). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050023-6105002301 Sweden The proposed intervention is relevant to the broader objective of fighting poverty and strengthening of institutions in order to ensure a better and rapid response to crisis and emergencies. The programme will also assist in building up efficient social protection and labor systems to help the poor and vulnerable and to mitigate the harmful effects of crises in a coherent manner. Denna insats genom Världsbankens TF syftar till att bidra till att bygga och stärka socialt skydd och arbetsmarknadssystem i utvecklingsländerna, nämligen i Afrika. Insatsen avser system för social trygghet, socialförsäkring och arbetsmarknadsprogram. Det övergripande målet är att förbättra de fattigas motståndskraft mot oväntade katastrofer och kriser. The expected outcomes are: 1) improved data availability; 2) better information management capacity; 3) more informed decision for policy and program designs and reforms; 4) improved Social Protection and labour system components; 5) better system integration and cohesion; and 6) greater policy/program implementation capacity. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 70000000 0 70000000 0 70000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 70000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank SE-0-SE-6-61050023-6105002302 Sweden The proposed intervention is relevant to the broader objective of fighting poverty and strengthening of institutions in order to ensure a better and rapid response to crisis and emergencies. The programme will also assist in building up efficient social protection and labor systems to help the poor and vulnerable and to mitigate the harmful effects of crises in a coherent manner. Denna insats genom Världsbankens TF syftar till att bidra till att bygga och stärka socialt skydd och arbetsmarknadssystem i utvecklingsländerna, nämligen i Afrika. Insatsen avser system för social trygghet, socialförsäkring och arbetsmarknadsprogram. Det övergripande målet är att förbättra de fattigas motståndskraft mot oväntade katastrofer och kriser. The expected outcomes are: 1) improved data availability; 2) better information management capacity; 3) more informed decision for policy and program designs and reforms; 4) improved Social Protection and labour system components; 5) better system integration and cohesion; and 6) greater policy/program implementation capacity. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 20000000 0 20000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 20000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved conditions for social protection systems Förbättrade förutsättningar för social trygghetssystem Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050023-6105002303 Sweden The proposed intervention is relevant to the broader objective of fighting poverty and strengthening of institutions in order to ensure a better and rapid response to crisis and emergencies. The programme will also assist in building up efficient social protection and labor systems to help the poor and vulnerable and to mitigate the harmful effects of crises in a coherent manner. Denna insats genom Världsbankens TF syftar till att bidra till att bygga och stärka socialt skydd och arbetsmarknadssystem i utvecklingsländerna, nämligen i Afrika. Insatsen avser system för social trygghet, socialförsäkring och arbetsmarknadsprogram. Det övergripande målet är att förbättra de fattigas motståndskraft mot oväntade katastrofer och kriser. The expected outcomes are: 1) improved data availability; 2) better information management capacity; 3) more informed decision for policy and program designs and reforms; 4) improved Social Protection and labour system components; 5) better system integration and cohesion; and 6) greater policy/program implementation capacity. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 10.4 - Adopt policies, especially fiscal, wage and social protection policies, and progressively achieve greater equality. 10.4 - Besluta om politik, särskilt finans-, löne- och socialskyddspolitik, och successivt uppnå ökad jämlikhet. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -645102 -1691975 -1691975 0 -645102 -2337077 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -645101.55 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -1691974.7 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-61050034 Sweden The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Armenia Bosnia and Herzegovina Bolivia (Plurinational State of) Bhutan Costa Rica Ecuador Ethiopia Gabon Indonesia India Iraq Jordan Kyrgyzstan Cambodia Comoros (the) Kazakhstan Lao People's Democratic Republic (the) Liberia Madagascar Mali Niger (the) Nigeria Philippines (the) Pakistan Palau Paraguay Serbia Chad Togo Tajikistan Viet Nam Developing countries, unspecified Water sector policy and administrative management Water Supply & Sanitation WOGP har under perioden 2014-2021 levererat en mängd resultat, fördelat över fem olika rogramområden. Dessa resultat är releventa för framför allt två mål i strategin för globala miljöprogram 2022-2026. Nedan anges några exempel på dessa resultat, under respektive strategimål och ytterligare indelade enligt WOGP fem programområden. Vissa av WOGPs programområden är relevant för båda strategimålen och redovisningen blir därmed något överlappande. Strategimål: ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem WOGP programområde: klimat-resilient tillgång till vatten och sanitet De flesta av WOGP-aktivteterna inom detta programområde har varit utanför strategimålet eftersom sanitets-insatser främst ligger inom en annan strategi, men följande två resultat är dock av relevans: - WOGP stödjer Marshallöarna att anpassa sin vattensektor (dvs vattenförsörjning) för att möta ökade klimatrisker. Stödet inkluderar t.ex. infrastrukutur för att insamla regnvatten och för att utnuttja grundvattenresurser. - I Bhutan stödjer WOGP förbättringar för skydd av vattentäkter vilket förbättrar en säker tillgången till rent vatten för lokalsamhällen. Vattentäkter i dessa områden påverkas mycket av klimatförändringarna. WOGP programområde: Skydd av gränsöverskridande yt- och grundvattenresurser i ett föränderligt klimat - WOGP har ett omfattande arbete relaterat till gränsöverskridande vattenresurser. Bl.a. har med stöd av WOGP 22 bi- eller multilaterala avtal slutits för skydd av gränsöverskridande yt- eller grundvattenresurser. Förutom dessa avtal har praktiskt arbete genomförts i 17 områden med gränsöverskridande vattenresurser för att minska trycket på dessa resurser. - Långt fler än 100 analysrapporter om gränsöverskridande vatten har gjorts under perioden 2014-2021 och mer än 6 000 personer har fått utbildning i ämnen relaterat till gränsöverskridande vatten - IW:LEARN är ytterligare ett initiativ inom WOGP för kapacitetsutveckling och erfarenhetsutbyte om gränsöverskridande vattenresursförvaltning. Under perioden 2014-2021 faciliterade WOGP 12 olika samarbetsprojekt, sex regional utbildningsprogram och fyra konsultativa regionmöten kring marina ekosystem. IW:LEARN har även publicerat omfattande resursmaterial på ämnet gränsöverskridande vattenresurser. - WOGP har under lång tid gett stöd till länderna runt Donaus och Svarta Havets avrinningsområden. Stöd till juridisk och institutionell kapacitet har katalyserat mer än 3 miljarder USD i investeringar för vattenrening och minskning av belastningen av näringsämnen. Detta har gjort stor nytta för de marina ekosystemen i Svarta Havet. WOGP programområde: Global samt Tvärsektoriell förvaltning De tvärsektoriella program-området innefattar arbete med jämställdhet, antikorruption och mänskliga rättigheter - WOGP har haft flertalet projekt för att stärka integreringen av jämställdhet, t.ex. projektet Mainstreaming Gender Equality in Fisheries in the Caribbean. WOGP har även tagit fram strategier, verktyg och informationsmaterial om hur jämställdhet kan integreras i vattenresursförvaltning. Flertalet projekt har tillhandhållit utrymme och fora för kvinnliga ledare på gräsrotsnivå, t.ex. Women Water Champions i Indien. Nätverket för kapacitetsutveckling, Cap-Net, har genomfört ett antal utbildningstillfällen t.ex. om Jämställdhet i Integrerad Vattenresursförvaltning, samt Kvinnlig Vatten-diplomati. - För att adressera korruption inom vattenresursförvaltning har WOGP genomfört utbildningar, kapacitetsutveckling och informationssatsningar för att stärka deltagande, transparans och ansvarsutkrävande. Ett exempel är ett verktyg, Integrity Management Toolbox, utvecklat för nationella och lokala vattenbolag i Laos. I Bosnien-Hercegovina genomförde WOGP utbildning för kommunala vattenbolag inom anvsarsutkrävande inom vattenresursförvaltning. WOGP har även adresserat korruption inom fiskesektorn, bl.a. inom ett regional samarbete för illegalt och oreglerat fiske i Stilla Havet. - UNDP tillämpar generellt en Human Rights Based Approach (HRBA). Samtidigt har FN den övergripande agendan om Leave No-one Behind. WOGP har arbetat med detta genom att ha tagit fram utbildningsmaterial om HRBA inom vattenresursförvaltning. Den väl spridda rapporten World Water Development Report hade 2019 temat mänskliga rättigheter. WOGP har även lyft fram ursprungsbefolkningars rättigheter till säker tillgång till vatten, t.ex. genom rapporter, policyutveckling och användarmanualer. Detta har tillämpats t.ex. i ett projekt i Chaco-regionen i Paraguay. - WOGP har haft ett program (Small Grants Programme) för stöd till över 1 300 mikro projekt, t.ex. inom minskning av vattenburna föroreningar, alternativa inkomstmöjligheter, skogsplantering för skydd av vattentäkter, reabilitering av kustzoner, mm Strategimål: Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem WOGP programområde: Hållbar förvaltning av marina områden i ett föränderligt klimat - UNDP/WOGP hade en central roll i den FN-ledda Ocean Conference som genomfördes 2017, bl.a. genom att genomföra ett stort antal landkonsultationer inför konferensen. UNDP/WOGP har en liknande roll inför FN-konferensen om vatten som hålls under 2023. - UNDP/WOGP har gett stöd till sammanlagt 94 olika länder som delar 14 s.k. Large Marine Ecosystems. Detta stöd har lett till etablerandet av 13 st. avtal mellan olika länder som delar marina ekosystem. 12 av dessa avtal har genomfört praktiska åtgärder för att stärka dess förvaltning - Flertalet projekt har genomförts för mer hållbart nyttjande av fiskeresurser, t.ex. projekten Pacific Ocean Fisheries Management Project och Global Marine Commodities Programme. - I samarbete med International Maritime Organisation (IMO) har WOGP arbetat med att göra skeppsindustrin mer hållbar, framför allt med fokus på åtgärder mot invasiva arter som sprids med fartygens barlastvatten. - Inom WOGP genomförs utlysningsfonden Ocean Innovation Challenge (OIC) som hade sin första utlysning 2019. Den första utlysningen fokuserade på marin nedskräpning. Tre av de åtta utvalda ansökningarna handlade om plaster och en handlade om övergödning. Merparten av Sidas stöd till OIC kommer från en separat insats. WOGP programområde: klimat-resilient vattenresursförvaltning och kustförvaltning - WOGP har bidragit till global policyutveckling inom vattenförvaltning och förvaltning av marina resurser. Olika publikationer och rapporter har möjliggjort detta, t.ex. inom den s.k. UN-Water mekanismen och genom tongivande rapporter som UN World Water Development Reports. WOGP har även publicerat omfattande data och uppdateringar relaterat till hållbarhetsmålen om vatten (SDG6) och marina resurser (SDG14). - Inom Cap-Net, som är WOGP-initiativet för kapacitetutveckling, har flertalet användarmanualer och verktyg utvecklat för havs- och vattenresursförvaltning. Cap-Net har även under perioden 2014-2021 genomfört mer än 300 utbildningsprogram på olika till vatten- och marint relaterade teman. Nära 20 000 personer har deltagit i dessa utbildningsprogram. - WOGP har gett stöd till flertalet små ö-nationer, t.ex. Marshallöarna, Maldiverna, Komorerna och Kap Verde, för att stärka planer, förvaltning och infrastruktur i syfte att bättra motstå klimatförändringarna. T.ex. bidrog WOGP till Komorernas plan för integrerar vattenresursförvaltning 2018-2030 No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050034-6105003401 Sweden The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 30000000 30000000 25000000 25000000 0 30000000 0 0 -25000000 25000000 25000000 30000000 0 25000000 0 0 25000000 0 -25000000 110000000 UNDP/United Nations Development Programme 30000000 UNDP/United Nations Development Programme 30000000 UNDP/United Nations Development Programme 25000000 UNDP/United Nations Development Programme 25000000 UNDP/United Nations Development Programme SE-0-SE-6-61050034-6105003402 Sweden The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 25000000 30000000 0 0 25000000 30000000 55000000 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 25000000 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 30000000 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050034-6105003403 Sweden The UNDP Water Governance Program (WGP) aims towards assisting countries improve water governance, building capacities and mainstreaming effective water resources management, water supply and sanitation policy at different levels - local, national, regional and global.The support includes earlier UNDP CapNet programme. Denna beredning avser ett stöd till UNDPs Strategi för Water & Oceans Governance Programme (WOGP) 2014-17. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 121 miljoner kronor och hela strategin är på 148 miljoner USD (1 milijard kronor) inklusive andra givares, främst GEFs stöd, men exclusive regeringars medfinansiering . Verksamheternas fokus ligger fortsatt på stödjandet av vattensektorreformer och stärkandet av sektorförvaltning (governance) vad gäller vattenresursförvaltning, dricksvattenförsörjning, sanitet samt hygien genom etablerade mekanismer, kanaler och program såsom WGF, GoAL-WaSH och Shared Waters Partnership. Sidas bedömning är att planerade verksamheter och aktiviteter kommer att kunna genomföras som planerat och i enlighet med uppsatta mål och förväntade resultat i UNDPs strategi. Den valda finansieringsformen är ett icke-öronmärkt programbaserat (PBA) gåvobistånd. Koordinering sker dels genom ett årligt möte samt i direkt dialog med UNDP. Uppföljning kommer, förutom genom årsgenomgångar, att ske i form av bedömning av narrativa och finansiella rapporter och annat relevant material som tas fram av programmet. UNDPs Water and Oceans Governance Programme (WOGP) är ett paraply-program som omfattar ett större antal mer eller mindre sammanlänkade projekt och program med fokus på vattenresursförvaltning av såväl sötvatten som marina områden. Varje delprojekt har aktiviter antingen på lokal, nationell, regional eller global nivå. Målet med WOGP är att hjälpa länder att uppnå en integrerad, klimatresilient, hållbar förvaltning av vattenresurser vilket i sin tur bidrar till fattigdomsminskning och utveckling. WOGP är ett mycket omfattande program med mer än 400 miljoner dollar i budget varav det mesta kommer från gröna miljöfonden GEF. Det är ett av de större, globala programmen som bidrar till UNDPs vatten- och marina mål i sin Strategic Plan. WOGP ger samtidigt viktiga bidrag till SDG-målen 6 (rent vatten och sanitet) och 14 (hav och marina resurser). Dess fokus på förvaltning och gränsöverskridande samarbete för skydd av vatten- och marina resurser, samt tillhörande samhällstjänster, innebär att WOGP ligger i linje med mycket av ansatsen i Agenda 2030 och de globala målen. Sida bidrog under perioden 2014-2021 med totalt 165 000 000 SEK i icke-öronmärkt programstöd till WOGP. Sidas stöd utgjorde därmed endats en mindre del av WOGP. Eftersom stödet var icke-öronmärkt har Sida inte bidragit till några enskilda, specifika resultat. Istället kan Sidas bidrag sägas ha bidragit till samtliga resultat inom WOGP. WOGP fortsätter som program även efter att denna insats avslutats. WOGP-aktiviteter får även fortsatt finansiering från Sida men under det större miljöprogrammet Sida samarbetar med UNDP om, vilket omfattar flera tematiska områden förutom vatten. Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 -14492 -14491.78 UNDP/United Nations Development Programme Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner oceans and coasts, and sustainable use, management and restoration of marine resources, biodiversity and ecosystems. Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050040 Sweden UN-Habitat is the mandated UN-organisation to work with urban development. This is a framework agreement with the purpose to support the implementation of some selected focus areas in UN-Habitats strategic plan. Enheten för Global Ekonomi och Miljö (GECO) föreslår härmed att Sida bör stödja UN-Habitat med 134 MSEK för perioden 2016-2019 (32 MSEK/år för 2016-2017 och 35 MSEK/år för 2018-2019). Stödet innebär en ökning från nuvarande nivå om 25 MSEK/år för perioden 2012-2015. Detta motiveras främst av att relevansen av UN-Habitat's verksamhet har ökat då urbana frågor får allt större genomslag och då skrivningen om hållbar utveckling av städer i den innevarande strategin är tydligare än tidigare strategi samt att Sidas stöd till UN-Habitat inte förändrats sedan 2009 då INTEM nuvarande form för övergripande (sk 'Framework agreement') finansiellt stöd inleddes samt att insatsen är minst lika relevant som tidigare. UD har gett kärnstöd till UN-Habitat om 11 MSEK/år fram tom 2014 men detta stöd upphörde förra året. UD har dock inte ännu tagit ett formellt beslut om att upphöra med stödet. UDs stöd har dock inte samma syfte som Sidas medel då deras medel består av kärnstöd som skall användas för övergripande internationella och andra processer, medan Sidas stöd används till projektverksamhet. Utöver Sida/GECOs stöd, så finns även avtal mellan UN-Habitat och Sidas bilaterala kontor för Kenya. Fram tom 2014 gav Sida ett omfattande stöd till UN-Habitat för ett projekt om stadsplanering i Kosovo. Detta projekt har varit mycket framgångsrikt men Sida bedömer nu att det inte finns anledning att fortsätta denna verksamhet. Sidas stöd har tidigare utgått för genomförande av ett begränsat antal fokusområden inom UN-Habitats egen strategi, Strategic Plan avseende (SP) 2014-2019 och Medium-Term Strategic Implementation Plan (MTSIP) för 2008-2013. Stöd har främst utgått till projekt som Global Land Tool Network, Safer Cities, flera projekt inom fysisk planering, urban lagstiftning samt till övergripande processer som transparans (Open UN-Habitat), revisioner, utvärderingar, 'governance', reformer av det finansiella systemet, demokrati och mänskliga rättigheter samt utvecklande av resultatramverk. Den huvudsakliga inriktningen på Sidas stöd avses fortsätta även framgent (se projektförslag i bilaga). Dock har SP exempelvis mindre fokus på fysisk planering än MTSIP vilket föranleder vissa förändringar i inriktningen. Det föreslås här att Sida framöver skall ha ett något mer riktat till specifika tematiska fokusområden i Strategic Plan än stödet för 2012-2015. Detta motiveras av den nuvarande situationen i UN-Habitat. UN-Habitat har under flera år fått minskade kärnbidrag (men tvärtom utökad finansiering av projektverksamhet). Flera viktiga givare har slutat att finansiera organisationen med kärnstöd på global nivå men fortsatt med riktat stöd (tex Storbritanien och Nederländerna). De minskande kärnbidragen beror främst på ett missnöje över bristande reformarbete inom UN-Habitat övergripande styrning med för många beslutande instanser och misskött handledning/handäggning av övergripande internationella processer såsom exvis arrangemanget av större internationella konferenser. Utökad andel av budgeten för projektfinansiering har inneburit att UN-Habitats normativa verksamhet har minskat i omfattning och den operativa verksamheten ökat. Trots personalnedskärningar för normativ verksamhet under senare år, så bedömer Sida att UN-Habitat fortfarande bör ha en tillräckligt stor kader skickliga medarbetare och relevant verksamhet för att motivera fortsatt stöd men minskade kärnbidrag har inneburit att handläggarna på UN-Habitat ägnar en större andel av sin arbetstid till att finna projektfinansiering. Det har därför blivit en större och dessutom olämplig konkurrens internt på UN-Habitat om Sidas medel. Samtliga projekt som Sida avser stödja ryms inom Strategic Plan för 2014-2019 som också omfattar ett resultatramverk. Strategic Plan har godkänts av FNs generalförsamling och UN-Habitats medlemsländer. Projekten är baserat på ett förslag från UN-Habitat varefter en öppen dialog om prioriteringar har genomförts med UN-Habitat. Sida medel kommer att användas för projekt inom exempelvis markfrågor, säkra städer, uthållig stadsplanering, legala frågor, klimatanpassning samt övergripande frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter, transparans och revision. Sida kommer att föra dialog om UN-Habitat's årsrapport där även rapportering mot resultatramverk ingår. Ingen särskild Sida-rapportering önskas utan den är baserad på organisationens rapportering mot SP och uppföljningsmöten skall ske tillsammans med andra givare i den mån som detta är möjligt. Sida avser att fortsätta med årliga uppföljningsmöten av sitt stöd och att försöka harmonisera de årliga överläggningarna med andra givare, framförallt Norge och Spanien som tidigare har deltagit vid dessa möten. Resultatramverket med sk Expected Accomplishments ger Sida fortsatt möjligheter att följa upp resultaten från den verksamhet som Sida stödjer. I övrigt kommer UN-Habitat bland annat inkomma med arbetsplaner (avseende 2-årsplaner), årliga rapporter samt budget och finansiella rapporter. Sida kommer inte få särskilda årsrapporter utan använder de som UN-Habitat är ålagda att göra av sina medlemsländer. Sida avser också att även fortsättningsvis ha en god dialog med UD om utvecklingen av Sidas övergripande dialog med UN-Habitat. Sida bedömer att UN-Habitat är relevant för flera resultatområden inom Resultatstrategi för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014-2017. Insatsen är särskilt relevant när det gäller resultatområdena om hållbar stadsutveckling då UN-Habitat har ett unikt mandat inom FN-familjen att verka inom stadsutveckling. Sida bedömer också att UN-Habitat är skickliga, jämfört med flera andra FN-organisationer, på att ta hänsyn till relevanta perspektiv inom jämställdhet, mänskliga rättigheter (relativt nyutvecklat område på UN-Habitat), miljö och klimat och allmänt den fattiga människans perspektiv. Det sistnämnda yttrar sig på flera sätt, exempelvis genom den inkluderande form av stadsplanering som UN-Habitat förordar. Inom den operativa och till stor del humanitära verksamheten (som Sida GECO inte stödjer men som består av ca 80% av budgeten) så har UN-Habitat ett internationellt gott renomme (katastrof/konflikt, post-katastrof/konflikt). UN-Habitat är en del FN-sekretariatet och inte en självständig organisation (sk 'agency') vilket innebär UN-Habitat använder sig av sekretariatets system för tex uppföljning, anti-korruption och upphandling. Flera externa utvärderingar har utförts om UN-Habitats genomförande av sina respektive strategier. En särskild utvärdering har utförts om genomförandet av den strategi som gällde för 2008-2013 och den var övervägande positiv. Den senaste revisionen presenterades så sent som i juli-2015 av UN-BOA avseende perioden 2013-2014 och denna rapport var övervägande positiv. Den senaste utvärderingen är daterad december-2014 och utförd av United Nations Office of Internal Oversight Services (OIOS). Utvärderingen lyfter fram organisationens växande relevans då de urbana frågorna globalt blir allt viktigare, höga ambitioner och många exempel på framgångsrik och viktig verksamhet. Utvärderingarna är dock inte odelat positiva utan omfattar även allvarlig kritik. OIOS-rapporten lyfter särskilt fram problematiken kring minskade kärnbidrag och brister i viktiga interna processer som exempelvis riskhantering, kompetensförsörjning, strategi för resursmobilisering och partnerskap samt robusta system för långsiktig resultatuppföljning (dvs den sk 'outcome'-nivån). Sidas bedömning är att UN-Habitats medelshantering har varit god och att delar av OIOS kritik inte gäller den verksamhet som Sida stödjer (bla så gör UN-Habitat utvärderingar på större delen av verksamheten som Sida stödjer). Sida bör dock följa upp de brister som OIOS-rapporten lyfter fram. Vidare så har inte MOPAN gjort en utvärdering av UN-Habitat. Det bör framhållas att UN-Habitat är ansvarig för genomförandet av den stora internationella konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, 2016. UN-Habitat skapades vid Habitat I i Vancouver 1976 och sedan dess har globala internationella konferenser beslutade av FNs generalförsamling avhållits var 20:e år. Det finns ganska stora förväntningar om att Habitat III eventuellt kan medföra ett större globalt fokus på städernas betydelse och att UN-Habitats mandat, utformning och styrning kan komma att förändras 2016. Det är rimligt att anta att Habitat III processen kommer föranleda ökat fokus på urbana frågor i Sverige och globalt. Det är Sidas bedömning att urbana frågor i allmänhet har ökat i betydelse i den internationella diskursen under senare år vilket bla manifesterats i Rio-konferensen 2012, i förslagen till Sustainable Development Goals samt förberedelserna till Habitat III. Sidas förslag på avtal med UN-Habitat inkluderar en beredskap för de signifikanta förändringar som Habitat III eventuellt kan medföra. Sida har möjlighet att omförhandla 30% av bidraget till UN-Habitat för 2017-2019 i samband med 2017 års första utbetalning. Upplägget ger dock UN-Habitat möjligheter till god framförhållning och säkerhet i medelstilldelning i enlighet med Paris och Accra. Huvuddelen av medlen kommer att användas av UN-Habitat direkt men en mindre del av medlen kommer att vidareförmedlas. UN-Habitat system för uppföljning av vidareförmedlade medel använder sig av FN's system och är därmed tillfredsställande. Undantag görs för insatsen för paragraf 2.10 i insatsregeln. FN reviderar sin verksamhet med perioder om 24 månader och Sida anser inte att det finns behov av att en särskild revidering utförs för Sida medel. Undantag görs även för insatsregelns paragraf 2.8.5 om återbetalning av erhållen ränta. Sida bedömer att räntan inte kommer att bestå av ett stort belopp. UN-Habitat har därmed möjlighet att utnyttja räntan för verksamhet som stöds av detta beslut och i enlighet med den fördelning av medel som framgår av UN-Habitats projektdokument. The overall aim of the intervention is to support selected parts of UN-Habitat's Strategic Plan (SP) for 2014-2019 based on the priorities of the Swedish government. A total of 154 000 000 SEK was disbursed to UN-Habitat over the period of the intervention. The overall goal of the SP is to contribute to "Well-planned, well-governed and efficient cities and other human settlements with adequate infrastructure and universal access to employment, land and basic services, including housing, water, sanitation, energy and transport". The strategic result of the SP is: Environmentally, economically and socially sustainable, gender-sensitive and inclusive urban development policies implemented by national, regional and local authorities have improved the standard of living of the urban poor and enhance their participation in the socio-economic life of the city. This will be achieved through supporting approximately 17 projects (each with their respective outcomes) within five of the focus areas of the SP as well as three thematic and/or mainstreaming areas. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Urban development and management Other Multisector For 2019 - the sixth and final year into the implementation of the agency's strategic plan - UN-Habitat has reported on a wide range of results, encompassing institutional- and operational-level results.  The UN-Habitat internal restructuring process, launched in 2018, progressed during the year - a new organization structure was developed and approved by the Executive Board, with the structure taking effect on 1 January, 2020. Over the programme period, UN-Habitat has supported countries towards implementing SDG 11 and other urban related goals, the New Urban Agenda (although in a more limited scale) and the strategic plan was implemented in a matrix structure in which branches worked closely with regional offices in implementing projects and programmes to reduce a previously siloed programming approach. The New Urban Agenda from 2016 has reaffirmed UN-Habitat’s role as focal point for sustainable urbanization, and human settlements in collaboration with other UN system entities, recognizing the linkages between sustainable development, disaster reduction, climate change, housing, etc., that are becoming increasingly prominent as a global, national and local priorities. Below, some examples of both institutional and operational activities are presented. There are a lot of reporting on operational activities, and the examples below are just a small selection. UN-Habitat is operating on local, national, regional and global levels. Looking at the regional summaries of 2019, 21 projects were carried out in 26 African countries, using 28.30 million USD; 15 projects were carried out in 10 Asian countries, using 22.75 million USD; 22 projects were carried out in 14 MENA countries, using 44.14 million USD; and 9 projects were carried out in 6 Latin American and Carribean countries, using 17.45 million USD. Activities have also been carried out in countries of the commonwealth of independent states (such as Azerbaijan, Belarus, Kazakhstan, Turkmenistan and Uzbekistan) and other countries and territories in Europe (such as Serbia & Turkey).   Institutional reforms Sweden was a major supporter of these institutional reforms.  - The first UN-Habitat Assembly was successfully convened in May 2019 and attracted 2,900 delegates including national delegations from 127 countries, four heads of state and government and 49 ministers. One of the key outcomes from the first Assembly was the approval of the new UN-Habitat Strategic Plan 2020—2023 along with five programmatic resolutions, one decision and one ministerial declaration. - The results framework of the Strategic Plan 2020—2023 was developed in consultation with colleagues from across UN-Habitat and member states. - UN-Habitat spearheaded the development of a United Nations system-wide strategy on sustainable urbanization working with over 24 organizations. The strategy the blueprint for sustainable urban development and was adopted by the Chief Executive Board led by the United Nations Secretary-General, in April 2019. - Several key changes were implemented to strengthen internal processes for a fit-for-purpose agency. These included: the development of a matrix of highpriority functions to be decentralized with timelines; agreement on policies and procedures to be decentralized; including training and capacity development; standardization of contracts for equitable treatment and organizational cost-savings; and the finalization of a new cost recovery and allocation policy. - Concrete steps were taken to address the financial deficit. Austerity measures were adopted including the freezing of recruitment, restricted travel and audits of financial practices. These measures were coupled with direct appeals to member states for support to address operational needs.   Selection of results relevant to the Strategy for Sweden’s global development cooperation in the areas of environmental sustainability, sustainable climate and oceans, and sustainable use of natural resources 2018–2022   Strategy sub-target: Environmentally sustainable cities and communities. UN-Habitat supports countries to improve policies, plans and designs for more compact, socially inclusive, safe, integrated, connected, climate change resilient cities. It provides governments at all levels with tested approaches, guidelines and tools to promote the management of growth and improved sustainability, efficiency and equity of cities and other human settlements through planning and design. This sub-programme on urban planning and design connects to the strategic goal about environmentally sustainable cities and communities. In 2019, more than 80 cities across all regions adopted plans and designs developed through the Lab and the Public Space Programme, 1.82 million people were at the end of the year enjoying safe access to more than 104 public spaces that have been designed and upgraded through UN-Habitat’s global public space programme that operates in 75 cities, and 53 countries were supported in the development, implementation and monitoring of national urban policies promoting inclusive and participatory approaches by the end of 2019, up from 4 countries in 2014. ---- UN-Habitat transforms urban data, research outputs into products that guide member states, to formulate informed decisions for sustainable urban development. It contributes to monitoring and assessment of the implementation of the Sustainable Development Goals and coordinate preparation of the Quadrennial Report on the New Urban Agenda. Efforts within the sub-programme on research and capacity development are relevant to the strategic goal on environmentally-sustainable cities and communities. In 2019, 540 cities in 13 countries implemented the City ProsperityInitiative to undertake diagnostics, create baselines, propose targets and produce actions plans and policy decisions, 416 local governments and 42 national governments used UN-Habitat flagship publications for evidence-based policy formulation, and 134 participants from 24 countries  representing national statistical offices and urban observatories benefitted from the regional training on monitoring and reporting tools in 2019. --- UN-Habitat supports local, regional and national authorities in adopting and implementing policies and strategies that promote inclusive economic growth and development, create economic opportunities for all, particularly for young women, men and vulnerable groups, and improve municipal finance. UN-Habitat's work under the urban economy and municipal finance sub-programme contributes to the strategic goals on environmentally-sustainable cities and communities, and greater access to basic services.   In 2019, 30 partner cities prepared local economic development plans based on detailed local economic assessments, 61 cities were engaged by UN-Habitat on urban youth development programmes, focusing on public space, participation in governance, livelihoods and peace-building, and 69'253 youth were trained by the Urban Youth Fund in areas of sustainable urbanization and livelihoods.   Strategy sub-target: Greater access to basic services and housing in urban areas for people living in poverty. Strategy sub-target: Increased access to sustainable renewable energy at an affordable price for people living in poverty. Strategy sub-target: Reduced vulnerability for people living in poverty and increased resilience to handle climate change and natural disasters. UN-Habitat supports member states increase access to adequate and affordable housing to improve the standard of living in existing slums and curb the growth of new ones in an inclusive manner. The sub-programme on housing and slum upgrading connects to the strategic goal about increased access to basic community services and housing in urban areas for people living in poverty and reduced vulnerability in people living in poverty, and increased resilience to tackle climate change and natural disasters. In 2019, 800'000 people were protected from evictions and partner countries were engaged in improving living conditions and acknowledged slum dwellers “right to stay”, 56 countries have benefitted from tools and knowledge aligned with UN-Habitat’s inclusive and integrated slum upgrading approach to independently formulate gender and climate sensitive strategies, 35 citywide, national and regional strategies for slum upgrading have been developed through UN-Habitat’s Participatory Slum Upgrading Programme, and 43 countries  received technical advice from UN-Habitat to formulate and implement improved housing policies. ---- UN-Habitat’s work in urban basic services provides partner countries with technical expertise to strengthen policy and institutional frameworks that integrate basic service delivery at all levels of city governance, in order to improve their capacity and efficiency in the provision of clean water, adequate sanitation and waste management services. UN-Habitat also supports initiatives to reduce greenhouse gas emissions to support the Paris Accord, foster inclusive accessibility in cities and promote development of clean energy sources. The urban basic services sub-programme connects to the strategic goals about increased access to basic community services and housing in urban areas for people living in poverty, increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty and sustainable energy systems based on renewable energy. In 2019, 7 new water operator partnerships joined the Global Water Operators' Partnership Alliance and 187 water operators' partnerships improved their service delivery, 1 million users benefitted from water utilities whose capacity and performance have improved through the Global Water Operators Partnership Alliance in 2019, and the number of cities being part of the global Waste Wise Cities Campaign rose to 169, with 109 cities joining in 2019 in response to UN-Habitat’s advocacy efforts for urgent action on solid waste management. ---- UN-Habitat helps governments identify key urban laws, regulations and processes requiring reform and adoption; strengthens land and tenure security for all, especially vulnerable groups such as women and those displaced by conflict or natural disaster; raises awareness about decentralization and provides tools and technical advice to promote urban safety. The sub-programme on urban legislation, land and governance connects to the strategic goal about increased access to basic community services and housing in urban areas for people living in poverty. In 2019, the number of legal instruments on on urban law that are stored in UN-Habitat's global urban legislation database (UrbanLex) has reached 1800 (compare with 560 in 2015). The database helps stakeholders access urban laws for learning and comparative analysis. Also, 1.2 million people in 13 countries have benefitted from UN-Habitat and Global Land Tool Network’s normative frameworks and tools on land and tenure security and 1600 change agents (45 %of them women) from 36 institutions in 2019 improved their capacity to promote and implement propoor and gender-responsive land tools.   Strategy sub-target: Reduced vulnerability for people living in poverty and increased resilience to handle climate change and natural disasters. UN-Habitat supports member states build resilience to the impacts of crises in cities and provide technical support to recover from crisis events. UN-Habitat advocates and influences the global community to strengthen urban resilience as well as sustainable crisis response and recovery programming. The sub-programme on risk reduction and rehabilitation connects to the strategic goal about reduced vulnerability in people living in poverty, and increased resilience to tackle climate change and natural disasters. In 2019, more than 1 million people benefitted from UN-Habitat’s interventions in sustainable urban reconstruction in post-crisis situations and within protracted conflict environments, 30 cities across 11 countries in Africa used the City Resilience Action Planning Tool to assess their resilience needs and develop strategies and action plans to reduce vulnerabilities and build resilience to natural and human-made hazards, and over 4200 cities  are now part of the global campaign, the Making Cities Resilient Campaign, which UN-Habitat chairs, and are contributing to the achievement of urban elements and targets of the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction.     No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050040-6105004001 Sweden UN-Habitat is the mandated UN-organisation to work with urban development. This is a framework agreement with the purpose to support the implementation of some selected focus areas in UN-Habitats strategic plan. Enheten för Global Ekonomi och Miljö (GECO) föreslår härmed att Sida bör stödja UN-Habitat med 134 MSEK för perioden 2016-2019 (32 MSEK/år för 2016-2017 och 35 MSEK/år för 2018-2019). Stödet innebär en ökning från nuvarande nivå om 25 MSEK/år för perioden 2012-2015. Detta motiveras främst av att relevansen av UN-Habitat's verksamhet har ökat då urbana frågor får allt större genomslag och då skrivningen om hållbar utveckling av städer i den innevarande strategin är tydligare än tidigare strategi samt att Sidas stöd till UN-Habitat inte förändrats sedan 2009 då INTEM nuvarande form för övergripande (sk 'Framework agreement') finansiellt stöd inleddes samt att insatsen är minst lika relevant som tidigare. UD har gett kärnstöd till UN-Habitat om 11 MSEK/år fram tom 2014 men detta stöd upphörde förra året. UD har dock inte ännu tagit ett formellt beslut om att upphöra med stödet. UDs stöd har dock inte samma syfte som Sidas medel då deras medel består av kärnstöd som skall användas för övergripande internationella och andra processer, medan Sidas stöd används till projektverksamhet. Utöver Sida/GECOs stöd, så finns även avtal mellan UN-Habitat och Sidas bilaterala kontor för Kenya. Fram tom 2014 gav Sida ett omfattande stöd till UN-Habitat för ett projekt om stadsplanering i Kosovo. Detta projekt har varit mycket framgångsrikt men Sida bedömer nu att det inte finns anledning att fortsätta denna verksamhet. Sidas stöd har tidigare utgått för genomförande av ett begränsat antal fokusområden inom UN-Habitats egen strategi, Strategic Plan avseende (SP) 2014-2019 och Medium-Term Strategic Implementation Plan (MTSIP) för 2008-2013. Stöd har främst utgått till projekt som Global Land Tool Network, Safer Cities, flera projekt inom fysisk planering, urban lagstiftning samt till övergripande processer som transparans (Open UN-Habitat), revisioner, utvärderingar, 'governance', reformer av det finansiella systemet, demokrati och mänskliga rättigheter samt utvecklande av resultatramverk. Den huvudsakliga inriktningen på Sidas stöd avses fortsätta även framgent (se projektförslag i bilaga). Dock har SP exempelvis mindre fokus på fysisk planering än MTSIP vilket föranleder vissa förändringar i inriktningen. Det föreslås här att Sida framöver skall ha ett något mer riktat till specifika tematiska fokusområden i Strategic Plan än stödet för 2012-2015. Detta motiveras av den nuvarande situationen i UN-Habitat. UN-Habitat har under flera år fått minskade kärnbidrag (men tvärtom utökad finansiering av projektverksamhet). Flera viktiga givare har slutat att finansiera organisationen med kärnstöd på global nivå men fortsatt med riktat stöd (tex Storbritanien och Nederländerna). De minskande kärnbidragen beror främst på ett missnöje över bristande reformarbete inom UN-Habitat övergripande styrning med för många beslutande instanser och misskött handledning/handäggning av övergripande internationella processer såsom exvis arrangemanget av större internationella konferenser. Utökad andel av budgeten för projektfinansiering har inneburit att UN-Habitats normativa verksamhet har minskat i omfattning och den operativa verksamheten ökat. Trots personalnedskärningar för normativ verksamhet under senare år, så bedömer Sida att UN-Habitat fortfarande bör ha en tillräckligt stor kader skickliga medarbetare och relevant verksamhet för att motivera fortsatt stöd men minskade kärnbidrag har inneburit att handläggarna på UN-Habitat ägnar en större andel av sin arbetstid till att finna projektfinansiering. Det har därför blivit en större och dessutom olämplig konkurrens internt på UN-Habitat om Sidas medel. Samtliga projekt som Sida avser stödja ryms inom Strategic Plan för 2014-2019 som också omfattar ett resultatramverk. Strategic Plan har godkänts av FNs generalförsamling och UN-Habitats medlemsländer. Projekten är baserat på ett förslag från UN-Habitat varefter en öppen dialog om prioriteringar har genomförts med UN-Habitat. Sida medel kommer att användas för projekt inom exempelvis markfrågor, säkra städer, uthållig stadsplanering, legala frågor, klimatanpassning samt övergripande frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter, transparans och revision. Sida kommer att föra dialog om UN-Habitat's årsrapport där även rapportering mot resultatramverk ingår. Ingen särskild Sida-rapportering önskas utan den är baserad på organisationens rapportering mot SP och uppföljningsmöten skall ske tillsammans med andra givare i den mån som detta är möjligt. Sida avser att fortsätta med årliga uppföljningsmöten av sitt stöd och att försöka harmonisera de årliga överläggningarna med andra givare, framförallt Norge och Spanien som tidigare har deltagit vid dessa möten. Resultatramverket med sk Expected Accomplishments ger Sida fortsatt möjligheter att följa upp resultaten från den verksamhet som Sida stödjer. I övrigt kommer UN-Habitat bland annat inkomma med arbetsplaner (avseende 2-årsplaner), årliga rapporter samt budget och finansiella rapporter. Sida kommer inte få särskilda årsrapporter utan använder de som UN-Habitat är ålagda att göra av sina medlemsländer. Sida avser också att även fortsättningsvis ha en god dialog med UD om utvecklingen av Sidas övergripande dialog med UN-Habitat. Sida bedömer att UN-Habitat är relevant för flera resultatområden inom Resultatstrategi för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014-2017. Insatsen är särskilt relevant när det gäller resultatområdena om hållbar stadsutveckling då UN-Habitat har ett unikt mandat inom FN-familjen att verka inom stadsutveckling. Sida bedömer också att UN-Habitat är skickliga, jämfört med flera andra FN-organisationer, på att ta hänsyn till relevanta perspektiv inom jämställdhet, mänskliga rättigheter (relativt nyutvecklat område på UN-Habitat), miljö och klimat och allmänt den fattiga människans perspektiv. Det sistnämnda yttrar sig på flera sätt, exempelvis genom den inkluderande form av stadsplanering som UN-Habitat förordar. Inom den operativa och till stor del humanitära verksamheten (som Sida GECO inte stödjer men som består av ca 80% av budgeten) så har UN-Habitat ett internationellt gott renomme (katastrof/konflikt, post-katastrof/konflikt). UN-Habitat är en del FN-sekretariatet och inte en självständig organisation (sk 'agency') vilket innebär UN-Habitat använder sig av sekretariatets system för tex uppföljning, anti-korruption och upphandling. Flera externa utvärderingar har utförts om UN-Habitats genomförande av sina respektive strategier. En särskild utvärdering har utförts om genomförandet av den strategi som gällde för 2008-2013 och den var övervägande positiv. Den senaste revisionen presenterades så sent som i juli-2015 av UN-BOA avseende perioden 2013-2014 och denna rapport var övervägande positiv. Den senaste utvärderingen är daterad december-2014 och utförd av United Nations Office of Internal Oversight Services (OIOS). Utvärderingen lyfter fram organisationens växande relevans då de urbana frågorna globalt blir allt viktigare, höga ambitioner och många exempel på framgångsrik och viktig verksamhet. Utvärderingarna är dock inte odelat positiva utan omfattar även allvarlig kritik. OIOS-rapporten lyfter särskilt fram problematiken kring minskade kärnbidrag och brister i viktiga interna processer som exempelvis riskhantering, kompetensförsörjning, strategi för resursmobilisering och partnerskap samt robusta system för långsiktig resultatuppföljning (dvs den sk 'outcome'-nivån). Sidas bedömning är att UN-Habitats medelshantering har varit god och att delar av OIOS kritik inte gäller den verksamhet som Sida stödjer (bla så gör UN-Habitat utvärderingar på större delen av verksamheten som Sida stödjer). Sida bör dock följa upp de brister som OIOS-rapporten lyfter fram. Vidare så har inte MOPAN gjort en utvärdering av UN-Habitat. Det bör framhållas att UN-Habitat är ansvarig för genomförandet av den stora internationella konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, 2016. UN-Habitat skapades vid Habitat I i Vancouver 1976 och sedan dess har globala internationella konferenser beslutade av FNs generalförsamling avhållits var 20:e år. Det finns ganska stora förväntningar om att Habitat III eventuellt kan medföra ett större globalt fokus på städernas betydelse och att UN-Habitats mandat, utformning och styrning kan komma att förändras 2016. Det är rimligt att anta att Habitat III processen kommer föranleda ökat fokus på urbana frågor i Sverige och globalt. Det är Sidas bedömning att urbana frågor i allmänhet har ökat i betydelse i den internationella diskursen under senare år vilket bla manifesterats i Rio-konferensen 2012, i förslagen till Sustainable Development Goals samt förberedelserna till Habitat III. Sidas förslag på avtal med UN-Habitat inkluderar en beredskap för de signifikanta förändringar som Habitat III eventuellt kan medföra. Sida har möjlighet att omförhandla 30% av bidraget till UN-Habitat för 2017-2019 i samband med 2017 års första utbetalning. Upplägget ger dock UN-Habitat möjligheter till god framförhållning och säkerhet i medelstilldelning i enlighet med Paris och Accra. Huvuddelen av medlen kommer att användas av UN-Habitat direkt men en mindre del av medlen kommer att vidareförmedlas. UN-Habitat system för uppföljning av vidareförmedlade medel använder sig av FN's system och är därmed tillfredsställande. Undantag görs för insatsen för paragraf 2.10 i insatsregeln. FN reviderar sin verksamhet med perioder om 24 månader och Sida anser inte att det finns behov av att en särskild revidering utförs för Sida medel. Undantag görs även för insatsregelns paragraf 2.8.5 om återbetalning av erhållen ränta. Sida bedömer att räntan inte kommer att bestå av ett stort belopp. UN-Habitat har därmed möjlighet att utnyttja räntan för verksamhet som stöds av detta beslut och i enlighet med den fördelning av medel som framgår av UN-Habitats projektdokument. The overall aim of the intervention is to support selected parts of UN-Habitat's Strategic Plan (SP) for 2014-2019 based on the priorities of the Swedish government. A total of 154 000 000 SEK was disbursed to UN-Habitat over the period of the intervention. The overall goal of the SP is to contribute to "Well-planned, well-governed and efficient cities and other human settlements with adequate infrastructure and universal access to employment, land and basic services, including housing, water, sanitation, energy and transport". The strategic result of the SP is: Environmentally, economically and socially sustainable, gender-sensitive and inclusive urban development policies implemented by national, regional and local authorities have improved the standard of living of the urban poor and enhance their participation in the socio-economic life of the city. This will be achieved through supporting approximately 17 projects (each with their respective outcomes) within five of the focus areas of the SP as well as three thematic and/or mainstreaming areas. Sweden UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Swedish International Development Cooperation Agency UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 32000000 32000000 0 0 0 24000000 24000000 32000000 35000000 0 8000000 0 0 32000000 -35000000 35000000 -24000000 0 0 -35000000 -32000000 64000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 24000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 8000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 24000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 8000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme SE-0-SE-6-61050040-6105004002 Sweden UN-Habitat is the mandated UN-organisation to work with urban development. This is a framework agreement with the purpose to support the implementation of some selected focus areas in UN-Habitats strategic plan. Enheten för Global Ekonomi och Miljö (GECO) föreslår härmed att Sida bör stödja UN-Habitat med 134 MSEK för perioden 2016-2019 (32 MSEK/år för 2016-2017 och 35 MSEK/år för 2018-2019). Stödet innebär en ökning från nuvarande nivå om 25 MSEK/år för perioden 2012-2015. Detta motiveras främst av att relevansen av UN-Habitat's verksamhet har ökat då urbana frågor får allt större genomslag och då skrivningen om hållbar utveckling av städer i den innevarande strategin är tydligare än tidigare strategi samt att Sidas stöd till UN-Habitat inte förändrats sedan 2009 då INTEM nuvarande form för övergripande (sk 'Framework agreement') finansiellt stöd inleddes samt att insatsen är minst lika relevant som tidigare. UD har gett kärnstöd till UN-Habitat om 11 MSEK/år fram tom 2014 men detta stöd upphörde förra året. UD har dock inte ännu tagit ett formellt beslut om att upphöra med stödet. UDs stöd har dock inte samma syfte som Sidas medel då deras medel består av kärnstöd som skall användas för övergripande internationella och andra processer, medan Sidas stöd används till projektverksamhet. Utöver Sida/GECOs stöd, så finns även avtal mellan UN-Habitat och Sidas bilaterala kontor för Kenya. Fram tom 2014 gav Sida ett omfattande stöd till UN-Habitat för ett projekt om stadsplanering i Kosovo. Detta projekt har varit mycket framgångsrikt men Sida bedömer nu att det inte finns anledning att fortsätta denna verksamhet. Sidas stöd har tidigare utgått för genomförande av ett begränsat antal fokusområden inom UN-Habitats egen strategi, Strategic Plan avseende (SP) 2014-2019 och Medium-Term Strategic Implementation Plan (MTSIP) för 2008-2013. Stöd har främst utgått till projekt som Global Land Tool Network, Safer Cities, flera projekt inom fysisk planering, urban lagstiftning samt till övergripande processer som transparans (Open UN-Habitat), revisioner, utvärderingar, 'governance', reformer av det finansiella systemet, demokrati och mänskliga rättigheter samt utvecklande av resultatramverk. Den huvudsakliga inriktningen på Sidas stöd avses fortsätta även framgent (se projektförslag i bilaga). Dock har SP exempelvis mindre fokus på fysisk planering än MTSIP vilket föranleder vissa förändringar i inriktningen. Det föreslås här att Sida framöver skall ha ett något mer riktat till specifika tematiska fokusområden i Strategic Plan än stödet för 2012-2015. Detta motiveras av den nuvarande situationen i UN-Habitat. UN-Habitat har under flera år fått minskade kärnbidrag (men tvärtom utökad finansiering av projektverksamhet). Flera viktiga givare har slutat att finansiera organisationen med kärnstöd på global nivå men fortsatt med riktat stöd (tex Storbritanien och Nederländerna). De minskande kärnbidragen beror främst på ett missnöje över bristande reformarbete inom UN-Habitat övergripande styrning med för många beslutande instanser och misskött handledning/handäggning av övergripande internationella processer såsom exvis arrangemanget av större internationella konferenser. Utökad andel av budgeten för projektfinansiering har inneburit att UN-Habitats normativa verksamhet har minskat i omfattning och den operativa verksamheten ökat. Trots personalnedskärningar för normativ verksamhet under senare år, så bedömer Sida att UN-Habitat fortfarande bör ha en tillräckligt stor kader skickliga medarbetare och relevant verksamhet för att motivera fortsatt stöd men minskade kärnbidrag har inneburit att handläggarna på UN-Habitat ägnar en större andel av sin arbetstid till att finna projektfinansiering. Det har därför blivit en större och dessutom olämplig konkurrens internt på UN-Habitat om Sidas medel. Samtliga projekt som Sida avser stödja ryms inom Strategic Plan för 2014-2019 som också omfattar ett resultatramverk. Strategic Plan har godkänts av FNs generalförsamling och UN-Habitats medlemsländer. Projekten är baserat på ett förslag från UN-Habitat varefter en öppen dialog om prioriteringar har genomförts med UN-Habitat. Sida medel kommer att användas för projekt inom exempelvis markfrågor, säkra städer, uthållig stadsplanering, legala frågor, klimatanpassning samt övergripande frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter, transparans och revision. Sida kommer att föra dialog om UN-Habitat's årsrapport där även rapportering mot resultatramverk ingår. Ingen särskild Sida-rapportering önskas utan den är baserad på organisationens rapportering mot SP och uppföljningsmöten skall ske tillsammans med andra givare i den mån som detta är möjligt. Sida avser att fortsätta med årliga uppföljningsmöten av sitt stöd och att försöka harmonisera de årliga överläggningarna med andra givare, framförallt Norge och Spanien som tidigare har deltagit vid dessa möten. Resultatramverket med sk Expected Accomplishments ger Sida fortsatt möjligheter att följa upp resultaten från den verksamhet som Sida stödjer. I övrigt kommer UN-Habitat bland annat inkomma med arbetsplaner (avseende 2-årsplaner), årliga rapporter samt budget och finansiella rapporter. Sida kommer inte få särskilda årsrapporter utan använder de som UN-Habitat är ålagda att göra av sina medlemsländer. Sida avser också att även fortsättningsvis ha en god dialog med UD om utvecklingen av Sidas övergripande dialog med UN-Habitat. Sida bedömer att UN-Habitat är relevant för flera resultatområden inom Resultatstrategi för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014-2017. Insatsen är särskilt relevant när det gäller resultatområdena om hållbar stadsutveckling då UN-Habitat har ett unikt mandat inom FN-familjen att verka inom stadsutveckling. Sida bedömer också att UN-Habitat är skickliga, jämfört med flera andra FN-organisationer, på att ta hänsyn till relevanta perspektiv inom jämställdhet, mänskliga rättigheter (relativt nyutvecklat område på UN-Habitat), miljö och klimat och allmänt den fattiga människans perspektiv. Det sistnämnda yttrar sig på flera sätt, exempelvis genom den inkluderande form av stadsplanering som UN-Habitat förordar. Inom den operativa och till stor del humanitära verksamheten (som Sida GECO inte stödjer men som består av ca 80% av budgeten) så har UN-Habitat ett internationellt gott renomme (katastrof/konflikt, post-katastrof/konflikt). UN-Habitat är en del FN-sekretariatet och inte en självständig organisation (sk 'agency') vilket innebär UN-Habitat använder sig av sekretariatets system för tex uppföljning, anti-korruption och upphandling. Flera externa utvärderingar har utförts om UN-Habitats genomförande av sina respektive strategier. En särskild utvärdering har utförts om genomförandet av den strategi som gällde för 2008-2013 och den var övervägande positiv. Den senaste revisionen presenterades så sent som i juli-2015 av UN-BOA avseende perioden 2013-2014 och denna rapport var övervägande positiv. Den senaste utvärderingen är daterad december-2014 och utförd av United Nations Office of Internal Oversight Services (OIOS). Utvärderingen lyfter fram organisationens växande relevans då de urbana frågorna globalt blir allt viktigare, höga ambitioner och många exempel på framgångsrik och viktig verksamhet. Utvärderingarna är dock inte odelat positiva utan omfattar även allvarlig kritik. OIOS-rapporten lyfter särskilt fram problematiken kring minskade kärnbidrag och brister i viktiga interna processer som exempelvis riskhantering, kompetensförsörjning, strategi för resursmobilisering och partnerskap samt robusta system för långsiktig resultatuppföljning (dvs den sk 'outcome'-nivån). Sidas bedömning är att UN-Habitats medelshantering har varit god och att delar av OIOS kritik inte gäller den verksamhet som Sida stödjer (bla så gör UN-Habitat utvärderingar på större delen av verksamheten som Sida stödjer). Sida bör dock följa upp de brister som OIOS-rapporten lyfter fram. Vidare så har inte MOPAN gjort en utvärdering av UN-Habitat. Det bör framhållas att UN-Habitat är ansvarig för genomförandet av den stora internationella konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, 2016. UN-Habitat skapades vid Habitat I i Vancouver 1976 och sedan dess har globala internationella konferenser beslutade av FNs generalförsamling avhållits var 20:e år. Det finns ganska stora förväntningar om att Habitat III eventuellt kan medföra ett större globalt fokus på städernas betydelse och att UN-Habitats mandat, utformning och styrning kan komma att förändras 2016. Det är rimligt att anta att Habitat III processen kommer föranleda ökat fokus på urbana frågor i Sverige och globalt. Det är Sidas bedömning att urbana frågor i allmänhet har ökat i betydelse i den internationella diskursen under senare år vilket bla manifesterats i Rio-konferensen 2012, i förslagen till Sustainable Development Goals samt förberedelserna till Habitat III. Sidas förslag på avtal med UN-Habitat inkluderar en beredskap för de signifikanta förändringar som Habitat III eventuellt kan medföra. Sida har möjlighet att omförhandla 30% av bidraget till UN-Habitat för 2017-2019 i samband med 2017 års första utbetalning. Upplägget ger dock UN-Habitat möjligheter till god framförhållning och säkerhet i medelstilldelning i enlighet med Paris och Accra. Huvuddelen av medlen kommer att användas av UN-Habitat direkt men en mindre del av medlen kommer att vidareförmedlas. UN-Habitat system för uppföljning av vidareförmedlade medel använder sig av FN's system och är därmed tillfredsställande. Undantag görs för insatsen för paragraf 2.10 i insatsregeln. FN reviderar sin verksamhet med perioder om 24 månader och Sida anser inte att det finns behov av att en särskild revidering utförs för Sida medel. Undantag görs även för insatsregelns paragraf 2.8.5 om återbetalning av erhållen ränta. Sida bedömer att räntan inte kommer att bestå av ett stort belopp. UN-Habitat har därmed möjlighet att utnyttja räntan för verksamhet som stöds av detta beslut och i enlighet med den fördelning av medel som framgår av UN-Habitats projektdokument. The overall aim of the intervention is to support selected parts of UN-Habitat's Strategic Plan (SP) for 2014-2019 based on the priorities of the Swedish government. A total of 154 000 000 SEK was disbursed to UN-Habitat over the period of the intervention. The overall goal of the SP is to contribute to "Well-planned, well-governed and efficient cities and other human settlements with adequate infrastructure and universal access to employment, land and basic services, including housing, water, sanitation, energy and transport". The strategic result of the SP is: Environmentally, economically and socially sustainable, gender-sensitive and inclusive urban development policies implemented by national, regional and local authorities have improved the standard of living of the urban poor and enhance their participation in the socio-economic life of the city. This will be achieved through supporting approximately 17 projects (each with their respective outcomes) within five of the focus areas of the SP as well as three thematic and/or mainstreaming areas. Sweden UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Swedish International Development Cooperation Agency UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.2 - Senast 2030 tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem för alla. Förbättra trafiksäkerheten, särskilt genom att bygga ut kollektivtrafiken, med särskild uppmärksamhet på behoven hos människor i utsatta situationer, kvinnor, barn, personer med funktionsnedsättning samt äldre personer. 11.2 - By 2030, provide access to safe, affordable, accessible and sustainable transport systems for all, improving road safety, notably by expanding public transport, with special attention to the needs of those in vulnerable situations, women, children, persons with disabilities and older persons. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.6 - By 2030, reduce the adverse per capita environmental impact of cities, including by paying special attention to air quality and municipal and other waste management. 11.6 - Till 2030 minska städernas negativa miljöpåverkan per person, bland annat genom att ägna särskild uppmärksamhet åt luftkvalitet samt hantering av kommunalt och annat avfall. 11.7 - By 2030, provide universal access to safe, inclusive and accessible, green and public spaces, in particular for women and children, older persons and persons with disabilities. 11.7 - Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 11.a - Support positive economic, social and environmental links between urban, peri-urban and rural areas by strengthening national and regional development planning. 11.a - Främja positiva ekonomiska, sociala och miljömässiga kopplingar mellan stadsområden, stadsnära områden och landsbygdsområden genom att stärka den nationella och regionala utvecklingsplaneringen. 11.b - Till 2020 väsentligen öka det antal städer och samhällen som antar och genomför integrerade strategier och planer för inkludering, resurseffektivitet, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna och motståndskraft mot katastrofer samt utveckla och genomföra, i linje med Sendai-ramverket för katastrofriskreducering 2015–2030, en samlad katastrofriskhantering på alla nivåer. 11.b - By 2020, substantially increase the number of cities and human settlements adopting and implementing integrated policies and plans towards inclusion, resource efficiency, mitigation and adaptation to climate change, resilience to disasters, and develop and implement, in line with the Sendai Framework for Disaster Risk Reduction 2015–2030, holistic disaster risk management at all levels. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 35000000 35000000 -101288 26250000 0 8750000 26250000 0 0 8750000 0 0 0 -101288 69898712 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 26250000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 8750000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 26250000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 8750000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme -101288.06 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster och bostäder i urbana områden för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050040-6105004003 Sweden UN-Habitat is the mandated UN-organisation to work with urban development. This is a framework agreement with the purpose to support the implementation of some selected focus areas in UN-Habitats strategic plan. Enheten för Global Ekonomi och Miljö (GECO) föreslår härmed att Sida bör stödja UN-Habitat med 134 MSEK för perioden 2016-2019 (32 MSEK/år för 2016-2017 och 35 MSEK/år för 2018-2019). Stödet innebär en ökning från nuvarande nivå om 25 MSEK/år för perioden 2012-2015. Detta motiveras främst av att relevansen av UN-Habitat's verksamhet har ökat då urbana frågor får allt större genomslag och då skrivningen om hållbar utveckling av städer i den innevarande strategin är tydligare än tidigare strategi samt att Sidas stöd till UN-Habitat inte förändrats sedan 2009 då INTEM nuvarande form för övergripande (sk 'Framework agreement') finansiellt stöd inleddes samt att insatsen är minst lika relevant som tidigare. UD har gett kärnstöd till UN-Habitat om 11 MSEK/år fram tom 2014 men detta stöd upphörde förra året. UD har dock inte ännu tagit ett formellt beslut om att upphöra med stödet. UDs stöd har dock inte samma syfte som Sidas medel då deras medel består av kärnstöd som skall användas för övergripande internationella och andra processer, medan Sidas stöd används till projektverksamhet. Utöver Sida/GECOs stöd, så finns även avtal mellan UN-Habitat och Sidas bilaterala kontor för Kenya. Fram tom 2014 gav Sida ett omfattande stöd till UN-Habitat för ett projekt om stadsplanering i Kosovo. Detta projekt har varit mycket framgångsrikt men Sida bedömer nu att det inte finns anledning att fortsätta denna verksamhet. Sidas stöd har tidigare utgått för genomförande av ett begränsat antal fokusområden inom UN-Habitats egen strategi, Strategic Plan avseende (SP) 2014-2019 och Medium-Term Strategic Implementation Plan (MTSIP) för 2008-2013. Stöd har främst utgått till projekt som Global Land Tool Network, Safer Cities, flera projekt inom fysisk planering, urban lagstiftning samt till övergripande processer som transparans (Open UN-Habitat), revisioner, utvärderingar, 'governance', reformer av det finansiella systemet, demokrati och mänskliga rättigheter samt utvecklande av resultatramverk. Den huvudsakliga inriktningen på Sidas stöd avses fortsätta även framgent (se projektförslag i bilaga). Dock har SP exempelvis mindre fokus på fysisk planering än MTSIP vilket föranleder vissa förändringar i inriktningen. Det föreslås här att Sida framöver skall ha ett något mer riktat till specifika tematiska fokusområden i Strategic Plan än stödet för 2012-2015. Detta motiveras av den nuvarande situationen i UN-Habitat. UN-Habitat har under flera år fått minskade kärnbidrag (men tvärtom utökad finansiering av projektverksamhet). Flera viktiga givare har slutat att finansiera organisationen med kärnstöd på global nivå men fortsatt med riktat stöd (tex Storbritanien och Nederländerna). De minskande kärnbidragen beror främst på ett missnöje över bristande reformarbete inom UN-Habitat övergripande styrning med för många beslutande instanser och misskött handledning/handäggning av övergripande internationella processer såsom exvis arrangemanget av större internationella konferenser. Utökad andel av budgeten för projektfinansiering har inneburit att UN-Habitats normativa verksamhet har minskat i omfattning och den operativa verksamheten ökat. Trots personalnedskärningar för normativ verksamhet under senare år, så bedömer Sida att UN-Habitat fortfarande bör ha en tillräckligt stor kader skickliga medarbetare och relevant verksamhet för att motivera fortsatt stöd men minskade kärnbidrag har inneburit att handläggarna på UN-Habitat ägnar en större andel av sin arbetstid till att finna projektfinansiering. Det har därför blivit en större och dessutom olämplig konkurrens internt på UN-Habitat om Sidas medel. Samtliga projekt som Sida avser stödja ryms inom Strategic Plan för 2014-2019 som också omfattar ett resultatramverk. Strategic Plan har godkänts av FNs generalförsamling och UN-Habitats medlemsländer. Projekten är baserat på ett förslag från UN-Habitat varefter en öppen dialog om prioriteringar har genomförts med UN-Habitat. Sida medel kommer att användas för projekt inom exempelvis markfrågor, säkra städer, uthållig stadsplanering, legala frågor, klimatanpassning samt övergripande frågor som jämställdhet, mänskliga rättigheter, transparans och revision. Sida kommer att föra dialog om UN-Habitat's årsrapport där även rapportering mot resultatramverk ingår. Ingen särskild Sida-rapportering önskas utan den är baserad på organisationens rapportering mot SP och uppföljningsmöten skall ske tillsammans med andra givare i den mån som detta är möjligt. Sida avser att fortsätta med årliga uppföljningsmöten av sitt stöd och att försöka harmonisera de årliga överläggningarna med andra givare, framförallt Norge och Spanien som tidigare har deltagit vid dessa möten. Resultatramverket med sk Expected Accomplishments ger Sida fortsatt möjligheter att följa upp resultaten från den verksamhet som Sida stödjer. I övrigt kommer UN-Habitat bland annat inkomma med arbetsplaner (avseende 2-årsplaner), årliga rapporter samt budget och finansiella rapporter. Sida kommer inte få särskilda årsrapporter utan använder de som UN-Habitat är ålagda att göra av sina medlemsländer. Sida avser också att även fortsättningsvis ha en god dialog med UD om utvecklingen av Sidas övergripande dialog med UN-Habitat. Sida bedömer att UN-Habitat är relevant för flera resultatområden inom Resultatstrategi för miljö- och klimatmässigt hållbar utveckling 2014-2017. Insatsen är särskilt relevant när det gäller resultatområdena om hållbar stadsutveckling då UN-Habitat har ett unikt mandat inom FN-familjen att verka inom stadsutveckling. Sida bedömer också att UN-Habitat är skickliga, jämfört med flera andra FN-organisationer, på att ta hänsyn till relevanta perspektiv inom jämställdhet, mänskliga rättigheter (relativt nyutvecklat område på UN-Habitat), miljö och klimat och allmänt den fattiga människans perspektiv. Det sistnämnda yttrar sig på flera sätt, exempelvis genom den inkluderande form av stadsplanering som UN-Habitat förordar. Inom den operativa och till stor del humanitära verksamheten (som Sida GECO inte stödjer men som består av ca 80% av budgeten) så har UN-Habitat ett internationellt gott renomme (katastrof/konflikt, post-katastrof/konflikt). UN-Habitat är en del FN-sekretariatet och inte en självständig organisation (sk 'agency') vilket innebär UN-Habitat använder sig av sekretariatets system för tex uppföljning, anti-korruption och upphandling. Flera externa utvärderingar har utförts om UN-Habitats genomförande av sina respektive strategier. En särskild utvärdering har utförts om genomförandet av den strategi som gällde för 2008-2013 och den var övervägande positiv. Den senaste revisionen presenterades så sent som i juli-2015 av UN-BOA avseende perioden 2013-2014 och denna rapport var övervägande positiv. Den senaste utvärderingen är daterad december-2014 och utförd av United Nations Office of Internal Oversight Services (OIOS). Utvärderingen lyfter fram organisationens växande relevans då de urbana frågorna globalt blir allt viktigare, höga ambitioner och många exempel på framgångsrik och viktig verksamhet. Utvärderingarna är dock inte odelat positiva utan omfattar även allvarlig kritik. OIOS-rapporten lyfter särskilt fram problematiken kring minskade kärnbidrag och brister i viktiga interna processer som exempelvis riskhantering, kompetensförsörjning, strategi för resursmobilisering och partnerskap samt robusta system för långsiktig resultatuppföljning (dvs den sk 'outcome'-nivån). Sidas bedömning är att UN-Habitats medelshantering har varit god och att delar av OIOS kritik inte gäller den verksamhet som Sida stödjer (bla så gör UN-Habitat utvärderingar på större delen av verksamheten som Sida stödjer). Sida bör dock följa upp de brister som OIOS-rapporten lyfter fram. Vidare så har inte MOPAN gjort en utvärdering av UN-Habitat. Det bör framhållas att UN-Habitat är ansvarig för genomförandet av den stora internationella konferensen Habitat III i Quito, Ecuador, 2016. UN-Habitat skapades vid Habitat I i Vancouver 1976 och sedan dess har globala internationella konferenser beslutade av FNs generalförsamling avhållits var 20:e år. Det finns ganska stora förväntningar om att Habitat III eventuellt kan medföra ett större globalt fokus på städernas betydelse och att UN-Habitats mandat, utformning och styrning kan komma att förändras 2016. Det är rimligt att anta att Habitat III processen kommer föranleda ökat fokus på urbana frågor i Sverige och globalt. Det är Sidas bedömning att urbana frågor i allmänhet har ökat i betydelse i den internationella diskursen under senare år vilket bla manifesterats i Rio-konferensen 2012, i förslagen till Sustainable Development Goals samt förberedelserna till Habitat III. Sidas förslag på avtal med UN-Habitat inkluderar en beredskap för de signifikanta förändringar som Habitat III eventuellt kan medföra. Sida har möjlighet att omförhandla 30% av bidraget till UN-Habitat för 2017-2019 i samband med 2017 års första utbetalning. Upplägget ger dock UN-Habitat möjligheter till god framförhållning och säkerhet i medelstilldelning i enlighet med Paris och Accra. Huvuddelen av medlen kommer att användas av UN-Habitat direkt men en mindre del av medlen kommer att vidareförmedlas. UN-Habitat system för uppföljning av vidareförmedlade medel använder sig av FN's system och är därmed tillfredsställande. Undantag görs för insatsen för paragraf 2.10 i insatsregeln. FN reviderar sin verksamhet med perioder om 24 månader och Sida anser inte att det finns behov av att en särskild revidering utförs för Sida medel. Undantag görs även för insatsregelns paragraf 2.8.5 om återbetalning av erhållen ränta. Sida bedömer att räntan inte kommer att bestå av ett stort belopp. UN-Habitat har därmed möjlighet att utnyttja räntan för verksamhet som stöds av detta beslut och i enlighet med den fördelning av medel som framgår av UN-Habitats projektdokument. The overall aim of the intervention is to support selected parts of UN-Habitat's Strategic Plan (SP) for 2014-2019 based on the priorities of the Swedish government. A total of 154 000 000 SEK was disbursed to UN-Habitat over the period of the intervention. The overall goal of the SP is to contribute to "Well-planned, well-governed and efficient cities and other human settlements with adequate infrastructure and universal access to employment, land and basic services, including housing, water, sanitation, energy and transport". The strategic result of the SP is: Environmentally, economically and socially sustainable, gender-sensitive and inclusive urban development policies implemented by national, regional and local authorities have improved the standard of living of the urban poor and enhance their participation in the socio-economic life of the city. This will be achieved through supporting approximately 17 projects (each with their respective outcomes) within five of the focus areas of the SP as well as three thematic and/or mainstreaming areas. Sweden UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Swedish International Development Cooperation Agency UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 20000000 20000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme 20000000 UN-Habitat/United Nations Human Settlements Programme Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050041 Sweden A knowledge-interface programme initiated by Sida in 2002 to strengthen resilience & sustainable development as a tool for poverty reduction. SwedBio is now a programme under the Stockholm Resisilience Centre, Stockholm University. During recent years SwedBio has been developing towards a more detached, international think-tank with a reduced dependency of Sida. Stockholm Resilience Centre (SRC) har ansökt hos Sida om ett stöd på 141,2 miljoner kr för att genomföra det globala programmet ”SwedBio – a knowledge interface on resilience and development at Stockholm Resilience Centre” under fyra år 2016-2019. Programmet har som mål att bidra till utvecklingen av resilienta ekosystem och samhällen med minskad fattigdom och respekterade mänskliga rättigheter. Detta vill man bidra till att uppnå genom utveckling av politik, policyer och metoder på internationell, nationell och i viss mån, lokal nivå. Verksamheten har en särskild styrka i SwedBios långsiktiga samarbete med 10-12 frivilligorganisationer som i huvudsak har sin bas i utvecklingsländer. Ett särdrag hos SwedBio är deras arbete med att fungera som ett ”gränssnitt för kunskap” (knowledge interface) och förbättra dialogen mellan olika aktörer, från ursprungsfolk och folkrörelser till det internationella forskarsamfundet och FN-förhandlare. De skräddarsydda dialogseminarier som SwedBio arrangerat i Ekvador, Panama och Colombia sedan 2012 i syfte att bl a underlätta förhandlingar inom konventionen för biologisk mångfald är några exempel på hur man arbetar. SwedBio startades på initiativ från Sida år 2002 och inhystes fram till 2011 på Centrum för Biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet. 2011 bytte programmet värd till Stockholm Resilience Centre (SRC) och är numera en integrerad del av SRC. Parallellt med detta beslut fattar Sida beslut om stöd till SRC för att genomföra programmet "Guidance for Resilience in the Anthropocene: Investments for Development 2015-2019" (GRAID), insatsnr 61050180. Ansvarsfördelningen är följande: Stockholms universitet är avtalspart eftersom Stockholm Resilience Centre inte är en egen organisation utan ligger under fakulteten för naturvetenskap på Stockholms universitet. Stockholm Resilience Centre och dess styrelse har dock ansvar för att programmet genomförs enligt överenskommelse. SwedBio-programmets enhetschef har viss delegerad beslutskapacitet och ansvarar för den dagliga verksamheten. SwedBios personal inklusive enhetschef finansieras av SwedBios programbudget. Background SwedBio's focus is biodiversity and since its establishment in 2002, the organization has worked to contribute to poverty alleviation, increased fairness, sustainable livelihoods and social-ecological systems rich in biodiversity that are resilient to different types of global changes such as climate change. The organization was first based at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), but moved in 2011 to the Stockholm Resilience Center. SwedBio is a programme that supports the generation and dissemination of new knowledge, a knowledge interface, with regard to resilience and ecosystem services. Objectives and overview of the operation The focus has been on developing countries, mainly least developed countries and other low-income countries. In these countries, SwedBio has worked with the following thematic focus areas: "Livelihoods, Food and Health; Cities and Biodiversity; Biocultural Diversity; Climate Change and Ecosystems; Values and Governance; and Assessments and Indicators." SwedBio has worked in all these themes in an integrated way and through a combination of dialogues and learning, art and culture, communication and education. During the programme phase, SwedBio has supported a total of 63 partner organizations operating in 57 countries. The majority of these partners have been regional or global networks that in turn coordinate and cooperate with national and local partners. In addition, the following overarching issues have formed the basis for SwedBio's operations throughout the programme phase: -Resilience perspective: there is a strong correlation between biodiversity and the resilience of an ecosystem, and thus its ability to deliver ecosystem services. - social-ecological systems rich in biodiversity: these systems are interconnected systems of man and nature and should not be treated in separation. - Poverty alleviation: there is a strong interrelationship between poverty, livelihoods and biodiversity and by addressing drivers of biodiversity loss, the vicious circle in which biodiversity loss creates vulnerability and poverty can be broken. - Justice, human rights and democracy: democracy and human rights are integrated through all activities and through a rights-based approach that analyses power structures in society, individual rights and the obligations of states throughout the development process. - Gender equality: SwedBio's work is guided by a gender and development perspective that recognises the need for a deeper understanding of the different gender roles of poor women and men as managers of ecosystems. - Endogenous development: SwedBio works from an endogenous development perspective, which means that they support organizations and collaborate with partners from the starting point for their supply strategies and worldviews, in an attempt to overcome a Western bias in grant and project design. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Environmental policy and administrative management General Environment Protection The following results have been reported over a five-year period between 2016 and 2020. SwedBio - an active and appreciated actor to the CBD process. During this program phase, SwedBio has continued its active contributions to the CBD process. Among other things, SwedBio, together with the CBD Secretariat, co-chaired CBD COP 14 in 2016 on the theme of capacity building, which resulted in an action plan for capacity building for the Member States of the Convention. SwedBio has also over the years continued as an advisor to the Government Offices and as a member of the Swedish delegation to the recurring CBD SBSTTA, SBI and COP meetings in 2016, 2018 and during the extended process after 2020 GBF. Mechanisms for the financing of biodiversity and their safeguards; SwedBio has contributed significantly to the development of biodiversity funding mechanisms within the framework of CBD, a work based on previous programme phases where the development of safeguards was initiated through the "Quito dialogues" and related decisions at CBD COP 12 (Decision XII/3, 2014) on biodiversity financing. This initial process was followed up and supplemented by SwedBio with a checklist for the implementation of safeguards at COP14 (Decision XIV/15) in 2018. The development and adoption of safeguards for the financing of biodiversity through CBD has been an instrumental process to build trust among rights holders and other stakeholders during the resource mobilisation negotiations in the CBD. The decision presented recommendations for how protective measures can be better implemented, and SwedBio's work provided important examples of cases in this regard. Support for indigenous networks in dialogue processes. The International Indigenous Forum on Biodiversity (IIFB) is a global network of indigenous peoples and their organizations from the seven indigenous regions of the world. They have helped to build the capacity of indigenous peoples and local communities to influence negotiations on the Post-2020 Global Framework for Biodiversity (GBF), in particular with regard to traditional knowledge, management and conservation of coastal-sea biodiversity, indigenous peoples and local communities' rights to land, territories and resources. They have also engaged in IPBES with the aim of facilitating the participation of indigenous peoples and local communities in presenting their proposals for the development of the GBF. Behind these contributions lies a number of engagements that during the COVID-19 pandemic continued but under digital form. For example, a total of 700 delegates participated directly and 10,000 indirectly via YouTube and Facebook channels. The result of this process has been that the position of indigenous peoples and local communities and contributions to the GBF after 2020 were submitted through the IIFB's to the CBD Secretariat. This is an important process where SwedBio's support directly contributes to local interests and voices contributing to the design of future data and regulations for biodiversity. Local Biodiversity Outlook contribute evidence to the CBD. SwedBio has contributed as one of the initiators together with the Forest Peoples Programme (FPP) and the CBD Secretariat with financial support for the first and second editions of Local Biodiversity Outlooks, which has become an important tool for providing evidence of indigenous peoples' and local communities' contributions to biodiversity, sustainable development and climate change commitments to the CBD. The document will continue to serve as an important entry point for these groups to contribute to the ongoing negotiations on the new GBF after 2020. Long-term commitment, coordination and contribution to IPBES global assessments. SwedBio's long-term commitment to IPBES dates back to 2012 when IPBES started, as well as the previous Millennium Ecosystem Assessment completed in 2005. SwedBio's role has been to focus on: capacity building for actors in developing countries in implementing assessments; interpretation of the assessment results and facilitation of their use for policies and practices; provision of funding, capacity building and networking. Another role for SwedBio has been the development of methods and tools for carrying out assessments and the dissemination and uptake of assessment results. SwedBio's methods and dialogue results inspire and influence the Integrated Panel on Biodiversity and Ecosystem Services (IPBES). This work primarily means that IPBES should take into account and refer to domestic and local knowledge (ILK) in its assessments. An important part of SwedBio's overall strategy and theory of change is, among other things, to work for several different knowledge systems and sources of information to collaborate in dialogue processes related to biodiversity. This has led to the development of a variety of methods for holding dialogue seminars that promote social learning and conflict resolution. Systematic documentation of these has led to these methods now being addressed by other global players, such as UNDP's biodiversity and ecosystem services network (BES-Net), which is a program that disseminates knowledge and information related to IPBES assessments. This is a testament to SwedBio's ability to also inspire global players and have a positive impact on approaches and performances of recommendations from the local to the global level. Innovative tools for locally driven solutions to protect and revitalize urban natural resources. The Urban Natural Assets for Africa cooperation programme led by the ICLEI Cities Biodiversity Centre has been implemented in eight sub-Saharan cities. A distinctive feature of the program has been the development of innovative tools and approaches, such as a mobile app, Photovoice, urban tinkering and Minecraft, to support local actors to jointly create locally driven solutions and promote community-based activities that engage citizens in the management of their cities. For example, in Addis Ababa, Ethiopia, a garbage dump was transformed into a lush and popular park designed by local actors and community representatives through a methodology that involved the computer game Minecraft. In the workshop, the participants visualized what the park could look like while maintaining biodiversity and important ecosystem services. The designs developed in Minecraft formed the basis for the final design of the site and the positive effects have been immediate (recreation and local employment). Regional dialogues to link NDCs and NBSAPs. SwedBio initiated and co-organized a series of six regional dialogue seminars on the integration of climate change and biodiversity policies at national level. By exchanging technical knowledge, experience and lessons learned on the use of ecosystem-based strategies in climate-related activities at national level, the dialogues enabled countries and organisations to identify increased synergies between biodiversity and climate change policies and interventions, such as nationally determined contributions, national biodiversity strategies and action plans and other policy objectives. The dialogues resulted in positive political links with the contribution of nature-based solutions to climate change and continued follow-up partnerships, but implementation remains a challenge. Mobilization of networks and knowledge for agroecology. SwedBio's work to support the transition to a farm based on the principles and practical implementation of the agroecology movement has in 2020 led to increased mobilization and knowledge development in Africa. An example of this is the establishment of "Healthy soils healthy food" which is a joint initiative for knowledge exchange between the Africa Seed and Knowledge Initiative (SKI) and the Alliance for Food Sovereignty in Africa (AFSA), which represents over 30 million small-scale farmers, pastoralists, indigenous peoples, religious institutions, women's and youth networks, and consumer networks from 55 countries in Africa. This collaboration has led to the capacity development of 1,000 small-scale farmers and 60 government field staff in 2020 and provides an important part of SwedBio's contribution to climate adaptation for small-scale farmers in the countries where climate change is hitting hardest. Social Need Education and Human Awareness organization (SNEHA) Tribunal on Blue Economy Concept. SNEHA works with issues of environmental justice, gender equality and children's rights with coastal communities. Over the course of the programme, they have examined the impact of the blue economy concept on small-scale fisheries (SSF) in five Asian countries, which has revealed the marginalisation and exclusion of traditional fishermen from their traditional areas. Their investigations (case studies) were followed up by digital courts in 2020 and a joint tribunal. The tribunals have created an awareness of the consequences of the blue economy, especially for the affected communities, and raised a collective voice against the exclusion of small-scale fishermen. The tribunals have also addressed the effects of excluding ecology from the concept of 'blue economy' and that the use of maritime surveillance in the name of maritime security restricts the movement and access to fishing waters. It has created a firm foundation for being better prepared and for SSF communities in the five countries to defend their rights. Support the implementation of the FAO Voluntary Guidelines for Securing Sustainable Small-Scale Fisheries in the context of food security and poverty eradication. SwedBio has supported networks representing small-scale fisheries so that they can be at the forefront of the locally led implementation of the voluntary guidelines to ensure sustainable small-scale fishing. This is the first international mechanism ever specifically intended for small-scale fishing, led by the FAO. SwedBio partners Crocevia's main focus has been to strengthen the practical application of these guidelines, especially with regard to human rights in small-scale fisheries contexts. Human rights as a condition for achieving the GBF post 2020 framework. Another important achievement has been to formally include the results of a SwedBio and partner-led workshop on human rights in the new framework for GBF after 2020. In February 2020, SwedBio convened the thematic workshop on human rights as an enabling condition in the GBF after 2020 in Chiang Mai, Thailand. The workshop generated constructive and concrete contributions to the original zero draft. The seminar stressed that human rights are a necessary prerequisite for a successful post-2020 human rights framework and the recognition of human rights was identified as a major gap in the zero draft. The results of the workshop were presented at cbd's second working group meeting on the framework, and the report will be published on the official CBD website after 2020. It was also republished as a background document for the negotiations in Subsidiary Body 3 on the implementation in May 2021. Promote indigenous peoples' right to self-determination development. Several SwedBio partners are working to strengthen the recognition of local communities and indigenous rights. One example is the Pgakenyaw Association for Sustainable Development (PASD) in Thailand, which aims to gain recognition for the rights of the Karen people to their traditional methods of rotating agriculture, which are fundamental to their culture and livelihood, in national and local policies and legal frameworks, and to promote the socio-economic economy (NTFPs) and the transfer of indigenous knowledge between generations. A key strategy for achieving this recognition is to contribute to the creation of specific cultural zones. In 2020, pasd organised a meeting to draw on the support of the Ministry of Culture and the Minister for the Environment for the Declaration of a Special Cultural Zone that would enable the Karen people's traditional practice of rotational agriculture. A total of 1,000 people attended the meeting, which also confirmed an action plan for the communities of Mae Hong Son and other provinces to establish local self-determination zones in line with Karen's social, economic and political structures. WCS ensured gender equality in the management of small scale fisheries. One of SwedBio's partners, the Wildlife Conservation Society (WCS) Myanmar, places great emphasis on the significant effects of overcoming gender inequality in fisheries. Together with the Department of Fisheries, they used a step-by-step approach to promote the representation of women in the small-scale fisheries management. For example, in Kyeintali (West Coast Myanmar), WCS has prioritised gender equality in co-management, which is reflected in the establishment of 50 percent female representation on the association's co-management committee. The facilitation process for this website has also helped to strengthen women's active participation in activities, strengthen their voices and representation, and build their trust and leadership skills. Dialogues in gender equality and coastal aquaculture have enabled the dissemination of innovative yet highly practical methods for addressing barriers to women's actual participation, such as illiteracy, between regions and organisations through e-literacy training using smartphones, among others. This is an ongoing area of work because power imbalances both within organizations and externally with government agencies remain a challenge that will require ongoing support. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050041-6105004101 Sweden A knowledge-interface programme initiated by Sida in 2002 to strengthen resilience & sustainable development as a tool for poverty reduction. SwedBio is now a programme under the Stockholm Resisilience Centre, Stockholm University. During recent years SwedBio has been developing towards a more detached, international think-tank with a reduced dependency of Sida. Stockholm Resilience Centre (SRC) har ansökt hos Sida om ett stöd på 141,2 miljoner kr för att genomföra det globala programmet ”SwedBio – a knowledge interface on resilience and development at Stockholm Resilience Centre” under fyra år 2016-2019. Programmet har som mål att bidra till utvecklingen av resilienta ekosystem och samhällen med minskad fattigdom och respekterade mänskliga rättigheter. Detta vill man bidra till att uppnå genom utveckling av politik, policyer och metoder på internationell, nationell och i viss mån, lokal nivå. Verksamheten har en särskild styrka i SwedBios långsiktiga samarbete med 10-12 frivilligorganisationer som i huvudsak har sin bas i utvecklingsländer. Ett särdrag hos SwedBio är deras arbete med att fungera som ett ”gränssnitt för kunskap” (knowledge interface) och förbättra dialogen mellan olika aktörer, från ursprungsfolk och folkrörelser till det internationella forskarsamfundet och FN-förhandlare. De skräddarsydda dialogseminarier som SwedBio arrangerat i Ekvador, Panama och Colombia sedan 2012 i syfte att bl a underlätta förhandlingar inom konventionen för biologisk mångfald är några exempel på hur man arbetar. SwedBio startades på initiativ från Sida år 2002 och inhystes fram till 2011 på Centrum för Biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet. 2011 bytte programmet värd till Stockholm Resilience Centre (SRC) och är numera en integrerad del av SRC. Parallellt med detta beslut fattar Sida beslut om stöd till SRC för att genomföra programmet "Guidance for Resilience in the Anthropocene: Investments for Development 2015-2019" (GRAID), insatsnr 61050180. Ansvarsfördelningen är följande: Stockholms universitet är avtalspart eftersom Stockholm Resilience Centre inte är en egen organisation utan ligger under fakulteten för naturvetenskap på Stockholms universitet. Stockholm Resilience Centre och dess styrelse har dock ansvar för att programmet genomförs enligt överenskommelse. SwedBio-programmets enhetschef har viss delegerad beslutskapacitet och ansvarar för den dagliga verksamheten. SwedBios personal inklusive enhetschef finansieras av SwedBios programbudget. Background SwedBio's focus is biodiversity and since its establishment in 2002, the organization has worked to contribute to poverty alleviation, increased fairness, sustainable livelihoods and social-ecological systems rich in biodiversity that are resilient to different types of global changes such as climate change. The organization was first based at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), but moved in 2011 to the Stockholm Resilience Center. SwedBio is a programme that supports the generation and dissemination of new knowledge, a knowledge interface, with regard to resilience and ecosystem services. Objectives and overview of the operation The focus has been on developing countries, mainly least developed countries and other low-income countries. In these countries, SwedBio has worked with the following thematic focus areas: "Livelihoods, Food and Health; Cities and Biodiversity; Biocultural Diversity; Climate Change and Ecosystems; Values and Governance; and Assessments and Indicators." SwedBio has worked in all these themes in an integrated way and through a combination of dialogues and learning, art and culture, communication and education. During the programme phase, SwedBio has supported a total of 63 partner organizations operating in 57 countries. The majority of these partners have been regional or global networks that in turn coordinate and cooperate with national and local partners. In addition, the following overarching issues have formed the basis for SwedBio's operations throughout the programme phase: -Resilience perspective: there is a strong correlation between biodiversity and the resilience of an ecosystem, and thus its ability to deliver ecosystem services. - social-ecological systems rich in biodiversity: these systems are interconnected systems of man and nature and should not be treated in separation. - Poverty alleviation: there is a strong interrelationship between poverty, livelihoods and biodiversity and by addressing drivers of biodiversity loss, the vicious circle in which biodiversity loss creates vulnerability and poverty can be broken. - Justice, human rights and democracy: democracy and human rights are integrated through all activities and through a rights-based approach that analyses power structures in society, individual rights and the obligations of states throughout the development process. - Gender equality: SwedBio's work is guided by a gender and development perspective that recognises the need for a deeper understanding of the different gender roles of poor women and men as managers of ecosystems. - Endogenous development: SwedBio works from an endogenous development perspective, which means that they support organizations and collaborate with partners from the starting point for their supply strategies and worldviews, in an attempt to overcome a Western bias in grant and project design. Sweden Stockholms universitet Swedish International Development Cooperation Agency Stockholms universitet 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 31000000 32200000 0 0 0 32400000 15000000 0 31000000 16000000 0 17200000 0 0 0 -32400000 0 15000000 -32200000 32200000 0 -31000000 0 35600000 0 -35600000 63200000 Stockholms universitet 16000000 Stockholms universitet 15000000 Stockholms universitet 17200000 Stockholms universitet 15000000 Stockholms universitet SE-0-SE-6-61050041-6105004102 Sweden A knowledge-interface programme initiated by Sida in 2002 to strengthen resilience & sustainable development as a tool for poverty reduction. SwedBio is now a programme under the Stockholm Resisilience Centre, Stockholm University. During recent years SwedBio has been developing towards a more detached, international think-tank with a reduced dependency of Sida. Stockholm Resilience Centre (SRC) har ansökt hos Sida om ett stöd på 141,2 miljoner kr för att genomföra det globala programmet ”SwedBio – a knowledge interface on resilience and development at Stockholm Resilience Centre” under fyra år 2016-2019. Programmet har som mål att bidra till utvecklingen av resilienta ekosystem och samhällen med minskad fattigdom och respekterade mänskliga rättigheter. Detta vill man bidra till att uppnå genom utveckling av politik, policyer och metoder på internationell, nationell och i viss mån, lokal nivå. Verksamheten har en särskild styrka i SwedBios långsiktiga samarbete med 10-12 frivilligorganisationer som i huvudsak har sin bas i utvecklingsländer. Ett särdrag hos SwedBio är deras arbete med att fungera som ett ”gränssnitt för kunskap” (knowledge interface) och förbättra dialogen mellan olika aktörer, från ursprungsfolk och folkrörelser till det internationella forskarsamfundet och FN-förhandlare. De skräddarsydda dialogseminarier som SwedBio arrangerat i Ekvador, Panama och Colombia sedan 2012 i syfte att bl a underlätta förhandlingar inom konventionen för biologisk mångfald är några exempel på hur man arbetar. SwedBio startades på initiativ från Sida år 2002 och inhystes fram till 2011 på Centrum för Biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet. 2011 bytte programmet värd till Stockholm Resilience Centre (SRC) och är numera en integrerad del av SRC. Parallellt med detta beslut fattar Sida beslut om stöd till SRC för att genomföra programmet "Guidance for Resilience in the Anthropocene: Investments for Development 2015-2019" (GRAID), insatsnr 61050180. Ansvarsfördelningen är följande: Stockholms universitet är avtalspart eftersom Stockholm Resilience Centre inte är en egen organisation utan ligger under fakulteten för naturvetenskap på Stockholms universitet. Stockholm Resilience Centre och dess styrelse har dock ansvar för att programmet genomförs enligt överenskommelse. SwedBio-programmets enhetschef har viss delegerad beslutskapacitet och ansvarar för den dagliga verksamheten. SwedBios personal inklusive enhetschef finansieras av SwedBios programbudget. Background SwedBio's focus is biodiversity and since its establishment in 2002, the organization has worked to contribute to poverty alleviation, increased fairness, sustainable livelihoods and social-ecological systems rich in biodiversity that are resilient to different types of global changes such as climate change. The organization was first based at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), but moved in 2011 to the Stockholm Resilience Center. SwedBio is a programme that supports the generation and dissemination of new knowledge, a knowledge interface, with regard to resilience and ecosystem services. Objectives and overview of the operation The focus has been on developing countries, mainly least developed countries and other low-income countries. In these countries, SwedBio has worked with the following thematic focus areas: "Livelihoods, Food and Health; Cities and Biodiversity; Biocultural Diversity; Climate Change and Ecosystems; Values and Governance; and Assessments and Indicators." SwedBio has worked in all these themes in an integrated way and through a combination of dialogues and learning, art and culture, communication and education. During the programme phase, SwedBio has supported a total of 63 partner organizations operating in 57 countries. The majority of these partners have been regional or global networks that in turn coordinate and cooperate with national and local partners. In addition, the following overarching issues have formed the basis for SwedBio's operations throughout the programme phase: -Resilience perspective: there is a strong correlation between biodiversity and the resilience of an ecosystem, and thus its ability to deliver ecosystem services. - social-ecological systems rich in biodiversity: these systems are interconnected systems of man and nature and should not be treated in separation. - Poverty alleviation: there is a strong interrelationship between poverty, livelihoods and biodiversity and by addressing drivers of biodiversity loss, the vicious circle in which biodiversity loss creates vulnerability and poverty can be broken. - Justice, human rights and democracy: democracy and human rights are integrated through all activities and through a rights-based approach that analyses power structures in society, individual rights and the obligations of states throughout the development process. - Gender equality: SwedBio's work is guided by a gender and development perspective that recognises the need for a deeper understanding of the different gender roles of poor women and men as managers of ecosystems. - Endogenous development: SwedBio works from an endogenous development perspective, which means that they support organizations and collaborate with partners from the starting point for their supply strategies and worldviews, in an attempt to overcome a Western bias in grant and project design. Sweden Stockholms universitet Swedish International Development Cooperation Agency Stockholms universitet 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 38400000 44600000 45000000 23600000 0 21400000 0 21000000 0 24000000 17000000 21000000 0 0 128000000 Stockholms universitet 21400000 Stockholms universitet 17000000 Stockholms universitet 23600000 Stockholms universitet 21000000 Stockholms universitet 24000000 Stockholms universitet 21000000 Stockholms universitet Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050041-6105004103 Sweden A knowledge-interface programme initiated by Sida in 2002 to strengthen resilience & sustainable development as a tool for poverty reduction. SwedBio is now a programme under the Stockholm Resisilience Centre, Stockholm University. During recent years SwedBio has been developing towards a more detached, international think-tank with a reduced dependency of Sida. Stockholm Resilience Centre (SRC) har ansökt hos Sida om ett stöd på 141,2 miljoner kr för att genomföra det globala programmet ”SwedBio – a knowledge interface on resilience and development at Stockholm Resilience Centre” under fyra år 2016-2019. Programmet har som mål att bidra till utvecklingen av resilienta ekosystem och samhällen med minskad fattigdom och respekterade mänskliga rättigheter. Detta vill man bidra till att uppnå genom utveckling av politik, policyer och metoder på internationell, nationell och i viss mån, lokal nivå. Verksamheten har en särskild styrka i SwedBios långsiktiga samarbete med 10-12 frivilligorganisationer som i huvudsak har sin bas i utvecklingsländer. Ett särdrag hos SwedBio är deras arbete med att fungera som ett ”gränssnitt för kunskap” (knowledge interface) och förbättra dialogen mellan olika aktörer, från ursprungsfolk och folkrörelser till det internationella forskarsamfundet och FN-förhandlare. De skräddarsydda dialogseminarier som SwedBio arrangerat i Ekvador, Panama och Colombia sedan 2012 i syfte att bl a underlätta förhandlingar inom konventionen för biologisk mångfald är några exempel på hur man arbetar. SwedBio startades på initiativ från Sida år 2002 och inhystes fram till 2011 på Centrum för Biologisk mångfald på Sveriges Lantbruksuniversitet. 2011 bytte programmet värd till Stockholm Resilience Centre (SRC) och är numera en integrerad del av SRC. Parallellt med detta beslut fattar Sida beslut om stöd till SRC för att genomföra programmet "Guidance for Resilience in the Anthropocene: Investments for Development 2015-2019" (GRAID), insatsnr 61050180. Ansvarsfördelningen är följande: Stockholms universitet är avtalspart eftersom Stockholm Resilience Centre inte är en egen organisation utan ligger under fakulteten för naturvetenskap på Stockholms universitet. Stockholm Resilience Centre och dess styrelse har dock ansvar för att programmet genomförs enligt överenskommelse. SwedBio-programmets enhetschef har viss delegerad beslutskapacitet och ansvarar för den dagliga verksamheten. SwedBios personal inklusive enhetschef finansieras av SwedBios programbudget. Background SwedBio's focus is biodiversity and since its establishment in 2002, the organization has worked to contribute to poverty alleviation, increased fairness, sustainable livelihoods and social-ecological systems rich in biodiversity that are resilient to different types of global changes such as climate change. The organization was first based at the Swedish University of Agricultural Sciences (SLU), but moved in 2011 to the Stockholm Resilience Center. SwedBio is a programme that supports the generation and dissemination of new knowledge, a knowledge interface, with regard to resilience and ecosystem services. Objectives and overview of the operation The focus has been on developing countries, mainly least developed countries and other low-income countries. In these countries, SwedBio has worked with the following thematic focus areas: "Livelihoods, Food and Health; Cities and Biodiversity; Biocultural Diversity; Climate Change and Ecosystems; Values and Governance; and Assessments and Indicators." SwedBio has worked in all these themes in an integrated way and through a combination of dialogues and learning, art and culture, communication and education. During the programme phase, SwedBio has supported a total of 63 partner organizations operating in 57 countries. The majority of these partners have been regional or global networks that in turn coordinate and cooperate with national and local partners. In addition, the following overarching issues have formed the basis for SwedBio's operations throughout the programme phase: -Resilience perspective: there is a strong correlation between biodiversity and the resilience of an ecosystem, and thus its ability to deliver ecosystem services. - social-ecological systems rich in biodiversity: these systems are interconnected systems of man and nature and should not be treated in separation. - Poverty alleviation: there is a strong interrelationship between poverty, livelihoods and biodiversity and by addressing drivers of biodiversity loss, the vicious circle in which biodiversity loss creates vulnerability and poverty can be broken. - Justice, human rights and democracy: democracy and human rights are integrated through all activities and through a rights-based approach that analyses power structures in society, individual rights and the obligations of states throughout the development process. - Gender equality: SwedBio's work is guided by a gender and development perspective that recognises the need for a deeper understanding of the different gender roles of poor women and men as managers of ecosystems. - Endogenous development: SwedBio works from an endogenous development perspective, which means that they support organizations and collaborate with partners from the starting point for their supply strategies and worldviews, in an attempt to overcome a Western bias in grant and project design. Sweden Stockholms universitet Swedish International Development Cooperation Agency Stockholms universitet 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 15.6 - Främja en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användning av genetiska resurser samt lämpligt tillträde till sådana resurser, i enlighet med internationella avtal. 15.6 - Promote fair and equitable sharing of the benefits arising from the utilization of genetic resources and promote appropriate access to such resources, as internationally agreed. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -5031452 0 -5031452.0000000009 -5031452 Stockholms universitet -5031452 Stockholms universitet Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 More environmentally sustainable and inclusive cities and societies. Fler miljömässigt hållbara och inkluderande städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased adaptability and resilience to climate change and natural disasters, including to prevent, counter and manage involuntary migration driven by environmental and climate change Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer, inklusive för att förebygga, motverka och hantera ofrivillig migration pådriven av miljö-och klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner oceans and coasts, and sustainable use, management and restoration of marine resources, biodiversity and ecosystems. Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050044 Sweden UN-Water(UNW) is an inter-agency mechanism. UNW functions as a body for coordinating and information sharing among 28 different UN agencies, organisations and programmes working with issues related to water resources, drinking water & sanit. By supporting joint efforts and synergies between an additional 24 non-UN partners, added value is made to implem. of ongoing and/or planned UN programs/projects. UN-Water (UNW) är en organisation för samordning och informationsutbyte mellan 31 olika FN-organ, organisationer och program som arbetar med vattenresurser, dricksvatten och sanitet. Genom att stödja gemensamma insatser och skapa synergieffekter mellan ytterligare 36 icke-FN-organisationer skapas ett mervärde för genomförande av pågående och planerade FN-program och projekt. Denna beredning avser ett stöd till UN Water 2015-2020. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 36 mn skr och hela strategin är på ca 28 mn USD (200 mn skr) inklusive andra givares främst Schweiz, men också FN organisationernas medfinansiering . Avsteg från Sidas insatsregel har noterats vad gäller paragraf 2.8.11. Krav på revision och revisionsstandrard: Sverige har som medlem i FN deltagit i beslut om att acceptera externa och interna revisionsprocesser utifrån gjord riskanalys, SingleAudit principle samt § 2.8.7 Korruption om att Avtalet ska ange att samarbetsparten omedelbart ska informera Sida vid misstankar om eller förekomst av korruption. Schweiz (SDC) har för avsikt att fortsätta sitt stöd gör en beredning senare i år och Sida har en regelbunden diskussion med dom, om framtida stöd och delar dokument. Detta är anledningen till att Sidas bedömning skrivs på engelska. There is no single UN entity dedicated exclusively to water issues. Instead over 30 UN organizations carry out water and sanitation programmes separately. This reflects the fact that water issues run through all of the UNs main focus areas but also the fragmentation in the water sector. UN-Water is the United Nations inter-agency coordination mechanism for all freshwater related matters, including sanitation. Building on a long history of coordination in the UN system, UN-Water was formalized in 2003 by the UN System Chief Executives Board for Coordination. It provides the platform to address the cross-cutting nature of water and maximize system-wide coordinated action and coherence. UN-Waters role is to coordinate the work so that the UN family delivers as one in response to water related challenges. UN Water is made up of Members and Partners with the purpose to support UN Member States to sustainably manage water and sanitation by: 1. Inform Policies 2. Monitor and Report 3. Inspire Action Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Water sector policy and administrative management Water Supply & Sanitation UN-Waters main outcomes during 2015-2020: 1. Water and sanitation, in its broader sense covering the whole integrated management of water resources, is now a fundamental element of the 2030 Agenda on Sustainable Development and firmly established in other relevant frameworks, such as the Paris Agreement and the Sendai Framework. 2. UN-Waters awareness raising and communication activities continue to grow. 3. The global integrated monitoring of SDG 6 (SDG6 IMI) is now fully established. 4. The SDG 6 Global Acceleration Framework is unifying all actors to achieve SDG 6 by 2030. 5. UN-Water has defined its strategic vision and theory of change through 2030. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050044-6105004401 Sweden UN-Water(UNW) is an inter-agency mechanism. UNW functions as a body for coordinating and information sharing among 28 different UN agencies, organisations and programmes working with issues related to water resources, drinking water & sanit. By supporting joint efforts and synergies between an additional 24 non-UN partners, added value is made to implem. of ongoing and/or planned UN programs/projects. UN-Water (UNW) är en organisation för samordning och informationsutbyte mellan 31 olika FN-organ, organisationer och program som arbetar med vattenresurser, dricksvatten och sanitet. Genom att stödja gemensamma insatser och skapa synergieffekter mellan ytterligare 36 icke-FN-organisationer skapas ett mervärde för genomförande av pågående och planerade FN-program och projekt. Denna beredning avser ett stöd till UN Water 2015-2020. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 36 mn skr och hela strategin är på ca 28 mn USD (200 mn skr) inklusive andra givares främst Schweiz, men också FN organisationernas medfinansiering . Avsteg från Sidas insatsregel har noterats vad gäller paragraf 2.8.11. Krav på revision och revisionsstandrard: Sverige har som medlem i FN deltagit i beslut om att acceptera externa och interna revisionsprocesser utifrån gjord riskanalys, SingleAudit principle samt § 2.8.7 Korruption om att Avtalet ska ange att samarbetsparten omedelbart ska informera Sida vid misstankar om eller förekomst av korruption. Schweiz (SDC) har för avsikt att fortsätta sitt stöd gör en beredning senare i år och Sida har en regelbunden diskussion med dom, om framtida stöd och delar dokument. Detta är anledningen till att Sidas bedömning skrivs på engelska. There is no single UN entity dedicated exclusively to water issues. Instead over 30 UN organizations carry out water and sanitation programmes separately. This reflects the fact that water issues run through all of the UNs main focus areas but also the fragmentation in the water sector. UN-Water is the United Nations inter-agency coordination mechanism for all freshwater related matters, including sanitation. Building on a long history of coordination in the UN system, UN-Water was formalized in 2003 by the UN System Chief Executives Board for Coordination. It provides the platform to address the cross-cutting nature of water and maximize system-wide coordinated action and coherence. UN-Waters role is to coordinate the work so that the UN family delivers as one in response to water related challenges. UN Water is made up of Members and Partners with the purpose to support UN Member States to sustainably manage water and sanitation by: 1. Inform Policies 2. Monitor and Report 3. Inspire Action Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 6000000 6000000 6000000 0 0 0 6000000 6000000 6000000 6000000 0 -6000000 -6000000 6000000 -6000000 -6000000 -6000000 6000000 6000000 6000000 18000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services SE-0-SE-6-61050044-6105004402 Sweden UN-Water(UNW) is an inter-agency mechanism. UNW functions as a body for coordinating and information sharing among 28 different UN agencies, organisations and programmes working with issues related to water resources, drinking water & sanit. By supporting joint efforts and synergies between an additional 24 non-UN partners, added value is made to implem. of ongoing and/or planned UN programs/projects. UN-Water (UNW) är en organisation för samordning och informationsutbyte mellan 31 olika FN-organ, organisationer och program som arbetar med vattenresurser, dricksvatten och sanitet. Genom att stödja gemensamma insatser och skapa synergieffekter mellan ytterligare 36 icke-FN-organisationer skapas ett mervärde för genomförande av pågående och planerade FN-program och projekt. Denna beredning avser ett stöd till UN Water 2015-2020. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 36 mn skr och hela strategin är på ca 28 mn USD (200 mn skr) inklusive andra givares främst Schweiz, men också FN organisationernas medfinansiering . Avsteg från Sidas insatsregel har noterats vad gäller paragraf 2.8.11. Krav på revision och revisionsstandrard: Sverige har som medlem i FN deltagit i beslut om att acceptera externa och interna revisionsprocesser utifrån gjord riskanalys, SingleAudit principle samt § 2.8.7 Korruption om att Avtalet ska ange att samarbetsparten omedelbart ska informera Sida vid misstankar om eller förekomst av korruption. Schweiz (SDC) har för avsikt att fortsätta sitt stöd gör en beredning senare i år och Sida har en regelbunden diskussion med dom, om framtida stöd och delar dokument. Detta är anledningen till att Sidas bedömning skrivs på engelska. There is no single UN entity dedicated exclusively to water issues. Instead over 30 UN organizations carry out water and sanitation programmes separately. This reflects the fact that water issues run through all of the UNs main focus areas but also the fragmentation in the water sector. UN-Water is the United Nations inter-agency coordination mechanism for all freshwater related matters, including sanitation. Building on a long history of coordination in the UN system, UN-Water was formalized in 2003 by the UN System Chief Executives Board for Coordination. It provides the platform to address the cross-cutting nature of water and maximize system-wide coordinated action and coherence. UN-Waters role is to coordinate the work so that the UN family delivers as one in response to water related challenges. UN Water is made up of Members and Partners with the purpose to support UN Member States to sustainably manage water and sanitation by: 1. Inform Policies 2. Monitor and Report 3. Inspire Action Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.4 - By 2030, substantially increase water-use efficiency across all sectors and ensure sustainable withdrawals and supply of freshwater to address water scarcity and substantially reduce the number of people suffering from water scarcity. 6.4 - Till 2030 väsentligt effektivisera vattenanvändningen inom alla sektorer samt säkerställa hållbara uttag och en hållbar försörjning med sötvatten för att angripa vattenbristen och väsentligt minska det antal människor som lider av vattenbrist. 6.5 - Senast 2030 genomföra en integrerad förvaltning av vattenresurser på alla nivåer, när så är lämpligt genom gränsöverskridande samarbete. 6.5 - By 2030, implement integrated water resources management at all levels, including through transboundary cooperation as appropriate. 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6000000 6000000 6000000 0 0 0 6000000 6000000 0 6000000 18000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services 6000000 UNOPS/United Nations Office for Project Services Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050044-6105004403 Sweden UN-Water(UNW) is an inter-agency mechanism. UNW functions as a body for coordinating and information sharing among 28 different UN agencies, organisations and programmes working with issues related to water resources, drinking water & sanit. By supporting joint efforts and synergies between an additional 24 non-UN partners, added value is made to implem. of ongoing and/or planned UN programs/projects. UN-Water (UNW) är en organisation för samordning och informationsutbyte mellan 31 olika FN-organ, organisationer och program som arbetar med vattenresurser, dricksvatten och sanitet. Genom att stödja gemensamma insatser och skapa synergieffekter mellan ytterligare 36 icke-FN-organisationer skapas ett mervärde för genomförande av pågående och planerade FN-program och projekt. Denna beredning avser ett stöd till UN Water 2015-2020. Totalt avtalsbelopp med Sida för perioden är 36 mn skr och hela strategin är på ca 28 mn USD (200 mn skr) inklusive andra givares främst Schweiz, men också FN organisationernas medfinansiering . Avsteg från Sidas insatsregel har noterats vad gäller paragraf 2.8.11. Krav på revision och revisionsstandrard: Sverige har som medlem i FN deltagit i beslut om att acceptera externa och interna revisionsprocesser utifrån gjord riskanalys, SingleAudit principle samt § 2.8.7 Korruption om att Avtalet ska ange att samarbetsparten omedelbart ska informera Sida vid misstankar om eller förekomst av korruption. Schweiz (SDC) har för avsikt att fortsätta sitt stöd gör en beredning senare i år och Sida har en regelbunden diskussion med dom, om framtida stöd och delar dokument. Detta är anledningen till att Sidas bedömning skrivs på engelska. There is no single UN entity dedicated exclusively to water issues. Instead over 30 UN organizations carry out water and sanitation programmes separately. This reflects the fact that water issues run through all of the UNs main focus areas but also the fragmentation in the water sector. UN-Water is the United Nations inter-agency coordination mechanism for all freshwater related matters, including sanitation. Building on a long history of coordination in the UN system, UN-Water was formalized in 2003 by the UN System Chief Executives Board for Coordination. It provides the platform to address the cross-cutting nature of water and maximize system-wide coordinated action and coherence. UN-Waters role is to coordinate the work so that the UN family delivers as one in response to water related challenges. UN Water is made up of Members and Partners with the purpose to support UN Member States to sustainably manage water and sanitation by: 1. Inform Policies 2. Monitor and Report 3. Inspire Action Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency UNOPS/United Nations Office for Project Services 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -316174 -316174 0 -316174 UNOPS/United Nations Office for Project Services -316173.64 UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner oceans and coasts, and sustainable use, management and restoration of marine resources, biodiversity and ecosystems. Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050063 Sweden Support to Oxfam/Novib's programme "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change" within the area of food security. Stöd till Oxfam Novibs globala program "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change". Programmet är en del av regeringens satsning på livsmedelstrygghet, och syftar till ett mer jämlikt globalt livsmedels- och utsädessystem. SeedsGROW belyser frågan om ojämlikheter och orättvisor i det globala livsmedels- och utsädessystemet, och de konsekvenser det får för människors tillgång till tillräckliga mängder säker och kvalitativ mat (livsmedelstrygghet). Programmet angriper de problem som ligger till grunden för obalansen i våra livsmedelssystem: brist på god styrning både globalt och nationellt, klimatförändringar, markfrågor, brist på investeringar som kommer småbönder till godo, kraftiga svängningar i matpriser etc. Oxfam Novib vill angripa frågan om ett ojämlikt livsmedels- och utsädessystem genom ett globalt tvådelat program bestående av 1) ett program som är kopplat till Oxfams internationella kampanj "GROW" samt 2) ett utsädesprogram som behandlar flera aspekter av det globala utsädessysstemet. Utsädesprogrammet Sowing Diversity = Harvesting Security (SDHS) bygger på ett fyrdelat angreppssätt som syftar till att öka småbönders livsmedelstrygghet och öka deras resiliens att motstå kriser som prisökningar och klimatförändringar. Precis som GROW implementeras SD=HS både globalt, nationellt och lokalt. En större del av aktiviteterna implementeras dock i fält, av partnerorganisationer i programmets åtta samarbetsländer (bl.a. Mali, Myanmar och Zimbabwe). Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Agricultural development Agriculture Insatsen har i stort sett uppnått samtliga av sina mål. Inom Seeds-projektet har Oxfam lyckats med att stärka jordbrukares tekniska kapacitet för att välja och ta hand om en bredd av olika grödor utifrån på den kulturella och agro-ekologiska kontexten. Man har etablerat ett kooperativ Champion Farmer Seeds som säkerställt marknadsåtkomst för småbrukare. Kvinnors kapacitet har stärkts genom inblandning i kultivering av NUS-arter (Neglected and Underutilized Species) och utsädessparande. Småbrukare och ursprungsfolks röst har stärkts i nationella och globala policyarenor. GROW-delen av insatsen har kunnat skalas upp och nå fler med hjälp av Sidas finansiering, och med det har Oxfam gjort goda framssteg för att förstärka kapaciteten för kampanjande i det globala syd samt att hjälpa till med att främja länkarna mellan lokal/regional nivå och det globala. Oxfams kampanj bedöms ha varit en motor för att mobilisera allmänhetens engagemang i det globala syd i en bredd olika frågor. Bland annat har man gjort framsteg i att styra relevanta stakeholders i en riktning där de förbättrar globala policies och governance kring klimatförändringar och effekterna på livsmedelssäkerhet. Man har också sett vissa framsteg inom att förbättra policies globalt och nationellt för att stärka de som är mest marginaliserade av matproduktionssystem som det ser ut idag. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050063-6105006301 Sweden Support to Oxfam/Novib's programme "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change" within the area of food security. Stöd till Oxfam Novibs globala program "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change". Programmet är en del av regeringens satsning på livsmedelstrygghet, och syftar till ett mer jämlikt globalt livsmedels- och utsädessystem. SeedsGROW belyser frågan om ojämlikheter och orättvisor i det globala livsmedels- och utsädessystemet, och de konsekvenser det får för människors tillgång till tillräckliga mängder säker och kvalitativ mat (livsmedelstrygghet). Programmet angriper de problem som ligger till grunden för obalansen i våra livsmedelssystem: brist på god styrning både globalt och nationellt, klimatförändringar, markfrågor, brist på investeringar som kommer småbönder till godo, kraftiga svängningar i matpriser etc. Oxfam Novib vill angripa frågan om ett ojämlikt livsmedels- och utsädessystem genom ett globalt tvådelat program bestående av 1) ett program som är kopplat till Oxfams internationella kampanj "GROW" samt 2) ett utsädesprogram som behandlar flera aspekter av det globala utsädessysstemet. Utsädesprogrammet Sowing Diversity = Harvesting Security (SDHS) bygger på ett fyrdelat angreppssätt som syftar till att öka småbönders livsmedelstrygghet och öka deras resiliens att motstå kriser som prisökningar och klimatförändringar. Precis som GROW implementeras SD=HS både globalt, nationellt och lokalt. En större del av aktiviteterna implementeras dock i fält, av partnerorganisationer i programmets åtta samarbetsländer (bl.a. Mali, Myanmar och Zimbabwe). Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency Oxfam International Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 48000000 32000000 15000000 23000000 20000000 0 0 32000000 0 15000000 20000000 48000000 0 0 -23000000 0 0 0 18000000 23000000 23000000 -18000000 138000000 Oxfam International 48000000 Oxfam International 32000000 Oxfam International 15000000 Oxfam International 23000000 Oxfam International 20000000 Oxfam International SE-0-SE-6-61050063-6105006304 Sweden Support to Oxfam/Novib's programme "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change" within the area of food security. Stöd till Oxfam Novibs globala program "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change". Programmet är en del av regeringens satsning på livsmedelstrygghet, och syftar till ett mer jämlikt globalt livsmedels- och utsädessystem. SeedsGROW belyser frågan om ojämlikheter och orättvisor i det globala livsmedels- och utsädessystemet, och de konsekvenser det får för människors tillgång till tillräckliga mängder säker och kvalitativ mat (livsmedelstrygghet). Programmet angriper de problem som ligger till grunden för obalansen i våra livsmedelssystem: brist på god styrning både globalt och nationellt, klimatförändringar, markfrågor, brist på investeringar som kommer småbönder till godo, kraftiga svängningar i matpriser etc. Oxfam Novib vill angripa frågan om ett ojämlikt livsmedels- och utsädessystem genom ett globalt tvådelat program bestående av 1) ett program som är kopplat till Oxfams internationella kampanj "GROW" samt 2) ett utsädesprogram som behandlar flera aspekter av det globala utsädessysstemet. Utsädesprogrammet Sowing Diversity = Harvesting Security (SDHS) bygger på ett fyrdelat angreppssätt som syftar till att öka småbönders livsmedelstrygghet och öka deras resiliens att motstå kriser som prisökningar och klimatförändringar. Precis som GROW implementeras SD=HS både globalt, nationellt och lokalt. En större del av aktiviteterna implementeras dock i fält, av partnerorganisationer i programmets åtta samarbetsländer (bl.a. Mali, Myanmar och Zimbabwe). Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency Oxfam International Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 15000000 0 15000000 Oxfam International 15000000 Oxfam International SE-0-SE-6-61050063-6105006305 Sweden Support to Oxfam/Novib's programme "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change" within the area of food security. Stöd till Oxfam Novibs globala program "Seeds GROW: Harvesting Global Food Security and Justice in the Face of Climate Change". Programmet är en del av regeringens satsning på livsmedelstrygghet, och syftar till ett mer jämlikt globalt livsmedels- och utsädessystem. SeedsGROW belyser frågan om ojämlikheter och orättvisor i det globala livsmedels- och utsädessystemet, och de konsekvenser det får för människors tillgång till tillräckliga mängder säker och kvalitativ mat (livsmedelstrygghet). Programmet angriper de problem som ligger till grunden för obalansen i våra livsmedelssystem: brist på god styrning både globalt och nationellt, klimatförändringar, markfrågor, brist på investeringar som kommer småbönder till godo, kraftiga svängningar i matpriser etc. Oxfam Novib vill angripa frågan om ett ojämlikt livsmedels- och utsädessystem genom ett globalt tvådelat program bestående av 1) ett program som är kopplat till Oxfams internationella kampanj "GROW" samt 2) ett utsädesprogram som behandlar flera aspekter av det globala utsädessysstemet. Utsädesprogrammet Sowing Diversity = Harvesting Security (SDHS) bygger på ett fyrdelat angreppssätt som syftar till att öka småbönders livsmedelstrygghet och öka deras resiliens att motstå kriser som prisökningar och klimatförändringar. Precis som GROW implementeras SD=HS både globalt, nationellt och lokalt. En större del av aktiviteterna implementeras dock i fält, av partnerorganisationer i programmets åtta samarbetsländer (bl.a. Mali, Myanmar och Zimbabwe). Sweden Oxfam International Swedish International Development Cooperation Agency Oxfam International Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 18000000 -716631 0 0 18000000 18000000 Oxfam International 18000000 Oxfam International -716630.72 Oxfam International Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050064 Sweden The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ethiopia Guatemala Kyrgyzstan Liberia Niger (the) Nepal Rwanda Developing countries, unspecified Agricultural development Agriculture RWEE's overall progress has been slowed down due to the pandemic and climate change/natural disasters. In addition to negative effects and challenging contexts for the program target group, the COVID-19 pandemic has meant difficulties in implementation of program activities, and some have been postponed. The movement restrictions have also affected the monitoring and follow-up of the program, including data collection for results measurement. Climate change has also negatively affected the program implementation, with natural disasters and shocks have hit several program countries and had devastating effects on communities and target group. In general, the progress towards the overall goal is somewhat difficult to summarise, as results are mainly reported on sub-objective level and tend to focus on aggregated results or even anecdotal results on country levels, rather than shifts in trends and developments regarding women's economic empowerment more broadly. Missing or unclear baselines and targets makes the progress challenging to put in perspective and assess against the ambition and intended results. Results have been achieved with varying degrees across the four program outcomes, with some more affected by the pandemic. For example, many training activities had to be postponed due to restrictions, while cooperatives and women entrepreneurs also faced new business opportunities in response to the pandemic. During 2020, RWEE has reached 37,251 persons (in line with 2019) and since the start of the program has reached 80,092 persons (81% women and 19% men). Most were reached through informal groups, self-help groups and formally registered cooperatives and producer organisations. Niger and Guatemala represent 45% and 24% respectively out of the total persons reached. The least persons have been reached in Liberia (3% of total), followed by Kyrgyzstan and Rwanda (5% each). The reach in the different countries vary across years depending on country specific activities. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives. 1) Improvements in food and nutrition security The program reports on a further average increase in agricultural production of 101% compared to program baseline. This increase is attributed to transfer of knowledge in vegetable cultivation and livestock production, including guidance and accompaniment encouraging practical application. [ACT/TARGET] Positive results were achieved in women's nutrition. For example, in Nepal there was a 100% increase in vegetable consumption (both quantity and frequency) from kitchen gardens, which led to 97% of women-headed households increasing their Food Consumption Score. [ACT/TARGET] In Ethiopia, unexpected results were seen in an impact assessment conducted by the Bureau of Livestock, Agriculture and Natural Resource Development Bureau. Changes in food culture, nutrition and food security were seen among women who had participated in RWEE activities, through women applying positive coping mechanisms to deal with the COVID-19 crisis by planting backyard crops not traditionally used in their communities and living areas, such as potatoes. This enabled longterm utilisation and food security, and avoided use of expensive inputs. [ACT/TARGET] 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth In 2020, a total of USD 540k was generated from sales at individual and group levels, reaching a cumulative aggregate amount over the last three years of USD 2.6m. The increase in income was attributed to increased sale of produce, establishing kitchen gardens, innovations of non-agricultural products such as soaps and increased access to markets. For example, in Guatemala, 1,041 people (872 women and 169 men) generated a total of USD 123,544 from farm and kitchen garden sales and a further 333 women increased their sales by 48% (earning approximately USD 112 per month through sales of farm and kitchen garden products) of corn, beans, vegetables, eggs, and flour. [ACT/TARGET] Access and control over financial assets and credit to enhance rural women's entrepreneurial capacities and market competitiveness is also a focus of RWEE and the program has supported Village Savings and Loan Associations (VSLAs) across the implementing countries. In 2020, 1,175 rural women in Liberia have been granted access to credit through 32 existing and 16 newly formed VSLAs, which provided USD 58,750 in rural credit. In Nepal, 122 women's groups accumulated USD 96,752 which was used for setting up a revolving fund scheme by and granted access to finance to 2,860 rural women. [ACT/TARGET] 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes The most considerable progress made was observed as a result of the COVID-19 pandemic and changes to social norms reported during community response, as women played a central role in communities an households during the response and were able to engage successfully with decision-makers. In Kyrgyzstan, which has strong telecommunication networks countrywide, online dialogues and policy lobbying activities were organised when in-person forums originally planned were not possible. Two online dialogues were held and involved the participation of 85 rural women representing local women groups, local keneshes (councils), communities, civil society, and business organisations. Dialogues focused on the role of rural women in local economies and socio-political development, including the response to the COVID-19 pandemic. The dialogues also considered ways to increase the number of women running for elections. [NAT/INST] Local administrative leaders in Ethiopia visited a climate smart village initiative to promote a green economy established under RWEE. District officials and administrators reported that they regard the village as promising and replicable, and said they will incorporate that in future local development plans. [NAT/INST] RWEE continued using the Gender Action Learning System (GALS), a tool for community-led dialogue used to promote more equitable gender relations which actively includes men and boys in the discussion. In Nepal, change was observed among women at the household level, including reducing family expenses through household budgeting, and greater involvement of women in economic activities and household planning. GALS champions worked as volunteers to disseminate the GALS methodology in the community, as well as to raise public awareness about COVID-19, and help vulnerable women during the lockdown period. [ACT/TARGET] 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women Training has been provided under this objective in several countries, but some activities aimed at promoting rural women's advocacy towards governments have been postponed due to the pandemic. Some interesting results can however be seen. In Guatemala, the National Coalition for the Economic Empowerment of Women was signed by a number of influential ministries and secretariats including Ministry of Agriculture, Livestock and Food, Ministry of Economy, Presidential Secretariat for Women, National Secretariat for Science and Technology and Vice-Presidency of the Republic. This multi-sectorial alliance is part of RWEE's framework in Ethiopia. So far, this has led to the creation of Enlaces program that seeks to create opportunities to increase prosperity, profit, social responsibility that benefits both communities and the business sector as well as support provided to incorporate gender perspective in the loans program in response to COVID-19. [NAT/INST] In Kyrgyzstan, RWEE works together with UN Women projects to support the Ministry of Labour and Social Development in launching the national process on the development of a new Gender Equality Strategy for 2021-2030. More than 80 women participated in the dialogue on the role of rural women in local economies and socio-political development, in particular concerning COVID-19 response by using a platform provided by RWEE. [NAT/INST] Results highlighted in the Global Evaluation In 2002/21, RWEE conducted a global evaluation of the RWEE program and examined results achieved throughout the program implementation period. Main conclusions from the evaluations were: \n\n• RWEE has been highly relevant, aligned to the national policy framework in each of the countries where Women's Economic Empowerment (WEE) is recognized as an objective or an important component of agricultural development. It is also very closely aligned to the needs of rural women involved in the programme. • There has been strong internal coherence between the agencies and between the JP RWEE objectives and agency mandates. Working as one has been more challenging and took time to take off initially. External coherence at organisational level however, has not always translated into synergy on the ground between implementing partners. • Key results on individual level were highlighted in the evaluation; there has been a significant contribution from RWEE to rural women's improved livelihoods through agricultural practices, market linkages, awareness raising and leadership building. There are documented increases in vegetable and livestock production, diet and nutrition, and income gains in all countries. During field visits, both women and men reported shifts in social norms such as women being allowed to take work outside the home and husbands taking on some of the household chores and women interviewed reported an increase in self-confidence and self-esteem. [ACT/TARGET] • Decision making and funding have remained insufficiently aligned with rhythm and needs of implementation. Differences in disbursement procedures reduced synchronization of delivery and capacity to deliver in line with needs. • Selected elements of the JP RWEE show signs of sustainability that are likely to continue beyond the duration of the programme. The savings groups that have been established through JP RWEE emerge as a powerful transformative element of the programme with considerable likelihood of being sustained. Sustainability remains challenging for activities that require sizeable investments, activities that remunerate women for their work, and those that require capacity to purchase inputs. In addition, sustainability is challenging where implementation partners have key roles and where government services cannot take over these roles. • Main contributing factors to delivering results and sustainability have been synergy, complementarity and effective national coordination. Main hindering internal factor has been funding affecting delivery of activities, staff turnover, and capacity to invest in knowledge management and learning. Whilst a conducive policy and government interest have been contributing external factors, natural disasters (including pandemics) and political instability have hindered progress No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050064-6105006401 Sweden The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 58000000 0 27000000 27000000 0 58000000 0 27000000 -27000000 0 0 0 27000000 -22000000 0 22000000 27000000 112000000 UNDP/United Nations Development Programme 58000000 UNDP/United Nations Development Programme 27000000 UNDP/United Nations Development Programme 0 UNDP/United Nations Development Programme 27000000 UNDP/United Nations Development Programme SE-0-SE-6-61050064-6105006402 Sweden The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 40000000 40000000 UNDP/United Nations Development Programme 40000000 UNDP/United Nations Development Programme SE-0-SE-6-61050064-6105006403 Sweden The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The programme will support a results-oriented collaborative effort from the FAO, IFAD, WFP and UN Women to accelerate progress towards the economic empowerment of rural women and is expected to generate synergies that capitalize on each agency's mandate, comparative advantage and institutional strength to support improvements in the livelihoods and rights of rural women Det FN-gemensamma programmet “Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women” har pågått sedan 2012 men har p g a svårigheter att hitta finansiering och givare varit effektivt pågående sedan 2014. Programmet har huvudsakligen finansierats av Sida med en ytterst begränsad finansiering från Norge. Finansieringen av programmet har varit det mest genomgående problemet för programmet och den svenska finansieringen har motsvarat ungefär en 50%-ig finansiering av programmet. Trots den begränsade finansieringen har programmet uppvisat goda och accelererande resultat som bl a verifierats genom fältbesök, bl a Ambassadör Kamill till Kirgizistan och en delegation från Ambassaden i Delhi till Nepal. Nu när programmet har kommit till slutet av den ursprungliga avtalsperioden är framtiden för programmet ovisst. Trots kontinuerliga ansträngningar har det fortsatt varit svårt att hitta nya givare. Det kan eventuellt ses i relation till en allmän nedgång globalt i finansiering av genusrelaterade program. Det finns fortsatt indikationer på ett eventuellt nytt stöd från Norge. Sida bedömer att programmet är av stor vikt och har uppvisat goda resultat som det är av vikt att värna om. Det finns en risk att om programmet inte skulle kunna fortsätta att de framsteg som gjorts inte bara blir svåra att bibehålla men kan eventuellt slå tillbaka på de kvinnor som deltagit och medföra ökad grad av marginalisering och utsatthet. Därför är det Sidas bedömning att det är av vikt att säkerställa att programmet kan fortsätta och att det samtidigt ger utrymme att säkra fler givare. Att attrahera nya givare påverkas också av förmågan att visa upp resultat. RWEE har, trots bristerna i finansiering, i ökande grad påvisat goda resultat vilket också förstärker den vikt Sida sätter på att säkerställa en kontinuitet och fortsättning av programmet. Det finns en oklarhet om FN-regelverket kring komplexa One-UN program skulle kräva USD 5 miljoner eller om mindre belopp skulle kunna komma ifråga. SIDA:s ställningstagande har dock varit att om programmet ska kunna leva upp till sin fulla potential och fullt ut kunna säkerställa nya givare är det rimligt att Sida ger ett fullt stöd under kommande året för att sedan återkomma med beslut vid senare tillfälle då det råder större klarhet kring givarintressen och finansiering. I samband med den föreslagna avtalsändringen har alla obligatoriska bedömningar setts över och har inte ansetts behöva justeringar. Detsamma gäller även riskregister och resultatsammanfattning. Den ursprungliga bedömningen följer nedan: Kvinnor är centrala för utvecklingen av landsbygden och nationella ekonomier. De utgör en stor del av jordbruksarbetskraften, särskilt i småskaligt jordbruk, och utför de flesta av de obetalda omsorgsarbetena på landsbygden. Dock har landsbygdens kvinnor och flickor begränsad tillgång till produktiva resurser, t.ex. mark, insatsvaror i jordbruket, finansiering och kredit, rådgivningstjänster och teknik, som i sin tur begränsar produktionen. De möter större svårigheter än män att få tillgång till offentliga tjänster, social trygghet, möjligheter till sysselsättning, information, innovationer och lokala och nationella marknader och institutioner p.g.a. kulturella normer och säkerhetsfrågor. Obetalt omsorgsarbete hindrar ytterligare landsbygdens kvinnors förmåga att erhålla sysselsättning inom och utanför jordbruket samt dra nytta av nya marknadsmöjligheter inom jordbrukssektorn. Deras ledarskap och deltagande i producentorganisationer, beslutsfattande och lokalpolitik förblir låg och landsbygds- och jordbruksutvecklingspolitik tar inte tillräcklig hänsyn till deras behov och prioriteringar. I detta sammanhang föreslås ett gemensamt FN-program (IFAD, FAO, WFP och UN Women) baserat på fyra resultat: Resultat 1 att förbättra landsbygdens kvinnors mat- och näringssäkerhet syftar till att öka kvinnors produktionspotential inom det småskaliga jordbruket och förbättra deras kontroll och förvaltning av lokala livsmedelsreserver. Resultat 2 att öka landsbygdens kvinnors intäkter för att kunna upprätthålla sin försörjning och skapa välstånd fokuserar på att skapa, stödja och utveckla landsbygdens kvinnoledda företag, stödja deras roll i värdekedjor, förbättra deras inkomstmöjligheter och främja deras kopplingar till high value markets. Resultat 3 att stärka landsbygdens kvinnors ledarskap och delaktighet i sina samhällen och på landsbygdens institutioner och att forma lagar, politik och program för att stärka deras röst och inflytande i viktiga processer och att engagera de manliga företrädarna på alla nivåer att stötta förändring mot landsbygdens kvinnors egenmakt. Resultat 4 att en mer genuslyhörd politisk miljö där lagstiftande och politiska reformer katalyseras i en effektiv verkställighet av landsbygdens kvinnors markrättigheter och deras tillgång till anständig lönesysselsättning, socialt skydd och infrastruktur. Sida bedömer att programmets ansats att belysa och förstärka landsbygdens kvinnors ekonomiska egenmakt utifrån problematikens mångdimensionalitet och utifrån de deltagande FN organisationernas specifika mandat och erfarenhet ger en hög sannolikhet att programmet kan leverera resultat. FN organisationernas specifika roll både som normativa förändringsagenter på global nivå samt deras operativa arbete i fält är av stor vikt. Programmet bygger dessutom på redan pågående initiativ och stark närvaro i de länder där programmet ska genomföras. Eftersom programmen i fält kommer att utvecklas helt och hållet först när medel är tillgängliga är det svårt att göra bedömningar fullt ut på fältnivå. Sida bedömer däremot att FN organisationerna, utifrån bl a organisationsbedömningar har struktur, erfarenhet och kapacitet att genomföra programmet på ett bra sätt. MDTF strukturen har etablerats sedan 2003 och de deltagande organisationerna har sedan tidigare stor erfarenhet från deltagande i gemensamma program. Programmet bygger dessutom som tidgare sagts på stark närvaro och pågående program. Sida bedömer därför dessa risker som hanterbara. The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women The Joint Program "Accelerating Progress towards the Economic Empowerment of Rural Women "(RWEE) is a global initiative aimed at securing rural women livelihoods and rights in line with sustainable development. RWEE is implemented by FAO, IFAD, WFP and UN Women based on the comparative advantages and strengths of each UN body to improve the status of women in rural areas. The first phase of RWEE has been implemented in seven countries; Ethiopia, Guatemala, Kyrgyzstan, Liberia, Nepal, Niger and Rwanda. The overarching goal of this 5-year joint global programme is to secure rural women's livelihoods and rights in the context of sustainable development and the post MDGs, based on four outcome areas: improvements in food and nutrition security; increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth; enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes; and gender responsive policy environments secured for the economic empowerment of rural women. RWEE measures its overall progress and results for all four program objectives: 1) Improvements in food and nutrition security 2) Increased income, secure rural women's livelihoods and create wealth 3) Enhanced leadership and participation in their communities and in rural institutions, and in shaping laws, policies and programmes 4) Gender responsive policy environment secured for the economic empowerment of rural women Sweden UNDP/United Nations Development Programme Swedish International Development Cooperation Agency UNDP/United Nations Development Programme 2.1 - By 2030, end hunger and ensure access by all people, in particular the poor and people in vulnerable situations, including infants, to safe, nutritious and sufficient food all year round. 2.1 - Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 40000000 0 40000000 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 16000000 UNDP/United Nations Development Programme 3600000 UNDP/United Nations Development Programme 16000000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3400000 UNDP/United Nations Development Programme 3600000 UNDP/United Nations Development Programme Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Improved access to and increased use of open, safe and free information and communication technology (ICT) Förbättrad tillgång till och ökad användning av öppen, säker och fri informations- och kommunikationsteknologi (ICT) Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened ownership and tenure rights for land and natural resources Stärkt ägande- och nyttjanderätt av mark och naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened women's economic empowerment Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050071 Sweden CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility through Homelss International supports CBOs in the provision of housing facilities to slum dwellers in urban areas. This support aims specifically at strengthening CLIFFs work with provision of safe water and improved sanitation for women and children in accordance with Swed governments special emphasis on this area. CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility genom Homeless International stödjer lokala org's i byggande o rehabiliterng av bostäder, vatten & sanitet i urbana slumområden. Stödet syftar specifikt till att stärka CLIFFs arbete f service av säkert vatten och förbättrad sanitet t spec. kvinnor och barn, i enlighet m svenska regeringens prioritering av detta område fr 2013. Bidra till fattigdomsminskning genom att öka tillgången till allmänna, privata och civilsamhälliga resurser för bostäder inklusive grundläggande infrastrukturservice som vatten och avloppshantering. Finansiering går till organisationen Reall och dess nätverksorganisationer. Organisationer i nätverket stödjs att bygga kostnadsöverkomliga, enkla bostäder till människor med små inkomster. Målet är att visa att det både är möjligt att bygga effektivt och billigt och att fattiga människor kan finansiera sitt boende om förutsättningarna är de rätta. Få etablerade bostadsbyggbolag intresserar sig för detta segment och därför behöver Reall initialt stödja organisationer som sedan lägre tid arbetat med olika former bostadsutmaningar för fattiga människor. Organisationerna får stöd att bli effektiva och finansiellt hållbara leverantörer av bostäder till fattiga människor. De kommer även stödjas att bidra till sina respektive länders policyutveckling och i att driva på utvecklingen av olika finansiella former, t.ex frigöra bostadslån. Genom att dessa organisationer kan påvisa både framgångsrika projekt, hållbarhet för organisationer som verkar i det här segmentet samt påvisa att regelverket stegvis blir bättre anpassat är målet att mer finansiella resurser (lokala, nationella, privata m.m )ska kanaliseras till lågkostnadsbostäder och därmed också attrahera fler aktörer (bostadsbolag, bolånsaktörer etc).  Ett särskilt mål sattes också upp för att arbeta med anti-korruption i denna hårt utsatta sektorn. Finansiering kopplat till särkilda mål och processer tillfördes. Ett konkret mål var att Reall och alla partners skulle göra tydliga processbeskrivningar och identifiera största riskmoment för korruption samt vidta åtgärder för att minska dessa risker.      Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Basic drinking water supply and basic sanitation Water Supply & Sanitation Trots att det under beredningsfasen fanns förväntningar på att insatsen skulle generera ett stort antal hus genom en markant ökning av antal partners liksom snabb expandering av husproduktion per partner, var huvudfokus för perioden att hjälpa befintliga partners och deras affärsmodeller att bli hållbara (minska bidragsberoende, kunna attrahera annat kapital, få långsiktighet i arbetet m.m.). Av flera anledningar blev detta arbete med organisationsutveckling mer krävande än förutsett ( mer utförligt i Utvärderingen 2016/2017 etc.) samtidigt som det finansiella stödet från DFID blev mindre än förväntat. Därför blev resultaten vad gäller antal nya partners inte enligt ursprunglig förväntan vilket också ledde till lägre antal hus. Efter DFIDs omprioriteringar reviderades dock de kvantitativa målen till att vara i proportion till tillgängliga medel och av dessa uppnåddes 17 av 19.  Förväntade uppnådda resultat är bland annat: -Under perioden 2009-2019 (sk. period CLIFF 2a och 2b) färdigställdes 11 516 bostäder. Totalt har 24 260 bostäder godkänts för finansiering vilket innebär att resterande ca 13 000 är under olika faser av färdigställande, från att mark har upphandlats till i princip klara. Hela projekt som både färdigställts och för vilken finansieringen återbetalas till Reall finns i Pakistan, Kenya, Nepal och Nigeria. Återbetalningen har i t.ex Nigeria gjorts av en statlig aktör som i sin tur kommer hantera slutlån till boende. I vissa till Reall återbetalda projekt i Nepal har återbetalningen gjorts av ett kooperativ till vilken boende fortfarande betalar av.  -Sedan fas 2b (2014) har alla hem som byggts inkluderat vatten och sanitet. Projekt har också innefattat vatten och sanitets-tillgång för tidigare byggda hus (finansierade genom Reall) och/eller andra hus i området med det samma behov. Genom det WASH-fokuserade stödet har Reall haft möjlighet att stötta partners i Zimbabwe och Filipinerna med tekniska lösningar för avloppshantering där det inte funnits möjlighet att ansluta till kommunala avloppsverk. (sk. off-grid lösningar som är under uppföljning) -Utöver de ovan nämnda exemplen på resultat har stödet till nätverksorganisationerna möjliggjort ett konstruktivt påverkansarbete för att utifrån de konkreta resultaten driva ett förändringsarbete. Genom att ha pågående projekt har partners kontinuerlig dialog med stadsplanerare, reglerande myndigheter, godkännandeinstanser, andra bostadsleverantörer, banker och andra finansinstitut med mera. Alla nätverkspartners har uppnått olika resultat i påverkansarbetet. I Uganda har partnern EDH exempelvis kunna driva igenom en minskning av minsta godkända byggnadsarea vilket är nödvändigt för bostäder för människor med mycket låga inkomster. I Kenya uppges NACHU ha varit instrumentell i förändringen kring två lagar som begränsade bostadssektorn för låginkomsttagare; en som möjliggör skattelättnader för bostadskooperativ som ger bostadslån och en för skattelättnader för bostadsbolag som bygger mist 100 bostäder (tidigare gräns var 400).  - Vidare har olika former av "innovationer" delats i nätverket innefattande exempelvis rent-to-own-modeller som bidragit till att minska tröskeln för människor att ta steget att flytta till ett nytt hus/område och succesivt ta lån, kanske för första gången i livet. Innovationer som delats har också varit av teknisk karaktär, om boendeföreningars inflytande och översyn av infrastruktur, finansieringsmodeller inklusive för t.ex gemensamma underhåll, inspiration från policypåverkansresultat.  -Insatsen har även bidragit till att frigöra andra investeringar/finansieringar för sektorn. Sedan 2014 har, till följd av Realls arbete, mark till ett värde av 5 miljoner pund frigjorts (genom subventioner), andra nationella subventioner till ett värde av ca 18 miljoner pund har kanaliserats och lokala banklån om ca 1 miljon pund har möjliggjorts. Hushållen har hittills själva finansierat ca 4 miljoner pund. - ca hälften av partners kan genom sina affärsmodeller täcka sina driftskostnader och i några fall även vissa kapitalkostnader, vilket både visar på organisationsmognad och framgång för hållbarhet för stödet. Kompletterande intäkter kan vara olika former av subventioner genom t.ex statlig eller kommunal mark, eller externa bolånemöjligheter vilket gör återbetalningen av utställda lån snabbare. Då kräver alla nya projekt fortsatt nyinvesteringar som den inhemska marknade ännu inte bär. -Reall och nätverkspartners uppfyllde de särskilda målen under anti-korruptionsprogrammet.    Inte förväntat vid avtalets början: -Framgångsrikt lobbyarbete i Nepal har resulterat i bolån för människor utan formell anställning och grupper som tidigare varit exkluderade från bankmöjligheter. Den pionjära lokala banken såg att de nya kunderna utöver sina lån också hade öppnat sparkonto och börjat spara. Några kvinnor som intervjuades under ett fältbesök i Nepal uppgav att de numera sparade till oförutsedda kostnader så som hälsoutgifter och barnens utbildning. Reall arbetar på att systematisera insamling och analys av den här typen av information. -Arbetet med att säkerställa hållbara hus av god kvalitet fick positiv återkoppling efter att cyklonen Idai drog in över Mocambique. De färdigställda husen i det nya projektet motstod i princip till fullo orkanen tillskillnad från många andra hus i området. Erfarenheter kommer omsättas i andra projekt med höga klimatrisker.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050071-6105007101 Sweden CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility through Homelss International supports CBOs in the provision of housing facilities to slum dwellers in urban areas. This support aims specifically at strengthening CLIFFs work with provision of safe water and improved sanitation for women and children in accordance with Swed governments special emphasis on this area. CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility genom Homeless International stödjer lokala org's i byggande o rehabiliterng av bostäder, vatten & sanitet i urbana slumområden. Stödet syftar specifikt till att stärka CLIFFs arbete f service av säkert vatten och förbättrad sanitet t spec. kvinnor och barn, i enlighet m svenska regeringens prioritering av detta område fr 2013. Bidra till fattigdomsminskning genom att öka tillgången till allmänna, privata och civilsamhälliga resurser för bostäder inklusive grundläggande infrastrukturservice som vatten och avloppshantering. Finansiering går till organisationen Reall och dess nätverksorganisationer. Organisationer i nätverket stödjs att bygga kostnadsöverkomliga, enkla bostäder till människor med små inkomster. Målet är att visa att det både är möjligt att bygga effektivt och billigt och att fattiga människor kan finansiera sitt boende om förutsättningarna är de rätta. Få etablerade bostadsbyggbolag intresserar sig för detta segment och därför behöver Reall initialt stödja organisationer som sedan lägre tid arbetat med olika former bostadsutmaningar för fattiga människor. Organisationerna får stöd att bli effektiva och finansiellt hållbara leverantörer av bostäder till fattiga människor. De kommer även stödjas att bidra till sina respektive länders policyutveckling och i att driva på utvecklingen av olika finansiella former, t.ex frigöra bostadslån. Genom att dessa organisationer kan påvisa både framgångsrika projekt, hållbarhet för organisationer som verkar i det här segmentet samt påvisa att regelverket stegvis blir bättre anpassat är målet att mer finansiella resurser (lokala, nationella, privata m.m )ska kanaliseras till lågkostnadsbostäder och därmed också attrahera fler aktörer (bostadsbolag, bolånsaktörer etc).  Ett särskilt mål sattes också upp för att arbeta med anti-korruption i denna hårt utsatta sektorn. Finansiering kopplat till särkilda mål och processer tillfördes. Ett konkret mål var att Reall och alla partners skulle göra tydliga processbeskrivningar och identifiera största riskmoment för korruption samt vidta åtgärder för att minska dessa risker.      Sweden Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF Swedish International Development Cooperation Agency Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 45000000 100000000 100000000 80000000 100000000 0 100000000 80000000 45000000 0 100000000 0 100000000 0 -100000000 -20000000 80000000 20000000 100000000 0 -80000000 425000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 45000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 100000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 100000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 80000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 100000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF SE-0-SE-6-61050071-6105007103 Sweden CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility through Homelss International supports CBOs in the provision of housing facilities to slum dwellers in urban areas. This support aims specifically at strengthening CLIFFs work with provision of safe water and improved sanitation for women and children in accordance with Swed governments special emphasis on this area. CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility genom Homeless International stödjer lokala org's i byggande o rehabiliterng av bostäder, vatten & sanitet i urbana slumområden. Stödet syftar specifikt till att stärka CLIFFs arbete f service av säkert vatten och förbättrad sanitet t spec. kvinnor och barn, i enlighet m svenska regeringens prioritering av detta område fr 2013. Bidra till fattigdomsminskning genom att öka tillgången till allmänna, privata och civilsamhälliga resurser för bostäder inklusive grundläggande infrastrukturservice som vatten och avloppshantering. Finansiering går till organisationen Reall och dess nätverksorganisationer. Organisationer i nätverket stödjs att bygga kostnadsöverkomliga, enkla bostäder till människor med små inkomster. Målet är att visa att det både är möjligt att bygga effektivt och billigt och att fattiga människor kan finansiera sitt boende om förutsättningarna är de rätta. Få etablerade bostadsbyggbolag intresserar sig för detta segment och därför behöver Reall initialt stödja organisationer som sedan lägre tid arbetat med olika former bostadsutmaningar för fattiga människor. Organisationerna får stöd att bli effektiva och finansiellt hållbara leverantörer av bostäder till fattiga människor. De kommer även stödjas att bidra till sina respektive länders policyutveckling och i att driva på utvecklingen av olika finansiella former, t.ex frigöra bostadslån. Genom att dessa organisationer kan påvisa både framgångsrika projekt, hållbarhet för organisationer som verkar i det här segmentet samt påvisa att regelverket stegvis blir bättre anpassat är målet att mer finansiella resurser (lokala, nationella, privata m.m )ska kanaliseras till lågkostnadsbostäder och därmed också attrahera fler aktörer (bostadsbolag, bolånsaktörer etc).  Ett särskilt mål sattes också upp för att arbeta med anti-korruption i denna hårt utsatta sektorn. Finansiering kopplat till särkilda mål och processer tillfördes. Ett konkret mål var att Reall och alla partners skulle göra tydliga processbeskrivningar och identifiera största riskmoment för korruption samt vidta åtgärder för att minska dessa risker.      Sweden Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF Swedish International Development Cooperation Agency Donor Country NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 158476 0 158476 300000 0 -300000 158476 Donor Country NGO 158476 Donor Country NGO SE-0-SE-6-61050071-6105007104 Sweden CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility through Homelss International supports CBOs in the provision of housing facilities to slum dwellers in urban areas. This support aims specifically at strengthening CLIFFs work with provision of safe water and improved sanitation for women and children in accordance with Swed governments special emphasis on this area. CLIFF/HI-Community Led Infrastructure Finance Facility genom Homeless International stödjer lokala org's i byggande o rehabiliterng av bostäder, vatten & sanitet i urbana slumområden. Stödet syftar specifikt till att stärka CLIFFs arbete f service av säkert vatten och förbättrad sanitet t spec. kvinnor och barn, i enlighet m svenska regeringens prioritering av detta område fr 2013. Bidra till fattigdomsminskning genom att öka tillgången till allmänna, privata och civilsamhälliga resurser för bostäder inklusive grundläggande infrastrukturservice som vatten och avloppshantering. Finansiering går till organisationen Reall och dess nätverksorganisationer. Organisationer i nätverket stödjs att bygga kostnadsöverkomliga, enkla bostäder till människor med små inkomster. Målet är att visa att det både är möjligt att bygga effektivt och billigt och att fattiga människor kan finansiera sitt boende om förutsättningarna är de rätta. Få etablerade bostadsbyggbolag intresserar sig för detta segment och därför behöver Reall initialt stödja organisationer som sedan lägre tid arbetat med olika former bostadsutmaningar för fattiga människor. Organisationerna får stöd att bli effektiva och finansiellt hållbara leverantörer av bostäder till fattiga människor. De kommer även stödjas att bidra till sina respektive länders policyutveckling och i att driva på utvecklingen av olika finansiella former, t.ex frigöra bostadslån. Genom att dessa organisationer kan påvisa både framgångsrika projekt, hållbarhet för organisationer som verkar i det här segmentet samt påvisa att regelverket stegvis blir bättre anpassat är målet att mer finansiella resurser (lokala, nationella, privata m.m )ska kanaliseras till lågkostnadsbostäder och därmed också attrahera fler aktörer (bostadsbolag, bolånsaktörer etc).  Ett särskilt mål sattes också upp för att arbeta med anti-korruption i denna hårt utsatta sektorn. Finansiering kopplat till särkilda mål och processer tillfördes. Ett konkret mål var att Reall och alla partners skulle göra tydliga processbeskrivningar och identifiera största riskmoment för korruption samt vidta åtgärder för att minska dessa risker.      Sweden Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF Swedish International Development Cooperation Agency Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.7 - Senast 2030 tillhandahålla universell tillgång till säkra, inkluderande och tillgängliga grönområden och offentliga platser, i synnerhet för kvinnor och barn, äldre personer och personer med funktionsnedsättning. 11.7 - By 2030, provide universal access to safe, inclusive and accessible, green and public spaces, in particular for women and children, older persons and persons with disabilities. 11.c - Support least developed countries, including through financial and technical assistance, in building sustainable and resilient buildings utilizing local materials. 11.c - Stödja de minst utvecklade länderna, inklusive genom finansiellt och tekniskt bistånd, att bygga hållbara och motståndskraftiga byggnader av lokala material. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 0 20000000 20000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF 20000000 Reall Ltd/Homeless International Re CLIFF Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved opportunities for learning and knowledge especially for girls and women Förbättrade möjligheter att tillgodogöra sig lärande och kunskap, särskilt för flickor och kvinnor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050108 Sweden Core support IDI, the contribution aims to strengthen Supreme Audit Institutions in developing countries through capacity buidling, technical support and dissemination of information. Genom regeringsbeslutet UF2014/32089/UD/FMR har regeringen antagit en global strategi för särskilda initiativ för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. Härefter kallad Strategin. Verksamheten inom ramen för Strategin syftar till att bidra till frihet från förtryck genom stärkande av mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratisering och rättsstatens principer. Den internationella organisationen för riksrevisioner (The International Organisation for Supreme Audit Institutions, INTOSAI) är en icke-vinstdrivande paraplyorganisation för riksrevisioner över hela världen. INTOSAI har 192 medlemslämnder och har en regional struktur med underorganisationer. INTOSAI har ett kapacitetsutvecklingsorgan; INTOSAI Development Initiative (IDI) som har inkommit med en ansökan om kärnstöd om 44 MSEK över en fyra års tid, 2015-2018. Den totala budgeten för IDI under en fyra års period är cirka 220 MSEK. Andra givare är: NORAD, norska och finska UD, DFID och US AID. Ansökan är en fortsättning på ett befintligt kärnstöd från 2011-2014. IDI har erhållit stöd från Sida sedan 2001. Insatsen syftar till att kapacitetstärka riksrevisioner i utvecklingsländer genom ett behovs- och efterfrågansbaserat arbete bestående av utbildningar, informationsspridning och tekniskt stöd. IDI bedöms av Sida ha mandat, kompetens, system, nätverk och erfarenhet att bedriva ett kapacitetsutvecklande program av riksrevisioner i utvecklingsländer i syfte att bidra till de svenska prioriteringarna och till att rättsstatens principer i högre grad kan råda i de kontexter programmen verkar i. Supreme Audit Institutions making a real difference in the quality of public sector governance and service delivery for benefit of the citizens. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Public finance management (PFM) Government & Civil Society-general The intervention has achieved improved issuance and publication of audit reports as well as increased implementation and improved use of International Standards for Supreme Audit Institutions (ISSAIs). IDI has measured its results through indicators in the "IDI Results Measurement System" which is divided in two levels: 1) Supreme Audit Institution (SAI) outcome and 2) IDI outcomes. On the SAI level, IDI has aimed for improved audit reporting in terms of timing and publication as well as the implementation and use of ISSAIs through the ISSAI implementation initiative. During this period many SAIs have adopted the ISSAIs and developed detailed internal standards such as Codes of Ethics and Quality Control mechanisms as well as developed stakeholder engagement strategies.   On an IDI level, it is established that IDI has managed to carry out its programmes as planned and provided support to regions and groups of SAIs through its training. INTOSAI Regions have been strengthened through the support of IDI, as shown in developments of regional strategic plans and capacity development programmes, for example. IDI has provided concrete life-line support to the SAIs in Somalia and South Sudan and developed a support programme for SAIs in fragile states ("Tier 2"). Many of the initiatives have been started this strategy period and will continue through the next period.  On a global level (measrued as an IDI level outcome), IDI has developed and promoted the use of global public goods, such as guidance and implementation handbooks for audit standards and strategic planning, as well as the diagnostic tool SAI Performance Measurement Framework, used by an nicreasing number of SAIs anbd development partners worldwide.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050108-6105010801 Sweden Core support IDI, the contribution aims to strengthen Supreme Audit Institutions in developing countries through capacity buidling, technical support and dissemination of information. Genom regeringsbeslutet UF2014/32089/UD/FMR har regeringen antagit en global strategi för särskilda initiativ för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. Härefter kallad Strategin. Verksamheten inom ramen för Strategin syftar till att bidra till frihet från förtryck genom stärkande av mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratisering och rättsstatens principer. Den internationella organisationen för riksrevisioner (The International Organisation for Supreme Audit Institutions, INTOSAI) är en icke-vinstdrivande paraplyorganisation för riksrevisioner över hela världen. INTOSAI har 192 medlemslämnder och har en regional struktur med underorganisationer. INTOSAI har ett kapacitetsutvecklingsorgan; INTOSAI Development Initiative (IDI) som har inkommit med en ansökan om kärnstöd om 44 MSEK över en fyra års tid, 2015-2018. Den totala budgeten för IDI under en fyra års period är cirka 220 MSEK. Andra givare är: NORAD, norska och finska UD, DFID och US AID. Ansökan är en fortsättning på ett befintligt kärnstöd från 2011-2014. IDI har erhållit stöd från Sida sedan 2001. Insatsen syftar till att kapacitetstärka riksrevisioner i utvecklingsländer genom ett behovs- och efterfrågansbaserat arbete bestående av utbildningar, informationsspridning och tekniskt stöd. IDI bedöms av Sida ha mandat, kompetens, system, nätverk och erfarenhet att bedriva ett kapacitetsutvecklande program av riksrevisioner i utvecklingsländer i syfte att bidra till de svenska prioriteringarna och till att rättsstatens principer i högre grad kan råda i de kontexter programmen verkar i. Supreme Audit Institutions making a real difference in the quality of public sector governance and service delivery for benefit of the citizens. Sweden IDI/Intosai Development Initiative Swedish International Development Cooperation Agency IDI/Intosai Development Initiative 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 22000000 0 11000000 0 11000000 0 11000000 22000000 11000000 0 0 0 -11000000 -11000000 33000000 IDI/Intosai Development Initiative 11000000 IDI/Intosai Development Initiative 11000000 IDI/Intosai Development Initiative 11000000 IDI/Intosai Development Initiative SE-0-SE-6-61050108-6105010802 Sweden Core support IDI, the contribution aims to strengthen Supreme Audit Institutions in developing countries through capacity buidling, technical support and dissemination of information. Genom regeringsbeslutet UF2014/32089/UD/FMR har regeringen antagit en global strategi för särskilda initiativ för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. Härefter kallad Strategin. Verksamheten inom ramen för Strategin syftar till att bidra till frihet från förtryck genom stärkande av mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratisering och rättsstatens principer. Den internationella organisationen för riksrevisioner (The International Organisation for Supreme Audit Institutions, INTOSAI) är en icke-vinstdrivande paraplyorganisation för riksrevisioner över hela världen. INTOSAI har 192 medlemslämnder och har en regional struktur med underorganisationer. INTOSAI har ett kapacitetsutvecklingsorgan; INTOSAI Development Initiative (IDI) som har inkommit med en ansökan om kärnstöd om 44 MSEK över en fyra års tid, 2015-2018. Den totala budgeten för IDI under en fyra års period är cirka 220 MSEK. Andra givare är: NORAD, norska och finska UD, DFID och US AID. Ansökan är en fortsättning på ett befintligt kärnstöd från 2011-2014. IDI har erhållit stöd från Sida sedan 2001. Insatsen syftar till att kapacitetstärka riksrevisioner i utvecklingsländer genom ett behovs- och efterfrågansbaserat arbete bestående av utbildningar, informationsspridning och tekniskt stöd. IDI bedöms av Sida ha mandat, kompetens, system, nätverk och erfarenhet att bedriva ett kapacitetsutvecklande program av riksrevisioner i utvecklingsländer i syfte att bidra till de svenska prioriteringarna och till att rättsstatens principer i högre grad kan råda i de kontexter programmen verkar i. Supreme Audit Institutions making a real difference in the quality of public sector governance and service delivery for benefit of the citizens. Sweden IDI/Intosai Development Initiative Swedish International Development Cooperation Agency IDI/Intosai Development Initiative 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 350000 350000 0 350000 IDI/Intosai Development Initiative 350000 IDI/Intosai Development Initiative SE-0-SE-6-61050108-6105010803 Sweden Core support IDI, the contribution aims to strengthen Supreme Audit Institutions in developing countries through capacity buidling, technical support and dissemination of information. Genom regeringsbeslutet UF2014/32089/UD/FMR har regeringen antagit en global strategi för särskilda initiativ för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. Härefter kallad Strategin. Verksamheten inom ramen för Strategin syftar till att bidra till frihet från förtryck genom stärkande av mänskliga rättigheter, jämställdhet, demokratisering och rättsstatens principer. Den internationella organisationen för riksrevisioner (The International Organisation for Supreme Audit Institutions, INTOSAI) är en icke-vinstdrivande paraplyorganisation för riksrevisioner över hela världen. INTOSAI har 192 medlemslämnder och har en regional struktur med underorganisationer. INTOSAI har ett kapacitetsutvecklingsorgan; INTOSAI Development Initiative (IDI) som har inkommit med en ansökan om kärnstöd om 44 MSEK över en fyra års tid, 2015-2018. Den totala budgeten för IDI under en fyra års period är cirka 220 MSEK. Andra givare är: NORAD, norska och finska UD, DFID och US AID. Ansökan är en fortsättning på ett befintligt kärnstöd från 2011-2014. IDI har erhållit stöd från Sida sedan 2001. Insatsen syftar till att kapacitetstärka riksrevisioner i utvecklingsländer genom ett behovs- och efterfrågansbaserat arbete bestående av utbildningar, informationsspridning och tekniskt stöd. IDI bedöms av Sida ha mandat, kompetens, system, nätverk och erfarenhet att bedriva ett kapacitetsutvecklande program av riksrevisioner i utvecklingsländer i syfte att bidra till de svenska prioriteringarna och till att rättsstatens principer i högre grad kan råda i de kontexter programmen verkar i. Supreme Audit Institutions making a real difference in the quality of public sector governance and service delivery for benefit of the citizens. Sweden IDI/Intosai Development Initiative Swedish International Development Cooperation Agency IDI/Intosai Development Initiative 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11000000 0 0 11000000 11000000 IDI/Intosai Development Initiative 11000000 IDI/Intosai Development Initiative 0 IDI/Intosai Development Initiative Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Reduced corruption and increased transparency and accountability. Minskad korruption samt ökad transparens och ansvarsutkrävande. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61050127 Sweden The project is implemented by a consortium composed of 3 regional IBFAN offices, the Global liason office for IBFAN (GIFA) and WABA and it works towards accelerating MDG4 and 5. It is based on a human rights and gender equality princpiles and works to protect, promote and support optimal breasfeeding in order to improve the survival, health and development of children and women around the world. Inledningsvis bör nämnas att HL Sofia Norlin ansvarat för beredningen av insatsen som efter avdelningskommittéen överlämnades till HL Christina Larsson som fick i uppdrag inkorporera kommittéens kommentarer i bedömningspromemorian (beredning av insats), slutförhandla avtalet med WABA samt färdigställa beslutet. WABA/IBFAN-konsortiet har vänt sig till Sida med en ansökan för stöd om 61,7MSEK för genomförandet av “Protecting, Promoting and Supporting Breastfeeding through Human rights and Gender Equality- a proposal for a global coordinated and expanded programme to achieve MDG4 and 5 and related post 2015-agenda” under perioden 2014-2017. Insatsen ämnar till att “skydd, främjande och stöd till amning” intar en position som nyckelinterventioner på den internationella utvecklingsagendan för att uppnå barns och kvinnors rätt till överlevnad, hälsa och nutrition. Insatsen implementeras av följande fyra konsortiumpartner: International Baby Food Action Network (IBFAN)/ Afrika, IBFAN/Asien,det globala sambandskontoret IBFAN/GenevaInfant FeedingAssociation(GIFA) samt World Alliance for Breastfeeding Action (WABA). Insatsens totala budget är 72 MSEK varav 61,7MSEK från Sida och resterande 10,7 MSEK från övriga givare där Norad utgör den största av dessa (9 MSEK totalt för 2014 och 2015). The overall objective of the consortium programme is to accelerate the momentum for action ininfant and young child feeding, and thus contribute to positioning the protection, promotionand support of breastfeeding as key interventions on the international development agenda toachieve children’s and women’s rights to survival, health, adequate food and nutrition.     Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Basic nutrition Basic Health Example of results Area 1: WABA did advocacy work in the Second InternationalConference on Nutrition (ICN2) in 2014 with the result thatthe Rome Declaration on Nutrition and the Framework forAction included breastfeeding components. Further, manygovernment connections were made at the ICN2. Severalof these governments continue to be engaged through theWorld Breastfeeding Week.   Since 2016, IBFAN-GIFA and WABA have contributed to the work of WHO NetCode, as well asgiven inputs to relevant World Health Assembly resolutions. (NetCode supports countries inmonitoring the implementation of the International Code and has designed the protocol in usefor the periodic monitoring of the International Code at country level.) Despite worldwideefforts, the implementation of the International Code remains low.   WABA is also engaged with the UN Commission on the Status of Women. Together with theInternational Lactation Consultant Association (ILCA), WABA introduced a strategic position onpaid family leave. WABA is also in the process of consolidating links with the InternationalLabour Organisation (ILO) on this topic.       No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050127-6105012701 Sweden The project is implemented by a consortium composed of 3 regional IBFAN offices, the Global liason office for IBFAN (GIFA) and WABA and it works towards accelerating MDG4 and 5. It is based on a human rights and gender equality princpiles and works to protect, promote and support optimal breasfeeding in order to improve the survival, health and development of children and women around the world. Inledningsvis bör nämnas att HL Sofia Norlin ansvarat för beredningen av insatsen som efter avdelningskommittéen överlämnades till HL Christina Larsson som fick i uppdrag inkorporera kommittéens kommentarer i bedömningspromemorian (beredning av insats), slutförhandla avtalet med WABA samt färdigställa beslutet. WABA/IBFAN-konsortiet har vänt sig till Sida med en ansökan för stöd om 61,7MSEK för genomförandet av “Protecting, Promoting and Supporting Breastfeeding through Human rights and Gender Equality- a proposal for a global coordinated and expanded programme to achieve MDG4 and 5 and related post 2015-agenda” under perioden 2014-2017. Insatsen ämnar till att “skydd, främjande och stöd till amning” intar en position som nyckelinterventioner på den internationella utvecklingsagendan för att uppnå barns och kvinnors rätt till överlevnad, hälsa och nutrition. Insatsen implementeras av följande fyra konsortiumpartner: International Baby Food Action Network (IBFAN)/ Afrika, IBFAN/Asien,det globala sambandskontoret IBFAN/GenevaInfant FeedingAssociation(GIFA) samt World Alliance for Breastfeeding Action (WABA). Insatsens totala budget är 72 MSEK varav 61,7MSEK från Sida och resterande 10,7 MSEK från övriga givare där Norad utgör den största av dessa (9 MSEK totalt för 2014 och 2015). The overall objective of the consortium programme is to accelerate the momentum for action ininfant and young child feeding, and thus contribute to positioning the protection, promotionand support of breastfeeding as key interventions on the international development agenda toachieve children’s and women’s rights to survival, health, adequate food and nutrition.     Sweden WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Swedish International Development Cooperation Agency WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 11000000 13700000 10000000 20000000 0 10000000 11000000 -72545 13700000 -20000000 10000000 20000000 20000000 -10000000 54700000 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad 11000000 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad 13700000 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad 10000000 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad -72545.37 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad 14852774 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad SE-0-SE-6-61050127-6105012702 Sweden The project is implemented by a consortium composed of 3 regional IBFAN offices, the Global liason office for IBFAN (GIFA) and WABA and it works towards accelerating MDG4 and 5. It is based on a human rights and gender equality princpiles and works to protect, promote and support optimal breasfeeding in order to improve the survival, health and development of children and women around the world. Inledningsvis bör nämnas att HL Sofia Norlin ansvarat för beredningen av insatsen som efter avdelningskommittéen överlämnades till HL Christina Larsson som fick i uppdrag inkorporera kommittéens kommentarer i bedömningspromemorian (beredning av insats), slutförhandla avtalet med WABA samt färdigställa beslutet. WABA/IBFAN-konsortiet har vänt sig till Sida med en ansökan för stöd om 61,7MSEK för genomförandet av “Protecting, Promoting and Supporting Breastfeeding through Human rights and Gender Equality- a proposal for a global coordinated and expanded programme to achieve MDG4 and 5 and related post 2015-agenda” under perioden 2014-2017. Insatsen ämnar till att “skydd, främjande och stöd till amning” intar en position som nyckelinterventioner på den internationella utvecklingsagendan för att uppnå barns och kvinnors rätt till överlevnad, hälsa och nutrition. Insatsen implementeras av följande fyra konsortiumpartner: International Baby Food Action Network (IBFAN)/ Afrika, IBFAN/Asien,det globala sambandskontoret IBFAN/GenevaInfant FeedingAssociation(GIFA) samt World Alliance for Breastfeeding Action (WABA). Insatsens totala budget är 72 MSEK varav 61,7MSEK från Sida och resterande 10,7 MSEK från övriga givare där Norad utgör den största av dessa (9 MSEK totalt för 2014 och 2015). The overall objective of the consortium programme is to accelerate the momentum for action ininfant and young child feeding, and thus contribute to positioning the protection, promotionand support of breastfeeding as key interventions on the international development agenda toachieve children’s and women’s rights to survival, health, adequate food and nutrition.     Sweden WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Swedish International Development Cooperation Agency WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 -35307 -35306.82 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad SE-0-SE-6-61050127-6105012703 Sweden The project is implemented by a consortium composed of 3 regional IBFAN offices, the Global liason office for IBFAN (GIFA) and WABA and it works towards accelerating MDG4 and 5. It is based on a human rights and gender equality princpiles and works to protect, promote and support optimal breasfeeding in order to improve the survival, health and development of children and women around the world. Inledningsvis bör nämnas att HL Sofia Norlin ansvarat för beredningen av insatsen som efter avdelningskommittéen överlämnades till HL Christina Larsson som fick i uppdrag inkorporera kommittéens kommentarer i bedömningspromemorian (beredning av insats), slutförhandla avtalet med WABA samt färdigställa beslutet. WABA/IBFAN-konsortiet har vänt sig till Sida med en ansökan för stöd om 61,7MSEK för genomförandet av “Protecting, Promoting and Supporting Breastfeeding through Human rights and Gender Equality- a proposal for a global coordinated and expanded programme to achieve MDG4 and 5 and related post 2015-agenda” under perioden 2014-2017. Insatsen ämnar till att “skydd, främjande och stöd till amning” intar en position som nyckelinterventioner på den internationella utvecklingsagendan för att uppnå barns och kvinnors rätt till överlevnad, hälsa och nutrition. Insatsen implementeras av följande fyra konsortiumpartner: International Baby Food Action Network (IBFAN)/ Afrika, IBFAN/Asien,det globala sambandskontoret IBFAN/GenevaInfant FeedingAssociation(GIFA) samt World Alliance for Breastfeeding Action (WABA). Insatsens totala budget är 72 MSEK varav 61,7MSEK från Sida och resterande 10,7 MSEK från övriga givare där Norad utgör den största av dessa (9 MSEK totalt för 2014 och 2015). The overall objective of the consortium programme is to accelerate the momentum for action ininfant and young child feeding, and thus contribute to positioning the protection, promotionand support of breastfeeding as key interventions on the international development agenda toachieve children’s and women’s rights to survival, health, adequate food and nutrition.     Sweden WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Swedish International Development Cooperation Agency WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -929845 -929845 WABA/World Alliance for Breastfeeding Action Berhad Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened and sustainable good quality health systems Stärkta och hållbara system av god kvalitet för hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-61050134 Sweden Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Human rights NCDs control, general Health policy and administrative management Social Protection Promotion of mental health and well-being Government & Civil Society-general Non-communicable diseases (NCDs) Health, General Other Social Infrastructure & Services Examples of results until 2018: - Between 2014 and 2018, over 5 million additional older people supported by HelpAge on social protection across 12 countries received a pension for the first time in their lives. - HelpAge supported WHO’s work on ageing and health, including through the development of a joint work-plan based on the Global Strategy and Action Plan on Ageing and Health - National research and advocacy at country level achieved legislative, policy and practical changes to protect older people’s rights to freedom from violence, abuse and neglect in Moldova, Tanzania, South Africa and SriLanka - The UN adopted age-inclusive Sustainable Development Goals (SDGs) Some of the results 2019/20 achieved: 1. I have the income I need- 1.28 million older people in six countries received a social pension for the first time.- £4.88 billion+ was paid to older people in the 18 countries where HelpAge has actively worked on social pensions over the past five years, representing a year-on-year increase of £202 million.- 38,000 older people (63 per cent women) across nine countries had their financial and food security protected and supported through our humanitarian and disaster risk reduction programmes.2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity- 225,784 older people in 17 countries received better health and care services or support as a result of HelpAge’s work – the majority of whom were older women (62 per cent).- 3.1 million older people benefited from new or revised government health and care policies.- 51,500 older people (63 per cent women) in 11 countries had their health, care and nutrition requirements provided for and protected during humanitarian crises, through emergency responses and disaster risk reduction.3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse- 183,000 older people – 60 per cent women – received humanitarian aid in 30 countries.- 45,404 people across nine countries took part in disaster preparedness work or training.- 5 national policies were introduced in Kenya, Kyrgyzstan and Tanzania to protect older people from violence and abuse.- 156 partners in 15 countries enabled almost 431,500 older people to access information about laws and support services relating to violence and abuse.4. My voice is heard- 254,000 people were mobilised to campaign for better policies and practice for older people in 30 countries.- 2,817 Older People’s Associations in 16 countries monitored the delivery of social pensions, health services and other entitlements.- 1.5 million older people in five countries adopted age-friendly policies and programmes in response to the Sustainable Development Goals and international humanitarian law. 5. Inclusion: Gender and Disability- Input from HAI at regional fora marking the anniversary of the Platform for Action led to older women’s issues and rights being included in the Asia Pacific and Africa Civil Society Reports and Regional Declarations on Beijing+25.- HAI promoted standards for sex, age and disability disaggregated data (SADDD) in programmes, for better analysis and evidence for strengthening gender and disability inclusion and also developed a new tool to ensure staff build gender into all advocacy work; new targets on gender analysis in advocacy; and the use of SADDD and gender analysis in funding proposals.- Inclusion training for HelpAge partners and international NGOs and donors on understanding and applying the Humanitarian Inclusion Standards was carried out in eight countries. Other example:HelpAge has developed an outcome tracking tool revealing a rise in the functional ability of those engaged in the  programme (from two per cent in October 2018 to 48 per cent in March 2020), and a strengthening of independence and the ability to self-care (which rose from nine to 72 per cent over the same period). HelpAge also describes how the world by 2030 will have more older people than ever before and, for the first time in history, they will outnumber children under the age of 10. During the Covid-19 pandemic older people are hit the hardest of the pandemic and its consequences of economic hardship, lack of access to health care and isolation. The results by HelpAge related to Covid-19 are assessed within the frame of the agreement between Sida and HelpAge 2020-2024. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050134-6105013401 Sweden Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   Sweden HelpAge International Swedish International Development Cooperation Agency HelpAge International 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disability 8670000 10000000 10000000 0 5000000 5000000 5000000 10000000 8670000 -5000000 -10000000 10000000 10000000 -10000000 28670000 HelpAge International 8670000 HelpAge International 5000000 HelpAge International 5000000 HelpAge International 5000000 HelpAge International 5000000 HelpAge International SE-0-SE-6-61050134-6105013402 Sweden Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   Sweden HelpAge International Swedish International Development Cooperation Agency HelpAge International 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 0 0 5000000 0 0 0 5000000 HelpAge International 5000000 HelpAge International SE-0-SE-6-61050134-6105013403 Sweden Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. Core funding support to HelpAge International for the implementation of their 2015-2020 strategy. HelpAge operates in 62 low- and middle income countries in order to improve the living condition for people over 60 years old. The support is based on the rights-, health - as well as the poverty perspective. The global development of older peoples rights and safety net is the main focus. Kärnstöd till HelpAge International för implementering av deras strategi 2015-2020. HelpAge International är ett sekretariat (inkl. HK-London, sju regionala kontor och 14 landkontor) för ett hundratal medlemsorganisationer (Affiliates) runt om i världen. HelpAge International är den enda globala organisationen som arbetar specifikt med äldre människors rättigheter som rätten till hälsovård, sociala trygghetssystem samt rätten att leva ett värdigt liv utan våld. Sidas stöd kommer bidra till genomförandet av HelpAges strategi för perioden 2015-2018. HelpAges strategiska mål är en värld där äldre kvinnor och män kan säga: 1) jag har den inkomst jag behöver; 2) jag får den bästa möjliga vård jag behöver; 3) jag är trygg, fri från all diskriminering och våld; samt 4) min röst är hörd. The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   The 2015-2020 strategy contains a series of outcomes under the four areas below. In 2018, gender and disability under inclusion have been added to the results framework as areas of particular focus.1. I have the income I need i. More older people will have access to adequate, sustainable minimum pensions as part of a social protection floorii. More households containing older people will be able to maintain, adapt or increase their income and food security2. I enjoy the best possible health and care, well being and dignity i. More older people will report better health, and well-being and more older people living in isolation, or with chronic conditions and frailty, will be supported to live well in a place of their choice.ii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health3. I am safe and secure, free from all forms of discrimination, violence and abuse i. Older people will have significantly better access to legal and other support services relating to violence and abuseii. More older people will be supported to prepare for and withstand the impact of shocks in their lives, livelihoods and health4. My voice is heard i. More older people will be able to participate in decision-making processes that will improve life in old age now and in the futureii. Significant progress will be made towards a convention on the rights of older peopleiii. The UN, governments, donors and other bodies will adopt age-inclusive policies and programmes, responding to the commitments of the post-2015 Sustainable Development Goals and of international humanitarian law 5. Inclusion: Gender and Disability i. Influencing on gender and ageingii. Collecting data that includes everyoneiii. Influencing on ageing and disabilityiv. Strengthening gender and disability inclusion   Sweden HelpAge International Swedish International Development Cooperation Agency HelpAge International 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 12500000 -14732 0 5000000 0 -273 5000000 -14459 0 7500000 0 3497053.6000000001 HelpAge International 8742634 HelpAge International 2622790.2000000002 HelpAge International 2622790.2000000002 HelpAge International 750000 HelpAge International 2500000 HelpAge International 1000000 HelpAge International 750000 HelpAge International 1125000 HelpAge International 1500000 HelpAge International 3750000 HelpAge International 1125000 HelpAge International 1000000 HelpAge International 750000 HelpAge International 2500000 HelpAge International 750000 HelpAge International -2891.888 HelpAge International -2168.916 HelpAge International -7229.72 HelpAge International -2168.916 HelpAge International -54.422 HelpAge International -40.8165 HelpAge International -40.8165 HelpAge International -136.055 HelpAge International Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050156 Sweden The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional America, regional Africa, regional Developing countries, unspecified Infectious disease control Basic Health ReAct is an important partner in the work against AMR and ABR in particular. For example, during the 2019-2023 strategy period, ReAct has achieved the following results: - Supported the development of National Action Plans for AMR at regional national and sub-national level in LMIC. ReAct has anchored the implementation of NAPs by integrating ABR policies and initiatives into existing programs and through granular activities at the country level. For example, in Zambia, this included piloting antimicrobial stewardship in eight health institutions, and stakeholder engagement, which together culminated in the creation of the Zambia Strategic Program on Antimicrobial Stewardship... - Engaged and empowered local communities and systems to act on ABR. For example, ReAct Asia Pacific developed a novel indicator framework to measure the 'antibiotic smartness' of communities from a One Health perspective. The framework is intended to guide local decision makers on areas that need improvement and/or investments, and serves as a measurement tool for the robustness of NAP implementation efforts at the community level.. - Advocating for equitable and sustainable access to antibiotics. For example, ReAct published a comprehensive report (2021) describing an end-to-end approach which outlined key options for governments to construct a new model that delivers sustainable access to effective antibiotics. ReAct also called for an end-to-end approach as Co Chair of a technical working group on aligning pharmaceutical incentives to ensure fairer pricing for the 2021 WHO Fair Pricing Forum... No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050156-6105015601 Sweden The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. Sweden Uppsala universitet Swedish International Development Cooperation Agency Uppsala universitet 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 18500000 20000000 17500000 16000000 18000000 18000000 0 8340000 9500000 0 8750000 0 0 0 0 0 0 8750000 0 9000000 -15000000 6400000 9600000 11660000 0 0 7000000 0 0 0 15000000 0 9000000 3000000 0 9000000 0 8000000 10800000 Uppsala universitet 75600000 Uppsala universitet 10800000 Uppsala universitet 10800000 Uppsala universitet 950000 Uppsala universitet 6650000 Uppsala universitet 950000 Uppsala universitet 950000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 6300000 Uppsala universitet 5838000 Uppsala universitet 834000 Uppsala universitet 834000 Uppsala universitet 834000 Uppsala universitet 1166000 Uppsala universitet 1166000 Uppsala universitet 1166000 Uppsala universitet 8162000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 6125000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 6125000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 875000 Uppsala universitet 960000 Uppsala universitet 960000 Uppsala universitet 960000 Uppsala universitet 6720000 Uppsala universitet 4480000 Uppsala universitet 640000 Uppsala universitet 640000 Uppsala universitet 640000 Uppsala universitet 700000 Uppsala universitet 700000 Uppsala universitet 700000 Uppsala universitet 4900000 Uppsala universitet 5600000 Uppsala universitet 800000 Uppsala universitet 800000 Uppsala universitet 800000 Uppsala universitet 300000 Uppsala universitet 300000 Uppsala universitet 2100000 Uppsala universitet 300000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 6300000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet 6300000 Uppsala universitet 900000 Uppsala universitet Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened and sustainable good quality health systems Stärkta och hållbara system av god kvalitet för hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050156-6105015602 Sweden The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 193700 36300 36300 193700 0 0 230000 NIRAS Sweden AB 193700 NIRAS Sweden AB 36100 NIRAS Sweden AB Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050156-6105015603 Sweden The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. The contribution is a support to the implementation of ReAct's Strategic Plan 2019-2023 with a total budget of 113 MSEK. Sida's support will be 72 MSEK in total for 2019-2022 (four years). ReAct has been a cooperation partner to Sida since 2005. AMR - antimicrobial resistance. Insatsen är ett stöd till ReAct för implementeringen av organisationens nya strategiska plan som gäller 2019-2023 med en total budget på 113 MSEK. Sidas bidrag kommer vara 72 MSEK för 2019-2022 (fyra år). ReAct har varit en samarbetspartner till Sida sedan 2005 då organisationen bildades. ReAct var en av de första nätverken/organisationerna att artikulera den komplexa bilden av antibiotikaresistens och det som driver dess framfart. ReAct:s övergripande målsättning är hållbara lösningar för att bekämpa antibiotikaresistens i låg- och medelinkomstländer. ReAct består av fem noder; ReAct Europa (Sverige), ReAct Nordamerika (USA), ReAct Latinamerika (Ecuador), ReAct Afrika (Kenya) och ReAct Asien och Stillahavsområdet (Indien). ReAct Europa/Uppsala Universitet arbetar med global policy och är koordinator för ReAct-nätverket och Uppsala Universitet är Sidas avtalspart. ReAct Nordamerika arbetar med global strategisk policy och ger stöd till "Antibiotic Resistance Coalition" som består av 25 civilsamhällesorganisationer, ReAct Latinamerika mobiliserar förändring på lokal nivå genom att fokusera på att förändra hur antibiotika används, ReAct Afrika ger stöd till afrikanska länders framtagande och implementering av nationella handlingsplaner mot antimikrobiell resistens (AMR) och ReAct Asien och Stillahavsområdet mobiliserar beslutsfattare, allmänhet och hälsovårdsgivare att använda ett holistiskt synsätt och uppmuntra till lokalt anpassade lösningar och initiativ som motverkar antibiotikaresistens. Den strategiska planen tar vidare det arbete som ReAct har utfört sedan 2011 med goda resultat. Resultaten bekräftas av en Sida-finansierad utvärdering (2018) av ReAct:s arbete 2011-2016. Den strategiska planen 2019-2023 har fyra strategiska målsättningar: 1) Nationella handlingsplaner om AMR: Länder utvecklar och implementerar nationella handlingsplaner som beaktar hållbar tillgång till effektiva antibiotika och som inkluderar perspektiv från civilsamhället och lokala samhällen samt baseras på en situationsanalys. 2) Byggande av AMR-rörelsen: Koalitioner, professionella grupperingar och rörelser för att bekämpa antibiotikaresistens stärks och utökas genom narrativ och agerande som bidrar till "universal health coverage", "food justice", fattigdomsminskning och miljömässig hållbarhet. 3) Globalt koordinerad styrning: Globalt koordinerad styrning säkerställer en hållbar hantering av AMR problemet som tar hänsyn till låg- och medelinkomstländers behov, utmaningar och prioriteringar. 4) Folkhälsodriven innovation: En folkhälsodriven helhetssyn på innovation som möjliggör hållbar tillgång till effektiva antibiotika i låg- och medelinkomstländer stöds på bred front. ReAct:s förändringsteori bygger på att motverka antibiotikaresistens genom att lyfta låg- och medelinkomstländers perspektiv på frågan, påverka policyer och agerande av internationella och icke statliga organisationer, sociala rörelser, regeringar, privatsektorn, och vetenskapsaktörer och lokala samhällen som arbetar med det som driver antibiotikaresistens och dess konsekvenser. ReAct:s utgångspunkt är att förbättrad forskning och tillgång till data är avgörande för att hållbara lösningar som bemöter de specifika utmaningarna med antibiotikaresistes i låg- och medelinkomstländer ska kunna tas fram. ReAct bidrar till detta genom evidensbaserat påverkansarbete på global, regional och nationell nivå, genom att översätta evidens till policyförslag, och genom att påverka, samarbeta och ingå partnerskap med internationella institutioner, exempelvis WHO, beslutsfattare på olika nivåer och civilsamhället. ReAct ger även stöd till afrikanska länder att ta fram nationella handlingsplaner om AMR. Huvudkriterierna för urval av länder är politisk vilja och kapacitet samt om länder kan ses som föregångsexempel för att driva AMR- frågan i regionen. Merparten av budgeten går till personal, kontor- och resekostnader. Ungefär hälften av budgeten vidareförmedlas från ReAct Europa/Uppsala Universitet till de regionala noderna. En mindre del (12.6%) av budgeten går till aktiviteter som att organisera av högnivåmöten, tekniska workshops, sammanföra civilsamhället, utveckla evidensbaserade analyser för policy och påverkansarbete, pilotprojekt för framtagande av evidens om innovativa insatser och lärdomar om vad som fungerar. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. ReAct is presently implementing their Strategic Plan 2023-2026, see objectives below. During 2023, Sida has received the report for 2022 against ReAct' Strategic Plan 2019-2023 which had the following strategic objectives: 1) National Action Plans on AMR: Countries develop and implement National Action Plans with respect to sustainable access to effective antibiotics that are inclusive of civil society, local community views and based on situational analyses with ReAct's support Long term outcomes for this strategic objective are: - LMIC governments apply a One Health approach and prioritize interventions that tackle the local drivers of ABR while ensuring sustainable access when developing and implementing National Action Plans. - Policy shaping actors such as WHO, UNICEF, Welcome Trust, UNDP, FAO, OIE, and the World Bank adopt the concept of sustainable access as a guiding principle for their interventions. - Civil society and social movements across the health, agricultural, and environmental community are formally included in processes to develop and implement NAPs.      2) Movement building: Coalitions, communities of practice and movements are strengthened and extended to address antibiotic resistance through narratives and action that contribute to universal health coverage, poverty reduction, food justice and environmental sustainability. Long term outcomes for this strategic objective are: - Concerns of LMICs and the particular public health priorities of LMICs are amplified in global and national level discussions - Movements, communities of practice and civil society groups working across multiple sectors are able to provide effective oversight of key actors and influence ABR policy and practice. 3) Globally coordinated governance: Globally coordinated governance on AMR ensures a sustainable response that takes into account the needs, challenges and priorities of LMICs. Long term outcomes for this strategic objective are: - The process to create globally coordinated governance structures for a sustainable response to ABR is transparent, and inclusive in a manner that enables monitoring and evaluation for accountability by civil society. - Key UN agencies participate in and ensure balanced representation and influence of LMIC perspectives in global governance discussions and negotiations. - Sustainable funding is informed by LMIC data and established to support work on addressing ABR in LMICs. 4) Public health driven innovation: A public health driven and end-to-end approach to innovation that enables sustainable access to effective antibiotics in LMICs is broadly supported. Long term outcomes for this strategic objective are: - WHO member states and core funders support an ambitious Global Development and Stewardship Framework that enables sustainable access to effective antibiotics in low- and middle income countries. - Innovation efforts to tackle ABR move beyond a focus on drugs for human medicine and address the need for complementary technologies, including for food production, and extends to clinical practice, sustainable animal husbandry and social innovations. - Governments undertake piloting of new approaches to ensure de-linkage and models for controlled distribution and use of antibiotics. ReAct's Strategic Plan 2023 2026 has three objectives, against which results for the years 2023 and 2024 shall be reported: 1) GOVERNANCE & FUNDING of the work on antibiotic resistance. Governance structures on antibiotic resistance including sufficient funding to implement national action plans, are transparent, accountable and responsive to low and middle income countries needs and have a framework in place to actively engage with civil society. 2) ONE HEALTH APPROACH & focus on health systems strengthening. One Health approach responsive to LMIC needs, and with a strong focus on National Action Plan implementation, health systems strengthening and community engagement, is advanced to minimize spread of antibiotic resistance.. 3)PUBLIC HEALTH DRIVEN innovation & access to antibiotics & diagnostics. A public health driven approach for development and delivery of new antibiotics and diagnostics, where access for people in low and middle income countries is central, will take stronger root among governments and international institutions. Sweden Uppsala universitet Swedish International Development Cooperation Agency Uppsala universitet 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -193864 -193864 -135704.8 Uppsala universitet -19386.4 Uppsala universitet -19386.4 Uppsala universitet -19386.4 Uppsala universitet -19386.449 Uppsala universitet -19386.449 Uppsala universitet -135705.143 Uppsala universitet -19386.449 Uppsala universitet Health and SRHR 2025-2029 Hälsa samt SRHR 2025-2029 Strengthened capacity to prevent and combat health threats Stärkt kapacitet för att förhindra och bekämpa hälsohot Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050182 Sweden Huairou Commission is a global membership-and partnerkoalition working with women on a grassrootlevel, aiming to make concrete improvements on a local level and to strengthen womens collective power on a global level. The organizatiopn works with several issues, one of them is within climate and resilience and disaster risk reduction. This support is to implementation of their strategic plan for 2015-2020. Huairou Commission har lämnat in en ansökan till Sida om ett finansiellt stöd på 40 MSEK för implementering av sin strategiska plan 2015-2020 ("programmet"), med en öronmärkning till deras resiliensprogram. Resultaten från stödet kommer att bidra till målen inom Global Resilience Partnership (GRP), ett programsamarbete mellan Sida, USAID och Rockefeller Foundation med syfte att stödja fattiga människor att stärka sin resiliens i Sahelområdet, Afrikas Horn, Syd och Sydostasien. Huairou är en viktig aktör i den globala rörelsen för att främja kvinnors egenmakt. De är en global medlemskaps och partnerskapskoalition som har målet att ge konkreta förbättringar på lokal nivå och att utöva kvinnors kollektiva politiska makt på global nivå. Huairous medlemmar arbetar kring de frågor som påverkar kvinnors dagliga liv och tror att deras deltagande i lokalt och globalt beslutsfattande är en tillförlitlig väg för att uppnå ”gender and pro-poor policies and investments”. Organisationen har ett globalt sekretariat i Brooklyn, New York, med en tydlig struktur och system för styrning och kontroll. Sida kommer att stödja alla komponenter/målgrupper inom Huairous strategiska plan 2015-2020. Dock medger inte Sidas nuvarande strategi att teckna avtal med utbetalning 2020. Därför är det planerat att den föreslagna budgeten på 40 MSEK är fördelas på fyra år (2016-2019). Sida kommer att följa upp resultaten från genomförandet av hela strategiska planen 2015-2020 även om det inte blir några utbetalningar i 2020. Budgeten är en ökning i jämförelse med det tidigare humanitära stödet på 15 MSEK från HUMASIEN eftersom detta planerade stöd omfattar flera komponenter. Den delen som ska finansiera aktiviteter inom resiliens kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Sida har bedömt att ett program-baserad stöd till implementering av Huairou's strategiska plan 2015-2020 är ett effektivt sätt att stödja deras pågående omorganisation och breddning av verksamheten. Ett programstöd kan också säkerställa att Sidas pengar används till verksamheten i utvecklingsländerna. Genom att stödja genomförandet av Huairou's strategiska plan 2015-2020 förväntas programmet att bidra till att följande insatsmål uppnås: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är väl organiserade för att fungera som agenter för förändring; 2. Kvinnor-led samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas; 3. Kvinnor på gräsrotsnivå anlitas som experter i alla utvecklingsfaser; 4. Allmänhetens medvetenhet och stöd för kvinnornas kunskap och för utvecklingsagendan har ökat; 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera utefter sin vision och sitt mandat. Sida har sedan tidigare ett positivt samarbete med Huairou. Under 2012-2015 har Sida givit totalt 15 MSEK från det humanitära anslaget till Huairou för genomförandet av katastrofförebyggande (disaster risk reduction, DRR) projektet, "Investing in Community Innovation and Leadership to Catalyze Local Implementation of the Hyogo Framework for Action". En oberoende utvärdering av projektet under oktober 2015, gjord av en konsult på Huairou's uppdrag, bekräftade att Huairou är mycket effektivt i sin förmåga att stärka kunskap och ledarskap bland kvinnoorganisationer på gräsrotsnivå, samt att främja utvecklingen inom resiliens genom medvetenhet och lokalt ledda initiativ. Huairou är också en viktig implementeringspartner till Global Land Tool Network (GLTN) programmet som genomförs av UN-Habitat sedan 2010 och är delfinansierad av Sida. Under 2008-2010 var Huairou en co-implementor av det Sida-finansierade programmet, Womens Land Link Afrika (COHRE var avtalspartner till Sida). Båda programmen har rapporterat bra resultat från verksamheten som pekar på Huairou's värde som samarbets- och genomförande partner. Den övergripande risken är medelhög för insatsen. Dock bedömer Sida att Huairou har identifierat och planerat för tillräckligt bra reducerande åtgärder för alla externa och interna risker, och har den erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra dessa åtgärder. Det är Sidas bedömning att programmet kommer att kunna nå sina mål givet tidigare erfarenheter från Sidas samarbete med Huairou. Det är dock viktigt att Sida aktivt följer och påverkar utvecklingen av programmet för att säkra de resultat som eftersträvas. Insatsens övergripande mål är en transformerad värld med balanserade maktrelationer och hållbara samhällen där kvinnliga ledare på gräsrotsnivå och deras grupper står i centrum för beslutsfattande processer. Specifika mål: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är tillräckligt välorganiserade för att fungera som agenter för förändring. 2. Kvinnor-ledd samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas. 3. Kvinnor på gräsrotsnivå medverkar som experter i alla utvecklingsfaser. 4. Allmänhetens medvetenhet om och stöd för gräsrotskvinnors kunskap och utvecklingsagendan har utökats. 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera på sin vision och mandat Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general Källa: Huairou Commission. Slutrapport 2022. Achievements in Promoting Grassroots Women-Led Resilient Community Development in Post-2015 Policy Implementation 2016-2022 Avtalet med HC tecknades år 2016 och totalt 62MKR har betalats ut under avtalsperioden (s.3). Organisationens egna strategiska plan för 2016-2020 (förlängd till 2021) har guidat arbetet och inrapporterande resultat har därmed rapporterats med utgångspunkt i den. HC representerar totalt 1 miljon kvinnor globalt som har organiserat sig i 42 länder (s.3). Sida har genom HC finansierat initiativ i 35 länder, genomförda av 65 olika organisationer (s.3). HCs arbete sker med målet att accelerera implementeringen av globala ramverk i form av Agenda 2030, Sendairamverket, Parisavtalet och den nya urbana agendan (s.4). En viktig aspekt att ha i åtanke avseende resultaten är att flera kriser drabbade de kvinnor som HC stödjer under åren (s.6). Utöver en eskalering av klimatkatastrofer drabbades världen även av coronapandemin vilket inneburit förändrade prioriteringar även för HC (s.6). HC förändrade exempelvis sitt påverkansarbete för att uppmärksamma kvinnor i fattiga samhällen, samt säkra kvinnornas ställning i pandemi-hantering och återhämtning (s.6). Därutöver åsidosattes en del av resiliensfondens pengar specifikt till gräsrotsgrupper för att stödja deras fortsatta organisering och stärka en jämställd katastrofriskhantering (s.6). Genom detta stöd nåddes 35 grupper av totalt 229 730 USD under 2020 och 2021 (s.30). Slutligen introducerades nya kommunikationsverktyg till HCs medlemmar vilket möjliggjorde att de fortsatt kunde nå ut till sina valkretsar (s.6). Insatsen svarar främst upp mot strategimålet: Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigddom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Insatsen är också taggad mot strategimålet: Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord-och skogsbruk, samt ekkosystemtjänster. Resultatrapportering mot detta mål har varit mindre tydlig och mer på ett indirekt plan där resiliensbyggande ofta har inneburit eller innefattat någon typ av restaurering och/eller bevaring av ekosystem. Nedan följer resultatexempel från hela insatsperioden: HCs arbete utgår från deras förändringsteori, kallad Resilience Diamond, varigenom fyra arbetsområden identifierats. Resultaten redogörs därför utefter dessa. Påverka och förändra policy och processer på lokal, regional och internationell nivå HCs starkaste resultat är inom påverkansarbete och policyinflytande. På den globala arenan har Huairou konsultativ status inom flera FN-organ (UNDSDR, UN Habitat, UN Women) och var exempelvis aktiva i arbetet och förhandlingarna som ledde fram till Sendairamverket för katastrofriskreducering 2015-2030, Habitat III-konferensen och New Urban Agenda (COP 2018). Enligt HC kan de se delar av sina rekommendationer avspeglade i dessa globala överenskommelser och de anses även ha en direkt påverkan på beslutsfattande inom dessa organisationer (s.26). Huairou och deras samarbetspartners deltar årligen i nämnda FN-organs möten för att föra fram budskap från deras medlemsorganisationer (COP 2019). HC har också ett nära samarbete med Asiatiska utvecklingsbanken och Världsbankens Global Facility for Disaster Risk Reduction (COP 2018). HC etablerade Community Practitioners Platform for Resilience (CPPR) år 2011 för möjligheten att representera lokala perspektiv i implementeringen av Sendairamverket. CPPR har även erkänts som en formell aktör inom UNDRRs Stakeholder Engagement Mechanism och har främjat implementeringen av Sendairamverket (s.22). HC har även genom sitt fortsatta samarbete med bland annat SDI, IIED och GRP undersökt möjligheterna att hantera klimatfinansiering på gräsrotsnivå (s.20). Arbetet utvidgades när organisationerna tillsammans förespråkade att den globala kommissionen för anpassning även inkluderade en lokalt-ledd anpassning varigenom 8 principer för Locally-led Adaption togs fram med över 100 signaturer (s.20). Stärka gräsrotskvinnors organisering och ledarskap För att stärka kvinnors organisering och ledarskap lanserade HC ett ledarskapsutvecklingsprogram under 2021. Inom detta arbete startades olika former av mentorskapsprogram, varigenom totalt 800 kvinnliga gräsrotsledare genomgick en ledarskapsutbildning (s.28). Därtill har HC utvecklat över 850 kapacitetsutvecklande moduler och verktyg vilket har bidragit i detta arbete (s.9). Under 2022 rapporterade HCs medlemmar att mer än 350 kvinnor tagit sig an lokala ledarskapsroller och att över 7400 kvinnor var engagerade i resiliensbyggande aktiviteter (s.9). Ett exempel på detta är ZPHCA:s upplärning av 81 kvinnor i Zimbabwe som ledde till att totalt 20 kvinnor deltog i the City of Harare All Stakeholders Consultative Forum in 2018 vilket gav kvinnor möjligheten att påverka stadsplaner, budgetering och sina ekonomiska rättigheter (s.10). I landsbygdsområden tog exempelvis 13 kvinnor plats i församlingskommittéer och distriksadministratörers rådgivande forum år 2019 (s.10). Därutöver har även 1000 kartläggningar över risker, sårbarheter, tillgångar och möjligheter genomförts, ofta i samarbete med lokala myndigheter, varigenom kvinnor utökat sin förståelse för risker och riskinformerad planering (s.8). Under avtalets gång har exempelvis antalet risk- och sårbarhetskartläggningar utökats från 68st år 2016 till 508st år 2021 vilket skapat en djupare förståelse för översvämnings- och hälsorisker samt förbättrat inflytandet i lokalt beslutsfattande (s.11). Ett exempel är arbetet i Las Brumas, Nicaragua, där riskkartläggning genomförts i sju nya samhällen som riskerade jordskred, torka och översvämningar, som senare har använts i förhandlingar med landets regering om resurser för att förbättra lokal infrastruktur (s.11). Två exempel från 2021 är SWIDs utbildning av tjugo kvinnliga ledare i risk- och sårbarhetskartering i Uganda, samt organisationen ZPHCAs stöd till 300 kvinnor i Zimbabwe att ta fram risk- och sårbarhetskartor i åtta byar (COP 2021). Kvinnor har även förbättrat sina katastrofberedskap genom medvetenhetskampanjer, upphandling av utrustning samt mobilisering av regeringsresurser som ett resultat av ovan sårbarhetskartläggningar (s.12). Ett exempel är Yogyakarta City i Indonesien där kvinnogrupper genom sin identifiering av faror förespråkade för regeringens byggande av en stödmur för att förhindra översvämningar i staden (s.12). Genom samarbete med lokala myndigheter etablerades även tidiga varningssystem, exempelvis i Honduras genom Wagucha, vilket var till gagn för 217 familjer som riskerade förlust av hem och försörjning vid tillfälle av katastrof (s.12). Främja gräsrotskvinnors kunskap och god praxis för att stödja en jämställd och resilient utveckling HC har under avtalsperioden främjat utbildning och kapacitetsutveckling för kvinnor på gräsrotsnivå. Detta arbete har genomförts genom HCs resiliensfond och deras program för stärkt ledarskap vilket finansierat kapacitetsbyggande aktiviteter, påverkansinitativ och implementeringen av resilienta arbetssätt (s.8). Bara under 2018 nåddes 488 grupper bestående av totalt 33,000 kvinnor i ett 20-tal länder i Latinamerika, Sydostasien och Afrika genom resiliensfonden (COP 2018). Initiativen har bl.a. bidragit till att öka kvinnors försörjningsmöjligheter och livsmedelstrygghet, skydd av naturresurser, samt förstärkt resiliensen mot klimatförändringarna och naturkatastrofer COP 2018). HCs arbetet har även gått ut på att utarbeta resilienta arbetssätt och säkra produktiva tillgångar för kvinnor. Sedan avtalets start har 369 resilienta arbetssätt dokumenterats och spridits vilket bland annat inkluderar mat- och fröbanker och avrinningssystem för regnvatten för ökad vattensäkerhet (s.13). Ett exempel från 2021 är medlemsorganisationen GROOTS Peru stöd till 86 kvinnor och deras familjer i att förbättra trädgårdsodlingar och ZHPPF liknande satsning med 100 familjer i slumbosättningar i Zambia (COP 2021). I Uganda genomförde UCOBAC utbildningar och investerade i maskiner för att ge lokala kvinnliga odlare möjligheter att diversifiera odlingar och att förädla sina jordbruksprodukter och därigenom diversifiera och öka sina inkomster, samtidigt som de minskade beroende av inkomster från en enda gröda (COP 2021). En del av detta arbete har syftat till att öka kvinnors tillgång till kreditmarknader, vilket under 2018 uppgick till 3416, men bara under 2021 etablerades 1484 nya spar- och kreditgrupper (s.9, COP 2018). Medlemmar har i detta arbete även identifierat lokala prioriteringar för att förstärka resiliensen genom att bland annat arbeta med diversifiering av försörjningssätt, skydd av infrastruktur och stöd till effektiv katastrofberedning och återhämtning (s.8). Arbete för att säkra kvinnors tillgångar har även skett genom dialog med lokala myndigheter, bland annat i relation till en tryggad markbesittning för att i sin tur säkra en hållbar matproduktion och inkomst (s.14). ZHPPF i Zambia lyckades exempelvis säkra över 1000 kvinnors landrättigheter redan 2019 och under 2021 fick ytterligare 687 kvinnor formell besittningsrätt (s.14). Sammanlagt arbetade 7500 kvinnor för att säkra mark- och husbesittning enligt HCs senaste rapport (s. 9). Upprättandet av nätverk och etablering av valkretsar HC har i sitt arbete även främjat nätverkande och kunskapsutbyte mellan sina medlemmar och till följd av detta har 152 nya informationsplattformar har etablerats och 402 erfarenhetsutbytet mellan gräsrotsmedlemmar (s. 9). Arbetet har även lett till tillgängliggörandet och användandet av över 2000 kunskapsprodukter på olika språk, exempelvis i form av manualer för integrering av jämställdhet och naturresurshantering (s.15). Ett exempel på det ökade kunskapsutbytet är UCOBAC i Uganda som under 2019 stärkte sin samverkan med Climate Action Network Uganda (S.16). Genom detta samarbete har organisationerna tillsammans lyckats påverka formuleringen av Ugandas första juridiska ramverk för klimatåtgärder som antogs 2021 (s.16). Till följd av coronapandemin och den tillhörande minskade mobiliteten investerade medlemsorganisationer i nya digitala verktyg och teknologier för att bibehålla kontakt med andra medlemmar, koordinera aktiviteter, främja informationsdelning, och engagera regeringen online (s.16). I och med de förändrade omständigheterna introducerade HCs sekretariat därefter regelbundna onlineutbildningar och konsultation med medlemmar över nätet, exempelvis upprättandes en referensgrupp för klimatresiliens (s.16). Ett annat exempel på användandet av digitala verktyg är Lumanti Support Group for Shelter i Nepal som under 2020 och 2021 använde online-plattformar för att erbjuda utbildningar, hålla möten för kvinnogrupper och mobilisera stöd till följd av corona pandemin (s.16). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050182-6105018201 Sweden Huairou Commission is a global membership-and partnerkoalition working with women on a grassrootlevel, aiming to make concrete improvements on a local level and to strengthen womens collective power on a global level. The organizatiopn works with several issues, one of them is within climate and resilience and disaster risk reduction. This support is to implementation of their strategic plan for 2015-2020. Huairou Commission har lämnat in en ansökan till Sida om ett finansiellt stöd på 40 MSEK för implementering av sin strategiska plan 2015-2020 ("programmet"), med en öronmärkning till deras resiliensprogram. Resultaten från stödet kommer att bidra till målen inom Global Resilience Partnership (GRP), ett programsamarbete mellan Sida, USAID och Rockefeller Foundation med syfte att stödja fattiga människor att stärka sin resiliens i Sahelområdet, Afrikas Horn, Syd och Sydostasien. Huairou är en viktig aktör i den globala rörelsen för att främja kvinnors egenmakt. De är en global medlemskaps och partnerskapskoalition som har målet att ge konkreta förbättringar på lokal nivå och att utöva kvinnors kollektiva politiska makt på global nivå. Huairous medlemmar arbetar kring de frågor som påverkar kvinnors dagliga liv och tror att deras deltagande i lokalt och globalt beslutsfattande är en tillförlitlig väg för att uppnå ”gender and pro-poor policies and investments”. Organisationen har ett globalt sekretariat i Brooklyn, New York, med en tydlig struktur och system för styrning och kontroll. Sida kommer att stödja alla komponenter/målgrupper inom Huairous strategiska plan 2015-2020. Dock medger inte Sidas nuvarande strategi att teckna avtal med utbetalning 2020. Därför är det planerat att den föreslagna budgeten på 40 MSEK är fördelas på fyra år (2016-2019). Sida kommer att följa upp resultaten från genomförandet av hela strategiska planen 2015-2020 även om det inte blir några utbetalningar i 2020. Budgeten är en ökning i jämförelse med det tidigare humanitära stödet på 15 MSEK från HUMASIEN eftersom detta planerade stöd omfattar flera komponenter. Den delen som ska finansiera aktiviteter inom resiliens kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Sida har bedömt att ett program-baserad stöd till implementering av Huairou's strategiska plan 2015-2020 är ett effektivt sätt att stödja deras pågående omorganisation och breddning av verksamheten. Ett programstöd kan också säkerställa att Sidas pengar används till verksamheten i utvecklingsländerna. Genom att stödja genomförandet av Huairou's strategiska plan 2015-2020 förväntas programmet att bidra till att följande insatsmål uppnås: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är väl organiserade för att fungera som agenter för förändring; 2. Kvinnor-led samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas; 3. Kvinnor på gräsrotsnivå anlitas som experter i alla utvecklingsfaser; 4. Allmänhetens medvetenhet och stöd för kvinnornas kunskap och för utvecklingsagendan har ökat; 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera utefter sin vision och sitt mandat. Sida har sedan tidigare ett positivt samarbete med Huairou. Under 2012-2015 har Sida givit totalt 15 MSEK från det humanitära anslaget till Huairou för genomförandet av katastrofförebyggande (disaster risk reduction, DRR) projektet, "Investing in Community Innovation and Leadership to Catalyze Local Implementation of the Hyogo Framework for Action". En oberoende utvärdering av projektet under oktober 2015, gjord av en konsult på Huairou's uppdrag, bekräftade att Huairou är mycket effektivt i sin förmåga att stärka kunskap och ledarskap bland kvinnoorganisationer på gräsrotsnivå, samt att främja utvecklingen inom resiliens genom medvetenhet och lokalt ledda initiativ. Huairou är också en viktig implementeringspartner till Global Land Tool Network (GLTN) programmet som genomförs av UN-Habitat sedan 2010 och är delfinansierad av Sida. Under 2008-2010 var Huairou en co-implementor av det Sida-finansierade programmet, Womens Land Link Afrika (COHRE var avtalspartner till Sida). Båda programmen har rapporterat bra resultat från verksamheten som pekar på Huairou's värde som samarbets- och genomförande partner. Den övergripande risken är medelhög för insatsen. Dock bedömer Sida att Huairou har identifierat och planerat för tillräckligt bra reducerande åtgärder för alla externa och interna risker, och har den erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra dessa åtgärder. Det är Sidas bedömning att programmet kommer att kunna nå sina mål givet tidigare erfarenheter från Sidas samarbete med Huairou. Det är dock viktigt att Sida aktivt följer och påverkar utvecklingen av programmet för att säkra de resultat som eftersträvas. Insatsens övergripande mål är en transformerad värld med balanserade maktrelationer och hållbara samhällen där kvinnliga ledare på gräsrotsnivå och deras grupper står i centrum för beslutsfattande processer. Specifika mål: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är tillräckligt välorganiserade för att fungera som agenter för förändring. 2. Kvinnor-ledd samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas. 3. Kvinnor på gräsrotsnivå medverkar som experter i alla utvecklingsfaser. 4. Allmänhetens medvetenhet om och stöd för gräsrotskvinnors kunskap och utvecklingsagendan har utökats. 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera på sin vision och mandat Sweden Huairou Commission Women, Homes & Community Swedish International Development Cooperation Agency Huairou Commission Women, Homes & Community Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 10400000 10400000 0 0 0 10400000 0 7800000 7800000 0 0 0 10400000 0 0 0 0 8900000 2600000 -7800000 0 0 -10400000 -8900000 10300000 -10300000 20800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 7800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2600000 Huairou Commission Women, Homes & Community 7800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2600000 Huairou Commission Women, Homes & Community SE-0-SE-6-61050182-6105018202 Sweden Huairou Commission is a global membership-and partnerkoalition working with women on a grassrootlevel, aiming to make concrete improvements on a local level and to strengthen womens collective power on a global level. The organizatiopn works with several issues, one of them is within climate and resilience and disaster risk reduction. This support is to implementation of their strategic plan for 2015-2020. Huairou Commission har lämnat in en ansökan till Sida om ett finansiellt stöd på 40 MSEK för implementering av sin strategiska plan 2015-2020 ("programmet"), med en öronmärkning till deras resiliensprogram. Resultaten från stödet kommer att bidra till målen inom Global Resilience Partnership (GRP), ett programsamarbete mellan Sida, USAID och Rockefeller Foundation med syfte att stödja fattiga människor att stärka sin resiliens i Sahelområdet, Afrikas Horn, Syd och Sydostasien. Huairou är en viktig aktör i den globala rörelsen för att främja kvinnors egenmakt. De är en global medlemskaps och partnerskapskoalition som har målet att ge konkreta förbättringar på lokal nivå och att utöva kvinnors kollektiva politiska makt på global nivå. Huairous medlemmar arbetar kring de frågor som påverkar kvinnors dagliga liv och tror att deras deltagande i lokalt och globalt beslutsfattande är en tillförlitlig väg för att uppnå ”gender and pro-poor policies and investments”. Organisationen har ett globalt sekretariat i Brooklyn, New York, med en tydlig struktur och system för styrning och kontroll. Sida kommer att stödja alla komponenter/målgrupper inom Huairous strategiska plan 2015-2020. Dock medger inte Sidas nuvarande strategi att teckna avtal med utbetalning 2020. Därför är det planerat att den föreslagna budgeten på 40 MSEK är fördelas på fyra år (2016-2019). Sida kommer att följa upp resultaten från genomförandet av hela strategiska planen 2015-2020 även om det inte blir några utbetalningar i 2020. Budgeten är en ökning i jämförelse med det tidigare humanitära stödet på 15 MSEK från HUMASIEN eftersom detta planerade stöd omfattar flera komponenter. Den delen som ska finansiera aktiviteter inom resiliens kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Sida har bedömt att ett program-baserad stöd till implementering av Huairou's strategiska plan 2015-2020 är ett effektivt sätt att stödja deras pågående omorganisation och breddning av verksamheten. Ett programstöd kan också säkerställa att Sidas pengar används till verksamheten i utvecklingsländerna. Genom att stödja genomförandet av Huairou's strategiska plan 2015-2020 förväntas programmet att bidra till att följande insatsmål uppnås: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är väl organiserade för att fungera som agenter för förändring; 2. Kvinnor-led samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas; 3. Kvinnor på gräsrotsnivå anlitas som experter i alla utvecklingsfaser; 4. Allmänhetens medvetenhet och stöd för kvinnornas kunskap och för utvecklingsagendan har ökat; 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera utefter sin vision och sitt mandat. Sida har sedan tidigare ett positivt samarbete med Huairou. Under 2012-2015 har Sida givit totalt 15 MSEK från det humanitära anslaget till Huairou för genomförandet av katastrofförebyggande (disaster risk reduction, DRR) projektet, "Investing in Community Innovation and Leadership to Catalyze Local Implementation of the Hyogo Framework for Action". En oberoende utvärdering av projektet under oktober 2015, gjord av en konsult på Huairou's uppdrag, bekräftade att Huairou är mycket effektivt i sin förmåga att stärka kunskap och ledarskap bland kvinnoorganisationer på gräsrotsnivå, samt att främja utvecklingen inom resiliens genom medvetenhet och lokalt ledda initiativ. Huairou är också en viktig implementeringspartner till Global Land Tool Network (GLTN) programmet som genomförs av UN-Habitat sedan 2010 och är delfinansierad av Sida. Under 2008-2010 var Huairou en co-implementor av det Sida-finansierade programmet, Womens Land Link Afrika (COHRE var avtalspartner till Sida). Båda programmen har rapporterat bra resultat från verksamheten som pekar på Huairou's värde som samarbets- och genomförande partner. Den övergripande risken är medelhög för insatsen. Dock bedömer Sida att Huairou har identifierat och planerat för tillräckligt bra reducerande åtgärder för alla externa och interna risker, och har den erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra dessa åtgärder. Det är Sidas bedömning att programmet kommer att kunna nå sina mål givet tidigare erfarenheter från Sidas samarbete med Huairou. Det är dock viktigt att Sida aktivt följer och påverkar utvecklingen av programmet för att säkra de resultat som eftersträvas. Insatsens övergripande mål är en transformerad värld med balanserade maktrelationer och hållbara samhällen där kvinnliga ledare på gräsrotsnivå och deras grupper står i centrum för beslutsfattande processer. Specifika mål: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är tillräckligt välorganiserade för att fungera som agenter för förändring. 2. Kvinnor-ledd samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas. 3. Kvinnor på gräsrotsnivå medverkar som experter i alla utvecklingsfaser. 4. Allmänhetens medvetenhet om och stöd för gräsrotskvinnors kunskap och utvecklingsagendan har utökats. 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera på sin vision och mandat Sweden Huairou Commission Women, Homes & Community Swedish International Development Cooperation Agency Huairou Commission Women, Homes & Community 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8900000 10300000 10400000 10000000 1400000 0 0 0 7800000 0 0 0 7800000 2500000 6675000 2225000 0 1400000 0 0 7800000 0 2600000 0 0 2200000 41000000 Huairou Commission Women, Homes & Community 6675000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2225000 Huairou Commission Women, Homes & Community 7800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2500000 Huairou Commission Women, Homes & Community 7800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2600000 Huairou Commission Women, Homes & Community 7800000 Huairou Commission Women, Homes & Community 2200000 Huairou Commission Women, Homes & Community 1400000 Huairou Commission Women, Homes & Community Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050182-6105018204 Sweden Huairou Commission is a global membership-and partnerkoalition working with women on a grassrootlevel, aiming to make concrete improvements on a local level and to strengthen womens collective power on a global level. The organizatiopn works with several issues, one of them is within climate and resilience and disaster risk reduction. This support is to implementation of their strategic plan for 2015-2020. Huairou Commission har lämnat in en ansökan till Sida om ett finansiellt stöd på 40 MSEK för implementering av sin strategiska plan 2015-2020 ("programmet"), med en öronmärkning till deras resiliensprogram. Resultaten från stödet kommer att bidra till målen inom Global Resilience Partnership (GRP), ett programsamarbete mellan Sida, USAID och Rockefeller Foundation med syfte att stödja fattiga människor att stärka sin resiliens i Sahelområdet, Afrikas Horn, Syd och Sydostasien. Huairou är en viktig aktör i den globala rörelsen för att främja kvinnors egenmakt. De är en global medlemskaps och partnerskapskoalition som har målet att ge konkreta förbättringar på lokal nivå och att utöva kvinnors kollektiva politiska makt på global nivå. Huairous medlemmar arbetar kring de frågor som påverkar kvinnors dagliga liv och tror att deras deltagande i lokalt och globalt beslutsfattande är en tillförlitlig väg för att uppnå ”gender and pro-poor policies and investments”. Organisationen har ett globalt sekretariat i Brooklyn, New York, med en tydlig struktur och system för styrning och kontroll. Sida kommer att stödja alla komponenter/målgrupper inom Huairous strategiska plan 2015-2020. Dock medger inte Sidas nuvarande strategi att teckna avtal med utbetalning 2020. Därför är det planerat att den föreslagna budgeten på 40 MSEK är fördelas på fyra år (2016-2019). Sida kommer att följa upp resultaten från genomförandet av hela strategiska planen 2015-2020 även om det inte blir några utbetalningar i 2020. Budgeten är en ökning i jämförelse med det tidigare humanitära stödet på 15 MSEK från HUMASIEN eftersom detta planerade stöd omfattar flera komponenter. Den delen som ska finansiera aktiviteter inom resiliens kommer att ligga på samma nivå som tidigare. Sida har bedömt att ett program-baserad stöd till implementering av Huairou's strategiska plan 2015-2020 är ett effektivt sätt att stödja deras pågående omorganisation och breddning av verksamheten. Ett programstöd kan också säkerställa att Sidas pengar används till verksamheten i utvecklingsländerna. Genom att stödja genomförandet av Huairou's strategiska plan 2015-2020 förväntas programmet att bidra till att följande insatsmål uppnås: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är väl organiserade för att fungera som agenter för förändring; 2. Kvinnor-led samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas; 3. Kvinnor på gräsrotsnivå anlitas som experter i alla utvecklingsfaser; 4. Allmänhetens medvetenhet och stöd för kvinnornas kunskap och för utvecklingsagendan har ökat; 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera utefter sin vision och sitt mandat. Sida har sedan tidigare ett positivt samarbete med Huairou. Under 2012-2015 har Sida givit totalt 15 MSEK från det humanitära anslaget till Huairou för genomförandet av katastrofförebyggande (disaster risk reduction, DRR) projektet, "Investing in Community Innovation and Leadership to Catalyze Local Implementation of the Hyogo Framework for Action". En oberoende utvärdering av projektet under oktober 2015, gjord av en konsult på Huairou's uppdrag, bekräftade att Huairou är mycket effektivt i sin förmåga att stärka kunskap och ledarskap bland kvinnoorganisationer på gräsrotsnivå, samt att främja utvecklingen inom resiliens genom medvetenhet och lokalt ledda initiativ. Huairou är också en viktig implementeringspartner till Global Land Tool Network (GLTN) programmet som genomförs av UN-Habitat sedan 2010 och är delfinansierad av Sida. Under 2008-2010 var Huairou en co-implementor av det Sida-finansierade programmet, Womens Land Link Afrika (COHRE var avtalspartner till Sida). Båda programmen har rapporterat bra resultat från verksamheten som pekar på Huairou's värde som samarbets- och genomförande partner. Den övergripande risken är medelhög för insatsen. Dock bedömer Sida att Huairou har identifierat och planerat för tillräckligt bra reducerande åtgärder för alla externa och interna risker, och har den erfarenhet och kompetens som behövs för att utföra dessa åtgärder. Det är Sidas bedömning att programmet kommer att kunna nå sina mål givet tidigare erfarenheter från Sidas samarbete med Huairou. Det är dock viktigt att Sida aktivt följer och påverkar utvecklingen av programmet för att säkra de resultat som eftersträvas. Insatsens övergripande mål är en transformerad värld med balanserade maktrelationer och hållbara samhällen där kvinnliga ledare på gräsrotsnivå och deras grupper står i centrum för beslutsfattande processer. Specifika mål: 1. Kvinnor på gräsrotsnivå har förbättrat sin kapacitet och är tillräckligt välorganiserade för att fungera som agenter för förändring. 2. Kvinnor-ledd samhällsutveckling inom resiliens stärks och expanderas. 3. Kvinnor på gräsrotsnivå medverkar som experter i alla utvecklingsfaser. 4. Allmänhetens medvetenhet om och stöd för gräsrotskvinnors kunskap och utvecklingsagendan har utökats. 5. Huairou Commission upprättar en effektivare organisation som bättre kan leverera på sin vision och mandat Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 183319 12609 183319 12609 195928 Ernst & Young 183319 Ernst & Young 12609.35 Ernst & Young 0 Ernst & Young Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050301 Sweden UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Afghanistan Antigua and Barbuda Albania Angola Bangladesh Burkina Faso Burundi Benin Bolivia (Plurinational State of) Bhutan Congo (the Democratic Republic of the) Congo (the) Côte d'Ivoire Cameroon Colombia Cuba Djibouti Dominican Republic (the) Ecuador Egypt Eritrea Fiji Georgia Ghana Gambia (the) Guinea Guatemala Guinea-Bissau Guyana Honduras Haiti Indonesia India Iraq Jordan Kenya Cambodia Comoros (the) Korea (the Democratic People's Republic of) Lao People's Democratic Republic (the) Lebanon Sri Lanka Liberia Lesotho Libya Madagascar Mali Myanmar Mongolia Mauritania Malawi Mexico Namibia Niger (the) Nicaragua Nepal Panama Peru Papua New Guinea Philippines (the) Pakistan Palestine, State of Paraguay Rwanda Sudan (the) Senegal South Sudan Sao Tome and Principe El Salvador Chad Togo Thailand Tajikistan Timor-Leste Tunisia Tanzania, United Republic of Ukraine Uganda Venezuela (Bolivarian Republic of) Viet Nam Zambia Zimbabwe North & Central America, regional Developing countries, unspecified Basic drinking water supply and basic sanitation Water Supply & Sanitation The results presented below represent the whole agreement period (i.e., the UNICEF Strategic Plan 2018-2021, and year 2022). Summary: The UNICEF WASH programme is among the largest in the world and reach more than 100 countries with WASH intervention. The UNICEF WASH programme is highly decentralized, with just 2% of expenditure and 3% of its over 700 staff at the headquarters level, with the rest at country or regional level. The most resources are in subSaharan Africa countries, with more than 40% of expenditure and almost 50% of professional staff (ref. UNICEF WASH narrative report for 2021 and 2022). UNICEF WASH target for the Strategic Plan 20182021 was to reach 60 million people with water and sanitation services through direct support. With 69.9 million people gaining access to safe water supplies and 59.6 million to basic sanitation services, the target was achieved. In 2022 a total of 30,6 million people gained access to safe water services, 26 million people gained access to basic sanitation and 23.6 million to basic hand hygiene through UNICEF direct support. The majority of these beneficiaries were in fragile contexts. In 2022 UNICEF reached over 1 million persons with disabilities through direct support for WASH services. Development WASH: UNICEF exceeded its 2018-2021 Strategic Plan target of reaching 60 million people with safe water services by almost 10 million people, reaching a total of 69.9 million people through direct support. In 2022 a total of 30,6 million people gained access to safe water services through UNICEF direct support. UNICEF reached a total of 59.6 million people with sanitation services in 2018-2021, just missing the outcome goal of 60 million people over the Strategic Plan period. In 2022 a total of 26 million people gained access to basic sanitation through UNICEF direct support. Through direct support alone, UNICEF has helped over 110,000 communities to achieve certified open defecation free (ODF) status over the 2018-2021 Strategic Plan period. In 2022 UNICEF direct support helped communities with a total population of 26.2 million people in 50 countries become open defecation free (ODF) as verified by government led certification processes. In 2022 a total of 23,6 million people gained access to basic hygiene services through UNICEF direct support. Emergency WASH: Over the 2018-2021 Strategic Plan period, emergency support reached an annual average of 38.8 million water beneficiaries and 9.5 million sanitation beneficiaries. In 2022 a total of 39.4 million people gained access to water services through UNICEF humanitarian relief programmes and 9.3 million to sanitation services, with the largest numbers of people reached in the Middle East and North Africa region. Climateresilient WASH: The shift towards climateresilient WASH is ongoing. The goal is to fully integrate resilience in UNICEF WASH programming and highlighting the impact of climate change on WASH services and communities. In 2021 an estimated 6.1 million people gained access to climateresilient water services through UNICEF direct support and 2.8 million to climateresilient sanitation services. In 2022 an estimated 5.4 million people gained access to climateresilient water services through UNICEF direct support and 3.2 million to climateresilient sanitation services. In 2019-2021, at total of 4,257 solarpowered water systems have been constructed. In 2022 the 1,855 solarpowered water systems constructed for serving communities, schools and health centres. WASH in schools: 21,112 schools with gendersegregated sanitation facilities (separate for girls and boys) through UNICEF direct and indirect support during the Strategic Plan 2018-2021. In 2022 UNICEF supported WASH in 32,939 schools. Schools reached through humanitarian interventions amounted to total of 30,827 schools. WASH in healthcare facilities: Direct support in WASH facilities and services in health centres, reached a total of 16,699 healthcare centres over the 2018-2021 period of the Strategic Plan. In 2022 at total 10,827 healthcare facilities were reached with WASH services. Menstrual health and hygiene: 58,977 Schools were reached with menstrual hygiene and health services through UNICEF direct support during the Strategic Plan 20182021. Almost 5 million women and girls were reached with MHH services and supplies in emergencies (humanitarian relief efforts) in the period 2018-2021. In 2022 a total of 17.5 million women and girls were reached with menstrual hygiene and health services and information with UNICEF direct support (13.8 million through development programming and 3.7 million through humanitarian response). Conclusion in Swedish: UNICEF är en av de största globala aktörerna som arbetar med WASH. Under organisationens hela strategiperiod 2018-2021 så har UNICEF arbete resulterat i att 69.9 miljoner människor fått tillgång till säkert dricksvatten och 59.6 miljoner människor fått tillgång till fullgod sanitet och hygien. Under 2022 så har UNICEF arbete resulterat i att 30,6 miljoner människor fått tillgång till säkert dricksvatten, 26 miljoner människor fått tillgång till fullgod sanitet (oftast latriner eller toaletter) för att slippa uträtta sina behov utomhus och 23,6 miljoner till hygien (oftast genom handtvätt). Under organisationens hela strategiperiod 20182021 så har UNICEF försett 21,112 skolor och 16,699 sjukvårdsinrättningar med dricksvatten, toaletter och möjlighet för handtvätt. Under 2022 har UNICEF försett 32,939 skolor och 10,827 sjukvårdsinrättningar med dricksvatten, toaletter och möjlighet för handtvätt. Under organisationens hela strategiperiod 2018-2021 så har UNICEF försett 58,977 skolor med personliga hygienartiklar för bruk vid menstruation och relaterade hälsotjänster. Under 2022 har dessutom UNICEF försett 17,5 miljoner kvinnor och flickor med personliga hygienartiklar för bruk vid menstruation, relaterade hälsotjänster och information (på engelska: menstrual hygiene and health services and information). Under strategiperioden 2018-2021 hjälpte UNICEF över 110,000 samhällen att helt sluta uträtta sina behov utomhus, dvs att uppnått en certified open defecation free status. Under 2022 hjälpte UNICEF samhällen med 26.2 miljoner människor i 50 länder att helt sluta uträtta sina behov utomhus, dvs att uppnått en certified open defecation free status. Övergången för att öka integrering av klimatresilience i UNICEF WASH verksamhet pågår. Under perioden 2019-2021 etablerade UNICEF 4,257 vattensystem som drivs av solenergi. Under 2022 etablerade UNICEF 1,855 vattensystem som drivs av solenergi. Assessment: UNICEF achieved most of the WASH targets for the Strategic Plan 2018-2021, as well as for year 2022. The reporting from UNICEF has been analytical, resultsoriented and evidence based. Bedömning: UNICEF har uppnått WASH målen för hela strategiperioden 2018-2021, samt året 2022. Rapporteringen från UNICEF har varit analytisk, resultatorienterad och evidensbaserad. Lessons learnt in relation to the cooperation partners capacity: UNICEF kapacitet är mycket god. UNICEF har kapacitet för att kunna leverera resultat i enlighet med av strategiska planen uppsatta mål år efter år. Lessons learnt relating to Sidas management and choice of contribution: Under avtalsperioden har det varit möjligt för Sida att bedriva effektiv påverkansarbetet rörande utveckligen av UNICEF WASH framtida verksamhet. Dialogen med UNICEF har, bl.a., resulterat i bättre resultatrapportering, ökat integreringen av klimatresilience i verksamheten, samt mer fokus på humanitär, utveckling och fred (HDP nexus) metoder i arbetet. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050301-6105030101 Sweden UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 250000000 0 0 0 100000000 0 100000000 250000000 0 -100000000 100000000 -100000000 -100000000 0 250000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000000 UNICEF/United Nations Children's Fund SE-0-SE-6-61050301-6105030102 Sweden UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 11.5 - By 2030, significantly reduce the number of deaths and the number of people affected and substantially decrease the direct economic losses relative to global gross domestic product caused by disasters, including water-related disasters, with a focus on protecting the poor and people in vulnerable situations. 11.5 - Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 4.2 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.2 - By 2030, ensure that all girls and boys have access to quality early childhood development, care and pre-primary education so that they are ready for primary education. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 150000000 90000000 125000000 125000000 125000000 125000000 125000000 0 90000000 0 125000000 150000000 0 0 0 6765000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5535000 UNICEF/United Nations Children's Fund 10455000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5535000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12915000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1845000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1845000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 980000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 18450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 59655000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2460000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 9225000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 7380000 UNICEF/United Nations Children's Fund 14760000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4920000 UNICEF/United Nations Children's Fund 10455000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5535000 UNICEF/United Nations Children's Fund 55350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 10455000 UNICEF/United Nations Children's Fund 16605000 UNICEF/United Nations Children's Fund 7380000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4305000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12915000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1845000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2460000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8610000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2460000 UNICEF/United Nations Children's Fund 9840000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2460000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 7995000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4920000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 7380000 UNICEF/United Nations Children's Fund 9840000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4305000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 7995000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1845000 UNICEF/United Nations Children's Fund 9225000 UNICEF/United Nations Children's Fund 77740000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 11070000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3075000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6765000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8610000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1230000 UNICEF/United Nations Children's Fund 5535000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12915000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1845000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4305000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4305000 UNICEF/United Nations Children's Fund 615000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3690000 UNICEF/United Nations Children's Fund 6765000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 600000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 4050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2400000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1950000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1200000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1650000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 600000 UNICEF/United Nations Children's Fund 150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2100000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 600000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 600000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1950000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 0 UNICEF/United Nations Children's Fund 4500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 13500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 300000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 18900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2700000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3150000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1650000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1650000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3600000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1200000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 14550000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2100000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1050000 UNICEF/United Nations Children's Fund 810000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 630000 UNICEF/United Nations Children's Fund 360000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 990000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 630000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1530000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2700000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 990000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 270000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1530000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1800000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2160000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1170000 UNICEF/United Nations Children's Fund 630000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1440000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1080000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1260000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 0 UNICEF/United Nations Children's Fund 270000 UNICEF/United Nations Children's Fund 720000 UNICEF/United Nations Children's Fund 360000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1890000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8730000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1620000 UNICEF/United Nations Children's Fund 270000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 8100000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 990000 UNICEF/United Nations Children's Fund 360000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 270000 UNICEF/United Nations Children's Fund 720000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1440000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1890000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2430000 UNICEF/United Nations Children's Fund 810000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 810000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1890000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 630000 UNICEF/United Nations Children's Fund 360000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1080000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 270000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 540000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1080000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 11340000 UNICEF/United Nations Children's Fund 900000 UNICEF/United Nations Children's Fund 450000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1260000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1350000 UNICEF/United Nations Children's Fund 180000 UNICEF/United Nations Children's Fund 810000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1170000 UNICEF/United Nations Children's Fund 90000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1530000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 15750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 11250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 0 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 0 UNICEF/United Nations Children's Fund 3750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 15750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 11250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 12125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 0 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 11250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 2625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 3000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 500000 UNICEF/United Nations Children's Fund 875000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 16000000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 750000 UNICEF/United Nations Children's Fund 375000 UNICEF/United Nations Children's Fund 125000 UNICEF/United Nations Children's Fund 1250000 UNICEF/United Nations Children's Fund 625000 UNICEF/United Nations Children's Fund 250000 UNICEF/United Nations Children's Fund Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved opportunities for learning and knowledge especially for girls and women Förbättrade möjligheter att tillgodogöra sig lärande och kunskap, särskilt för flickor och kvinnor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene in schools Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien i skolor Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050301-6105030103 Sweden UNICEF WASH 2018-2021. A global thematic non-earmarked support for UNICEF work on water, sanitation and hygiene (WASH) in line with their strategic plan 2018-2021. The programme has a strong focus on gender equality. The intervention is a thematic support; a financing modality promoted by the Swedish strategy "Strategi för multilateral utvecklingspolitik" that gives larger room for efficiency and flexibility for the recipient organisation through internal budget allocations, and thereby providing improved conditions for risk management and results based management during implementation. The modality requires Sida to base the assessment mainly on the organisation's internal systems instead of predetermined details on execution. UNICEF WASH 2018-2021. Insatsen avser ett globalt flexibelt icke-öronmärkt tematiskt stöd till UNICEF´s arbete inom vatten, sanitet och hygien (WASH) i enlighet med den strategiska planen 2018-2021. Insatsen har ett starkt jämställdhetsfokus. Sustained use of safe water and sanitation services and adoption of hygiene practices and strengthened systems for a clean and safe environment for all children, women, girls and boys, particularly the most disadvantaged and those affected by humanitarian situations. Results will be derived and assessed based on the annual thematic results report by UNICEF for Goal Area 4 - "Every Child Lives in a Safe Clean Environment" results and progress within the global WASH programs. For the period 2020-2022, Sida and other donors requested the Global Annual Results Report to include greater details on the following: UNICEF will continue including examples, case studies and progress on new, key areas such as Climate Resilience WASH, WASH in Institutions, urban WASH, strengthening systems and enabling environment, UNICEF will strive to strengthen the financial report to include analysis of funding gaps by regions and countries in the Annual Results Report, as part of UNICEF wide ongoing effort on funding gaps analysis as part of the Structured Funding Dialogue of the Executive Board. Data (knowledge) management: Recommend UNICEF to explore current partnerships and collaboration to help strengthen the country level data management, including areas as data quality, capacity, analysis and use, flow. Bilateral or multi-partner consultations: Recommend UNICEF to organize bilateral or multi-partners consultations on key thematic areas such as sustainability, Menstrual Hygiene Management (MHM), enabling environment, innovative financing, climate, water scarcity in relation Humanitarian WASH in Health, WASH in Education, and the funding gap analysis. Demonstrating Strategic partnerships: Recommend UNICEF to build further on the strong and close collaboration at the global levels and explore ways to demonstrate collaborative approach for WASH results at the country level, including continue to involve key humanitarian WASH focal points from UNICEF and resource partners in further work on humanitarian development nexus and MTR shift on linking lifesaving needs with sustainable solutions Defining how to measure indirect results: Recommend UNICEF to develop the WASH results ladder. UNICEF to convene lead multi-partners team to further develop the methodology for measuring "indirect results" on the ground... Sweden UNICEF/United Nations Children's Fund Swedish International Development Cooperation Agency UNICEF/United Nations Children's Fund 11.5 - Till 2030 väsentligt minska antalet dödsfall och antalet människor som drabbas av katastrofer, inklusive vattenrelaterade katastrofer. Även tillse att de direkta ekonomiska förlusterna till följd av sådana katastrofer, i form av lägre global BNP, minskar väsentligt. Särskilt fokus bör ligga på att skydda de fattiga och människor i utsatta situationer. 11.5 - By 2030, significantly reduce the number of deaths and the number of people affected and substantially decrease the direct economic losses relative to global gross domestic product caused by disasters, including water-related disasters, with a focus on protecting the poor and people in vulnerable situations. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 3.2 - Senast 2030 säkerställa att inga spädbarn eller barn under fem år dör av orsaker som hade kunnat förebyggas. Alla länder bör sträva efter att minska den neonatala dödligheten till högst tolv dödsfall per 1 000 levande födda och dödligheten bland barn under fem år till högst 25 dödsfall per 1 000 levande födda. 3.2 - By 2030, end preventable deaths of newborns and children under 5 years of age, with all countries aiming to reduce neonatal mortality to at least as low as 12 per 1,000 live births and under-5 mortality to at least as low as 25 per 1,000 live births. 3.3 - By 2030, end the epidemics of AIDS, tuberculosis, malaria and neglected tropical diseases and combat hepatitis, water-borne diseases and other communicable diseases. 3.3 - Senast 2030 utrota epidemierna av aids, tuberkulos, malaria och försummade tropiska sjukdomar samt bekämpa hepatit, vattenburna sjukdomar och andra smittsamma sjukdomar. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 4.2 - Senast 2030 säkerställa att alla flickor och pojkar har tillgång till förskola av god kvalitet som ger omvårdnad och förbereder dem för att börja grundskolan. 4.2 - By 2030, ensure that all girls and boys have access to quality early childhood development, care and pre-primary education so that they are ready for primary education. 6.1 - Senast 2030 uppnå allmän och rättvis tillgång till säkert och ekonomiskt överkomligt dricksvatten för alla. 6.1 - By 2030, achieve universal and equitable access to safe and affordable drinking water for all. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.a - By 2030, expand international cooperation and capacity-building support to developing countries in water- and sanitation-related activities and programmes, including water harvesting, desalination, water efficiency, wastewater treatment, recycling and reuse technologies. 6.a - Till 2030 utöka det internationella samarbetet och stödet för kapacitetsuppbyggnad till utvecklingsländerna inom vatten- och sanitetsrelaterade verksamheter och program, inklusive genom tekniker för vatteninsamling, avsaltning, vatteneffektivitet, rening av avloppsvatten, återvinning och återanvändning. 6.b - Support and strengthen the participation of local communities in improving water and sanitation management. 6.b - Stödja och stärka lokalsamhällenas deltagande i arbetet med att förbättra vatten- och sanitetshanteringen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -2836059 -2836059 -2836059 UNICEF/United Nations Children's Fund -2836058.8399999999 UNICEF/United Nations Children's Fund Health and SRHR 2025-2029 Hälsa samt SRHR 2025-2029 Strengthened conditions for good health Stärkta förutsättningar för god hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050357 Sweden The Enhanced Integrated Framework (EIF) is a program-based global partnership involving the Least Developed Countries (LDCs), donors and international organizations, to support LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle obstacles to trade. In this way, the program works towards a wider goal of promoting economic growth and sustainable development. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer. Målet är att stödja MUL att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål för att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer med handelsteknisk kompetens. Målet är att stödja MULs i att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn och höja deras kapaciteten. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål att främja hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling. EIF har två specifika målsättningar baserat på den senaste strategiska planen från 2019: 1) Förbättrat handelsklimat för inkluderande och hållbar tillväxt i MUL 2) Ökad export och tillgång till internationella marknader för MUL Fokus inom EIF är kapacitetsuppbyggnad inom handelsfrågor och framtagande av behovsanalyser, så kallade Diagnostic Trade Integration Studies (DTIS). Därefter tas landspecifika åtgärdsmatriser fram i syfte att kunna identifiera aktörer och finansiärer som kan genomföra insatserna. I vissa fall implementeras och finansieras prioriterade åtgärder direkt inom ramen för EIF i syfte att bygga kapacitet samt katalysera större investeringar. EIF har också en koordinerande roll för att samordna handelsbistånd i MUL. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations Enhanced Integrated Framework - Trade for LDC Development, riktar sig specifikt till de minst utvecklade länderna (MUL) och redovisar överlag god måluppfyllelse i den senaste rapporten avseende 2024. Interimsfasen 2024-2025 (InFa) är en förlängning av fas 2 med fokus på att upprätthålla momentum, säkra kapacitet och resultat, samt tillvarata möjligheter medan den 3e fas som nyligen beslutats diskuterats. InFa har haft en mindre budget, men levererat på sina målsättningar och syfte enligt ovan och därmed reducerat den risk som fanns vid utgången av fas 2 för att EIF och dess nationella strukturer oplanerat skulle kollapsa med stora kapacitetstapp. 88% av målsättningarna för interimfasen 2024-2025 hade också redan uppnåtts vid utgången av 2024. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 50). Institutionell kapacitet har också utvecklats och merparten av EIFs projekt går nu genom nationella strukturer snarare än de internationella partnerorganisationerna såsom UNCTAD, ITC och Världsbanken. En viktig målsättning för InFa var att upprätthålla de AfT-enheter som under fas 2 integrerats i ministerierna och i stor utsträckning finansieras helt eller delvis av MUL men där denna finansiering och enheternas legala existens i flera fall var beroende av EIF, till exempel på grund av hur de nationellt tillskapats med referens till partnerskapet. Detta var prioriterat då enheterna spelar en viktig roll nationellt genom att koordinera och attrahera handelsbistånd; samt genom tekniskt stöd till handelspolitik, reformer och förhandlingar. EIF rapporterar att den målsättningen uppnåddes. De 40 enheter som bedömts som integrerade i sina handelsministerier enligt EIFs 5 kriterier har bibehållit den statusen och även den finansiella bärkraften där länderna kategoriseras i 3 kategorier bibehölls. Dock är enbart 18 MUL klassade havande hög bärkraft och även om flera länder gjorde stora framsteg så föll andra tillbaka. Frågan om bärkraft och integrering är därmed fortsatt prioriterad och fas 3 kommer behöva tillse att den stärks samt undvika att dess legala grund nationellt sammankopplas direkt med EIF. Sekretariatet har därvidlag gjort goda ansträngningar i att lyfta goda exempel mellan MUL. T ex framhålls Benin som ett exempel där enhetens mandat 2024 utökats till att vara den huvudsakliga ledningsstrukturen för AfT vid handels- och industriministeriet och regeringen anslog över USD 850 000 till den 2024. Som ett resultat var EIF:s bidrag till aktiviteter endast cirka 13 % år 2024, och andelen personalkostnader som täcktes av EIF eliminerades. Detta står i skarp kontrast till baslinjen i slutet av EIF:s fas två, då EIF:s bidrag till drift och personal var över 80 %. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 20-22). InFa har också lyckats väl i att mobilisera finansiering och vida överträffat målsättningarna. För varje dollar har 1,3 dollar tillkommit i samfinansiering till EIF-projekt och totalt lyckades AfT enheterna dra till sig projektfinansiering om över USD 180 miljoner under 2024. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 30, 43). Nedan följer några exempel på resultat inom partnerskapets två målområden: - Förbättrat handelsklimat för inkluderande och hållbar tillväxt i MUL En höjdpunkt under året var Komorernas och Östtimors anslutning till WTO efter fleråriga anslutningsförhandlingar, under vilka EIF stödde handelsministerierna i båda länderna att delta mer effektivt i arbetsgruppsmöten, förbereda dokumentationen och inrätta de nationella kommittéer som krävdes för deras respektive anslutningsprocesser. Somalias anslutningsprocess där Sveriges WTO ambassadör är ordförande för arbetsgruppen fick även stöd. Under 2024 stärkte EIF InFa, med stöd av den tekniska expertisen från Trade Policy Training Centre in Africa (TRAPCA), Somalias förmåga att navigera WTO-anslutningen genom att utbilda 90 tjänstemän (varav hälften kvinnor). Utbildningen förbättrade tjänstemännens förmåga att hantera komplexiteten och de regelmässiga kraven i WTO-medlemskapet och presentera sina intressen i sektorspecifika frågor under WTO:s arbetsgruppsmöten. De kan nu bättre analysera handelsdata och bedöma de ekonomiska och sociala konsekvenserna av tullförändringar, potentiella policyförändringar och icke-tariffära hinder. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 4, 28). En prestation under 2024 var även utvecklingen av nationella AfCFTA-strategier i tio afrikanska MUL, där varje lands viktigaste produkter och tjänster med stark intrakontinental exportpotential identifierades och tydliga åtgärder fastställdes för att underlätta deras handel. I tillägg fick Etiopien, Guinea-Bissau, Lesotho, Gambia och Tanzania stöd i genomförandet av AfCFTA:s protokoll för digital handel, vilket tillhandahåller ett regelverk för att underlätta digital handel i hela Afrika genom att ta itu med frågor som marknadstillträde och behandling av digitala produkter, underlättande av digital handel, datastyrning, etc. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 4-5). - Ökad export och tillgång till internationella marknader för MUL Ett av fokusområdena för InFa var att följa upp resultaten av fas 2, vars projekt stängts under 2024. Det har också skett och EIF har publicerat ett stort antal resultatberättelser baserat på de 20 projektutvärderingar som genomförts och 46 slutrapporter från projekt. Sammantaget rapporterar EIF att uppföljningen visar på ökade exportinkomster 2024 med över USD 150 miljoner för de små- och medelstora företag som gynnats under fas 2. De ökade också marknadstillträde genom att 38 nya marknader öppnades 2024. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 47, 53); [M1, M4)]. Genom att stärka värdekedjor och öka såväl produktionskapacitet som möjligheterna till förädling och höjd kvalitet på produkter kan utvecklingsländer öka sin export och därigenom stärka den ekonomiska tillväxten. På den tanzaniska ön Pemba Island, Zanzibar, har EIF bidragit till att utveckla och effektivisera sjögräsproduktion. Det finns en stor internationell efterfrågan på torkat sjögräs och Europa är den största exportmarknaden för sjögräs från just Zanzibar. EIF har möjliggjort utbildningar i effektiva tekniker för att odla och skörda sjögräs på djupt vatten samt tekniskt stöd i produktutveckling och förädlingsprocesser. En resultatuppföljning 2024 visade att programmet lett till en ökning i produktion av sjögräs på Zanzibar med 58%, från drygt 10 000 ton 2021 till över 16 500 ton 2023. Det bidrog även till en mer än dubblerad avkastning per hektar i sjögräsproduktionen[3] och en prisökning som uppgick till nästan 43% tack vare högre kvalitet på produkterna.Det noterades en betydande ökning av skapade jobb inom sjögräsproduktion, som ökade från 157 (varav 81 % tillskrevs kvinnor) år 2022 till 320 (78 % tillsatta av kvinnor och 70 % ungdomar) år 2024 i interventionsområdena. I förädlingskedjan skapades 657 jobb (51 % tillsatta av kvinnor och 25 % ungdomar), varav 163 specifikt för ungdomar år 2024. (Enhanced Integrated Framework, EIF Annual Report 2024, DOX 16/000658-441, sid 48); (Makombe, Kudzai & Donelan, Peter, Trade diversification and trade coordination at the heart of Tanzania's trade development journey, Trade for Development News by EIF, 2024-11-19, DOX 16/000658-455). Sammanfattningsvis bedömer Sida det som sannolikt att programmålen uppnås med beaktande av riskbild och riskhantering. Över 88% av målsättningar i resultatramverket för 2025 har redan mötts eller överträffats och även om det finns utmaningar för MUL och programmet så visar rapporteringen och resultatexemplen att EIF har haft ett tydligt bidrag. Förlängningen InFa över övergångsperioden som Sverige tillsammans med Norge, Finland och UK faciliterat och finansierar har bidragit till att öka förutsättningarna för att insatsens mål uppnås genom sitt fokus på att säkra bärkraft i de resultat som uppnåtts och ta tillvara momentum och möjligheter i interimsfasen. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050357-6105035701 Sweden The Enhanced Integrated Framework (EIF) is a program-based global partnership involving the Least Developed Countries (LDCs), donors and international organizations, to support LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle obstacles to trade. In this way, the program works towards a wider goal of promoting economic growth and sustainable development. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer. Målet är att stödja MUL att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål för att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer med handelsteknisk kompetens. Målet är att stödja MULs i att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn och höja deras kapaciteten. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål att främja hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling. EIF har två specifika målsättningar baserat på den senaste strategiska planen från 2019: 1) Förbättrat handelsklimat för inkluderande och hållbar tillväxt i MUL 2) Ökad export och tillgång till internationella marknader för MUL Fokus inom EIF är kapacitetsuppbyggnad inom handelsfrågor och framtagande av behovsanalyser, så kallade Diagnostic Trade Integration Studies (DTIS). Därefter tas landspecifika åtgärdsmatriser fram i syfte att kunna identifiera aktörer och finansiärer som kan genomföra insatserna. I vissa fall implementeras och finansieras prioriterade åtgärder direkt inom ramen för EIF i syfte att bygga kapacitet samt katalysera större investeringar. EIF har också en koordinerande roll för att samordna handelsbistånd i MUL. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency WTO/World Trade Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 20000000 0 0 0 20000000 0 20000000 0 20000000 0 0 -20000000 20000000 -20000000 40000000 0 -20000000 -40000000 20000000 WTO/World Trade Organization 20000000 WTO/World Trade Organization SE-0-SE-6-61050357-6105035703 Sweden The Enhanced Integrated Framework (EIF) is a program-based global partnership involving the Least Developed Countries (LDCs), donors and international organizations, to support LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle obstacles to trade. In this way, the program works towards a wider goal of promoting economic growth and sustainable development. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer. Målet är att stödja MUL att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål för att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer med handelsteknisk kompetens. Målet är att stödja MULs i att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn och höja deras kapaciteten. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål att främja hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling. EIF har två specifika målsättningar baserat på den senaste strategiska planen från 2019: 1) Förbättrat handelsklimat för inkluderande och hållbar tillväxt i MUL 2) Ökad export och tillgång till internationella marknader för MUL Fokus inom EIF är kapacitetsuppbyggnad inom handelsfrågor och framtagande av behovsanalyser, så kallade Diagnostic Trade Integration Studies (DTIS). Därefter tas landspecifika åtgärdsmatriser fram i syfte att kunna identifiera aktörer och finansiärer som kan genomföra insatserna. I vissa fall implementeras och finansieras prioriterade åtgärder direkt inom ramen för EIF i syfte att bygga kapacitet samt katalysera större investeringar. EIF har också en koordinerande roll för att samordna handelsbistånd i MUL. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency WTO/World Trade Organization 17.10 - Främja ett universellt, regelbaserat, öppet, icke-diskriminerande och rättvist multilateralt handelssystem inom ramen för Världshandelsorganisationen, inklusive genom att slutföra förhandlingarna enligt utvecklingsagendan från Doha. 17.10 - Promote a universal, rules-based, open, non-discriminatory and equitable multilateral trading system under the World Trade Organization, including through the conclusion of negotiations under its Doha Development Agenda. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 30000000 50000000 0 35000000 0 0 0 0 30000000 0 20000000 30000000 0 35000000 0 0 0 115000000 WTO/World Trade Organization 30000000 WTO/World Trade Organization 30000000 WTO/World Trade Organization 20000000 WTO/World Trade Organization 35000000 WTO/World Trade Organization Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Strengthened conditions for free and fair trade Stärkta förutsättningar för fri och rättvis handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050357-6105035704 Sweden The Enhanced Integrated Framework (EIF) is a program-based global partnership involving the Least Developed Countries (LDCs), donors and international organizations, to support LDCs to be more active players in the global trading system by helping them tackle obstacles to trade. In this way, the program works towards a wider goal of promoting economic growth and sustainable development. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer. Målet är att stödja MUL att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål för att främja ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling. Enhanced Integrated Framework (EIF) är ett program-baserat partnerskap som inkluderar de minst utvecklade länder (MUL), givare och internationella organisationer med handelsteknisk kompetens. Målet är att stödja MULs i att vara mer aktiva aktörer inom det globala handelssystemet genom att hjälpa dem att minska deras hinder inom handelssektorn och höja deras kapaciteten. På detta sätt arbetar EIF programmet mot ett övergripande mål att främja hållbar och inkluderande ekonomisk utveckling. EIF har två specifika målsättningar baserat på den senaste strategiska planen från 2019: 1) Förbättrat handelsklimat för inkluderande och hållbar tillväxt i MUL 2) Ökad export och tillgång till internationella marknader för MUL Fokus inom EIF är kapacitetsuppbyggnad inom handelsfrågor och framtagande av behovsanalyser, så kallade Diagnostic Trade Integration Studies (DTIS). Därefter tas landspecifika åtgärdsmatriser fram i syfte att kunna identifiera aktörer och finansiärer som kan genomföra insatserna. I vissa fall implementeras och finansieras prioriterade åtgärder direkt inom ramen för EIF i syfte att bygga kapacitet samt katalysera större investeringar. EIF har också en koordinerande roll för att samordna handelsbistånd i MUL. Sweden UNOPS/United Nations Office for Project Services Swedish International Development Cooperation Agency WTO/World Trade Organization 1.2 - By 2030, reduce at least by half the proportion of men, women and children of all ages living in poverty in all its dimensions according to national definitions. 1.2 - Till 2030 minst halvera den andel män, kvinnor och barn i alla åldrar som lever i någon form av fattigdom enligt nationella definitioner. 17.11 - Significantly increase the exports of developing countries, in particular with a view to doubling the least developed countries’ share of global exports by 2020. 17.11 - Avsevärt öka utvecklingsländernas export, i synnerhet i syfte att fördubbla de minst utvecklade ländernas andel av den globala exporten till 2020 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.b - Correct and prevent trade restrictions and distortions in world agricultural markets, including through the parallel elimination of all forms of agricultural export subsidies and all export measures with equivalent effect, in accordance with the mandate of the Doha Development Round. 2.b - Korrigera och förhindra handelsbegränsningar och snedvridningar på världsmarknaderna för jordbruksprodukter, inklusive genom att parallellt avskaffa alla former av exportsubventioner inom jordbruket liksom alla exportåtgärder med motsvarande verkan, i enlighet med mandatet för Doharundan. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 8.2 - Achieve higher levels of economic productivity through diversification, technological upgrading and innovation, including through a focus on high-value added and labour-intensive sectors. 8.2 - Uppnå högre ekonomisk produktivitet genom diversifiering, teknisk uppgradering och innovation, bland annat genom att fokusera på sektorer med högt förädlingsvärde och hög arbetsintensitet. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.a - Öka det handelsrelaterade stödet (Aid for Trade) till utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna, bland annat genom det förstärkta integrerade ramverket för handelsrelaterat tekniskt bistånd till de minst utvecklade länderna (Enhanced Integrated Framework for Trade-related technical Assistance to Least Developed Countries). 8.a - Increase Aid for Trade support for developing countries, in particular least developed countries, including through the Enhanced Integrated Framework for Trade-related Technical Assistance to Least Developed Countries. 9.3 - Increase the access of small-scale industrial and other enterprises, in particular in developing countries, to financial services, including affordable credit, and their integration into value chains and markets. 9.3 - Öka tillgången för småskaliga industriföretag och andra företag, i synnerhet i utvecklingsländerna, till finansiella tjänster, inklusive överkomliga krediter, samt deras integrering i värdekedjor och marknader. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 15000000 27000000 15000000 0 0 27000000 42000000 WTO/World Trade Organization 15000000 WTO/World Trade Organization 27000000 WTO/World Trade Organization Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Improved conditions for sustainable and inclusive international trade Förbättrade förutsättningar för hållbar och inkluderande internationell handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61050401 Sweden Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional America, regional South of Sahara, regional Developing countries, unspecified Environmental research General Environment Protection En oberoende utvärdering av SEIs verksamhet genomfördes under hösten 2023. Utvärderingen var positiv till SEIs arbete och pekade på goda resultat inom de områden man tittade särskilt på, d.v.s.: 1) SEIs relevans för sina samarbetspartners; 2) Verksamheten vid SEI-centret i Latinamerika; 3) Arbetet vid SEIs Global Operations department (svarar för intern samordning, styrning, metod- och policyutveckling, resultatramverk och resultatuppföljning). Enligt utvärderaren har SEIs projekt avsevärt bidragit med resultat vad gäller ökad kapacitet och förbättrade beslut hos sina samarbetspartner. SEI är av sina partner, kunder och finansiärer ansedd som en pålitlig och samarbetsvillig organisation. Dess forskare anses vara mycket skickliga inom sina respektive tematiska områden. Kommunikationen med SEI:s forskarteam anses enkel, öppen och lyhörd. SEI värderas för sin förmåga att överbrygga klyftan mellan lokala samhällen och beslutsfattare, liksom att effektivt kommunicera forskningsresultat till beslutsfattare inom ämnesområden som är av betydande intresse för dessa. SEI:s partner anser att SEI är skickligt på att implementera kreativa metoder för att involvera och engagera intressenter. Djupet av kunskap och expertis inom SEI inom vissa ämnesområden är en unik tillgång, och organisationens ansträngningar att koppla samman sina forskare över SEI är avgörande. Granskningsteamet fann bevis på hållbara resultat, inklusive förbättrad planering och ökad kapacitet för forskning och analys bland partners, och exempel på SEI:s resultat som leder till upprättande, modifiering och tillämpning av internationella standarder. SEIs resultatrapportering beskriver organisationens arbete med att genomföra organisationens strategi och bygger på SEIs förändringsteori och resultat- och läranderamverk. Den narrativa rapporteringen består av två separata rapporter. Annual Results Report för 2023 är främst riktad till givarna av kärnstöd d.v.s. Sida och Miljödepartementet genom Formas. Sida och SEI har löpande diskuterat rapporteringens utformning under den nuvarande avtalsperioden, liksom under den förra. Rapporteringen har successivt utvecklats förtydligats och förbättrats och det är Sidas bedömning att utformning och innehåll håller en hög kvalitet. Rapporten fyller alla krav på rapporteringen av kärnstödet till Sida, är innehållsrik och informativ och innehåller både övergripande analys och beskrivning av konkreta aktiviteter i fält. Förändringsberättelser visar på hela kedjan av aktiviteter i verksamheten, från forskning till dialog och till sist policygenomslag. Annual report 2023 är en publik rapport som i stora drag redovisar verksamheten och de resultat som beskrivs i årsrapporten till Sida, men på ett lite mer övergripande och lättillgängligt sätt. Även denna rapport är mycket välskriven och innehållsrik och innehåller även SEIs årliga ekonomiska redovisning. Följande är exempel på aktivteter och resultat under 2023: Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering: - SEI är värd för sekretariatet för LeadIT Leadership Group for Industry Transition vilket är en grupp av 18 länder och 20 stora företag som är engagerade i åtgärder för att uppnå målen i Parisavtalet. LeadIT lanserades 2019 av Sveriges och Indiens regeringar vid FN:s klimattoppmöte. SEIs roll är att stödja byggande av partnerskap och dialog och tillhandahålla verktyg och data för att hjälpa länder och företag att göra framsteg mot sina mål att nå noll-utsläpp av växthusgaser. LeadIT fungerar också som en brygga mellan industri, regeringar och civilsamhället i olika delar av världen. Sedan lanseringen har Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) etablerat industriomställningen på den internationella agendan bl.a. genom sina medlemmars insatser i multilaterala grupperingar (t.ex. G7, G20, EU) och genom att ge vägledning och politiskt stöd till andra initiativ som tar itu med olika aspekter av omställningen (t.ex. upphandling). Under 2023 faciliterade LeadIT nya partnerskap mellan länder och företag i globala nord och syd för att påskynda omställning till låga koldioxidutsläpp inom tung industri, vilket är ett banbrytande exempel för hur offentlig-privata allianser kan driva på miljövänlig industripraxis. SEI Annual Results Report for 2023, sid 16, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 Under 2023 stödde SEI utvecklingen av Marockos långsiktiga low-emissions development strategy genom modellering, policyutvärdering, och engagerande av intressenter. SEIs forskningsresultat har stöttat beslut om åtgärder för begränsning av klimatförändringar, och arbetet med att involvera olika intressenter i analysarbetet har byggt konsensus kring en ny utsläppsminskningsagenda för landet: netto-noll utsläpp av växthusgaser till 2050. SEI hjälpte inte bara Marocko att utveckla den övergripande strategin utan bidrog även till flera komplimenterande planer för utsläppsbegränsningar vilka beskriver kraven för strategins genomförande i varje större ekonomisk sektor. SEI Annual Results Report for 2023, sid 18, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer - SEI stödjer stärkt beslutsfattande kring klimatanpassning och katastrofriskreducering. SEI bidrar även med stöd att öka resiliensen hos lokalsamhällen som är sårbara för naturkatastrofer genom gemensamt kapacitetsbyggande. Ett exempel är arbetet med lokala partners för att förbättra tidiga varningssystem för översvämningar på gränsen mellan Thailand och Myanmar. SEI Annual Results Report for 2023, sid 24, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 - SEIs forskning har bidragit till att förbättra rättvisan i internationellt finansierad anpassning och att stärka lokalt ledd klimatanpassning. SEI arbetar för närvarande med forskningspartners i Namibia och Karibien för att utvärdera rättvisan i Gröna klimatfondens (GCF) två första projekt för "Enhanced Direct Access", som är utformade för att säkerställa att en större andel av den internationella finanseringen når utsatta samhällen. SEI genomför nationella workshops och intervjuer med nyckelaktörer i båda länderna för att utvärdera både proceduriell och distibutiv rättvisa. Preliminära resultat har bidragit till utvecklingen av "Locally Led Climate Action Platform" vid Världsbanken. Rapport: Exempel på resultat från SEIs arbete med fokus på privat sektor och finans, sid 7, insats 6101050402, dokument 20/000354-105 - I samarbete med International Organization for Migration (IOM) visade SEI på komplexiteten vad gäller migration i Malaysia och Thailand i ljuset av klimatförändringar, och den nyckelroll som företag spelar för att arbeta med hållbarhet och mänskliga rättigheter. SEIs studie var den första att samarbeta med privata sektorn om klimatrelaterad migration i regionen. Fokus låg på att försöka förstå företagens roll, särskilt de inblandade inom biobränsleproduktion. Resultaten av studien informerade IOM:s strategiska plan 202428 och ledde till ett nytt projekt med World Vision International om effekterna av klimatrelaterad migration på barn och ungdomar. SEI förser nu World Vision med vetenskapsbaserad kunskap för att informera sin programmering och verksamhet i detta område. SEI Annual Results Report for 2023, sid 44, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie- och avfallshantering: - År 2022 lanserade SEI programmet Finance for Sustainable Development (FSD), som bygger på det tidigare arbete inom partnerskapet Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC). FSD fokuserar på att koppla samman kunskap om projekts genomförbarhet och förutsättningar att attrahera finansiering på mikronivå, med policyarbete kring klimat- och utvecklingsfinansiering på makronivå. Exempel på arbete som utförts inom FSD är att bidra till att höja kunskapsnivån kring finansiering för förnybar energi i Afrika, att utveckla en finansieringsmodell för ett arketypiskt exportinriktat och vätgasbaserat grönt stålprojekt i ett utvecklingsland samt att undersöka affärsmöjligheterför en grön industriell omställning i globala syd. Rapport: Exempel på resultat från SEIs arbete med fokus på privat sektor och finans, sid 2, insats 6101050402, dokument 20/000354-105 - Som en del av Stockholm Sustainable Finance Centre (SSFC) som SEI ledde från 2019 till 2022 etablerade SEI:s team för hållbar finansiering ett utbildningsprogram om gröna obligationer i samarbete med Stockholm School of Economics Executive Education (SSE ExEd). Programmet finansierades av Världsbankens IFC och andra aktörer har sedan dess använt detta program från SSE ExEd. Programmet utvecklades för banker i utvecklings- och tillväxtländer och erbjuder deltagarna ett program i världsklass angående hur man utvecklar gröna obligationserbjudanden både för sina klienter och sig själva. Ledande utövare på finansmarknaderna och SEI:s experter inom hållbarhet gav betydelsefulla bidrag till utbildningen, och över 100 banker från utvecklings- och tillväxtländer har genomfört densamma. Att få igång detta program var ett av de viktigaste inledande målen för SSFC, och resultaten från arbetet sprider nu hållbara finansieringsmetoder brett bland de tilltänkta marknaderna. Rapport: Exempel på resultat från SEIs arbete med fokus på privat sektor och finans, sid 6, insats 6101050402, dokument 20/000354-105 Under det senaste decenniet har SEI stärkt partnerskap med viktiga globala organisationer, inte minst FN. SEIs samarbete med FN sätter organisationens vetenskapliga arbete på den internationella agendan och ger möjlighet till stort genomslag. Under 2023 ledde och bidrog SEI till framtagandet av flera publikationer på hög nivå i samarbete med FN-organ. Exempel är: Production Gap Report 2023: Phasing down or phasing up? I samarbete med UNEP; Global sustainable development report 2023 på uppdrag av FNs generalsekreterare; Adaption Gap report 2023 i samarbete med UNEP, samt IPCC AR6 Synthesis Report: Climate Change 2023. SEI Annual Results Report for 2023, sid 33, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 - SEI stödjer utveckling av mer produktiva robusta och hållbara produktionsmetoder inom jordbrukssektorn. Ett program för utbildning i mjölkproduktion för kvinnliga bönder i Västra Uganda bidrar till minskad matosäkerhet, förbättrar försörjningsmöjligheterna i lokalsamhället, samt överensstämmer med landets övergripande prioriteringar för nationell och regional utveckling. SEI Annual Results Report for 2023, sid 26, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 - I samarbete med World Economic Forum och Clean Air Fund stödjer SEI Alliance for Clean Air vilket är en koalition av fler än 16 privata företag. SEI tillhandahåller teknisk och strategisk vägledning till alliansmedlemmarna och övertog under 2023 ledningen för alliansens Measure and Reduce workstream. SEI Annual Results Report for 2023, sid 43, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 I samarbete med ministeriet för klimatförändringar i Pakistan och Clean Air Asia utvecklade SEI en första bedömning av hur Pakistan kunde förbättra luftkvaliteten och samtidigt minska sitt bidrag till klimatförändringarna. Detta arbete kulminerade i en uppsättning konkreta åtgärder som tillsammans skulle kunna minska utsläppen av luftföroreningar med mer än 30 % till 2030 och med upp till 80 % till 2050, jämfört med 2020 års nivåer. SEI presenterade bedömningen för ministern för klimatförändringar och resultaten integrerades därefter i Pakistans policy för ren luft, som godkändes av Pakistans regering i mars 2023. Policyn belyser behovet av att agera inom de fem stora luftföroreningssektorerna som identifierats i studien, och den prioriterar en nyckelåtgärd i var och en av dessa sektorer. SEI stöder nu genomförandet av denna policy genom provinsiella miljöskyddsmyndigheter. SEI Annual Results Report for 2023, sid 43, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser SEI lanserade betaversionen av Fossil Fuel Atlas, ett öppet verktyg som kartlägger planerade och befintliga produktionsplatser för fossila bränslen med syfte att att hjälpa till att bedöma troliga effekter på närboende och den lokala miljön. Atlasen visar var en industri planerar att bygga infrastruktur och hur dessa planer kan komma att inkräkta på skyddade områden, lokalfolks territorier, av Ramsarkonventionen skyddade våtmarker och andra områden av ekologisk och kulturell betydelse. Atlasen syftar till att skapa insyn i sektorn och fungera som en mekanism för tidig varning som gör det möjligt för civilsamhällets organisationer, regeringar, forskare och andra att utvärdera och kommunicera potentiella hot från utvecklingen av fossil infrastruktur för ekosystem och samhällen, och vidta eventuella åtgärder tidigare i planerings- och utvecklingsstadiet. SEI Annual Results Report for 2023, sid 50, insats 6105040102, dokument 20/000354-94 No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050401-6105040101 Sweden Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 60000000 60000000 30000000 0 0 0 0 30000000 0 30000000 0 30000000 0 30000000 40000000 0 0 30000000 0 -40000000 0 0 15000000 SEI/Stockholm Environment Institute 15000000 SEI/Stockholm Environment Institute 105000000 SEI/Stockholm Environment Institute 15000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 21000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 21000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 21000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 21000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute 21000000 SEI/Stockholm Environment Institute 3000000 SEI/Stockholm Environment Institute Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable energy systems based on renewable energy. Hållbara energisystem baserade på förnybar energi. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including preventive chemical control and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050401-6105040102 Sweden Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 30000000 60000000 60000000 30000000 0 0 0 30000000 30000000 0 30000000 30000000 30000000 0 30000000 0 0 0 0 0 0 180000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Limited climate impact, including increased access to renewable energy and increased energy efficiency. Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including the transition to sustainable food systems, reduced pollution and sustainable chemical and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie- och avfallshantering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased adaptability and resilience to climate change and natural disasters, including to prevent, counter and manage involuntary migration driven by environmental and climate change Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer, inklusive för att förebygga, motverka och hantera ofrivillig migration pådriven av miljö-och klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner oceans and coasts, and sustainable use, management and restoration of marine resources, biodiversity and ecosystems. Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050401-6105040103 Sweden Sida provides Core support to Stockholm Environment Institute, SEI 2020-2027. SEI is a research institute that covers a wide range of knowledge-related activities. SEI focuses on environmental dimensions of human development and well-being and aims to contribute to better living conditions around the world, including for poor and vulnerable groups, through better "policies, technologies and related management techniques and strategies for an environmentally sustainable development of society". Stockholm Environment Institute, SEI, är ett internationellt fristående forskningsinstitut inom miljö och utveckling, vilket verkar i gränslandet mellan forskning och policy, i syfte att stödja beslutsfattande och policy i riktning mot hållbar utveckling runt om i världen. Institutet samarbetar med ett stort antal aktörer i en rad låg-, medel- och höginkomstländer och är verksamt på global, regional, nationell och lokal nivå. Huvudkontoret ligger i Stockholm men man har även etablerat SEI-centra i England, USA, Estland, Colombia, Thailand och Kenya (De tre senare har utvecklats till regionala kontor). Sida har stött SEIs verksamhet sedan början av 1990-talet med goda resultat. SEI har överlag utgjort en uppskattad och strategisk samarbetspartner till Sida inom en rad miljörelaterade områden, t.ex. vattenfrågor, klimat, sårbarhet och resiliens. SEI är dessutom en internationellt ansedd aktör med lång erfarenhet, dokumenterat goda resultat och ett brett internationellt kontaktnät, och som bidrar till fattigdomsminskning och en hållbar utveckling. SEIs forskning och policyarbete är högst relevant för fattiga och sårbara kvinnor och män i utvecklingsländer. SEI bidrar konkret med forskning, kunskap och metoder kring miljö- och klimatfrågornas samband med, och betydelse för, fattiga kvinnors och mäns hälsa och ekonomiska utveckling. Arbetet bidrar främst indirekt till fattigdomsminskning genom att, med högkvalitativ och relevant forskning inom ett flertal utvecklings-, miljö- och klimatrelaterade områden som grund, stödja beslutsfattande och policyprocesser samt bidra till förändring mot en hållbar global, regional och lokal utveckling. Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar-rapportering 2025 - Under 2025 tog SEI och Climate and Clean Air Coalition fram ett verktyg för företag att mäta och uppskatta sina utsläpp av luftföroreningar och växthusgaser inte bara för den egna produktionen utan för hela sin värdekedja. Med detta verktyg har SEI gett stöd till företag som IKEA, Maers, Oracle, m.fl. att börja inkludera luftföroreningar i sin hållbarhetsrapportering (s.18-19). - Leadership Group for Industry Transition (LeadIT) är ett svenskt-indiskt initiativ avsett att stödja grön omställning av industriverksamhet. SEI är värd för initiativet och leder dess arbete. Förutom SEI och andra miljöforskningsorganisationer är även 32 företag med i arbetet, t.ex. SSAB, Stegra, TATA, Scania, Volvo, Skanska, Vattenfall, LKAB och SKF. Under 2025 presenterade 18 svenska och indiska företag partnerskap för förprojektering av stål- och cementprojekt i Indien. Under 2025 genomfördes även flera studiebesök till svenska industrier t.ex. SaltX, Heidelberg Materials, SSAB och Stegra, för att knyta företagskontakter och dela erfarenheter och kunskap om grön omställning av industriverksamhet (sid.20-21). Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet - SEIs projekt IMARA (Integrated Management of Natural Resources for Resilience) i Kenya syftar till att stärka resiliensen hos samhällen drabbade av långvarig torka. Projektet avser huduvsakligen förbättra infrastrukturen för och förvaltningen av vattenresurserna. Under 2025 har projektet lett bl.a. till förbättrad vattenförsörjning i flertalet samhällen i västra Kenya som Aitong, Maji Moto och Laikipia. Fram till 2025 har projektet utbildat mer än 150 person från dessa samhällen i hållbar vattenförvaltning (sid.22-23) - SEI ger stöd till flertalet länder inför och under internationella klimatförhandlingar och i genomförandet av överenskommelser från dessa förhandlingar. Fram till 2025 har SEI gett stöd till LDCs (Least Developed Countries) för deras nationella planer för anpassning (National Adaptation Plans, NAP) inklusive uppdatering av anpassningsplanernas tekniska guidelines. Dessa guidelines är ett viktigt verktyg för att ta fram NAP. Den senaste uppdateringen av dessa guidelines gjordes 2012 och SEI ledde uppdateringen som färdigställdes 2025 (sid.72). Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom - SEI har utvecklat verktyget Trase för att analysera hållbarheten i värdekedjor, inte minst vad gäller avskogning. Under 2025 använde 21 olika bolag, t.ex. Nestlé, Mars och Mondelez, verktyget för att säkerställa och rapportera om sina förpliktelser att inte bidra till avskogning. Under 2025 bidrog verktyget också till att tydliggöra svagheter i förpliktleser och rapportering om avskogning hos skogsföretag i Indonesien, vilket ledde till att företaget agerade för att åtgärda svagheterna (sid.78). - I Colombia har SEI gett stöd till att utveckla natur-turismen, som kommer för att se landets mycket stora biologiska mångfald. Under 2025 fortsatte det s.k. Tourism 4.0-programmet där 530 entreprenörer från sammanlagt 214 företag inom natur-turism fick stöd i att utveckla affärsplaner, hållbar turism och samverkan med lokalsamhällen. Programmets s.k. Living Lab-projekt ledde under 2025 till att Puerto Narino blev landets första kommun att bli certifierad för hållbar turism. Det senare visades upp vid COP30 som ett exempel på initiativ som bidrar både till bevarande av naturresurser och till ökade inkomster (sid.60). I SEIs strategi för 2025-2029 anges ramarna för SEIs arbete under perioden. Det övergripande målet för SEIs verksamhet är att "stödja beslutsfattande och få till stånd förändring mot hållbar utveckling runt om i världen genom att tillhandahålla integrerande kunskaper som överbryggar vetenskap, politik och praktik inom miljö och utveckling". Verksamheten fokuseras på tre övergripande programområden under vilka man preciserar ett antal mål. De tre programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Reducerad klimatrisk - Stärkt beslutsfattande vad gäller klimatanpassning och katastrofriskreducering.- Övergång från fossil energi som även tar hänsyn till ojämlikhet, fattigdom och politisk ekonomi. 2) Hållbart nyttjande av resurser och resilienta ekosystem- Ekosystembaserad och holistisk vattenresursförvaltning.- Effektiva bioekonomiska strategier i nationell och regional policy och planering. 3) Förbättrad hälsa och välmående- Förbättrade strategier för luftkvalitet i låg- och medelinkomstländer.- Förändring mot mer hållbar livsstil och konsumtion. Förutom stöd till kärnverksamheten öronmärker Sida sitt stöd till fyra specifika projekt, med följande må: 1. Utveckling av ansvarsfull vattenförvaltning inom litiumproduktion i Bolivia Initiativet syftar till att stödja utvecklingen av ansvarsfull litiumproduktion i Bolivias endorheiska (dvs utan utflöde) avrinningsområden i Andernas Altiplano -ekosystem som är ekologiskt sårbara och brukade och bebodda av ursprungsbefolkning. Från ett perspektiv av ökad global efterfrågan på litium analyserar initiativet de potentiella effekterna av utvinning på redan knappa vattenresurser, våtmarker och unik biodiversitet. Initiativet bygger på SEI:s långvariga arbete genom Bolivia WATCH-programmet (sedan 2018) och regionala erfarenheter från Argentina (genom projektet MARS som leds av NIR i samarbete med SEI) och strävar efter att säkerställa att framtida litiumutveckling balanserar ekonomiska intressen med skydd av ekosystemtjänster, ursprungsbefolkningens försörjning och vattenresursernas långsiktiga hållbarhet. 2. Förbättrad vattenresursplanering i Armenien för bedömning och beslutsstöd för planerade vattenreservoarer Initiativet syftar till att förbättra planering och förvaltning av vattenresurser genom modellering och sektorsövergripande samordning för att stärka klimatresiliensen hos offentliga och privata sektorer, samt av naturliga ekosystem. Ett potentiellt resultat är upprättandet av en digital plattform med nationell vattenbalans, som kan stödja evidensbaserade policybeslut för vattenresursförvaltning. Initiativet strävar också efter att främja cirkulär vattenresurshantering för att skapa mervärden, såsom minskade utsläpp, ökad jordbruksproduktivitet genom bevattning med renat avloppsvatten och återvinning av växtnäring. Initiativet avser att bidra till samordning mellan stora vattenrelaterade program och projekt i landet, såsom pågående eller planerade projekt kring reservoarer, våtmarker, skogsrehabilitering och energieffektivitet. 3. Genomförandet av en andra fas av projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) I Kenya finns stora möjligheter att genom bioekonomin stärka arbetet kring klimat och biologisk mångfald, hållbara livsmedelssystem, landsbygdsutveckling samt påskynda en grön industrialisering. Biobaserade kenyanska småföretag står i centrum för denna utveckling och bidrar till innovation, värdeskapande och sysselsättning. Det Sida-finansierade projektet Advancing Bioeconomy Development in Kenya (ABDK) genomfört av SEI med stöd från Business Sweden, kartlagt Kenyanska och Svenska biobaserade företag, utvecklat klusterbaserade Kenyanska färdplaner och effektiva plattformar för svensktkenyanskt näringslivssamarbete. En samordnad Team Sweden/SEI-ansats kan nu bygga vidare på de positiva effekterna av ADBK projektet och ytterligare främja partnerskap och långsiktig Kenyansk-Afrikansk-Svensk företagsutveckling. 4. Iron and Steel Facility, med syfte att stödja omställningen av stålindustrin i fyra specifika länder: Sydafrika, Indien, Indonesien och Vietnam. Omställning av stålindustrin innebär huvudsakligen att förändra tillverkningsprocessen från att vara mycket koldioxidintensiv till att ha minimala utsläpp av koldioxid. Mer specifikt avser faciliteten ge tekniskt stöd till de fyra länderna inför och under framtagandet av konkreta investeringsplaner för omställningen av stålindustrier inom respektive land. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 13.1 - Stärka motståndskraften mot och förmågan till anpassning till klimatrelaterade faror och naturkatastrofer i alla länder. 13.1 - Strengthen resilience and adaptive capacity to climate-related hazards and natural disasters in all countries. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 6.6 - Senast 2020 skydda och återställa de vattenrelaterade ekosystemen, däribland berg, skogar, våtmarker, floder, akviferer och sjöar. 6.6 - By 2020, protect and restore water-related ecosystems, including mountains, forests, wetlands, rivers, aquifers and lakes. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 30000000 41500000 46750000 30000000 0 20000000 0 0 26750000 21500000 20000000 118250000 SEI/Stockholm Environment Institute 30000000 SEI/Stockholm Environment Institute 20000000 SEI/Stockholm Environment Institute Sustainable growth, green transition and education 2025-2029 Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025-2029 TBD Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd TBD Stärkt klimatanpassning till klimatförändringar och ökad vattentrygghet Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd TBD Stärkta motståndskraftiga ekosystem med bevarad biologisk mångfald, som skapar förutsättningar för hållbar ekonomisk utveckling och blå ekonom Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050502 Sweden SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Angola Bangladesh Burkina Faso Bolivia (Plurinational State of) Brazil Botswana Colombia Egypt Ghana India Kenya Sri Lanka Liberia Lesotho Malawi Mozambique Namibia Nigeria Nepal Philippines (the) Pakistan Sierra Leone Senegal Togo Tanzania, United Republic of Uganda South Africa Zambia Zimbabwe Developing countries, unspecified Urban development and management Administrative costs (non-sector allocable) Other Multisector Administrative Costs of Donors Omorganiserings och rekonstruktionsprocessen De följande framstegen i SDI:s omorganisering och rekonstruktionsprocessen rapporterades i SDIs årsrapporter för 202021 och 202122, i mötesrapporten från ett givarmöte i May 2021, samt i dialog under avtalsperioden: I may 2020, installerades en Transitional Management Committee (MC) efter uppsägningen av dåvarande styrelsen. MC bestod av ledare och stödpersonal från SDIs nätverk. Kommittén förenklade SDIs förvaltningstruktur inom till ex beslutsfattande, kommunikation, och SDIs operativa verksamhet. SDI anställde Joseph Muturi (ledare av Kenyas Muungano wa Wanavijiji nätverk) som MCs ordförande och sedan ordförande för SDIs nya styrelse. MC'en utvecklade en reform och rekonstruktionsplan (med hjälp av externa konsulter) baserat på både den interna rapporten och den forensiska revisionen, och som fokuserade på att stärka SDIs finansiella kapaciteten och rutiner. En översyn av bemanningskapacitet och organisationsstruktur i linje med SDIs prioriteringar och programmering genomfördes och en ny direktör och ekonomichef för sekretariatet rekryterades. I 2021 införde SDI:s rådsförsamling ("Council of Federations") ett nytt stiftelseprotokoll "memorandum of incorporation" och en ny charter. De nya dokumenten beskriver SDIs mission som ett globalt nätverk och förtydligar SDIs styrningsstruktur. I februari 2021 ombildades SDI till ett ideellt företag (Slum Dwellers International NPC "nonprofit company") i Sydafrika för att förstärka organisationens transparens och ansvar enligt sydafrikansk lag. I mars 2021, valde SDI:s rådsförsamling en ny styrelse med färre ledamöter än dess företrädare och som hade mandat att genomföra SDIs strategi genom SDI:s sekretariat och bland SDI:s nätverk. Styrelsen har även två externa ledamöter, en med expertis inom ekonomisk förvaltning och revision (SDI årsrapport 202122, s.14, dox n. 017707/22). SDI genomförde flera åtgärder i enlighet med reform och rekonstruktionsplanen såsom: 1. En översyn av bemanningskapacitet och organisationsstruktur i linje med SDI:s prioriteringar och programmering genomfördes. SDI fyllde flera positioner i sekretariatet för stödpersonal framför allt under ekonomi och programområdena. Under programperioden fyllde SDI elva av fjorton positioner som de planerade att ha inom en ny personalstruktur (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s.5, dox n. 007953/23) 2. SDI uppdaterade flera rutiner för finansiell administration och förvaltning såsom: -uppdatering av redovisningssystem och redovisningspraxis en ny handbok för ekonomi och administration och ny programvara för redovisning och - en ny antikorruptionspolicy som omfattar regler och praxis för att förebygga, identifiera och agera på korruption. Den nya policyn omfattade också en omformulering av upphandlingsprocesserna, tydlighet i arbetsuppgifterna inom den finansiella förvaltningen och en uppdaterad mekanism för klagomål och rapportering ((SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s.4, dox n. 007953/23). 3. SDI genomförde flera interna kapacitetsbyggande initiativ inom olika arbetsområden såsom revision, intern kontroll och riskhantering samt lärande, rapportering och utvärdering (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s.78, dox n. 007953/23). Resultat från verksamheten Resultat mot strategi för Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald 202226 delmål: Miljömässigt hållbara städer och samhällen Under omorganiseringsprocess bedömde Sida att SDI inte hade kapacitet och godtagbara rutiner på plats för att kunna hantera vidareförmedling till samarbetsorganisationer på ett adekvat sätt. Trots detta för att möjliggöra stöd till SDI:s samarbetsorganisationer under covid 19 pandemin beslöt Sida att vidareförmedla finansiellt stöd genom Cities Alliance, ett globalt partnerskap som bekämpar fattigdom i städer. Denna finansiering genom Cities Alliance till SDI:s samarbetsorganisationer har fortsatt även efter pandemin, i och med att Sida fortfarande bedömde att SDI ännu inte har tillräcklig kapacitet att själv hantera vidareförmedling (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s. 11, dox n. 007953/23). Se Sidas avtal med Cities Alliance (6105050304 Cities Alliance 20202021 Covid19) för resultatrapportering från Covid19 respons insatsen. SDI nätverkets arbete i slumområden och på stadsnivå fortsatte, även om det minskade i omfattning och kontinuitet på grund av bristen på tillgängliga medel via SDI sekretariatet. De flesta av dessa projektbaserade aktiviteter stöddes inte direkt av Sida medel utan genom bilaterala givarpartnerskap: Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper SDI mobiliserade och stärkte spargrupper i flera länder och under mars 202021 till exempel: växte federationen i Malawi med nio nya spargrupper (135 dagliga sparare, alla kvinnor), vilket ökade dess totala medlemskap på slutet av perioden till 41 spargrupper med sammanlagd 758 medlemmar Slumfederationen i Namibia mobiliserade 93 nya spargrupper, med 515 nya medlemmar i sex regioner samt i Zambia utbildades 50 spargrupper (med 127 medlemmar) i användning av sparande, mikrokreditsystem och plattformar för samhällsdeltagande (SDI årsrapport 202021, s. 24, dox n. 017707/22). Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peer-to-peer lärande SDI nätverket genomförde över 20 utbyten bland nästan alla federationer. I utbytena deltog även representanter från lokala och nationella myndigheter. Frågor som diskuterades var t.ex energitillgänglighet, klimatanpassning, kartläggning av slumområden, besittningsrätt och markförvaltningsreformer, energirättvisa och sanitet. (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s. 9, dox n. 007953/23). Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden Från april 2020 till mars 2021 genomförde den sydafrikanska federationen i staden eThekwini en kampanj (Asivikelanecampaign), där insamlade data användes för att ställa krav på de lokala myndigheterna att installera förbättrade bastjänster i informella bosättningar. Kampanjen bidrog till att skapa spargrupper i ytterligare 24 informella bosättningar. Det resulterade även i förbättrade leveranser av dricksvatten och sanitet i 16 informella bosättningar, vilket gynnade mer än 27 000 invånare (SDI årsrapport 202021, s. 30, dox n. 017707/22). Kenyas SDI Alliance fortsatte att stödja Mukuru SPA, ett stort slumuppgraderingsprojekt som syftar till att omvandla ett slumområde på 650 hektar till ett hälsosamt och fungerande kvarter. Alliansen genomförde en kartläggning av Mukuru för att skapa en förmånslista för 50 000 bostäder som ska byggas av regeringen (SDI Årsrapport 202021, s. 312, dox n. 017707/22). För att öka tillgånglighet till rent vatten för de boende i området genomfördes en pilot för PPD:er (prepaid dispensers förbetalda dispenser) där en PPD betjänade 1 000 hushåll. PPD:erna minskade priset för och ökade kvaliteten på vatten och sanitetstjänsterna för de boende (SDI årsrapport 202122, s.12, dox n. 22/00135967). Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga Federationen I Zimbabwe tillsammans med kommunstyrelsen i Masvingo, en sekundär stad i sydöst Zimbabwe, utvecklade Masvingo City Fonden med USD20 000 startkapital. Både kommunen och sluminvånare bidrog till fonden. I mars 2022 blev varje dollar i fonden roterad 5 gånger och USD 85 000 betalades tillbaka. Fonden investerades i prioriterade samhällstjänster i stadens slumområden (SDI årsrapport 202122, s.11, dox n. 22/00135967). Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städer för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar SDI nätverket involverades i 21 dialog med lokala och nationella regeringar om frågor såsom energitillgänglighet, klimatanpassning, kartläggning av informella/ slumbosättningar, besittningsrättsfrågor, markförvaltningsreformer samt tillgänglighet till sanitet och andra grundläggande samhällstjänster (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s. 9, dox n. 007953/23). Driva uppskalning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå SDI:s program för energirättvisa hade projekt i 12 länder (Ghana, Nigeria, Uganda, Kenya, Tanzania, Zambia, Malawi, Zimbabwe, Sydafrika, Namibia, Indien och Filippinerna). Nätverksorganisationer i dessa länder lyckades att förbättra energitillgänglighet, genom bl a soldrivna offgrid lösningar, till 25 0000 hushåll och nådde ut till ungefär 100 000 människor (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s.9, dox n. 007953/23). I 2021 försåg den nationella federationen i Ghana över 2 000 hushåll med rena spisar och bränslen, 400 familjer med solelsprodukter och lokala fiskhandlare med minst 100 renare fiskrökningsugnar. Malawis nationella federation försåg sluminvånare med 5 000 energibesparande spisar och 11 600 solbelysningssystem med telefonladdning (SDI Årsrapport 202021, s. 45, dox 017707/22). Under sitt klimat och resiliens program samarbetade SDI tilsammans med IIED, Huairou Commission, World Resources Institute, ICCCAD, och Climate Justice Resilience Fund (CJRF) m. flera för att bidra till att utveckla de åtta principerna för lokalt ledd anpassning (LLA principles). I januari 2021 förband 40 regeringar och internationella institutioner sig till principerna. SDI samarbetade med flera partners inom policypåverkansinitiativ på globala konferenser såsom konferenser för lokalt ledd anpassning, klimat COP mötena och UN Habitats World Urban Forum 2020 och 2022 (SDI, Final report on the amendment agreement on Core Support to Shack/Slum Dwellers International, 20182022, March 2023, s.11, dox n. 007953/23). Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap Under ungdomskonferensen 2021 tog SDI fram ett ramverk för inkluderande av ungdomer i SDIs verksamhet (Youth Inclusion Framework). Ramverket fokuserade på att lyfta ungdomsröster inom urbanutveckling där ungdomer kan vara delaktiga att driva resultat såsom inom hållbar slumuppgradering, förbättrade hälsa och säkerhet, och ökat deltagande i beslutsprocesser (SDI årsrapport 202122, s.18, dox n. 22/00135967). SDI mobiliserade ungdomar i informella bosättningar genom "Know Your City" (KYC TV) programmet och peer-to-peer utbyte. Under 202021 lanserade KYCTV program en massiv öppen onlinekurs (MOOC) för att utveckla ungdomars filmskapande och färdighet i att berätta sina historier. Kurserna även kopplade ungdomar till varandra och med proffs inom film och mediebranschen. I Zambia producerade KYCTV teamet material och dokumentärer om könsbaserat våld samt om utmaningar för Zambias utsatta flyktingbefolkning. Dokumentärerna kommunicerades genom sociala medier och nådde över 50 000 människor, inklusive beslutsfattare. I Senegal utbildade KYC kampanjen 52 ungdomar i datainsamling och kartläggning. De deltog tillsammans med 650 andra ungdomar i 130 grupper i lokala Know Your City kampanjer. I Zimbabwe utvecklade federationen ett system för att dela ut bidrag till ungdomsledda slumuppgraderingsprojekt (inklusive projekt för installationen av vattentankar och solpaneler) (SDI Årsrapport 202021, s. 39, dox n. 017707/22). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050502-6105050201 Sweden SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. Sweden Slum Dwellers International NPC Swedish International Development Cooperation Agency Slum Dwellers International NPC 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 45000000 5020890 0 0 -26415511 5020890 0 45000000 -25000000 25000000 -25000000 25000000 -25000000 25000000 0 0 0 50020890 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 45000000 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 5020889.5499999998 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC -26415510.5100000016 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC 0 Slum Dwellers International NPC Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster och bostäder i urbana områden för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050502-6105050202 Sweden SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. Sweden BDO Llp Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 69520 69520 69520 Sida administrative activity implemented by procured partner 69520 Sida administrative activity implemented by procured partner Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster och bostäder i urbana områden för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050502-6105050203 Sweden SDI, established in 1996, is a global network of community-based organizations driven by the poor themselves. The network now brings together over a million slum dwellers in over 34 countries throughout Africa, Asia and Latin America. SDI has a professional Secretariat based in Cape Town, which is Sida's agreement partner.SDI’s vision is for "resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor". Its mission is "to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods".The core unit of SDI is the women-led savings group at the community- or slum settlement level. Members of the savings group become part of a national federation, which is then affiliated with the global SDI umbrella.The proposed agreement for 2018-2022 intends to continue strengthening the core activities of SDI and support implementation of the new strategic plan. Sida also intends to follow-up on growth and improvement areas that have been recommended by the 2017 independent evaluation and adopted by the SDI board. These include: expanding and deepening the savings groups at the settlement level; exploring new financing instruments and sources; engaging youth; ensuring a sustainable leadership; strengthening risk management and the organisational culture of accountability; and using SDI data and experiences to influence policies and programs at the city- and country level. Sida's support is also intended to consolidate SDI's work in fighting and negotiating alternatives to evictions. Forwarding of funds to third parties (i.e., support organisations) has been assessed as part of this agreement.Sida proposes a total contribution of SEK 190 000 000 during this new phase, 2018-2022, and is intended to scale-up the work of SDI in the countries where they operate. The previous contribution was SEK 98 000 000 during 2014-2018. The decision to increase the support by 100% is partly based on SDI's proven capacity to deliver concrete results for its slum dweller members, and also based on the urgency of the slum problem and the urbanisation of poverty. The UN estimates that there are now a billion slum dwellers living in the urban centres of low- and middle-income countries. In this context, SDI is unique because it brings together people from this group to organise and improve their own lives through concrete actions at the settlement-, city-, country- and global levels. The cooperation with SDI is relevant to the Swedish global strategy for sustainable environment, climate and oceans, 2018-2022, specifically, the following sub-goals: Environmentally sustainable cities and communities; and Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Because of the scaling up of resilience, climate and renewable energy activities during this phase, the cooperation is expected to contribute to the sub-goals on Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters, Sustainable energy systems based on renewable energy. Furthermore, it is relevant to the sub-goal on increases in women´s economic empowerment of the strategy for global actions on economically sustainable development 2014-2017. SDI började som en social rörelse för de fattiga i städerna för att bekämpa hotet om vräkning och avhysning. Under 1990-talet började sluminvånarna från Sydafrika och Indien att besöka och lära sig av varandra när de insåg att den globala solidariteten hos de fattiga i städerna var viktig för att driva denna fråga framåt. SDI etablerades 1996. SDI:s vision är ”motståndskraftiga och inkluderande städer som förbättrar livet för fattiga i städerna” ("resilient and inclusive cities that substantively improve the lives of the urban poor"). Dess uppdrag är ”att omvandla slummen till motståndskraftiga stadsdelar och inkluderande städer genom att kollektivt arbeta med en kvinno-ledd, botten/upp förändringsagenda för att säkra besittningsrätt och öka tillgången till grundläggande tjänster, bostäder och försörjning” (”to transform slums into resilient neighborhoods and inclusive cities by collectively driving a women-led, bottom-up change agenda for securing tenure, and increasing access to basic services, housing and livelihoods"). Idag är SDI ett globalt nätverk av nationella federationer av sluminvånare i mer än 34 länder i Asien, Afrika och Latinamerika och Karibien. SDI har sitt huvudkontor och sekretariat i Kapstaden och styrs av ett federationsråd och en förvaltningskommitté. Kollektiva spargrupper som leds av kvinnor är kärnan i SDI:s praxis och organisation. SDI har framgångsrikt samarbetat med nationella och lokala myndigheter för att uppgradera slumområdena, bygga bostäder och leverera grundläggande tjänster. Genom sina spargrupper kan de fattiga i slumområdena planera, prioritera, samfinansiera, genomföra och hantera dessa aktiviteter. SDI har utvecklat och använder sig av profilering, uppräkning (enumeration) och kartläggning av slumområden för att samla in data, förhandla med regeringen och delta i planeringen, genomförandet och övervakningen av prioriterade program i olika städer. Regelbundet peer-to-peer lärande och utbyte mellan federationerna är ett primärt sätt att stärka nätverket och dess olika delar. Sida har stött SDI genom ett antal bilaterala och globala avtal samt genom systemrevisioner och stöd för kapacitetsutveckling kring finansiell förvaltning och kontroll. Sida har också hjälpt SDI att strukturera sin finansiering genom en global Basket Fund som gör att olika givare (bland annat NORAD, Ford Foundation, Rockefeller Foundation, Caritas Suisse) kan samordna och anpassa sina stöd till SDI:s strategiska planer. Fonderna i SDI:s Basket Fund kanaliseras sedan till olika ”Urban Poor Funds” vilka har etablerats och förvaltas av SDI:s olika nationella förbund. Spargrupperna som behöver finansiering till olika projekt kan låna medel från "Urban Poor Funds" med krav på en egen insats på minst 20% av totala projektkostnaden. De lånade medel återbetalas till "Urban Poor Funds" för att användas till nya projekt av andra spargrupper Sidas tidigare kärnstöd 2014-2018 uppgick till SEK 98 000 000. Detta föreslagna nya stöd för 2018-2022 är ett fortsatt kärnstöd för att stödja genomförandet av en ny strategisk plan och Theory of Change, samt fortsatt kapacitetsuppbyggnad av hela organisationen. Vidareförmedling av medel till nationella federationer och stödorganisationer ingår i insatsen. Sida föreslår ett totalt bidrag på SEK 190 000 000 under denna nya fas, 2018-2022, för att SDI ska kunna skala upp sitt arbete. Beslutet att öka stödet med 100% är delvis baserad på SDI:s uppvisade förmåga att leverera konkreta resultat för sina medlemmar och delvis för att svara på de akuta slumproblem där FN uppskattar att det nu finns en miljard sluminvånare som bor i städerna i låg - och medelinkomstländer. I detta sammanhang är SDI unikt eftersom det sammanför sluminvånare genom att hjälpa dem att organisera sig och förbättra sina liv genom konkreta åtgärder på slum-, stads-, land- och global nivå. I den tidigare fasen av samarbetet med SDI ökade antalet spargrupper, tillgången till markrättigheter, bostäder och grundläggande tjänster för deras urbana fattiga medlemmar. De har påverkat lokala regeringar att prioritera och investera i slumområden och genomfört mer än 320 uppgraderingsprogram för slumområden i samarbete med lokala regeringar under den föregående fasen. SDI lyckades med att utveckla lösningar för ren energi, som kommer att resultera i att lösningar för solenergi och mattlagning (till exempel, rena spisar) kommer att ingå i kommande uppgraderingsprogram för slumområden under nästa fas. Till följd av deras globala påverkansarbete har sluminvånares rättigheter lyfts i The New Urban Agenda och i de globala målen (SDG:s). Genom tidigare stöd från Sida har SDI blivit ett etablerat globalt nätverk med rätt policys, standarder och förfaranden för att effektivt kunna styra sin verksamhet i de 34 länderna. Sida bedömer därför att SDI som en global organisation är på rätt väg och har kapacitet att leverera på sin nya strategiska plan 2018-2022 och det utökade arbetsprogrammet för perioden. Sida bedömer att samarbetet med SDI är direkt relevant för Sidas övergripande mål för att minska fattigdom, där de fattiga i städerna är agenter för förändring. Det är också relevant för den svenska globala strategin för hållbar miljö, klimat och hav, 2018-2022, särskilt för följande delmål: miljömässigt hållbara städer och samhällen; ökad tillgång till grundläggande sociala tjänster och bostäder för människor som lever i fattigdom i stadsområden; minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer; samt hållbara energisystem baserade på förnybar energi. SDI bidrar till genomförandet av flera SDG:s, främst SDG 1 (ingen fattigdom), 5 (jämställdhet), 10 (minskad ojämlikhet) och 11 (hållbara städer och samhällen), utöver 6 (rent vatten och sanitet för alla) och 7 (förnybar energi för alla). SDIs strategiska plan för 2018-2022 sammanfattade insatsens huvudmål: SDI:s vision är att ha motståndskraftiga och inkluderande städer som väsentligt förbättrar levnadsvillkoren för fattiga människor. SDI:s uppdrag ("mission") är att förvandla slumområden så att de blir motståndskraftiga kvarter och inkluderande städer genom en transformationsagenda som leds av kvinnor på gräsrotsnivå. Agendan fokuserar på att säkerställa besittningsrätt, tillgång till bastjänster, bostäder samt försörjning för sluminvånare. SDI genomför de följande primära strategier ("primary strategies") för att uppnå sina vision och uppdrag: -Mobilisera och organisera de fattiga i städerna genom kvinnoledda spargrupper -Lyfta och legitimera lokalt kunskap genom peertopeerlärande -Bygga sluminvånares självförtroende och röst genom lokalt genomförda undersökningar och kartläggning av slumområden -Överbrygga finansieringsklyftan genom Urban Poor Funds och andra finansiella instrument för de fattiga -Samarbeta med myndigheter och/eller andra beslutsfattare i städerna för att främja inkluderande och innovativa slumuppgraderingar -Driva uppskallning av grundläggande infrastruktur och tjänster för de fattiga genom att påverka investering, policy och planering på stadsnivå och -Engagera ungdomar i slumområden genom SDIs "Know Your City" program som består av initiativ inom bland annat utbildning i mediakunskap och socialt entreprenörskap. SDI:s rekonstruktion Som ett resultat av en genomförd extrarevision juni/juli 2019 upptäcktes att SDI hade allvarliga svagheter gällande finansiell redovisning och i organisationens styrnings och ledningsstrukturer. Detta ledde till att Sida fryste alla fortsatta utbetalningar, och blev startpunkten på en lång process, med bland annat uppföljande revisioner. Dessa etablerade bland annat att totalt 48 347 202 ZAR (motsvarande 26 400 000 SEK) huvudsakligen redovisats på ett felaktigt sätt och medlen därför återkrävdes och betalades tillbaka till Sida. Sida hade i nära samverkan med SDIs andra kärnstödsgivare Ford Foundation också fört en nära dialog med SDI om omstrukturering av organisationen. SDI tog fram en rekonstruktionsplan och genomförde flera av de åtgärder som rekommenderades i revisionerna. Mot bakgrund av a) SDIs centrala roll och höga relevans som enda globala organisation som representerar sluminvånare och b) att SDI på ett seriöst sätt tog sig an de organisatoriska svagheterna, bedömde Sida i mars 2021 att det var relevant att stödja SDIs rekonstruktionsprocess (organizational turnaround). Sida bedömde vidare att återstoden av de medel som betalats ut till och med juni 2019 (och som inte förbrukats) kunde användas för detta men inga ytterligare utbetalningar gjordes under avtalsperioden som slutade i december 2022. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 1.4 - By 2030, ensure that all men and women, in particular the poor and the vulnerable, have equal rights to economic resources, as well as access to basic services, ownership and control over land and other forms of property, inheritance, natural resources, appropriate new technology and financial services, including microfinance. 1.4 - Senast 2030 säkerställa att alla män och kvinnor, i synnerhet de fattiga och de utsatta, har lika rätt till ekonomiska resurser, tillgång till grundläggande tjänster, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till arv, naturresurser, lämplig ny teknik och finansiella tjänster, inklusive mikrokrediter. 1.5 - Till 2030 bygga upp motståndskraften hos de fattiga och människor i utsatta situationer och minska deras utsatthet och sårbarhet för extrema klimatrelaterade händelser och andra ekonomiska, sociala och miljömässiga chocker och katastrofer. 1.5 - By 2030, build the resilience of the poor and those in vulnerable situations and reduce their exposure and vulnerability to climate-related extreme events and other economic, social and environmental shocks and disasters. 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 11.1 - Senast 2030 säkerställa tillgång för alla till fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder och grundläggande tjänster samt rusta upp slumområden. 11.1 - By 2030, ensure access for all to adequate, safe and affordable housing and basic services and upgrade slums. 11.3 - By 2030, enhance inclusive and sustainable urbanization and capacity for participatory, integrated and sustainable human settlement planning and management in all countries. 11.3 - Till 2030 verka för en inkluderande och hållbar urbanisering samt förbättra kapaciteten för deltagandebaserad, integrerad och hållbar planering och förvaltning av bosättningar i alla länder. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 6.2 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till fullgod och rättvis sanitet och hygien och att ingen behöver uträtta sina behov utomhus. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt behoven hos kvinnor och flickor samt människor i utsatta situationer. 6.2 - By 2030, achieve access to adequate and equitable sanitation and hygiene for all and end open defecation, paying special attention to the needs of women and girls and those in vulnerable situations. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 178470 0 178470 178470 Ernst & Young 178470 Ernst & Young Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster och bostäder i urbana områden för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050700 Sweden Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ethiopia Kenya Pakistan Tanzania, United Republic of Ukraine South of Sahara, regional Developing countries, unspecified Middle East, regional South Asia, regional Social protection and welfare services policy, planning and administration Promotion of mental health and well-being Human rights Other Social Infrastructure & Services Non-communicable diseases (NCDs) Government & Civil Society-general HelpAge strategi 2030 syftar till att stödja möjligheter för äldre och kommande generationer att hävda sina rättigheter. HelpAge fokuserar på livskvalitet för äldre genom förbättrat välbefinnande och att skapa ett hållbart och jämlikt samhälle för alla. HelpAge har följande prioriterade områden: Ett samhälle för alla åldrar, hälsosamt åldrande, trygg inkomst, inkluderande humanitära åtgärder, rättigheter och inkludering samt klimatförändringar. HelpAge strävar efter att ha rollen som stödjande, sammankallande och tankeledare inom sitt nätverk av medlemmar. Exempel på resultat av HelpAge arbete under 2024/2025: - 9 nya medlemsorganisationer gick med i det globala nätverket HelpAge International som nu består av 208 organisationer i 99 länder. - 373 organisationer deltog i olika initiativ för att motverka åldersdiskriminering - 970 föreningar, med 68 000 medlemmar varav 62 % kvinnor,  och 8 000 medlemmar (12 %) med funktionshinder utbildades i äldres rättigheter - 25 000 äldre nåddes genom 11 projektstöd inom hälsa i 13 länder  - 197 partnerorganisationer fick utbildning och tekniskt stöd - I Kenya och Tanzania drev HelpAge på för en ny lag och utvecklade en stadga vilket ger äldre människor möjlighet att hävda sina lagliga rättigheter,   - I Pakistan utarbetade HelpAge underlag till en lag om välfärd för äldre medborgare för Punjab-provinsen. - I Mellanöstern togs en guide för mänskliga rättigheter fram för att hjälpa regeringar och institutioner att inkludera äldre personer i beslutsfattandet i hela Gulfregionen. - HelpAge i Vietnam har genom mångårigt påverkansarbete och i dialog med regeringen bidragit till att Vietnam i juni 2024 antog en reviderad socialförsäkringslag, som sänker åldern för social pension från 80 år så att de mellan 70 år och 75 års ålder i fattiga hushåll också blir berättigade. Detta förväntas utöka stödet till cirka 1,2 miljoner äldre. - Över 200 000 flyktingar och internflyktingar i Etiopien nåddes av HelpAge humanitära insatser genom skydd, hälsovård, nutrition och WASH-insatser.  - Efter 15 år av påverkansarbete har FN:s råd för mänskliga rättigheter beslutat inrätta en mellanstatlig arbetsgrupp för att utarbeta ett nytt internationellt rättsligt bindande instrument om äldre personers rättigheter. - Som ett resultat ALIGN-insatsen 2025, äldrehälsa i fyra länder,  har den tanzaniska regeringen åtagit sig att lägga till 17 åldrandeindikatorer i sitt hälsoinformationssystem - första gången äldre personer har inkluderats på detta sätt. Ukraina: * Som en del av ALIGN genomfördes en nationell forskningsstudie för att bedöma Ukrainas beredskap för implementeringen av WHO:s ICOPE-strategi (Integrated Care for Older People). *Identifierade hinder för tillgång till hälso- och sjukvård och sociala tjänster för äldre och vårdgivare genom intervjuer och fokusgrupper och förespråkade införande av integrerade vårdkomponenter i nationella utbildningsprogram och servicepaket. *Genomförde samråd med nationella och regionala intressenter (ministerienivå och regionala departement). *Levererade utbildning och kapacitetsuppbyggande aktiviteter för primärvårdspersonal och socialarbetare (pilotprojekt i Lviv-regionen). *Bidrog till att stärka systemets motståndskraft genom åldersinkluderande och samhällsbaserade arbetssätt. 2026 genomförs utbildning av ICOPE-konceptet för cirka 150 primärvårdspersonal och socialarbetare i 5 samhällen i Lviv-regionen. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050700-6105070001 Sweden Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. Sweden HelpAge International Swedish International Development Cooperation Agency HelpAge International 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 19300000 15000000 20000000 15000000 10000000 7500000 19300000 0 5000000 0 0 0 0 0 10000000 0 7500000 7500000 7500000 7500000 -10000000 5000000 0 0 7500000 5000000 0 0 991250 HelpAge International 1982500 HelpAge International 18437250 HelpAge International 396500 HelpAge International 793000 HelpAge International 991250 HelpAge International 18437250 HelpAge International 36874500 HelpAge International 396500 HelpAge International 193000 HelpAge International 482500 HelpAge International 4487250 HelpAge International 96500 HelpAge International 4487250 HelpAge International 8974500 HelpAge International 96500 HelpAge International 241250 HelpAge International 241250 HelpAge International 37500 HelpAge International 187500 HelpAge International 75000 HelpAge International 93750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 37500 HelpAge International 3487500 HelpAge International 93750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 187500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 37500 HelpAge International 93750 HelpAge International 3487500 HelpAge International 37500 HelpAge International 75000 HelpAge International 93750 HelpAge International 125000 HelpAge International 25000 HelpAge International 62500 HelpAge International 1162500 HelpAge International 25000 HelpAge International 2325000 HelpAge International 50000 HelpAge International 1162500 HelpAge International 62500 HelpAge International 93750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 75000 HelpAge International 3487500 HelpAge International 37500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 93750 HelpAge International 37500 HelpAge International 187500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 93750 HelpAge International 75000 HelpAge International 37500 HelpAge International 3487500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 93750 HelpAge International 37500 HelpAge International 187500 HelpAge International 187500 HelpAge International 37500 HelpAge International 93750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 3487500 HelpAge International 37500 HelpAge International 75000 HelpAge International 93750 HelpAge International 1743750 HelpAge International 3487500 HelpAge International 75000 HelpAge International 37500 HelpAge International 37500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 187500 HelpAge International 1743750 HelpAge International 93750 HelpAge International 93750 HelpAge International 62500 HelpAge International 25000 HelpAge International 62500 HelpAge International 1162500 HelpAge International 125000 HelpAge International 1162500 HelpAge International 25000 HelpAge International 50000 HelpAge International 2325000 HelpAge International 25000 HelpAge International 1162500 HelpAge International 62500 HelpAge International 62500 HelpAge International 2325000 HelpAge International 50000 HelpAge International 1162500 HelpAge International 25000 HelpAge International 125000 HelpAge International Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened and sustainable good quality health systems Stärkta och hållbara system av god kvalitet för hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050700-6105070002 Sweden Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 210297 0 210297 47947.716 Ernst & Young 42059.4 Ernst & Young 120289.884 Ernst & Young 120289.884 Ernst & Young 42059.4 Ernst & Young 47947.716 Ernst & Young Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050700-6105070003 Sweden Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. Established in 1983, HelpAge International (HAI) is a civil society organisation that supports older people to claim their rights and challenge discrimination and poverty, so that they can lead dignified, secure, active and healthy lives. The organization represents a global network of civil society organisations working to promote and protect the rights of older women and men in nearly 90 countries, with over 157 member organisations, the majority of which are located in Low and Middle Income Countries (LMICs). HAI works with a wide range of activities, covering advocacy, development and humanitarian operations. In the previous collaboration (2015-2019), core funding from Sida supported a 5 year strategy (2015-2020) with a focus on income, health and care, voice and inclusion (gender and disability). During this period, HAI has specifically strengthened their work with health systems strengthening (also in collaboration with WHO), Non Communicable Diseases (NCDs), including mental health, and mainstreaming gender equality and inclusion (focus on disability). This contribution refers to core funding support from Sida to enable HAI to implement their new 10 year strategy (2020-2030). The 2030 strategy identifies 10 focus areas (including health and education) to achieve a positive impact on the quality of life of the poorest older people, with a focus on wellbeing, dignity and voice. Of the 10 focus areas, the 2020-22 planning priorities include: 1. Inspire a movement for change; 2. Promote age-inclusive systems; 3. Champion healthy ageing; 4. Deliver inclusive humanitarian action; 5. Challenge violence, abuse and neglect. Complementary to the Core Activities, additional support targets HAI's Global COVID-19 Response Plan. An amendment of agreement for nexus-support to the Ukraine crises was decided in March 2022. HelpAge International (HAI), som grundades 1983, är en civilsamhällsorganisation som stödjer äldre att hävda sina rättigheter och minska diskriminering och fattigdom bland äldre så att de kan leva värdiga, säkra, aktiva och hälsosamma liv. Organisationen representerar ett globalt nätverk av civilsamhällsorganisationer som arbetar för att främja och skydda äldre kvinnors och mäns rättigheter i nästan 90 länder, med över 157 medlemsorganisationer, varav huvuddelen ligger i låg- och medelinkomstländer (LMIC). HAI arbetar med ett brett spektrum av aktiviteter för påverkansarbete och långsiktig hållbar utveckling samt humanitära insatser. Under det tidigare samarbetet (2015-2019) stödde Sidas kärnfinansiering en 5-årig strategi (2015-2020) med fokus på inkomst, hälsa och vård, röst och inkludering (kön och funktionshinder). Under den perioden stärkte HAI särskilt sitt arbete med hälsosystem (delvis i samarbete med WHO), icke-överförbara sjukdomar (NCD) inkluderande mental hälsa, och sitt arbete med att integrera jämställdhet och inkludering av kön (fokus på funktionshinder). Detta bidrag avser kärnfinansieringsstöd från Sida för att HAI ska kunna påbörja implementeringen av sin nya 10-åriga strategi (2020-2030). 2030-strategin identifierar 10 fokusområden (inklusive hälsa och utbildning) för att uppnå en positiv inverkan på livskvaliteten för de fattigaste äldre med fokus på välbefinnande, värdighet och röst. Av de tio fokusområdena inkluderar prioriteringarna för planeringen 2020-22; 1. Inspirera en rörelse för förändring; 2. Främja åldersinkluderande system. 3. Främja hälsosamt åldrande; 4. Leverera inkluderande humanitära insatser; 5. Motverka våld, övergrepp och försummelse. Som ett komplement till kärnverksamheten innefattar detta beslut även stöd från Sida att täcka HAI: s Globala COVID-19 Handlings Plan. Ett tilläggsbeslut om nexusstöd samband med Ukrainakrisen tog i mars 2022. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. HelpAge has had support for its strategic plan during 2020-2024. In May 2025 an agreement amendment was decided to a health focused programme that will contribute to achieving impact for older people in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine so they can experience improved health and wellbeing through more inclusive, integrated, and age-responsive health systems that advance Universal Health Coverage (UHC). The programme will contribute to the impact by achieving the programme goal : - To improve the integration of community-based, person-centred care for older people particularly through ICOPE and NCD interventions into national health systems, services and policy frameworks in Ethiopia, Tanzania, Pakistan, and Ukraine while building knowledge and advocacy for broader uptake. HelpAge will achieve the programme goal through the delivery of three outcomes. Outcome 1: Community level initiatives - Demonstrated models of best practice in community-based health and care services through the piloting of ICOPE and integrated NCD interventions in Ethiopia, Tanzania, and Pakistan using context specific interventions that contribute to the advancement of Universal Health Coverage that is responsive to the needs of an ageing population. Outcome 2: National level advocacy - Context appropriate progress made via National-level advocacy for the inclusion of ICOPE and non-communicable disease (NCD) prevention, management, and treatment within Ministry of Health training programs and basic health service packages in Tanzania, Ethiopia, Pakistan and Ukraine, fostering a sustainable and inclusive healthcare system for older adults. Outcome 3: Global level - Strengthened body of knowledge and best practices on community based Integrated Care for Older People (ICOPE) and NCD prevention, through collaboration and engagement with key stakeholders, including members of the HelpAge Healthy Ageing Platform, the World Health Organization (WHO), and other global health bodies. Sweden HelpAge International Swedish International Development Cooperation Agency HelpAge International 1.3 - Implement nationally appropriate social protection systems and measures for all, including floors, and by 2030 achieve substantial coverage of the poor and the vulnerable. 1.3 - Införa nationellt lämpliga system och åtgärder för socialt skydd för alla, inklusive grundskydd, och senast 2030 säkerställa att de omfattar en väsentlig andel av de fattiga och de utsatta. 3.4 - Till 2030 genom förebyggande insatser och behandling minska det antal människor som dör i förtid av icke smittsamma sjukdomar med en tredjedel samt främja psykisk hälsa och välbefinnande. 3.4 - By 2030, reduce by one third premature mortality from non-communicable diseases through prevention and treatment and promote mental health and well-being. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 0 5000000 5000000 240000 HelpAge International 300000 HelpAge International 960000 HelpAge International 960000 HelpAge International 240000 HelpAge International 300000 HelpAge International 300000 HelpAge International 240000 HelpAge International 500000 HelpAge International 500000 HelpAge International 300000 HelpAge International 240000 HelpAge International 1500000 HelpAge International 960000 HelpAge International 1500000 HelpAge International 960000 HelpAge International 150000 HelpAge International 750000 HelpAge International 480000 HelpAge International 250000 HelpAge International 250000 HelpAge International 480000 HelpAge International 750000 HelpAge International 480000 HelpAge International 120000 HelpAge International 120000 HelpAge International 480000 HelpAge International 150000 HelpAge International 150000 HelpAge International 150000 HelpAge International 120000 HelpAge International 120000 HelpAge International 750000 HelpAge International 120000 HelpAge International 120000 HelpAge International 150000 HelpAge International 250000 HelpAge International 150000 HelpAge International 150000 HelpAge International 150000 HelpAge International 750000 HelpAge International 120000 HelpAge International 250000 HelpAge International 480000 HelpAge International 480000 HelpAge International 480000 HelpAge International 120000 HelpAge International 480000 HelpAge International Health and SRHR 2025-2029 Hälsa samt SRHR 2025-2029 Strengthened conditions for good health Stärkta förutsättningar för god hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050703 Sweden CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Mozambique Zimbabwe South Asia, regional South of Sahara, regional Developing countries, unspecified Reproductive health care Population Policies/Programmes & Reproductive Health There are now 366 ongoing projects within the themes: 20% violence 14% abortion, 14% stigma, 20% youth, 32% access to SRHR of which more than 80 % in Sub-Saharan Africa and over 60 % in not to be missed countries. Since 2020 AmplifyChange has disbursed £34.5 million to grantee partners in Africa, the Middle East, and South Asia. There is an overwhelming demand for SRHR. AmplifyChange is only able to support 8% of submitted applications. In 2024, AmplifyChange carried out five funding rounds with a total of 93 new grants approved. At the end of 2023, AmplifyChange launched a series of learning courses for grantee partners. These courses span six to eight weeks and cover the topics: • Strategic Planning (English & French): • Financial Management (English & French) • Fundraising (English & French) • Leadership (English): • Safeguarding (Keeping People Safe) (English & French) • Advocacy (English) • Communications (English & French) • Learning, Monitoring & Evaluation for Advocacy (English) A review of 60 grantees reports in 2023 found that through its grants, AmplifyChange has enabled many dozens of grassroots and CBOs to advance innovative work on often neglected and controversial issues, and in contexts where it is the most challenging. At both local levels and as a whole, grantees are making important contributions toward the achievement of universal access to SRHR, particularly for the most marginalised, remote, and otherwise underserved communities. Among those served by grantees are perinatally infected HIV-positive adolescents in Ethiopia; transgender women in Uganda; incarcerated LGBTQI individuals in Cameroon; sex workers in India; young women who have experienced sexual violence in Burundi, Rwanda and the Democratic Republic of the Congo; and persons with disabilities in Ghana, Zimbabwe, Nigeria, and Rwanda. The work has resulted in improved respect for the rights of transgender individuals, curtailed behaviours that stigmatise sex workers, expanded access by deaf women and young people to SRHR information and services, and contributed to a greater sense of agency among female survivors of gender-based violence. Numerous grantees working in diverse contexts report changes in the attitudes and behaviours of community leaders regarding abortion. Grantees report that health care facilities, including faith-based ones, are newly providing more compassionate care, including safe abortion and post-abortion care, for survivors of rape in the DRC. A body of religious leaders trained in advocacy are actively calling on the government of Malawi to liberalise abortion laws in the country. Numerous grantees report that their introduction of sex-positive, pleasure-based approaches to sexual health has contributed to more positive attitudes and healthier behaviours about sex and sexuality, consent, bodily autonomy, GBV, and couple communications. Grantees in India, Rwanda, and Tanzania report examples of improved marital relationships, adolescents who have been able to prevent sexual abuse and coercion, sex workers who have shifted their approach to ensure safer sex with clients, and health care providers who feel better equipped to promote healthy behaviours, all as a result of focusing on pleasure principles. AmplifyChange grantees in Cameroon, Malawi, and India, among others report remarkable improvement in the attitudes of men and boys regarding SRHR, as well as men who have turned into responsible partners who are contributing more equally to child care, household chores, and SRH decision making. Many of these men are now promoting the benefits of shifting gender norms across their respective communities. A study of AmplifyChanges support for LGBTQI rights in Cameroon showed that the efforts contributed to: - Increased acceptance due to more visible LGBTQI opinion-building - Stronger grassroots organizations and more confident advocacy - Increased and more inclusive healthcare for LGBTQI people - Increased documentation and publicity about violence against LGBTQI individuals A study of AmplifyChanges efforts in Zimbabwe showed: - Increased trust and stronger voices in abortion rights work - Increased support for and access to post-abortion care - More visibility for gender-based violence and increased support for survivors - Increased cohesion and collaboration between social reform organizations The fourth Global Safe Abortion Dialogue united a diverse community of safe abortion activists, civil society movements, international organizations, donors, partners, and allies. 478 attendees, 274 organisations and 75 countries were represented. The July 2024 virtual convening focused on legal and policy environments, advocacy and campaigning, and self-managed abortion. Speak Out to End GBV in October 2024, a virtual dialogue brought together advocates, organisations, providers, policy makers, and funders working to end sexual and gender-based violence, addressing best practices in advocacy, holistic service provision, legal support, and social norm change. 537 attendees, 378 organisations and 57 countries were represented. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050703-6105070301 Sweden CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. Sweden AmplifyChange Swedish International Development Cooperation Agency AmplifyChange 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 5000000 14100000 30000000 0 15000000 0 0 5000000 0 0 0 0 0 0 0 0 7050000 7050000 -0.0000000019 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 15000000 21000 AmplifyChange 2455000 AmplifyChange 34693000 AmplifyChange 10311000 AmplifyChange 1620000 AmplifyChange 0 AmplifyChange 0 AmplifyChange 0 AmplifyChange 0 AmplifyChange 0 AmplifyChange 0 AmplifyChange 3700000 AmplifyChange 250000 AmplifyChange 1050000 AmplifyChange 1480500 AmplifyChange 352500 AmplifyChange 5217000 AmplifyChange 1480500 AmplifyChange 352500 AmplifyChange 5217000 AmplifyChange 10279500 AmplifyChange 810000 AmplifyChange 3150000 AmplifyChange 10500 AmplifyChange 750000 AmplifyChange 10279500 AmplifyChange 750000 AmplifyChange 10500 AmplifyChange 3150000 AmplifyChange 810000 AmplifyChange Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050703-6105070302 Sweden CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 205940 205940 0 205940 Ernst & Young 205940 Ernst & Young Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050703-6105070303 Sweden CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning CSO, new independent AmplifyChange a challenge fund with focus on SRHR and menstrual health provides support to civil society grassroot organisations for their advocacy work on the rights to safe abortions, sexuality education etc. The aim of AmplifyChange is to: • Eliminate all forms of gender-based violence • Increase access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate & gender-sensitive • Increase access to safe & legal abortion & post-abortion care for all • Increase access to comprehensive sexuality education & information as well as SRHR services for young people • Eliminate stigma & discrimination on grounds of gender or sexual orientation CSO, nya AmplifyChange, har en utlysningsfond med inriktning på SRHR och menshälsa och ger stöd till gräsrotsorganisationer för deras påverkansarbete för rätten till säkra aborter, sexualundervisning m m. Målet för verksamheten är att: • Eliminera alla former av könsbaserat våld • Öka tillgången till SRHR-tjänster som är rättighetsbaserade, kulturellt lämpliga och genusmedvetna • Öka tillgången till säker och laglig abort och postabortvård för alla • Öka tillgången till omfattande sexualundervisning och information samt SRHR-tjänster för unga • Eliminera stigma och diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. The Theory of Change is based on the existing evidence of how change happens in advocacy, including research that broad-based social movements effectively create and sustain long-term social transformation. The Vision of AmplifyChange of Full attainment of Sexual and Reproductive Health and Rights (SRHR) for all, including women and girls, youth, vulnerable and marginalised groups is to be achieved through the four grant types: opportunity; strengthening; network and partnership through the delivery streams Grants for civil society; Organisational strengthening and Knowledge for advocacy with the expected outcomes: - Stronger, more inclusive movements for SRHR - Increase individual awareness of SRHR as a human right - Increase access to SRHR resources, information, and services - Transformed social norms - Changes in policies and laws These outcomes are expected to contribute to the impacts : - Eliminate all forms of gender-based violence - Access to safe and legal abortion and post-abortion care for all - Eliminate stigma and discrimination on grounds of gender or sexual orientation - Access to comprehensive sexuality education and information as well as SRHR services for young people - Access to SRHR services that are rights-based, culturally appropriate and gender-sensitive. Sweden AmplifyChange Swedish International Development Cooperation Agency AmplifyChange 1.b - Upprätta sunda policyramverk på nationell, regional och internationell nivå på grundval av utvecklingsstrategier som stödjer de fattiga och tar hänsyn till jämställdhetsaspekter, för att stödja ökade investeringar i åtgärder för att avskaffa fattigdom. 1.b - Create sound policy frameworks at the national, regional and international levels, based on pro-poor and gender-sensitive development strategies, to support accelerated investment in poverty eradication actions. 3.1 - Till 2030 minska mödradödligheten i världen till mindre än 70 dödsfall per 100 000 förlossningar med levande barn. 3.1 - By 2030, reduce the global maternal mortality ratio to less than 70 per 100,000 live births. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.6 - Ensure universal access to sexual and reproductive health and reproductive rights as agreed in accordance with the Programme of Action of the International Conference on Population and Development and the Beijing Platform for Action and the outcome documents of their review conferences. 5.6 - Säkerställa allmän tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och reproduktiva rättigheter i enlighet med överenskommelserna i handlingsprogrammet från den internationella konferensen om befolkning och utveckling, Pekingplattformen samt slutdokumenten från respektive översynskonferenser. 5.c - Anta och stärka välgrundad politik och genomförbar lagstiftning för att främja jämställdhet och öka alla kvinnors och flickors egenmakt på alla nivåer 5.c - Adopt and strengthen sound policies and enforceable legislation for the promotion of gender equality and the empowerment of all women and girls at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 39900000 15000000 24900000 0 0 5187000 AmplifyChange 29925000 AmplifyChange 4788000 AmplifyChange 1800000 AmplifyChange 11250000 AmplifyChange 1950000 AmplifyChange 2988000 AmplifyChange 3237000 AmplifyChange 18675000 AmplifyChange Health and SRHR 2025-2029 Hälsa samt SRHR 2025-2029 Greater enjoyment of sexual and reproductive health and rights (SRHR) Ökat åtnjutande av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61050900 Sweden ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administered trough a trust fund in the World Bank, has elaborated a business plan for the period 2017 – 2020 with a budget of MUSD 215 in a base scenario and MUSD 300 in a stretched scenario. The programme has been elaborated to contribute to the sustainable development goals, mainly SDG 7, as well as the Paris agreement, iNDCs and the Bank´s climate action plan. It is a program on knowledge generation and technical support, specialized in analyses and technical assistance to low and middle income countries to strengthen national institutions in order to achieve sustainable energy solutions for poverty reduction and economic development. They cooperate with the UN initiative SE4All (sustainable energy for all) and contribute to the follow up on goal number 7, SDG7, regarding global access to modern energy services. ESMAP provides technical assistance and policy support tailored to each country´s needs, for policy development and sector reform necessary for investments financed by the World Bank, other parties or by the countries themselves. The programme also supports the generation of information and elaboration of tools for decisionmakers, technical specialists and financiers as well as creates for a for sharing of experience and best practices. The program has three focus areas: - energy access - renewable energy - energy efficiency And three cross cutting themes: - Improved sector management, energy planning and markets. - Subsidy reforms - SE4All knowledge center ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administrerat via en trust fund i Världsbanken, har tagit fram en affärsplan för perioden 2017 - 2020 med en budget på 215 MUSD (1 930 miljoner kronor) i ett basscenario och 300 MUSD (2 700 miljoner kronor) i ett mer ambitiöst scenario. Programmet är framtaget för att bidra till såväl hållbarhetsmålen, främst mål nummer 7, som Paris-överenskommelsen och iNDCs (Intended Nationally Determined Contributions) samt Världsbankens Klimathandlingsplan. Det är ett program för kunskapsgenerering och tekniskt stöd specialiserat på analyser och rådgivning till låg- och medelinkomstländer för att stärka nationella institutioner i syfte att åstadkomma hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. De samarbetar också med FNs initiativ SE4All (sustainable energy for all) och bidrar till uppföljningen av målen gällande global tillgång till moderna energilösningar. ESMAP bidrar med tekniskt stöd och policyrådgivning på nationell nivå, skräddarsytt för respektive lands nationella energiutmaningar, inriktat på policyutveckling och reformering av sektorn för att bereda väg för investeringar finansierade av Världsbanken, andra partners eller av länderna själva. Programmet stödjer även framtagandet av information och verktyg för beslutsfattare, tekniska specialister och finansiärer samt skapar forum där representanter för olika länder kan mötas och dela erfarenheter och sprida ”best practices”. Programmet har tre fokusområden: - Tillgång till energi - Förnyelsebar energi - Energieffektivisering Samt tre tvärgående teman: - Förbättrad styrning av energisektorn, energiplanering och marknader. - Reformering av energisubsidier - SE4All kunskapscenter ESMAP:s mål är att bidra till SDG7 hållbar energi för alla, samt SDG13. Detta gör de genom att stödja låg- och medelinkomstländer i att bygga kunskap och stärka institutioner så att de kan skapa hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Fokus ligger inom tillgång till energi, förnybar energi och energieffektivisering. ESMAP:s stöd kopplat till covid-19 pandemin syftar till att (i) elektrifiera hälsocentraler i låginkomstländer för att bekämpa covid-19; (ii) stärka kylkedjan för vaccin och mediciner; (iii) påskynda elektrifiering av alla hälsocentraler; och (iv) stärka sektorn för off-grid och mini-grids för att leverera hållbara och tillförlitliga energilösningar till överkomliga priser för alla. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Energy policy and administrative management Solar energy for isolated grids and standalone systems Energy Policy Energy generation, renewable sources ESMAP har haft betydande inflytande genom rådgivningsfunktioner och analys, både inom Världsbanken och i partnerskap och samarbeten med nationella myndigheter, multilaterala partners, och privatsektorn. ESMAP var medordförande och aktiva i att skriva utkast till rapporten från arbetsgruppen om ökad tillgång till energi inom ramen för högnivådialogen om SDG 7 och Parisavtalet som hölls 2021 i anslutning till FN:s generalförsamlings möte i september. Arbetet innehåller rekommendationer om hur målen under SDG 7 kan uppnås och föder in i den plan som tagits fram inom ramen för högnivådialogen (Global Roadmap for Accelerated SDG7 Action in Support of the 2030 Agenda for Sustainable Development and the Paris Agreement on Climate Change). ESMAP har även varit vägledande för flera projekt med stora komponenter inom energiutveckling och nätanslutning (off-grid) inom Världsbankens verksamheter. Arbetet fokuserade på: (i) policy integrering av off-grid lösningar i elektrifieringsstrategier; (ii) finansiering etablering av faciliteter för energiföretag inom off-grid; (iii) kvalitetssäkring av produkter; och (iv) kapacitetsuppbyggnad och konsumentutbildning. ESMAP har gjort tydliga omprioriteringar under insatsperioden för att lyfta jämställdhetsfrågan, vilken har övergått från att vara en enskild programkomponent till att bli en tvärintegrerad fråga som genomsyrar programmet. Idag arbetar ESMAP aktivt med Världsbankens jämställdhetsteam för att förbättra könsbalansen i energisektorn. Detta görs bland annat genom kapacitetsuppbyggnadsprogram i Västafrika med syfte att öka antalet kvinnliga entreprenörer inom solenergisektorn. ESMAP driver också ett mentorskapsprogram för kvinnor inom energilagring tillsammans med Global Women's Network for the Energy Transition (GWNET). Vid insatsens slut drabbades världen av covid-19 pandemin. ESMAP reagerade tidigt och initierade ett nytt program med fokus på elektrifiering av hälsostationer för att kunna ge en mer kvalitativ vård och att hålla vaccin kylda. Sida bidrog med extra medel till satsningen. ESMAP:s stöd kopplat till covid-19 pandemin syftar till att (i) elektrifiera hälsocentraler i låginkomstländer för att bekämpa covid-19; (ii) stärka kylkedjan för vaccin och mediciner; (iii) påskynda elektrifiering av alla hälsocentraler; och (iv) stärka sektorn för off-grid och mini-grids för att leverera hållbara och tillförlitliga energilösningar till överkomliga priser för alla. Som en del av covid-19 responsen har ESMAP stöttat Afghanistan, Haiti och Liberia med att elektrifiera hälsocentraler och kylsystem för vaccin. Under sista rapporterade räkenskapsåret för programmet (FY21: juli 2020 juni 2021) har programmet initierat 75 aktiviteter i 44 länder och 25 aktiviteter med ett globalt fokus. De bilaterala aktiviteterna genomfördes i huvudsak på den afrikanska kontinenten. 49,8 MUSD ny finansiering har tillkommit programmet under året. Följande är exempel på nya ESMAP aktiviteter under FY21: - Clean Cooking Fund började sin operativa verksamhet med start i Rwanda. Fonden har under året tagit fram en e-kurs med syfte att bättre förstå utmaningar och lösningar för renare matlagning. - ESMAP tog fram en Global Electrification Platform (GEP) som är en digital plattform innehållande scenarier för investeringar i elektrifiering för ett antal länder. Scenarierna bidrar till att se möjligheterna för hållbara investeringar och samtidigt uppnå tillgång till elektricitet för alla. - I Indonesien bidrog ESMAP till att ställa om planerna på investeringar i kolkraft till att istället investera i solkraftsanläggningar. - Inom området för förnybar energi arbetade ESMAP med flera olika spår såsom: energilagring, flytande solkraftsanläggningar, havsbaserad vindkraft och vattenkraft. ESMAP resultat i korthet under programperioden (FY20172020): - 34,9 miljarder i investeringar genomförda av Världsbanken informerades av ESMAP - 17,8 miljarder USD miljarder i externfinansiering, inklusive finansiering från den privata sektorn, mobiliserades - bidragit med 162 miljoner USD till nationella, regionala och globala aktörer - 1202 miljoner ton CO2 emissioner förväntas reduceras - 85,4 miljoner människor förväntas få tillgång till el som ett resultat av ESMAP initiativ - 37,3 GW ny förnybar energi kapacitet förväntas installeras - 633 miljoner projicerade MWh i livstids energi- och bränslebesparingar uppskattas uppnås som resultat av programmet. Under samma period har 34 mottagarländer genomfört policy- och regleringsreformer beträffande energisubventioner och programmet har informerat 13,1 miljarder i investeringar gjorda av Världsbanken i subventionsreformer. Därutöver stödde ESMAP 13 länder i att minska eller ta bort fossila subventioner. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050900-6105090001 Sweden ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administered trough a trust fund in the World Bank, has elaborated a business plan for the period 2017 – 2020 with a budget of MUSD 215 in a base scenario and MUSD 300 in a stretched scenario. The programme has been elaborated to contribute to the sustainable development goals, mainly SDG 7, as well as the Paris agreement, iNDCs and the Bank´s climate action plan. It is a program on knowledge generation and technical support, specialized in analyses and technical assistance to low and middle income countries to strengthen national institutions in order to achieve sustainable energy solutions for poverty reduction and economic development. They cooperate with the UN initiative SE4All (sustainable energy for all) and contribute to the follow up on goal number 7, SDG7, regarding global access to modern energy services. ESMAP provides technical assistance and policy support tailored to each country´s needs, for policy development and sector reform necessary for investments financed by the World Bank, other parties or by the countries themselves. The programme also supports the generation of information and elaboration of tools for decisionmakers, technical specialists and financiers as well as creates for a for sharing of experience and best practices. The program has three focus areas: - energy access - renewable energy - energy efficiency And three cross cutting themes: - Improved sector management, energy planning and markets. - Subsidy reforms - SE4All knowledge center ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administrerat via en trust fund i Världsbanken, har tagit fram en affärsplan för perioden 2017 - 2020 med en budget på 215 MUSD (1 930 miljoner kronor) i ett basscenario och 300 MUSD (2 700 miljoner kronor) i ett mer ambitiöst scenario. Programmet är framtaget för att bidra till såväl hållbarhetsmålen, främst mål nummer 7, som Paris-överenskommelsen och iNDCs (Intended Nationally Determined Contributions) samt Världsbankens Klimathandlingsplan. Det är ett program för kunskapsgenerering och tekniskt stöd specialiserat på analyser och rådgivning till låg- och medelinkomstländer för att stärka nationella institutioner i syfte att åstadkomma hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. De samarbetar också med FNs initiativ SE4All (sustainable energy for all) och bidrar till uppföljningen av målen gällande global tillgång till moderna energilösningar. ESMAP bidrar med tekniskt stöd och policyrådgivning på nationell nivå, skräddarsytt för respektive lands nationella energiutmaningar, inriktat på policyutveckling och reformering av sektorn för att bereda väg för investeringar finansierade av Världsbanken, andra partners eller av länderna själva. Programmet stödjer även framtagandet av information och verktyg för beslutsfattare, tekniska specialister och finansiärer samt skapar forum där representanter för olika länder kan mötas och dela erfarenheter och sprida ”best practices”. Programmet har tre fokusområden: - Tillgång till energi - Förnyelsebar energi - Energieffektivisering Samt tre tvärgående teman: - Förbättrad styrning av energisektorn, energiplanering och marknader. - Reformering av energisubsidier - SE4All kunskapscenter ESMAP:s mål är att bidra till SDG7 hållbar energi för alla, samt SDG13. Detta gör de genom att stödja låg- och medelinkomstländer i att bygga kunskap och stärka institutioner så att de kan skapa hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Fokus ligger inom tillgång till energi, förnybar energi och energieffektivisering. ESMAP:s stöd kopplat till covid-19 pandemin syftar till att (i) elektrifiera hälsocentraler i låginkomstländer för att bekämpa covid-19; (ii) stärka kylkedjan för vaccin och mediciner; (iii) påskynda elektrifiering av alla hälsocentraler; och (iv) stärka sektorn för off-grid och mini-grids för att leverera hållbara och tillförlitliga energilösningar till överkomliga priser för alla. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 55000000 0 0 0 12000000 0 0 0 12000000 30000000 0 0 0 -12000000 12000000 13000000 0 0 0 -12000000 0 55000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 30000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 25000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank SE-0-SE-6-61050900-6105090002 Sweden ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administered trough a trust fund in the World Bank, has elaborated a business plan for the period 2017 – 2020 with a budget of MUSD 215 in a base scenario and MUSD 300 in a stretched scenario. The programme has been elaborated to contribute to the sustainable development goals, mainly SDG 7, as well as the Paris agreement, iNDCs and the Bank´s climate action plan. It is a program on knowledge generation and technical support, specialized in analyses and technical assistance to low and middle income countries to strengthen national institutions in order to achieve sustainable energy solutions for poverty reduction and economic development. They cooperate with the UN initiative SE4All (sustainable energy for all) and contribute to the follow up on goal number 7, SDG7, regarding global access to modern energy services. ESMAP provides technical assistance and policy support tailored to each country´s needs, for policy development and sector reform necessary for investments financed by the World Bank, other parties or by the countries themselves. The programme also supports the generation of information and elaboration of tools for decisionmakers, technical specialists and financiers as well as creates for a for sharing of experience and best practices. The program has three focus areas: - energy access - renewable energy - energy efficiency And three cross cutting themes: - Improved sector management, energy planning and markets. - Subsidy reforms - SE4All knowledge center ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administrerat via en trust fund i Världsbanken, har tagit fram en affärsplan för perioden 2017 - 2020 med en budget på 215 MUSD (1 930 miljoner kronor) i ett basscenario och 300 MUSD (2 700 miljoner kronor) i ett mer ambitiöst scenario. Programmet är framtaget för att bidra till såväl hållbarhetsmålen, främst mål nummer 7, som Paris-överenskommelsen och iNDCs (Intended Nationally Determined Contributions) samt Världsbankens Klimathandlingsplan. Det är ett program för kunskapsgenerering och tekniskt stöd specialiserat på analyser och rådgivning till låg- och medelinkomstländer för att stärka nationella institutioner i syfte att åstadkomma hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. De samarbetar också med FNs initiativ SE4All (sustainable energy for all) och bidrar till uppföljningen av målen gällande global tillgång till moderna energilösningar. ESMAP bidrar med tekniskt stöd och policyrådgivning på nationell nivå, skräddarsytt för respektive lands nationella energiutmaningar, inriktat på policyutveckling och reformering av sektorn för att bereda väg för investeringar finansierade av Världsbanken, andra partners eller av länderna själva. Programmet stödjer även framtagandet av information och verktyg för beslutsfattare, tekniska specialister och finansiärer samt skapar forum där representanter för olika länder kan mötas och dela erfarenheter och sprida ”best practices”. Programmet har tre fokusområden: - Tillgång till energi - Förnyelsebar energi - Energieffektivisering Samt tre tvärgående teman: - Förbättrad styrning av energisektorn, energiplanering och marknader. - Reformering av energisubsidier - SE4All kunskapscenter ESMAP:s mål är att bidra till SDG7 hållbar energi för alla, samt SDG13. Detta gör de genom att stödja låg- och medelinkomstländer i att bygga kunskap och stärka institutioner så att de kan skapa hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Fokus ligger inom tillgång till energi, förnybar energi och energieffektivisering. ESMAP:s stöd kopplat till covid-19 pandemin syftar till att (i) elektrifiera hälsocentraler i låginkomstländer för att bekämpa covid-19; (ii) stärka kylkedjan för vaccin och mediciner; (iii) påskynda elektrifiering av alla hälsocentraler; och (iv) stärka sektorn för off-grid och mini-grids för att leverera hållbara och tillförlitliga energilösningar till överkomliga priser för alla. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.2 - By 2030, increase substantially the share of renewable energy in the global energy mix. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 60000000 50000000 55000000 0 0 55000000 20000000 40000000 0 0 50000000 165000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 40000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 20000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 50000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 55000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Sustainable energy systems based on renewable energy. Hållbara energisystem baserade på förnybar energi. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050900-6105090003 Sweden ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administered trough a trust fund in the World Bank, has elaborated a business plan for the period 2017 – 2020 with a budget of MUSD 215 in a base scenario and MUSD 300 in a stretched scenario. The programme has been elaborated to contribute to the sustainable development goals, mainly SDG 7, as well as the Paris agreement, iNDCs and the Bank´s climate action plan. It is a program on knowledge generation and technical support, specialized in analyses and technical assistance to low and middle income countries to strengthen national institutions in order to achieve sustainable energy solutions for poverty reduction and economic development. They cooperate with the UN initiative SE4All (sustainable energy for all) and contribute to the follow up on goal number 7, SDG7, regarding global access to modern energy services. ESMAP provides technical assistance and policy support tailored to each country´s needs, for policy development and sector reform necessary for investments financed by the World Bank, other parties or by the countries themselves. The programme also supports the generation of information and elaboration of tools for decisionmakers, technical specialists and financiers as well as creates for a for sharing of experience and best practices. The program has three focus areas: - energy access - renewable energy - energy efficiency And three cross cutting themes: - Improved sector management, energy planning and markets. - Subsidy reforms - SE4All knowledge center ESMAP, Energy Sector Management Assistance Program, administrerat via en trust fund i Världsbanken, har tagit fram en affärsplan för perioden 2017 - 2020 med en budget på 215 MUSD (1 930 miljoner kronor) i ett basscenario och 300 MUSD (2 700 miljoner kronor) i ett mer ambitiöst scenario. Programmet är framtaget för att bidra till såväl hållbarhetsmålen, främst mål nummer 7, som Paris-överenskommelsen och iNDCs (Intended Nationally Determined Contributions) samt Världsbankens Klimathandlingsplan. Det är ett program för kunskapsgenerering och tekniskt stöd specialiserat på analyser och rådgivning till låg- och medelinkomstländer för att stärka nationella institutioner i syfte att åstadkomma hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. De samarbetar också med FNs initiativ SE4All (sustainable energy for all) och bidrar till uppföljningen av målen gällande global tillgång till moderna energilösningar. ESMAP bidrar med tekniskt stöd och policyrådgivning på nationell nivå, skräddarsytt för respektive lands nationella energiutmaningar, inriktat på policyutveckling och reformering av sektorn för att bereda väg för investeringar finansierade av Världsbanken, andra partners eller av länderna själva. Programmet stödjer även framtagandet av information och verktyg för beslutsfattare, tekniska specialister och finansiärer samt skapar forum där representanter för olika länder kan mötas och dela erfarenheter och sprida ”best practices”. Programmet har tre fokusområden: - Tillgång till energi - Förnyelsebar energi - Energieffektivisering Samt tre tvärgående teman: - Förbättrad styrning av energisektorn, energiplanering och marknader. - Reformering av energisubsidier - SE4All kunskapscenter ESMAP:s mål är att bidra till SDG7 hållbar energi för alla, samt SDG13. Detta gör de genom att stödja låg- och medelinkomstländer i att bygga kunskap och stärka institutioner så att de kan skapa hållbara energilösningar för fattigdomsminskning och ekonomisk utveckling. Fokus ligger inom tillgång till energi, förnybar energi och energieffektivisering. ESMAP:s stöd kopplat till covid-19 pandemin syftar till att (i) elektrifiera hälsocentraler i låginkomstländer för att bekämpa covid-19; (ii) stärka kylkedjan för vaccin och mediciner; (iii) påskynda elektrifiering av alla hälsocentraler; och (iv) stärka sektorn för off-grid och mini-grids för att leverera hållbara och tillförlitliga energilösningar till överkomliga priser för alla. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 13.a - Fullfölja det åtagande som de utvecklade länder som är parter i Förenta nationernas ramkonvention om klimatförändringar gjort gällande en målsättning att till 2020 gemensamt mobilisera 100 miljarder US-dollar årligen från alla typer av källor för att tillgodose utvecklingsländernas behov vad gäller meningsfulla begränsningsåtgärder och insyn i genomförandet samt så snart som möjligt finansiera och operationalisera den gröna klimatfonden fullt ut. 13.a - Implement the commitment undertaken by developed-country parties to the United Nations Framework Convention on Climate Change to a goal of mobilizing jointly $100 billion annually by 2020 from all sources to address the needs of developing countries in the context of meaningful mitigation actions and transparency on implementation and fully operationalize the Green Climate Fund through its capitalization as soon as possible. 3.8 - Åstadkomma allmän hälso- och sjukvård för alla, som även skyddar mot ekonomisk risk, tillgång till grundläggande hälso- och sjukvård av god kvalitet liksom tillgång till säkra, effektiva och ekonomiskt överkomliga grundläggande läkemedel och vaccin av god kvalitet. 3.8 - Achieve universal health coverage, including financial risk protection, access to quality essential health-care services and access to safe, effective, quality and affordable essential medicines and vaccines for all. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.2 - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. 7.2 - By 2030, increase substantially the share of renewable energy in the global energy mix. 7.3 - Till 2030 fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. 7.3 - By 2030, double the global rate of improvement in energy efficiency. 7.b - By 2030, expand infrastructure and upgrade technology for supplying modern and sustainable energy services for all in developing countries, in particular least developed countries, small island developing States and landlocked developing countries, in accordance with their respective programmes of support. 7.b - Till 2030 bygga ut infrastrukturen och uppgradera tekniken för att leverera moderna och hållbara energitjänster till alla i utvecklingsländerna, i synnerhet de minst utvecklade länderna och små önationer under utveckling. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 50000000 50000000 0 50000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 50000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable energy systems based on renewable energy. Hållbara energisystem baserade på förnybar energi. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050904 Sweden The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Bosnia and Herzegovina Ghana Nigeria Serbia Tanzania, United Republic of Uganda Zambia Developing countries, unspecified Southern Africa, regional America, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection Arbetet under fasen har bidragit till resultat både på global, regional och nationell nivå. Rapporten visar på att arbetet stärker förutsättningarna och kapaciteten på nationell nivå för att upprätta och applicera nationella regelverk rörande kemikalier, bland annat för att bättre kunna implementera internationella åtaganden som konventioner och avtal inom kemikalie-området (t.ex. BRS-konventionerna och möta ambitionera som detaljeras i Global Framework on Chemicals). Sida och KemI har samarbetat i mer än 20 år, såväl globalt som regionalt och bilateralt. KemI genomför även ITP-verksamhet med finansiering från Sida. Från att tidigare ha fokuserat huvudsakligen på kapacitetsutveckling så har KemI under senare år inom utvecklingssamarbetet även jobbat med policyutveckling och utveckling/implementering av regelverk. Förutom flertalet insatsavtal har Sida och KemI även en mer övergripande överenskommelse om samverkan. De senaste versionen av sådan samverkan mellan myndigheterna undertecknades i augusti 2024. Resultat: Övergripande målet med insaten, aktiviteter och resultat (främst på output-nivå) redogörs för hela perioden 2019-2024. Programmet förlängdes med ett år (no-cost förlängning) till att även omfatta ett sjätte år, bl.a. på grund av förseningar i genomförandet på grund av covid. Stödet har fokuserat på utveckling och implementering av kemikaliehantering i enlighet med GHS samt vägledning kring (inkl. stöd i utfasning av) HHPs. Programmet besod av fyra olika komponenter. Tre st. tematiskt fokuserade och en fjärde med fokus på KemIs internationella enhets interna kompetensutveckling. Under 2025 lades en femte komponent till pga den externa utvärderingens omhändertagande. 1. Resestöd; finansiering genom internationella organisationer för ökat deltagande av låg- medelinkomtländer vid internaitonella förhandlingar om kemikaliekonventioner och avtal. 2. Utveckling av vägledningsdokument, helpdesk-funktion samt samarbeten (FAO, UNEP LAC, University of Cape Town (UCT), Africa Institute (AI), European Environmental Bureau (EEB)) 3. Stöd till genomförande av internationella konventioner och avtal. 4. Kapacitetsutveckling av resursbasen. 5. planering, genomförande och uppföljning av externa utvärderingen. Den huvudsakliga delen av resultaten rapporteras under komponent 2, som är den bredaste och mest omfattande komponenten. Komponent 1: Resestöd till representanter för låg- och medelinkomst länder för deltagande i Rotterdam, Stockholm och Minamata konventions-relaterade sammankomster och förhandlingstillfällen. De mest prioriterade mötena inom området identifierades och diskuterades med Klimat- och näringslivsdepartementet (tidigare Miljödepartementet) inför att resestöd förmedlades. Stödet hanteras primärt av ett antal internationella organisationer; WHO, UNEP och UNITAR, samt till sekretariaten för de olika konventionerna (BRS och Minamata). Bl.a. möjliggjordes deltagande vid SAICM IP4 och ICCM5 via WHO (9 delegater) och UNEP (11 delegater). Komponent 2: Den huvudsakliga delen av resultaten rapporteras under komponent 2, som är den bredaste och mest omfattande komponenten; Guidance on legislation and institutional capacity. Stödet har fokuserat på utveckling och implementering av kemikaliehantering i enlighet med GHS samt vägledning kring (inkl. stöd i utfasning av) HHPs. KemI använder de vägledningsdok som utvecklats inom det globala programmet i ett flertal aktiviteter, både inom samma program (t.ex. samarbete med Africa Institute och med UNEP LAC) samt inom bilaterala program som det med Albanien och ITP. Utöver detta har de även refererats till i relevanta internationella forum, t.ex. SAICM beyond 2020 mötesunderlag. Tydliga synergier finns mellan globala programmet och International Training Program (ITP), som finansieras genom strategin för innovation, partnerskap och kapacitetsutveckling (INPAKT), med ett fokus på kapacitetstärkande. Material som utvecklas inom det globala programmet används till exempel inom ITP, och kontaktnätet som byggs genom ITP tjänar till att utveckla tätare samarbete med myndigheter vars anställda deltagit i ITP. Helpdesk: Ett flexibelt och kortare stöd i specifika sakfrågor. Stöd genom helpdesk kan i vissa fall vidareutvecklas till ett mer ingående/längre samarbete med länder (exempelvis stödet till TPHPA och utfasning av HHPs som initierades genom ett stöd via helpdesk). Det är inte helt tydligt ifall stöden som genomförs via Helpdesk har en strategisk karaktär eller om valet av att ta på sig projekt/stöd som inkommer till helpdesken är enligt ett ad-hoc förfarande. Ett strategiskt urval är att föredra och det kommer diskuteras med KemI framöver. En av styrkorna med helpdesk-uppdragen är att de i de flesta fall kommer direkt från de myndigheter i relevanta länder som jobbar med att utveckla kemikalie-lagstiftning och efterfrågar begränsat stöd från KemI i utvecklingen. Det leder till att KemI bidrar till att driva arbetet med lagstiftandet i mål i ett flertal fall. Exempel under 2029-2024 är stöd till Uganda, Kenya, Peru och Ghana som alla utvecklat lagstiftningar och/eller strategier för genomförande inom området. Helpdesken har även kunnat komplettera Twinning projekt i Moldavien, med fokus på luftkvalitet som en del i processen i EU-tillnärmningen, där delar av stödet (stöd till Moldavien inför Bilateral Screening processen) inte ryms inom projektets ram, och det har kunnat stödjas genom det globala stödet istället. Landspecifikt stöd (extended support): Utgör ett längre och djupare samarbete kring lagstiftande och implementering av kemikaliefrågor. Under 2019-2024 har stöd framförallt givits till Tanzania genom Tanzania Plant Health and Pesticides Authority (TPHPA). Stödet beskrivs i detalj och fokusera på genomförande av Plant health act (2020) - stöd i registrering, riskutvärdering och beslutsfattande gällande HHPs. Under programperioden har KemI ingått i ett antal partnerskap, varav ett flertal innefattade vidareförmedling av medel (t.ex. UCT, AI samt EEB). Under sista skedet av programperioden har KemI beslutat att detta kommer begränsas avsevärt framöver, och dessa typer av partnerskap är i princip utfasade i det nya stödet (2025-2027). Minimering av vidareförmedling i tredje led är i linje med Sidas vägledning i frågan. Genomförda aktiviteter och resultat från dessa har tydligt redogjorts i rapporten. Partnerskapet med FAO sträcker sig tillbaka till 2010 och utveckling av ett flertal viktiga vägledningar och verktyg rörande bekämpningsmedel, inklusive stöd för implementering av "International Code of Conduct on Pesticide Management" och Pesticide Registration Toolkit (PRT) där KemI utvecklat ett flertal moduler. Syftet med arbetet att att påskynda utfasning av särskilt farliga bekämpningsmedel (HHPs). Hittills har mindre fokus legat på att identifiera bättre alternativ- detta bör vara en prioriterad fråga framöver. Ett regionalt sammarbete med UNEP LAC har under programperioden har bidragit med stöd till kapacitetutvecking i Latinamerika och Karibien för kemikaliekontroll. Programmet är del av ett bredare initiativ inom ramen för Intergovernmental Network on Chemicals and Waste for Latin America and the Caribbean. Stödet har använt sig av vägledningsmaterial utvecklat av UNEP med stöd från globala programmet uneer tidigare år. Regionen har hög grad av regelverk rörande kemikalier, och ratificering av internationella konventioner och avtal är generellt högt, dock ligegr utmaningen i att applicera en integrerad ansats för hantering av kemikalier och avfall och tekniks expertis behöver störkas för att effektivt kunna addressera kemikalier som regleras under internationella konventioner. Arbete som rör kemikalier i plast har även integrerats i programmets genomförande. E-learning: Två kurser utvecklades och lanserades, "Introduction to GHS" och "Financing pesticide registration and control". Komponent 3: Under programperioden har det globala programmet bidragit till stöd för implementering på nationell nivå inom ramen för Stockholmskonventionen, gällande beslut att fasa ut PFOA och kortkedjade klorparaffiner (SCCP). No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050904-6105090401 Sweden The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Kemikalieinspektionen 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.a - Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 12.a - Support developing countries to strengthen their scientific and technological capacity to move towards more sustainable patterns of consumption and production. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.9 - Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete. 17.9 - Enhance international support for implementing effective and targeted capacity-building in developing countries to support national plans to implement all the Sustainable Development Goals, including through North-South, South-South and triangular cooperation. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11500000 10900000 7000000 9000000 0 0 0 12000000 0 0 0 0 0 0 0 0 7295000 4205000 2500000 0 4650000 6250000 0 9000000 4500000 0 0 0 0 12000000 -12000000 0 0 -12000000 0 0 0 0 0 0 38400000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 4205000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 7295000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 6250000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 4650000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 4500000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 2500000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 9000000 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen 0 Kemikalieinspektionen Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including preventive chemical control and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050904-6105090402 Sweden The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Kemikalieinspektionen 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.a - Support developing countries to strengthen their scientific and technological capacity to move towards more sustainable patterns of consumption and production. 12.a - Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.9 - Enhance international support for implementing effective and targeted capacity-building in developing countries to support national plans to implement all the Sustainable Development Goals, including through North-South, South-South and triangular cooperation. 17.9 - Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1750000 12860000 9200000 0 6000000 6860000 0 0 1750000 0 0 6500000 2700000 0 175000 Kemikalieinspektionen 257200 Kemikalieinspektionen 730500 Kemikalieinspektionen 292200 Kemikalieinspektionen 20461900 Kemikalieinspektionen 1461000 Kemikalieinspektionen 175000 Kemikalieinspektionen 257200 Kemikalieinspektionen 35000 Kemikalieinspektionen 87500 Kemikalieinspektionen 175000 Kemikalieinspektionen 175000 Kemikalieinspektionen 175000 Kemikalieinspektionen 1102500 Kemikalieinspektionen 137200 Kemikalieinspektionen 343000 Kemikalieinspektionen 5419400 Kemikalieinspektionen 686000 Kemikalieinspektionen 137200 Kemikalieinspektionen 137200 Kemikalieinspektionen 600000 Kemikalieinspektionen 120000 Kemikalieinspektionen 300000 Kemikalieinspektionen 4740000 Kemikalieinspektionen 120000 Kemikalieinspektionen 120000 Kemikalieinspektionen 6500000 Kemikalieinspektionen 2700000 Kemikalieinspektionen Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including the transition to sustainable food systems, reduced pollution and sustainable chemical and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie- och avfallshantering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050904-6105090403 Sweden The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. The Swedish Chemicals Agency (KemI) is a government agency that works preventively to reduce the risk of damage to people and the environment from chemicals. KemI was established in 1986 and its mandate includes to take part of the environmental work carried out within the framework for the Swedish development cooperation, the Swedish policy for global development (PGU) and within international cooperation in general. KemI possesses a unique competence due to its extensive experience from both national as international policy development, its role as a supervisory authority, its work on licencing and its technical knowledge. KemI has submitted a proposal for a global programme for 2019-2023, entitled "Global development cooperation regarding chemicals management 2019-2023", and applies for MSEK 63.5 for this period from Sida. The overall objective of the programme is to contribute to creating conditions for countries to develop their capacity to reduce risks with chemicals, by providing guidance on the development of legislation and sustainable institutions for a satisfactory chemical control. The programme further aims to facilitate for countries to participate in global developments within the field of chemicals management, to take the actions recommended in the global chemicals strategy, and to ratify and implement global chemical conventions. The primary stakeholders are ministries and authorities in developing countries, but also include other actors, such as universities and relevant organisations. KemI will, in the implementation of the programme, work to strengthen relevant players in terms of knowledge of chemical issues, increasing the capacity to implement international conventions and enable presence of poor countries' representatives at international meetings where policy development in the chemical field is discussed and decided. The activities will lead to increased knowledge among decision-makers at relevant ministries, authorities and organisations on the importance and design of preventive chemical work. The proposed global programme 2019-2023 consists of four activity components and one support component: 1) Support for participation in the development of global conventions and agreements. 2) Guidance on legislation and institutional capacity, including secondary legislation, and support for initiatives that promote collaboration between countries and organisations in the South. 3) Support for implementation of specific actions from conventions and agreements. 4) Development of resource base, including professional development of own personnel regarding issues linked to development cooperation. The support components consist of planning, follow-up and evaluation. Kemikalieinspektionen (KemI) är en statlig myndighet som arbetar förebyggande för att minska riskerna för att människor och miljö skadas av kemikalier. KemI inrättades 1986 och i dess mandat ingår att medverka i det miljöarbete som bedrivs inom ramen för svenskt utvecklingssamarbete, inom den svenska politiken för global utveckling (PGU) och inom det internationella samarbetet i övrigt. KemI besitter en unik kompetens tack vare sin erfarenhet från både nationell och global policyutveckling, sin roll som tillsynsmyndighet, sitt arbete med tillståndsprövning och sin tekniska kunskap. KemI har sedan 2005 fått stöd från Sida för att arbeta globalt, och har genomfört tre globala program sedan dess. Utöver det globala programmet har Sida även stöd till KemI för ITP-kurser, ett regionalt program i Asien, samt bilaterala projekt i Serbien, Zambia och Albanien. KemI har inkommit med ett programförslag till ett fortsatt globalt program för åren 2019–2023 med rubriken "Global development cooperation regarding chemicals management 2019–2023", och ansöker om 63,5 MSEK för denna period. Det globala programmets övergripande vision är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt fattiga människor. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, ge vägledning om utveckling av lagstiftning och hållbara institutioner för en tillfredställande kemikaliekontroll, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för fattiga länders representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete, om rekommenderade åtgärder inom den globala kemikaliestrategin, samt om implementering av de globala kemikaliekonventionerna Programmet fokuserar särskilt på stöd till fattiga länder, och länder med svaga institutioner, och involverar främst just ministerier och myndigheter, men till viss utsträckning kommer även andra samhällsaktörer att delta, bland annat inkluderar det globala programmet ett stärkt samarbete med civilsamhällesorganisationer. KemIs globala program 2019–2023 föreslås bestå av fyra aktivitetskomponenter samt en stödkomponent: 1) Stöd för deltagande i utvecklingen av globala konventioner och avtal. 2) Vägledning och stöd för lagstiftning och institutionell kapacitetsuppbyggnad, inklusive sekundär lagstiftning, samt stöd till initiativ för ökad samverkan mellan länder och organisationer i Syd. 3) Stöd för implementering av specifika åtgärder inom ramen för globala konventioner och avtal. 4) Utveckling av KemIs resursbas, vilket inkluderar professionell utveckling av egen personal relaterat till utvecklingssamarbete. Stödkomponenten utgörs av en planerings-, uppföljnings- och utvärderingskomponent. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Kemikalieinspektionens (KemI) globala arbete ska bidra till att uppnå de internationella målsättningarna för kemikaliehantering och mer specifikt bidra till att uppnå dessa i låg- och medelinkomstländer. Den övergripande visionen för det globala programmet är att bidra till minimerade risker från kemikalier på människors hälsa och miljön, särskilt för människor i fattigdom. Detta görs genom att stärka relevanta aktörers kunskap om kemikaliefrågor, öka kapaciteten att implementera internationella konventioner samt möjliggöra närvaro för utvecklingsländers representanter vid internationella möten där policyutveckling på kemikalieområdet diskuteras och beslutas. Programmets aktiviteter kommer att leda till ökad kunskap bland beslutsfattare på berörda ministerier, myndigheter och organisationer om betydelsen av förebyggande kemikaliearbete och hur sådana system kan utformas. Aktiviteter kommer även stötta implementering och efterlevnad av relevanta åtaganden samt uppbyggnaden av system för säker kemikaliehantering. Den globala kemikalieanvändningen ökar fortsatt, prognosen är att kemikalieanvändningen kommer att fördubblas under perioden 2017-2023, räknat som industrins omsättning. Antalet specifika kemikalier som används kommersiellt ökar likaså. FNs miljöorgan UNEP och den internationella branschorganisationen ICCA bedömer att det finns mellan 40 000 till 60 000 olika specifika kemikalier i produktion och användning (2019), och årligen tillkommer ytterligare ett antal kemikalier i användning och omlopp i våra samhällen. Den stora mängden och variationen av kemikalier ställer mycket stora krav på nationell och internationell samverkan för att förhindra hälsovådliga och miljömässigt negativa konsekvenser. Bl.a. har ett antal kemikalierelaterade konventioner och överenskommelser slutits. T.ex. Basel-, Rotterdam- och Stockholms-konventionerna; Minamata-konventionen; Global Framework on Chemicals; Wien-konventionen; m.fl. Utöver dessa finns dessutom flertalet kemikalierelaterade initiativ som syftar till att minska hälso- och miljöriskerna med kemikalieanvändningen, t.ex. FAOs International Code of Conduct on Pesticides Management och FN-ledda Globally Harmonised System for Classification and Labelling of Chemicals. Fattigdomsrelevansen av kemikalieanvändningen är signifikant. Allt från dumpning av hälsovådliga kemikalier i fattigare länder till felaktig pesticidanvändning i dessa länders jordbruk bidrar till risker och problem för såväl utsatta människors hälsa som för miljön. Samtidigt är korrekt kemikaliehantering en viktig fråga för internationell handel. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Kemikalieinspektionen 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.a - Support developing countries to strengthen their scientific and technological capacity to move towards more sustainable patterns of consumption and production. 12.a - Stödja utvecklingsländerna att stärka sin vetenskapliga och tekniska kapacitet att utvecklas i riktning mot mer hållbara konsumtions- och produktionsmönster. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 17.9 - Enhance international support for implementing effective and targeted capacity-building in developing countries to support national plans to implement all the Sustainable Development Goals, including through North-South, South-South and triangular cooperation. 17.9 - Öka det internationella stödet för genomförande av effektiv och riktad kapacitetsuppbyggnad i utvecklingsländerna till stöd för nationella planer för att genomföra alla målen för hållbar utveckling, inklusive genom samarbete nord–syd och syd–syd samt trepartssamarbete. 3.9 - By 2030, substantially reduce the number of deaths and illnesses from hazardous chemicals and air, water and soil pollution and contamination. 3.9 - Till 2030 väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier samt föroreningar och kontaminering av luft, vatten och mark. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1236977 -0.0000000001 -1236977 -878253.67 Kemikalieinspektionen -61848.85 Kemikalieinspektionen -123697.7 Kemikalieinspektionen -24739.54 Kemikalieinspektionen -123697.7 Kemikalieinspektionen -24739.54 Kemikalieinspektionen -123697.7 Kemikalieinspektionen -878253.67 Kemikalieinspektionen -24739.54 Kemikalieinspektionen -61848.85 Kemikalieinspektionen -123697.7 Kemikalieinspektionen -24739.54 Kemikalieinspektionen Sustainable growth, green transition and education 2025-2029 Hållbar tillväxt, grön omställning och utbildning 2025-2029 TBD Påskyndad grön omställning, utsläppsminskningar och minskade föroreningar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050908 Sweden The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden America, regional Africa, regional South of Sahara, regional Developing countries, unspecified Energy generation, renewable sources - multiple technologies Energy regulation Energy sector policy, planning and administration Energy Policy Energy generation, renewable sources GET:pro har inkommit med en slutrapport vars resultat summeras här. Sidas avtal med EU-kommissionen har löpt ut men den finansiella rapporteringen kvarstår och är framskjuten då EU-kommissionen har öronmärkta medel i Mozambique som avslutades vid årsskiftet. GET.pro kommer slutföra den finansiella rapporteringen och detta beräknas ta fram till halvårsskiftet 2024. I väntan på denna rapportering och möjligheten att avsluta programmet görs denna COP för att summera programmets status och resultatuppfyllnad. Slutrapporten summerar resultat för hela programperioden 2018-2023, för de tre delarna av GET.pro. Insatsen levererar endast resultat mot strategimål 2, Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering. GET.invest Specifikt mål 1: 119 förnybara energiinvesteringar och energitillgångsprojekt har tagits upp i projektpipeline av finansieringsinstitutioner. Under det sista implementeringsåret plockades 62 av dessa 119 upp av finansieringsinstitutioner. Specifikt mål 2: De 119 projekten innebär: - en uppskattad investeringsvolym om 1712 MEUR (mål 1232 MEUR). Hela 619 MEUR av dessa härör från det senaste implementeringsåret. - Undvikna eller minskade utsläpp av CO2e motsvarande 3,98 miljoner tCO2e per annum (Mål 939 853 tCO2e/a). 1,772 Miljoner tCO2e åstadkoms under det sista implementeringsåret. - 933 mw installerad effekt (mål 619 MWel), varav 392 MW av dessa åstadkoms under det sista implementeringsåret. - 14,3 miljoner människor med tillgång till elektricitet (mål: 7 418 971 människor). 3,148 miljoner av dessa nåddes under det sista implementeringsåret. Kommentar: GET.invest har vida överträffat de planerade programresultaten. Speciellt imponerande är minskade eller undvikna utsläppen samt antalet människor som fått tillgång till el. Det framgår tydligt att GET.invest har åstadkommit stora resultat i närtid och den kapaciteten är lovande inför den kommande programperioden. Utöver dessa specifika mål har GET.invest bidragit till en rad andra mål varav flera är värda att beakta: - 86 % av respondenter svarar att stödet till marknadsorganisationer har stärkt dessas kapacitet och leverans av tjänster (mål 75 %). - 16 företag inom förnybar energi har börjat använda Sidafinansierade PROSPECT (Mål 6 företag) GET.transform Specifikt mål: I 5 länder och regioner har åtgärder för att omvandla energisektorn eller för genomförande av NDC:er (t.ex. integrerade energi- och klimatplanering, regelverk, rent energistödsmekanismer) införts i politiska beslutsprocessen. Arbetet har pågått i både Afrika och Latinamerika. Av specifikt intresse är t.ex. arbetet i Mocambique, Uganda samt det regionala arbetet: - Moçambique: Nationell Off-Grid / Minigrid Framework (revidering av ellagsstiftningen, allmän off-grid reglering med respektive delregler) inklusive koncessioner, nätankomst och tariffreglering) införs i politiskt beslutsfattande. - Uganda: National Off-Grid / Minigrid Framework (standarder för servicekvalitet som gäller för olika slutanvändare, riktlinjer för teknik, design, konstruktion och driftsättning, ankomst till stamnätet förordning, tariffreglering) införs i politiskt beslutsfattande; Tekniska standarder för minigrids ska godkännas och introduceras under andra kvartalet 2023; Föreslagen reglering av elpristaxa under översyn av regulator. - Afrika: Flera åtgärder inom ramen för ett partnerskap med AUC, AUDA-NEPAD och AFUR: a) energisystem och överföringsplanering och modellering under Continental Power Systems Master Plan (CMP), b) åtgärder som införts av de verkställande direktörerna (VD:arna) för afrikansk energitillsynsmyndigheter under African Electricity Regulators Peer Review and Learning Network (PRLN), c) initiering av ett program om harmoniserade ramar för landsbygdselektrifiering. Kommentar: Utöver dessa resultat finns även resultat från Latinamerika regionalt och nationellt i Peru. GET.transform har även bidragit med en rad uppskattade publikationer och kapacitetshöjande insatser i dessa länder och regioner. AEEP Sekretariatet AEEP Sekretariatets arbete har under programperioden bidragit till att tre rekommendationer har plockats upp av relevanta politiska aktörer: - AEEPs stöd till högnivåplattformen för hållbara energiinvesteringar (SEI) ledde till flera av AEEPs rekommendationer som togs upp i den inledande rapporten (dec 2019) och efterföljande upprättande av strategigruppen för hållbar energi (januari 2022). - Stöd till AFREC och AEIS ledde till AEEP-rekommendationer om digitalisering av AEIS-processer tas upp i AFRECs processer (STC-antagande och godkännande av AFREC-kapacitetsutveckling arbetsflöde i juni 2021. - Stöd till aktiviteterna och mandatet för Strategigruppen för Hållbar Energi, samt till Power Futures Lab ledde till rekommendationen att etablera en enhet som stödjer kontinental kapacitetsutveckling på energireglering i Afrika, vilket manifesterade sig i etablering av African School of Regulation (ASR) (lanserades i januari 2022). Ytterligare två av AEEP:s rekommendationer har delvis tagits upp: - Rekommendation och stöd till utformningen av Continental Power Systems Master Plan som en helhet av huvudpelarna i AfSEM. - Rekommendation om Green Hydrogen potential. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61050908-6105090801 Sweden The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. Sweden EC/European Commission Swedish International Development Cooperation Agency EC/European Commission 17.3 - Mobilize additional financial resources for developing countries from multiple sources. 17.3 - Mobilisera additionella finansiella resurser till utvecklingsländerna från många olika källor. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. 7.2 - By 2030, increase substantially the share of renewable energy in the global energy mix. 7.2 - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 25000000 10000000 0 0 10000000 0 25000000 0 0 0 10000000 0 -10000000 0 0 10000000 -10000000 14000000 EC/European Commission 3500000 EC/European Commission 14000000 EC/European Commission 3500000 EC/European Commission 2500000 EC/European Commission 10000000 EC/European Commission 2500000 EC/European Commission 10000000 EC/European Commission 1000000 EC/European Commission 4000000 EC/European Commission 1000000 EC/European Commission 4000000 EC/European Commission Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable energy systems based on renewable energy. Hållbara energisystem baserade på förnybar energi. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050908-6105090802 Sweden The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. Sweden EC/European Commission Swedish International Development Cooperation Agency EC/European Commission 7.2 - By 2030, increase substantially the share of renewable energy in the global energy mix. 7.2 - Till 2030 väsentligen öka andelen förnybar energi i den globala energimixen. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 11000000 16500000 0 0 11000000 0 0 0 0 0 16500000 13750000 EC/European Commission 13750000 EC/European Commission 5500000 EC/European Commission 5500000 EC/European Commission 8250000 EC/European Commission 8250000 EC/European Commission Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Limited climate impact, including increased access to renewable energy and increased energy efficiency. Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61050908-6105090803 Sweden The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). The objective of the program is increased access to energy (in particular renewable energy and for poor households), energy efficiency as well as supporting a transformation of the energy sector and energy system. GET.pro has a focus on Sub-Saharan Africa but it also operates in OECD/DAC-countries in other regions. GET.pro works with authorities at all levels and also the private sector inside and outside the countries. GET.pro has a very close collaboration with the European Union and its extensive energy program. Access to energy gives poor people the opportunity to recharge mobile phone, children can do their home work etc. Since access to energy has been defined to be such a basic need today, a specific sustainably development goal (number 7) was developed. Sida suggests a core contribution to GET.pro of SEK 35 000 000 during 2019-2021 (SEK 25 000 000 for 2019 and SEK 10 000 000 for 2020) for implementation of the proposal received from the organisation. GET.pro aims to have an overall budget of EUR 49 000 000 of which EUR 29 000 000 is already secured (June 2019). Other funders are the European Commission (EC), Germany, Netherlands and Austria. The implementing agency is Deutsche Gesellschaft für Internationale Zusammenarbeit (GIZ) which is a consulting firm owned by Germany. Sida's funds will be channeled through the Europan Commission (EC). GET.pro consists of two sepearate projects: GET.transform that works with reforming energy markets together with local and national authorities and GET.invest that supports the development of energy projects for investments. GET.pro also have a very close collaboration with EU and its extensive energy program. Global Energy Transformation Programme (GET.pro) är en uppföljare till EU Energy Initiative Partnership Dialogue Facility (EUEI/PDF). Bakgrunden till GET.pro (och EUEI/PDF) var en utfästelse av EUs medlemsstater och Europeiska Kommissionen (EC) under 2002, att arbeta för en ökad tillgång till energi i länder i Afrika, Karibien och Stilla havet och därför lanserades detta initiativ på basis av ett förslag från Tyskland. Medlemsstaterna ansåg att det vore mest effektivt att skapa en facilitet baserat på frivilliga bidrag och styrd av EUs medlemsstater. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 och Paris-överenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är öka tillgången till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), energieffektivisering samt att stödja en reformering av energisektorn och energisystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även andra OECD/DAC-fäiga länder. GET.pro inkluderar två delar: GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer utvecklingen av energiprojekt för investeringar, och stimulerar privata sektorn att investera i förnybar energi och bidrar tillsammans med privata företag till projektförslag för investering. Den definierar sin niche särskilt till decentraliserad förnybar energi såsom t..ex. mini- och mikronät (på engelska 'mini- and micro-grids'). GET.transform arbetar med reformering av energimarknader tillsammans med myndigheter, och tillhandahåller rådgivning till offentliga sektorn med syfte att genomföra en förändring av energisektorn och energisystem och att därigenom skapa möjligheter för storskaliga energiinvesteringar. Det förväntas att GET.transform ska ge transformativ rådgivning på kort och framför allt lång sikt. Fokus skall främst vara på Afrika söder om Sahara (ca 80% av verksamheten). En expantion till Latinamerika, Karibien och Asien kan bli aktuell om budgeten utökas och om detta ligger i linje med givarnas prioriteringar. GET.transform skall även stödja Africa-EU Energy Partnership (AEEP). GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland och som utgör GET.pro så befinner sig också sekretariaten för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM) på GET.pro men de är inte formella delar av eller "kontrollerade" av GIZ. GET.pro tillhandahåller dock vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros målsättning är att få en övergripande budget på EUR 49 000 000 varav EUR 29 000 000 är säkrade (juni 2019). De flesta givarna öronmärker sitt stöd och särskilt med fokus på GET.invest. Sedan programmet initierades så har några givare lämnat samarbetet och i nuläget kvarstår fem givare; Europeiska Kommissionen (EC), Tyskland, Nederländerna, Österrike (som ger ett litet bidrag) och Sida. Sida har mottagit ett projektförslag från EC för genomförande av GET.pro baserat på GET.pros egna projektförslag benämnt "Description of the Action (DoA), Supporting private sector investments in decentral renewable energy and strategic African-European partnership". Genomförare är Deutsche Gezellsschaft fur Internationale Zusammenarbetit (GIZ), vilket är ett konsultföretag helägt av tyska staten. Ett kärnbidrag till GET.pro på SEK 35 000 000 förutses under 2019-2021 (SEK 25 000 000 för år 2019 och SEK 10 000 000 för år 2020), för genomförande i enlighet med organisationens projektförslag. Det är ett stöd på ungefär samma nivå som föregående stödperiod vilket var SEK 45 000 000 för 2014-2018. Sidas medel kommer att kanaliseras genom Europeiska Kommissionen istället för som tidigare Tysklands ministerium för ekonomiskt samarbete och utveckling (BMZ). GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. GET.pros övergripande målsättning är att bidra till genomförandet av internationella mål i Agenda 2030 SDG 7 och Parisöverenskommelsen om hållbar energi och klimatförändringar. Målet är att öka tillgång till energi (särskilt förnybar energi och för fattiga människor), främja energieffektivisering samt att stödja en reformering av elsektorn och elsystem. GET.pro har fokus på Afrika men stödjer även aktiviteter i Latin Amerika och i mindre utsträckning Karibien. De två huvuddelarna av GET.pro är GET.invest och GET.transform. GET.invest stödjer privata investerare i system för elproduktion baserat på förnybara energikällor (främst elförsörjning bortom elnätet), energieffektivisering och ren matlagning genom att erbjuda tekniskt stöd till projektutvecklare som ansöker om finansiering. Get.invest arbetar även med afrikanska finansiärer för att förbättra finansieringsmiljön för hållbara energisystem. GET.transform arbetar med rådgivning för att främja reformering av energimarknader. Get.transform arbetar tillsammans med myndigheter, reglerare och offentligt-ägda elbolag i syfte att förbättra investeringsmiljön och därmed skapa möjligheter för hållbara energiinvesteringar. GET.transform ger transformativ rådgivning med primärfokus på Afrika söder om Sahara. GET.pro har även ett mycket nära samarbete med EU och dess omfattande energiprogram. Förutom GET.transform och GET.invest som initierats av Tyskland stödjer Get.pro sekretariatet för AEEP och delar av Covenant of Mayors in Sub-Saharan Africa (CoM). GET.pro tillhandahåller vissa tjänster till AEEP och CoM. Sweden EC/European Commission Swedish International Development Cooperation Agency EC/European Commission 13.2 - Integrera klimatåtgärder i politik, strategier och planering på nationell nivå. 13.2 - Integrate climate change measures into national policies, strategies and planning. 7.1 - By 2030, ensure universal access to affordable, reliable and modern energy services. 7.1 - Senast 2030 säkerställa allmän tillgång till ekonomiskt överkomliga, tillförlitliga och moderna energitjänster. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9000000 9000000 0 3600000 EC/European Commission 3600000 EC/European Commission 900000 EC/European Commission 900000 EC/European Commission 3600000 EC/European Commission 3600000 EC/European Commission 900000 EC/European Commission 900000 EC/European Commission Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Limited climate impact, including increased access to renewable energy and increased energy efficiency. Begränsad klimatpåverkan inklusive ökad tillgång till förnybar energi och ökad energieffektivisering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61055004 Sweden IUCN, the International Union for Conservation of Nature (IUCN) is the world’s leading, democratically-run organization for conservation and sustainable development with over 1,000 member organizations and member states. IUCN has an observer’s status in the UN and was founded in 1948 as the world's first global environmental organization. Sweden was among the founders. As many other member countries, Sweden has a national committee for the Swedish IUCN members. These include, for example, the Ministry of Environment, the Swedish Society for Nature Conservation, WWF, the Museum of Natural History, the Environmental Protection Agency and Sida (as an observer). Another important feature of IUCN’s are the IUCN scientific commissions where researchers voluntarily contribute information to build knowledge about Earth's nature and ecosystems, including social and economic aspects of this. Each commission has hundreds, up to a thousand members. IUCN started off as a typical conservation organization but has gradually transformed into a stronger focus on poverty reduction and rights. Sida has supported the IUCN for several decades and was the first to provide core support (around 2000). IUCN, the International Union for Conservation of Nature (Internationella naturvårdsunionen) är världens ledande, demokratiskt styrda organisation för naturvård och hållbar utveckling med över 1000 medlemsorganisationer och -stater. IUCN har observatörsstatus i FN och startades 1948 som världens första globala miljöorganisation. Sverige var drivande från början. IUCN's verksamhet består i stor utsträckning av att samla och sammanställa kunskap som sedan används för att informera och påverka beslutsfattande i en mer hållbar riktning. IUCN har också en omfattande projektverksamhet som är mer inriktad på att praktiskt genomföra utvecklingsprojekt och skapa förutsättningar för bättre naturvård i samverkan med människor på lokal nivå - i samtliga världsdelar - men i huvudsak i Asien, Afrika och Latinamerika. Liksom i många andra medlemsländer finns i Sverige en nationell kommitté för svenska IUCN-medlemmar. Där ingår t ex statliga medlemmar såsom Miljödepartmentet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och NGO medlemmar såsom Naturskyddsföreningen, WWF. Även finansiären Sida är inbjuden att delta som observatör. Vart fjärde år hålls en världskongress, IUCNs högsta beslutande organ, där IUCNs medlemmar för fram motioner och beslutar om vilken riktning IUCN ska gå i frågor rörande uthållighet och bevarande av naturresurser. Ett annat särdrag är IUCNs vetenskapliga kommissioner där forskare på frivillig basis bidrar med rön som ökar kunskapen om jordens natur och ekosystem, inkl sociala och ekonomiska aspekter på detta. Varje kommission har hundratals – uppåt tusen medlemmar. IUCN började som en utpräglad naturvårdsorganisation men har efter hand fått ett allt starkare fattigdoms- och rättighets-perspektiv. Sida har stött IUCN mycket länge och var först med att ge kärnstöd (kring år 2000). Utöver kärnstöd bidrar Sida under samma period 2017-2020 med ett öronmärkt bidrag på 36 MSEK till en insats inom det för svenskt bistånd prioriterade området plast i hav kopplat till kustnära samhällen. Den öronmärkta insatsen är helt och hållet i överensstämmelse med IUCN's strategiska program för 2017-2020. Då nuvarande strategi upphör att gälla under 2017 kommer insatsen att tillämpa en ännu icke beslutad strategi (globala insatser för miljö, hav, klimat). I februari 2021 antog IUCN ett nytt program där man anger organisationens ambitioner för de kommande tio åren: "Nature 2030 - One nature, One future". Programmet beslutades av IUCNs medlemmar och konkretiserar organisationens vision och ambitioner under den kommande fyraårsperioden 2021-2024. Programmet kommer att revideras inför organisationens världskongress vart fjärde år. IUCNs vision lyder: "A just world that values and conserves nature". Genom att använda sitt globala nätverk av ett stort antal medlemsorganisationer inom olika delar av samhället, liksom tusentals frivilliga experter, fokuserar IUCN på att skydda och återuppbygga ekosystem och biologisk mångfald för att skapa en hållbar och rättvis tillvaro för natur och människor. Verksamheten fokuserar på fem programområden, inklusive en övergripande fråga - människan - vilken integreras i samtliga fyra andra programområden, och under vilka man för vart och ett preciserar tre övergripande mål. De fem programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Människor - Rättvis och effektiv förvaltning av naturresurser på alla nivåer vilket gynnar människor och natur. 2) Land - Ekosystem bevaras och återställs, arter bevaras och stärks, och nyckelbiotoper för biologisk mångfald skyddas. 3) Vatten - Rättvis tillgång till vattenresurser och alla tillhörande ekosystemtjänster tryggas. 4) Hav - Förlusten av marina arter och försämringen av marina ekosystem stoppas och restaurering påbörjad. 5) Klimat - Länder använder naturbaserade lösningar för att öka effektiv anpassning till klimatförändringarnas effekter. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Bio-diversity General Environment Protection IUCNs verksamhet består i stor utsträckning av att samla och sammanställa kunskap som sedan används för att informera och påverka beslutsfattande i en mer hållbar riktning. IUCN har också en omfattande projektverksamhet som är mer inriktad på att praktiskt genomföra utvecklingsprojekt och skapa förutsättningar för bättre naturvård i samverkan med människor på lokal nivå i samtliga världsdelar, men i huvudsak i Asien, Afrika och Latinamerika. IUCN genomför således en mycket stor mängd program och projekt inom bevarande och biologisk mångfald tillsammans med ett stor antal samarbetspartners över hela världen. Det är omöjligt att här ge en heltäckande bild av aktiviteter och resultat, men nedan presenteras ett urval resultat i förhållande till relevanta mål under den globala strategin för hållbar miljö, hållbart klimat o hav, hållbart nyttjande av naturresurser 2018-2022. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer: - IUCN förespråkar ekosystembaserade lösningar och arbetar med regeringar och lokala samhällen för att utveckla och implementera policyer och åtgärder som bidrar till långsiktig minskning av katastrofrisker och anpassning till klimatförändringar. I slutet av 2020 hade 128 länder satt upp nationella mål för att hejda degradering av mark till 2030. En del av arbetet stöddes av IUCN i 81 av dessa, med uppskattningsvis 1,7 miljoner km2 mark utpekad för åtgärder. IUCN:s implementering av ekosystembaserade lösningar hjälpte 109 länder att uppfylla sina åtaganden under Parisavtalet och 100 länder har bedömt ekosystem med hjälp av IUCNs röda lista över ekosystem. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster: - Under 2019 översvämmade cyklonen Idai Mocambiques mangroveskogar vilket resulterade i allvarliga skador på ekosystemen. Detta medförde i sin tur starkt negativ påverkan på försörjningsmöjligheterna för berörda lokalsamhällen. Projektet Coastal Resilience to Climate Change har genomfört en post-cyklon kartläggning av mangroveskogarna i området, liksom en socioekonomisk studie av situationen för lokalbefolkningen. Lokala krafter har stötts vilka etablerat plantskolor för mangroveträd med 10 000 plantor producerade och utplanterade under 2020. Detta arbete ingår i en bredare återplanteringskampanj i Mocambique, liksom i Moçambiques Mangrove Management Strategy. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning: - Under 2020 uppnådde det Sida-finansierade programmet MARPLASTICC fyra avgörande resultat för att uppnå målet att regeringar, industri och civilsamhällen i sydöstra Afrika och Asien/Stillahavs-regionen har fått kunskap, kapacitet, policyalternativ och handlingsplaner för att minska den marina nedskräpningen av plast: - Kunskap har spridits bortom MARPLASTICCs projektländer och medfört att de nationella riktlinjerna har väckt intresse i Colombia, Norge, Portugal och inom SEURECA (en subsidiary av Veolia Waste Management) som arbetar med hjälp av Världsbanken för att utvärdera plastförorening i åtta asiatiska länder: Afghanistan, Bangladesh, Bhutan, Indien, Maldiverna, Nepal, Pakistan och Sri Lanka. -Kapacitetsutveckling i båda regionerna som ingår i projektet: I Thailand och Vietnam har totalt 141,500 kg plast förhindrats att nå världshaven under 2020. I Afrika har mer än 100,000 kg plast och blandat avfall omhändertagits: 47,000 kg i Kenya; 32,000 i Mozambique; och 21,349 kg i hamnen i Durban. - Policy: IUCNs bidrag och riktlinjer till Sydafrikas nya lagstiftning om utökat producentansvar i plastsektorn 2020 och; i Vietnam resulterade IUCNs samarbete med Packaging Recycling Organization Viet Nam (PRO Viet Nam), Department of Legal Affairs (DLA) of the Ministry of Natural Resources and Environment (MONRE), i en workshop om utökat producentansvar som utgjorde grunden för ny lagstiftning som antogs i december 2020. - Business: I Sydafrika, Thailand och Vietnam har samarbetet inom olika nätverk resulterat i att fyra stora hållbarhetsplattformar samarbetar på olika nivåer med MARPLASTICC. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61055004-6105500401 Sweden IUCN, the International Union for Conservation of Nature (IUCN) is the world’s leading, democratically-run organization for conservation and sustainable development with over 1,000 member organizations and member states. IUCN has an observer’s status in the UN and was founded in 1948 as the world's first global environmental organization. Sweden was among the founders. As many other member countries, Sweden has a national committee for the Swedish IUCN members. These include, for example, the Ministry of Environment, the Swedish Society for Nature Conservation, WWF, the Museum of Natural History, the Environmental Protection Agency and Sida (as an observer). Another important feature of IUCN’s are the IUCN scientific commissions where researchers voluntarily contribute information to build knowledge about Earth's nature and ecosystems, including social and economic aspects of this. Each commission has hundreds, up to a thousand members. IUCN started off as a typical conservation organization but has gradually transformed into a stronger focus on poverty reduction and rights. Sida has supported the IUCN for several decades and was the first to provide core support (around 2000). IUCN, the International Union for Conservation of Nature (Internationella naturvårdsunionen) är världens ledande, demokratiskt styrda organisation för naturvård och hållbar utveckling med över 1000 medlemsorganisationer och -stater. IUCN har observatörsstatus i FN och startades 1948 som världens första globala miljöorganisation. Sverige var drivande från början. IUCN's verksamhet består i stor utsträckning av att samla och sammanställa kunskap som sedan används för att informera och påverka beslutsfattande i en mer hållbar riktning. IUCN har också en omfattande projektverksamhet som är mer inriktad på att praktiskt genomföra utvecklingsprojekt och skapa förutsättningar för bättre naturvård i samverkan med människor på lokal nivå - i samtliga världsdelar - men i huvudsak i Asien, Afrika och Latinamerika. Liksom i många andra medlemsländer finns i Sverige en nationell kommitté för svenska IUCN-medlemmar. Där ingår t ex statliga medlemmar såsom Miljödepartmentet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och NGO medlemmar såsom Naturskyddsföreningen, WWF. Även finansiären Sida är inbjuden att delta som observatör. Vart fjärde år hålls en världskongress, IUCNs högsta beslutande organ, där IUCNs medlemmar för fram motioner och beslutar om vilken riktning IUCN ska gå i frågor rörande uthållighet och bevarande av naturresurser. Ett annat särdrag är IUCNs vetenskapliga kommissioner där forskare på frivillig basis bidrar med rön som ökar kunskapen om jordens natur och ekosystem, inkl sociala och ekonomiska aspekter på detta. Varje kommission har hundratals – uppåt tusen medlemmar. IUCN började som en utpräglad naturvårdsorganisation men har efter hand fått ett allt starkare fattigdoms- och rättighets-perspektiv. Sida har stött IUCN mycket länge och var först med att ge kärnstöd (kring år 2000). Utöver kärnstöd bidrar Sida under samma period 2017-2020 med ett öronmärkt bidrag på 36 MSEK till en insats inom det för svenskt bistånd prioriterade området plast i hav kopplat till kustnära samhällen. Den öronmärkta insatsen är helt och hållet i överensstämmelse med IUCN's strategiska program för 2017-2020. Då nuvarande strategi upphör att gälla under 2017 kommer insatsen att tillämpa en ännu icke beslutad strategi (globala insatser för miljö, hav, klimat). I februari 2021 antog IUCN ett nytt program där man anger organisationens ambitioner för de kommande tio åren: "Nature 2030 - One nature, One future". Programmet beslutades av IUCNs medlemmar och konkretiserar organisationens vision och ambitioner under den kommande fyraårsperioden 2021-2024. Programmet kommer att revideras inför organisationens världskongress vart fjärde år. IUCNs vision lyder: "A just world that values and conserves nature". Genom att använda sitt globala nätverk av ett stort antal medlemsorganisationer inom olika delar av samhället, liksom tusentals frivilliga experter, fokuserar IUCN på att skydda och återuppbygga ekosystem och biologisk mångfald för att skapa en hållbar och rättvis tillvaro för natur och människor. Verksamheten fokuserar på fem programområden, inklusive en övergripande fråga - människan - vilken integreras i samtliga fyra andra programområden, och under vilka man för vart och ett preciserar tre övergripande mål. De fem programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Människor - Rättvis och effektiv förvaltning av naturresurser på alla nivåer vilket gynnar människor och natur. 2) Land - Ekosystem bevaras och återställs, arter bevaras och stärks, och nyckelbiotoper för biologisk mångfald skyddas. 3) Vatten - Rättvis tillgång till vattenresurser och alla tillhörande ekosystemtjänster tryggas. 4) Hav - Förlusten av marina arter och försämringen av marina ekosystem stoppas och restaurering påbörjad. 5) Klimat - Länder använder naturbaserade lösningar för att öka effektiv anpassning till klimatförändringarnas effekter. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 44000000 0 0 0 0 0 30000000 0 0 0 0 0 44000000 0 30000000 30000000 0 0 0 30000000 -30000000 -30000000 0 -30000000 0 0 -30000000 44000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 44000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources SE-0-SE-6-61055004-6105500402 Sweden IUCN, the International Union for Conservation of Nature (IUCN) is the world’s leading, democratically-run organization for conservation and sustainable development with over 1,000 member organizations and member states. IUCN has an observer’s status in the UN and was founded in 1948 as the world's first global environmental organization. Sweden was among the founders. As many other member countries, Sweden has a national committee for the Swedish IUCN members. These include, for example, the Ministry of Environment, the Swedish Society for Nature Conservation, WWF, the Museum of Natural History, the Environmental Protection Agency and Sida (as an observer). Another important feature of IUCN’s are the IUCN scientific commissions where researchers voluntarily contribute information to build knowledge about Earth's nature and ecosystems, including social and economic aspects of this. Each commission has hundreds, up to a thousand members. IUCN started off as a typical conservation organization but has gradually transformed into a stronger focus on poverty reduction and rights. Sida has supported the IUCN for several decades and was the first to provide core support (around 2000). IUCN, the International Union for Conservation of Nature (Internationella naturvårdsunionen) är världens ledande, demokratiskt styrda organisation för naturvård och hållbar utveckling med över 1000 medlemsorganisationer och -stater. IUCN har observatörsstatus i FN och startades 1948 som världens första globala miljöorganisation. Sverige var drivande från början. IUCN's verksamhet består i stor utsträckning av att samla och sammanställa kunskap som sedan används för att informera och påverka beslutsfattande i en mer hållbar riktning. IUCN har också en omfattande projektverksamhet som är mer inriktad på att praktiskt genomföra utvecklingsprojekt och skapa förutsättningar för bättre naturvård i samverkan med människor på lokal nivå - i samtliga världsdelar - men i huvudsak i Asien, Afrika och Latinamerika. Liksom i många andra medlemsländer finns i Sverige en nationell kommitté för svenska IUCN-medlemmar. Där ingår t ex statliga medlemmar såsom Miljödepartmentet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och NGO medlemmar såsom Naturskyddsföreningen, WWF. Även finansiären Sida är inbjuden att delta som observatör. Vart fjärde år hålls en världskongress, IUCNs högsta beslutande organ, där IUCNs medlemmar för fram motioner och beslutar om vilken riktning IUCN ska gå i frågor rörande uthållighet och bevarande av naturresurser. Ett annat särdrag är IUCNs vetenskapliga kommissioner där forskare på frivillig basis bidrar med rön som ökar kunskapen om jordens natur och ekosystem, inkl sociala och ekonomiska aspekter på detta. Varje kommission har hundratals – uppåt tusen medlemmar. IUCN började som en utpräglad naturvårdsorganisation men har efter hand fått ett allt starkare fattigdoms- och rättighets-perspektiv. Sida har stött IUCN mycket länge och var först med att ge kärnstöd (kring år 2000). Utöver kärnstöd bidrar Sida under samma period 2017-2020 med ett öronmärkt bidrag på 36 MSEK till en insats inom det för svenskt bistånd prioriterade området plast i hav kopplat till kustnära samhällen. Den öronmärkta insatsen är helt och hållet i överensstämmelse med IUCN's strategiska program för 2017-2020. Då nuvarande strategi upphör att gälla under 2017 kommer insatsen att tillämpa en ännu icke beslutad strategi (globala insatser för miljö, hav, klimat). I februari 2021 antog IUCN ett nytt program där man anger organisationens ambitioner för de kommande tio åren: "Nature 2030 - One nature, One future". Programmet beslutades av IUCNs medlemmar och konkretiserar organisationens vision och ambitioner under den kommande fyraårsperioden 2021-2024. Programmet kommer att revideras inför organisationens världskongress vart fjärde år. IUCNs vision lyder: "A just world that values and conserves nature". Genom att använda sitt globala nätverk av ett stort antal medlemsorganisationer inom olika delar av samhället, liksom tusentals frivilliga experter, fokuserar IUCN på att skydda och återuppbygga ekosystem och biologisk mångfald för att skapa en hållbar och rättvis tillvaro för natur och människor. Verksamheten fokuserar på fem programområden, inklusive en övergripande fråga - människan - vilken integreras i samtliga fyra andra programområden, och under vilka man för vart och ett preciserar tre övergripande mål. De fem programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Människor - Rättvis och effektiv förvaltning av naturresurser på alla nivåer vilket gynnar människor och natur. 2) Land - Ekosystem bevaras och återställs, arter bevaras och stärks, och nyckelbiotoper för biologisk mångfald skyddas. 3) Vatten - Rättvis tillgång till vattenresurser och alla tillhörande ekosystemtjänster tryggas. 4) Hav - Förlusten av marina arter och försämringen av marina ekosystem stoppas och restaurering påbörjad. 5) Klimat - Länder använder naturbaserade lösningar för att öka effektiv anpassning till klimatförändringarnas effekter. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 46375000 65312500 50312500 48000000 0 0 0 0 0 0 25156250 25156250 0 0 19375000 27000000 0 15000000 0 0 25156250 24000000 0 0 24000000 25156250 210000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 27000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 19375000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 25156250 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 25156250 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 15000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 25156250 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 25156250 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 24000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 24000000 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61055004-6105500403 Sweden IUCN, the International Union for Conservation of Nature (IUCN) is the world’s leading, democratically-run organization for conservation and sustainable development with over 1,000 member organizations and member states. IUCN has an observer’s status in the UN and was founded in 1948 as the world's first global environmental organization. Sweden was among the founders. As many other member countries, Sweden has a national committee for the Swedish IUCN members. These include, for example, the Ministry of Environment, the Swedish Society for Nature Conservation, WWF, the Museum of Natural History, the Environmental Protection Agency and Sida (as an observer). Another important feature of IUCN’s are the IUCN scientific commissions where researchers voluntarily contribute information to build knowledge about Earth's nature and ecosystems, including social and economic aspects of this. Each commission has hundreds, up to a thousand members. IUCN started off as a typical conservation organization but has gradually transformed into a stronger focus on poverty reduction and rights. Sida has supported the IUCN for several decades and was the first to provide core support (around 2000). IUCN, the International Union for Conservation of Nature (Internationella naturvårdsunionen) är världens ledande, demokratiskt styrda organisation för naturvård och hållbar utveckling med över 1000 medlemsorganisationer och -stater. IUCN har observatörsstatus i FN och startades 1948 som världens första globala miljöorganisation. Sverige var drivande från början. IUCN's verksamhet består i stor utsträckning av att samla och sammanställa kunskap som sedan används för att informera och påverka beslutsfattande i en mer hållbar riktning. IUCN har också en omfattande projektverksamhet som är mer inriktad på att praktiskt genomföra utvecklingsprojekt och skapa förutsättningar för bättre naturvård i samverkan med människor på lokal nivå - i samtliga världsdelar - men i huvudsak i Asien, Afrika och Latinamerika. Liksom i många andra medlemsländer finns i Sverige en nationell kommitté för svenska IUCN-medlemmar. Där ingår t ex statliga medlemmar såsom Miljödepartmentet, Naturhistoriska riksmuseet, Naturvårdsverket och NGO medlemmar såsom Naturskyddsföreningen, WWF. Även finansiären Sida är inbjuden att delta som observatör. Vart fjärde år hålls en världskongress, IUCNs högsta beslutande organ, där IUCNs medlemmar för fram motioner och beslutar om vilken riktning IUCN ska gå i frågor rörande uthållighet och bevarande av naturresurser. Ett annat särdrag är IUCNs vetenskapliga kommissioner där forskare på frivillig basis bidrar med rön som ökar kunskapen om jordens natur och ekosystem, inkl sociala och ekonomiska aspekter på detta. Varje kommission har hundratals – uppåt tusen medlemmar. IUCN började som en utpräglad naturvårdsorganisation men har efter hand fått ett allt starkare fattigdoms- och rättighets-perspektiv. Sida har stött IUCN mycket länge och var först med att ge kärnstöd (kring år 2000). Utöver kärnstöd bidrar Sida under samma period 2017-2020 med ett öronmärkt bidrag på 36 MSEK till en insats inom det för svenskt bistånd prioriterade området plast i hav kopplat till kustnära samhällen. Den öronmärkta insatsen är helt och hållet i överensstämmelse med IUCN's strategiska program för 2017-2020. Då nuvarande strategi upphör att gälla under 2017 kommer insatsen att tillämpa en ännu icke beslutad strategi (globala insatser för miljö, hav, klimat). I februari 2021 antog IUCN ett nytt program där man anger organisationens ambitioner för de kommande tio åren: "Nature 2030 - One nature, One future". Programmet beslutades av IUCNs medlemmar och konkretiserar organisationens vision och ambitioner under den kommande fyraårsperioden 2021-2024. Programmet kommer att revideras inför organisationens världskongress vart fjärde år. IUCNs vision lyder: "A just world that values and conserves nature". Genom att använda sitt globala nätverk av ett stort antal medlemsorganisationer inom olika delar av samhället, liksom tusentals frivilliga experter, fokuserar IUCN på att skydda och återuppbygga ekosystem och biologisk mångfald för att skapa en hållbar och rättvis tillvaro för natur och människor. Verksamheten fokuserar på fem programområden, inklusive en övergripande fråga - människan - vilken integreras i samtliga fyra andra programområden, och under vilka man för vart och ett preciserar tre övergripande mål. De fem programområdena med exempel på målformuleringar är: 1) Människor - Rättvis och effektiv förvaltning av naturresurser på alla nivåer vilket gynnar människor och natur. 2) Land - Ekosystem bevaras och återställs, arter bevaras och stärks, och nyckelbiotoper för biologisk mångfald skyddas. 3) Vatten - Rättvis tillgång till vattenresurser och alla tillhörande ekosystemtjänster tryggas. 4) Hav - Förlusten av marina arter och försämringen av marina ekosystem stoppas och restaurering påbörjad. 5) Klimat - Länder använder naturbaserade lösningar för att öka effektiv anpassning till klimatförändringarnas effekter. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 14.1 - Till 2025 förebygga och avsevärt minska alla slags föroreningar i havet, i synnerhet från landbaserad verksamhet, inklusive marint skräp och tillförsel av näringsämnen. 14.1 - By 2025, prevent and significantly reduce marine pollution of all kinds, in particular from land-based activities, including marine debris and nutrient pollution. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 15.2 - Till 2020 främja genomförandet av hållbart brukande av alla typer av skogar, stoppa avskogningen, återställa utarmade skogar och kraftigt öka nybeskogningen och återbeskogningen i hela världen. 15.2 - By 2020, promote the implementation of sustainable management of all types of forests, halt deforestation, restore degraded forests and substantially increase afforestation and reforestation globally. 15.5 - Take urgent and significant action to reduce the degradation of natural habitats, halt the loss of biodiversity and, by 2020, protect and prevent the extinction of threatened species. 15.5 - Vidta omedelbara och betydande åtgärder för att minska förstörelsen av naturliga livsmiljöer, hejda förlusten av biologisk mångfald och senast 2020 skydda och förebygga utrotning av hotade arter. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -415729 -415729 -415729 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources -415729 IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish global development cooperation on environment, climate and biodiversity 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom miljö, klimat och biologisk mångfald, 2022–2026 Increased water security through sustainable management of freshwater resources and freshwater ecosystems. Ökad vattentrygghet genom hållbar förvaltning av sötvattenresurser och sötvattenekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including the transition to sustainable food systems, reduced pollution and sustainable chemical and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive omställningen till hållbara livsmedelssystem, minskade föroreningar och hållbar kemikalie- och avfallshantering Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased adaptability and resilience to climate change and natural disasters, including to prevent, counter and manage involuntary migration driven by environmental and climate change Stärkt anpassningsförmåga och motståndskraft mot klimatförändringar och naturkatastrofer, inklusive för att förebygga, motverka och hantera ofrivillig migration pådriven av miljö-och klimatförändringar Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner oceans and coasts, and sustainable use, management and restoration of marine resources, biodiversity and ecosystems. Renare hav och kuster samt hållbart nyttjande och förvaltning samt restaurering av marina naturresurser, biologisk mångfald och ekosystem Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved protection, preservation and restoration of ecosystems and biodiversity, and improved conditions for sustainable management and use of land-based natural resources. Ökat skydd, bevarande och restaurering av ekosystem och biologisk mångfald samt stärkta förutsättningar för hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61059000 Sweden ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Bolivia (Plurinational State of) Guatemala Developing countries, unspecified Employment creation Other Social Infrastructure & Services Sida funds are supporting development of global products and processes, as well as country level interventions with the aim to strengthen the ILOs development cooperation in achieving the overall objective of the ILO. Examples of results achieved are: [GLOB/NORM, NAT/INST] The Partnership has supported sharpening of diagnostics, analysis, and guidance to support policy development on employment, youth employment and skills development. These are used to both influence the global policy debate on employment, as well as strengthen the ILOs advisory tools and services at national level. For example, this work contributed to the development of a labour market diagnostics tools focused on changing labour markets and how to review and design relevant employment strategies at national level. The tool has supported the development of employment policies in El Salvador, Ethiopia and Kenya. The tool was further developed as a part of the ILOs COVID-19 response and was used in a number of country analysis with focus on the pandemics effects on the economy and labour market, as well as reskilling and upskilling needs, with the aim of supporting the constituents in developing national employment policies to address challenges for vulnerable workers in sectors hit especially hard. [GLOB/NORM, NAT/INST] The Partnership also supported the development and expansion of knowledge products for social dialogue and industrial relations, such as the ILO Global Legal Database on Industrial Relations (IRLex) and a training toolkit on industrial relations (IR Toolkit). The IRLex is a source for comparative information on legal and institutional frameworks regulating industrial relations used for advice in the context of labour law reforms to government officials, social partners, industrial relations and legal practitioners as well as researchers in labour law and industrial relations, and the IR Toolkit aims at improving industrial relations and strengthening decent work and sustainable development in global supply chains. The IR Toolkit has been pilot tested at country level as part of ongoing programmes, including in the Sida funded programmes in Myanmar and Ethiopia, which provided valuable feedback to inform further development of the tool. [GLOB/NORM, NAT/INST] The support contributed to revision and development of laws and policies to protect women and men workers from unacceptable forms of work. At the global level, the Standard-Setting Committee on Violence and Harassment in the World of Work adopted the Violence and Harassment Convention 2019 (No. 190) and its accompanying Recommendation (No. 206) in June 2019 - the first international labour standards on violence and harassment in the world of work. Sidas contribution supported legal reviews and tripartite consultations which were important parts of the standard setting process and promotion of the Convention. At national level capacity building of constituents on national labour legislation and relevant international instruments has taken place. This led to progress in a number of national processes. In Cameroon there was progress in preparing bills regulating wages and hours of work, and also in protecting domestic workers from violence and harassment. Bolivia adopted a legislation granting compulsory accident insurance to women and men workers in construction, while in Bangladesh, working conditions were enhanced for tea plantation workers, including women workers, through a collective agreement. [GLOB/NORM, NAT/INST] Support was also aimed at further developing the ILOs work related to Just Transition and Environmental Sustainability. At the global level, the latest evaluation confirms that global products produced under the SIDA-ILO Partnership have succeeded in achieving high-level impact. This both internally through the development of a General Note on mainstreaming Just transition in ILO operations, and at UN level with the production of the labor and working conditions-safeguard standard for the UN Environment Management Groups common approach to environmental and social standards in UN programming. At national level, capacity building was organised for constituents and partners in Tanzania to enhance understanding and practical modalities to advance a just transition. This country-level process revealed the need for sector-specific interventions, and a market system analysis was conducted in line with the MSD approach in the horticulture sector. This resulted in recommendation of specific policy recommendations and sector level interventions to promote greener jobs in the sector. To further catalyse efforts on green business development, a national green business competition was organised in collaboration with the Tanzania Employers Association, the Tanzania Recyclers Association, and UN Environment, followed by enterprise training and coaching to support their role in sustainable growth. During the second half of the partnership period the COVID-19 pandemic presented unprecedented challenges and need to adapt the work. Across all regions, the ILO adopted new delivery modalities enabling continued support to its constituents, such as the further development of tools for data and analysis (monitors and rapid assessments) for efficient policy making, including in the context of the UN Common Country Analysis under the UNSDCFs. The ILO also advanced digitalisation of products and services to expand the reach of the ILOs capacity development and knowledge initiatives and improve the ILO functioning (including the work of the supervisory bodies). A lesson learned was that these need to be accompanied by successful efforts to breach the digital divide and ensure that technologies are accessible and adapted to the reality on the ground. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61059000-6105900001 Sweden ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 36000000 0 0 0 36000000 0 50000000 50000000 35000000 0 0 -35000000 0 0 -50000000 -50000000 36000000 ILO/International Labour Organization 36000000 ILO/International Labour Organization SE-0-SE-6-61059000-6105900002 Sweden ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 - By 2020, substantially reduce the proportion of youth not in employment, education or training. 8.6 - Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.b - By 2020, develop and operationalize a global strategy for youth employment and implement the Global Jobs Pact of the International Labour Organization. 8.b - Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 51000000 51000000 51000000 0 51000000 0 0 0 0 51000000 51000000 0 0 45900000 ILO/International Labour Organization 61200000 ILO/International Labour Organization 45900000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization 20400000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization 20400000 ILO/International Labour Organization 20400000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization 15300000 ILO/International Labour Organization Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Strengthened capacity to address the positive effects of migration Stärkt kapacitet att tillvarata migrationens positiva effekter Strengthening synergies between aid and migration policies Stärkta synergier mellan bistånds- och migrationspolitiken Strengthened women's economic empowerment Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Improved conditions for social protection systems Förbättrade förutsättningar för social trygghetssystem Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61059000-6105900003 Sweden ILO Partnership Programme 4, 2018-2020 Sammanfattande bakgrund till stödet ILO är FN:s fackliga organ för frågor med koppling till produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor, och en ledande normativ och standardsättande aktör. ILO:s "Decent work"-agenda - med inriktning på arbetsrätt, social dialog, sysselsättning och sociala skyddsnät - utgör ett ramverk för att bidra till fattigdomsminskning och mänskliga rättigheter på global, regional och nationell nivå. Samarbete mellan regeringar, arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer - den s.k. "trepartsstrukturen" - är en central del av ILO:s uppbyggnad och sätt att arbeta. ILO:s verksamhet är relevant inom de flesta områden som rör utveckling och fattigdomsbekämpning, såsom; mänskliga rättigheter (inklusive barns rättigheter), konfliktförebyggande, ekonomisk hållbar utveckling, migration etc. Detta är kopplat till det faktum att sysselsättning är en multisektoriell, övergripande ämnesfråga som relaterar till alla delar av samhället och människors liv. Sida har arbetat med ILO som partner sedan 70-talet, och på global nivå sedan ett tiotal år tillbaka. Erfarenheterna från tidigare samarbete är generellt goda. Förutom att arbeta genom sina konventioner och rekommendationer, med tillhörande standarder, är ILO ledande inom policy- och metodutveckling, datainsamling/analys samt kapacitetsbyggande inom sysselsättningsområdet. ILO är även en operativ organisation med kontor i 42 länder runtom i världen. ILO:s kapacitet på landnivå är skiftande, mycket på grund av att en stor andel av personalen i fält finansieras genom projekt. Kapaciteten och kunskapen hos personalen på de fast bemannade kontoren bedöms dock vara hög, och ILO har ofta ett starkt mandat på landnivå genom sin trepartsstruktur. Det trepartiska arbetssättet gör att ILO å ena sidan kan uppfattas som tungrott, å andra sidan som en organisation som arbetar långsiktigt mot hållbar utveckling. Sverige, genom Sida, är den sjunde största bilaterala givaren till ILO. Sida stödjer ILO:s utvecklingssamarbete på bilateral, regional och global nivå. Utöver detta ansvarar Arbetsmarknadsdepartementet för Sveriges medlemsavgift till ILO, vilken uppgår till ca 31,5 MSEK per år. Utrikesdepartementet (UD) har kanaliserat ett mindre stöd till ILO under 2017, genom dess Global Deal-sekretariat. Trots att Sverige och Sida inte är en av ILO:s största givare finns relativt goda möjligheter till påverkan. Dels kan Sida påverka genom givargruppen. Dels kan Arbetsmarknadsdepartementet och UD påverka genom ILO:s styrande organ Governing Body (GB) och International Labour Conference (ILC). De svenska parterna - arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna - kan också driva svenska prioriterade frågor genom sina kanaler. Stödets inriktning Föreslaget stöd gäller globalt programstöd till ILO för åren 2018-2020 i form av lätt öronmärkt, tematiskt stöd (s.k. "Outcome"-stöd, i enlighet med ILO:s tvååriga planering ) samt oöronmärkt stöd till ILO:s DAC-fäiga arbete till "Regular Budget Supplementary Account" (RBSA) fördelat enligt följande: - Tematiskt stöd/Outcome-stöd, totalt: 83 MSEK Outcome 1 (Fler och bättre jobb för människor i fattigdom, inklusive för ungdomar): 30 MSEK Outcome 8 (Oacceptabla arbetsförhållanden): 21 MSEK Genderintegrering: 10,5 MSEK Miljö- och klimatintegrering: 10,5 MSEK Integrering av social dialog och "Global Deal": 11 MSEK - Oöronmärkt stöd till RBSA: 55 MSEK Storleken på stödet är i linje med tidigare avtalsperiod (2014-2017) och inriktningen i stort densamma. De huvudsakliga skillnaderna utgörs av: - större andel oöronmärkt stöd - nytt stöd till social dialog som tvärfråga - inget projektstöd. Stödet till ILO:s integrerings/tvärfrågor bygger på organisationens egna markörer för tvärfrågor. Inriktningen på stödet ligger väl i linje med ILO:s egna prioriteringar samt svenska prioriterade frågor inom utvecklingssamarbetet i allmänhet, och inom området hållbar ekonomisk utveckling i synnerhet. Sida bedömer att nivån på stödet är i linje med ILO:s absorptionskapacitet. Möjlighet finns dock att öka stödet till vissa delar, såsom den flexibla RBSA-mekanismen. ILO's Programme and Budget reflect the priorities of the organisation, aimed at the promotion of social justice through the Decent Work Agenda and its strategic objectives of employment creation, social protection, social dialogue and tripartism, and fundamental principles and rights at work. Sida's global support is divided between unearmarked support to the RBSA, and lightly earmarked support to a number of prioritised areas. In the 2018-2019 Programme and Budget these were: - Policy Outcome 1: More and better jobs for inclusive growth and improved youth employment prospects - Policy Outcome 7 - Promoting safe work and workplace compliance including in global supply chains - Outcome 8: Protecting workers from unacceptable forms of work - Cross-cutting Policy Driver: Mainstreaming Environmental Sustainability - Cross-cutting Policy Driver: Gender equality and non-discrimination In the 2020-2021 Programme and Budget, which included a revised results framework and Policy Outcomes, these translated to: - Policy Outcome 3 Economic Social and environmental transitions for full, productive and freely chosen employment and decent work for all - Policy Outcome 5 - Skills and lifelong learning to facilitate access to and transitions in the labour market - Policy Outcome 7 - Adequate and effective protection at work for all - Policy Output 1.4 - Strengthened social dialogue and labour relations laws, processes and institutions - Policy Outcome 6 - Gender equality and equal opportunities and treatment for all in the world of work - Policy Output 3.3 Increased capacity of member States to formulate and implement policies for a just transition towards environmentally sustainable economies and societies - Policy Output 4.1 - Increased capacity of member States to create an enabling environment for entrepreneurship and sustainable enterprises - Policy Output 4.2 - Strengthened capacity of enterprises to adopt new business models, technology and techniques to enhance productivity and sustainability Sweden ILO/International Labour Organization Swedish International Development Cooperation Agency ILO/International Labour Organization 8.3 - Promote development-oriented policies that support productive activities, decent job creation, entrepreneurship, creativity and innovation, and encourage the formalization and growth of micro-, small- and medium-sized enterprises, including through access to financial services. 8.3 - Främja utvecklingsinriktad politik som stöder produktiv verksamhet, skapande av anständiga arbetstillfällen, företagande, kreativitet och innovation samt uppmuntra att mikroföretag liksom små och medelstora företag växer och blir en del av den formella ekonomin, bland annat genom tillgång till finansiella tjänster. 8.5 - By 2030, achieve full and productive employment and decent work for all women and men, including for young people and persons with disabilities, and equal pay for work of equal value. 8.5 - Senast 2030 uppnå full och produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor för alla kvinnor och män, inklusive ungdomar och personer med funktionsnedsättning, samt lika lön för likvärdigt arbete. 8.6 - Till 2020 väsentligt minska den andel ungdomar som varken arbetar eller studerar. 8.6 - By 2020, substantially reduce the proportion of youth not in employment, education or training. 8.8 - Protect labour rights and promote safe and secure working environments for all workers, including migrant workers, in particular women migrants, and those in precarious employment. 8.8 - Skydda arbetstagarnas rättigheter och främja en trygg och säker arbetsmiljö för alla arbetstagare, inklusive arbetskraftsinvandrare, i synnerhet kvinnliga migranter, och människor i otrygga anställningar. 8.b - By 2020, develop and operationalize a global strategy for youth employment and implement the Global Jobs Pact of the International Labour Organization. 8.b - Senast 2020 utarbeta och börja tillämpa en global strategi för ungdomssysselsättning samt genomföra Internationella arbetsorganisationens globala sysselsättningspakt. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -8082067 0.0000000005 -8082067 -8082067 ILO/International Labour Organization -8082067.4000000004 ILO/International Labour Organization Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthening of women’s economic empowerment Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for universal social protection Förbättrade förutsättningar för universell social trygghet Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61059001 Sweden SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, is a multi-sector network with a secretariat at SEI, Stockholm. They have over 1600 active members approximately half of them are Swedish. The members are from civil society, universities, institutions and private sector. SIANI´s overall objective is sustainable agriculture for food security, improved nutrition and eradication of hunger in line with global goal number 2. SIANI has elaborated a program document “SIANI3” for the period Dec 2016 – Dec 2021 and have applied for financing from Sida amounting to 17 MSEK for the period Dec 2016 – Q1 2019. Sida has been the sole financier of SIANI since the start of the program in 2008, through a first phase 2008-2012 and a second phase 2013 – 2016 and will be the only donor also in the third phase. Sida had an active role in the formation of SIANI and the links between SIANI and Sida were initially very strong. SIANI´s independence has gradually increased and it is now an independent network financially supported by Sida. SIANI is a platform for exchange of knowledge, dialogue and cooperation within agriculture and food security focusing on increased productivity amongst small holder farmers. They have identified three results: -Create for a for informed multi sector dialogue -Make available information generated by the network for informed decisions at local, national and international level -Facilitate joint initiatives with international partners for sustainable results SIANI 3 will focus on small holder farmers in low income countries and the ongoing transformation of the sector. Thematically they will follow Committee of World Food Security´s international policy dialogue. SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, är ett multisektoriellt nätverk med ett sekretariat placerat på SEI, Stockholm Environment Institute. De har över 1600 aktiva medlemmar varav runt hälften är svenska aktörer. Bland medlemmarna finns såväl civila samhällets organisationer som universitet och myndigheter samt privata sektorn representerade. SIANIs övergripande mål är ett uthålligt lantbruk för livsmedelstrygghet, förbättrad nutrition och avskaffande av hunger, i linje med det Globala Målet nummer 2. SIANI har utarbetat ett programdokument "SIANI 3" för perioden december 2016 - december 2021 och söker finansiering från Sida på 17 MSEK för perioden december 2016 tom Q1 2019. Sida har som enda givare finansierat SIANI sedan starten i en första fas 2008 - 2012 och en andra fas 2013 – 2016 och är enda givaren även i fas 3. Sida var aktiv i bildandet av SIANI och kopplingarna mellan SIANI och Sida var inledningsvis starka. SIANIs oberoende har successivt stärkts och de är nu ett oberoende nätverk med finansillet stöd från Sida. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål för verksamheten: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat SIANI 3 kommer liksom tidigare att fokusera på småbrukare i låginkomstländer med fokus på den pågående omställningen av jordbruket. Rent tematiskt kommer de att följa den internationella policydialogen som drivs av Committée of World Food Security. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Agricultural policy and administrative management Agriculture En översikt över några av SIANIs resultat under 2020: - SIANIs Expert Group Agripreneurship Alliance anordnade i samarbete med Go Gettaz Agriprenuer Prize och African Management institutet en onlineutbildning för Entrepreneurship in Agribusiness i östra och södra Afrika. Kursen resulterade i inlämning och granskning av 75 affärsplaner från 23 länder över hela Afrika. [AKT/TG] - Expertgruppen Wild foods, biodiversity, and livelihoods faciliterade flera onlinedialoger för att samla in regional kunskap och öka medvetenheten om vikten av icke odlade/vilda livsmedel och kopplingarna till biologisk mångfald, besittningsrätt och försörjning. Vikten av vild mat blev uppenbar under pandemin när landsbygden och ursprungsbefolkningen var mer självförsörjande med mat än stadssamhällen. Gruppen har bjudits in av FAO och CGIAR Research Program on Forests, Trees and Agroforestry (FTA) för att presentera sina resultat i regionala webbseminarier. Expertgruppen producerade en informativ video om vilda livsmedel som har delats i flera FN:s Twitter-flöden. [GLOB/NORM] - Medlemmarna i expertgruppen Hidden hunger gav stöd till östafrikanska små och medelstora livsmedelsföretag i hur man kan förbättra livsmedelsprodukternas näringsvärde. Det personliga rådgivningsstödet resulterade i en onlineutbildning om hur man bättre kan engagera sig med olika aktörer i värdekedjorna. Utbildningen fokuserade inte bara på att bearbeta livsmedelsprodukterna för att förbättra näringsvärdet utan också på marknadsföring av produkterna till låginkomsttagare som är mer sårbara för dold hunger. Ett av de deltagande företagen STAWI har framgångsrikt utvecklat och introducerat nya produkter på lokala spannmål som bioberikat mjöl och flingor. Expertgruppen baserad i Nepal utmanades under starten av alla nedstängningar och kunde först underteckna kontraktet och påbörja vissa aktiviteter i slutet av året. [AKT/TG] - SIANI anpassade sig snabbt till det 100 % virtuella utrymmet och introducerade en uppsättning onlineverktyg i arbetsmiljön för att följa händelserna. Det virtuella utrymmet gav oväntade fördelar och möjliggjorde en större räckvidd till en mer talrik och mångsidig grupp än den klassiska ansikte mot ansikte-versionen. I samordning med SLU Global, Focali och andra partners organiserade eller samarrangerade SIANI 21 dialoger med flera intressenter som lockade uppskattningsvis totalt 1161 deltagare. Under året har SIANI samarbetat med över 45 olika partners. Förmågan att organisera evenemang online uppmärksammades och efterfrågades av partners som Tenure Facility. SIANI rådfrågades för att vara medvärd och stödde skapandet av en digital plattform där 13 representanter från Tenure Facility-finansierade projekt diskuterade de utmaningar och möjligheter de har ställts inför på grund av covid-19.[GLOB/NORM] - SIANIs webbplatspublik växte med 24 %, det totala antalet unika besökare ökade med uppskattningsvis 10 000, jämfört med 2019. SIANIs användarbesöksstatistik förändrades också med en anmärkningsvärd ökning av publiken i Asien. Detta var ett resultat av samordnade ansträngningar från sekretariatet för att producera och publicera berättelser från regionen. SIANI producerade och publicerade 74 ursprungliga webbinnehållsartiklar på webbplatsen. AGFO, IFAD och andra FN-organisationer lade om några av SIANIs webbberättelser på sina webbsidor. En av de första covid-19-berättelserna publicerade av SIANI, "Hur kan vi undvika ännu ett virusutbrott" av M. Malmberg och E. Bessonova, publicerades i mars 2020 och delades vidare på webben UN Network for Disaster Risk Reduction Prevention. Den översattes till svenska och publicerades i Omvärlden. På SIANI:s webbsida har den lästs av 2 485 personer och var också en av de bästa artiklarna när den publicerades på nytt på SEI:s webbplats. [GLOB/NORM] - Matsystem var ett primärt fokus. Ett bidrag från SIANI var att stödja konceptualiseringen av den svenska FAO-kommitténs publikation "Att tillämpa tre dimensioner av hållbarhet för ett bättre livsmedelssystem och bättre nutrition Kunskap, samarbete och innovation". SIANI anordnade i samarbete med SLU-Global den fjärde workshopen för unga forskare med fokus på hållbara livsmedelssystem: koppla forskning till policy och praktik. Workshopen lockade 17 deltagare från alla kontinenter och i utvärderingarna uppgav deltagarna att de inte bara fick nya nätverk och kunskap, utan workshopen resulterade även i praktik och andra yrkesmöjligheter. Vidare anordnade SLU Global workshops om olika perspektiv på Food Systems, en om Urban matsystem, livsmedelsstrygghet och näringstrygghet i Afrika. Denna workshop resulterade i ett nytt forskningsförslag. Webinariet om Deagrarisation i Afrika och Europa presenterade och diskuterade forskning och byggde upp ett nytt nätverk kring ämnet. SIANI publicerade flera artiklar och en Op-ed om livsmedelssystem; Hur kan vi minska hungern publicerades i Aktuell Hållbarhet. Som ett resultat av mobilisering av kunskap kring detta tematiska SIANI bjöds regeringen in att stödja planeringen och organisationen av den svenska nationella dialogen om livsmedelssystem inför FN:s toppmöte om livsmedelssystem. [GLOB/NORM] - SIANI hade sitt årliga möte kring ungdom som samlade mer än 60 SIANI-medlemmar för att lära sig mer om och diskutera den effektiva inkluderingen av landsbygdsungdomar. För några av deltagarna var ungdomslinsen en ögonöppnare för nödvändigheten av att reformera sin organisations struktur för att inkludera ungdomar på det mest effektiva och mindre diskriminerande sätt. SIANI fortsatte också sitt engagemang och stödde den studentledda agroekologidagen i Alnarp: webinariet samlade en publik på över 150 personer från 37 länder, inklusive deltagare från FAO. SIANI var också inbjuden att vara värd för Forum on Youth in Agribusiness: Coping with COVID-19 in the context of a Changing Climate i samarbete med bland annat CCAFS och FAO. Webinariet lockade mer än 500 deltagare och mötet genererade värdefulla nätverk och kopplingar för framtida samarbete. Som ett resultat av en rad framgångsrika ungdomsevenemang ökade SIANI webbengagemang inom åldersgruppen 18-24 med 7,5 %. Intresset för ämnet skapade en efterfrågan på mer kunskap och aktiviteter, vilket motiverade SIANI att anställa en ungdomsnätverkskoordinator och utveckla en särskild ungdomsstrategi för framtida engagemang. [GLOB/NORM] [AKT/TG] - SIANI bidrog också till arbetsflöden om klimat och biologisk mångfald. I början av året samordnade SIANI och IFAD ett besök i Rom för SEI-forskare för att presentera rön om klimatanpassning och riskhanteringsinitiativ vid ett evenemang kallat "Climate adaptation and risk management". Experter från FN-organen och medlemmar av den diplomatiska kåren deltog i evenemanget. Med ackumulerade medel sparade från inställda evenemang och resor beslutade styrgruppen att omfördela sparade medel för att stödja Focali att etablera ett pilotdialogforum som skulle fokusera på skog, livsmedelsstrygghet, klimat, biologisk mångfald, försörjning och rättigheter i landskapen. Det nya forumet lanserades och mottogs med stort intresse under Focalis årsmöte. [GLOB/NORM] No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61059001-6105900101 Sweden SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, is a multi-sector network with a secretariat at SEI, Stockholm. They have over 1600 active members approximately half of them are Swedish. The members are from civil society, universities, institutions and private sector. SIANI´s overall objective is sustainable agriculture for food security, improved nutrition and eradication of hunger in line with global goal number 2. SIANI has elaborated a program document “SIANI3” for the period Dec 2016 – Dec 2021 and have applied for financing from Sida amounting to 17 MSEK for the period Dec 2016 – Q1 2019. Sida has been the sole financier of SIANI since the start of the program in 2008, through a first phase 2008-2012 and a second phase 2013 – 2016 and will be the only donor also in the third phase. Sida had an active role in the formation of SIANI and the links between SIANI and Sida were initially very strong. SIANI´s independence has gradually increased and it is now an independent network financially supported by Sida. SIANI is a platform for exchange of knowledge, dialogue and cooperation within agriculture and food security focusing on increased productivity amongst small holder farmers. They have identified three results: -Create for a for informed multi sector dialogue -Make available information generated by the network for informed decisions at local, national and international level -Facilitate joint initiatives with international partners for sustainable results SIANI 3 will focus on small holder farmers in low income countries and the ongoing transformation of the sector. Thematically they will follow Committee of World Food Security´s international policy dialogue. SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, är ett multisektoriellt nätverk med ett sekretariat placerat på SEI, Stockholm Environment Institute. De har över 1600 aktiva medlemmar varav runt hälften är svenska aktörer. Bland medlemmarna finns såväl civila samhällets organisationer som universitet och myndigheter samt privata sektorn representerade. SIANIs övergripande mål är ett uthålligt lantbruk för livsmedelstrygghet, förbättrad nutrition och avskaffande av hunger, i linje med det Globala Målet nummer 2. SIANI har utarbetat ett programdokument "SIANI 3" för perioden december 2016 - december 2021 och söker finansiering från Sida på 17 MSEK för perioden december 2016 tom Q1 2019. Sida har som enda givare finansierat SIANI sedan starten i en första fas 2008 - 2012 och en andra fas 2013 – 2016 och är enda givaren även i fas 3. Sida var aktiv i bildandet av SIANI och kopplingarna mellan SIANI och Sida var inledningsvis starka. SIANIs oberoende har successivt stärkts och de är nu ett oberoende nätverk med finansillet stöd från Sida. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål för verksamheten: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat SIANI 3 kommer liksom tidigare att fokusera på småbrukare i låginkomstländer med fokus på den pågående omställningen av jordbruket. Rent tematiskt kommer de att följa den internationella policydialogen som drivs av Committée of World Food Security. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 6000000 0 0 0 6000000 6000000 0 0 6000000 5000000 0 -6000000 -6000000 11000000 SEI/Stockholm Environment Institute 5000000 SEI/Stockholm Environment Institute 6000000 SEI/Stockholm Environment Institute SE-0-SE-6-61059001-6105900103 Sweden SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, is a multi-sector network with a secretariat at SEI, Stockholm. They have over 1600 active members approximately half of them are Swedish. The members are from civil society, universities, institutions and private sector. SIANI´s overall objective is sustainable agriculture for food security, improved nutrition and eradication of hunger in line with global goal number 2. SIANI has elaborated a program document “SIANI3” for the period Dec 2016 – Dec 2021 and have applied for financing from Sida amounting to 17 MSEK for the period Dec 2016 – Q1 2019. Sida has been the sole financier of SIANI since the start of the program in 2008, through a first phase 2008-2012 and a second phase 2013 – 2016 and will be the only donor also in the third phase. Sida had an active role in the formation of SIANI and the links between SIANI and Sida were initially very strong. SIANI´s independence has gradually increased and it is now an independent network financially supported by Sida. SIANI is a platform for exchange of knowledge, dialogue and cooperation within agriculture and food security focusing on increased productivity amongst small holder farmers. They have identified three results: -Create for a for informed multi sector dialogue -Make available information generated by the network for informed decisions at local, national and international level -Facilitate joint initiatives with international partners for sustainable results SIANI 3 will focus on small holder farmers in low income countries and the ongoing transformation of the sector. Thematically they will follow Committee of World Food Security´s international policy dialogue. SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, är ett multisektoriellt nätverk med ett sekretariat placerat på SEI, Stockholm Environment Institute. De har över 1600 aktiva medlemmar varav runt hälften är svenska aktörer. Bland medlemmarna finns såväl civila samhällets organisationer som universitet och myndigheter samt privata sektorn representerade. SIANIs övergripande mål är ett uthålligt lantbruk för livsmedelstrygghet, förbättrad nutrition och avskaffande av hunger, i linje med det Globala Målet nummer 2. SIANI har utarbetat ett programdokument "SIANI 3" för perioden december 2016 - december 2021 och söker finansiering från Sida på 17 MSEK för perioden december 2016 tom Q1 2019. Sida har som enda givare finansierat SIANI sedan starten i en första fas 2008 - 2012 och en andra fas 2013 – 2016 och är enda givaren även i fas 3. Sida var aktiv i bildandet av SIANI och kopplingarna mellan SIANI och Sida var inledningsvis starka. SIANIs oberoende har successivt stärkts och de är nu ett oberoende nätverk med finansillet stöd från Sida. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål för verksamheten: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat SIANI 3 kommer liksom tidigare att fokusera på småbrukare i låginkomstländer med fokus på den pågående omställningen av jordbruket. Rent tematiskt kommer de att följa den internationella policydialogen som drivs av Committée of World Food Security. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute 13.3 - Förbättra utbildningen, medvetenheten och den mänskliga och institutionella kapaciteten vad gäller begränsning av klimatförändringarna, klimatanpassning, begränsning av klimatförändringarnas konsekvenser samt tidig varning. 13.3 - Improve education, awareness-raising and human and institutional capacity on climate change mitigation, adaptation, impact reduction and early warning. 17.6 - Stärka nord–syd-samarbetet, syd–syd-samarbetet och det regionala och internationella trepartssamarbetet kring och tillgången till vetenskap, teknik och innovation samt öka kunskapsutbytet på gemensamt överenskomna villkor, inklusive genom förbättrad samordning mellan befintliga mekanismer, i synnerhet på FN-nivå, och genom en global mekanism för teknikfrämjande. 17.6 - Enhance North-South, South-South and triangular regional and international cooperation on and access to science, technology and innovation and enhance knowledge-sharing on mutually agreed terms, including through improved coordination among existing mechanisms, in particular at the United Nations level, and through a global technology facilitation mechanism. 2.1 - Senast 2030 avskaffa hunger och garantera alla människor, i synnerhet de fattiga och människor i utsatta situationer, inklusive små barn, tillgång till tillräckligt med säker och näringsrik mat året om. 2.1 - By 2030, end hunger and ensure access by all people, in particular the poor and people in vulnerable situations, including infants, to safe, nutritious and sufficient food all year round. 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 6700000 7000000 7000000 7000000 6000000 0 0 0 0 6700000 6000000 0 0 0 7000000 7000000 7000000 33700000 SEI/Stockholm Environment Institute 6700000 SEI/Stockholm Environment Institute 7000000 SEI/Stockholm Environment Institute 7000000 SEI/Stockholm Environment Institute 7000000 SEI/Stockholm Environment Institute 6000000 SEI/Stockholm Environment Institute Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2018 – 2022 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2018-2022 Strengthened ownership and tenure rights for land and natural resources Stärkt ägande- och nyttjanderätt av mark och naturresurser Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Improved conditions for private sector development, sustainable business and responsible and sustainable investments and innovations Förbättrade förutsättningar för privatsektorutveckling, hållbart företagande samt ansvarsfulla och hållbara investeringar och innovation Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Increased productivity and sustainable production in agriculture, forestry and fisheries, including food security Ökad produktivitet och hållbar produktion inom jordbruk, skogsbruk och fiske, inklusive tryggad livsmedelsförsörjning Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning Strengthened women's economic empowerment Stärkt ekonomisk egenmakt för kvinnor Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Improved conditions for productive employment and decent work Förbättrade förutsättningar för produktiv sysselsättning med anständiga arbetsvillkor Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61059001-6105900104 Sweden SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, is a multi-sector network with a secretariat at SEI, Stockholm. They have over 1600 active members approximately half of them are Swedish. The members are from civil society, universities, institutions and private sector. SIANI´s overall objective is sustainable agriculture for food security, improved nutrition and eradication of hunger in line with global goal number 2. SIANI has elaborated a program document “SIANI3” for the period Dec 2016 – Dec 2021 and have applied for financing from Sida amounting to 17 MSEK for the period Dec 2016 – Q1 2019. Sida has been the sole financier of SIANI since the start of the program in 2008, through a first phase 2008-2012 and a second phase 2013 – 2016 and will be the only donor also in the third phase. Sida had an active role in the formation of SIANI and the links between SIANI and Sida were initially very strong. SIANI´s independence has gradually increased and it is now an independent network financially supported by Sida. SIANI is a platform for exchange of knowledge, dialogue and cooperation within agriculture and food security focusing on increased productivity amongst small holder farmers. They have identified three results: -Create for a for informed multi sector dialogue -Make available information generated by the network for informed decisions at local, national and international level -Facilitate joint initiatives with international partners for sustainable results SIANI 3 will focus on small holder farmers in low income countries and the ongoing transformation of the sector. Thematically they will follow Committee of World Food Security´s international policy dialogue. SIANI, the Swedish International Agriculture Network Initiative, är ett multisektoriellt nätverk med ett sekretariat placerat på SEI, Stockholm Environment Institute. De har över 1600 aktiva medlemmar varav runt hälften är svenska aktörer. Bland medlemmarna finns såväl civila samhällets organisationer som universitet och myndigheter samt privata sektorn representerade. SIANIs övergripande mål är ett uthålligt lantbruk för livsmedelstrygghet, förbättrad nutrition och avskaffande av hunger, i linje med det Globala Målet nummer 2. SIANI har utarbetat ett programdokument "SIANI 3" för perioden december 2016 - december 2021 och söker finansiering från Sida på 17 MSEK för perioden december 2016 tom Q1 2019. Sida har som enda givare finansierat SIANI sedan starten i en första fas 2008 - 2012 och en andra fas 2013 – 2016 och är enda givaren även i fas 3. Sida var aktiv i bildandet av SIANI och kopplingarna mellan SIANI och Sida var inledningsvis starka. SIANIs oberoende har successivt stärkts och de är nu ett oberoende nätverk med finansillet stöd från Sida. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål för verksamheten: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat SIANI 3 kommer liksom tidigare att fokusera på småbrukare i låginkomstländer med fokus på den pågående omställningen av jordbruket. Rent tematiskt kommer de att följa den internationella policydialogen som drivs av Committée of World Food Security. SIANI är en plattform för kunskapsutbyte, dialog och samarbete inom lantbruk och tryggad livsmedelsförsörjning med tonvikt på ökad produktivitet bland småskaliga lantbrukare. De har definierat tre mål: - att skapa fora för informerad dialog inom flera sektorer och discipliner - att göra kunskap som genererats via nätverket tillgänglig för mer informerade beslut på lokal, nationell och internationell nivå - att underlätta gemensamma initiativ med internationella partners för att nå uthålliga resultat. Sweden SEI/Stockholm Environment Institute Swedish International Development Cooperation Agency SEI/Stockholm Environment Institute 2.3 - Till 2030 fördubbla jordbrukets produktivitet och inkomster för småskaliga livsmedelsproducenter, i synnerhet kvinnor, ursprungsfolk, familjejordbrukare, boskapsskötande nomader samt fiskare, inklusive genom säker och lika tillgång till mark, andra produktionsresurser och insatsvaror, kunskap, finansiella tjänster och marknader samt möjligheter till värdeskapande och sysselsättning utanför jordbruket. 2.3 - By 2030, double the agricultural productivity and incomes of small-scale food producers, in particular women, indigenous peoples, family farmers, pastoralists and fishers, including through secure and equal access to land, other productive resources and inputs, knowledge, financial services, markets and opportunities for value addition and non-farm employment. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1176274 -1176274 SEI/Stockholm Environment Institute Swedish Strategy for global development cooperation on sustainable economic development 2022-2026 Sveriges globala utvecklingssamarbete inom hållbar ekonomisk utveckling 2022–2026 Improved conditions for food security, sustainable food systems, increased productivity and sustainability in agriculture, forestry and fishing, and strengthened ownership and tenure rights to land and natural resources Förbättrade förutsättningar för en tryggad livsmedelsförsörjning, hållbara livsmedelssystem, ökad produktivitet och hållbarhet inom jordbruk, skogsbruk och fiske samt stärkt ägande- och nyttjanderätt av mark och naturresurser Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-61060013 Sweden Sida’s environmental helpdesk aims at strengthening Sida's capacity within quality assure strategy processes, contribution management, follow-up as well as the development of appropriate tools and methods regarding environment incl climate change. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Miljö- och klimatfrågor hör till mänsklighetens största långsiktiga utmaningar där bl.a. ekosystemtjänsternas utarmning och klimatförändringarna direkt eller indirekt berör fattiga människors dagliga försörjning, säkerhet och hälsa i snabbt växande grad. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, jämställdhet samt graden av demokratisk samhällsstruktur. För att kunna bistå människor att möta utmaningar har Sida sedan länge arbetat aktivt med olika stödfunktioner för bl.a. miljö, miljöekonomi, gender, MR, m.fl. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Sida har under perioden 2011-2015 ett kontrakt om 53.690 MSEK för en miljö och klimat helpdesk med ett konsortium bestående av Göteborgs Universitet (GU, lead) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som upphandlats i konkurrens. Sidas personal (HQ, ambassader) har genom ett enkelt förfarande kunnat avropa helpdesken för att miljö- och klimatmässigt kvalitetssäkra insatser, få tillgång till expertutlåtanden, mm. Under nuvarande kontrakt 2011-2015 har en unik rådgivningskapacitet och kompetens utvecklats genom det S.k. Core teamet med personal från GU och SLU och i nära samarbete med forskare vid GU och SLU. De unika kompetenserna och förmågorna vid de två lärosätena kombineras i denna tjänst, stärker och förutsätter varandra, och skapar unika synergier som erbjuds Sida. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om miljö och klimat, över ett stort antal länder och sektorer. Funktionen kräver också mycket god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, Sidas organisation, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete, hur stöd till effektiv miljöintegrering går till, och en organisation som snabbt och ändamålsenligt kan ge stöd till Sida inom miljö och klimatområdet och även kopplat till tvärområden som gender, Demo/MR. Sidas Helpdesk för miljö och klimat vid GU och SLU bedöms av Sida och i en extern genomlysning 2015 (Genomlysning av Sidas "helpdesk" för miljö och klimat, Jan Bjerninger 25 juni 2015) ha unik kompetens som gemensam rådgivare till Sida inom detta tematiska prioriteringsområde. Området täcker kompetenser från jord- och skogsbruk, nutrition och livsmedelssäkerhet, miljö och klimat, miljö- och beteendeekonomi, energiteknik, kemikalier etc. De två universiteten kompletterar varandra och täcker olika ämnesområden och därmed kan Sida dra på en unik kompetens som inte finns hos en aktör eller kan ges av andra aktörert på marknaden. Genomlysningen kom fram till att helpdesken fyller ett viktigt behov i Sidas verksamhet både avseende den direkta miljö- och klimatverksamheten och i att den är efterfrågestyrd. Samtidigt påpekades att verksamheten fungerar bra i alla väsentliga avseenden. Sida rekommenderas dock utveckla sin beställarfunktion och skapa synergier med andra delar av klimatarbetet bl.a. verkets och ambassadernas arbete med kompetensutveckling, metodutveckling, deltagande i internationella processer, strategi- och program/projektprocesser av olika slag. Sida bedömer att genomlysningen ger en god bild av både helpdeskens kompetens, Sidas behov samt att de frågor som genomlysningen väcker är relevanta för att Sida skall bli ännu bättre på att ta miljö- och klimathänsyn i sin verksamhet. De frågor som väckts i genomlysningen avses följas upp under kommande period som en del av Sidas arbete med att höja sin kompetens och kunskap inom miljö- och klimatområdet - ett område som står högt på den svenska regeringens agenda. Sida bedömer också att motsvarande kompetens inte kan erhållas av andra parter än genom samarbetet mellan GU/SLU och att den samlade bedömningen är att helpdesken som stödfunktion till Sida i hög grad bidrar till att Sida kan bistå fattiga människor att möte de ökade utmaningar som finns i dag inom miljö- och klimatområdet. Den kommer även att fungera som ett bra instrument för att bistå Sida att kunna föra in miljö- och klimatfrågorna inom alla sektorer, fungera som stöd vid kravet på utökad kompetens på myndigheten samt inte minst bidra till att uppfylla de nyligen tagna SDG-målen (Sustainable Development Goals) som t.ex klimat, energi, biodiversitet, hållbar produktion och konsumtion samt tillväxt. Helpdesken har även god förmåga att förstå kopplingarna mellan miljö och klimat och andra tematiska frågors relevans, dvs. hur koppling mellan konflikt/naturresurser, gender/miljö och klimat, demokratiska rättigheter, lagar och förordningar/tillgång till naturresurser. Nära samråd med upphandlingsrådgivarna har skett och JUR/UPPIS rekommenderar att: - en tjänsteköpsöverenskommelse mellan myndigheter för miljö och klimathelpdesken tecknas med SLU för det kommande samarbetet; - helpdesken behöver inte konkurrensupphandlas med motiveringen att samarbetet är unikt då konsortiet SLU/GUkan tillhandahålla tjänster som svårligen kan erbjudas av andra aktörer på marknaden, att kopplingen mellan sakkunskapen hos "core teamet" och forskning som sker inom universitets- och högskolevärlden inom de aktuella tematiska områdena måste kunna säkerställas; - enbart nuvarande part har möjligheten att säkerställa kompetensen inom önskad tid för att kunna utföra helpdesk-uppdrag. I mallen för tjänsteköpsöverenskommelsen har paragraf 3 ändrats från utvärdering till uppföljning, samt i paragraf 9 har möjlighet till förlängning tagits bort. Svensk och internationell forskning kommer fortlöpande med nya rön inom många områden med direkt relevans för bl.a fattiga människors försörjning och anpassning till en föränderlig värld. Analyser rörande kopplingarna till konfliktrisker där många konflikter har sin orsak i en ojämlik tillgång till naturresurser både i nationella perspektiv men också på mer lokal nivå t.ex mellan kön eller etniska grupper men också till möjligheterna för en stabil samhällsuppbyggnad i ett demokratiskt och jämställt perspektiv sker i växande grad. Internationella processer t.ex. klimatöverenskommelser och -förhandlingar, samt agenda 2030 har en direkt bäring på Sidas arbete. Uppföljning av tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att ske kvartalsvis i syfte att generellt stämma av hur samarbetet kring helpdesken (i narrativa och ekonomiska avseenden) och förfrågningar till denna fungerar. Sida är vid dessa möten sammankallande. Terms of reference för uppdraget har utarbetats i samröre med Sidas operativa avdelningar samt med ett urval ambassader. Hänsyn har tagits till Sidas nuvarande behov och att samtidigt kunna vara flexibla nog att fungera i den föränderliga värld biståndet verkar i. Regeringens ökade krav på miljö- och klimatfrågornas integrering i biståndet samt kompetenshöjning på Sida motiverar en allokering på MSEK 48 under perioden 2016-2019. Tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att skrivas med SLU och inte GU av ekonomiska skäl. Följden blir att Sida påläggs lägre over head men bibehåller den kunskapsmässiga kvalitén som helpdesken kan leverera. SLU (och GU) är statliga universitet som generellt lyder under svensk lag och som i sin huvudsakliga verksamhet framförallt styrs av följande Lagar och förordningar: Arbetsmiljölagen; Diskrimineringslagen; Förvaltningslagen; Lagen om Offentlig Upphandling, Högskolelagen och Högskoleförordningen. Goda system för intern styrning och kontroll finns. Bedömning rörande insatsen inför tjänsteköpsöverenskommelsen baserar sig främst på genomlysningen av pågående insats, årsrapportering, kvartalsrapportering, revisionsrapporter under perioden 2011-2015. Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete anger att utvecklingssamarbetet ska genomsyras av fem olika perspektiv: fattiga människors perspektiv; rättighetsperspektiv; konfliktperspektiv; jämställdhetsperspektiv samt miljö&klimatperspektiv. Hela myndigheten har därmed ett ansvar att integrera t.ex. miljö&klimatperspektiv i verksamheten. Detta ansvar gäller chefer såväl som handläggare och huvudkontoret såväl som verksamheten i fält. Sida har även krav på samtliga samarbetspartners och projektgenomförare att integrera perspektiven inom de insatser som finansieras med svenska medel. Hanteringen av de fem perspektiven inom all verksamhet ställer höga krav på kompetens hos all Sidas personal. Sida är en expertmyndighet och vi är experter på utvecklingssamarbete. Personalen har därmed god och generell kunskap i många sakfrågor men inte alltid tillräckligt djup kunskap inom specifika områden, t.ex. biologisk mångfald, jordbruksmetoder eller kemikalieanvändning. Myndigheten behöver därför emellanåt inhämta kompletterande, extern expertis som bidrar till förbättring i genomförandet av uppdraget. Miljöhelpdesken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU) är tillsatt för att bidra till Sida med sådan kompletterande, extern expertis inom miljö och klimat. Målet med insatsen är därmed att bidra till stärkt miljöintegrering i hela Sidas verksamhet. Inga specifika mål har angetts om ett visst antal uppdrag eller ett visst antal arbetstimmar. Detta eftersom stödet som helpdesken ger är efterfrågestyrt. Rådgivningen till Sida, t.ex. i form av rekommendationer, bedömningar och rapporter, tas omhand av beställande handläggare eller chef och det är upp till beställaren att använda rådgivningen i verksamheten. Rådgivningen till Sida är indelad i följande åtta kategorier: 1) Projekt och program 2) Land-, regionala- och tematiska strategier 3) Internationella processer 4) Tematiska analyser 5) Metodutveckling 6) Kapacitetsutveckling 7) Informationsmaterial 8) Facilitering och dialogstöd Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Environmental policy and administrative management General Environment Protection Under perioden 2016-2021 har helpdesken utfört mellan 150 och 200 uppdrag per år åt Sida. Mer än hälften av dessa (52%) har rört kategorin Projekt och Program. Ca 15% av uppdragen har varit för Tematiska Analyser. Resterande uppdrag har varit relativt jämnt fördelat bland övriga kategorier. Inom kategorin Projekt och Program finns direkt projektrelaterade uppdrag, som för den globala insatsen "Water and Energy for Food" och för insatsen COMBIO i Rwanda. Där finns även uppdrag i syfte att leda fram till en insatsberedning, t.ex. kring förnybar energi i Palestina och biodiversitet i Somalia. Inom kategorin Tematiska Analyser har helpdesken åt Sida bl.a. gjort centrala miljöbedömningar av multilaterala organisationer (Världsbanken, UN-Habitat, m.fl.); tematiska analyser (t.ex. biologisk mångfald inom Sidas jordbruksinsatser); och kartläggningar (t.ex. förekomsten av fossila energislag i Sidas energyinsatser). Inom övriga kategorier återfinns en bredd av uppdrag, t.ex. stöd i global fattigdomsanalys (Metodutveckling), utbildning för Sidas team i Zambia (Kapacitetsutveckling) och stöd till framtagandet av informationsmaterial (Informationsmaterial). Under senare delen av avtalsperioden har helpdesken för miljö även genomfört flertalet uppdrag i samarbete med andra Sida-helpdeskar. Ett exempel är uppdrag om gruvnäringen i DRC, som genomfördes i samarbete med Sidas helpdesk för demokrati och mänskliga rättigheter. Under våren 2021 genomförde Sidas ramkonsult NIRAS en utvärdering av miljöhelpdesken. Utvärderingen konstaterade att helpdesken generellt är uppskattad på Sida, såväl på huvudkontoret som i fält. Stödet från helpdesken anses av Sidas medarbetare hålla hög kvalitét och vara av nytta för verksamheten. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61060013-6106001301 Sweden Sida’s environmental helpdesk aims at strengthening Sida's capacity within quality assure strategy processes, contribution management, follow-up as well as the development of appropriate tools and methods regarding environment incl climate change. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Miljö- och klimatfrågor hör till mänsklighetens största långsiktiga utmaningar där bl.a. ekosystemtjänsternas utarmning och klimatförändringarna direkt eller indirekt berör fattiga människors dagliga försörjning, säkerhet och hälsa i snabbt växande grad. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, jämställdhet samt graden av demokratisk samhällsstruktur. För att kunna bistå människor att möta utmaningar har Sida sedan länge arbetat aktivt med olika stödfunktioner för bl.a. miljö, miljöekonomi, gender, MR, m.fl. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Sida har under perioden 2011-2015 ett kontrakt om 53.690 MSEK för en miljö och klimat helpdesk med ett konsortium bestående av Göteborgs Universitet (GU, lead) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som upphandlats i konkurrens. Sidas personal (HQ, ambassader) har genom ett enkelt förfarande kunnat avropa helpdesken för att miljö- och klimatmässigt kvalitetssäkra insatser, få tillgång till expertutlåtanden, mm. Under nuvarande kontrakt 2011-2015 har en unik rådgivningskapacitet och kompetens utvecklats genom det S.k. Core teamet med personal från GU och SLU och i nära samarbete med forskare vid GU och SLU. De unika kompetenserna och förmågorna vid de två lärosätena kombineras i denna tjänst, stärker och förutsätter varandra, och skapar unika synergier som erbjuds Sida. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om miljö och klimat, över ett stort antal länder och sektorer. Funktionen kräver också mycket god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, Sidas organisation, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete, hur stöd till effektiv miljöintegrering går till, och en organisation som snabbt och ändamålsenligt kan ge stöd till Sida inom miljö och klimatområdet och även kopplat till tvärområden som gender, Demo/MR. Sidas Helpdesk för miljö och klimat vid GU och SLU bedöms av Sida och i en extern genomlysning 2015 (Genomlysning av Sidas "helpdesk" för miljö och klimat, Jan Bjerninger 25 juni 2015) ha unik kompetens som gemensam rådgivare till Sida inom detta tematiska prioriteringsområde. Området täcker kompetenser från jord- och skogsbruk, nutrition och livsmedelssäkerhet, miljö och klimat, miljö- och beteendeekonomi, energiteknik, kemikalier etc. De två universiteten kompletterar varandra och täcker olika ämnesområden och därmed kan Sida dra på en unik kompetens som inte finns hos en aktör eller kan ges av andra aktörert på marknaden. Genomlysningen kom fram till att helpdesken fyller ett viktigt behov i Sidas verksamhet både avseende den direkta miljö- och klimatverksamheten och i att den är efterfrågestyrd. Samtidigt påpekades att verksamheten fungerar bra i alla väsentliga avseenden. Sida rekommenderas dock utveckla sin beställarfunktion och skapa synergier med andra delar av klimatarbetet bl.a. verkets och ambassadernas arbete med kompetensutveckling, metodutveckling, deltagande i internationella processer, strategi- och program/projektprocesser av olika slag. Sida bedömer att genomlysningen ger en god bild av både helpdeskens kompetens, Sidas behov samt att de frågor som genomlysningen väcker är relevanta för att Sida skall bli ännu bättre på att ta miljö- och klimathänsyn i sin verksamhet. De frågor som väckts i genomlysningen avses följas upp under kommande period som en del av Sidas arbete med att höja sin kompetens och kunskap inom miljö- och klimatområdet - ett område som står högt på den svenska regeringens agenda. Sida bedömer också att motsvarande kompetens inte kan erhållas av andra parter än genom samarbetet mellan GU/SLU och att den samlade bedömningen är att helpdesken som stödfunktion till Sida i hög grad bidrar till att Sida kan bistå fattiga människor att möte de ökade utmaningar som finns i dag inom miljö- och klimatområdet. Den kommer även att fungera som ett bra instrument för att bistå Sida att kunna föra in miljö- och klimatfrågorna inom alla sektorer, fungera som stöd vid kravet på utökad kompetens på myndigheten samt inte minst bidra till att uppfylla de nyligen tagna SDG-målen (Sustainable Development Goals) som t.ex klimat, energi, biodiversitet, hållbar produktion och konsumtion samt tillväxt. Helpdesken har även god förmåga att förstå kopplingarna mellan miljö och klimat och andra tematiska frågors relevans, dvs. hur koppling mellan konflikt/naturresurser, gender/miljö och klimat, demokratiska rättigheter, lagar och förordningar/tillgång till naturresurser. Nära samråd med upphandlingsrådgivarna har skett och JUR/UPPIS rekommenderar att: - en tjänsteköpsöverenskommelse mellan myndigheter för miljö och klimathelpdesken tecknas med SLU för det kommande samarbetet; - helpdesken behöver inte konkurrensupphandlas med motiveringen att samarbetet är unikt då konsortiet SLU/GUkan tillhandahålla tjänster som svårligen kan erbjudas av andra aktörer på marknaden, att kopplingen mellan sakkunskapen hos "core teamet" och forskning som sker inom universitets- och högskolevärlden inom de aktuella tematiska områdena måste kunna säkerställas; - enbart nuvarande part har möjligheten att säkerställa kompetensen inom önskad tid för att kunna utföra helpdesk-uppdrag. I mallen för tjänsteköpsöverenskommelsen har paragraf 3 ändrats från utvärdering till uppföljning, samt i paragraf 9 har möjlighet till förlängning tagits bort. Svensk och internationell forskning kommer fortlöpande med nya rön inom många områden med direkt relevans för bl.a fattiga människors försörjning och anpassning till en föränderlig värld. Analyser rörande kopplingarna till konfliktrisker där många konflikter har sin orsak i en ojämlik tillgång till naturresurser både i nationella perspektiv men också på mer lokal nivå t.ex mellan kön eller etniska grupper men också till möjligheterna för en stabil samhällsuppbyggnad i ett demokratiskt och jämställt perspektiv sker i växande grad. Internationella processer t.ex. klimatöverenskommelser och -förhandlingar, samt agenda 2030 har en direkt bäring på Sidas arbete. Uppföljning av tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att ske kvartalsvis i syfte att generellt stämma av hur samarbetet kring helpdesken (i narrativa och ekonomiska avseenden) och förfrågningar till denna fungerar. Sida är vid dessa möten sammankallande. Terms of reference för uppdraget har utarbetats i samröre med Sidas operativa avdelningar samt med ett urval ambassader. Hänsyn har tagits till Sidas nuvarande behov och att samtidigt kunna vara flexibla nog att fungera i den föränderliga värld biståndet verkar i. Regeringens ökade krav på miljö- och klimatfrågornas integrering i biståndet samt kompetenshöjning på Sida motiverar en allokering på MSEK 48 under perioden 2016-2019. Tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att skrivas med SLU och inte GU av ekonomiska skäl. Följden blir att Sida påläggs lägre over head men bibehåller den kunskapsmässiga kvalitén som helpdesken kan leverera. SLU (och GU) är statliga universitet som generellt lyder under svensk lag och som i sin huvudsakliga verksamhet framförallt styrs av följande Lagar och förordningar: Arbetsmiljölagen; Diskrimineringslagen; Förvaltningslagen; Lagen om Offentlig Upphandling, Högskolelagen och Högskoleförordningen. Goda system för intern styrning och kontroll finns. Bedömning rörande insatsen inför tjänsteköpsöverenskommelsen baserar sig främst på genomlysningen av pågående insats, årsrapportering, kvartalsrapportering, revisionsrapporter under perioden 2011-2015. Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete anger att utvecklingssamarbetet ska genomsyras av fem olika perspektiv: fattiga människors perspektiv; rättighetsperspektiv; konfliktperspektiv; jämställdhetsperspektiv samt miljö&klimatperspektiv. Hela myndigheten har därmed ett ansvar att integrera t.ex. miljö&klimatperspektiv i verksamheten. Detta ansvar gäller chefer såväl som handläggare och huvudkontoret såväl som verksamheten i fält. Sida har även krav på samtliga samarbetspartners och projektgenomförare att integrera perspektiven inom de insatser som finansieras med svenska medel. Hanteringen av de fem perspektiven inom all verksamhet ställer höga krav på kompetens hos all Sidas personal. Sida är en expertmyndighet och vi är experter på utvecklingssamarbete. Personalen har därmed god och generell kunskap i många sakfrågor men inte alltid tillräckligt djup kunskap inom specifika områden, t.ex. biologisk mångfald, jordbruksmetoder eller kemikalieanvändning. Myndigheten behöver därför emellanåt inhämta kompletterande, extern expertis som bidrar till förbättring i genomförandet av uppdraget. Miljöhelpdesken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU) är tillsatt för att bidra till Sida med sådan kompletterande, extern expertis inom miljö och klimat. Målet med insatsen är därmed att bidra till stärkt miljöintegrering i hela Sidas verksamhet. Inga specifika mål har angetts om ett visst antal uppdrag eller ett visst antal arbetstimmar. Detta eftersom stödet som helpdesken ger är efterfrågestyrt. Rådgivningen till Sida, t.ex. i form av rekommendationer, bedömningar och rapporter, tas omhand av beställande handläggare eller chef och det är upp till beställaren att använda rådgivningen i verksamheten. Rådgivningen till Sida är indelad i följande åtta kategorier: 1) Projekt och program 2) Land-, regionala- och tematiska strategier 3) Internationella processer 4) Tematiska analyser 5) Metodutveckling 6) Kapacitetsutveckling 7) Informationsmaterial 8) Facilitering och dialogstöd Sweden SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 11792400 12207600 0 0 3105151 2949465 2362707 0 0 0 12000000 2213000 2133875 12000000 0 -12000000 0 -9544339 -12000000 -6936630 12000000 12000000 24000000 Sida 2949465 Sida 2362707 Sida 5063370 Sida 2213000 Sida 3105151 Sida 2133875 Sida 2455661 Sida SE-0-SE-6-61060013-6106001302 Sweden Sida’s environmental helpdesk aims at strengthening Sida's capacity within quality assure strategy processes, contribution management, follow-up as well as the development of appropriate tools and methods regarding environment incl climate change. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Miljö- och klimatfrågor hör till mänsklighetens största långsiktiga utmaningar där bl.a. ekosystemtjänsternas utarmning och klimatförändringarna direkt eller indirekt berör fattiga människors dagliga försörjning, säkerhet och hälsa i snabbt växande grad. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, jämställdhet samt graden av demokratisk samhällsstruktur. För att kunna bistå människor att möta utmaningar har Sida sedan länge arbetat aktivt med olika stödfunktioner för bl.a. miljö, miljöekonomi, gender, MR, m.fl. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Sida har under perioden 2011-2015 ett kontrakt om 53.690 MSEK för en miljö och klimat helpdesk med ett konsortium bestående av Göteborgs Universitet (GU, lead) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som upphandlats i konkurrens. Sidas personal (HQ, ambassader) har genom ett enkelt förfarande kunnat avropa helpdesken för att miljö- och klimatmässigt kvalitetssäkra insatser, få tillgång till expertutlåtanden, mm. Under nuvarande kontrakt 2011-2015 har en unik rådgivningskapacitet och kompetens utvecklats genom det S.k. Core teamet med personal från GU och SLU och i nära samarbete med forskare vid GU och SLU. De unika kompetenserna och förmågorna vid de två lärosätena kombineras i denna tjänst, stärker och förutsätter varandra, och skapar unika synergier som erbjuds Sida. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om miljö och klimat, över ett stort antal länder och sektorer. Funktionen kräver också mycket god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, Sidas organisation, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete, hur stöd till effektiv miljöintegrering går till, och en organisation som snabbt och ändamålsenligt kan ge stöd till Sida inom miljö och klimatområdet och även kopplat till tvärområden som gender, Demo/MR. Sidas Helpdesk för miljö och klimat vid GU och SLU bedöms av Sida och i en extern genomlysning 2015 (Genomlysning av Sidas "helpdesk" för miljö och klimat, Jan Bjerninger 25 juni 2015) ha unik kompetens som gemensam rådgivare till Sida inom detta tematiska prioriteringsområde. Området täcker kompetenser från jord- och skogsbruk, nutrition och livsmedelssäkerhet, miljö och klimat, miljö- och beteendeekonomi, energiteknik, kemikalier etc. De två universiteten kompletterar varandra och täcker olika ämnesområden och därmed kan Sida dra på en unik kompetens som inte finns hos en aktör eller kan ges av andra aktörert på marknaden. Genomlysningen kom fram till att helpdesken fyller ett viktigt behov i Sidas verksamhet både avseende den direkta miljö- och klimatverksamheten och i att den är efterfrågestyrd. Samtidigt påpekades att verksamheten fungerar bra i alla väsentliga avseenden. Sida rekommenderas dock utveckla sin beställarfunktion och skapa synergier med andra delar av klimatarbetet bl.a. verkets och ambassadernas arbete med kompetensutveckling, metodutveckling, deltagande i internationella processer, strategi- och program/projektprocesser av olika slag. Sida bedömer att genomlysningen ger en god bild av både helpdeskens kompetens, Sidas behov samt att de frågor som genomlysningen väcker är relevanta för att Sida skall bli ännu bättre på att ta miljö- och klimathänsyn i sin verksamhet. De frågor som väckts i genomlysningen avses följas upp under kommande period som en del av Sidas arbete med att höja sin kompetens och kunskap inom miljö- och klimatområdet - ett område som står högt på den svenska regeringens agenda. Sida bedömer också att motsvarande kompetens inte kan erhållas av andra parter än genom samarbetet mellan GU/SLU och att den samlade bedömningen är att helpdesken som stödfunktion till Sida i hög grad bidrar till att Sida kan bistå fattiga människor att möte de ökade utmaningar som finns i dag inom miljö- och klimatområdet. Den kommer även att fungera som ett bra instrument för att bistå Sida att kunna föra in miljö- och klimatfrågorna inom alla sektorer, fungera som stöd vid kravet på utökad kompetens på myndigheten samt inte minst bidra till att uppfylla de nyligen tagna SDG-målen (Sustainable Development Goals) som t.ex klimat, energi, biodiversitet, hållbar produktion och konsumtion samt tillväxt. Helpdesken har även god förmåga att förstå kopplingarna mellan miljö och klimat och andra tematiska frågors relevans, dvs. hur koppling mellan konflikt/naturresurser, gender/miljö och klimat, demokratiska rättigheter, lagar och förordningar/tillgång till naturresurser. Nära samråd med upphandlingsrådgivarna har skett och JUR/UPPIS rekommenderar att: - en tjänsteköpsöverenskommelse mellan myndigheter för miljö och klimathelpdesken tecknas med SLU för det kommande samarbetet; - helpdesken behöver inte konkurrensupphandlas med motiveringen att samarbetet är unikt då konsortiet SLU/GUkan tillhandahålla tjänster som svårligen kan erbjudas av andra aktörer på marknaden, att kopplingen mellan sakkunskapen hos "core teamet" och forskning som sker inom universitets- och högskolevärlden inom de aktuella tematiska områdena måste kunna säkerställas; - enbart nuvarande part har möjligheten att säkerställa kompetensen inom önskad tid för att kunna utföra helpdesk-uppdrag. I mallen för tjänsteköpsöverenskommelsen har paragraf 3 ändrats från utvärdering till uppföljning, samt i paragraf 9 har möjlighet till förlängning tagits bort. Svensk och internationell forskning kommer fortlöpande med nya rön inom många områden med direkt relevans för bl.a fattiga människors försörjning och anpassning till en föränderlig värld. Analyser rörande kopplingarna till konfliktrisker där många konflikter har sin orsak i en ojämlik tillgång till naturresurser både i nationella perspektiv men också på mer lokal nivå t.ex mellan kön eller etniska grupper men också till möjligheterna för en stabil samhällsuppbyggnad i ett demokratiskt och jämställt perspektiv sker i växande grad. Internationella processer t.ex. klimatöverenskommelser och -förhandlingar, samt agenda 2030 har en direkt bäring på Sidas arbete. Uppföljning av tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att ske kvartalsvis i syfte att generellt stämma av hur samarbetet kring helpdesken (i narrativa och ekonomiska avseenden) och förfrågningar till denna fungerar. Sida är vid dessa möten sammankallande. Terms of reference för uppdraget har utarbetats i samröre med Sidas operativa avdelningar samt med ett urval ambassader. Hänsyn har tagits till Sidas nuvarande behov och att samtidigt kunna vara flexibla nog att fungera i den föränderliga värld biståndet verkar i. Regeringens ökade krav på miljö- och klimatfrågornas integrering i biståndet samt kompetenshöjning på Sida motiverar en allokering på MSEK 48 under perioden 2016-2019. Tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att skrivas med SLU och inte GU av ekonomiska skäl. Följden blir att Sida påläggs lägre over head men bibehåller den kunskapsmässiga kvalitén som helpdesken kan leverera. SLU (och GU) är statliga universitet som generellt lyder under svensk lag och som i sin huvudsakliga verksamhet framförallt styrs av följande Lagar och förordningar: Arbetsmiljölagen; Diskrimineringslagen; Förvaltningslagen; Lagen om Offentlig Upphandling, Högskolelagen och Högskoleförordningen. Goda system för intern styrning och kontroll finns. Bedömning rörande insatsen inför tjänsteköpsöverenskommelsen baserar sig främst på genomlysningen av pågående insats, årsrapportering, kvartalsrapportering, revisionsrapporter under perioden 2011-2015. Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete anger att utvecklingssamarbetet ska genomsyras av fem olika perspektiv: fattiga människors perspektiv; rättighetsperspektiv; konfliktperspektiv; jämställdhetsperspektiv samt miljö&klimatperspektiv. Hela myndigheten har därmed ett ansvar att integrera t.ex. miljö&klimatperspektiv i verksamheten. Detta ansvar gäller chefer såväl som handläggare och huvudkontoret såväl som verksamheten i fält. Sida har även krav på samtliga samarbetspartners och projektgenomförare att integrera perspektiven inom de insatser som finansieras med svenska medel. Hanteringen av de fem perspektiven inom all verksamhet ställer höga krav på kompetens hos all Sidas personal. Sida är en expertmyndighet och vi är experter på utvecklingssamarbete. Personalen har därmed god och generell kunskap i många sakfrågor men inte alltid tillräckligt djup kunskap inom specifika områden, t.ex. biologisk mångfald, jordbruksmetoder eller kemikalieanvändning. Myndigheten behöver därför emellanåt inhämta kompletterande, extern expertis som bidrar till förbättring i genomförandet av uppdraget. Miljöhelpdesken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU) är tillsatt för att bidra till Sida med sådan kompletterande, extern expertis inom miljö och klimat. Målet med insatsen är därmed att bidra till stärkt miljöintegrering i hela Sidas verksamhet. Inga specifika mål har angetts om ett visst antal uppdrag eller ett visst antal arbetstimmar. Detta eftersom stödet som helpdesken ger är efterfrågestyrt. Rådgivningen till Sida, t.ex. i form av rekommendationer, bedömningar och rapporter, tas omhand av beställande handläggare eller chef och det är upp till beställaren att använda rådgivningen i verksamheten. Rådgivningen till Sida är indelad i följande åtta kategorier: 1) Projekt och program 2) Land-, regionala- och tematiska strategier 3) Internationella processer 4) Tematiska analyser 5) Metodutveckling 6) Kapacitetsutveckling 7) Informationsmaterial 8) Facilitering och dialogstöd Sweden SLU/Sveriges lantbruksuniversitet Swedish International Development Cooperation Agency Sida 12.4 - By 2020, achieve the environmentally sound management of chemicals and all wastes throughout their life cycle, in accordance with agreed international frameworks, and significantly reduce their release to air, water and soil in order to minimize their adverse impacts on human health and the environment. 12.4 - Senast 2020 uppnå miljövänlig hantering av kemikalier och alla typer av avfall under hela deras livscykel, i enlighet med överenskomna internationella ramverket, samt avsevärt minska utsläppen av dem i luft, vatten och mark i syfte att minimera deras negativa konsekvenser för människors hälsa och miljön. 13.b - Främja mekanismer för att höja förmågan till effektiv klimatrelaterad planering och förvaltning i de minst utvecklade länderna, med särskilt fokus på kvinnor, ungdomar samt lokala och marginaliserade samhällen. 13.b - Promote mechanisms for raising capacity for effective climate change-related planning and management in least developed countries and small island developing States, including focusing on women, youth and local and marginalized communities. 14.2 - Senast 2020 förvalta och skydda marina och kustnära ekosystem på ett hållbart sätt för att undvika betydande negativa konsekvenser, bland annat genom att stärka deras motståndskraft, samt vidta åtgärder för att återställa dem i syfte att uppnå friska och produktiva hav. 14.2 - By 2020, sustainably manage and protect marine and coastal ecosystems to avoid significant adverse impacts, including by strengthening their resilience, and take action for their restoration in order to achieve healthy and productive oceans. 15.1 - By 2020, ensure the conservation, restoration and sustainable use of terrestrial and inland freshwater ecosystems and their services, in particular forests, wetlands, mountains and drylands, in line with obligations under international agreements. 15.1 - Till 2020 bevara, återställa och hållbart använda ekosystem på land och i sötvatten och deras ekosystemtjänster, särskilt skogar, våtmarker, berg och torra områden, i enlighet med de skyldigheter som anges i internationella överenskommelser. 6.3 - By 2030, improve water quality by reducing pollution, eliminating dumping and minimizing release of hazardous chemicals and materials, halving the proportion of untreated wastewater and substantially increasing recycling and safe reuse globally. 6.3 - Till 2030 förbättra vattenkvaliteten genom att minska föroreningar, stoppa dumpning och minimera utsläpp av farliga kemikalier och material, halvera andelen obehandlat avloppsvatten och väsentligt öka återvinningen och en säker återanvändning globalt. 7.a - By 2030, enhance international cooperation to facilitate access to clean energy research and technology, including renewable energy, energy efficiency and advanced and cleaner fossil-fuel technology, and promote investment in energy infrastructure and clean energy technology. 7.a - Till 2030 stärka det internationella samarbetet för att underlätta tillgång till forskning och teknik inom ren energi, inklusive förnybar energi, energieffektivitet samt avancerad och renare fossilbränslebaserad teknik, samt främja investeringar i energiinfrastruktur och ren energiteknik. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9478695 10049383 10753409 11857095 -25756 2194243 3146942 3164484 2143002 0.0000000002 3169005 0 1050000 0 1935178 1976966 3300000 3141860 4000000 3000000 0 2830995 -25756 2500000 2529428.9999999995 0 2100000 42112826 Sida 2143002 Sida 3164484 Sida 1976966 Sida 2194243 Sida 3169005 Sida 2924069 Sida 1769167 Sida 2187142 Sida 3141860 Sida 3146942 Sida 1935178 Sida 2529429 Sida 2449985 Sida 3283511 Sida 2110839 Sida 4012760 Sida -1275000 Sida 1249244 Sida Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Prevention of climate change and reduction of greenhouse gas emissions and air pollution. Förebyggande av klimatförändringar, och minskade utsläpp av växthusgaser och luftföroreningar. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Reduced vulnerability of people living in poverty as well as increased resilience to manage climate change and natural disasters. Minskad sårbarhet hos människor som lever i fattigdom, och ökad motståndskraft att hantera klimatförändringar och naturkatastrofer. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including preventive chemical control and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Strengthened protection and rehabilitation, as well as sustainable management and use of marine, coastal and freshwater ecosystems, biodiversity, natural resources, and ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av marina, kustnära och sötvatten-ekosystem, biologisk mångfald, naturresurser, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Cleaner water and oceans, reduced emissions of pollutants and reduced littering. Renare vatten och hav, minskade utsläpp av föroreningar och minskad nedskräpning. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61060013-6106001303 Sweden Sida’s environmental helpdesk aims at strengthening Sida's capacity within quality assure strategy processes, contribution management, follow-up as well as the development of appropriate tools and methods regarding environment incl climate change. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Miljö- och klimatfrågor hör till mänsklighetens största långsiktiga utmaningar där bl.a. ekosystemtjänsternas utarmning och klimatförändringarna direkt eller indirekt berör fattiga människors dagliga försörjning, säkerhet och hälsa i snabbt växande grad. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, jämställdhet samt graden av demokratisk samhällsstruktur. För att kunna bistå människor att möta utmaningar har Sida sedan länge arbetat aktivt med olika stödfunktioner för bl.a. miljö, miljöekonomi, gender, MR, m.fl. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Sida har under perioden 2011-2015 ett kontrakt om 53.690 MSEK för en miljö och klimat helpdesk med ett konsortium bestående av Göteborgs Universitet (GU, lead) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), som upphandlats i konkurrens. Sidas personal (HQ, ambassader) har genom ett enkelt förfarande kunnat avropa helpdesken för att miljö- och klimatmässigt kvalitetssäkra insatser, få tillgång till expertutlåtanden, mm. Under nuvarande kontrakt 2011-2015 har en unik rådgivningskapacitet och kompetens utvecklats genom det S.k. Core teamet med personal från GU och SLU och i nära samarbete med forskare vid GU och SLU. De unika kompetenserna och förmågorna vid de två lärosätena kombineras i denna tjänst, stärker och förutsätter varandra, och skapar unika synergier som erbjuds Sida. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om miljö och klimat, över ett stort antal länder och sektorer. Funktionen kräver också mycket god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, Sidas organisation, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete, hur stöd till effektiv miljöintegrering går till, och en organisation som snabbt och ändamålsenligt kan ge stöd till Sida inom miljö och klimatområdet och även kopplat till tvärområden som gender, Demo/MR. Sidas Helpdesk för miljö och klimat vid GU och SLU bedöms av Sida och i en extern genomlysning 2015 (Genomlysning av Sidas "helpdesk" för miljö och klimat, Jan Bjerninger 25 juni 2015) ha unik kompetens som gemensam rådgivare till Sida inom detta tematiska prioriteringsområde. Området täcker kompetenser från jord- och skogsbruk, nutrition och livsmedelssäkerhet, miljö och klimat, miljö- och beteendeekonomi, energiteknik, kemikalier etc. De två universiteten kompletterar varandra och täcker olika ämnesområden och därmed kan Sida dra på en unik kompetens som inte finns hos en aktör eller kan ges av andra aktörert på marknaden. Genomlysningen kom fram till att helpdesken fyller ett viktigt behov i Sidas verksamhet både avseende den direkta miljö- och klimatverksamheten och i att den är efterfrågestyrd. Samtidigt påpekades att verksamheten fungerar bra i alla väsentliga avseenden. Sida rekommenderas dock utveckla sin beställarfunktion och skapa synergier med andra delar av klimatarbetet bl.a. verkets och ambassadernas arbete med kompetensutveckling, metodutveckling, deltagande i internationella processer, strategi- och program/projektprocesser av olika slag. Sida bedömer att genomlysningen ger en god bild av både helpdeskens kompetens, Sidas behov samt att de frågor som genomlysningen väcker är relevanta för att Sida skall bli ännu bättre på att ta miljö- och klimathänsyn i sin verksamhet. De frågor som väckts i genomlysningen avses följas upp under kommande period som en del av Sidas arbete med att höja sin kompetens och kunskap inom miljö- och klimatområdet - ett område som står högt på den svenska regeringens agenda. Sida bedömer också att motsvarande kompetens inte kan erhållas av andra parter än genom samarbetet mellan GU/SLU och att den samlade bedömningen är att helpdesken som stödfunktion till Sida i hög grad bidrar till att Sida kan bistå fattiga människor att möte de ökade utmaningar som finns i dag inom miljö- och klimatområdet. Den kommer även att fungera som ett bra instrument för att bistå Sida att kunna föra in miljö- och klimatfrågorna inom alla sektorer, fungera som stöd vid kravet på utökad kompetens på myndigheten samt inte minst bidra till att uppfylla de nyligen tagna SDG-målen (Sustainable Development Goals) som t.ex klimat, energi, biodiversitet, hållbar produktion och konsumtion samt tillväxt. Helpdesken har även god förmåga att förstå kopplingarna mellan miljö och klimat och andra tematiska frågors relevans, dvs. hur koppling mellan konflikt/naturresurser, gender/miljö och klimat, demokratiska rättigheter, lagar och förordningar/tillgång till naturresurser. Nära samråd med upphandlingsrådgivarna har skett och JUR/UPPIS rekommenderar att: - en tjänsteköpsöverenskommelse mellan myndigheter för miljö och klimathelpdesken tecknas med SLU för det kommande samarbetet; - helpdesken behöver inte konkurrensupphandlas med motiveringen att samarbetet är unikt då konsortiet SLU/GUkan tillhandahålla tjänster som svårligen kan erbjudas av andra aktörer på marknaden, att kopplingen mellan sakkunskapen hos "core teamet" och forskning som sker inom universitets- och högskolevärlden inom de aktuella tematiska områdena måste kunna säkerställas; - enbart nuvarande part har möjligheten att säkerställa kompetensen inom önskad tid för att kunna utföra helpdesk-uppdrag. I mallen för tjänsteköpsöverenskommelsen har paragraf 3 ändrats från utvärdering till uppföljning, samt i paragraf 9 har möjlighet till förlängning tagits bort. Svensk och internationell forskning kommer fortlöpande med nya rön inom många områden med direkt relevans för bl.a fattiga människors försörjning och anpassning till en föränderlig värld. Analyser rörande kopplingarna till konfliktrisker där många konflikter har sin orsak i en ojämlik tillgång till naturresurser både i nationella perspektiv men också på mer lokal nivå t.ex mellan kön eller etniska grupper men också till möjligheterna för en stabil samhällsuppbyggnad i ett demokratiskt och jämställt perspektiv sker i växande grad. Internationella processer t.ex. klimatöverenskommelser och -förhandlingar, samt agenda 2030 har en direkt bäring på Sidas arbete. Uppföljning av tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att ske kvartalsvis i syfte att generellt stämma av hur samarbetet kring helpdesken (i narrativa och ekonomiska avseenden) och förfrågningar till denna fungerar. Sida är vid dessa möten sammankallande. Terms of reference för uppdraget har utarbetats i samröre med Sidas operativa avdelningar samt med ett urval ambassader. Hänsyn har tagits till Sidas nuvarande behov och att samtidigt kunna vara flexibla nog att fungera i den föränderliga värld biståndet verkar i. Regeringens ökade krav på miljö- och klimatfrågornas integrering i biståndet samt kompetenshöjning på Sida motiverar en allokering på MSEK 48 under perioden 2016-2019. Tjänsteköpsöverenskommelsen kommer att skrivas med SLU och inte GU av ekonomiska skäl. Följden blir att Sida påläggs lägre over head men bibehåller den kunskapsmässiga kvalitén som helpdesken kan leverera. SLU (och GU) är statliga universitet som generellt lyder under svensk lag och som i sin huvudsakliga verksamhet framförallt styrs av följande Lagar och förordningar: Arbetsmiljölagen; Diskrimineringslagen; Förvaltningslagen; Lagen om Offentlig Upphandling, Högskolelagen och Högskoleförordningen. Goda system för intern styrning och kontroll finns. Bedömning rörande insatsen inför tjänsteköpsöverenskommelsen baserar sig främst på genomlysningen av pågående insats, årsrapportering, kvartalsrapportering, revisionsrapporter under perioden 2011-2015. Policyramverket för svenskt utvecklingssamarbete anger att utvecklingssamarbetet ska genomsyras av fem olika perspektiv: fattiga människors perspektiv; rättighetsperspektiv; konfliktperspektiv; jämställdhetsperspektiv samt miljö&klimatperspektiv. Hela myndigheten har därmed ett ansvar att integrera t.ex. miljö&klimatperspektiv i verksamheten. Detta ansvar gäller chefer såväl som handläggare och huvudkontoret såväl som verksamheten i fält. Sida har även krav på samtliga samarbetspartners och projektgenomförare att integrera perspektiven inom de insatser som finansieras med svenska medel. Hanteringen av de fem perspektiven inom all verksamhet ställer höga krav på kompetens hos all Sidas personal. Sida är en expertmyndighet och vi är experter på utvecklingssamarbete. Personalen har därmed god och generell kunskap i många sakfrågor men inte alltid tillräckligt djup kunskap inom specifika områden, t.ex. biologisk mångfald, jordbruksmetoder eller kemikalieanvändning. Myndigheten behöver därför emellanåt inhämta kompletterande, extern expertis som bidrar till förbättring i genomförandet av uppdraget. Miljöhelpdesken vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Göteborgs Universitet (GU) är tillsatt för att bidra till Sida med sådan kompletterande, extern expertis inom miljö och klimat. Målet med insatsen är därmed att bidra till stärkt miljöintegrering i hela Sidas verksamhet. Inga specifika mål har angetts om ett visst antal uppdrag eller ett visst antal arbetstimmar. Detta eftersom stödet som helpdesken ger är efterfrågestyrt. Rådgivningen till Sida, t.ex. i form av rekommendationer, bedömningar och rapporter, tas omhand av beställande handläggare eller chef och det är upp till beställaren att använda rådgivningen i verksamheten. Rådgivningen till Sida är indelad i följande åtta kategorier: 1) Projekt och program 2) Land-, regionala- och tematiska strategier 3) Internationella processer 4) Tematiska analyser 5) Metodutveckling 6) Kapacitetsutveckling 7) Informationsmaterial 8) Facilitering och dialogstöd Sweden NIRAS Sweden AB Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 223976 223976 0 223976 NIRAS Sweden AB 223976 NIRAS Sweden AB Sustainable environment, climate, oceans and use of natural resources 2018-2022 Hållbar miljö, hållbart klimat och hav samt hållbart nyttj. av naturresurser 2018-2022 Enhanced protection and rehabilitation, and sustainable management and use of land-based ecosystems, biodiversity and species, natural resources, including agriculture and forestry, as well as ecosystem services. Stärkt skydd och återställande, samt hållbar förvaltning och hållbart nyttjande av landbaserade ekosystem, biologisk mångfald och arter, naturresurser, inklusive jord- och skogsbruk, samt ekosystemtjänster. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to sustainable renewable energy at an affordable cost for people living in poverty. Ökad tillgång till hållbar förnybar energi till en överkomlig kostnad för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Environmentally sustainable cities and communities. Miljömässigt hållbara städer och samhällen. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Increased access to basic social services and housing for people living in poverty in urban areas. Ökad tillgång till grundläggande samhällstjänster och bostäder i urbana områden för människor som lever i fattigdom. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd Sustainable production and consumption patterns, including preventive chemical control and waste management. Hållbara produktions- och konsumtionsmönster, inklusive förebyggande kemikaliekontroll och avfallshantering. Increased and more effective climate aid Utökat och effektiviserat klimatbistånd SE-0-SE-6-61060034 Sweden Consultancy Fund Environment & Climate Konsultfond inom Ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling Inom ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling på enheten för TEMA finns behov av att inrätta en så kallad Konsultfond för finansiering av mindre konsultuppdrag inom verksamhetsområdet under 2016. En konsultfond skapar möjlighet att på ett snabbt och effektivt sätt få tillgång till nödvändig/önskvärd expertkunskap, som inte finns inom Sida, i anslutning till Enhetens roll för omvärldsbevakning, expertkunskap och resultatkommunikation. Bakgrund Syftet med konultfonden är att Sida får finansiera viss metodutveckling, studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar samt revisioner för att ge tillgång till bakgrunds-och analysmaterial relevant för Sidas verksamhet. Uppdragen ska inte ersätta Sidas ordinarie arbetsprocesser och ansvarsområden utan stärka Sidas och ämnesgruppens egna analyser och beslut. Uppdragen ska vara av kortare art och begränsade i tiden. Områden 1.Studier och/eller analyser av områden/sektorer som enheten ansvarar för. 2.Framtagande av informations- och kommunikationsmaterial inom tematiska områden enheten ansvara för. 3.Studier, genomgångar, utvärderingar inför utfasning och avslut av stöd (när sådan finansiering inte avsatts inom den beslutade insatsen). 4.Seminarier, konferenser och workshops med syfte att bidra till dialog och resultatkommunikation och för att stärka arbetet med strategiska områden inom det svenskautvecklings-samarbetet, t ex jämställdhet, fattigdoms-och rättighetsperspektiven, anti-korruption, givarsamordning, harmonisering etc. 5.Annan övergripande verksamhet med syfte att utveckla Sidas verksamhet inom ap14, Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling . Övriga procedurer Medel för konsultfonden avsätts från anslagsposten Globala insatser för Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling (finanskod 108010100). Beslut om uppdrag/aktiviteter inom fonden fattas av enhetschefen. Ämnesområdets konsultfond registreras som en insats i PLUS (internal decision). Medarbetare på enheten som ansvarar för relevanta tematiska områden utarbetar en plan/förslag till aktiviteter som ska finansieras från fonden och är ansvariga för genomförandet av uppdragen. För varje nytt uppdrag/aktivitet ska beslut om uppdrag samt avropskontrakt/kontrakt fattas av enhetschefen och en ny komponent registreras under insatsen 61060034 i PLUS. I beslut om uppdrag hänvisas till detta beslut. Sidas mallar ska användas och upphandling ska ske i enlighet med Sidas rutiner och regelverk. En kopia av beslut med bifogat kontrakt och uppdragsbeskrivning för varje komponent ska skickas till ansvarig programadministratör. Betalningar utanordnas av enhetschefen. Ärendet registreras på Programadministratören i Dox. Förslag Med hänvisning till beslut om delegering nr 2016-000262 föreslås att en konsultfond inrättas för ämnesgruppen med en budget på SEK 900 000 för bå 2016 i enlighet med ovanstående förslag. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Administrative costs (non-sector allocable) Promotion of development awareness (non-sector allocable) Administrative Costs of Donors Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-61060034-6106003402 Sweden Consultancy Fund Environment & Climate Konsultfond inom Ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling Inom ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling på enheten för TEMA finns behov av att inrätta en så kallad Konsultfond för finansiering av mindre konsultuppdrag inom verksamhetsområdet under 2016. En konsultfond skapar möjlighet att på ett snabbt och effektivt sätt få tillgång till nödvändig/önskvärd expertkunskap, som inte finns inom Sida, i anslutning till Enhetens roll för omvärldsbevakning, expertkunskap och resultatkommunikation. Bakgrund Syftet med konultfonden är att Sida får finansiera viss metodutveckling, studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar samt revisioner för att ge tillgång till bakgrunds-och analysmaterial relevant för Sidas verksamhet. Uppdragen ska inte ersätta Sidas ordinarie arbetsprocesser och ansvarsområden utan stärka Sidas och ämnesgruppens egna analyser och beslut. Uppdragen ska vara av kortare art och begränsade i tiden. Områden 1.Studier och/eller analyser av områden/sektorer som enheten ansvarar för. 2.Framtagande av informations- och kommunikationsmaterial inom tematiska områden enheten ansvara för. 3.Studier, genomgångar, utvärderingar inför utfasning och avslut av stöd (när sådan finansiering inte avsatts inom den beslutade insatsen). 4.Seminarier, konferenser och workshops med syfte att bidra till dialog och resultatkommunikation och för att stärka arbetet med strategiska områden inom det svenskautvecklings-samarbetet, t ex jämställdhet, fattigdoms-och rättighetsperspektiven, anti-korruption, givarsamordning, harmonisering etc. 5.Annan övergripande verksamhet med syfte att utveckla Sidas verksamhet inom ap14, Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling . Övriga procedurer Medel för konsultfonden avsätts från anslagsposten Globala insatser för Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling (finanskod 108010100). Beslut om uppdrag/aktiviteter inom fonden fattas av enhetschefen. Ämnesområdets konsultfond registreras som en insats i PLUS (internal decision). Medarbetare på enheten som ansvarar för relevanta tematiska områden utarbetar en plan/förslag till aktiviteter som ska finansieras från fonden och är ansvariga för genomförandet av uppdragen. För varje nytt uppdrag/aktivitet ska beslut om uppdrag samt avropskontrakt/kontrakt fattas av enhetschefen och en ny komponent registreras under insatsen 61060034 i PLUS. I beslut om uppdrag hänvisas till detta beslut. Sidas mallar ska användas och upphandling ska ske i enlighet med Sidas rutiner och regelverk. En kopia av beslut med bifogat kontrakt och uppdragsbeskrivning för varje komponent ska skickas till ansvarig programadministratör. Betalningar utanordnas av enhetschefen. Ärendet registreras på Programadministratören i Dox. Förslag Med hänvisning till beslut om delegering nr 2016-000262 föreslås att en konsultfond inrättas för ämnesgruppen med en budget på SEK 900 000 för bå 2016 i enlighet med ovanstående förslag. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 7009 -8500 7009 8500 7009 Sida 7008.89 Sida SE-0-SE-6-61060034-6106003403 Sweden Consultancy Fund Environment & Climate Konsultfond inom Ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling Inom ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling på enheten för TEMA finns behov av att inrätta en så kallad Konsultfond för finansiering av mindre konsultuppdrag inom verksamhetsområdet under 2016. En konsultfond skapar möjlighet att på ett snabbt och effektivt sätt få tillgång till nödvändig/önskvärd expertkunskap, som inte finns inom Sida, i anslutning till Enhetens roll för omvärldsbevakning, expertkunskap och resultatkommunikation. Bakgrund Syftet med konultfonden är att Sida får finansiera viss metodutveckling, studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar samt revisioner för att ge tillgång till bakgrunds-och analysmaterial relevant för Sidas verksamhet. Uppdragen ska inte ersätta Sidas ordinarie arbetsprocesser och ansvarsområden utan stärka Sidas och ämnesgruppens egna analyser och beslut. Uppdragen ska vara av kortare art och begränsade i tiden. Områden 1.Studier och/eller analyser av områden/sektorer som enheten ansvarar för. 2.Framtagande av informations- och kommunikationsmaterial inom tematiska områden enheten ansvara för. 3.Studier, genomgångar, utvärderingar inför utfasning och avslut av stöd (när sådan finansiering inte avsatts inom den beslutade insatsen). 4.Seminarier, konferenser och workshops med syfte att bidra till dialog och resultatkommunikation och för att stärka arbetet med strategiska områden inom det svenskautvecklings-samarbetet, t ex jämställdhet, fattigdoms-och rättighetsperspektiven, anti-korruption, givarsamordning, harmonisering etc. 5.Annan övergripande verksamhet med syfte att utveckla Sidas verksamhet inom ap14, Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling . Övriga procedurer Medel för konsultfonden avsätts från anslagsposten Globala insatser för Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling (finanskod 108010100). Beslut om uppdrag/aktiviteter inom fonden fattas av enhetschefen. Ämnesområdets konsultfond registreras som en insats i PLUS (internal decision). Medarbetare på enheten som ansvarar för relevanta tematiska områden utarbetar en plan/förslag till aktiviteter som ska finansieras från fonden och är ansvariga för genomförandet av uppdragen. För varje nytt uppdrag/aktivitet ska beslut om uppdrag samt avropskontrakt/kontrakt fattas av enhetschefen och en ny komponent registreras under insatsen 61060034 i PLUS. I beslut om uppdrag hänvisas till detta beslut. Sidas mallar ska användas och upphandling ska ske i enlighet med Sidas rutiner och regelverk. En kopia av beslut med bifogat kontrakt och uppdragsbeskrivning för varje komponent ska skickas till ansvarig programadministratör. Betalningar utanordnas av enhetschefen. Ärendet registreras på Programadministratören i Dox. Förslag Med hänvisning till beslut om delegering nr 2016-000262 föreslås att en konsultfond inrättas för ämnesgruppen med en budget på SEK 900 000 för bå 2016 i enlighet med ovanstående förslag. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 67904 7625 19751 13253 50000 -22725 67904 Sida 7624.75 Sida 13252.75 Sida 19750.5 Sida 27275.25 Sida SE-0-SE-6-61060034-6106003404 Sweden Consultancy Fund Environment & Climate Konsultfond inom Ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling Inom ämnesområdet Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling på enheten för TEMA finns behov av att inrätta en så kallad Konsultfond för finansiering av mindre konsultuppdrag inom verksamhetsområdet under 2016. En konsultfond skapar möjlighet att på ett snabbt och effektivt sätt få tillgång till nödvändig/önskvärd expertkunskap, som inte finns inom Sida, i anslutning till Enhetens roll för omvärldsbevakning, expertkunskap och resultatkommunikation. Bakgrund Syftet med konultfonden är att Sida får finansiera viss metodutveckling, studier, utvärderingar och erfarenhetsredovisningar samt revisioner för att ge tillgång till bakgrunds-och analysmaterial relevant för Sidas verksamhet. Uppdragen ska inte ersätta Sidas ordinarie arbetsprocesser och ansvarsområden utan stärka Sidas och ämnesgruppens egna analyser och beslut. Uppdragen ska vara av kortare art och begränsade i tiden. Områden 1.Studier och/eller analyser av områden/sektorer som enheten ansvarar för. 2.Framtagande av informations- och kommunikationsmaterial inom tematiska områden enheten ansvara för. 3.Studier, genomgångar, utvärderingar inför utfasning och avslut av stöd (när sådan finansiering inte avsatts inom den beslutade insatsen). 4.Seminarier, konferenser och workshops med syfte att bidra till dialog och resultatkommunikation och för att stärka arbetet med strategiska områden inom det svenskautvecklings-samarbetet, t ex jämställdhet, fattigdoms-och rättighetsperspektiven, anti-korruption, givarsamordning, harmonisering etc. 5.Annan övergripande verksamhet med syfte att utveckla Sidas verksamhet inom ap14, Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling . Övriga procedurer Medel för konsultfonden avsätts från anslagsposten Globala insatser för Miljö-och klimatmässigt hållbar utveckling (finanskod 108010100). Beslut om uppdrag/aktiviteter inom fonden fattas av enhetschefen. Ämnesområdets konsultfond registreras som en insats i PLUS (internal decision). Medarbetare på enheten som ansvarar för relevanta tematiska områden utarbetar en plan/förslag till aktiviteter som ska finansieras från fonden och är ansvariga för genomförandet av uppdragen. För varje nytt uppdrag/aktivitet ska beslut om uppdrag samt avropskontrakt/kontrakt fattas av enhetschefen och en ny komponent registreras under insatsen 61060034 i PLUS. I beslut om uppdrag hänvisas till detta beslut. Sidas mallar ska användas och upphandling ska ske i enlighet med Sidas rutiner och regelverk. En kopia av beslut med bifogat kontrakt och uppdragsbeskrivning för varje komponent ska skickas till ansvarig programadministratör. Betalningar utanordnas av enhetschefen. Ärendet registreras på Programadministratören i Dox. Förslag Med hänvisning till beslut om delegering nr 2016-000262 föreslås att en konsultfond inrättas för ämnesgruppen med en budget på SEK 900 000 för bå 2016 i enlighet med ovanstående förslag. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Sida Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 45893 22893 23000 0 45893 Sida 23000 Sida 22893 Sida SE-0-SE-6-61060039 Sweden The goal of Sweden's global development policy is a fair and sustainable global development and to create conditions for better living conditions for people living in poverty and oppression. Health is both a prerequisite for and a result of development. Although health in the world has improved, successes are uneven where the poorest countries, and most vulnerable groups, lag behind. The questions have strong, often direct links to conflict threats, human rights, equality, the environment and climate change, as well as the degree of democratic social structure. Poor people generally have fewer opportunities to act or defend themselves when disasters are a fact. In order to meet these challenges, Sida has worked actively with various support functions in various forms, including: MR, environment, gender, education, etc. Global health and SRHR helpdesk is such a support structure. The Swedish Government's direct governance of Sida among other things Through regulatory letters, assignments and strategies, over time, changed priorities for Sida's work overall. The counseling function requires a broad and profound expertise in health and SRHR, across a large number of countries and sectors, as well as a good understanding of how cross-related issues such as gender, conflict, DEMO / MR, environment and climate relate to these. The function also requires good knowledge of Swedish development cooperation, governing documents, aid instruments and operational work, and how support for health programs and dialogue works. The effort is relevant to all the objectives of the Global Strategy for Global Sustainability Development Strategy 2014-2017, as well as about ten other bilateral and regional cooperation strategies. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Hälsa är både en förutsättning för och ett resultat av utveckling. Även om hälsan i världen har förbättrats är framgångarna ojämna där de fattigaste länderna, och mest utsatta grupperna, släpar efter. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimatförändringar samt graden av demokratisk samhällsstruktur. Fattiga människor har generellt färre möjligheter att agera eller värja sig när katastrofer är ett faktum. För att kunna möta dessa utmaningar har Sida arbetat aktivt med olika stödfunktioner under olika former bl.a. MR, miljö, gender, utbilding, m.fl. Global hälsa och SRHR-helpdesken är en sådan stödstruktur. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om hälsa och SRHR, över ett stort antal länder och sektorer samt även en god förståelse för hur tvärfrågor som gender, konflikt, DEMO/MR, miljö och klimat relaterar till dessa. Funktionen kräver också god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete samt hur stöd till hälsoprogram och dialog fungerar. Insatsen är relevant i förhållande till alla målen i Resultatstrategin för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014-2017 samt för ett tiotal andra bilaterala och regionala samarbetsstrategier. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Administrative costs (non-sector allocable) Administrative Costs of Donors SE-0-SE-6-61060039-6106003901 Sweden The goal of Sweden's global development policy is a fair and sustainable global development and to create conditions for better living conditions for people living in poverty and oppression. Health is both a prerequisite for and a result of development. Although health in the world has improved, successes are uneven where the poorest countries, and most vulnerable groups, lag behind. The questions have strong, often direct links to conflict threats, human rights, equality, the environment and climate change, as well as the degree of democratic social structure. Poor people generally have fewer opportunities to act or defend themselves when disasters are a fact. In order to meet these challenges, Sida has worked actively with various support functions in various forms, including: MR, environment, gender, education, etc. Global health and SRHR helpdesk is such a support structure. The Swedish Government's direct governance of Sida among other things Through regulatory letters, assignments and strategies, over time, changed priorities for Sida's work overall. The counseling function requires a broad and profound expertise in health and SRHR, across a large number of countries and sectors, as well as a good understanding of how cross-related issues such as gender, conflict, DEMO / MR, environment and climate relate to these. The function also requires good knowledge of Swedish development cooperation, governing documents, aid instruments and operational work, and how support for health programs and dialogue works. The effort is relevant to all the objectives of the Global Strategy for Global Sustainability Development Strategy 2014-2017, as well as about ten other bilateral and regional cooperation strategies. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Hälsa är både en förutsättning för och ett resultat av utveckling. Även om hälsan i världen har förbättrats är framgångarna ojämna där de fattigaste länderna, och mest utsatta grupperna, släpar efter. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimatförändringar samt graden av demokratisk samhällsstruktur. Fattiga människor har generellt färre möjligheter att agera eller värja sig när katastrofer är ett faktum. För att kunna möta dessa utmaningar har Sida arbetat aktivt med olika stödfunktioner under olika former bl.a. MR, miljö, gender, utbilding, m.fl. Global hälsa och SRHR-helpdesken är en sådan stödstruktur. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om hälsa och SRHR, över ett stort antal länder och sektorer samt även en god förståelse för hur tvärfrågor som gender, konflikt, DEMO/MR, miljö och klimat relaterar till dessa. Funktionen kräver också god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete samt hur stöd till hälsoprogram och dialog fungerar. Insatsen är relevant i förhållande till alla målen i Resultatstrategin för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014-2017 samt för ett tiotal andra bilaterala och regionala samarbetsstrategier. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 198831 12601 -800000 186230 800000 198831 Sida administrative activity implemented by procured partner 186230.24 Sida administrative activity implemented by procured partner 12600.82 Sida administrative activity implemented by procured partner SE-0-SE-6-61060039-6106003902 Sweden The goal of Sweden's global development policy is a fair and sustainable global development and to create conditions for better living conditions for people living in poverty and oppression. Health is both a prerequisite for and a result of development. Although health in the world has improved, successes are uneven where the poorest countries, and most vulnerable groups, lag behind. The questions have strong, often direct links to conflict threats, human rights, equality, the environment and climate change, as well as the degree of democratic social structure. Poor people generally have fewer opportunities to act or defend themselves when disasters are a fact. In order to meet these challenges, Sida has worked actively with various support functions in various forms, including: MR, environment, gender, education, etc. Global health and SRHR helpdesk is such a support structure. The Swedish Government's direct governance of Sida among other things Through regulatory letters, assignments and strategies, over time, changed priorities for Sida's work overall. The counseling function requires a broad and profound expertise in health and SRHR, across a large number of countries and sectors, as well as a good understanding of how cross-related issues such as gender, conflict, DEMO / MR, environment and climate relate to these. The function also requires good knowledge of Swedish development cooperation, governing documents, aid instruments and operational work, and how support for health programs and dialogue works. The effort is relevant to all the objectives of the Global Strategy for Global Sustainability Development Strategy 2014-2017, as well as about ten other bilateral and regional cooperation strategies. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Hälsa är både en förutsättning för och ett resultat av utveckling. Även om hälsan i världen har förbättrats är framgångarna ojämna där de fattigaste länderna, och mest utsatta grupperna, släpar efter. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimatförändringar samt graden av demokratisk samhällsstruktur. Fattiga människor har generellt färre möjligheter att agera eller värja sig när katastrofer är ett faktum. För att kunna möta dessa utmaningar har Sida arbetat aktivt med olika stödfunktioner under olika former bl.a. MR, miljö, gender, utbilding, m.fl. Global hälsa och SRHR-helpdesken är en sådan stödstruktur. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om hälsa och SRHR, över ett stort antal länder och sektorer samt även en god förståelse för hur tvärfrågor som gender, konflikt, DEMO/MR, miljö och klimat relaterar till dessa. Funktionen kräver också god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete samt hur stöd till hälsoprogram och dialog fungerar. Insatsen är relevant i förhållande till alla målen i Resultatstrategin för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014-2017 samt för ett tiotal andra bilaterala och regionala samarbetsstrategier. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 150785 0 150785 150785 Sida administrative activity implemented by procured partner 150785.25 Sida administrative activity implemented by procured partner SE-0-SE-6-61060039-6106003903 Sweden The goal of Sweden's global development policy is a fair and sustainable global development and to create conditions for better living conditions for people living in poverty and oppression. Health is both a prerequisite for and a result of development. Although health in the world has improved, successes are uneven where the poorest countries, and most vulnerable groups, lag behind. The questions have strong, often direct links to conflict threats, human rights, equality, the environment and climate change, as well as the degree of democratic social structure. Poor people generally have fewer opportunities to act or defend themselves when disasters are a fact. In order to meet these challenges, Sida has worked actively with various support functions in various forms, including: MR, environment, gender, education, etc. Global health and SRHR helpdesk is such a support structure. The Swedish Government's direct governance of Sida among other things Through regulatory letters, assignments and strategies, over time, changed priorities for Sida's work overall. The counseling function requires a broad and profound expertise in health and SRHR, across a large number of countries and sectors, as well as a good understanding of how cross-related issues such as gender, conflict, DEMO / MR, environment and climate relate to these. The function also requires good knowledge of Swedish development cooperation, governing documents, aid instruments and operational work, and how support for health programs and dialogue works. The effort is relevant to all the objectives of the Global Strategy for Global Sustainability Development Strategy 2014-2017, as well as about ten other bilateral and regional cooperation strategies. Målet för Sveriges politik för global utveckling är en rättvis och hållbar global utveckling och att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Hälsa är både en förutsättning för och ett resultat av utveckling. Även om hälsan i världen har förbättrats är framgångarna ojämna där de fattigaste länderna, och mest utsatta grupperna, släpar efter. Frågorna har starka, ofta direkta kopplingar till konfliktrisker, mänskliga rättigheter, jämställdhet, miljö och klimatförändringar samt graden av demokratisk samhällsstruktur. Fattiga människor har generellt färre möjligheter att agera eller värja sig när katastrofer är ett faktum. För att kunna möta dessa utmaningar har Sida arbetat aktivt med olika stödfunktioner under olika former bl.a. MR, miljö, gender, utbilding, m.fl. Global hälsa och SRHR-helpdesken är en sådan stödstruktur. Den svenska regeringens direkta styrning av Sida bl.a. via regleringsbrev, uppdrag och strategier ger över tid förändrade prioriteringar för Sidas arbete överlag. Rådgivningsfunktionen kräver en bred och djup sakkunskap om hälsa och SRHR, över ett stort antal länder och sektorer samt även en god förståelse för hur tvärfrågor som gender, konflikt, DEMO/MR, miljö och klimat relaterar till dessa. Funktionen kräver också god kunskap om svenskt utvecklingssamarbete, styrdokument, biståndsinstrument och operativa arbete samt hur stöd till hälsoprogram och dialog fungerar. Insatsen är relevant i förhållande till alla målen i Resultatstrategin för globala insatser för socialt hållbar utveckling 2014-2017 samt för ett tiotal andra bilaterala och regionala samarbetsstrategier. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Sida administrative activity implemented by procured partner 3.7 - Senast 2030 säkerställa att alla har tillgång till sexuell och reproduktiv hälsovård, inklusive familjeplanering, information och utbildning, och att reproduktiv hälsa integreras i nationella strategier och program. 3.7 - By 2030, ensure universal access to sexual and reproductive health-care services, including for family planning, information and education, and the integration of reproductive health into national strategies and programmes. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 80114 245229 694822 115737 0 143441 0 0 0 80114 0 200000 222089 101788 156996 1020165 Sida administrative activity implemented by procured partner 80114 Sida administrative activity implemented by procured partner 101788 Sida administrative activity implemented by procured partner 143440.95 Sida administrative activity implemented by procured partner 222089.21 Sida administrative activity implemented by procured partner 156995.8 Sida administrative activity implemented by procured partner 200000 Sida administrative activity implemented by procured partner 115736.6 Sida administrative activity implemented by procured partner Global strategy on socially sustainable development 2018-2022 Global strategi för socialt hållbar utveckling 2018-2022 Strengthened and sustainable good quality health systems Stärkta och hållbara system av god kvalitet för hälsa Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved access to sexual and reproductive health and rights and freedom from gender-based violence Förbättrad tillgång till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, inklusive frihet från könsrelaterat våld Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved availability of clean water and safely managed and sustainable sanitation and hygiene generally and within the healthcare system Förbättrad tillgång till rent vatten och säkert hanterad och hållbar sanitet och hygien generellt och inom hälsovården Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to promote healthier lives Stärkt kapacitet att främja mer hälsosamma liv Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta Improved capacity to prevent negative health impacts caused by environmental contamination and climate change Stärkt kapacitet att förhindra hälsopåverkan av miljöföroreningar och klimatförändringar Improving the health of the most vulnerable Förbättrad hälsa för de allra mest utsatta SE-0-SE-6-61070034 Sweden The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Far East Asia, regional Developing countries, unspecified Africa, regional America, regional South & Central Asia, regional Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general Documentation of Results from Completion Memo: Sida/DEMO started to support the Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) in 2015. A total of 90 MSEK were disbursed (1015 MSEK/year). The last replenishment of the fund was made in 2023 with such funds also being used by the trust fund during their FY24. During these 10 years of support significant results were achieved and the World Banks (WB's) gender work has overall changed rather substantially. Sida has throughout this period of cooperation assessed that UFGE's work is relevant and strategic from several perspectives, as its' thematic work promotes gender equality in a comprehensive and holistic way. The WB's work on gender equality has visibly improved in recent years and there has been an improvement in positioning gender equality as a central issue within the Bank's activities and sectors. UFGE has been a clear contributor to that achievement, which was also the aim when the WB set up this trust fund. The latest midterm review (see above), indeed, found that UFGE has, to a large extent, been successful in pursuing its' objectives. It has, over time, become an integral part of the WB's efforts to implement its' Gender Strategy (which, at the time of the evaluation, still was the previous Gender Strategy there is now a new decided Gender Strategy for 20242030 and an adherent implementation plan) with a unique mandate to provide evidence and data related to gender equality. The evaluators found it clear that the WB would have much less foundational and practical information and evidence, which is required for achieving its' objectives as outlined in their Gender Strategy, were it not for the UFGE. This is a highly important result and, indeed, the result that was hoped for with the establishment of the trust fund. The midterm evaluation, moreover, found, in terms of relevance, that UFGE's thematic focus is closely aligned with SDG5 and congruent with the work being carried out by other key players such as UN Women, demonstrating relevance to current global landscape on gender. Also, that the UFGE, being closely linked to the World Bank's Gender Strategy, was regarded as one of the key mechanisms employed by the Bank to advance gender equality. In addition, since public knowledge goods creation is rarely funded by the WB, and is dependent on external funding, UFGE was found to play a unique role since it is the only trust fund that targets knowledge and evidence creation in the area of gender equality. In terms of effectiveness and impact, the MTR found that UFGE has mostly been successful in achieving its' objectives and having a positive effect. E.g. the evaluators found that UFGE knowledge products were effective in advocating for policy change when presented to policymakers together with technical assistance and trainings. Impact evaluations, which are a key part of what UFGE undertakes, are a valuable tool to influence client and user demands, and have proven to be very useful for influencing WB operations by providing evidence on what works in terms of gender equality. The MTR observed that UFGE funds data collection and innovative solutions that would otherwise be unfinanced. One unexpected positive impact found was that of the WB Gender Leadership Council, which had evolved into a valuable platform facilitating WB cross-collaboration, knowledge sharing, and capacity building mong various teams working on gender across the WB. In the latest annual report 2024, UFGE shows that it continues to expand its' reach across the entire World Bank Group with the new addition of an implementing partner, namely, the WB's Multilateral Investment Guarantee Agency (MIGA), which is positive from the perspective of moving towards greater gender considerations within WB guarantees. It has also, in the FY24, launched the Europe and Central Asia Gender Innovation Lab (ECAGIL). Assessment of achieved results in relation to the objectives: As mentioned above, it is continuously clear that the produced evidence and the testing of interventions based on such evidence by the UFGE has been relevant and important for the establishment of the WB as an effective partner for advancing gender equality. The cumulative total of what the UFGE has supported since its' start in 2012, as per the annual report 2024, is 439 analytical reports, 202 impact evaluations, and 148 activities that produce knowledge and evidence. This is the evidencebased provision of solutions that demonstrate to WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty (as per the objective of the intervention). The produced knowledge and evidence have ensured strong development outcomes, influencing 326 WB operations, informing policy dialogue in 107 countries and changing how 176 companies work, again as per the reported figured in the latest annual report. And, as outlined in the previous question, external evaluations indeed corroborate that these activities were effective in terms of influencing policy dialogue at countrylevel and in terms of changing the WB crosscollaboration within gender equality, contributing to the visible improvement of WB's gender work, which also Sida clearly has seen over the last 10 years. Important results are achieved, however and again , it is not entirely possible for Sida and other UFGE donors to, with ease, determine whether the reported results are expected (and hence even more "unexpected"). This inability is rooted in some weaknesses such as weak RBM. Also the MTR found, in line with what donors such as Sida have repeatedly stated to WB, that the results framework could be further strengthened by providing a detailed theory of change with explicit assumptions, setting explicit targets for indicators to allow for tracking of progress against objective, and potentially including indicators on policy impact. There were never any targets set, annually or other, and hence it was always impossible for UFGE's donors to assess effectiveness against plans, or to hold accountable for potentially not achieving enough or similar. Moreover, the MTR also found that there is a reporting burden since, in some instances, reporting is done in a separate results framework that is not always interlinked with UFGE's global results framework that aggregates results from the different pillars and windows, risking duplication of efforts on reporting. Sida has, annually, within the CoPs for this contribution extracted and documented relevant thematic results from UFGE's annual reports. Hence, for a good understanding of achieved results, it is wise to consult such CoPs. Similar types of results are also reported on in the annual report for 2024. Basically, UFGE complements WBG-funded activities by supporting the production and dissemination of new knowledge and data for evidence-informed project, policies and programmes so that such accelerate gender equality. UFGE funding is used to expand gender data production, use and dissemination design and evaluate innovative solutions expand the evidence-base, support knowledge sharing across regions, and provide capacity building to countries and teams. Collectively, according to both WBG itself and the above-mentioned evaluations, this has resulted in: 1) stronger, evidence-informed WBG projects, investments and country policies and 2) increased awareness, demand and scaling of gender solutions. the WBG also reports, in its' last concept note for renewed replenishment for funds, that the investments in UFGE have leveraged significant returns in development spending. for example, every 1 USD invested by the Africa Gender Innovation Lab (AFRGIL), which is the first established and longest running GIL, leverages USD 188 of spending in WB projects. UFGE reports that over the last decade, the AFRGIL has generated evidence that has influenced over USD 12 billion in development spending. UFGE has supported and still supports the production and analysis of better gender data and analytical work, including by piloting and testing innovative interventions that advance gender equality. The impact evaluations that UFGE fund are often integrated in WBG-projects and, hence, they capitalise on WBG-project-funded activities to design and assess the effectiveness of development interventions. They become a global public good and they yield innovations to address inequalities and inform the WB (and others) on what solutions are effective, and not. Such innovation include programmes that e.g. provide women and girls with digital identification cards, extend girls' education, equip girls with socio-economic and lifeskills, employ women as agricultural extension agents, involve schools and communities in ending harmful practices such as child marriage and adolescent pregnancies. UFGE's results stretch over a large number of countries. Various examples through the years were documented in the CoPs. To mention a few here: In the Republic of Congo, UFGE supported the design and evaluation of a low-cost pilot intervention that provided women with information on trade-specific earnings to encourage them to crossover to more lucrative male-dominated trades. The pilot was conducted with applicants to a government sponsored vocational training programme 'Development for Employability Project' financed with a USD 15 million investment by WBG's IDA and the government. The evaluation showed that young women exposed to videos with information on trade specific earnings prior to applying to vocational training were almost 30% more likely to apply to training in male dominated sectors. As a result, the information was scaled up in a couple of operations where one was the inclusion of findings in UFGE's global report 'Breaking Barriers: Female Entrepreneurs Who Cross Over to Male Dominated Sectors' which brings together evidence fro studies conducted by the Regional GILs in 10 countries to offer insights on the characteristics of women who crossover to more profitable male dominate sectors. According to UFGE's latest replenishment proposal, by June 2023, the report recommendations and findings had already influenced the design of more than 14 WB operations. Led by IFC with UFGE support, the 2020 'Her Home' study showed that there was significant untapped market potential for housing finance for women in Colombia, India and Kenya. The study helped build the business case for investing in women's finance and served as a pioneering global resource, offering insights on the barriers and solutions to increase women's access to housing finance. It influenced IFC's Financial Institutions Group to direct 80% of lending to gender flagged financial institutions, particularly those supporting businesses growth and housing finance. IFC's Housing Finance for Women Initiative has since raised USD 1 billion in funding for mortgages for women. The above examples, within the area of impact evaluations, clearly show how this intervention has contributed to the overall objective outlined above. However, there are just as clear examples within the sphere of work where UFGE supports knowledge sharing, capacity building, and carries out technical assistance in order to promote the adoption and the application of its' new evidence and data, enhancing incountry ability to address genderrelated challenges and meet national priorities. E.g. the 'Strengthening Gender Statistics Project (SGS)' has leveraged, and is still leveraging, ongoing WB statistical Capacity Building projects in IDA-eligible countries building on existing investments in improved statistical infrastructure to focus on specific and targeted genderrelevant guidance. it provides technical assistance o National Statistics Offices in 12 partner countries (Bangladesh, Benin, Burkina Faso, Cameroon, Djibouti, Ghana, Lao PDR, Madagascar, Mali, Republic of Congo, Somalia and Tanzania) to strengthen the production, analysis, and dissemination of gender data. it has informed the design and activities of the International Bank for Reconstruction and development (IBRD) and IDA-financed Statistical Capacity operations in Angola, Republic of Congo and Lao PDR, as well as a series of operations on Harmonising and Improving Statistics in West and Central Africa. A supported gender data gap assessment also influenced the design of the 'Benin Economic Governance for Service Delivery Programme for Results', financed with a USD 5000 million investment by IDA and the government. SGS's impact extends globally since improved gender data has been made, and still is made, available through the WBG's 'Gender Data Portal'. This portal is, as reported by UFGE, widely used also by WBG partners including civil society networks and local academic institutions. The Masreq Gender Facility (MGF) provides evidence and technical assistance to Iraq, Jordan and Lebanon to strengthen the enabling environment for women's economic participation and enhance their access to economic opportunities. It brings together the public and private sectors. In Lebanon, MGF partnered with multiple public agencies to identify legal gaps related to women's access to the workforce and provided recommendations to address these gaps based on international best practice. MGF technial assistance contributed to the adoption of a landmark law criminalising sexual harrassment which consolidated several existing draft laws into one. The facility is also supporting the government with the implementation of the law through a Sexual Harrassment Code of Conduct for the public and private sectors drafted in partnership with the National Commission for Lebanese Women (NCLW), the United Nations Economic and Social Commission for Western Asia (ESCWA) and the United Nations Population Fund (UNFPA). This Facility has, however, also produced rigorous analytical work with relevant impact in terms of results. E.g. the Second State of the Masreq Women Report: 'Who Cares?' Care Work and Women's Labour Market Outcomes in Iraq, Jordan and Lebanon and the Formal Childcare in Jordan: Limited Services and Unmet Demand reports have together facilitated policy dialogue on childcare in Jordan and paved the way for the USD 226 million Jordan Enhancing Women's Economic Opportunities Programme for Results (PforR), the first Middle East and North Africa region operation with a development objective that focuses solely on women. Sida has throughout the last few years assessed that UFGE produces relevant results. Its' relevance as a programme for the outlined established overall objective is clear, as well as it is clear that it delivers in relation to that set objective. UFGE makes use of the WBG's incountry activities, technical assistance and convening power to produce evidence in innovative areas and better gender data for stronger WBG operations, country policies and programmes. It ensures greater knowledge, demand and capacity for gendersmart solutions, enabling the replication and scaling of successful interventions within countries and across regions. UFGE funding, while complementing much larger WBG and client investments, has a multiplier effect, contributing to gender solutions at scale. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61070034-6107003401 Sweden The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.b - Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt 5.b - Enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology, to promote the empowerment of women. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 20000000 0 10000000 10000000 20000000 10000000 0 0 0 0 -10000000 30000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank SE-0-SE-6-61070034-6107003402 Sweden The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.b - Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt 5.b - Enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology, to promote the empowerment of women. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 10000000 10000000 10000000 15000000 10000000 5000000 0 0 0 10000000 0 0 0 10000000 0 0 10000000 0 15000000 0 0 5000000 0 0 0 5000000 0 5000000 0 7020000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 120000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 795000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 195000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 51765000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 105000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 10000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 195000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 120000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 7020000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 105000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 795000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 6765000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5000000 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Greater respect for human rights, with particular focus on those subjected to discrimination. Ökad respekt för mänskliga rättigheter med särskilt fokus på de som utsätts för diskriminering. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened preconditions for the full enjoyment of human rights by women and girls, empowerment of women and girls, and gender equality. Stärkta förutsättningar för kvinnor och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, egenmakt och jämställdhet. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Increased respect for human rights through a focus on freedom of association and assembly for all, including for civil society and in the working life, nationally, regionally and locally, in urban as well as rural environments. Ökad respekt för de mänskliga rättigheterna genom fokus på förenings- och församlingsfriheten för alla, inklusive för civilsamhället och i arbetslivet, nationellt, regionalt och lokalt, i urbana såväl som rurala miljöer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070034-6107003403 Sweden The Umbrella Facility for Gender Equality (UFGE) is a global fund, which lies within the framework of the World Bank (WB) and the International Finance Cooperation (IFC). The purpose of the fund is to strengthen the knowledge, awareness and capacity for a more conscious development of gender equality. The goal is to fill the knowledge gaps in the current gender agenda, that still exists. The fund's purpose is to spread global awareness, and promote evidence-based decision-making. UFGE was established for an initial period of five years (2012-2017) and is in line with the WBs strategy for gender equality. UFGE currently supports more than 60 projects in more than 40 countries. The summary assessment is that UFGE, and the thematic work to promote gender equality in a comprehensive and holistic manner, are relevant and fit well within the framework of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017. UFGE and the World Bank and the IFC have the systems in place to ensure internal control. The UFGE contributes to two specific sub goals of the strategy for human rights and democratisation in 2014-2017 and the contribution is also assessed to be in line with the PGD . UFGE meets the system requirements for the entering into an agreement with Sida. It is considered therefore that the UFGE should be formalised through an agreement. The UFGE intervention is strategic for Sida from several perspectives: First, the WB is an important actor in the sector of gender equality. An actor that both governments and other authorities listen to. Second, the work of gender equality within the WB has improved in recent years and become significantly better in placing gender as a central issue within the WB activities and sectors. Sweden and Sida have been one of the driven forces behind the reform of the gender agenda within the WB. Third, the UFGE has a very important role to play in the area of knowledge management (data and information gathering). There is a very big information gap within the area of gender and evidence based data and information is scarce. This is central to the gender equality agenda and one of the key aims of the UFGE. Finally, the WB has a substantive value added in its convening power on country and regional level and in relation to governments and authorities. Jämställdhetsfonden (UFGE) är en global fond, som ligger inom ramen för Världsbanken och International Finance Coperation (IFC) verksamhet. Fonden syftar till att stärka kunskapen, medvetenheten och kapaciteten för ett mer medvetet utvecklande av jämställdhetsområdet. Målet är fylla de kunskapsluckor som idag råder inom jämställdhetsagendan och som fortfarande existerar. Fondens syfte är att sprida den globala kunskapen, och främja evidens baserat beslutsfattande. UFGE grundades för en inledande period på fem år (2012-2017) och är i linje med Världsbanks gruppens strategi för jämställdhet. För närvarande stöder UFGE mer än 60 projekt i mer än 40 länder. Den sammanfattande bedömningen är att UFGE, och det tematiska arbetet med att främja jämställdhet på ett övergripande och holistiskt sätt, är relevant och passar väl in inom ramen för Strategin för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017. UFGE och Världsbanken samt IFC har de system på plats för att kunna säkerställa intern styrning och kontroll. Målen som insatsen direkt ska bidra till är två delmål i strategin och insatsen ligger väl i linje med PGU. UFGE uppfyller system kraven för att ingå ett samarbete och avtal med Sida. Det bedöms därför att insatsen ska formaliseras genom avtal. UFGE är strategisk för Sida ur flera perspektiv. Först, WB är en viktig aktör inom sektorn för jämställdhet. Världsbanken är en aktör som både regeringar och andra myndigheter lyssnar till. För det andra har arbetet med jämställdhet inom WB förbättrats de senaste åren och blivit betydligt bättre på att positionera jämställdhet som en central fråga inom WB aktiviteter och sektorer. Sverige och Sida har varit en av de drivande krafterna bakom reformen av jämställdhetdagordningen inom Världsbanken. För det tredje; har UFGE en mycket viktig roll att spela gällande kunskapshantering (data och insamling av information). Det finns en mycket stor informationsklyfta inom området jämställdhet och evidensbaserade data och information är ofta bristfällig. Detta är centralt för jämställdhetsagenda och en av de viktiga målen för UFGE. Slutligen har Världsbanken ett mervärde i dess sammankallande makt på land- och regionalnivå och i förhållande till regeringar och myndigheter. The overall objective of the UFGE is to strengthen awareness, knowledge, and capacity for gender-informed policy making and programmes. It is the only World Bank Group (WBG) instrument that systematically and deliberately aims to close the gap between males and females by providing WBG teams, International Financial Institutions (IFIs), and other development partners with evidence-based solutions to demonstrate how to more effectively close such a gap as part of country and sector approaches to reduce poverty. Sweden IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Swedish International Development Cooperation Agency IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank 5.2 - Eliminate all forms of violence against all women and girls in the public and private spheres, including trafficking and sexual and other types of exploitation. 5.2 - Avskaffa alla former av våld mot alla kvinnor och flickor i det offentliga och privata rummet, inklusive människohandel, sexuellt utnyttjande och andra typer av exploatering. 5.3 - Avskaffa alla skadliga sedvänjor, såsom barnäktenskap, tidiga äktenskap och tvångsäktenskap samt kvinnlig könsstympning. 5.3 - Eliminate all harmful practices, such as child, early and forced marriage and female genital mutilation. 5.4 - Erkänna och värdesätta obetalt omsorgs- och hushållsarbete genom att tillhandahålla offentliga tjänster, infrastruktur och socialt skydd samt genom att främja delat ansvar inom hushållet och familjen, i enlighet med vad som är nationellt lämpligt. 5.4 - Recognize and value unpaid care and domestic work through the provision of public services, infrastructure and social protection policies and the promotion of shared responsibility within the household and the family as nationally appropriate. 5.a - Genomföra reformer för att ge kvinnor lika rätt till ekonomiska resurser, möjlighet att äga och kontrollera mark och andra former av egendom samt tillgång till finansiella tjänster, arv och naturresurser, i enlighet med nationell lagstiftning 5.a - Undertake reforms to give women equal rights to economic resources, as well as access to ownership and control over land and other forms of property, financial services, inheritance and natural resources, in accordance with national laws. 5.b - Enhance the use of enabling technology, in particular information and communications technology, to promote the empowerment of women. 5.b - Öka användningen av gynnsam teknik, i synnerhet informations- och kommunikationsteknik, för att främja kvinnors egenmakt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -16990056 -16990056 -16990056 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank -16990055.7800000012 IBRD/International Bank for Reconstruction and Development/The World Bank Human rights, democracy and the rule of law 2024-2028 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2024-2028 Phasing out Utfasning Other Övrigt SE-0-SE-6-61070104 Sweden AWID is an international feminist member-based organization that aims to create a strong women's rights movement that is equipped to work effectively and inclusive with women's rights. AWID's members work in a global network that, through impact work, capacity building and research and communication work for women's rights. Sida has provided support to AWID since 2007. According to AWID's strategic plan for 2018-2022, the organization aims to create a strong women's rights movement, fully equipped to work effectively and inclusively for women's rights. The strategic plan consists of four performance areas that will govern the business over the next five-year period, which are: 1. supporting feminist movements to develop; 2. to curb the forces that oppose universal rights; 3. To create, with other actors, feminist environments, and; 4. To continue to strengthen AWID as an organization to fully equip itself to work effectively and inclusive for women's rights. Gender equality is one of Sweden's strategic priorities, and Sida believes that AWID's strategic plan for the new five-year period is in line with the objectives of both the Strategy for Sweden's Development Cooperation on Human Rights, Democracy and the Principles of the Rule of Law (2018-2022) and also the objectives of the strategy for Sweden's development cooperation for global equality and women's and girls' rights 2018-2022. AWID, Association for Women's Rights in Development, har ansökt om fortsatt kärnstöd för perioden 2018-2022 i enlighet med dess strategiska plan för 2018-2022. Sida har gett stöd till AWID sedan 2007. AWID är en internationell feministisk medlemsbaserad organisation som har som mål att skapa en stark kvinnorättsrörelse som är utrustad för att arbeta effektivt och inkluderande med kvinnors rättigheter. AWID's medlemmar arbetar i ett globalt nätverk som genom påverkansarbete, kapacitetsuppbyggnad samt forskning och kommunikation arbetar för kvinnors rättigheter. Enligt rapportering och de utvärderingar som har gjorts (Merit Partnership 2017-02-06 och KPMG 2017-11-16) framgår det att AWID är en väl fungerande organisation som lyckats väl med att påverka givare och andra aktörer som bl.a. resulterat i att kvinnoorganisationer och kvinnorörelser är bättre resurssatta nu än tidigare för sin uppgift att leda och samordna arbetet med att främja kvinnors rättigheter på olika nivåer. Jämställdhet är en av Sveriges strategiska prioriteringar och Sida bedömer att AWID's strategiska plan för den nya femårsperioden stämmer väl överens med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (2018-2022) samt med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022. The new plan is the result of a yearlong participatory process that included internal reflection and analysis as well as extensive input from partners, members, and feminist movements. The plan presents AWIDs core outcomes and impacts for 2018-2022. Outcomes and objectives are found in the Strategic Plan under the heading "What we aim to achieve". There are three principal strategies (or objectives 1-3) at the centre of AWID's vision to work for the period 2018-2022. These are: 1. Supporting feminist movements to thrive; 2. challenging anti-rights agendas; and; 3. co-creating feminist realities and narratives. Three overarching outcomes follow. Outcome 1. "Feminist women's rights and gender justice movements are thriving, with stronger collective power to challenge patriarchy and advance feminist agendas. Three objectives are attached: 1. Strengthened connectivity and collaboration across and within feminist women's rights and gender justice moments. 2. Feminist women's rights and gender justice movements have more and better access to diverse resources for their work, and: 3. Feminist women's rights and gender justice activities and movements are better equipped and networked to maintain and enhance their holistic protection, security,safety and well-being. These objectives are also reflected in the Result Framework (RF). Outcome 2. "Feminist, women's rights and gender justice movements are better able to challenge, disrupt and delegitimize the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism within international spaces and systems.  Three objectives are attached: Objective 1: Increased understanding among feminist, womens rights and gender justice movements of the ways in which different actors uphold patriarchy in connection with corporate  power, fascism and fundamentalism Objective 2: Increased understanding among, and sharing between, feminist, womens rights and gender justice movements of strategies to effectively challenge, disrupt,delegitimize and dismantle the systems, actors and institutions upholding patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism. Objective 3: Feminist, women's rights and gender justice movements develop and deploy joint strategies to challenge, disrupt, delegitimize and dismantle the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism Outcome 3. Feminist realities, proposals and narratives flourish, are amplified and become increasingly influential.Three objectives are attached: Objective 1: Knowledge that puts forward feminist realities and narratives is co-created,shared and built among feminist, women's rights and gender justice movements. Objective 2: Increased visibility of feminist realities, proposals and norms in intergovernmental spaces and as well as within and across feminist and other movements, and in society as a whole. Objective 3: Re imagined existing and new joint agendas that reflect feminist realities, proposals, and narratives are collectively and successfully advocated for by feminist movements and allies. AWID's programmatic work is organised into initiatives to achieve their goals. One of the important initiatives relates to the International Forum. Held every four years (the most recent held in 2016 in Brazil), the Forum draws up to 2,000 feminists from around the world. This initiative contributes to making visible feminism in practice, inspiring exchange and joint action and the process is co-created with members and partners. Some other examples of activities include the development and dissemination of knowledge and communication products, sharing feminist knowledge, practices and agendas. The plan also puts an emphasis on maintaining and building organisational sustainability and resilience as well as sharing lessons and experiences with other organisations. Their work in this area includes, for example financial management, IT, human resources and organisational development, monitoring and evaluation; financial sustainability and governance In our previous support to AWID, AWID has managed to support feminist movements to thrive. It is believed that the objectives set forth in the current plan will continue toward achieving this goal, by challenging anti-rights agendas, and co-create feminist realities and narratives as explained in the Strategic Plan under the heading "what we aim to achieve". Furthermore they underline their commitment to continuing to build a bold and resilient feminist organization that can deliver on their ambitions to serve as a resource for others.  In summary,  what is expected to be achieved by the end of this support is to strengthen the power of feminist movements, as a critical force in challenging the causes of the problems. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Women’s rights organisations and movements, and government institutions Government & Civil Society-general During the year, AWID wrapped up Beijing Unfettered, a project that engaged young feminists, parallel to the Generation Equality Forum (GEF), to explore bold feminist propositional agendas, free from the restrictions endemic to an intergovernmental process. AWIDs aspiration was for outcomes of Beijing Unfettered to influence, creatively disrupt, and push the boundaries of the discussions and outcomes of the formal GEF process. According to AWID the BU project has been an important space for young feminists to convene and in which discussions around the ability to disrupt, to not play by the rules of diplomacy and to stand firm in voicing their positions were highly appreciated by participants. The Generation Equality Forum (GEF) is a strategic priority for AWIDs resourcing advocacy, in light of the attention that so many bilateral, multilateral, and philanthropic funders put into that process. AWID was a member of GEFs Civil Society Advisory Group (CSAG), and part of the leadership of the Action Coalition on Feminist Movements and Leadership where they represent the Count Me In! (CMI!) consortium. In Action Coalition 6, and in AWIDs conversations with leads of the other Action Coalitions, their priority was to put forward concrete resourcing proposals that centre the needs of feminist movements, including creating an enabling environment for women, trans and intersex human rights defenders. According to AWID they succeeded in ensuring that resourcing feminist movements was a key message of the Generation Equality Forum in Mexico and France along with recognition of womens rights and feminist organizations as key drivers of change. In 2021 AWID also launched their Feminist Journalist Project with a call for participants. The aim is to support and build relationships with journalists who are interested in reporting on feminist and social justice issues, and disrupt mainstream global media that has tended to provide narratives from the perspective of the outsider. According to AWID they received over a thousand applications from across the globe for 15 positions. The final 15 feminist journalists live and work in the Global South and have a potential to enrich media representation for marginalized people from diverse backgrounds. AWID are merely at the start of this project but are hopeful that they can produce strong and compelling reporting that highlights the perspectives and propositions of feminist activists who can contribute to changing public perception, and in turn influence policy makers. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61070104-6107010401 Sweden AWID is an international feminist member-based organization that aims to create a strong women's rights movement that is equipped to work effectively and inclusive with women's rights. AWID's members work in a global network that, through impact work, capacity building and research and communication work for women's rights. Sida has provided support to AWID since 2007. According to AWID's strategic plan for 2018-2022, the organization aims to create a strong women's rights movement, fully equipped to work effectively and inclusively for women's rights. The strategic plan consists of four performance areas that will govern the business over the next five-year period, which are: 1. supporting feminist movements to develop; 2. to curb the forces that oppose universal rights; 3. To create, with other actors, feminist environments, and; 4. To continue to strengthen AWID as an organization to fully equip itself to work effectively and inclusive for women's rights. Gender equality is one of Sweden's strategic priorities, and Sida believes that AWID's strategic plan for the new five-year period is in line with the objectives of both the Strategy for Sweden's Development Cooperation on Human Rights, Democracy and the Principles of the Rule of Law (2018-2022) and also the objectives of the strategy for Sweden's development cooperation for global equality and women's and girls' rights 2018-2022. AWID, Association for Women's Rights in Development, har ansökt om fortsatt kärnstöd för perioden 2018-2022 i enlighet med dess strategiska plan för 2018-2022. Sida har gett stöd till AWID sedan 2007. AWID är en internationell feministisk medlemsbaserad organisation som har som mål att skapa en stark kvinnorättsrörelse som är utrustad för att arbeta effektivt och inkluderande med kvinnors rättigheter. AWID's medlemmar arbetar i ett globalt nätverk som genom påverkansarbete, kapacitetsuppbyggnad samt forskning och kommunikation arbetar för kvinnors rättigheter. Enligt rapportering och de utvärderingar som har gjorts (Merit Partnership 2017-02-06 och KPMG 2017-11-16) framgår det att AWID är en väl fungerande organisation som lyckats väl med att påverka givare och andra aktörer som bl.a. resulterat i att kvinnoorganisationer och kvinnorörelser är bättre resurssatta nu än tidigare för sin uppgift att leda och samordna arbetet med att främja kvinnors rättigheter på olika nivåer. Jämställdhet är en av Sveriges strategiska prioriteringar och Sida bedömer att AWID's strategiska plan för den nya femårsperioden stämmer väl överens med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (2018-2022) samt med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022. The new plan is the result of a yearlong participatory process that included internal reflection and analysis as well as extensive input from partners, members, and feminist movements. The plan presents AWIDs core outcomes and impacts for 2018-2022. Outcomes and objectives are found in the Strategic Plan under the heading "What we aim to achieve". There are three principal strategies (or objectives 1-3) at the centre of AWID's vision to work for the period 2018-2022. These are: 1. Supporting feminist movements to thrive; 2. challenging anti-rights agendas; and; 3. co-creating feminist realities and narratives. Three overarching outcomes follow. Outcome 1. "Feminist women's rights and gender justice movements are thriving, with stronger collective power to challenge patriarchy and advance feminist agendas. Three objectives are attached: 1. Strengthened connectivity and collaboration across and within feminist women's rights and gender justice moments. 2. Feminist women's rights and gender justice movements have more and better access to diverse resources for their work, and: 3. Feminist women's rights and gender justice activities and movements are better equipped and networked to maintain and enhance their holistic protection, security,safety and well-being. These objectives are also reflected in the Result Framework (RF). Outcome 2. "Feminist, women's rights and gender justice movements are better able to challenge, disrupt and delegitimize the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism within international spaces and systems.  Three objectives are attached: Objective 1: Increased understanding among feminist, womens rights and gender justice movements of the ways in which different actors uphold patriarchy in connection with corporate  power, fascism and fundamentalism Objective 2: Increased understanding among, and sharing between, feminist, womens rights and gender justice movements of strategies to effectively challenge, disrupt,delegitimize and dismantle the systems, actors and institutions upholding patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism. Objective 3: Feminist, women's rights and gender justice movements develop and deploy joint strategies to challenge, disrupt, delegitimize and dismantle the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism Outcome 3. Feminist realities, proposals and narratives flourish, are amplified and become increasingly influential.Three objectives are attached: Objective 1: Knowledge that puts forward feminist realities and narratives is co-created,shared and built among feminist, women's rights and gender justice movements. Objective 2: Increased visibility of feminist realities, proposals and norms in intergovernmental spaces and as well as within and across feminist and other movements, and in society as a whole. Objective 3: Re imagined existing and new joint agendas that reflect feminist realities, proposals, and narratives are collectively and successfully advocated for by feminist movements and allies. AWID's programmatic work is organised into initiatives to achieve their goals. One of the important initiatives relates to the International Forum. Held every four years (the most recent held in 2016 in Brazil), the Forum draws up to 2,000 feminists from around the world. This initiative contributes to making visible feminism in practice, inspiring exchange and joint action and the process is co-created with members and partners. Some other examples of activities include the development and dissemination of knowledge and communication products, sharing feminist knowledge, practices and agendas. The plan also puts an emphasis on maintaining and building organisational sustainability and resilience as well as sharing lessons and experiences with other organisations. Their work in this area includes, for example financial management, IT, human resources and organisational development, monitoring and evaluation; financial sustainability and governance In our previous support to AWID, AWID has managed to support feminist movements to thrive. It is believed that the objectives set forth in the current plan will continue toward achieving this goal, by challenging anti-rights agendas, and co-create feminist realities and narratives as explained in the Strategic Plan under the heading "what we aim to achieve". Furthermore they underline their commitment to continuing to build a bold and resilient feminist organization that can deliver on their ambitions to serve as a resource for others.  In summary,  what is expected to be achieved by the end of this support is to strengthen the power of feminist movements, as a critical force in challenging the causes of the problems. Sweden AWID/Association for Women’s Rights in Development Swedish International Development Cooperation Agency AWID/Association for Women’s Rights in Development 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 11000000 11000000 7000000 15750000 0 0 0 0 -11000000 11000000 0 6000000 5000000 11000000 0 7000000 0 0 0 11000000 -11000000 11000000 0 0 -11000000 11000000 0 0 -11000000 0 0 15750000 0 0 0 44750000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 11000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 6000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 5000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 7000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 15750000 AWID/Association for Women’s Rights in Development Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Strengthened global and regional processes and systems for the enjoyment of human rights. Stärkta globala och regionala processer och system för åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened preconditions for the full enjoyment of human rights by women and girls, empowerment of women and girls, and gender equality. Stärkta förutsättningar för kvinnor och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, egenmakt och jämställdhet. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Increased respect for human rights through a focus on freedom of association and assembly for all, including for civil society and in the working life, nationally, regionally and locally, in urban as well as rural environments. Ökad respekt för de mänskliga rättigheterna genom fokus på förenings- och församlingsfriheten för alla, inklusive för civilsamhället och i arbetslivet, nationellt, regionalt och lokalt, i urbana såväl som rurala miljöer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070104-6107010402 Sweden AWID is an international feminist member-based organization that aims to create a strong women's rights movement that is equipped to work effectively and inclusive with women's rights. AWID's members work in a global network that, through impact work, capacity building and research and communication work for women's rights. Sida has provided support to AWID since 2007. According to AWID's strategic plan for 2018-2022, the organization aims to create a strong women's rights movement, fully equipped to work effectively and inclusively for women's rights. The strategic plan consists of four performance areas that will govern the business over the next five-year period, which are: 1. supporting feminist movements to develop; 2. to curb the forces that oppose universal rights; 3. To create, with other actors, feminist environments, and; 4. To continue to strengthen AWID as an organization to fully equip itself to work effectively and inclusive for women's rights. Gender equality is one of Sweden's strategic priorities, and Sida believes that AWID's strategic plan for the new five-year period is in line with the objectives of both the Strategy for Sweden's Development Cooperation on Human Rights, Democracy and the Principles of the Rule of Law (2018-2022) and also the objectives of the strategy for Sweden's development cooperation for global equality and women's and girls' rights 2018-2022. AWID, Association for Women's Rights in Development, har ansökt om fortsatt kärnstöd för perioden 2018-2022 i enlighet med dess strategiska plan för 2018-2022. Sida har gett stöd till AWID sedan 2007. AWID är en internationell feministisk medlemsbaserad organisation som har som mål att skapa en stark kvinnorättsrörelse som är utrustad för att arbeta effektivt och inkluderande med kvinnors rättigheter. AWID's medlemmar arbetar i ett globalt nätverk som genom påverkansarbete, kapacitetsuppbyggnad samt forskning och kommunikation arbetar för kvinnors rättigheter. Enligt rapportering och de utvärderingar som har gjorts (Merit Partnership 2017-02-06 och KPMG 2017-11-16) framgår det att AWID är en väl fungerande organisation som lyckats väl med att påverka givare och andra aktörer som bl.a. resulterat i att kvinnoorganisationer och kvinnorörelser är bättre resurssatta nu än tidigare för sin uppgift att leda och samordna arbetet med att främja kvinnors rättigheter på olika nivåer. Jämställdhet är en av Sveriges strategiska prioriteringar och Sida bedömer att AWID's strategiska plan för den nya femårsperioden stämmer väl överens med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (2018-2022) samt med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022. The new plan is the result of a yearlong participatory process that included internal reflection and analysis as well as extensive input from partners, members, and feminist movements. The plan presents AWIDs core outcomes and impacts for 2018-2022. Outcomes and objectives are found in the Strategic Plan under the heading "What we aim to achieve". There are three principal strategies (or objectives 1-3) at the centre of AWID's vision to work for the period 2018-2022. These are: 1. Supporting feminist movements to thrive; 2. challenging anti-rights agendas; and; 3. co-creating feminist realities and narratives. Three overarching outcomes follow. Outcome 1. "Feminist women's rights and gender justice movements are thriving, with stronger collective power to challenge patriarchy and advance feminist agendas. Three objectives are attached: 1. Strengthened connectivity and collaboration across and within feminist women's rights and gender justice moments. 2. Feminist women's rights and gender justice movements have more and better access to diverse resources for their work, and: 3. Feminist women's rights and gender justice activities and movements are better equipped and networked to maintain and enhance their holistic protection, security,safety and well-being. These objectives are also reflected in the Result Framework (RF). Outcome 2. "Feminist, women's rights and gender justice movements are better able to challenge, disrupt and delegitimize the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism within international spaces and systems.  Three objectives are attached: Objective 1: Increased understanding among feminist, womens rights and gender justice movements of the ways in which different actors uphold patriarchy in connection with corporate  power, fascism and fundamentalism Objective 2: Increased understanding among, and sharing between, feminist, womens rights and gender justice movements of strategies to effectively challenge, disrupt,delegitimize and dismantle the systems, actors and institutions upholding patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism. Objective 3: Feminist, women's rights and gender justice movements develop and deploy joint strategies to challenge, disrupt, delegitimize and dismantle the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism Outcome 3. Feminist realities, proposals and narratives flourish, are amplified and become increasingly influential.Three objectives are attached: Objective 1: Knowledge that puts forward feminist realities and narratives is co-created,shared and built among feminist, women's rights and gender justice movements. Objective 2: Increased visibility of feminist realities, proposals and norms in intergovernmental spaces and as well as within and across feminist and other movements, and in society as a whole. Objective 3: Re imagined existing and new joint agendas that reflect feminist realities, proposals, and narratives are collectively and successfully advocated for by feminist movements and allies. AWID's programmatic work is organised into initiatives to achieve their goals. One of the important initiatives relates to the International Forum. Held every four years (the most recent held in 2016 in Brazil), the Forum draws up to 2,000 feminists from around the world. This initiative contributes to making visible feminism in practice, inspiring exchange and joint action and the process is co-created with members and partners. Some other examples of activities include the development and dissemination of knowledge and communication products, sharing feminist knowledge, practices and agendas. The plan also puts an emphasis on maintaining and building organisational sustainability and resilience as well as sharing lessons and experiences with other organisations. Their work in this area includes, for example financial management, IT, human resources and organisational development, monitoring and evaluation; financial sustainability and governance In our previous support to AWID, AWID has managed to support feminist movements to thrive. It is believed that the objectives set forth in the current plan will continue toward achieving this goal, by challenging anti-rights agendas, and co-create feminist realities and narratives as explained in the Strategic Plan under the heading "what we aim to achieve". Furthermore they underline their commitment to continuing to build a bold and resilient feminist organization that can deliver on their ambitions to serve as a resource for others.  In summary,  what is expected to be achieved by the end of this support is to strengthen the power of feminist movements, as a critical force in challenging the causes of the problems. Sweden AWID/Association for Women’s Rights in Development Swedish International Development Cooperation Agency AWID/Association for Women’s Rights in Development 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 5.1 - End all forms of discrimination against all women and girls everywhere. 5.1 - Avskaffa alla former av diskriminering av alla kvinnor och flickor överallt Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7000000 7000000 7000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development 7000000 AWID/Association for Women’s Rights in Development Gender equality and women’s and girls’ rights 2018–2022 Jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018-2022 Enhanced preconditions for women’s rights organisations, feminist movements and women human rights defenders to act independently and contribute to gender equality and the full enjoyment of human rights by all women and girls Stärkta förutsättningar för kvinnorättsorganisationer, feministiska rörelser och kvinnliga människorättsförsvarare att verka oberoende och bidra till jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Increased safety and security for actors and organisations that promote gender equality and the full enjoyment of human rights by all women and girls Ökad trygghet och säkerhet för aktörer och organisationer som verkar för jämställdhet och alla kvinnors och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt Enhanced methods and capacity development for gender equality efforts Stärkt metod- och kapacitetsutveckling för jämställdhetsarbete Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-61070104-6107010403 Sweden AWID is an international feminist member-based organization that aims to create a strong women's rights movement that is equipped to work effectively and inclusive with women's rights. AWID's members work in a global network that, through impact work, capacity building and research and communication work for women's rights. Sida has provided support to AWID since 2007. According to AWID's strategic plan for 2018-2022, the organization aims to create a strong women's rights movement, fully equipped to work effectively and inclusively for women's rights. The strategic plan consists of four performance areas that will govern the business over the next five-year period, which are: 1. supporting feminist movements to develop; 2. to curb the forces that oppose universal rights; 3. To create, with other actors, feminist environments, and; 4. To continue to strengthen AWID as an organization to fully equip itself to work effectively and inclusive for women's rights. Gender equality is one of Sweden's strategic priorities, and Sida believes that AWID's strategic plan for the new five-year period is in line with the objectives of both the Strategy for Sweden's Development Cooperation on Human Rights, Democracy and the Principles of the Rule of Law (2018-2022) and also the objectives of the strategy for Sweden's development cooperation for global equality and women's and girls' rights 2018-2022. AWID, Association for Women's Rights in Development, har ansökt om fortsatt kärnstöd för perioden 2018-2022 i enlighet med dess strategiska plan för 2018-2022. Sida har gett stöd till AWID sedan 2007. AWID är en internationell feministisk medlemsbaserad organisation som har som mål att skapa en stark kvinnorättsrörelse som är utrustad för att arbeta effektivt och inkluderande med kvinnors rättigheter. AWID's medlemmar arbetar i ett globalt nätverk som genom påverkansarbete, kapacitetsuppbyggnad samt forskning och kommunikation arbetar för kvinnors rättigheter. Enligt rapportering och de utvärderingar som har gjorts (Merit Partnership 2017-02-06 och KPMG 2017-11-16) framgår det att AWID är en väl fungerande organisation som lyckats väl med att påverka givare och andra aktörer som bl.a. resulterat i att kvinnoorganisationer och kvinnorörelser är bättre resurssatta nu än tidigare för sin uppgift att leda och samordna arbetet med att främja kvinnors rättigheter på olika nivåer. Jämställdhet är en av Sveriges strategiska prioriteringar och Sida bedömer att AWID's strategiska plan för den nya femårsperioden stämmer väl överens med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete avseende mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer (2018-2022) samt med målen i strategin för Sveriges utvecklingssamarbete för global jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter 2018–2022. The new plan is the result of a yearlong participatory process that included internal reflection and analysis as well as extensive input from partners, members, and feminist movements. The plan presents AWIDs core outcomes and impacts for 2018-2022. Outcomes and objectives are found in the Strategic Plan under the heading "What we aim to achieve". There are three principal strategies (or objectives 1-3) at the centre of AWID's vision to work for the period 2018-2022. These are: 1. Supporting feminist movements to thrive; 2. challenging anti-rights agendas; and; 3. co-creating feminist realities and narratives. Three overarching outcomes follow. Outcome 1. "Feminist women's rights and gender justice movements are thriving, with stronger collective power to challenge patriarchy and advance feminist agendas. Three objectives are attached: 1. Strengthened connectivity and collaboration across and within feminist women's rights and gender justice moments. 2. Feminist women's rights and gender justice movements have more and better access to diverse resources for their work, and: 3. Feminist women's rights and gender justice activities and movements are better equipped and networked to maintain and enhance their holistic protection, security,safety and well-being. These objectives are also reflected in the Result Framework (RF). Outcome 2. "Feminist, women's rights and gender justice movements are better able to challenge, disrupt and delegitimize the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism within international spaces and systems.  Three objectives are attached: Objective 1: Increased understanding among feminist, womens rights and gender justice movements of the ways in which different actors uphold patriarchy in connection with corporate  power, fascism and fundamentalism Objective 2: Increased understanding among, and sharing between, feminist, womens rights and gender justice movements of strategies to effectively challenge, disrupt,delegitimize and dismantle the systems, actors and institutions upholding patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism. Objective 3: Feminist, women's rights and gender justice movements develop and deploy joint strategies to challenge, disrupt, delegitimize and dismantle the consensus and influence of actors promoting patriarchy in connection with corporate power, fascism and fundamentalism Outcome 3. Feminist realities, proposals and narratives flourish, are amplified and become increasingly influential.Three objectives are attached: Objective 1: Knowledge that puts forward feminist realities and narratives is co-created,shared and built among feminist, women's rights and gender justice movements. Objective 2: Increased visibility of feminist realities, proposals and norms in intergovernmental spaces and as well as within and across feminist and other movements, and in society as a whole. Objective 3: Re imagined existing and new joint agendas that reflect feminist realities, proposals, and narratives are collectively and successfully advocated for by feminist movements and allies. AWID's programmatic work is organised into initiatives to achieve their goals. One of the important initiatives relates to the International Forum. Held every four years (the most recent held in 2016 in Brazil), the Forum draws up to 2,000 feminists from around the world. This initiative contributes to making visible feminism in practice, inspiring exchange and joint action and the process is co-created with members and partners. Some other examples of activities include the development and dissemination of knowledge and communication products, sharing feminist knowledge, practices and agendas. The plan also puts an emphasis on maintaining and building organisational sustainability and resilience as well as sharing lessons and experiences with other organisations. Their work in this area includes, for example financial management, IT, human resources and organisational development, monitoring and evaluation; financial sustainability and governance In our previous support to AWID, AWID has managed to support feminist movements to thrive. It is believed that the objectives set forth in the current plan will continue toward achieving this goal, by challenging anti-rights agendas, and co-create feminist realities and narratives as explained in the Strategic Plan under the heading "what we aim to achieve". Furthermore they underline their commitment to continuing to build a bold and resilient feminist organization that can deliver on their ambitions to serve as a resource for others.  In summary,  what is expected to be achieved by the end of this support is to strengthen the power of feminist movements, as a critical force in challenging the causes of the problems. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency NIRAS Sweden AB 16.2 - Eliminera övergrepp, utnyttjande, människohandel och alla former av våld eller tortyr mot barn. 16.2 - End abuse, exploitation, trafficking and all forms of violence against and torture of children. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 158000 158000 158000 NIRAS Sweden AB 158000 NIRAS Sweden AB Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Strengthened preconditions for the full enjoyment of human rights by women and girls, empowerment of women and girls, and gender equality. Stärkta förutsättningar för kvinnor och flickors fulla åtnjutande av de mänskliga rättigheterna, egenmakt och jämställdhet. Empowering women and girls Stärka kvinnors och flickors frihet och egenmakt SE-0-SE-6-61070122 Sweden PEN International is a global network consisting of more than 20 000 writers, affiliated with over 150 federated centres in more than 100 countries. The overall goal of the organisation is to promote and defend freedom of expression, literatures, linguistic diversity and mutual respect and tolerace across borders. PEN:s strategic plan for 2020-2023 has four thematic domains: 1) Creating new spaces for literature, language, debate, dialogue ideas and opinions. 2) Improving the situation of writers at risk who are displaced, imprisoned or otherwise persecuted. 3) Addressing structural threats and barriers to freedom of expression. 4) Strengthening the institutional capacity and sustainability of PEN, so that the movement is fully representative and relevant. The total budget for the four-year period is around 94 MSEK. Sidas contribution for this period amounts to 36 MSEK. Insatsen avser ett kärnstöd till organisationen PEN International om totalt 36 MSEK under en fyraårsperiod 2020-2023. För denna period har PEN utvecklat en strategi, med fokus på fyra tematiska områden: 1) Skapa nya utrymmen för litteratur, språk, debatt, dialog, idéer och åsikter. 2) Förbättra situationen för utsatta skribenter på flykt, som är fängslade eller på annat sätt förföljda. 3) Påverka strukturella hot och barriärer mot yttrandefrihet. 4) Stärka den institutionella kapaciteten och hållbarheten hos PEN som organisation. Total budget för perioden är cirka 94 MSEK. Sidas stöd uppgår till 36 MSEK. PEN International has adopted a new strategy for the years 2024-2028. The intended global outcomes are slightly changed with a clearer focus on human rights and advocacy. The document is also shorter. Sida assesses that the new strategy has an even stronger foundation in HRBA than the previous one. The outcomes are: Outcome 1: Creating spaces for literature, language, debates, dialogue, ideas and opinions. Outcome 2: Strengthening human rights policy and practice. Outcome 3: Improvement in the situation of writers at risk who are imprisoned or otherwise persecuted. Outcome 4: Strengthen the institutional capacity, standing and sustainability of PEN Centres, so that the movement is an effective champion of free expression for all. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Media and free flow of information Government & Civil Society-general During the last year of the agreement, 2024, PEN reports the following, among other results: - PEN has continued its work to monitor crimes and threats against writers and persecution and imprisonment of writers with its Case list 2024, where 138 attacks have been documented. The report shows an alarming trend where censorship, imprisonment and threats against writers are increasing, due to the writers' gender, ethnicity, sexual orientation or religious beliefs. - PEN has drawn attention, for example, to the situation of journalists in North and South America through the Day of the Dead campaign. PEN has also drawn attention to members who have been killed by Russia's aggression in Ukraine. - PEN works with campaigns and advocacy to persuade regimes to release imprisoned writers, journalists and artists. In 2024, several such campaigns were successful, for example in Nigeria, Gambia, Honduras, Canada. Cuba, El Salvador, Malaysia, Bangladesh, Serbia, Montenegro, Turkey, Morocco and India. Writers have also been released from prison after campaigns in regimes such as Russia, Belarus and Iran. - 85 grants from PEN's Emergency Fund have been awarded to writers in acute crisis and danger. Several of the writers who have received support are LGBTQI people, who are persecuted because of this affiliation. In 2024, PEN International has continued its normative work at a global level with advocacy work within the UN system and in the EU institutions. PEN has written and adopted several declarations and written several reports, including "Toxic Narratives" on the situation of journalists in the Western Balkans. The report received attention within the EU and has led to cooperation and focus on improving the situation of press freedom in the EU candidate countries. Through its Civil Society Programme, PEN local clubs have worked to disseminate literature, language and cultural rights. PEN clubs have commissioned articles from authors writing in minority languages in both Latin America and Africa. The articles have been published in the press and published as anthologies. The project around the Moomin saga "The Invisible Child" has continued at the grassroots level and with great effort from volunteers from PEN clubs in Malawi, Togo and South Africa (via PEN Afrikaans). In Ukraine, PEN Ukraine, with the support of PEN International, has worked under difficult circumstances to strengthen dialogue and conversation within civil society and to give people access to Ukrainian and international literature. PEN Ukraine has arranged 28 events in the Dialogues on War series, and organized four trips to the front to spread knowledge and insight into how culture is affected by war. Right now, as far as Sida can assess, PEN International is the only civil society organisation which works on a global mandate with protection of writers, poets and artists, and one of few that works with advocacy within the UN system on the issue of Artistic freedom and the rights of artists. There are other organisations that works regionally and locally with the same issues, but there is a need for a strong global organisation to gather the voices, and here PEN plays an important role.       No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61070122-6107012201 Sweden PEN International is a global network consisting of more than 20 000 writers, affiliated with over 150 federated centres in more than 100 countries. The overall goal of the organisation is to promote and defend freedom of expression, literatures, linguistic diversity and mutual respect and tolerace across borders. PEN:s strategic plan for 2020-2023 has four thematic domains: 1) Creating new spaces for literature, language, debate, dialogue ideas and opinions. 2) Improving the situation of writers at risk who are displaced, imprisoned or otherwise persecuted. 3) Addressing structural threats and barriers to freedom of expression. 4) Strengthening the institutional capacity and sustainability of PEN, so that the movement is fully representative and relevant. The total budget for the four-year period is around 94 MSEK. Sidas contribution for this period amounts to 36 MSEK. Insatsen avser ett kärnstöd till organisationen PEN International om totalt 36 MSEK under en fyraårsperiod 2020-2023. För denna period har PEN utvecklat en strategi, med fokus på fyra tematiska områden: 1) Skapa nya utrymmen för litteratur, språk, debatt, dialog, idéer och åsikter. 2) Förbättra situationen för utsatta skribenter på flykt, som är fängslade eller på annat sätt förföljda. 3) Påverka strukturella hot och barriärer mot yttrandefrihet. 4) Stärka den institutionella kapaciteten och hållbarheten hos PEN som organisation. Total budget för perioden är cirka 94 MSEK. Sidas stöd uppgår till 36 MSEK. PEN International has adopted a new strategy for the years 2024-2028. The intended global outcomes are slightly changed with a clearer focus on human rights and advocacy. The document is also shorter. Sida assesses that the new strategy has an even stronger foundation in HRBA than the previous one. The outcomes are: Outcome 1: Creating spaces for literature, language, debates, dialogue, ideas and opinions. Outcome 2: Strengthening human rights policy and practice. Outcome 3: Improvement in the situation of writers at risk who are imprisoned or otherwise persecuted. Outcome 4: Strengthen the institutional capacity, standing and sustainability of PEN Centres, so that the movement is an effective champion of free expression for all. Sweden International PEN Swedish International Development Cooperation Agency International PEN 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9000000 10000000 9000000 9400000 0 0 0 0 6000000 0 3000000 0 0 6000000 -8000000 0 0 3000000 3000000 0 6000000 8000000 0 0 1000000 3000000 6000000 0 0 400000 37400000 International PEN 6000000 International PEN 3000000 International PEN 6000000 International PEN 3000000 International PEN 1000000 International PEN 6000000 International PEN 3000000 International PEN 6000000 International PEN 3000000 International PEN 400000 International PEN Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Increased democratic participation and influence, including in electoral processes, as well as increased opportunities for the engagement of democratic political parties and civil society. Ökat demokratiskt deltagande och inflytande, inklusive i valprocesser, samt stärkta möjligheter för demokratiska politiska partier och civilsamhället att engagera sig däri. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened preconditions for freedom of expression, including human rights on-line, free and independent media, access to information and countering disinformation. Stärkta förutsättningar för yttrandefrihet, inklusive mänskliga rättigheters tillämplighet på internet, fri och oberoende media, tillgång till information och motverkande av desinformation. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened global and regional processes and systems for the enjoyment of human rights. Stärkta globala och regionala processer och system för åtnjutande av de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened rule of law, including the independence of courts and access to justice for the individual. Stärkt rättssäkerhet, inklusive domstolars oberoende och individens tillgång till rättvisa. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased safety and security for actors and organisations working to uphold human rights. Ökad trygghet och säkerhet för aktörer och organisationer som främjar och försvarar de mänskliga rättigheterna. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070122-6107012203 Sweden PEN International is a global network consisting of more than 20 000 writers, affiliated with over 150 federated centres in more than 100 countries. The overall goal of the organisation is to promote and defend freedom of expression, literatures, linguistic diversity and mutual respect and tolerace across borders. PEN:s strategic plan for 2020-2023 has four thematic domains: 1) Creating new spaces for literature, language, debate, dialogue ideas and opinions. 2) Improving the situation of writers at risk who are displaced, imprisoned or otherwise persecuted. 3) Addressing structural threats and barriers to freedom of expression. 4) Strengthening the institutional capacity and sustainability of PEN, so that the movement is fully representative and relevant. The total budget for the four-year period is around 94 MSEK. Sidas contribution for this period amounts to 36 MSEK. Insatsen avser ett kärnstöd till organisationen PEN International om totalt 36 MSEK under en fyraårsperiod 2020-2023. För denna period har PEN utvecklat en strategi, med fokus på fyra tematiska områden: 1) Skapa nya utrymmen för litteratur, språk, debatt, dialog, idéer och åsikter. 2) Förbättra situationen för utsatta skribenter på flykt, som är fängslade eller på annat sätt förföljda. 3) Påverka strukturella hot och barriärer mot yttrandefrihet. 4) Stärka den institutionella kapaciteten och hållbarheten hos PEN som organisation. Total budget för perioden är cirka 94 MSEK. Sidas stöd uppgår till 36 MSEK. PEN International has adopted a new strategy for the years 2024-2028. The intended global outcomes are slightly changed with a clearer focus on human rights and advocacy. The document is also shorter. Sida assesses that the new strategy has an even stronger foundation in HRBA than the previous one. The outcomes are: Outcome 1: Creating spaces for literature, language, debates, dialogue, ideas and opinions. Outcome 2: Strengthening human rights policy and practice. Outcome 3: Improvement in the situation of writers at risk who are imprisoned or otherwise persecuted. Outcome 4: Strengthen the institutional capacity, standing and sustainability of PEN Centres, so that the movement is an effective champion of free expression for all. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 16.1 - Avsevärt minska alla former av våld och dödligt våld överallt. 16.1 - Significantly reduce all forms of violence and related death rates everywhere. 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 215774 215774 215774 Ernst & Young 215774 Ernst & Young Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Strengthened preconditions for freedom of expression, including human rights on-line, free and independent media, access to information and countering disinformation. Stärkta förutsättningar för yttrandefrihet, inklusive mänskliga rättigheters tillämplighet på internet, fri och oberoende media, tillgång till information och motverkande av desinformation. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070122-6107012204 Sweden PEN International is a global network consisting of more than 20 000 writers, affiliated with over 150 federated centres in more than 100 countries. The overall goal of the organisation is to promote and defend freedom of expression, literatures, linguistic diversity and mutual respect and tolerace across borders. PEN:s strategic plan for 2020-2023 has four thematic domains: 1) Creating new spaces for literature, language, debate, dialogue ideas and opinions. 2) Improving the situation of writers at risk who are displaced, imprisoned or otherwise persecuted. 3) Addressing structural threats and barriers to freedom of expression. 4) Strengthening the institutional capacity and sustainability of PEN, so that the movement is fully representative and relevant. The total budget for the four-year period is around 94 MSEK. Sidas contribution for this period amounts to 36 MSEK. Insatsen avser ett kärnstöd till organisationen PEN International om totalt 36 MSEK under en fyraårsperiod 2020-2023. För denna period har PEN utvecklat en strategi, med fokus på fyra tematiska områden: 1) Skapa nya utrymmen för litteratur, språk, debatt, dialog, idéer och åsikter. 2) Förbättra situationen för utsatta skribenter på flykt, som är fängslade eller på annat sätt förföljda. 3) Påverka strukturella hot och barriärer mot yttrandefrihet. 4) Stärka den institutionella kapaciteten och hållbarheten hos PEN som organisation. Total budget för perioden är cirka 94 MSEK. Sidas stöd uppgår till 36 MSEK. PEN International has adopted a new strategy for the years 2024-2028. The intended global outcomes are slightly changed with a clearer focus on human rights and advocacy. The document is also shorter. Sida assesses that the new strategy has an even stronger foundation in HRBA than the previous one. The outcomes are: Outcome 1: Creating spaces for literature, language, debates, dialogue, ideas and opinions. Outcome 2: Strengthening human rights policy and practice. Outcome 3: Improvement in the situation of writers at risk who are imprisoned or otherwise persecuted. Outcome 4: Strengthen the institutional capacity, standing and sustainability of PEN Centres, so that the movement is an effective champion of free expression for all. Sweden International PEN Swedish International Development Cooperation Agency International PEN 16.10 - 0 Säkerställa allmän tillgång till information och skydda grundläggande friheter, i enlighet med nationell lagstiftning och internationella avtal. 16.10 - Ensure public access to information and protect fundamental freedoms, in accordance with national legislation and international agreements. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 9700000 -7433 0 0 0 0 0 -7433 3000000 6700000 9692567 International PEN 6700000 International PEN 3000000 International PEN -7432.81 International PEN Human rights, democracy and the rule of law 2024-2028 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2024-2028 Enhanced global, regional, and national systems and institutions that safeguard and promote human rights and freedoms for everyone. Stärkta globala, regionala och nationella system och institutioner som skyddar och främjar de mänskliga fri- och rättigheterna för alla människor. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased respect for, and protection and realisation of, human rights and freedoms, with a focus on people subjected to violence, discrimination, persecution and oppression, not least defenders of human rights and democracy, women and girls, children and young people, people belonging to religious minorities, people with disabilities and LGBTIQ people. Ökad respekt, skydd och förverkligande av de mänskliga fri- och rättigheterna, med fokus på människor som utsätts för våld, diskriminering, förföljelse och förtryck, inte minst människorätts- och demokratiförsvarare, kvinnor och flickor, barn och unga, personer som tillhör religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened defence of freedom of expression, free and independent media, and an inclusive, open, free, and secure internet where human rights and freedoms are respected, and increased security for independent journalists and media workers. Stärkt försvar av yttrandefriheten, fria och oberoende medier och ett inkluderande öppet, fritt och säkert internet där mänskliga fri- och rättigheter respekteras, samt ökad säkerhet för oberoende journalister och mediearbetare. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070124 Sweden IDLO is an intergovernmental organization with a global mandate to advance the rule of law, peace and sustainable development; https://www.idlo.int/. IDLO has applied for 100 MSEK in continued unearmarked flexible financial support from Sida to be used for the implementation of IDLO´s Strategic Plan 2021-2024. IDLO is composed of 37 Member Parties. Sweden is member of IDLO since 2017. IDLO´s mission is to "champion people-centered justice and promote the rule of law to advance sustainable development and help build more peaceful, inclusive and resilient societies". The multilateral organisation collaborates with governments, inter-governmental organizations and civil society organisations and groups to provide technical legal assistance, support capacity development, generate knowledge and advocate for policy change. IDLO has recently developed the new Strategic Plan (2021-2024) which structures IDLO’s work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting people’s needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development. According to IDLO, they strive, through the new strategy, to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. The first Strategic Goal (Goal 1) seeks to make justice systems more effective and responsive to people’s needs and help protect their human rights. It builds on IDLO’s expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) seeks to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and well-being for all (Objective 6). IDLO has also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high-quality results. Den internationella mellanstatliga organisationen International Development Law Organisation (IDLO) är en multilateral organisation med fokus på rättsstatens principer med säte i Rom: https://www.idlo.int/. IDLO har ansökt om fortsatt flexibelt icke-öronmärkt stöd från Sida om totalt 100 miljoner SEK för att genomföra sin verksamhet i enlighet med IDLOs strategiska plan och resultatramverk för perioden 2021-2024. IDLOs arbete styrs genom en nyligen utarbetad och beslutad fyra-årig strategisk plan och årliga verksamhetsplaner med ettåriga budgetar som formellt godkänns vid de årliga partsmöten som Sverige som medlem i IDLO deltar i. Genom den nya strategiska planen strukturerar IDLO verksamheten kring två övergripande och sex strategiska mål baserat på åtagandet att sätta människors behov och mänskliga rättigheter i centrum för rättsväsendet och göra rättsstatens principer till en drivkraft för hållbar utveckling. Genom strategin avser IDLO att främja det ömsesidiga beroendet och stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det första övergripande målet syftar till att göra rättssystem mer effektiva och lyhörda för människors behov och skydda mänskliga rättigheter och innehåller följande strategiska mål: (mål 1) stärkta rättssökande människor som kan utkräva mänskliga rättigheter (mål 2) stärkta juridiska institutioner och reformer (mål 2) och undanröjda rättvisehinder för kvinnor och flickor (mål 3). Det andra strategiska målet syftar till att genom SDG 16 och SDG 5 framhålla vikten av rättsstatens principer och förverkligande av de mänskliga rättigheterna för fred och hållbar utveckling. Här avser IDLO att fokusera verksamheten på främjande av inkluderande ekonomisk utveckling (mål 4), klimaträttvisa och hållbart utnyttjande av naturresurser (mål 5) och hälsosamma liv och välbefinnande för alla (mål 6). IDLOs Strategic Plan (20212024) was structured IDLOs work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting peoples needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development and to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. A new strategic plan 20252028 was approved by the Assembly of the Parties on 25 November 2024. The first Strategic Goal (Goal 1) sought to make justice systems more effective and responsive to peoples needs and help protect their human rights. It builds on IDLOs expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) sought to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and wellbeing for all (Objective 6). IDLO also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high quality results. IDLO illustrates the former strategic plan as follows:               Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Ukraine Developing countries, unspecified Legal and judicial development Government & Civil Society-general 1.2 Examples of results achieved In July 2025, IDLO, provided Sida with a final report summarising results over the full period of the previous strategy plan 20212024. Examples of results summarising impact from implementing the previous strategic plan 20212024: 1. 250 000 justice seekers empowered either through specific legal advice or representation or by more general legal information. 87% of those reported satisfaction with services provided and 88% stated they gained knowledge 2. 36 500 justice officials have been trained and 80% stated they applied the kowledge gained 3. 506 justice institutions have been strengthened for example through 48 digital innovations supported 4. 257 customary and informal justice mechanisms and processes have been supported and are now better aligned with international human rights standards Examples of results achieved during 2024: 1. In Uganda IDLO runs a community justice project working with national partners that have assisted poor people in need of legal assistance to sustain their livelyhood including women who are more vulnerable to legal problems 2. In Somalia, IDLO works with selected national authorities to curb illicit financial flows that benefit Al Shabaab and other terrorist groups. IDLO helped refer 91 cases and provided mentors to national bodies to support the procecution process. 3. In Afghanistan, IDLO was able to maintain collaboration with CSOs and other independent legal services to assist mainly women and girls in resolvng legal disputes in relation to family law and inheritance law. 4. In Kenya, IDLO continued to support the small claims court which speeds up the legal proceedings of minor commercial disputes which often hampers economic activities that affect livelihoods of those involved. 5. In Rwanda, IDLO supported alternative dispute mechanisms to manage land disputes in line with the national law. The program reached out using radio and empowered people to reach settlement of land disputes. 6. IDLO also strengthened its international partnerships and welcomed a new member state in Cyprus. It continues to raise attention for SDG 16 in particular access to justice through an annual high level meeting, in recent years at the UN. IDLO also developed its internal systems including a new SEAH policy and a new human resources management system as well as a business travel security and assistance program. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61070124-6107012401 Sweden IDLO is an intergovernmental organization with a global mandate to advance the rule of law, peace and sustainable development; https://www.idlo.int/. IDLO has applied for 100 MSEK in continued unearmarked flexible financial support from Sida to be used for the implementation of IDLO´s Strategic Plan 2021-2024. IDLO is composed of 37 Member Parties. Sweden is member of IDLO since 2017. IDLO´s mission is to "champion people-centered justice and promote the rule of law to advance sustainable development and help build more peaceful, inclusive and resilient societies". The multilateral organisation collaborates with governments, inter-governmental organizations and civil society organisations and groups to provide technical legal assistance, support capacity development, generate knowledge and advocate for policy change. IDLO has recently developed the new Strategic Plan (2021-2024) which structures IDLO’s work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting people’s needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development. According to IDLO, they strive, through the new strategy, to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. The first Strategic Goal (Goal 1) seeks to make justice systems more effective and responsive to people’s needs and help protect their human rights. It builds on IDLO’s expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) seeks to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and well-being for all (Objective 6). IDLO has also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high-quality results. Den internationella mellanstatliga organisationen International Development Law Organisation (IDLO) är en multilateral organisation med fokus på rättsstatens principer med säte i Rom: https://www.idlo.int/. IDLO har ansökt om fortsatt flexibelt icke-öronmärkt stöd från Sida om totalt 100 miljoner SEK för att genomföra sin verksamhet i enlighet med IDLOs strategiska plan och resultatramverk för perioden 2021-2024. IDLOs arbete styrs genom en nyligen utarbetad och beslutad fyra-årig strategisk plan och årliga verksamhetsplaner med ettåriga budgetar som formellt godkänns vid de årliga partsmöten som Sverige som medlem i IDLO deltar i. Genom den nya strategiska planen strukturerar IDLO verksamheten kring två övergripande och sex strategiska mål baserat på åtagandet att sätta människors behov och mänskliga rättigheter i centrum för rättsväsendet och göra rättsstatens principer till en drivkraft för hållbar utveckling. Genom strategin avser IDLO att främja det ömsesidiga beroendet och stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det första övergripande målet syftar till att göra rättssystem mer effektiva och lyhörda för människors behov och skydda mänskliga rättigheter och innehåller följande strategiska mål: (mål 1) stärkta rättssökande människor som kan utkräva mänskliga rättigheter (mål 2) stärkta juridiska institutioner och reformer (mål 2) och undanröjda rättvisehinder för kvinnor och flickor (mål 3). Det andra strategiska målet syftar till att genom SDG 16 och SDG 5 framhålla vikten av rättsstatens principer och förverkligande av de mänskliga rättigheterna för fred och hållbar utveckling. Här avser IDLO att fokusera verksamheten på främjande av inkluderande ekonomisk utveckling (mål 4), klimaträttvisa och hållbart utnyttjande av naturresurser (mål 5) och hälsosamma liv och välbefinnande för alla (mål 6). IDLOs Strategic Plan (20212024) was structured IDLOs work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting peoples needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development and to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. A new strategic plan 20252028 was approved by the Assembly of the Parties on 25 November 2024. The first Strategic Goal (Goal 1) sought to make justice systems more effective and responsive to peoples needs and help protect their human rights. It builds on IDLOs expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) sought to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and wellbeing for all (Objective 6). IDLO also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high quality results. IDLO illustrates the former strategic plan as follows:               Sweden IDLO/International Development Law Organization Swedish International Development Cooperation Agency IDLO/International Development Law Organization 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 0 0 25000000 25000000 25000000 0 0 0 0 15000000 15000000 15000000 -15000000 0 0 0 -15000000 0 10000000 0 10000000 15000000 0 0 0 15000000 0 0 0 10000000 75000000 IDLO/International Development Law Organization 15000000 IDLO/International Development Law Organization 10000000 IDLO/International Development Law Organization 15000000 IDLO/International Development Law Organization 10000000 IDLO/International Development Law Organization 15000000 IDLO/International Development Law Organization 10000000 IDLO/International Development Law Organization Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Strengthened democratic principles, processes and governance for independent and transparent societies based on the rule of law. Stärkta demokratiska principer, processer och samhällsstyming för oberoende, rättssäkra och transparenta samhällen. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Reduced corruption and increased transparency and accountability. Minskad korruption samt ökad transparens och ansvarsutkrävande. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened rule of law, including the independence of courts and access to justice for the individual. Stärkt rättssäkerhet, inklusive domstolars oberoende och individens tillgång till rättvisa. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070124-6107012402 Sweden IDLO is an intergovernmental organization with a global mandate to advance the rule of law, peace and sustainable development; https://www.idlo.int/. IDLO has applied for 100 MSEK in continued unearmarked flexible financial support from Sida to be used for the implementation of IDLO´s Strategic Plan 2021-2024. IDLO is composed of 37 Member Parties. Sweden is member of IDLO since 2017. IDLO´s mission is to "champion people-centered justice and promote the rule of law to advance sustainable development and help build more peaceful, inclusive and resilient societies". The multilateral organisation collaborates with governments, inter-governmental organizations and civil society organisations and groups to provide technical legal assistance, support capacity development, generate knowledge and advocate for policy change. IDLO has recently developed the new Strategic Plan (2021-2024) which structures IDLO’s work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting people’s needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development. According to IDLO, they strive, through the new strategy, to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. The first Strategic Goal (Goal 1) seeks to make justice systems more effective and responsive to people’s needs and help protect their human rights. It builds on IDLO’s expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) seeks to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and well-being for all (Objective 6). IDLO has also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high-quality results. Den internationella mellanstatliga organisationen International Development Law Organisation (IDLO) är en multilateral organisation med fokus på rättsstatens principer med säte i Rom: https://www.idlo.int/. IDLO har ansökt om fortsatt flexibelt icke-öronmärkt stöd från Sida om totalt 100 miljoner SEK för att genomföra sin verksamhet i enlighet med IDLOs strategiska plan och resultatramverk för perioden 2021-2024. IDLOs arbete styrs genom en nyligen utarbetad och beslutad fyra-årig strategisk plan och årliga verksamhetsplaner med ettåriga budgetar som formellt godkänns vid de årliga partsmöten som Sverige som medlem i IDLO deltar i. Genom den nya strategiska planen strukturerar IDLO verksamheten kring två övergripande och sex strategiska mål baserat på åtagandet att sätta människors behov och mänskliga rättigheter i centrum för rättsväsendet och göra rättsstatens principer till en drivkraft för hållbar utveckling. Genom strategin avser IDLO att främja det ömsesidiga beroendet och stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det första övergripande målet syftar till att göra rättssystem mer effektiva och lyhörda för människors behov och skydda mänskliga rättigheter och innehåller följande strategiska mål: (mål 1) stärkta rättssökande människor som kan utkräva mänskliga rättigheter (mål 2) stärkta juridiska institutioner och reformer (mål 2) och undanröjda rättvisehinder för kvinnor och flickor (mål 3). Det andra strategiska målet syftar till att genom SDG 16 och SDG 5 framhålla vikten av rättsstatens principer och förverkligande av de mänskliga rättigheterna för fred och hållbar utveckling. Här avser IDLO att fokusera verksamheten på främjande av inkluderande ekonomisk utveckling (mål 4), klimaträttvisa och hållbart utnyttjande av naturresurser (mål 5) och hälsosamma liv och välbefinnande för alla (mål 6). IDLOs Strategic Plan (20212024) was structured IDLOs work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting peoples needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development and to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. A new strategic plan 20252028 was approved by the Assembly of the Parties on 25 November 2024. The first Strategic Goal (Goal 1) sought to make justice systems more effective and responsive to peoples needs and help protect their human rights. It builds on IDLOs expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) sought to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and wellbeing for all (Objective 6). IDLO also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high quality results. IDLO illustrates the former strategic plan as follows:               Sweden IDLO/International Development Law Organization Swedish International Development Cooperation Agency IDLO/International Development Law Organization 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 8500000 -1149270 -1149270 8500000 7350730 IDLO/International Development Law Organization 8500000 IDLO/International Development Law Organization -1149269.5600000001 IDLO/International Development Law Organization Swedens reconstruction and reform cooperation with Ukraine 2023-2027 Ukraina 2023-2027 Improved conditions for accountability, increased transparency and reduced corruption in society as a whole. Stärkta förutsättningar för ansvarsutkrävande, ökad transparens och minskad korruption i samhället i stort. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070124-6107012403 Sweden IDLO is an intergovernmental organization with a global mandate to advance the rule of law, peace and sustainable development; https://www.idlo.int/. IDLO has applied for 100 MSEK in continued unearmarked flexible financial support from Sida to be used for the implementation of IDLO´s Strategic Plan 2021-2024. IDLO is composed of 37 Member Parties. Sweden is member of IDLO since 2017. IDLO´s mission is to "champion people-centered justice and promote the rule of law to advance sustainable development and help build more peaceful, inclusive and resilient societies". The multilateral organisation collaborates with governments, inter-governmental organizations and civil society organisations and groups to provide technical legal assistance, support capacity development, generate knowledge and advocate for policy change. IDLO has recently developed the new Strategic Plan (2021-2024) which structures IDLO’s work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting people’s needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development. According to IDLO, they strive, through the new strategy, to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. The first Strategic Goal (Goal 1) seeks to make justice systems more effective and responsive to people’s needs and help protect their human rights. It builds on IDLO’s expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) seeks to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and well-being for all (Objective 6). IDLO has also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high-quality results. Den internationella mellanstatliga organisationen International Development Law Organisation (IDLO) är en multilateral organisation med fokus på rättsstatens principer med säte i Rom: https://www.idlo.int/. IDLO har ansökt om fortsatt flexibelt icke-öronmärkt stöd från Sida om totalt 100 miljoner SEK för att genomföra sin verksamhet i enlighet med IDLOs strategiska plan och resultatramverk för perioden 2021-2024. IDLOs arbete styrs genom en nyligen utarbetad och beslutad fyra-årig strategisk plan och årliga verksamhetsplaner med ettåriga budgetar som formellt godkänns vid de årliga partsmöten som Sverige som medlem i IDLO deltar i. Genom den nya strategiska planen strukturerar IDLO verksamheten kring två övergripande och sex strategiska mål baserat på åtagandet att sätta människors behov och mänskliga rättigheter i centrum för rättsväsendet och göra rättsstatens principer till en drivkraft för hållbar utveckling. Genom strategin avser IDLO att främja det ömsesidiga beroendet och stärka sambandet mellan mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Det första övergripande målet syftar till att göra rättssystem mer effektiva och lyhörda för människors behov och skydda mänskliga rättigheter och innehåller följande strategiska mål: (mål 1) stärkta rättssökande människor som kan utkräva mänskliga rättigheter (mål 2) stärkta juridiska institutioner och reformer (mål 2) och undanröjda rättvisehinder för kvinnor och flickor (mål 3). Det andra strategiska målet syftar till att genom SDG 16 och SDG 5 framhålla vikten av rättsstatens principer och förverkligande av de mänskliga rättigheterna för fred och hållbar utveckling. Här avser IDLO att fokusera verksamheten på främjande av inkluderande ekonomisk utveckling (mål 4), klimaträttvisa och hållbart utnyttjande av naturresurser (mål 5) och hälsosamma liv och välbefinnande för alla (mål 6). IDLOs Strategic Plan (20212024) was structured IDLOs work around two Strategic Goals and six Strategic Objectives based on the commitment to putting peoples needs and human rights at the center of justice systems and making the rule of law a driver of sustainable development and to advance the interdependence and mutually reinforcing connection between human rights, democracy and the rule of law. A new strategic plan 20252028 was approved by the Assembly of the Parties on 25 November 2024. The first Strategic Goal (Goal 1) sought to make justice systems more effective and responsive to peoples needs and help protect their human rights. It builds on IDLOs expertise in legal empowerment and access to justice (Objective 1), institutional strengthening and reforms (Objective 2), and addressing key justice barriers faced by women and girls (Objective 3). The second Strategic Goal (Goal 2) sought to leverage the contribution of the rule of law and human rights to peace and sustainable development. It aims to promote inclusive economic development (Objective 4), climate justice and sustainable use of natural resources (Objective 5), and healthy lives and wellbeing for all (Objective 6). IDLO also identified four organizational Enablers to strengthen key aspects of the operations to achieve the Strategic Goals and deliver high quality results. IDLO illustrates the former strategic plan as follows:               Sweden IDLO/International Development Law Organization Swedish International Development Cooperation Agency IDLO/International Development Law Organization 16.3 - Främja rättssäkerheten på nationell och internationell nivå samt säkerställa lika tillgång till rättvisa för alla. 16.3 - Promote the rule of law at the national and international levels and ensure equal access to justice for all. 5.5 - Tillförsäkra kvinnor fullt och faktiskt deltagande och lika möjligheter till ledarskap på alla beslutsnivåer i det politiska, ekonomiska och offentliga livet. 5.5 - Ensure women’s full and effective participation and equal opportunities for leadership at all levels of decision-making in political, economic and public life. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 25000000 10000000 0 0 0 15000000 25000000 IDLO/International Development Law Organization 15000000 IDLO/International Development Law Organization 10000000 IDLO/International Development Law Organization Human rights, democracy and the rule of law 2024-2028 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2024-2028 Enhanced global, regional, and national systems and institutions that safeguard and promote human rights and freedoms for everyone. Stärkta globala, regionala och nationella system och institutioner som skyddar och främjar de mänskliga fri- och rättigheterna för alla människor. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Increased respect for, and protection and realisation of, human rights and freedoms, with a focus on people subjected to violence, discrimination, persecution and oppression, not least defenders of human rights and democracy, women and girls, children and young people, people belonging to religious minorities, people with disabilities and LGBTIQ people. Ökad respekt, skydd och förverkligande av de mänskliga fri- och rättigheterna, med fokus på människor som utsätts för våld, diskriminering, förföljelse och förtryck, inte minst människorätts- och demokratiförsvarare, kvinnor och flickor, barn och unga, personer som tillhör religiösa minoriteter, personer med funktionsnedsättning och hbtqi-personer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck Strengthened conditions for due process, accountability and freedom from corruption, and increased protection of actors in the judicial system. Stärkta förutsättningar för rättssäkerhet och ansvarsutkrävande och frihet från korruption, samt ökat skydd av rättsväsendets aktörer. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070128 Sweden The contribution is a continuation of the core support provided to Integrity Action (IA) 2015-2016. The proposal is that Sidas contributes with 28,350,000 SEK FY2017-2020, in support of IA’s strategic plan (core funding). The proposed intervention is in line with the "Results Strategy for special initiatives for human rights and democratisation for the period 2014-2017" and is considered to be a relevant and strategic addition to the portfolio's contribution in the fight against corruption. The Strategy for Special Initiatives for Human Rights and Democratisation expires in December 2017. However, Sida expects a new strategy which would enable continued support. The initiative also responds well to both the perspective of the poor and the rights perspective IA is one of few global organisations working against corruption by focusing on building trust between rights holders and duty bearers at the local level. It is about creating a long-term ability of these actors to ensure and maintain inclusive collaborative fora for citizen participation and involvement. The various stakeholders are actively working together to solve common problems identified in relation to public service delivery, thereby contributing to a more efficient use and allocation of public funds. IA also trains a variety of stakeholders in transparent and accountable governance, and uses knowledge and learning from the local level for advocacy at national and international level. In implementation IA collaborates with local civil society organisations and other actors such as universities. IA focuses on its priority countries Afghanistan, Kenya, Nepal and Palestine, although its network and coverage through partners span wider than to these four countries. In addition to the assessment that the intervention is relevant and strategic, the external audit of the organisations' internal management and control that was commissioned by Sida in December 2014 shows that they have a robust system in place in this regard. IA also uses a mixture of relevant and participatory methods for data collection, analysis and monitoring, and their capacity in this area is considered to be good. Sida's assessment is that Integrity Action's planned implementation of the strategic plan is reasonable, even though the funding is partly uncertain. The new results framework is not yet in place (one reason being a misunderstanding in relation to the consultancy support that Sida financed), but will according to the new draft agreement be submitted to Sida before 15 July 2017. The framework that was submitted in accordance with the previous agreement (after the consultancy support) and was approved by Sida was based on a method called Learning Based Management. Sida's concluding assessment after supporting Integrity Action 2015-2016 is that IA is a strategic partner that has the capacity to deliver good results. (This assessment has mainly been done by program manager KT, who left the unit on 31 December 2016. MT has done the final editing.) Insatsen är en fortsättning av kärnstödet till Integrity Action (IA) 2015-2016. Förslaget är att Sida bidrar med 28 350 000 SEK (1 oktober 2016 till 30 september 2020), till stöd för genomförandet av IA:s strategiska plan. IA har brutet räkenskapsår och stödet gäller 7 MSEK/räkenskapsår plus 350 000 SEK för en utvärdering. Det brutna räkenskapsåret innebär att 2017 års utbetalning är större och 2020 års utbetalning är mindre än 7 MSEK/år. Den föreslagna insatsen ligger väl i linje med "Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017" och bedöms utgöra ett relevant och strategiskt tillägg till portföljens bidrag i arbetet mot korruption. Strategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering löper ut i december 2017, men förväntas ersättas av en ny strategi som möjliggör fortsatt stöd. Insatsen svarar också väl mot både fattigdoms- och rättighetsperspektiven. IA är en av få globala aktörer som arbetar mot korruption genom att fokusera på att bygga tillit mellan rättighetsinnehavare och rättighetsbärare på lokal nivå. Det handlar om att skapa en Iångsiktig förmåga hos dessa aktörer att säkerställa och upprätthålla inkluderande samarbetsfora för medborgarinflytande och delaktighet. De olika aktörerna arbetar aktivt tillsammans för att lösa gemensamt identifierade problem i förhållande till offentliga tjänster och bidrar därmed till ett mer effektivt utnyttjande och fördelning av offentliga medel. IA utbildar också en mängd olika aktörer i öppen och ansvarsfull styrning samt använder kunskaper och Iärande från den lokala nivån för påverkansarbete på nationell och internationell nivå. I implementeringen samarbetar IA med lokala civilsamhällesorganisationer och andra aktörer, såsom universitet. IA fokuserar framför allt på Afghanistan, Kenya, Nepal och Palestina, även om deras nätverk och räckvidd spänner bredare än till dessa fyra länder. Utöver bedömningen att insatsen är relevant och strategisk, visar den externa granskning av organisationens interna styrning och kontroll som utfördes på uppdrag av Sida i december 2014, att det finns ett robust system på plats i detta avseende. IA använder också en blandning av relevanta och deltagande metoder för datainsamling, analys och uppföljning och deras kapacitet inom detta område bedöms som goda. Sidas bedömning är att Integrity Actions planerade implementering av den strategiska planen är rimlig, även om finansieringen delvis är osäker. Det nya resultatramverket är ännu inte på plats (ett skäl var ett missförstånd i relation till det konsultstöd som Sida tillhandahöll), men ska enligt det nya avtalsutkastet inlämnas till Sida den 15 juli 2017. Sidas sammantagna bedömning efter stöd till Integrity Action under 2015-2016 är att det är en strategisk partner som har kapacitet att leverera goda resultat. (Denna beredning har huvudsakligen genomförts av programansvarig KT som slutade på enheten den 31 december 2016. MT har gjort slutredigering.) Integrity Action (IA) is a non-profit organisation that helps citizens living in poverty fix the essential services that are failing them – including schools, clean water and healthcare. IA does this by equipping citizens to “review” services where they live, report problems publicly, and work with those responsible to ensure the problems are fixed.Sida supports IA since 2015. The current core support covers the period 2017-2020 and aims at the implementation of IA's 2018-2023 strategy. (The strategy was updated and extended to 2023 after Sida had entered into an agreement with IA). Sida has a new agreement on continued cooperation with core support for the period 2020-2024.  IA seeks to tackle corruption by focusing on two main intervention areas; community integrity building and integrity education. Local citizens, public officials, businesses and other key stakeholders work together on improving the provision and performance of public services. By building the capacity of these different stakeholders to design joint action plans, monitor, and implement practical solutions together, public funds will be used more efficiently, and people's livelihoods will be improved, especially for the poor. Integrity training, which targets university students, academia, civil society, business professionals etc., is expected to empower citizens to act with and demand integrity. IA argues that this will in turn contribute to shaping better institutions, increase legitimacy of existing governance structures and hence ensure that fewer public funds are wasted, thereby also improving public services. In the new strategy, IA focuses on three areas: 1. Achieve results for citizens that maximise quality, durability and inclusivity.2. Amplify: collaborate to amplify result and fuel further innovation.3. Convince: build a robust case for open citizen feedback to inspire its mainstreaming.    Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Anti-corruption organisations and institutions Government & Civil Society-general Overall, Integrity Action (IA) has made good progress over the last four years, and achieved the majority of what was planned and some more related to the four outcomes in the original strategy: 1) Efficiency & Effectiveness, 2) Scalability & Sustainability, 3) Visibility & Recognition, and 4) Network and collective impact. IA has a 57% fix rate for the period and it is estimated that IA since 2013 has "fixed" 4000 issues out of 7000 identified problems. IA has supported 11,000+ adult and student monitors in 9 countries (Afghanistan, DR Congo, Kenya, Madagascar, Nepal, Palestine, Romania, Tanzania, Uganda). 51% of IA monitors are girls and women. Despite the recent effects of Covid-19, 93% of project activities were carried out on time and on budget.   Significant effort has been made to ensure that the IA approach is truly sustainable and community-led. Furthermore, IA has worked with partners to create opportunities for its approach (or elements of it) to be embedded by relevant institutions and organisations. IA has increased its visibility and recognition greatly during the past few years and is now acknowledged as an important player in the accountability and transparency sector. There has been an increased demand for IA's presence in panels and other events, an increased interest in partnering with IA, and - quite recently - a tendency to quote IA's work in other articles and blogs.Regarding the global added value of the intervention, IA has also increasingly been influencing the wider development sector to adopt citizen feedback and monitoring approach, or key elements of it. There is an increased interest in IA's approach coming from other organisations. Bigger organisations and governments have been inspired by, used and amplified IA's approach in ways that go beyond IA's own capacity. It is Sida’s assessment that IA overall has achieved satisfactory results. Sida also assesses that these results are relevant for the objectives stated in IA’s strategy 2018-2023 as well as the overall goal of "Societies in which all citizens can - and do - successfully demand integrity from the instititutions they rely on". There were no unused funds after the program period according to the audited financial report.  No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-61070128-6107012801 Sweden The contribution is a continuation of the core support provided to Integrity Action (IA) 2015-2016. The proposal is that Sidas contributes with 28,350,000 SEK FY2017-2020, in support of IA’s strategic plan (core funding). The proposed intervention is in line with the "Results Strategy for special initiatives for human rights and democratisation for the period 2014-2017" and is considered to be a relevant and strategic addition to the portfolio's contribution in the fight against corruption. The Strategy for Special Initiatives for Human Rights and Democratisation expires in December 2017. However, Sida expects a new strategy which would enable continued support. The initiative also responds well to both the perspective of the poor and the rights perspective IA is one of few global organisations working against corruption by focusing on building trust between rights holders and duty bearers at the local level. It is about creating a long-term ability of these actors to ensure and maintain inclusive collaborative fora for citizen participation and involvement. The various stakeholders are actively working together to solve common problems identified in relation to public service delivery, thereby contributing to a more efficient use and allocation of public funds. IA also trains a variety of stakeholders in transparent and accountable governance, and uses knowledge and learning from the local level for advocacy at national and international level. In implementation IA collaborates with local civil society organisations and other actors such as universities. IA focuses on its priority countries Afghanistan, Kenya, Nepal and Palestine, although its network and coverage through partners span wider than to these four countries. In addition to the assessment that the intervention is relevant and strategic, the external audit of the organisations' internal management and control that was commissioned by Sida in December 2014 shows that they have a robust system in place in this regard. IA also uses a mixture of relevant and participatory methods for data collection, analysis and monitoring, and their capacity in this area is considered to be good. Sida's assessment is that Integrity Action's planned implementation of the strategic plan is reasonable, even though the funding is partly uncertain. The new results framework is not yet in place (one reason being a misunderstanding in relation to the consultancy support that Sida financed), but will according to the new draft agreement be submitted to Sida before 15 July 2017. The framework that was submitted in accordance with the previous agreement (after the consultancy support) and was approved by Sida was based on a method called Learning Based Management. Sida's concluding assessment after supporting Integrity Action 2015-2016 is that IA is a strategic partner that has the capacity to deliver good results. (This assessment has mainly been done by program manager KT, who left the unit on 31 December 2016. MT has done the final editing.) Insatsen är en fortsättning av kärnstödet till Integrity Action (IA) 2015-2016. Förslaget är att Sida bidrar med 28 350 000 SEK (1 oktober 2016 till 30 september 2020), till stöd för genomförandet av IA:s strategiska plan. IA har brutet räkenskapsår och stödet gäller 7 MSEK/räkenskapsår plus 350 000 SEK för en utvärdering. Det brutna räkenskapsåret innebär att 2017 års utbetalning är större och 2020 års utbetalning är mindre än 7 MSEK/år. Den föreslagna insatsen ligger väl i linje med "Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017" och bedöms utgöra ett relevant och strategiskt tillägg till portföljens bidrag i arbetet mot korruption. Strategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering löper ut i december 2017, men förväntas ersättas av en ny strategi som möjliggör fortsatt stöd. Insatsen svarar också väl mot både fattigdoms- och rättighetsperspektiven. IA är en av få globala aktörer som arbetar mot korruption genom att fokusera på att bygga tillit mellan rättighetsinnehavare och rättighetsbärare på lokal nivå. Det handlar om att skapa en Iångsiktig förmåga hos dessa aktörer att säkerställa och upprätthålla inkluderande samarbetsfora för medborgarinflytande och delaktighet. De olika aktörerna arbetar aktivt tillsammans för att lösa gemensamt identifierade problem i förhållande till offentliga tjänster och bidrar därmed till ett mer effektivt utnyttjande och fördelning av offentliga medel. IA utbildar också en mängd olika aktörer i öppen och ansvarsfull styrning samt använder kunskaper och Iärande från den lokala nivån för påverkansarbete på nationell och internationell nivå. I implementeringen samarbetar IA med lokala civilsamhällesorganisationer och andra aktörer, såsom universitet. IA fokuserar framför allt på Afghanistan, Kenya, Nepal och Palestina, även om deras nätverk och räckvidd spänner bredare än till dessa fyra länder. Utöver bedömningen att insatsen är relevant och strategisk, visar den externa granskning av organisationens interna styrning och kontroll som utfördes på uppdrag av Sida i december 2014, att det finns ett robust system på plats i detta avseende. IA använder också en blandning av relevanta och deltagande metoder för datainsamling, analys och uppföljning och deras kapacitet inom detta område bedöms som goda. Sidas bedömning är att Integrity Actions planerade implementering av den strategiska planen är rimlig, även om finansieringen delvis är osäker. Det nya resultatramverket är ännu inte på plats (ett skäl var ett missförstånd i relation till det konsultstöd som Sida tillhandahöll), men ska enligt det nya avtalsutkastet inlämnas till Sida den 15 juli 2017. Sidas sammantagna bedömning efter stöd till Integrity Action under 2015-2016 är att det är en strategisk partner som har kapacitet att leverera goda resultat. (Denna beredning har huvudsakligen genomförts av programansvarig KT som slutade på enheten den 31 december 2016. MT har gjort slutredigering.) Integrity Action (IA) is a non-profit organisation that helps citizens living in poverty fix the essential services that are failing them – including schools, clean water and healthcare. IA does this by equipping citizens to “review” services where they live, report problems publicly, and work with those responsible to ensure the problems are fixed.Sida supports IA since 2015. The current core support covers the period 2017-2020 and aims at the implementation of IA's 2018-2023 strategy. (The strategy was updated and extended to 2023 after Sida had entered into an agreement with IA). Sida has a new agreement on continued cooperation with core support for the period 2020-2024.  IA seeks to tackle corruption by focusing on two main intervention areas; community integrity building and integrity education. Local citizens, public officials, businesses and other key stakeholders work together on improving the provision and performance of public services. By building the capacity of these different stakeholders to design joint action plans, monitor, and implement practical solutions together, public funds will be used more efficiently, and people's livelihoods will be improved, especially for the poor. Integrity training, which targets university students, academia, civil society, business professionals etc., is expected to empower citizens to act with and demand integrity. IA argues that this will in turn contribute to shaping better institutions, increase legitimacy of existing governance structures and hence ensure that fewer public funds are wasted, thereby also improving public services. In the new strategy, IA focuses on three areas: 1. Achieve results for citizens that maximise quality, durability and inclusivity.2. Amplify: collaborate to amplify result and fuel further innovation.3. Convince: build a robust case for open citizen feedback to inspire its mainstreaming.    Sweden Integrity Action Swedish International Development Cooperation Agency Integrity Action Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10500000 0 0 0 0 3500000 0 0 5000000 0 0 7000000 0 7000000 0 2000000 0 -7000000 -7000000 0 7000000 -7000000 7000000 0 -7000000 10500000 Integrity Action 5000000 Integrity Action 2000000 Integrity Action 3500000 Integrity Action SE-0-SE-6-61070128-6107012803 Sweden The contribution is a continuation of the core support provided to Integrity Action (IA) 2015-2016. The proposal is that Sidas contributes with 28,350,000 SEK FY2017-2020, in support of IA’s strategic plan (core funding). The proposed intervention is in line with the "Results Strategy for special initiatives for human rights and democratisation for the period 2014-2017" and is considered to be a relevant and strategic addition to the portfolio's contribution in the fight against corruption. The Strategy for Special Initiatives for Human Rights and Democratisation expires in December 2017. However, Sida expects a new strategy which would enable continued support. The initiative also responds well to both the perspective of the poor and the rights perspective IA is one of few global organisations working against corruption by focusing on building trust between rights holders and duty bearers at the local level. It is about creating a long-term ability of these actors to ensure and maintain inclusive collaborative fora for citizen participation and involvement. The various stakeholders are actively working together to solve common problems identified in relation to public service delivery, thereby contributing to a more efficient use and allocation of public funds. IA also trains a variety of stakeholders in transparent and accountable governance, and uses knowledge and learning from the local level for advocacy at national and international level. In implementation IA collaborates with local civil society organisations and other actors such as universities. IA focuses on its priority countries Afghanistan, Kenya, Nepal and Palestine, although its network and coverage through partners span wider than to these four countries. In addition to the assessment that the intervention is relevant and strategic, the external audit of the organisations' internal management and control that was commissioned by Sida in December 2014 shows that they have a robust system in place in this regard. IA also uses a mixture of relevant and participatory methods for data collection, analysis and monitoring, and their capacity in this area is considered to be good. Sida's assessment is that Integrity Action's planned implementation of the strategic plan is reasonable, even though the funding is partly uncertain. The new results framework is not yet in place (one reason being a misunderstanding in relation to the consultancy support that Sida financed), but will according to the new draft agreement be submitted to Sida before 15 July 2017. The framework that was submitted in accordance with the previous agreement (after the consultancy support) and was approved by Sida was based on a method called Learning Based Management. Sida's concluding assessment after supporting Integrity Action 2015-2016 is that IA is a strategic partner that has the capacity to deliver good results. (This assessment has mainly been done by program manager KT, who left the unit on 31 December 2016. MT has done the final editing.) Insatsen är en fortsättning av kärnstödet till Integrity Action (IA) 2015-2016. Förslaget är att Sida bidrar med 28 350 000 SEK (1 oktober 2016 till 30 september 2020), till stöd för genomförandet av IA:s strategiska plan. IA har brutet räkenskapsår och stödet gäller 7 MSEK/räkenskapsår plus 350 000 SEK för en utvärdering. Det brutna räkenskapsåret innebär att 2017 års utbetalning är större och 2020 års utbetalning är mindre än 7 MSEK/år. Den föreslagna insatsen ligger väl i linje med "Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017" och bedöms utgöra ett relevant och strategiskt tillägg till portföljens bidrag i arbetet mot korruption. Strategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering löper ut i december 2017, men förväntas ersättas av en ny strategi som möjliggör fortsatt stöd. Insatsen svarar också väl mot både fattigdoms- och rättighetsperspektiven. IA är en av få globala aktörer som arbetar mot korruption genom att fokusera på att bygga tillit mellan rättighetsinnehavare och rättighetsbärare på lokal nivå. Det handlar om att skapa en Iångsiktig förmåga hos dessa aktörer att säkerställa och upprätthålla inkluderande samarbetsfora för medborgarinflytande och delaktighet. De olika aktörerna arbetar aktivt tillsammans för att lösa gemensamt identifierade problem i förhållande till offentliga tjänster och bidrar därmed till ett mer effektivt utnyttjande och fördelning av offentliga medel. IA utbildar också en mängd olika aktörer i öppen och ansvarsfull styrning samt använder kunskaper och Iärande från den lokala nivån för påverkansarbete på nationell och internationell nivå. I implementeringen samarbetar IA med lokala civilsamhällesorganisationer och andra aktörer, såsom universitet. IA fokuserar framför allt på Afghanistan, Kenya, Nepal och Palestina, även om deras nätverk och räckvidd spänner bredare än till dessa fyra länder. Utöver bedömningen att insatsen är relevant och strategisk, visar den externa granskning av organisationens interna styrning och kontroll som utfördes på uppdrag av Sida i december 2014, att det finns ett robust system på plats i detta avseende. IA använder också en blandning av relevanta och deltagande metoder för datainsamling, analys och uppföljning och deras kapacitet inom detta område bedöms som goda. Sidas bedömning är att Integrity Actions planerade implementering av den strategiska planen är rimlig, även om finansieringen delvis är osäker. Det nya resultatramverket är ännu inte på plats (ett skäl var ett missförstånd i relation till det konsultstöd som Sida tillhandahöll), men ska enligt det nya avtalsutkastet inlämnas till Sida den 15 juli 2017. Sidas sammantagna bedömning efter stöd till Integrity Action under 2015-2016 är att det är en strategisk partner som har kapacitet att leverera goda resultat. (Denna beredning har huvudsakligen genomförts av programansvarig KT som slutade på enheten den 31 december 2016. MT har gjort slutredigering.) Integrity Action (IA) is a non-profit organisation that helps citizens living in poverty fix the essential services that are failing them – including schools, clean water and healthcare. IA does this by equipping citizens to “review” services where they live, report problems publicly, and work with those responsible to ensure the problems are fixed.Sida supports IA since 2015. The current core support covers the period 2017-2020 and aims at the implementation of IA's 2018-2023 strategy. (The strategy was updated and extended to 2023 after Sida had entered into an agreement with IA). Sida has a new agreement on continued cooperation with core support for the period 2020-2024.  IA seeks to tackle corruption by focusing on two main intervention areas; community integrity building and integrity education. Local citizens, public officials, businesses and other key stakeholders work together on improving the provision and performance of public services. By building the capacity of these different stakeholders to design joint action plans, monitor, and implement practical solutions together, public funds will be used more efficiently, and people's livelihoods will be improved, especially for the poor. Integrity training, which targets university students, academia, civil society, business professionals etc., is expected to empower citizens to act with and demand integrity. IA argues that this will in turn contribute to shaping better institutions, increase legitimacy of existing governance structures and hence ensure that fewer public funds are wasted, thereby also improving public services. In the new strategy, IA focuses on three areas: 1. Achieve results for citizens that maximise quality, durability and inclusivity.2. Amplify: collaborate to amplify result and fuel further innovation.3. Convince: build a robust case for open citizen feedback to inspire its mainstreaming.    Sweden Integrity Action Swedish International Development Cooperation Agency Integrity Action 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 7350000 7000000 3500000 3500000 3500000 0 3500000 3850000 0 3500000 0 0 0 17850000 Integrity Action 3500000 Integrity Action 3850000 Integrity Action 3500000 Integrity Action 3500000 Integrity Action 3500000 Integrity Action Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Reduced corruption and increased transparency and accountability. Minskad korruption samt ökad transparens och ansvarsutkrävande. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-61070128-6107012804 Sweden The contribution is a continuation of the core support provided to Integrity Action (IA) 2015-2016. The proposal is that Sidas contributes with 28,350,000 SEK FY2017-2020, in support of IA’s strategic plan (core funding). The proposed intervention is in line with the "Results Strategy for special initiatives for human rights and democratisation for the period 2014-2017" and is considered to be a relevant and strategic addition to the portfolio's contribution in the fight against corruption. The Strategy for Special Initiatives for Human Rights and Democratisation expires in December 2017. However, Sida expects a new strategy which would enable continued support. The initiative also responds well to both the perspective of the poor and the rights perspective IA is one of few global organisations working against corruption by focusing on building trust between rights holders and duty bearers at the local level. It is about creating a long-term ability of these actors to ensure and maintain inclusive collaborative fora for citizen participation and involvement. The various stakeholders are actively working together to solve common problems identified in relation to public service delivery, thereby contributing to a more efficient use and allocation of public funds. IA also trains a variety of stakeholders in transparent and accountable governance, and uses knowledge and learning from the local level for advocacy at national and international level. In implementation IA collaborates with local civil society organisations and other actors such as universities. IA focuses on its priority countries Afghanistan, Kenya, Nepal and Palestine, although its network and coverage through partners span wider than to these four countries. In addition to the assessment that the intervention is relevant and strategic, the external audit of the organisations' internal management and control that was commissioned by Sida in December 2014 shows that they have a robust system in place in this regard. IA also uses a mixture of relevant and participatory methods for data collection, analysis and monitoring, and their capacity in this area is considered to be good. Sida's assessment is that Integrity Action's planned implementation of the strategic plan is reasonable, even though the funding is partly uncertain. The new results framework is not yet in place (one reason being a misunderstanding in relation to the consultancy support that Sida financed), but will according to the new draft agreement be submitted to Sida before 15 July 2017. The framework that was submitted in accordance with the previous agreement (after the consultancy support) and was approved by Sida was based on a method called Learning Based Management. Sida's concluding assessment after supporting Integrity Action 2015-2016 is that IA is a strategic partner that has the capacity to deliver good results. (This assessment has mainly been done by program manager KT, who left the unit on 31 December 2016. MT has done the final editing.) Insatsen är en fortsättning av kärnstödet till Integrity Action (IA) 2015-2016. Förslaget är att Sida bidrar med 28 350 000 SEK (1 oktober 2016 till 30 september 2020), till stöd för genomförandet av IA:s strategiska plan. IA har brutet räkenskapsår och stödet gäller 7 MSEK/räkenskapsår plus 350 000 SEK för en utvärdering. Det brutna räkenskapsåret innebär att 2017 års utbetalning är större och 2020 års utbetalning är mindre än 7 MSEK/år. Den föreslagna insatsen ligger väl i linje med "Resultatstrategi för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering 2014-2017" och bedöms utgöra ett relevant och strategiskt tillägg till portföljens bidrag i arbetet mot korruption. Strategin för särskilda insatser för mänskliga rättigheter och demokratisering löper ut i december 2017, men förväntas ersättas av en ny strategi som möjliggör fortsatt stöd. Insatsen svarar också väl mot både fattigdoms- och rättighetsperspektiven. IA är en av få globala aktörer som arbetar mot korruption genom att fokusera på att bygga tillit mellan rättighetsinnehavare och rättighetsbärare på lokal nivå. Det handlar om att skapa en Iångsiktig förmåga hos dessa aktörer att säkerställa och upprätthålla inkluderande samarbetsfora för medborgarinflytande och delaktighet. De olika aktörerna arbetar aktivt tillsammans för att lösa gemensamt identifierade problem i förhållande till offentliga tjänster och bidrar därmed till ett mer effektivt utnyttjande och fördelning av offentliga medel. IA utbildar också en mängd olika aktörer i öppen och ansvarsfull styrning samt använder kunskaper och Iärande från den lokala nivån för påverkansarbete på nationell och internationell nivå. I implementeringen samarbetar IA med lokala civilsamhällesorganisationer och andra aktörer, såsom universitet. IA fokuserar framför allt på Afghanistan, Kenya, Nepal och Palestina, även om deras nätverk och räckvidd spänner bredare än till dessa fyra länder. Utöver bedömningen att insatsen är relevant och strategisk, visar den externa granskning av organisationens interna styrning och kontroll som utfördes på uppdrag av Sida i december 2014, att det finns ett robust system på plats i detta avseende. IA använder också en blandning av relevanta och deltagande metoder för datainsamling, analys och uppföljning och deras kapacitet inom detta område bedöms som goda. Sidas bedömning är att Integrity Actions planerade implementering av den strategiska planen är rimlig, även om finansieringen delvis är osäker. Det nya resultatramverket är ännu inte på plats (ett skäl var ett missförstånd i relation till det konsultstöd som Sida tillhandahöll), men ska enligt det nya avtalsutkastet inlämnas till Sida den 15 juli 2017. Sidas sammantagna bedömning efter stöd till Integrity Action under 2015-2016 är att det är en strategisk partner som har kapacitet att leverera goda resultat. (Denna beredning har huvudsakligen genomförts av programansvarig KT som slutade på enheten den 31 december 2016. MT har gjort slutredigering.) Integrity Action (IA) is a non-profit organisation that helps citizens living in poverty fix the essential services that are failing them – including schools, clean water and healthcare. IA does this by equipping citizens to “review” services where they live, report problems publicly, and work with those responsible to ensure the problems are fixed.Sida supports IA since 2015. The current core support covers the period 2017-2020 and aims at the implementation of IA's 2018-2023 strategy. (The strategy was updated and extended to 2023 after Sida had entered into an agreement with IA). Sida has a new agreement on continued cooperation with core support for the period 2020-2024.  IA seeks to tackle corruption by focusing on two main intervention areas; community integrity building and integrity education. Local citizens, public officials, businesses and other key stakeholders work together on improving the provision and performance of public services. By building the capacity of these different stakeholders to design joint action plans, monitor, and implement practical solutions together, public funds will be used more efficiently, and people's livelihoods will be improved, especially for the poor. Integrity training, which targets university students, academia, civil society, business professionals etc., is expected to empower citizens to act with and demand integrity. IA argues that this will in turn contribute to shaping better institutions, increase legitimacy of existing governance structures and hence ensure that fewer public funds are wasted, thereby also improving public services. In the new strategy, IA focuses on three areas: 1. Achieve results for citizens that maximise quality, durability and inclusivity.2. Amplify: collaborate to amplify result and fuel further innovation.3. Convince: build a robust case for open citizen feedback to inspire its mainstreaming.    Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Ernst & Young 16.5 - Väsentligt minska alla former av korruption och mutor. 16.5 - Substantially reduce corruption and bribery in all their forms. 16.6 - Develop effective, accountable and transparent institutions at all levels. 16.6 - Bygga upp effektiva och transparenta institutioner med ansvarsutkrävande på alla nivåer. Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 143000 143000 143000 Ernst & Young 143000 Ernst & Young Human rights, democracy and the rule of law 2018-2022 Mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer 2018-2022 Reduced corruption and increased transparency and accountability. Minskad korruption samt ökad transparens och ansvarsutkrävande. Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-71001576 Sweden The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Bosnia and Herzegovina Croatia Montenegro North Macedonia Serbia Kosovo Europe, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-71001576-7100157601 Sweden The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. Sweden Naturvårdsverket Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 428232 496795.0000000001 0 0 0 0 428232 0 496794.9999999999 -87015 92502.7 Regering i givarlandet 107058 Regering i givarlandet 124198.75 Regering i givarlandet 277508.1 Regering i givarlandet 185005.4 Regering i givarlandet 92502.7 Regering i givarlandet 46251.35 Regering i givarlandet 21411.6 Regering i givarlandet 42823.2 Regering i givarlandet 85646.4 Regering i givarlandet 42823.2 Regering i givarlandet 128469.6 Regering i givarlandet 107058 Regering i givarlandet 49679.5 Regering i givarlandet 149038.5 Regering i givarlandet 49679.5 Regering i givarlandet 24839.75 Regering i givarlandet 99359 Regering i givarlandet 124198.75 Regering i givarlandet -8701.5 Regering i givarlandet -43507.5 Regering i givarlandet -34806 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-71001576-7100157602 Sweden The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. Sweden Naturvårdsverket Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 98163 98163 0 29448.9 Regering i givarlandet 9816.3 Regering i givarlandet 4908.15 Regering i givarlandet 9816.3 Regering i givarlandet 19632.6 Regering i givarlandet 24540.75 Regering i givarlandet 4908.15 Regering i givarlandet 19632.6 Regering i givarlandet 9816.3 Regering i givarlandet 29448.9 Regering i givarlandet 9816.3 Regering i givarlandet 24540.75 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-71001576-7100157603 Sweden The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. The cooperation supports capacity building and strengthened environmental institutions in three countries: Macedonia, Serbia and Albania. The focus lies on meeting the EU requirement throug development of national legislation and the regulatory framework and polciy development. There is also a regional cooperation on transboundary water. Projektet har som målsättning att stödja kapacitetsuteckling och stärka miljöinstitutionerna i tre samarbetsländer: Makedonien, Serbien och Albanien. Fokus ligger på anpassning till EUs regleverk genom utveckling av nagtionell lagstiftnning och regelverk samt policies. Visst regionalt samarbete finns också inom gränsöverskridande vatten. Sweden Naturvårdsverket Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5000000 5000000 8500000 11000000 10500000 -340170 5000000 11000000 8500000 5000000 10500000 -1 1250000 Regering i givarlandet 750000 Regering i givarlandet 12350000 Regering i givarlandet 1000000 Regering i givarlandet 1225000 Regering i givarlandet 10875000 Regering i givarlandet 250000 Regering i givarlandet 12300000 Regering i givarlandet 500000 Regering i givarlandet 250000 Regering i givarlandet 1250000 Regering i givarlandet 1000000 Regering i givarlandet 500000 Regering i givarlandet 1500000 Regering i givarlandet 1250000 Regering i givarlandet 250000 Regering i givarlandet 1250000 Regering i givarlandet 250000 Regering i givarlandet 500000 Regering i givarlandet 1500000 Regering i givarlandet 2975000 Regering i givarlandet 425000 Regering i givarlandet 2550000 Regering i givarlandet 2550000 Regering i givarlandet 2275000 Regering i givarlandet 1950000 Regering i givarlandet 325000 Regering i givarlandet 1950000 Regering i givarlandet 1575000 Regering i givarlandet 225000 Regering i givarlandet 1350000 Regering i givarlandet 1350000 Regering i givarlandet 1050000 Regering i givarlandet 5250000 Regering i givarlandet 4200000 Regering i givarlandet -170085 Regering i givarlandet -34017 Regering i givarlandet -136068 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-71002251 Sweden ECOWAS Trade Negotiation Capåcity Building - TNCB - Phase II. The project shall contribute to increased capacity in the area of trade policy in ECOWAS' mamber states and in ECOWAS' secretariate and thus support regional integration. Expected results are: Common External Tariff implemented, ECOWAS' Trade Policy developed, Inter-Insttutional Committees established in Member Countries. ECOWAS-Trade Negitiation Capacity Building - TNCB - Phase II. Projectet skall bidra till ökad kapacitet inom det handelspolitiska området i ECOWAS' medlemsländer och inom ECOWAS' sekretariat och härigenom främja regional integraton. Förväntade resultat är: Common External Tariff genomförd, ECOWAS' Trade Policy utarbetad, Inter-Institutional Committees uppbyggda i medlemsländerna. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Western Africa, regional Regional trade agreements (RTAs) Trade education/training Trade Policies & Regulations The first result is strengthening the inter-institutional committees for multilateral trade and enabling them to function in all member countries. This output have been acheived through the Joint Integrated Technical Assistance Programme (JITAP) and facilitation of the process of establishing the committees by designing relevant legal instruments, identifying and inviting stakeholders, meeting with management of trade departments, identifying consultants and organising briefing meetings with external stakeholders. In addition, the project has supported the functioning of the secretariats of the committees by purchasing some ICT equipment such as laptops, desktops, and hard drives. The second output of the project is the establishment of Common External Tariff (CET) which was finalised and notified to WTO. This was as a result of technical assistance provided by the project to enhance awareness through various capacity building workshop . The third result achieved by the project is the development of ECOWAS trade policy. On the other hand, the project provided support to ECOWAS Trade Directorate through the provision of technical assistance in the form of project staff, producing research and briefing papers, organising seminars on trade-related issues for the ECOWAS Commission and performing in-house training in regional economic integration, trade and customs management. Some of the activities implemented and contributed for the achieviement of the outputs were training on Trade Policy for ECOWAS officials, Court of Justice, consultants and ECOWAS Parliament. Representatives from ECOWAS Member States also participated at the workshop, which was facilitated by experts from the WTO. No indicator available - only a description of the activity results is published SE-0-SE-6-71002251-7100225101 Sweden ECOWAS Trade Negotiation Capåcity Building - TNCB - Phase II. The project shall contribute to increased capacity in the area of trade policy in ECOWAS' mamber states and in ECOWAS' secretariate and thus support regional integration. Expected results are: Common External Tariff implemented, ECOWAS' Trade Policy developed, Inter-Insttutional Committees established in Member Countries. ECOWAS-Trade Negitiation Capacity Building - TNCB - Phase II. Projectet skall bidra till ökad kapacitet inom det handelspolitiska området i ECOWAS' medlemsländer och inom ECOWAS' sekretariat och härigenom främja regional integraton. Förväntade resultat är: Common External Tariff genomförd, ECOWAS' Trade Policy utarbetad, Inter-Institutional Committees uppbyggda i medlemsländerna. Sweden ECOWAS/Economic Community of West African States Swedish International Development Cooperation Agency ECOWAS/Economic Community of West African States Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 10000000 0 10000000 0 0 0 0 10000000 0 10000000 0 1000000 10000000 0 -1000000 0 30000000 ECOWAS/Economic Community of West African States 10000000 ECOWAS/Economic Community of West African States 10000000 ECOWAS/Economic Community of West African States 10000000 ECOWAS/Economic Community of West African States SE-0-SE-6-71002251-7100225102 Sweden ECOWAS Trade Negotiation Capåcity Building - TNCB - Phase II. The project shall contribute to increased capacity in the area of trade policy in ECOWAS' mamber states and in ECOWAS' secretariate and thus support regional integration. Expected results are: Common External Tariff implemented, ECOWAS' Trade Policy developed, Inter-Insttutional Committees established in Member Countries. ECOWAS-Trade Negitiation Capacity Building - TNCB - Phase II. Projectet skall bidra till ökad kapacitet inom det handelspolitiska området i ECOWAS' medlemsländer och inom ECOWAS' sekretariat och härigenom främja regional integraton. Förväntade resultat är: Common External Tariff genomförd, ECOWAS' Trade Policy utarbetad, Inter-Institutional Committees uppbyggda i medlemsländerna. Sweden ECOWAS/Economic Community of West African States Swedish International Development Cooperation Agency ECOWAS/Economic Community of West African States Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 150000 350000 0 0 0 0 0 0 243647 149927 500000 ECOWAS/Economic Community of West African States 149927 ECOWAS/Economic Community of West African States 243647 ECOWAS/Economic Community of West African States SE-0-SE-6-71002251-7100225103 Sweden ECOWAS Trade Negotiation Capåcity Building - TNCB - Phase II. The project shall contribute to increased capacity in the area of trade policy in ECOWAS' mamber states and in ECOWAS' secretariate and thus support regional integration. Expected results are: Common External Tariff implemented, ECOWAS' Trade Policy developed, Inter-Insttutional Committees established in Member Countries. ECOWAS-Trade Negitiation Capacity Building - TNCB - Phase II. Projectet skall bidra till ökad kapacitet inom det handelspolitiska området i ECOWAS' medlemsländer och inom ECOWAS' sekretariat och härigenom främja regional integraton. Förväntade resultat är: Common External Tariff genomförd, ECOWAS' Trade Policy utarbetad, Inter-Institutional Committees uppbyggda i medlemsländerna. Sweden ECOWAS/Economic Community of West African States Swedish International Development Cooperation Agency ECOWAS/Economic Community of West African States Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 -1700000 0 0 0 0 0 0 0 -1671171.5900000001 ECOWAS/Economic Community of West African States Regional Africa 2016-2022 Regionalt Afrika 2016-2022 Strengthened opportunities for increased economic integration and trade Stärkta förutsättningar för ökad ekonomisk integration och handel Poverty reduction through job creation, trade and education Fattigdomsbekämpning genom jobbskapande, handel och utbildning SE-0-SE-6-71002278 Sweden Project support: Capacity building of Min o Environm to work with chemicals control issues according to EU REACH system. Capacity building of industry regarding classification, labelling and safety as well as cleaner production with respect to chemicals. Projektets olika delar: Kapacitetsstöd till Miljöministeriet ang deras kemikaliekontroll som ska anpassas till EU direktiv. Stöd till kemikalieindustrin angående klassificering, märkning och säkerhet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden North Macedonia Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-71002278-7100227801 Sweden Project support: Capacity building of Min o Environm to work with chemicals control issues according to EU REACH system. Capacity building of industry regarding classification, labelling and safety as well as cleaner production with respect to chemicals. Projektets olika delar: Kapacitetsstöd till Miljöministeriet ang deras kemikaliekontroll som ska anpassas till EU direktiv. Stöd till kemikalieindustrin angående klassificering, märkning och säkerhet. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1800000 0 2100000 97647 3002353 0 1800000 2100000 0 0 7000000 Regering i givarlandet 1800000 Regering i givarlandet 1050000 Regering i givarlandet 1050000 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71002278-7100227802 Sweden Project support: Capacity building of Min o Environm to work with chemicals control issues according to EU REACH system. Capacity building of industry regarding classification, labelling and safety as well as cleaner production with respect to chemicals. Projektets olika delar: Kapacitetsstöd till Miljöministeriet ang deras kemikaliekontroll som ska anpassas till EU direktiv. Stöd till kemikalieindustrin angående klassificering, märkning och säkerhet. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 97647 97647 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71002278-7100227803 Sweden Project support: Capacity building of Min o Environm to work with chemicals control issues according to EU REACH system. Capacity building of industry regarding classification, labelling and safety as well as cleaner production with respect to chemicals. Projektets olika delar: Kapacitetsstöd till Miljöministeriet ang deras kemikaliekontroll som ska anpassas till EU direktiv. Stöd till kemikalieindustrin angående klassificering, märkning och säkerhet. Sweden Kemikalieinspektionen Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -739503 -739503 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71800104 Sweden Support to Capacity Development of the Regional Electricity Regulator Association (RERA). This is a joint support between Norway and Sweden where Sweden is the lead donor. The Swedish support is 12 MSEK plus 1 MSEK set aside for monitoring/audit/evaluation of the programme. Norways part is 9 MNOK. Stöd till kapacitetsutvekling av en regional el-reglerings organisation i södra Afrika. Detta är ett samlat stöd mellan Norge och Sverige i vilket Sverige tagit lead. Sveriges bidrag är 12 miljoner kronor plus 1 miljon kronor för utvärdering och uppföljning av programmet. Norges biddrag är 9 miljoner kronor. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Southern Africa, regional Energy policy and administrative management Energy Policy SE-0-SE-6-71800104-7180010401 Sweden Support to Capacity Development of the Regional Electricity Regulator Association (RERA). This is a joint support between Norway and Sweden where Sweden is the lead donor. The Swedish support is 12 MSEK plus 1 MSEK set aside for monitoring/audit/evaluation of the programme. Norways part is 9 MNOK. Stöd till kapacitetsutvekling av en regional el-reglerings organisation i södra Afrika. Detta är ett samlat stöd mellan Norge och Sverige i vilket Sverige tagit lead. Sveriges bidrag är 12 miljoner kronor plus 1 miljon kronor för utvärdering och uppföljning av programmet. Norges biddrag är 9 miljoner kronor. Sweden RERA/Regional Electricity Regulators Association of Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 1994230 0 0 0 0 0 0 3139100 0 0 0 -1494713 0 1994230 Other 1994229.6399999999 Other 1144870.3600000001 Other -1494713.47 Other -11006.39 Other SE-0-SE-6-71800104-7180010402 Sweden Support to Capacity Development of the Regional Electricity Regulator Association (RERA). This is a joint support between Norway and Sweden where Sweden is the lead donor. The Swedish support is 12 MSEK plus 1 MSEK set aside for monitoring/audit/evaluation of the programme. Norways part is 9 MNOK. Stöd till kapacitetsutvekling av en regional el-reglerings organisation i södra Afrika. Detta är ett samlat stöd mellan Norge och Sverige i vilket Sverige tagit lead. Sveriges bidrag är 12 miljoner kronor plus 1 miljon kronor för utvärdering och uppföljning av programmet. Norges biddrag är 9 miljoner kronor. Sweden RERA/Regional Electricity Regulators Association of Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 -1144870 0 533599 0 30451 0 -1144870.3600000001 Other -1105129.6399999999 Other 1105129.6399999999 Other -1350000 Other 1350000 Other -7855129.6399999997 Other 7855129.6399999997 Other 533599.48 Other 30450.52 Other SE-0-SE-6-71800104-7180010403 Sweden Support to Capacity Development of the Regional Electricity Regulator Association (RERA). This is a joint support between Norway and Sweden where Sweden is the lead donor. The Swedish support is 12 MSEK plus 1 MSEK set aside for monitoring/audit/evaluation of the programme. Norways part is 9 MNOK. Stöd till kapacitetsutvekling av en regional el-reglerings organisation i södra Afrika. Detta är ett samlat stöd mellan Norge och Sverige i vilket Sverige tagit lead. Sveriges bidrag är 12 miljoner kronor plus 1 miljon kronor för utvärdering och uppföljning av programmet. Norges biddrag är 9 miljoner kronor. Sweden RERA/Regional Electricity Regulators Association of Southern Africa Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 7696 0 0 7696 0 7696 Other 7696 Other SE-0-SE-6-71900010 Sweden International Training Programme 272 "Local Environmental Mangagement in Urban Areas" International Training Programme 272 "Lokal Miljöförvaltning" Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-71900010-7190001001 Sweden International Training Programme 272 "Local Environmental Mangagement in Urban Areas" International Training Programme 272 "Lokal Miljöförvaltning" Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2906394 3402143 3019705 734984 735035 0 0 0 734984 2906394 3402143 3019705 735035 10798261 Other 2010630 Other 670210 Other 225554 Other 2010630 Other 489427 Other 124744 Other 80349 Other 696993 Other 2129857 Other 179895 Other 709953 Other 734984 Other 735035 Other SE-0-SE-6-71900010-7190001004 Sweden International Training Programme 272 "Local Environmental Mangagement in Urban Areas" International Training Programme 272 "Lokal Miljöförvaltning" Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3060096 3319685 704291 3060096 0 3319685 0 704291 7084072 Other 2231407 Other 84886 Other 743803 Other 0 Other 209899 Other 2262509 Other 847277 Other 1003870.88 Other -337479.52 Other 37900 Other SE-0-SE-6-71900010-7190001005 Sweden International Training Programme 272 "Local Environmental Mangagement in Urban Areas" International Training Programme 272 "Lokal Miljöförvaltning" Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3016679 800079 518206 3016679 518206 800079 0 4334964 Other 2262509 Other 754170 Other 462599 Other 337479.52 Other 518206 Other SE-0-SE-6-71900032 Sweden International Training Programme (ITP) on Quality Infrastructure Development in Support of International Trade.Global Internationellt utbildningsprogram (ITP) om "Quality Infrastructure Development in Support of International Trade". Globalt Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade education/training Trade policy and administrative management Trade Policies & Regulations SE-0-SE-6-71900032-7190003201 Sweden International Training Programme (ITP) on Quality Infrastructure Development in Support of International Trade.Global Internationellt utbildningsprogram (ITP) om "Quality Infrastructure Development in Support of International Trade". Globalt Sweden SWEDAC/Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3867776 4305165 4641195 4434229 7252021 17200 2751051 4305165 533828 1319496 3867776 4641195 27268637 Regering i givarlandet 2900832 Regering i givarlandet 966944 Regering i givarlandet 4305165 Regering i givarlandet 939018 Regering i givarlandet 3058484 Regering i givarlandet 643693 Regering i givarlandet 1319496 Regering i givarlandet 533828 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71900032-7190003203 Sweden International Training Programme (ITP) on Quality Infrastructure Development in Support of International Trade.Global Internationellt utbildningsprogram (ITP) om "Quality Infrastructure Development in Support of International Trade". Globalt Sweden SWEDAC/Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3114733 832669 6718193 32200 3114733 Regering i givarlandet 3122195 Regering i givarlandet 1338245 Regering i givarlandet 1340732 Regering i givarlandet 917021 Regering i givarlandet 12500 Regering i givarlandet 19700 Regering i givarlandet 800569 Regering i givarlandet 32100 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71900032-7190003204 Sweden International Training Programme (ITP) on Quality Infrastructure Development in Support of International Trade.Global Internationellt utbildningsprogram (ITP) om "Quality Infrastructure Development in Support of International Trade". Globalt Sweden SWEDAC/Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -15000 -15000 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71900048 Sweden International Training Programme (ITP)on "Industrial Property in the Global Economy".Global Internationell utbildningsprogram (ITP)om idndustriell äganderätt "Industrial Property in the Global Economy".Globalt Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade education/training Trade Policies & Regulations SE-0-SE-6-71900048-7190004801 Sweden International Training Programme (ITP)on "Industrial Property in the Global Economy".Global Internationell utbildningsprogram (ITP)om idndustriell äganderätt "Industrial Property in the Global Economy".Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3887648 3941339 3941337 0 0 0 -279573 3941337 3887648 3941338 -2174735 11770324 Regering i givarlandet 2353236 Regering i givarlandet 1534412 Regering i givarlandet 2393503 Regering i givarlandet 1547836 Regering i givarlandet 2393501 Regering i givarlandet 1547836 Regering i givarlandet -1660582 Regering i givarlandet -793726 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71900048-7190004803 Sweden International Training Programme (ITP)on "Industrial Property in the Global Economy".Global Internationell utbildningsprogram (ITP)om idndustriell äganderätt "Industrial Property in the Global Economy".Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3982598 4032324 3982598 4032324 0 8014922 Regering i givarlandet 2434763 Regering i givarlandet 1547836 Regering i givarlandet 2461742 Regering i givarlandet 1570582 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-71900048-7190004804 Sweden International Training Programme (ITP)on "Industrial Property in the Global Economy".Global Internationell utbildningsprogram (ITP)om idndustriell äganderätt "Industrial Property in the Global Economy".Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -898851 0 -508992 -508992 PRV/Patent- och registreringsverket -898851 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-71900049 Sweden International Training Programme (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Global Internationellt utbildningsprogram (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Globalt Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Trade education/training Trade Policies & Regulations SE-0-SE-6-71900049-7190004901 Sweden International Training Programme (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Global Internationellt utbildningsprogram (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2340960 3911000 3924241 807416 0 0 3911000 2340960 3924241 807416 10983617 PRV/Patent- och registreringsverket 2340960 PRV/Patent- och registreringsverket 1530320 PRV/Patent- och registreringsverket 2380680 PRV/Patent- och registreringsverket 3924241 PRV/Patent- och registreringsverket -435858 PRV/Patent- och registreringsverket 1543561 PRV/Patent- och registreringsverket -300287 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-71900049-7190004903 Sweden International Training Programme (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Global Internationellt utbildningsprogram (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2380680 3991552 1565997 2380680 3991552 1565997 7938229 PRV/Patent- och registreringsverket 2380680 PRV/Patent- och registreringsverket 1543561 PRV/Patent- och registreringsverket 2447991 PRV/Patent- och registreringsverket 1565997 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-71900049-7190004904 Sweden International Training Programme (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Global Internationellt utbildningsprogram (ITP): "Copyright and Related Rights in the Global Economy". Globalt Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency PRV/Patent- och registreringsverket Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -189568 -641203 -244848 244848 0 -244848 -641203 PRV/Patent- och registreringsverket -189568 PRV/Patent- och registreringsverket -244848 PRV/Patent- och registreringsverket SE-0-SE-6-72000627 Sweden The Government of Sweden has assigned Sida to finance a centre for education for sustainable development at the University of Gotland. The name of the centre is Swedish International Center of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Regeringen har genom beslut (UD2006/48225/UTSTYR) givit Sida i uppdrag att finansiera etablerande av verksamhet för hållbart lärande vid Högskolan på Gotland. Verksamheten går under namnet Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Education policy and administrative management Education, Level Unspecified SE-0-SE-6-72000627-7200062701 Sweden The Government of Sweden has assigned Sida to finance a centre for education for sustainable development at the University of Gotland. The name of the centre is Swedish International Center of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Regeringen har genom beslut (UD2006/48225/UTSTYR) givit Sida i uppdrag att finansiera etablerande av verksamhet för hållbart lärande vid Högskolan på Gotland. Verksamheten går under namnet Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Sweden Högskolan på Gotland Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 6637133 5643650 6802642 13750217 12530830 14938358 0 6802642 6637133 5643650 14938358 13750217 12530830 60302830 University College Research Other 6637133 University College Research Other 5643650 University College Research Other 6802642 University College Research Other 6650220.8600000003 University College Research Other 7099996 University College Research Other 6265415 University College Research Other 6265415 University College Research Other 7496802 University College Research Other -55246 University College Research Other 7496802 University College Research Other -4050735 University College Research Other SE-0-SE-6-72000627-7200062702 Sweden The Government of Sweden has assigned Sida to finance a centre for education for sustainable development at the University of Gotland. The name of the centre is Swedish International Center of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Regeringen har genom beslut (UD2006/48225/UTSTYR) givit Sida i uppdrag att finansiera etablerande av verksamhet för hållbart lärande vid Högskolan på Gotland. Verksamheten går under namnet Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Sweden Högskolan på Gotland Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 289823 289823 289823 University College Research Other 289822.5 University College Research Other SE-0-SE-6-72000627-7200062703 Sweden The Government of Sweden has assigned Sida to finance a centre for education for sustainable development at the University of Gotland. The name of the centre is Swedish International Center of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Regeringen har genom beslut (UD2006/48225/UTSTYR) givit Sida i uppdrag att finansiera etablerande av verksamhet för hållbart lärande vid Högskolan på Gotland. Verksamheten går under namnet Swedish International Centre of Education for Sustainable Development (SWEDESD). Sweden Högskolan på Gotland Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification -1232718 -1985178 -4050735 -1985178.04 University College Research Other -1232717.51 University College Research Other 0 University College Research Other SE-0-SE-6-72500333 Sweden The long-term objective is to help to develop freedom of speech and trough that strengthening democracy and the respect for human rights in the MENA. This is done by using performing arts particularly to reach children and youth. DI's role is to provide external inputs and experiences and being the regional coordinator. The national org. consitute a regional network that works for these issues. Projektets långsiktiga mål är att stödja demokratisk utveckling genom att stärka yttrandefrihet i MENA. Detta implementeras genom scenkonst, i synnerhet riktad mot barn och ungdomar. DIs roll är att bidra med extern expertis och erfarenheter samt att vara den regionala samordnaren. De nationella organisationerna utgör tillsammans ett nätverk som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Middle East, regional Culture and recreation Other Social Infrastructure & Services SE-0-SE-6-72500333-7250033301 Sweden The long-term objective is to help to develop freedom of speech and trough that strengthening democracy and the respect for human rights in the MENA. This is done by using performing arts particularly to reach children and youth. DI's role is to provide external inputs and experiences and being the regional coordinator. The national org. consitute a regional network that works for these issues. Projektets långsiktiga mål är att stödja demokratisk utveckling genom att stärka yttrandefrihet i MENA. Detta implementeras genom scenkonst, i synnerhet riktad mot barn och ungdomar. DIs roll är att bidra med extern expertis och erfarenheter samt att vara den regionala samordnaren. De nationella organisationerna utgör tillsammans ett nätverk som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Sweden Dramatiska institutet Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 10000000 8000000 8125000 6768400 -43496 -43496 10000000 10000000 8000000 6768400 8125000 42849904 University College Research Other 10000000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 8000000 University College Research Other 7000000 University College Research Other 0 University College Research Other 6000000 University College Research Other -43496.75 University College Research Other SE-0-SE-6-72500333-7250033302 Sweden The long-term objective is to help to develop freedom of speech and trough that strengthening democracy and the respect for human rights in the MENA. This is done by using performing arts particularly to reach children and youth. DI's role is to provide external inputs and experiences and being the regional coordinator. The national org. consitute a regional network that works for these issues. Projektets långsiktiga mål är att stödja demokratisk utveckling genom att stärka yttrandefrihet i MENA. Detta implementeras genom scenkonst, i synnerhet riktad mot barn och ungdomar. DIs roll är att bidra med extern expertis och erfarenheter samt att vara den regionala samordnaren. De nationella organisationerna utgör tillsammans ett nätverk som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Sweden Dramatiska institutet Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 0 683045 230520 University College Research Other 452524.86 University College Research Other SE-0-SE-6-72500333-7250033303 Sweden The long-term objective is to help to develop freedom of speech and trough that strengthening democracy and the respect for human rights in the MENA. This is done by using performing arts particularly to reach children and youth. DI's role is to provide external inputs and experiences and being the regional coordinator. The national org. consitute a regional network that works for these issues. Projektets långsiktiga mål är att stödja demokratisk utveckling genom att stärka yttrandefrihet i MENA. Detta implementeras genom scenkonst, i synnerhet riktad mot barn och ungdomar. DIs roll är att bidra med extern expertis och erfarenheter samt att vara den regionala samordnaren. De nationella organisationerna utgör tillsammans ett nätverk som verkar för demokrati och yttrandefrihet. Sweden Dramatiska institutet Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1125000 1125000 University College Research Other SE-0-SE-6-73000971 Sweden The program "Mangroves For the Future" started as one of the many initiatives started after the 2004 Tsunami in Asia. The purpose is to regionally review and disseminate knowledge about how poor coastal zone populations can build better living conditions (livelihoods) and to safeguard their household incomes through various activities related to natural resources. Programmet "Mangroves For the Future" startade som ett av många initiative efter 2004-års Tsunami i Asien. Syfttet är att regionalt pröva och sprida kunskap om hur fattiga kustzonsbefolkningar kan bygga upp bättre levnadsvillkor och trygga sin försörjning genom olika aktiviteter relaterade till naturresurser. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Asia, regional Environmental policy and administrative management General Environment Protection SE-0-SE-6-73000971-7300097101 Sweden The program "Mangroves For the Future" started as one of the many initiatives started after the 2004 Tsunami in Asia. The purpose is to regionally review and disseminate knowledge about how poor coastal zone populations can build better living conditions (livelihoods) and to safeguard their household incomes through various activities related to natural resources. Programmet "Mangroves For the Future" startade som ett av många initiative efter 2004-års Tsunami i Asien. Syfttet är att regionalt pröva och sprida kunskap om hur fattiga kustzonsbefolkningar kan bygga upp bättre levnadsvillkor och trygga sin försörjning genom olika aktiviteter relaterade till naturresurser. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 9000000 15000000 15000000 15000000 -332341 15000000 0 15000000 -332341 9000000 15000000 53667659 International NGO 6400000 International NGO 2600000 International NGO 8000000 International NGO 7000000 International NGO 8000000 International NGO 7000000 International NGO 8000000 International NGO 7000000 International NGO -332341 International NGO SE-0-SE-6-73000971-7300097102 Sweden The program "Mangroves For the Future" started as one of the many initiatives started after the 2004 Tsunami in Asia. The purpose is to regionally review and disseminate knowledge about how poor coastal zone populations can build better living conditions (livelihoods) and to safeguard their household incomes through various activities related to natural resources. Programmet "Mangroves For the Future" startade som ett av många initiative efter 2004-års Tsunami i Asien. Syfttet är att regionalt pröva och sprida kunskap om hur fattiga kustzonsbefolkningar kan bygga upp bättre levnadsvillkor och trygga sin försörjning genom olika aktiviteter relaterade till naturresurser. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 500000 500000 0 500000 International NGO 500000 International NGO SE-0-SE-6-73000971-7300097103 Sweden The program "Mangroves For the Future" started as one of the many initiatives started after the 2004 Tsunami in Asia. The purpose is to regionally review and disseminate knowledge about how poor coastal zone populations can build better living conditions (livelihoods) and to safeguard their household incomes through various activities related to natural resources. Programmet "Mangroves For the Future" startade som ett av många initiative efter 2004-års Tsunami i Asien. Syfttet är att regionalt pröva och sprida kunskap om hur fattiga kustzonsbefolkningar kan bygga upp bättre levnadsvillkor och trygga sin försörjning genom olika aktiviteter relaterade till naturresurser. Sweden IUCN/International Union for Conservation of Nature and Natural Resources Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1000000 1000000 1000000 International NGO 1000000 International NGO SE-0-SE-6-75000502 Sweden The support is towards the implementation of AERC Strategic Plan 2010-2014 with the objective of scaling up capacity building efforts for economic policy research and graduate training; developing and implementing an enhanced research model and enhancing communication, outreach and policy promotion. In the capacity building area AERC plans to increase MA and PhD graduates by 35% and 75% respectively. Stödet går till genomförandet av AERC Strategic Plan 2010-2014 med målet att skala upp kapacitetsbyggande ansträngningar för ekonomisk-politisk forskning och forskarutbildning; utveckla och implementera en förbättrad forskningsmodell och förbättra kommunikation, uppsökande verksamhet och främjande av politik. Inom området för kapacitetsuppbyggnad planerar AERC att öka kandidatexamen och doktorander med 35 % respektive 75 %. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Africa, regional Research/scientific institutions Other Multisector SE-0-SE-6-75000502-7500050201 Sweden The support is towards the implementation of AERC Strategic Plan 2010-2014 with the objective of scaling up capacity building efforts for economic policy research and graduate training; developing and implementing an enhanced research model and enhancing communication, outreach and policy promotion. In the capacity building area AERC plans to increase MA and PhD graduates by 35% and 75% respectively. Stödet går till genomförandet av AERC Strategic Plan 2010-2014 med målet att skala upp kapacitetsbyggande ansträngningar för ekonomisk-politisk forskning och forskarutbildning; utveckla och implementera en förbättrad forskningsmodell och förbättra kommunikation, uppsökande verksamhet och främjande av politik. Inom området för kapacitetsuppbyggnad planerar AERC att öka kandidatexamen och doktorander med 35 % respektive 75 %. Sweden AERC/African Economic Research Consortium Swedish International Development Cooperation Agency NGOs and Civil Society Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 17345000 12065000 24088301 96699 0 0 12000000 12000000 24000000 53595000 NGOs and Civil Society 6000000 NGOs and Civil Society 6000000 NGOs and Civil Society 6000000 NGOs and Civil Society 6000000 NGOs and Civil Society 12000000 NGOs and Civil Society 12000000 NGOs and Civil Society SE-0-SE-6-75000502-7500050202 Sweden The support is towards the implementation of AERC Strategic Plan 2010-2014 with the objective of scaling up capacity building efforts for economic policy research and graduate training; developing and implementing an enhanced research model and enhancing communication, outreach and policy promotion. In the capacity building area AERC plans to increase MA and PhD graduates by 35% and 75% respectively. Stödet går till genomförandet av AERC Strategic Plan 2010-2014 med målet att skala upp kapacitetsbyggande ansträngningar för ekonomisk-politisk forskning och forskarutbildning; utveckla och implementera en förbättrad forskningsmodell och förbättra kommunikation, uppsökande verksamhet och främjande av politik. Inom området för kapacitetsuppbyggnad planerar AERC att öka kandidatexamen och doktorander med 35 % respektive 75 %. Sweden AERC/African Economic Research Consortium Swedish International Development Cooperation Agency NGOs and Civil Society Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5345000 5345000 NGOs and Civil Society SE-0-SE-6-75000502-7500050203 Sweden The support is towards the implementation of AERC Strategic Plan 2010-2014 with the objective of scaling up capacity building efforts for economic policy research and graduate training; developing and implementing an enhanced research model and enhancing communication, outreach and policy promotion. In the capacity building area AERC plans to increase MA and PhD graduates by 35% and 75% respectively. Stödet går till genomförandet av AERC Strategic Plan 2010-2014 med målet att skala upp kapacitetsbyggande ansträngningar för ekonomisk-politisk forskning och forskarutbildning; utveckla och implementera en förbättrad forskningsmodell och förbättra kommunikation, uppsökande verksamhet och främjande av politik. Inom området för kapacitetsuppbyggnad planerar AERC att öka kandidatexamen och doktorander med 35 % respektive 75 %. Sweden AERC/African Economic Research Consortium Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 96699 0 88301 35000 International NGO 53301 International NGO 42452 International NGO SE-0-SE-6-75000514 Sweden Through the International Science Program, ISP, coordinated at Uppsla University, Sida supports scientists in dveloping countries in the basic sciences mathematics, phtsics and chemistry.During the period 2008-2010 ISP will incorporate into bilateral university programmes supported by Sida. Genom International Science Programme, ISP, beläget vid Uppsala Universitet, stöder Sida forskargrupper inom matetmatik, fysik och kemi i utvecklingsländer. Stödet ges i forma av kapacitetsutveckling (MSc, PhD- utbildning) utrustning, litteratur, etc Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Technological research and development Industry SE-0-SE-6-75000514-7500051401 Sweden Through the International Science Program, ISP, coordinated at Uppsla University, Sida supports scientists in dveloping countries in the basic sciences mathematics, phtsics and chemistry.During the period 2008-2010 ISP will incorporate into bilateral university programmes supported by Sida. Genom International Science Programme, ISP, beläget vid Uppsala Universitet, stöder Sida forskargrupper inom matetmatik, fysik och kemi i utvecklingsländer. Stödet ges i forma av kapacitetsutveckling (MSc, PhD- utbildning) utrustning, litteratur, etc Sweden International Science Programs Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 10000000 20000000 20000000 22000000 25000000 30364000 20000000 10000000 -6095331 22000000 20000000 30364000 25000000 127364000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 10000000 University College Research Other 22000000 University College Research Other 12500000 University College Research Other 12500000 University College Research Other 15182000 University College Research Other 15182000 University College Research Other -6095331 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-75000514-7500051402 Sweden Through the International Science Program, ISP, coordinated at Uppsla University, Sida supports scientists in dveloping countries in the basic sciences mathematics, phtsics and chemistry.During the period 2008-2010 ISP will incorporate into bilateral university programmes supported by Sida. Genom International Science Programme, ISP, beläget vid Uppsala Universitet, stöder Sida forskargrupper inom matetmatik, fysik och kemi i utvecklingsländer. Stödet ges i forma av kapacitetsutveckling (MSc, PhD- utbildning) utrustning, litteratur, etc Sweden International Science Programs Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1667469 1667469 1667469 University College Research Other 1667469 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-75000514-7500051403 Sweden Through the International Science Program, ISP, coordinated at Uppsla University, Sida supports scientists in dveloping countries in the basic sciences mathematics, phtsics and chemistry.During the period 2008-2010 ISP will incorporate into bilateral university programmes supported by Sida. Genom International Science Programme, ISP, beläget vid Uppsala Universitet, stöder Sida forskargrupper inom matetmatik, fysik och kemi i utvecklingsländer. Stödet ges i forma av kapacitetsutveckling (MSc, PhD- utbildning) utrustning, litteratur, etc Sweden International Science Programs Swedish International Development Cooperation Agency University College Research Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 3800000 4136000 4136000 3800000 7936000 University College Research Other 1400000 University College Research Other 2400000 University College Research Other 2068000 University College Research Other 2068000 University College Research Other Research cooperation 2015-2022 Forskningssamarbete 2015-2022 More partner countries have capacity to independently undertake research training and conduct high-quality research Fler samarbetsländer har kapacitet att självständigt genomföra forskarutbildningar och bedriva forskning av hög kvalitet Other Övrigt SE-0-SE-6-76003939 Sweden Support to the Albanian Tax Authority to strengthen its efficiency and service in relation to the citizens. The project has a Gender component. Stöd till den Albanska Skattamybndigheten att stärka effektivitet och service gentemot medborgare. Projektet har en Gender komponent. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Albania Public finance management (PFM) Public sector policy and administrative management Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-76003939-7600393901 Sweden Support to the Albanian Tax Authority to strengthen its efficiency and service in relation to the citizens. The project has a Gender component. Stöd till den Albanska Skattamybndigheten att stärka effektivitet och service gentemot medborgare. Projektet har en Gender komponent. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 3577728 723761 1788463 2546299 3358614 3198793 624372 0 0 2388605 1481573 17250 11994865 Regering i givarlandet 578946 Regering i givarlandet 1762337 Regering i givarlandet 857510 Regering i givarlandet 624372 Regering i givarlandet 1059296 Regering i givarlandet 422277 Regering i givarlandet 2351980 Regering i givarlandet 36625 Regering i givarlandet 17250 Regering i givarlandet Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-76003939-7600393902 Sweden Support to the Albanian Tax Authority to strengthen its efficiency and service in relation to the citizens. The project has a Gender component. Stöd till den Albanska Skattamybndigheten att stärka effektivitet och service gentemot medborgare. Projektet har en Gender komponent. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 99389 378935 306890 157694 90228 Other 61234.5 Other 35388.82 Other 66994.5 Other 91641.62 Other 33447.25 Other 33718.5 Other 65670.5 Other 53479.95 Other 109128.75 Other 67152.75 Other 77128.75 Other 57069.62 Other 100624.75 Other 0 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-76003939-7600393903 Sweden Support to the Albanian Tax Authority to strengthen its efficiency and service in relation to the citizens. The project has a Gender component. Stöd till den Albanska Skattamybndigheten att stärka effektivitet och service gentemot medborgare. Projektet har en Gender komponent. Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 439351 439351.2 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Unavailable Ej tillgänglig Unavailable Ej tillgänglig SE-0-SE-6-76003983 Sweden As part of Sida's support for democratic governance, a decision has been taken to initiate a cooperation with the Swedish Enforcement Agency for capacity building at the corresponding Georgian agency, the National Bureau of Enforcement, NBE. A decision on a 3-years project for a twinning like cooperation has been taken for the period 2010-2013. Som led i Sidas stöd till demokratisk samhällsstyrning, har Sida beslutat inleda ett samarbete med Kronofogden för kapacitetsutveckling hos motsvarande myndighet i Georgien, National Bureau of Enforcement, NBE Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Public sector policy and administrative management Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-76003983-7600398301 Sweden As part of Sida's support for democratic governance, a decision has been taken to initiate a cooperation with the Swedish Enforcement Agency for capacity building at the corresponding Georgian agency, the National Bureau of Enforcement, NBE. A decision on a 3-years project for a twinning like cooperation has been taken for the period 2010-2013. Som led i Sidas stöd till demokratisk samhällsstyrning, har Sida beslutat inleda ett samarbete med Kronofogden för kapacitetsutveckling hos motsvarande myndighet i Georgien, National Bureau of Enforcement, NBE Sweden Kronofogdemyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 2205550 5671150 3811000 2726300 416238 0 0 0 14414000 Regering i givarlandet 416238 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-76003983-7600398302 Sweden As part of Sida's support for democratic governance, a decision has been taken to initiate a cooperation with the Swedish Enforcement Agency for capacity building at the corresponding Georgian agency, the National Bureau of Enforcement, NBE. A decision on a 3-years project for a twinning like cooperation has been taken for the period 2010-2013. Som led i Sidas stöd till demokratisk samhällsstyrning, har Sida beslutat inleda ett samarbete med Kronofogden för kapacitetsutveckling hos motsvarande myndighet i Georgien, National Bureau of Enforcement, NBE Sweden Kronofogdemyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 2627255 3808880 1785550 3470229 1785550 Regering i givarlandet 46703 Regering i givarlandet 1431321 Regering i givarlandet 1114755 Regering i givarlandet 521845 Regering i givarlandet 694256 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 907370 Regering i givarlandet 883215 Regering i givarlandet 712448 Regering i givarlandet 967196 Regering i givarlandet 806798 Regering i givarlandet 1820457 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-76003983-7600398303 Sweden As part of Sida's support for democratic governance, a decision has been taken to initiate a cooperation with the Swedish Enforcement Agency for capacity building at the corresponding Georgian agency, the National Bureau of Enforcement, NBE. A decision on a 3-years project for a twinning like cooperation has been taken for the period 2010-2013. Som led i Sidas stöd till demokratisk samhällsstyrning, har Sida beslutat inleda ett samarbete med Kronofogden för kapacitetsutveckling hos motsvarande myndighet i Georgien, National Bureau of Enforcement, NBE Sweden Kronofogdemyndigheten Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 98467 339986 108900 Regering i givarlandet 231086.35 Regering i givarlandet 98467.25 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-76004100 Sweden The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Georgia Public sector policy and administrative management Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-76004100-7600410001 Sweden The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia Sweden GFSIS/Georgian Foundation for Strategic and International Studies Swedish International Development Cooperation Agency Dev. country based NGOs Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 1230022 3983608 3502501 3077054 2364675 2781676 494859 1665000 0 720000 -69737 1945000 1195000 1475000 1365500 17434395 Dev. country based NGOs 500000 Dev. country based NGOs 220000 Dev. country based NGOs 1945000 Dev. country based NGOs 1665000 Dev. country based NGOs 1475000 Dev. country based NGOs 1195000 Dev. country based NGOs 1365500 Dev. country based NGOs -69737.3 Dev. country based NGOs Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-76004100-7600410002 Sweden The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia Sweden GFSIS/Georgian Foundation for Strategic and International Studies Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 1169675 510022 916035 1837501 1416176 2038608 1381983 510022 Other 976696 Other 312584 Other 749328 Other 927398 Other 910103 Other 604038 Other 308430 Other 469515 Other 401391 Other 347567.93 Other 420716.05 Other 212807 Other 204473.61 Other 405456.27 Other 9657 Other 64812.5 Other 518969.6 Other 564596.11 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-76004100-7600410003 Sweden The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia The project aims to build capacity in public administration, public policy and negotiation within the Georgian public service through establishing a Georgian-language public-policy and negotiations training programme; and providing training in human resource management practices across the Government of Georgia Sweden GFSIS/Georgian Foundation for Strategic and International Studies Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 0 220071 220071.19 Other Reform cooperation with Eastern Europe, the Western Balkans and Turkey 2014-2021 Reformsamarbete med Östeuropa, Västra Balkan och Turkiet 2014-2021 Eastern Europe: Improved conditions for democratic accountability and participation in political processes, including the promotion of free elections Östeuropa: Förbättrade förutsättningar för befolkningens demokratiska ansvarsutkrävande och deltagande i politiska processer inklusive främjande av fria val Promoting freedom and fighting oppression Främja frihet och bekämpa förtryck SE-0-SE-6-78600015 Sweden International Training Programme (ITP): "Human Rights Towards Gender Equality". Target regions 2009: Ethiopia, Laos, Kenya, Tanzania and Vietnam. Internationellt utbildningsprogram (ITP) för kvinnors mänskliga rättigheter: "Human Rights Towards Gender Equality". 2009 för deltagare från Etiopien, Laos, Kenya, Tanzania och Vietnam. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Human rights Government & Civil Society-general SE-0-SE-6-78600015-7860001501 Sweden International Training Programme (ITP): "Human Rights Towards Gender Equality". Target regions 2009: Ethiopia, Laos, Kenya, Tanzania and Vietnam. Internationellt utbildningsprogram (ITP) för kvinnors mänskliga rättigheter: "Human Rights Towards Gender Equality". 2009 för deltagare från Etiopien, Laos, Kenya, Tanzania och Vietnam. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency Regering i givarlandet Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 0 6692265 5038117 3631400 8973602 2038287 1334981 1740900 5038117 0 0 6692265 1099966 0 529277 29449552 Regering i givarlandet 2426234 Regering i givarlandet 434254 Regering i givarlandet 0 Regering i givarlandet 3428356 Regering i givarlandet 403421 Regering i givarlandet 2450204 Regering i givarlandet 2126751 Regering i givarlandet -816736 Regering i givarlandet 816736 Regering i givarlandet 289740 Regering i givarlandet 171422 Regering i givarlandet 613609 Regering i givarlandet 486357 Regering i givarlandet -289819 Regering i givarlandet 819096 Regering i givarlandet SE-0-SE-6-78600015-7860001503 Sweden International Training Programme (ITP): "Human Rights Towards Gender Equality". Target regions 2009: Ethiopia, Laos, Kenya, Tanzania and Vietnam. Internationellt utbildningsprogram (ITP) för kvinnors mänskliga rättigheter: "Human Rights Towards Gender Equality". 2009 för deltagare från Etiopien, Laos, Kenya, Tanzania och Vietnam. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 5871495 846098 2531434 2531434 International NGO 4140402 International NGO 615970 International NGO 1115123 International NGO 846098 International NGO SE-0-SE-6-78600015-7860001504 Sweden International Training Programme (ITP): "Human Rights Towards Gender Equality". Target regions 2009: Ethiopia, Laos, Kenya, Tanzania and Vietnam. Internationellt utbildningsprogram (ITP) för kvinnors mänskliga rättigheter: "Human Rights Towards Gender Equality". 2009 för deltagare från Etiopien, Laos, Kenya, Tanzania och Vietnam. Sweden FCG Sipu International AB Swedish International Development Cooperation Agency International NGO Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 2572830 1100000 1192189 55000 2572830 International NGO 334579 International NGO 857610 International NGO 977130.0600000001 International NGO 0 International NGO 55000 International NGO SE-0-SE-6-95010085 Sweden Press 2013 2009 tog regeringen beslut om en ny kommunikationsstrategi för Sida som sätter fokus på att den svenska allmänheten ska ha god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer.Övergripande målet 2013 för Sida kommunikation till media och opionbildare- att bidra till en god kunskap om svenskt bist Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-95010085-9501008501 Sweden Press 2013 2009 tog regeringen beslut om en ny kommunikationsstrategi för Sida som sätter fokus på att den svenska allmänheten ska ha god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer.Övergripande målet 2013 för Sida kommunikation till media och opionbildare- att bidra till en god kunskap om svenskt bist Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 811972 372507 811972 Other 72272.49 Other 80159.76 Other 58325.77 Other 5660 Other 24651.48 Other 8980.01 Other 10430.5 Other 79703.5 Other 16090.5 Other 16233 Other SE-0-SE-6-95010085-9501008502 Sweden Press 2013 2009 tog regeringen beslut om en ny kommunikationsstrategi för Sida som sätter fokus på att den svenska allmänheten ska ha god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer.Övergripande målet 2013 för Sida kommunikation till media och opionbildare- att bidra till en god kunskap om svenskt bist Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 151767 59400 Other 29700 Other 4607.15 Other 58060 Other SE-0-SE-6-95010085-9501008503 Sweden Press 2013 2009 tog regeringen beslut om en ny kommunikationsstrategi för Sida som sätter fokus på att den svenska allmänheten ska ha god kunskap om situationen i utvecklingsländer, svenskt bistånd och dess resultat samt frågor som rör utvecklingens drivkrafter i utvecklingsländer.Övergripande målet 2013 för Sida kommunikation till media och opionbildare- att bidra till en god kunskap om svenskt bist Sweden Misc Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification 287698 61710 Other 16090.5 Other 25000 Other 6160 Other 50660 Other 74970.5 Other 53107.29 Other SE-0-SE-6-95010120 Sweden The European Commission has called upon 2015 as the The European Year of Development. The aim is to raise awareness of development across Europe, and to show European taxpayers that every euro spent on development benefits both people living in some of the world's poorest countries, as well as EU citizens themselves.Sida is the coordinator for the campaign in Sweden. European Year for Development är ett EU-initierat projekt där Sida tillsammans med EU har fått medel för att informera om EU:s och medlemsländernas biståndsarbete. Projektet gäller år 2015 som har utvecklingssamarbete som ett officiellt tema. Varje år har EU ett särskilt tema och 2015 är det för första gången ett tema av global karaktär, Europaåret för utvecklingssamarbete (European Year for Development, EYD2015). EU-kommissionens önskan med året är att skapa en plattform för att förklara hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till förändring. Man vill även uppmana till dialog, kritiskt tänkande och delaktighet när det gäller Sveriges och EU:s politik för utvecklingssamarbete. För att lyckas med detta har EU avsatt medel för kommunikationsaktiviteter i medlemsländerna. I Sverige har Sida utsetts till koordinator och fått ansvar för den svenska budgeten. Sida har tillsammans med UD beslutat att fördela pengarna vidare till aktörer i Sverige. Sweden Swedish International Development Cooperation Agency Swedish International Development Cooperation Agency +46 8 698 50 00 sida@sida.se www.sida.se Box 2025, 174 02 Sundbyberg, Sweden Developing countries, unspecified Promotion of development awareness (non-sector allocable) Unallocated / Unspecified SE-0-SE-6-95010120-9501012001 Sweden The European Commission has called upon 2015 as the The European Year of Development. The aim is to raise awareness of development across Europe, and to show European taxpayers that every euro spent on development benefits both people living in some of the world's poorest countries, as well as EU citizens themselves.Sida is the coordinator for the campaign in Sweden. European Year for Development är ett EU-initierat projekt där Sida tillsammans med EU har fått medel för att informera om EU:s och medlemsländernas biståndsarbete. Projektet gäller år 2015 som har utvecklingssamarbete som ett officiellt tema. Varje år har EU ett särskilt tema och 2015 är det för första gången ett tema av global karaktär, Europaåret för utvecklingssamarbete (European Year for Development, EYD2015). EU-kommissionens önskan med året är att skapa en plattform för att förklara hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till förändring. Man vill även uppmana till dialog, kritiskt tänkande och delaktighet när det gäller Sveriges och EU:s politik för utvecklingssamarbete. För att lyckas med detta har EU avsatt medel för kommunikationsaktiviteter i medlemsländerna. I Sverige har Sida utsetts till koordinator och fått ansvar för den svenska budgeten. Sida har tillsammans med UD beslutat att fördela pengarna vidare till aktörer i Sverige. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 1258930 300000 -259746 300000 1518676 1558930 Other -1143675.9100000001 Other 66000 Other 1278930.1200000001 Other 173782.3 Other 28000 Other 50000 Other 46611 Other 1870 Other 115905.5 Other 207014 Other 39623 Other 49404 Other 198000 Other 9541 Other SE-0-SE-6-95010120-9501012002 Sweden The European Commission has called upon 2015 as the The European Year of Development. The aim is to raise awareness of development across Europe, and to show European taxpayers that every euro spent on development benefits both people living in some of the world's poorest countries, as well as EU citizens themselves.Sida is the coordinator for the campaign in Sweden. European Year for Development är ett EU-initierat projekt där Sida tillsammans med EU har fått medel för att informera om EU:s och medlemsländernas biståndsarbete. Projektet gäller år 2015 som har utvecklingssamarbete som ett officiellt tema. Varje år har EU ett särskilt tema och 2015 är det för första gången ett tema av global karaktär, Europaåret för utvecklingssamarbete (European Year for Development, EYD2015). EU-kommissionens önskan med året är att skapa en plattform för att förklara hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till förändring. Man vill även uppmana till dialog, kritiskt tänkande och delaktighet när det gäller Sveriges och EU:s politik för utvecklingssamarbete. För att lyckas med detta har EU avsatt medel för kommunikationsaktiviteter i medlemsländerna. I Sverige har Sida utsetts till koordinator och fått ansvar för den svenska budgeten. Sida har tillsammans med UD beslutat att fördela pengarna vidare till aktörer i Sverige. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability -1158930 -40254 -1118676 -1158930 Other -1158930.1200000001 Other SE-0-SE-6-95010120-9501012003 Sweden The European Commission has called upon 2015 as the The European Year of Development. The aim is to raise awareness of development across Europe, and to show European taxpayers that every euro spent on development benefits both people living in some of the world's poorest countries, as well as EU citizens themselves.Sida is the coordinator for the campaign in Sweden. European Year for Development är ett EU-initierat projekt där Sida tillsammans med EU har fått medel för att informera om EU:s och medlemsländernas biståndsarbete. Projektet gäller år 2015 som har utvecklingssamarbete som ett officiellt tema. Varje år har EU ett särskilt tema och 2015 är det för första gången ett tema av global karaktär, Europaåret för utvecklingssamarbete (European Year for Development, EYD2015). EU-kommissionens önskan med året är att skapa en plattform för att förklara hur EU:s utvecklingsbistånd fungerar och visa att det leder till förändring. Man vill även uppmana till dialog, kritiskt tänkande och delaktighet när det gäller Sveriges och EU:s politik för utvecklingssamarbete. För att lyckas med detta har EU avsatt medel för kommunikationsaktiviteter i medlemsländerna. I Sverige har Sida utsetts till koordinator och fått ansvar för den svenska budgeten. Sida har tillsammans med UD beslutat att fördela pengarna vidare till aktörer i Sverige. Sweden Not applicable Swedish International Development Cooperation Agency Other Gender Equality Aid to Environment Trade Development Aid Targeting the Objectives of the Convention on Biological Diversity Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Mitigation Aid Targeting the Objectives of the Framework Convention on Climate Change - Adaptation Aid Targeting the Objectives of the Convention to Combat Desertification Disaster Risk Reduction(DRR) Disability 65896 220000 220000 65896 285896 Other 33396 Other 32500 Other 194959.75 Other 143.33 Other Information and communication through CSOs 2016-2022 Informations- och kommunikationsverksamhet 2016-2022 Ökad kunskap om utvecklingssamarbetets roll i en rättvis och hållbar global utveckling Ökad kunskap om utvecklingssamarbetets roll i en rättvis och hållbar global utveckling Other Övrigt